ansökt om patent hos PRV

Transkript

1 Organisationsnummersättning av företag som ansökt om patent hos PRV

2

3 Organisationsnummersättning av företag Förord Förord Organisationsnummersättning av företag som ansökt om patent hos PRV SCB genomförde under 2008 en studie som syftade till att bestämma organisationsnummer på företag som ansökt om patent hos Patent och registreringsverket (PRV). Organisationsnummersättning medger att företagsspecifika uppgifter kan påföras från SCB:s företagsregister vilket innebär att patentansökningarna kan redovisas t.ex. per bransch och efter antal anställda. Rapporten presenterar resultatet från arbetet och redovisar en sammanställning av de patentansökningar som lämnat in till PRV mellan Studien har genomförts på uppdragsbasis åt KTH CESIS, VINNOVA och PRV. Vid förfrågningar, kontakta Per Annerstedt, SCB, , Statistiska centralbyrån i februari 2009 Lars Melin Birgitta Mannfelt

4

5 Organisationsnummersättning av företag Innehåll Innehåll Förord...3 Bakgrund...7 Syfte...8 Data och metod...9 Fraktionalisering...9 Organisationsnummersättning...9 De fall då organisationsnummer inte kunnat bestämmas...10 Bakgrundsvariabler...10 Patentansökningar som saknar (vissa) bakgrundsvariabler...11 Resultat...12 Patentansökningar under perioden Patentansökningar med och utan organisationsnummer...13 Patentansökningar efter företagets juridiska form...14 Patentansökningar efter ägarkontroll...15 Patentansökningar efter företagsstorlek...16 Patentsökande företag efter näringsgren...17 Patentansökningar efter IPC-klass...21 Antal företag som ansökt om patent år Beviljade patentansökningar...24 Beviljade patentansökningar efter företagsstorlek...25 Beviljade patentansökningar efter näringsgren...26 Avslutning...28 Bilaga Patentansökningar efter näringsgren (SNI 02, Ng)...29 Bilaga Patentansökningar efter näringsgren (SNI 02, NgS)...31 Statistiska centralbyrån 5

6 6 Statistiska centralbyrån

7 Organisationsnummersättning av företag Bakgrund Bakgrund Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde under 2006 en studie med syftet att bestämma organisationsnummer på de företag som ansökt om patent hos Patent och registreringsverket (PRV). Bestämningen av organisationsnummer genomfördes genom att matcha namn och kontaktinformation från patentansökningar med SCB:s företagsregister. Organisationsnumren användes därefter för att ta fram företagsspecifik information om de företag som ansökt om patent. Slutsatsen från den första studien, vilket innefattade samtliga patentansökningar under 2003, visade att det var genomförbart att organisationsnummersätta företag med information från patentansökningarna. Underlaget från PRV höll god kvalitet med avseende på företagsnamn och adress, vilket medförde att många organisationsnummer kunde fastställas och matchas med SCB:s företagsregister. Under 2007 följdes den första studien upp med att organisationsnummersätta företag som ansökt om patent hos PRV under åren 2000 till 2002 samt år Med ett utökat material och fler identifierade organisationsnummer kunde en mer ingående sammanställning av PRV:s patentansökningar genomföras. Resultat från studien finns presenterad i rapporten Organisationsnummersättning av företag som ansökt om patent hos PRV producerad av SCB. Statistiska centralbyrån 7

8 Syfte Organisationsnummersättning av företag Syfte Syftet med den här rapporten är att presentera resultat från arbetet med att organisationsnummersätta företag som ansökt om patent hos PRV under åren Rapporten utgår från det arbete som tidigare genomförts av SCB och kompletterar detta med patentansökningar från ytterligare tre år: 2005, 2006 samt Statistiska centralbyrån

9 Organisationsnummersättning av företag Data och metod Data och metod Denna rapport utgår från datamaterial sammanställt av PRV bestående av namn, adress samt IPC-klass för samtliga patentansökningar inlämnade till PRV under åren Det bör noteras att aktuellt namn och adress är information om den sökande av patentet, vilket inte nödvändigtvis behöver vara densamma som uppfinnaren till patentet. Varje patentansökan som lämnas in till PRV klassificeras efter IPC (International Patent Classification). IPC är ett hierarkiskt klassificeringssystem för patentansökningar efter teknikområde. Ur datamaterialet framgår även vilka av patentansökningarna som inlämnats under perioden och som slutligen beviljats av PRV. För patentansökningar inlämnade under har däremot ingen sådan information beaktats. Anledningen är att vissa patentansökningar inte kommer att räknas med eftersom beslutet om beviljande ännu inte är klart. Valet av 2005 som sista år beror på PRV:s uppgifter om att ansökningsprocessen för merparten av alla inlämnade patentansökningar avklaras inom två år. Fraktionalisering En patentansökan kan ha en eller flera sökande. Det kan vara företag, enskilda personer eller dessa i olika kombinationer. Därmed är antalet sökande fler än antalet patent som sökts. För att få en mer nyanserad bild vid jämförelser mellan patentansökningar inom branscher och enligt företagsstorlek etc. har patentansökningarna fraktionaliserats. Det innebär att patentansökningarna med fler än en sökande har delats upp i lika stora andelar av en given patentansökan. Om tex. två företag söker ett patent tillsammans tilldelas dem i denna studie ett halvt (0,5) patent vardera. Bedriver företagen även verksamhet inom olika branscher så tilldelas respektive bransch ett halvt (0,5) patent. Detta får till följd att vissa grupperingar i rapportens tabeller inte utgörs av hela patent utan fraktionsdelar av ett antal patent. I rapportens tabeller är patentantalet avrundat till närmaste heltal. Läsaren bör vara medveten om att det kan uppstå vissa avrundningsfel i tabellmaterialet. Organisationsnummersättning Datamaterialet innefattar patentansökningar gjorda av juridiska och fysiska personer från både Sverige och utlandet. Eftersom SCB:s företagsregister enbart innehåller organisationer registrerade i Sverige går det bara att matcha dessa med namnen och adresserna från patentansökningarna. Därmed går det inte att matcha utländska organisationer med registret. Patentansökningar gjorda av utländska organisationer har därför inte undersökts vidare. Även fysiska personer i Sverige och utlandet har inte kunnats analyseras ytterligare, då de saknar organisationsnummer. Organisationsnummersättningen genomfördes i praktiken genom att matcha uppgifterna om företagets namn och adress från patentansökningar med olika årgångar av SCB:s företagsregister. En speciell datorbaserad Statistiska centralbyrån 9

10 Data och metod Organisationsnummersättning av företag metod användes för att jämföra och hitta likheter mellan namnet och adressen från patentansökan med företagsregistret. I de fall då den sökande identifierats enbart med personnamn har detta matchats med organisationsnummer för att se om det även funnits ett företag som varit registrerat på samma adress. Ett exempel: Om Erik Andersson på Storgatan 5 i Umeå har sökt ett patent och det samtidigt finns ett Erik Andersson AB på samma adress så används företagets organisationsnummer i rapporten. Om den sökande identifieras som ett företag som ingår i en koncern används det organisationsnummer som bäst matchar mot ansökans namn och adress. Koncernen blir därmed representerat av det enskilda företaget. De fall då organisationsnummer inte kunnat bestämmas De patentansökningar som inte kunde organisationsnummersättas utgörs främst av ansökningar gjorda av privatpersoner. I ett par fall har inte heller organisationsnummer kunnat bestämmas för ett företag då det inte varit helt klart vilket företag som avsågs med utgångspunkt i företagsnamn och adress. En anledning kan vara att företaget bytt namn under året, vilket försvårat matchningen med företagsregistret. Som tidigare nämnts kan inte privatpersoner eller organisationer med utländska adresser organisationsnummersättas. Det beror på att företagsregistret endast innehåller företag registrerade i Sverige. Bakgrundsvariabler Till de företag som identifierats och organisationsnummersatts har ett antal bakgrundsvariabler tagits fram med hjälp av SCB:s företagsregister. Bakgrundsvariablerna för respektive företag var: Branschtillhörighet, enligt Svensk Näringsgrensindelning (SNI) 1 Antalet anställda Juridisk form Ägarkontroll Följande bakgrundsvariabler togs fram men finns inte redovisade rapporten: Sektorstillhörighet Omsättning Koncernmoder, om företaget ingår i en koncern 1 Branschindelning efter Svensk Näringsgrensindelning (SNI) som används rapporten är SNI92 för åren och SNI02 för åren De två versionerna skiljer sig något åt på de finare nivåerna av näringsgrensindelningen men huvudgrupperna är desamma. SNI92 och SNI02 bygger på EU:s näringsgrensstandard NACE Rev.1 respektive NACE Rev Statistiska centralbyrån

11 Organisationsnummersättning av företag Data och metod Patentansökningar som saknar (vissa) bakgrundsvariabler Ett mindre antal patentansökningar har, trots organisationsnummer, inte kunnat matchas mot SCB:s företagsregister. Det kan bero på att företaget inte var registrerat då patentansökan gjordes, men att registreringen gjorts först senare. Om matchning med företagsregistret var omöjlig har inte heller några bakgrundsvariabler kunnat tas fram för dessa företag. Dessa företag är benämnda Uppgift saknas i rapportens tabeller. Ett antal patentansökningar har inte kunnat klassificeras efter bransch (SNI-kod). Den främsta förklaringen är att företaget inte varit aktiva under året då patentansökan gjordes. En annan orsak kan vara att företaget varit så nytt att det ännu inte kunnat branschklassificerats. Statistiska centralbyrån 11

12 Resultat Organisationsnummersättning av företag Resultat Patentansökningar under perioden Under perioden minskade antalet patentansökningar till PRV kraftigt. År 2000, då flest patentansökningar lämnades in, uppgick antalet ansökningar till totalt Antalet ansökningar minskade därefter successivt varje år fram till 2005 med en genomsnittlig minskning på nästan 10 procent. Från och med 2005 har den årliga minskningen avstannat och antalet ansökningar varit relativt oförändrad runt drygt Merparten av patentansökningar som lämnas in till PRV är från sökande med hemvist i Sverige. Antalet patentansökningar med enbart svenska sökande utgör mellan procent av det totala antalet. De patentansökningar med enbart utländska sökande utgjorde i stort den resterade andelen med mellan procent årligen under perioden. En mycket liten andel utgjordes av patentansökningarna med sökande både från Sverige och utlandet. Diagram 1. Patentansökningar efter den sökandes hemvist Det bör poängteras att bland de patentansökningar med enbart svenska sökande finns svenskregistrerade företag som samtidigt ingår i en utländsk koncern. Därmed kan det alltså finnas kopplingar till utlandet även inom den grupp som utgörs av enbart svenska patentansökande. 12 Statistiska centralbyrån

13 Organisationsnummersättning av företag Resultat Patentansökningar med och utan organisationsnummer En stor del av patentansökningarna som inlämnades till PRV under har kunnat kopplas till ett givet organisationsnummer med hjälp av namn och adress. För de ansökningar som lämnades in under år 2000 gick det att organisationsnummersätta av totalt Det motsvarar knappt 70 procent av det totala antalet patentansökningar. För ansökningar inlämnade under 2007 gick det att organisationsnummersätta av totalt ansökningar. Det motsvarar ungefär 75 procent av det totala antalet. Tabell 1 nedan visar antalet svenska patentansökningar med och utan organisationsnummer samt antalet utländska patentansökningar för åren Precis som diagram 1 visade minskade antalet patentansökningar totalt sett under perioden. Antalet svenska patent utan organisationsnummer har mer än halverats under perioden. Den främsta förklaringen är förmodligen att allt färre privatpersoner ansöker om patent. En annan anledning som kan ha haft en viss inverkan är att matchningen mot företagsregistret blivit bättre och därmed att fler patentansökningar har kunnat kopplats samman med ett organisationsnummer. Patentansökningar utan organisationsnummer har i tabellen även delats upp i Privatpersoner och Övriga utan organisationsnummer. Kategorin Privatpersoner innefattar de patentansökningar där namn och adress inte gått att matcha med företagsregistret och där den sökande haft ett för- och efternamn. Kategorin Övriga utan organisationsnummer innefattar patentansökningar med företagsliknande namn men som inte gått att matcha med företagsregistret. Under tidsperioden minskade antalet i den här kategorin drastiskt, vilket också kan tyda på att matchningen mot registret blivit bättre. Tabell 1. Patentansökningar med och utan organisationsnummer, år , antal Svenska patentansökningar med orgnr Svenska patentansökningar utan orgnr varav privatpersoner* varav övriga utan orgnr Utländska patentansökningar Totalt *Antalet privatpersoner utgörs av patentansökningar där namn och adress inte gått att matcha med företagsregistret och där den sökande haft ett för- och efternamn. Studeras enbart de svenska patentansökningarna framgår det att mellan procent gick att organisationsnummersättas, se tabell 2. Bortser vi från de patentansökningar som klassificerats såsom Privatpersoner uppgår andelen organisationsnummersatta patentansökningar till 95 procent för år 2000 och 99 procent för år Statistiska centralbyrån 13

14 Resultat Organisationsnummersättning av företag Tabell 2. Svenska patentansökningar med och utan organisationsnummer, år , procent Svenska patentansökningar med orgnr 79,9 84,0 83,2 84,1 83,0 81,6 82,4 84,0 Svenska patentansökningar utan orgnr 20,1 16,0 16,8 15,9 17,0 18,4 17,6 16,0 varav privatpersoner* 16,0 14,3 14,8 14,5 15,4 15,8 16,2 15,1 varav övriga utan orgnr 4,1 1,7 2,1 1,4 1,6 2,6 1,4 0,9 Totalt 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 100,0 *Antalet privatpersoner utgörs av patentansökningar där namn och adress inte gått att matcha med företagsregistret och där den sökande haft ett för- och efternamn. Patentansökningar efter företagets juridiska form 2 Merparten av de patentansökningar till vilket det gått att koppla ett organisationsnummer har bolagsformen Aktiebolag. Aktiebolag stod för ungefär 80 procent av patentansökningarna varje år under perioden. Även Fysiska personer utgjorde en större del av antalet patentansökningar, motsvarande procent årligen. De Fysiska personer som finns med i SCB:s register uppfyller minst ett av följande kriterier: momsregistrerad, arbetsgivarregistrerad, har inregistrerad firma eller F-skatteregistrerad i momsbefriade branscher. Organisationsnumret för Fysiska personer utgörs av det personnummer som personen ifråga har. Företag och organisationer med andra juridiska former står för en mycket liten andel och utgör bara mellan 1-2 procent av de totala patentansökningarna under perioden. 2 För mer information om indelningen av juridisk form i SCB:s företagsdatabas se: 14 Statistiska centralbyrån

15 Organisationsnummersättning av företag Resultat Tabell 3. Patentansökningar efter juridisk form, år , antal och procent Antal / procent Fysiska personer Enkla bolag Handels- och kommanditbolag Aktiebolag Ekonomiska föreningar Ideella föreningar Övriga stiftelser Statliga enheter Landsting Utländska juridiska personer Uppgift saknas Totalt Patentansökningar efter ägarkontroll 3 Patentansökningar från svenska privatkontrollerade företag stod för 79 procent av det totala antalet patentansökningar under perioden , se tabell 4. Inom den här kategorin ingår samtliga enheter som kontrolleras av svensk fysisk eller juridisk person som inte tillhör statlig eller kommunal sektor. Kategorin har även delats upp i underkategorier för att ge information om koncerntillhörighet. De företag som ingår i en koncern stod för drygt hälften av patentansökningarna inom kategorin och ca 42 procent totalt sett under perioden. Företag utan koncernförhållande stod för en nästan lika stor andel totalt sett, ca 37 procent under perioden. Utlandskontrollerade enheter stod för ungefär 18 procent av andelen patentansökningar under perioden. Inom kategorin är det främst enheter som ingår i en koncern i vilken koncernmoderföretag är utlandskontrollerat. Statligt-, kommunalt- samt landstingskontrollerade enheter stod enbart för en mindre del, 1-4 procent, av andelen patentansökningar. 3 För mer information om indelningen efter ägarkontroll se: Statistiska centralbyrån 15

16 Resultat Organisationsnummersättning av företag Tabell 4. Patentansökningar efter ägarkontroll, år , antal och procent 4 Antal / procent Statligt kontrollerade Kommunalt kontrollerade Landstingskontrollerade Privat svenskkontrollerade utan koncern Privat svenskkontrollerade med koncern Utlandskontrollerade Uppgift saknas Totalt Patentansökningar efter företagsstorlek En stor andel av patentansökningarna under kommer från mycket små företag. Företag med 0-9 anställda står för mellan procent av det totala antalet patentansökningar. Faktum är att gruppen med flest patentansökningar är företag utan anställda, motsvarande mellan procent årligen av det totala antalet. Främst utgörs gruppen av Fysiska personer men också en stor andel Aktiebolag. De större företagen (med 50 anställda eller fler) stod för ungefär en lika stor andel patentansökningar som de mindre företagen, ca procent av det totala antalet patentansökningar. Bland dessa utgör företag med anställda eller fler ungefär en tredjedel. 4 På grund av att standarden för indelning efter ägarkontroll förändrats under 2002 är jämförbarheten med tidigare år inte möjlig. Åren är därför inte representerade i tabellen. 16 Statistiska centralbyrån

17 Organisationsnummersättning av företag Resultat Tabell 5. Patentansökningar efter företagsstorlek, år , antal och procent Antal / procent anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda anställda Uppgift saknas Totalt Uppgifterna om antalet anställda svarar mot det företag vars organisationsnummer matchats med företagsregistret. Som tidigare nämnts så uppstår vissa undersökningstekniska problem kring de företag som ingår i en koncern. Anledningen är att en koncern ofta har flera företagsenheter med separata organisationsnummer. En enda koncern kan därmed omfatta ett stort antal organisationsnummer. Frågan är om företagsinformationen som används i denna undersökning bör omfatta hela koncernen eller enbart det företag som är kopplat till organisationsnumret. Här har vi valt att enbart bearbeta information om patentansökningar för det företag som är direkt kopplat till organisationsnumret Vi har med andra ord inte sammanställt uppgifter om respektive patentansökan på koncernnivå. Patentsökande företag efter näringsgren De flesta patentansökningarna lämnades in av företag som klassificerats enligt Svensk näringsgrensindelning (SNI) att tillhöra Tillverkning (SNI 15-37) och Fastighets- och uthyrningsverksamhet, Företagstjänster (SNI 70-74). Enbart dessa två branschavdelningar står årligen vardera för mellan procent av det totala antalet ansökta patent. Tabell 6 återspeglar en bred översikt av näringsgrensindelningen och antalet patentansökningar under perioden. En mer detaljerad indelning återfinns i bilaga 1. Statistiska centralbyrån 17

18 Resultat Organisationsnummersättning av företag Tabell 6. Patentansökningar efter näringsgren (SNI 02, Ng), år , antal och procent Antal / procent Detaljgrupp saknas Jordbruk, jakt och skogsbruk (SNI 01-04) Fiske (SNI 05) Utvinning av mineral (SNI 10-14) Tillverkning (SNI 15-37) El-,gas-,värme-,vattenförsörjning (SNI40-44) Byggverksamhet (SNI 45) Parti- och detaljhandel (SNI 50-54) Hotell och restaurang (SNI 55) Transport och kommunikation (SNI 60-64) Finansiell verksamhet (SNI 65-67) Fastigheter och företagstjänster (SNI 70-74) Offentlig förvaltning och försvar (SNI 75) Utbildning (SNI 80) Hälso- och sjukvård, sociala tjänster (SNI 85) Andra samhälleliga tjänster (SNI 90-93) Uppgift saknas Totalt Av den finare näringsgrensindelningen i bilaga 1 framgår att företag som klassificerats inom Tillverkning är det främst företag som tillhör Tillverkning av maskiner (SNI 29), Tillverkning av motorfordon (SNI 34) samt Tillverkning av kemikalier (SNI 24) som lämnade in flest patentansökningar under den aktuella perioden. Merparten av de patentansökningarna inom Tillverkning av kemikalier tillhör undergruppen Tillverkning av läkemedel (SNI 2442). Inom Fastighets- och uthyrningsverksamhet, Företagstjänster är det främst företag som bedriver verksamhet som kategoriseras såsom Forskning och utveckling (SNI 73) och Andra företagstjänster (SNI 74) som ansökte om patent. Studeras huvudgruppen Andra företagstjänster närmare framgår att det är framförallt tre undergrupper som står för många av 18 Statistiska centralbyrån

19 Organisationsnummersättning av företag Resultat patentansökningarna: Annan teknisk konsultverksamhet (SNI 7420), Holdingverksamhet (SNI 7415) samt Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m. (SNI 7414). Företag som klassificeras inom t.ex. Annan teknisk konsultverksamhet och Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m. ingår ofta i en koncern där huvudverksamheten tillhör en helt annan bransch. I många fall är det koncernens huvudverksamhet som är analytiskt intressant att belysa, snarare än den företagsenheten, som är klassificerad genom organisationsnummer. Företag inom SCB:s företagsregister är därför dubbelkodande vad gäller näringsgren. Föregående redovisning av näringsgren kallas inom SCB för Ng - Näringsgren. Näringsgrensindelningen är då enbart kopplat till själva företaget och bestäms av dess huvudverksamhet. Ett annat sätt att redovisa näringsgren och som tar hänsyn till koncernens huvudverksamhet kallas inom SCB för NgS Statistisk näringsgren. Orsaken till att en enhet får en avvikelse mellan Ng och NgS beror i de flesta fallen på att den berörda enheten betjänar någon annan del av den juridiska enheten eller koncernen som den tillhör. Sådan enheter klassificeras inom NgS som hjälpverksamhet och redovisas i den bransch de i huvudsak betjänar. Statistiska centralbyrån 19

20 Resultat Organisationsnummersättning av företag Tabell 7. Patentansökningar efter näringsgren (SNI 02, NgS), år , antal och procent Antal / procent Detaljgrupp saknas Jordbruk, jakt och skogsbruk Fiske Utvinning av mineral Tillverkning El-, gas-, värme-, vattenförsörjning Byggverksamhet Parti- och detaljhandel Hotell och restaurang Transport och kommunikation Finansiell verksamhet Fastigheter och företagstjänster Offentlig förvaltning och försvar Utbildning Hälso- och sjukvård, sociala tjänster Andra samhälleliga tjänster Uppgift saknas Totalt Skillnaden mellan näringsgrenstillhörighet enligt Ng och NgS framgår vid jämförelse mellan tabell 6 och 7 ovan. Det som framförallt skiljer är att antalet patentansökningar som med Ng klassificerades inom Fastighetsoch uthyrningsverksamhet, Företagstjänster (SNI 70-74) istället tillhör Tillverkning (SNI 15-37) med NgS. Främst är det undergruppen Holdingverksamhet (SNI 7415) och Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m. (SNI 7414) som innefattar betydligt färre patentansökningar. En mer detaljerad indelning av NgS återfinns i bilaga Statistiska centralbyrån

21 Organisationsnummersättning av företag Resultat Patentansökningar efter IPC-klass Patentansökningar inkomna till PRV klassificeras enligt International Patent Classification (IPC). IPC är ett hierarkiskt klassificeringssystem som primärt används för att klassificera och göra patentrelaterade dokument sökbara efter teknologiområden. Syftet med IPC är att skapa ett effektivt sökverktyg för att finna relevanta patentskrifter vid nyhetsgranskning och bedömning av patentansökningar. 5 Det teknikområde som patentansökan avser kan emellertid IPC-klassas i mer än en sektion. SCB har i denna studie valt att inte fraktionalisera patentansökningarna efter IPC-klass utan redovisar ansökan i den sektionen som bäst överensstämmer med ansökan i sin helhet. I tabell 8 nedan redovisas antalet respektive andelen patentansökningar enligt IPC-klassifikationen som gjorts på PRV under Endast den högsta nivån av IPC redovisas här. År 2000 var patentansökningar inom sektionerna B Performing operations; transporting och H - Electricity de vanligast förekommande med ungefär en femtedel av patentansökningarna vardera. År 2007 var patentansökningar inom sektion B Performing operations; transporting fortfarande den vanligast förekommande tillsammans med sektion A Human necessities. Antalet patentansökningar minskade inom samtliga sektioner under undersökningsperioden. Störst var minskningen inom Sektion H Electricity och där andelen av de totala patentansökningarna minskade från 21 procent 2000 till 12 procent Under hela perioden var antalet patentansökningar lägst inom sektion D Textiles; paper och utgjorde motsvarande mellan 1-2 procent av det totala antalet patentansökningar. 5 För mer information om International Patent Classification och dess undergrupper, se: Statistiska centralbyrån 21

22 Resultat Organisationsnummersättning av företag Tabell 8. Patentansökningar efter IPC-klass, år , antal och procent Antal / procent Section A Human necessities Section B Performing operations; transporting Section C Chemistry; metallurgy Section D Textiles; paper Section E Fixed constructions Section F Mechanical engineering etc Section G Physics Section H Electricity Uppgift saknas Totalt Antal företag som ansökt om patent år Antalet svenska företag som lämnade in en patentansökan, beräknat utifrån unika organisationsnummer, uppgick under perioden år till Fördelas företagen efter hur många patentansökningar respektive företag lämnar in finner vi att uppemot 80 procent av dem ansökte om mellan 1-3 patent under perioden. Den enskilt största gruppen utgörs av företag med enbart en (1) patentansökan under perioden, motsvarande 57 procent av samtliga företag som inlämnat patentansökningar. Ett antal ansökande företag, nästan 10 procent, tillhör gruppen med färre än en (1) patentansökan. Det senare innebär att företagen tillsammans med andra ansökare har lämnat in en, eller ibland flera patentansökningar. På grund av fraktionaliserigen har deras sammanlagda andelar av patentansökningarna understigit en helt egen patentansökan. 22 Statistiska centralbyrån

23 Organisationsnummersättning av företag Resultat Tabell 9. Företag som ansökt om patent fördelat på antalet sökta patent, år Antal sökta patent Antal företag Procent < , , , , , , ,6 Totalt ,0 Studeras istället unika organisationsnummer för respektive år finner vi att antalet företag totalt sett minskat under perioden, se tabell 10. Antalet företag som lämnade en patentansökan under 2000 var Det kan jämföras med företag år 2007, vilket innebär en minskning med 25 procent. Minskningen av antalet patentansökningar har skett inom samtliga grupper. Tabell 10. Företag som ansökt om patent och som organisationsnummersatts efter antal sökta patent, år , antal och procent Antal sökta patent < Totalt Studeras de företag som inlämnat 10 patentansökningar eller fler per år finner vi dem inom nästan samliga storleksklasser. Under 2007 var såväl stora företag som små företag representerade, se diagram 2. Störst antal företag fanns dock inom gruppen anställda eller fler, vilket utgjorde 27 procent av det totala antalet företag. Statistiska centralbyrån 23

24 Resultat Organisationsnummersättning av företag Diagram 2. Företag som sökt 10 eller fler patent fördelat efter företagsstorlek, år 2007, procent Uppgift saknas 6% 0 anställda 6% 1-9 anställda 16% anställda 27% anställda 11% anställda 0% anställda 11% anställda 17% anställda 6% Beviljade patentansökningar Uppemot hälften av patentansökningarna som lämnades in till PRV under perioden blev beviljade, se tabell 11. Störst antal beviljade patentansökningar var ansökningar som inlämnades under 2000, ca av totalt Det innebär att 49 procent av ansökningarna beviljades. Lägst antal beviljade patentansökningar finns bland ansökningar som inlämnats under 2005, patentansökningar av totalt ansökningar. Andelen beviljade ansökningar uppgick detta år till 39 procent. En möjlig förklaring till skillnaden mellan andelen beviljade patentansökningar för 2000 respektive 2005 är att det kan finnas ansökningar där beslut om beviljande ännu inte har fattats. Patentansökningar måste ofta genomgå en lång process av framförallt granskning och komplettering vilket kan pågå under en lång tid. Därför kan det vara en av förklaringarna till att antalet beviljade patentansökningar ser ut att vara lägre för 2005 än för de tidigare år. Patentansökningar som finns med i datamaterialet är dem som beviljats fram till och med april Huvuddelen av patentansökningarna borde därför vara färdig beslutade. Tabell 11. Patentansökningar och beviljade patent, antal och procent Beviljade patentansökningar Antal Procent Samtliga patentansökningar Statistiska centralbyrån

25 Organisationsnummersättning av företag Resultat Utländska patentansökningar har en större andel beviljade patentansökningar jämfört med svenska ansökningar. Under perioden var den genomsnittliga andelen beviljade patentansökningar 58 procent för utländska och 43 procent för svenska patentansökningar. En möjlig förklaring till detta kan vara att de utländska patentansökningarna redan är beviljade i andra länder och därmed genomgått en ordentlig granskning. En annan förklaring kan vara en lägre andel privatpersoner hos de utländska patentsökande, vilket har en sämre andel beviljade patentansökningar jämfört med företag. En viktig sak att komma ihåg vid analyser av antalet beviljade patent är att många patentansökningar avskrivs under handläggningsperioden. Avskrivning sker t.ex. om den sökande inte svarar på föreläggande inom svarsfristen eller inte betalar meddeladeavgiften när patentet ska beviljas. Avskrivning innebär att handläggningsperioden avbryts och inget beslut om beviljade av ansökan tas därmed. Någon djupare efterforskning hur stort antal som årligen avskrivs har inte genomförts i samband med den här studien. Beviljade patentansökningar efter företagsstorlek Under perioden var den genomsnittliga andelen beviljade patentansökningar 46 procent bland de företag som organisationsnummersatts. Andelen beviljade patentansökningar visade sig vara högre hos de större företagen (med 10 anställda eller fler) jämfört med de mindre företagen (med 0-9 anställda), se tabell 11. Högst andel beviljade patentansökningar, ungefär 60 procent, var inom företag med anställda. Statistiska centralbyrån 25

26 Resultat Organisationsnummersättning av företag Tabell 12. Patentansökningar och beviljade patent efter företagsstorlek, år , antal och procent Totalt Beviljade Totalt Beviljade Totalt Beviljade Totalt Beviljade Totalt Beviljade Totalt Beviljade anställd anställda anställda anställda anställda anställda Anställda anställda Uppgift saknas Totalt Beviljade patentansökningar efter näringsgren Av de företag som organisationsnummersatts var andelen beviljade patentansökningar högst inom El-, gas-, värme-, vattenförsörjning (SNI 40-44) och Offentlig förvaltning (SNI 75), se tabell 13. Den genomsnittliga andelen beviljade patentansökningar var 77 procent inom båda branscherna under perioden. Lägst var den genomsnittliga andelen inom Andra samhälleliga tjänster (SNI 90-93) med 27 procent. Inom branscherna med flest patentansökningar Tillverkning (SNI 15-37) samt Fastigheter och företagstjänster (SNI 70-74) var andelen beviljade patentansökningar 51 respektive 44 procent. 26 Statistiska centralbyrån

27 Organisationsnummersättning av företag Resultat Tabell 13. Patentansökningar och beviljade patent efter näringsgren (SNI 02, Ng), år , antal och procent Totalt Beviljade Totalt Beviljade Totalt Beviljade Totalt Beviljade Totalt Beviljade Totalt Beviljade Detaljgrupp saknas Jord bruk m.m Fiske Utvin ning av mineral Tillverkning El-, gas-, värmeförsörjning Bygg verksamhet Parti och detaljhandel Hotell & Rest Transp. & kommunikation Finan siell verksamhet Fastigheter och företagstjänster Off. för valtning och försvar Utbildning Hälso och sjukvård, m.m Andra samh. tjänster Uppgift saknas Totalt Statistiska centralbyrån 27

28 Avslutning Organisationsnummersättning av företag Avslutning PRV:s datamaterial är av god kvalitet med avseende på företagsnamn och adress, vilket medför att många patentansökningar kunde kopplas samman med ett organisationsnummer. Av de svenska patentansökningarna från företag kunde genomsnittligt 98 procent matchas med SCB:s företagsregister. Detta måste anses ge ett mycket bra utgångsmaterial för den aktuella studien och för eventuella uppföljningar som går vidare i analysen av materialet. Några teman har redan nämnts i texten ovan. Andra analytiska teman kan summeras som bidrag till en diskussion om undersökningens relevans och som bidrag till fördjupade analyser. Kvaliteten på datamaterialet i den aktuella studien öppnar för en analys också av patentansökningsmönster i olika kommuner och län. Här finns internationella undersökningar på olika nivåer som kan ge möjligheter till jämförelser som går djupare än de nationella. En intressant fortsättning vore att tillföra en analys (med utgångspunkt i den föreliggande studien) av vilka delar av svenska företag och organisationer som inte ansöker om patent i någon större utsträckning. Materialet från PRV öppnar också för denna typ systematisk databearbetning. En sådan analys kan också ge möjligheter till nya internationella jämförelser. Det vore intressant att studera de patentansökningar som inlämnas till PRV och som sedan ligger till grund för ansökningar i andra länder. Vad kännetecknar t.ex. de ansökningar som går vidare och används som ansökan till EPO? (European Patent Office) Hur skall patentdata rörande koncernbolag hanteras? Skall patentdata behandlas på koncernnivå eller, som nu, enbart beaktas från det enskilda företaget perspektiv, utan speciell koncerntillhörighet. Arbetet med organisationsnummersättning kan användas för att koppla patentdata till flera andra av SCB:s undersökningar. SCB undersöker t.ex. Forskning och utveckling inom företagssektorn (undersökningen genomförs vartannat år). Det kunde vara intressant att relatera FoUutgifter på företags- och annan nivå med antalet sökta och beviljade patent. SCB undersöker även Innovationsverksamhet i svenska företag. Exempelvis kan detaljerade patentdata relateras till innovationsintensitet på företagsstorlek respektive på branschnivå. 28 Statistiska centralbyrån

29 Organisationsnummersättning av företag Bilaga 1 Bilaga 1 Patentansökningar efter näringsgren (SNI 02, Ng) Jord- och skogsbruk Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Trävarutillverkning, ej möbler Massa- och pappersindustri Övrig tillverkning exkl Petroleumprodukter och övrig kemisk industri Läkemedelsindustri Gummi- och plastvaruindustri Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaruindustri Maskinindustri Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer Tillverkning av av andra el.maskiner och artiklar Tillverkning av teleprodukter Tillverkning av precisionsinstrument m.m Transportmedelsindustri Energiförsörjning och byggverksamhet Statistiska centralbyrån 29

30 Bilaga 1 Organisationsnummersättning av företag (forts.) Parti- och detaljhandel m.m Hotell och restaurang Transport och magasinering, fastighetstjänster Databehandling, post och telekommunikation Finansiella verksamhet Uthyrningsverksamhet Forskningsinstitutioner exkl Vissa företagstjänster Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Utbildning, vård, personliga och kulturella tjänster Uppgift saknas Total Statistiska centralbyrån

31 Organisationsnummersättning av företag Bilaga 2 Bilaga 2 Patentansökningar efter näringsgren (SNI 02, NgS) Detaljgrupp saknas Jord- och skogsbruk Livsmedels-, dryckes- och tobaksindustri Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri Trävarutillverkning, ej möbler Massa- och pappersindustri Övrig tillverkning exkl Petroleumprodukter och övrig kemisk industri Läkemedelsindustri Gummi- och plastvaruindustri Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Metallvaruindustri Maskinindustri Tillverkning av kontorsmaskiner och datorer Tillverkning av av andra el.maskiner och artiklar Tillverkning av teleprodukter Tillverkning av precisionsinstrument m.m Transportmedelsindustri Energiförsörjning och byggverksamhet Statistiska centralbyrån 31

32 Bilaga 2 Organisationsnummersättning av företag (forts.) Parti- och detaljhandel m.m Hotell och restaurang Transport och magasinering, fastighetstjänster Databehandling, post och telekommunikation Finansiella verksamhet Uthyrningsverksamhet Forskningsinstitutioner exkl Vissa företagstjänster Juridisk och ekonomisk konsultverksamhet Arkitekt- och teknisk konsultverksamhet Utbildning, vård, personliga och kulturella tjänster Uppgift saknas Total Statistiska centralbyrån

33

34