Fakta om små och stora företag 2003

Transkript

1 Fakta om små och stora företag 2003 December 2003

2 Förord Småföretagen spelar en avgörande roll för att Sverige ska vara ett bra land för människor att leva i. Småföretagen omfattar 99,2 procent av alla företag i Sverige och svarar för en tredjedel av den totala sysselsättningen. Utan entreprenörer med goda idéer som kommersialiseras skulle Sverige vara ett mycket fattigare land. Fakta om små och stora företag är sedan 1988 en årligen återkommande skrift från Företagarna som visar det svenska företagandet i siffror. Här finns uppgifter om antal företag och anställda i olika län och branscher, konkurser, nyföretagande och mycket mer. Går de små företagen bra betyder det mycket för samhället. Människor får arbete och lön som används för konsumtion och skatt. Företag får vinster som investeras och beskattas. Detta kommer samhället till del. För att utveckla vårt välstånd måste företagen få bra villkor. Utan dem skulle det inte finnas pengar till något. Företagarna är de svenska företagens nätverk och en kunskapsbank för de som är intressera sig för företagandet. Använd gärna Fakta om små och stora företag. Har du frågor är du alltid välkommen att höra av dig till oss. Stockholm i december 2003 Gunvor Engström VD Företagarna 1

3 Innehåll 99,2 procent av Sveriges företag har färre än 50 anställda... 3 Sveriges företagsstruktur efter EU:s storleksindelning... 5 Småföretagen dominerar samtliga branscher... 7 Sex av tio företag är tjänsteföretag... 8 Småföretagen en viktig arbetsgivare... 9 Uppgång i nyföretagandet under Antal nystartade företag fördelade efter län och kön Antalet företagskonkurser ökade med sju procent Antal företagskonkurser efter län Småföretagen står för nio procent av svensk export Småföretagen står för drygt en femtedel av svensk import Fortsatt dämpade investeringar inom industrin Småföretagens genomsnittliga omsättning Antal företag och sysselsättning länsvis Antal arbetsställen i landets kommuner Visste du detta om landets företagare? Skriften är sammanställd av Sofia Linder, ekonom på Företagarna. Utgiven av Företagarna December 2003 Upplaga 500 ex ISBN Produktion: Ordförrådet AB Tryck: CM-gruppen, Stockholm 2

4 99,2 procent av Sveriges företag har färre än 50 anställda Sverige har verksamma företag inom den privata sektorn och de sysselsätter närmare 2,7 miljoner personer. 99,2 procent av dessa företag har färre än 50 anställda och sysselsätter ca 1,4 miljoner personer. De små företagen är därmed en betydelsefull arbetsgivare då de står för 52 procent av den privata sysselsättningen och nära en tredjedel av den totala sysselsättningen. Sju av tio svenska företag är soloföretag, dvs. enmansföretag. Vid utgången av 2002 uppgick antalet soloföretag i Sverige till nära Det är svårt att uppskatta hur stor andel av dessa företag som är aktiva i den mening att företagaren arbetar minst halvtid i verksamheten. En grov uppskattning är att det rör sig omkring sju av tio företag. I Sverige finns det ca jordbruksföretag. Vi har valt att presentera företagandet enligt SCB:s gamla officiella storleksindelning, efter antal anställda, då den bättre speglar de svenska förhållandena än EU:s indelning. Men också för att kunna bibehålla jämförbarheten med tidigare "Fakta om-skrifter". Det medför även att företag med färre än 200 anställda betecknas som små i tabellerna medan vi sätter gränsen vid 50 anställda. På sidorna 7 och 8 presenteras företagandet enligt EU:s storleksindelning. Småföretagens betydelse fördelade på storleksklass, 2002 Antal Antal Ny- Lönesumma företag sysselsatta 2 sysselsatta 3 (Mkr) Utan anställda Summa småföretag Summa storföretag Summa företag exkl. jordbruk Jordbruk Summa företag Offentligägd affärsverksamhet Summa affärsverksamhet Offentlig myndighet Totalt Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ ) I offentligägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. 2) För enskilda firmor, handelsbolag och enkla bolag har antalet anställda räknats upp med 1 för att kunna uppskatta antalet sysselsatta. 3) Företag med 2002 års sysselsatta har jämförts med 2001 års, nytillkomna och ökande ingår i siffrorna. 3

5 Små företag kan vara del av en koncern. Förutsättningarna för dessa företag skiljer sig från det genuina småföretagets. I tabellen nedan har hänsyn tagits till koncerntillhörighet och en koncern räknas här som ett företag. Även denna tabell presenteras enligt EU:s storleksindelning på sid 8. Småföretagens betydelse fördelade på storleksklass, 2002, med hänsyn tagen till koncernförhållanden Antal Antal Ny- Lönesumma företag sysselsatta 2 sysselsatta 3 (Mkr) Utan anställda Summa småföretag Summa storföretag Summa företag exkl. jordbruk Jordbruk Summa företag Offentligägd affärsverksamhet Summa affärsverksamhet Offentlig myndighet Totalt Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ ) I offentligägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. 2) För enskilda firmor, handelsbolag och enkla bolag har antalet anställda räknats upp med 1 för att kunna uppskatta antalet sysselsatta. 3) Företag med 2002 års sysselsatta har jämförts med 2001 års, nytillkomna och ökande ingår i siffrorna. 4

6 Sveriges företagsstruktur efter EU:s storleksindelning På denna och nästa sida presenteras den svenska företagsstrukturen enligt EU:s storleksindelning. Att vi utgår från SCB:s gamla officiella indelning i denna skrift beror på att den dels är mer anpassad efter svenska förhållanden men också för att kunna behålla en jämförbarhet med tidigare "Fakta om-skrifter". Det medför även att företag med färre än 250 anställda betecknas som små i tabellerna medan vi annars sätter gränsen vid 50 anställda. Småföretagens betydelse fördelade på storleksklass, 2002 Antal Antal Ny- Lönesumma företag sysselsatta 2 sysselsatta 3 (Mkr) Utan anställda Summa småföretag Summa storföretag Summa företag exkl. jordbruk Jordbruk Summa företag Offentligägd affärsverksamhet Summa affärsverksamhet Offentlig myndighet Totalt Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ ) I offentligägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. 2) För enskilda firmor, handelsbolag och enkla bolag har antalet anställda räknats upp med 1 för att kunna uppskatta antalet sysselsatta. 3) Företag med 2002 års sysselsatta har jämförts med 2001 års, nytillkomna och ökande ingår i siffrorna. 5

7 EU:s storleksindelning av tabellen på sid 6. Småföretagens betydelse fördelade på storleksklass, 2002, med hänsyn tagen till koncernförhållanden Antal Antal Ny- Lönesumma företag sysselsatta 2 sysselsatta 3 (Mkr) Utan anställda Summa småföretag Summa storföretag Summa företag exkl. jordbruk Jordbruk Summa företag Offentligägd affärsverksamhet Summa affärsverksamhet Offentlig myndighet Totalt Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ ) I offentligägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. 2) För enskilda firmor, handelsbolag och enkla bolag har antalet anställda räknats upp med 1 för att kunna uppskatta antalet sysselsatta. 3) Företag med 2002 års sysselsatta har jämförts med 2001 års, nytillkomna och ökande ingår i siffrorna. 6

8 Småföretagen dominerar samtliga branscher Till antalet domineras det privata näringslivet helt av små företag. Inom samtliga branscher utgör de minsta småföretagen med färre än 50 anställda över 96 procent av det totala antalet företag. Småföretagsdominansen är störst inom näringsgrenarna övriga tjänster, ofördelade branscher, byggindustrin och banker/uppdrag. Inom dessa branscher utgör företagen med fler än 49 anställda endast 0,2 till 0,5 procentenheter av det totala antalet företag. De branschgrupper som har högst andel större företag är tillverkning samt el, gas och vatten. Inom dessa branscher utgör verksamheter med fler än 49 anställda 3,5 procent och 2,2 procent. Andelen soloföretag, dvs. företag som saknar anställda (sju av tio företag), är störst inom ofördelade branscher med knappt 85 procent, övriga tjänster 81 procent och el, gas och vatten 78 procent. Antal företag fördelade på näring och storleksklass, 2002 Storleksklass Små- Stor- Utan företag företag Summa Näringsgren anställda (0-199) (200-) företag Gruvor Tillverkning El, gas och vatten Byggnadsindustri Handel och hotell Samfärdsel Banker, uppdrag m.m Övriga tjänster Ofördelade branscher Summa företag exkl. jordbruk Jordbruk Summa företag Offentligägd affärsverksamhet Summa affärssektor Offentlig myndighet Totalt Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ ) Antalet företag som saknar branschbeteckning ökade kraftigt i företagsregistret från och med 1997 p.g.a nya regler för momsregistrering. 2) I offentligägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. 7

9 Sex av tio företag är tjänsteföretag Sex av tio företag är verksamma inom tjänstesektorn, ca stycken. 99,4 procent av tjänsteföretagen har färre än 50 anställda och de sysselsätter drygt personer. Det motsvarar ca 62 procent av sysselsättningen i privat tjänstesektor och 52 procent av hela tjänstesektorn. De flesta nya företag som startas är tjänsteföretag, 84 procent (2002). Uppdragsverksamhet är den enskilt största branschen inom tjänstesektorn, 36 procent av företagen finns här. Därefter följer detaljhandel med 14 procent av företagen och partihandel/varuförmedling tio procent. Det är också dessa branscher som sysselsätter flest personer. Tjänsteföretag och sysselsatta fördelade på näringsgren och storleksklass, 2002 Storleksklass Små- Stor- Utan företag företag Summa Näringsgren anställda (0-199) (200-) företag Byggnadshantverk företag sysselsatta Fordon och drivmedel företag sysselsatta Partihandel och företag varuförmedling sysselsatta Detaljhandel företag sysselsatta Restaurang och hotell företag sysselsatta Samfärdsel företag sysselsatta Uppdragsverksamhet företag sysselsatta Renhållning företag sysselsatta Rekreation företag sysselsatta Reparation och service företag sysselsatta Summa privat företag affärsverksamhet sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet 1 sysselsatta Totalt företag sysselsatta Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ ) I offentligägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. 8

10 Småföretagen en viktig arbetsgivare Småföretagen spelar en viktig roll som arbetsgivare och företagen med färre än 50 anställda står idag för 52 procent av privat sysselsättning. Av landets totala sysselsättning står småföretagen för vart tredje arbetstillfälle. Inom övriga tjänster och ofördelade branscher står företagen med färre än 50 anställda för 85 procent respektive två av tre av branschens sysselsatta. Antal sysselsatta fördelade på näring och storleksklass 2002 Storleksklass Små- Stor- Utan företag företag Summa Näringsgren anställda (0-199) (200-) företag Gruvor Tillverkning El, gas och vatten Byggnadsindustri Handel och hotell Samfärdsel Banker, uppdrag mm Övriga tjänster Ofördelade branscher Summa företag exkl. jordbruk Jordbruk Summa företag Offentligägd affärsverksamhet Summa affärssektor Offentlig myndighet Totalt Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ ) Antalet företag som saknar branschbeteckning ökade kraftigt i företagsregistret från och med 1997 p.g.a nya regler för momsregistrering. 2) I offentligägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. 9

11 Uppgång i nyföretagandet under 2002 Enligt Institutet för tillväxtpolitiska studier, ITPS och SCB startades det nya företag under Det är en ökning med 5,4 procent jämfört med Nyföretagandet under 2002 är det näst högsta på tio år. Samtidigt som nyföretagandet ökade minskade antalet nyregistreringar jämfört med 2001 med ungefär 15 procent (dock 0,8 procent enligt Jobs & Society). Förnyelsetalet, mätt som antal nya företag i procent av befintligt företagsbestånd, uppgick till 7,5 procent. Det är 0,1 procentenheter högre jämfört med föregående år. 84 procent av de nystartade företagen är tjänsteföretag, företag och antalet har ökat med 6,1 procent jämfört med Resterande 16 procent, företag, startades inom industrisektorn och här har antalet ökat med 1,8 procent jämfört med föregående år. Störst ökning av antalet nya företag redovisar branschen utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga personliga tjänster med 7,6 procent. Enda nedgången uppmättes inom transport och kommunikation, -5,8 procent. I genomsnitt drivs de nystartade företagen till 31 procent av kvinnor, 66 procent av män och två procent av man och kvinna gemensamt. Sett på branschnivå är andelen nyföretagande kvinnor lägst inom byggnadsverksamhet där den uppgår till fyra procent. Endast en bransch uppvisar en kvinnlig majoritet av nyföretagare, utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga och personliga tjänster med en andel på 55 procent. Nära varannan nyföretagare har eftergymnasial utbildning och den genomsnittliga åldern på företagaren är 39 år. Vart femte nyföretagare är av utländsk härkomst, dvs. är antingen själv född utomlands eller har föräldrar som är det. Den vanligaste företagsformen bland nystartarna är enskild näringsidkare, sju av tio företag. Vart femte nytt företag var ett aktiebolag. Nystartade 1 företag fördelade på näringsgren Näringsgren Industri Tillverkning och dylikt Byggnadsverksamhet Tjänstenäringar Varuhandel och reparationer samt hotell- och restaurangrörelse Transport och kommunikation Finansiell verksamhet och företagstjänster Utbildning, hälso- och sjukvård samt andra samhälleliga personliga tjänster Samtliga näringsgrenar Källa: ITPS och SCB, S2003: augusti ) Med nystartat företag avses en helt nystartad verksamhet eller verksamhet som återupptagits efter att ha varit vilande i minst två år. Statistiken omfattar inte företag som nyregistrerats eller nyaktiverats p.g.a. ägarbyte, ändring av företagsform eller annan företagsombildning. 10

12 Antal nystartade företag fördelade efter län och kön Antalet genuint nystartade företag ökade under 2002 och uppgången var störst på Gotland med 16 procent följt av Örebro län med 14 procent samt Västerbottens och Värmlands län med vardera 13,5 procent. Nyföretagandet minskade dock i tre län. Mest minskade det i Uppsala län med sex procent samtidigt som minskningen var marginell i Östergötlands och Jönköpings län. Närmare två av tre nystartade företag under 2002 etablerades i något av storstadslänen; Stockholm, Västra Götaland eller Skåne. Drygt en tredjedel av alla nystartade företag etablerades i Stockholms län. I genomsnitt drivs de nystartade företagen till 31 procent av kvinnor, 66 procent av män och två procent av man och kvinna gemensamt. Jämtlands län har högst andel kvinnliga nyföretagare, 35 procent, följt av Dalarnas län 34 procent. Lägst andel nystartande kvinnor uppvisar Västerbotten med 26 procent och Östergötlands län, 27 procent. Nystartade företag fördelade efter län och kön (procentuellt) Företagare i procent Gemensamt Län Totalt man kvinna man/kvinna Stockholm ,3 32,5 2,2 Uppsala ,5 30,7 1,8 Södemanland ,7 32,3 2,0 Östergötland ,5 26,6 2,9 Jönköping ,5 27,2 1,3 Kronoberg ,7 30,4 0,9 Kalmar ,9 32,8 3,3 Gotland ,8 32,8 4,4 Blekinge ,0 30,2 1,8 Skåne ,0 31,4 2,6 Halland ,9 29,4 1,7 Västra Götaland ,2 31,5 2,3 Värmland ,7 30,6 1,7 Örebro ,9 31,4 1,7 Västmanland ,3 29,9 1,8 Dalarna ,0 34,2 1,8 Gävleborg ,5 30,0 1,5 Västernorrland ,6 31,4 2,0 Jämtland ,7 34,5 1,8 Västerbotten ,6 26,4 3,0 Norrbotten ,2 31,2 1,6 Hela riket ,4 31,4 2,2 Källa: ITPS och SCB, S2003: augusti

13 Antalet företagskonkurser ökade med sju procent Under 2002 gick företag i konkurs vilket motsvarar en ökning med sju procent jämfört med Antalet anställda i företag som gick i konkurs uppgick till personer vilket är en ökning med tolv procent. Inte sedan 1994 har så många personer drabbats av företagskonkurser. Delbranschen under benämningen uppgift saknas står för flest konkurser, (+25 procent jämfört med 2001), följt av andra företagsservicefirmor stycken (+24 procent), detaljhandel 820 stycken (-4 procent). De minsta företagen är de som drabbats hårdast av konkurserna. Ser vi på utvecklingen jämfört med föregående år har antalet konkurser ökat proportionellt mest inom gruppen företag med anställda (39,6 procent) följt av företagen med anställda (22,1 procent). Ökningen bland soloföretagen som står för 57 procent av antalet konkurser uppgår till 9,2 procent. Konkurser efter bransch och antal anställda, 2002 Antal anställda Bransch Totalt Jordbruk och serviceföretag härtill Skogsbruk och serviceföretag härtill Fiske, vattenbruk och service härtill Gruvor och mineralutvinningsindustri Livsmedels-, dryckesvaru- och tobaksindustri Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Trävaruindustri (ej möbler) Massa-, pappers- och pappersvaruindustri Förlag; grafisk och annan reproindustri Kemisk industri, petroleumprod. m.m Gummi- och plastvaruindustri Jord- och stenvaruindustri Stål- och metallverk Metallvaruindustri (ej maskin) Annan maskinindustri Industri för el- och optikprodukter Transportmedelsindustri Övrig tillverkningsindustri El-, gas-, värme- och vattenverk Byggindustri Handel med motorfordon, service, bensin Parti- och agenturhandel (ej motorfordon) Detaljhandel (ej motorfordon; reparation) Hotell och restaurang Transport, magasinering, resebyråer Post- och telekommunikation Kreditinstitut, banker och försäkringsbolag Fastighetsbolag och fastighetsförvaltare Uthyrningsfirmor Datakonsulter och dataservicebyråer Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Andra företagsservicefirmor Utbildningsväsendet Hälso- och sjukvård, socialtjänst Rening-, renhållning-, avfallsanläggning Myndigh, intresseorg., kultur, sport m.m Uppgift saknas Totalt Källa: SCB och ITPS,

14 Antal företagskonkurser efter län Under fjolåret ökade antalet företagskonkurser med sju procent jämfört med Men det finns regionala skillnader i utvecklingen av konkurserna. Proportionellt sett ökade de mest i Kronobergs, Västmanlands och Örebro län, på mellan 20 och 26 procent. Fem län avviker i positiv riktning. I Jämtlands län har antalet företagskonkurser minskat med tio procent. I de tre storkommunerna uppvisar Stockholm en ökning på 14 procent och i Göteborg ökade de med sju procent medan Malmö noterade en liten minskning. Däremot redovisar Malmö kommun den största ökningen av antalet anställda som berörts av konkurserna, 66 procent, jämfört med I Stockholm, som drabbades hårt redan förra året, fortsatte den negativa utvecklingen med en ökning på 30 procent samtidigt som det skedde en minskning med 26 procent i Göteborg. Antal företagskonkurser efter län, 2002 Konkurser Förändring Län Aktiebolag Handelsbolag etc. 1 Enskilda firmor Summa mot år 2001 (%) Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hela riket Källa: SCB och ITPS, ) Handelsbolag etc. inkluderar alla företag utom aktiebolag och enskilda firmor, dvs. handelsbolag, kommanditbolag, ekonomiska föreningar, bostadsrättsföreningar, samfälligheter, ideella föreningar, stiftelser m.m. 13

15 Småföretagen står för nio procent av svensk export Under 2001 uppgick småföretagens (företag med färre än 50 anställda) andel av exporten inom privat sektor till 9,3 procent. Småföretagens reella betydelse för svensk export underskattas emellertid i tabellen då många småföretag spelar en viktig roll som underleverantörer till andra exporterande företag. I tabellen tas hänsyn till koncerntillhörighet så att en koncern räknas som ett företag. Om ett storföretag exporterar via ett litet dotterbolag räknas det således här som ett storföretags export. Exportföretag och exportvärde (mkr) 2001 fördelade på storleksklass och näringsgren, med hänsyn tagen till koncernförhållanden Utan Storleksklass Småföretag Storföretag Summa Näringsgren anställda (0-199) (200-) företag Tillverkning, gruvor antal samt el, gas och värme värde Byggverksamhet antal värde Varuhandel, hotell antal och restaurang värde Samfärdsel, post antal och tele värde Bank, försäkring och antal uppdragsverksamhet värde Övriga tjänster antal värde Summa företag antal exkl. jordbruk värde Jord- och skogsbruk, antal jakt och fiske värde Summa företag antal värde Offentligägd antal affärsverksamhet 1 värde Summa affärssektor antal värde Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ ) I offentligägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. 14

16 Småföretagen står för drygt en femtedel av svensk import Av det totala importvärdet i privat sektor 2001 stod småföretagen med färre än 50 anställda för drygt en femtedel, 22,7 procent. Det är en minskning jämfört med 1999 då andelen uppgick till en dryg tredjedel. I tabellen tas hänsyn till koncerntillhörighet så att en koncern räknas som ett företag. Om ett storföretag importerar via ett litet dotterbolag räknas det således här som ett storföretags import. Importföretag och importvärde (mkr) 2001 fördelade på storleksklass och näringsgren med hänsyn tagen till koncernförhållanden Utan Storleksklass Småföretag Storföretag Summa Näringsgren anställda (0-199) (200-) företag Tillverkning, gruvor antal samt el, gas och värme värde Byggverksamhet antal värde Varuhandel, hotell antal och restaurang värde Samfärdsel, post antal och tele värde Bank, försäkring och antal uppdragsverksamhet värde Övriga tjänster antal värde Summa företag antal exkl. jordbruk värde Jord- och skogsbruk, antal jakt och fiske värde Summa företag antal värde Offentligägd antal affärsverksamhet 1 värde Summa affärssektor antal värde Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ ) I offentligägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. 15

17 Fortsatt dämpade investeringar inom industrin SCB genomför årligen en investeringsenkät i maj månad. Den ger en god bild över industrins förväntade investeringsvolym för den svenska verksamheten. SCB:s majenkät år 2002 visade på förväntade investeringar på 59 miljarder kronor i löpande priser men utfallet blev ca 54 miljarder. För 2003 väntas investeringsvolymen dock öka något till ca 56 miljarder kronor. Det indikerar om en svag ökning på ca två procent under innevarande år. För 2003 uppskattas investeringarna bland de minsta industriföretagen, med anställda, till miljoner kronor. Gruppens planerade investeringar motsvarar endast fyra procent av de sammanlagda investeringarna inom industrin. Ser vi på de planerade investeringarna i olika branscher så väntas kraftiga ökningar inom gruvor och mineralutvinning samt trävaruindustri, med 20 procent eller mer. Ljusa investeringsplaner finns även bland företagen inom metall- och metallvaruindustri samt maskinvaruindustri där ökningen väntas hamna kring tio procent. Dock väntas en lika stor minskning, tio procent, inom massa- och pappersindustri, industri för el och optikerprodukter samt transportmedelsindustri. Verkställda och förväntade investeringar inom industrin 2002 och 2003 fördelade på företagsstorlek, miljoner kronor Storleksgrupp och investeringsobjekt (10-19) Byggnader och anläggningar Maskiner och inventarier Summa (20-99) Byggnader och anläggningar Maskiner och inventarier Summa ( ) Byggnader och anläggningar Maskiner och inventarier Summa ( ) Byggnader och anläggningar Maskiner och inventarier Summa (500-) Byggnader och anläggningar Maskiner och inventarier Summa Totalt industri Byggnader och anläggningar Maskiner och inventarier Summa Källa: SCB, majenkäten NV 10 SM juli

18 Småföretagens genomsnittliga omsättning 2001 I tabellen nedan redovisas en grov uträkning på den genomsnittliga omsättningen efter företagsstorlek och bransch. Soloföretagaren omsätter i genomsnitt en miljon kronor, företagen med 1 4 anställda ca 2,9 miljoner, företagen med 5 19 anställda 13,6 miljoner och företagen med anställda 48,7 miljoner kronor. Branschen varuhandel, hotell & restaurang är den som uppvisar högst omsättning bland företagen med färre än 50 anställda. Företag med omsättning och dess värde (mkr) 2001 fördelade på storleksklass och näring Storleksklass Små- Stor- Utan företag företag Summa Näringsgren anställda (0-199) (200-) företag Tillverkning, gruvor antal samt el, gas och värme värde genomsnitt 1,718 2,630 12,395 38, ,124 9, ,486 30,335 Byggverksamhet antal värde genomsnitt 0,685 2,142 9,139 31, ,981 3, ,836 5,929 Varuhandel, hotell antal och restaurang värde genomsnitt 1,170 4,093 18,325 72, ,222 8, ,430 13,951 Samfärdsel, post och tele antal värde genomsnitt 1,553 2,574 12,495 56, ,750 6, ,819 16,078 Bank, försäkring och antal uppdragsverksamhet värde genomsnitt 0,863 2,140 11,839 42, ,003 4, ,063 16,609 Övriga tjänster antal värde genomsnitt 0,293 1,584 6,060 19,620 61,866 1, ,914 3,276 Summa företag antal exkl. jordbruk värde genomsnitt 0,983 2,853 13,656 48, ,723 6, ,038 14,747 Jord- och skogsbruk, antal jakt och fiske värde genomsnitt 1,044 2,672 10,250 54, ,942 2, ,800 7,137 Summa företag antal värde genomsnitt 0,993 2,840 13,549 48, ,349 5, ,963 13,921 Offentligägd antal affärsverksamhet 1 värde genomsnitt Summa affärssektor antal värde genomsnitt 0,999 2,861 13,585 49, ,364 5, ,742 15,017 Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ ) I offentligägd verksamhet räknas affärsverk, kommunala och statliga bolag in. 17

19 Antal företag och sysselsättning länsvis Småföretagen spelar en betydande roll för sysselsättningen i samtliga län, men de regionala variationerna är stora. Det finns olika sätt att mäta småföretagstäthet och småföretagens betydelse för en region. Ett är att se till hur många småföretag som finns registrerade i ett län samt hur många personer dessa sysselsätter. Ett annat sätt att få en uppfattning om hur viktiga småföretagen är i en region är att se till hur stor andel av de privat sysselsatta som arbetar i små företag. Tittar vi på det privata näringslivet och gruppen företag med 0 4 anställda så finns den största företagskoncentrationen här. Riksgenomsnittet ligger på 90,4 procent med högst andel i Västerbottens län med 91,7 procent tätt följt av Jämtlands och Norrbottens län, 91,6 procent. Jönköpings län har lägst andel i landet i gruppen 0 4 anställda, 86,1 procent. Men å andra sidan är länet mycket småföretagstätt med högst andel småföretag i intervallen 5 19 och anställda. 10,2 procent respektive 2,4 procent att jämföra med riksgenomsnittets 7,3 procent och 1,5 procent. Variationerna mellan länen är emellertid små. Dock ökar variationerna om vi ser på hur stor andel av den totala sysselsättningen som företagen med 0 49 anställda står för i länen. Då toppar Hallands län med 42,7 procent samtidigt som Stockholms län avviker rejält med 27,1 procent av länets sysselsättning i företag med färre än 50 anställda. I de två andra storstadslänen, Skåne och Västra Götaland, ligger andelen betydligt högre, 37,3 respektive 36,2 procent. För riket som helhet står småföretagen med färre än 50 anställda för en tredjedel av landets sysselsättning, 32,8 procent. Antal företag och sysselsatta fördelade på näring och storlek, 2002 Summa Andel Utan småföretag Summa småföreanställda (0-199) företag tag* (%) Stockholms län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Uppsala län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta

20 Södermanlands län Summa Andel Utan småföretag Summa småföreanställda (0-199) företag tag* (%) Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Östergötlands län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Jönköpings län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Kronobergs län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta

21 Kalmar län Summa Andel Utan småföretag Summa småföreanställda (0-199) företag tag* (%) Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Gotlands län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Blekinge län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Skåne län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta

22 Hallands län Summa Andel Utan småföretag Summa småföreanställda (0-199) företag tag* (%) Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Västra Götalands län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Värmlands län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Örebro län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta

23 Västmanlands län Summa Andel Utan småföretag Summa småföreanställda (0-199) företag tag* (%) Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Dalarnas län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Gävleborgs län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Västernorrlands län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta

24 Jämtlands län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Västerbottens län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Norrbottens län Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Riket Företag företag sysselsatta Jordbruk företag sysselsatta Offentligägd företag affärsverksamhet sysselsatta Offentlig företag verksamhet sysselsatta Totalt företag sysselsatta Källa: SCB, Centrala företags- och arbetsställeregistret 31/ * Småföretag här definierat som företag med färre än 200 anställda. Summa Andel Utan småföretag Summa småföreanställda (0-199) företag tag* (%) 23