Forskning och utveckling inom företagssektorn Research and experimental development in the business enterprise sector 2007

Transkript

1 UF 14 SM 0801 Forskning och utveckling inom företagssektorn 2007 Research and experimental development in the business enterprise sector 2007 I korta drag FoU-utgifter År 2007 var utgifterna för företagens egna FoU i Sverige 81 miljarder kronor. Efter en revidering av utgifterna för egen och utlagd FoU uppgår utgifterna för egen FoU år 2005 till 72 miljarder kronor, att jämföra med de tidigare presenterade utgifterna på 77 miljarder kronor. Om de reviderade utgifterna för år 2005 räknas om i fasta priser, 2007 års prisnivå, så har företagssektorns satsningar på FoU ökat från 75 miljarder år 2005 till 81 miljarder år År 2005 var första gången företag med anställda undersöktes och SCB har även mottagit vissa reviderade FoU-utgifter både för egen och utlagd FoU avseende år Orsaken till ökningen mellan 2005 och 2007 kan främst kopplas till ökade konsultarvoden i kombination med att arbetskraftskostnaderna för FoUverksamheten har ökat under perioden. Mellan 2005 och 2007 ökar även FoUutgifterna för övriga driftkostnader medan investeringar i fastigheter och maskiner förändrats marginellt. Företagens utgifter för egen utförd FoU *, fastprisberäknad (2007), mnkr Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken. Totala utgifter för FoU Arbetskraftskostnader Konsultarv oden Öv riga driftskostnader Inv esteringar i fastigheter och maskiner * Roger Björkbacka, SCB, tfn , roger.bjorkbacka@scb.se Sandra Dovärn, SCB, tfn , sandra.dovarn@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 15 december URN:NBN:SE:SCB-2008-UF14SM0801_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Mats Wadman, SCB.

2 SCB 2 UF 14 SM 0801 FoU-satsningar tunga på vissa produkter De största produkterna: metallvaror, maskiner samt el- och optik; transportmedel respektive läkemedel står tillsammans för 75 procent av all FoU i företagssektorn år Ökningen av FoU-satsningarna år 2007 på närmare 10 miljarder jämfört med 2005 kan nästan helt tillskrivas satsningar på dessa produkter som står för 92 procent av ökningen. Fortsatt hög grad av självfinansiering Graden av självfinansiering av företagens egen FoU-verksamhet i Sverige uppgick till 76 procent år 2007, en nivå den legat på sedan Utöver det finansierar andra företag tillhörande samma koncern ytterligare 14 procent av FoUverksamheten, varav 8 procentenheter av dessa kommer från företag belägna i utlandet. Företagens FoU-uppdrag från försvarsmyndigheter svarade för 3 procent av FoU-verksamheten i företagssektorn. Tjänster fortsätter att öka Både bland de varuproducerande företagen och bland de tjänsteproducerande företagen ökar egen FoU. FoU bland de varuproducerande företagen har ökat med närmare 7 miljarder kronor, eller 14 procent, jämfört med Bland de tjänsteproducerande företagen har FoU-utgifterna ökat med närmare 3 miljarder, eller 14 procent, jämfört med Störst andel FoU i Stockholms län Den största andelen FoU utförs av företagen i Stockholms län och historiskt är det företagen i Stockholms län som haft de högsta FoU-utgifterna i landet. Företagen i Stockholms och Västra Götalands län utför tillsammans närmare 60 procent av all FoU och läggs sedan Skåne och Östergötlands län till står företagen i dessa fyra län för närmare 84 procent av de totala FoU-utgifterna. Små företag satsar 5 miljarder på FoU De små företagen, anställda, satsade 5,3 miljarder på egen FoU i Sverige Små företag ingår i den ordinarie undersökningen från och med undersökningen avseende år Jämfört med 2005 minskade de små företagens kostnader för egen FoU med drygt 1 miljard kronor, och 800 miljoner av denna minskning är att hänföra till minskade arbetskraftskostnader. Som andel av BNP utgjorde de små företagens egna FoU-utgifter 0,17 procent år Högre andel forskarutbildade i små företag Bland FoU-personalen i små företag var andelen forskarutbildade högre än i stora företag. Detta gäller även när yrkeskategorin forskare, produktutvecklare eller motsvarande jämförs mellan de små och de större företagen.

3 SCB 3 UF 14 SM 0801 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Inledning 6 Med FoU menas 6 Egen och utlagd FoU 6 Utgifter och personal i FoU 6 Utökad undersökning från och med 2005 ingår även små företag 7 FoU-utgifter Ökningen av konsultarvoden bidrar mest till ökningen av FoU-utgifter år Konsulter i FoU 8 Företagens FoU-utgifter som andel av BNP 9 FoU-utgifter fördelade på bransch och produkt 10 Tjänster fortsätter att öka 12 Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten 13 Transportmedelsindustrin har störst andel offentliga medel för FoU 13 FoU-verksamhetens inriktning på nya och förbättrade produkter 14 FoU-personal FoU-personal fördelade på yrke 17 Forskarutbildning bland FoU-personalen 18 Redovisning av konsulter ingår eller inte? 18 Koncentration av FoU-verksamheten 19 Regional fördelning av egen FoU 20 Stockholms län har åter högst andel FoU 20 FoU inom små företag 21 Små företag minskar sina satsningar på FoU 21 Fler forskare, produktutvecklare eller motsvarande i små företag 22 Lägre självfinansieringsgrad och mer medel från utlandet 22 Små företag sysslar mer med att ta fram nya produkter än större företag 23 Databehandlingstjänster största FoU området för små företag 23 FoU inom IT-företag 24 FoU inom bioteknik och biovetenskap 25 Utlagd FoU 26 Små företag samarbetar mer än större företag med universitet och andra företag i Sverige 28 Internationella jämförelser 29 Redovisning av branschbyten

4 SCB 4 UF 14 SM 0801 Tabeller 33 Teckenförklaring Driftkostnader (inklusive konsultarvoden) och investeringsutgifter för egen FoU Fördelning efter typ av kostnad och näringsgren, mnkr Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten Fördelning efter källa och näringsgren 2007, mnkr Utgifter för FoU-verksamhet Fördelning efter typ av utgift och produktgrupp, mnkr Utgifter för egen FoU-verksamhet Fördelning efter produktgrupp och näringsgren, mnkr Utgifter för egen FoU Fördelning efter inriktning och näringsgren, mnkr Regional fördelning av FoU-verksamhet Utgifter för extern/utlagd FoU-verksamhet Fördelning på mottagande enhet och näringsgren, mnkr Antal årsverken för FoU Fördelning efter yrke och näringsgren Antal personer helt eller delvis sysselsatta med FoU Fördelning efter yrke och näringsgren Antal personer för FoU 2007 totalt respektive utförda av personer med forskarutbildning. Fördelning efter näringsgren och kön Driftkostnader och årsverken för FoU-verksamhet Fördelning efter bransch, mnkr 70 Företag med anställda Driftkostnader (inklusive konsultarvoden) och investeringsutgifter för egen FoU Fördelning efter typ av kostnad och näringsgren, mnkr. Endast företag med anställda Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten Fördelning efter källa och näringsgren, mnkr. Endast företag med anställda Utgifter för egen FoU-verksamhet Fördelning efter typ av utgift och produktgrupp 2007, mnkr. Endast företag med anställda Utgifter för FoU-verksamhet Fördelning efter produktgrupp och näringsgren, mnkr. Endast företag med anställda Utgifter för egen FoU Fördelning efter inriktning och näringsgren, mnkr. Endast företag med anställda Utgifter för extern/utlagd FoU-verksamhet Fördelning på mottagande enhet och näringsgren, mnkr. Endast företag med anställda Antal årsverken för FoU Fördelning efter yrke och näringsgren. Endast företag med anställda Antal personer helt eller delvis sysselsatta med FoU Fördelning efter yrke och näringsgren. Endast företag med anställda Antal personer för FoU 2007 totalt respektive utförda av personer med forskarutbildning. Fördelning efter näringsgren och kön. Endast företag med anställda Driftkostnader och årsverken för FoU-verksamhet Fördelning efter bransch, mnkr. Endast företag med anställda 107

5 SCB 5 UF 14 SM 0801 Fakta om statistiken 108 FoU inom företagssektorn 108 Detta omfattar statistiken 108 Definitioner och förklaringar 108 Så görs statistiken 112 Statistikens tillförlitlighet 112 Täckningsfel 113 Mätfel 113 Svarsbortfall 113 Urvalsfel 114 Modellantaganden 115 Bra att veta 115 Tidsseriebrott år Industriforskningsinstitut 115 Fastprisberäkning 115 Viktiga förändringar i 2007 års undersökning 116 Tillgänglighet till data 116 Annan statistik 116 In English 117 Summary 117 List of tables 118 List of terms 119

6 SCB 6 UF 14 SM 0801 Statistiken med kommentarer Inledning Följande statistikrapport belyser företagens satsningar på forskning och utvecklingsverksamhet i Sverige avseende år Undersökningen bygger på en enkätundersökning som skickas ut och fylls i av företagen. Undersökningen genomförs vartannat år och i rapporten görs jämförelser med resultat från tidigare undersökningar. Svarsfrekvensen uppgick i denna undersökning till 92 procent. Med FoU menas 1 Forskning: ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsverksamhet: ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder, eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. Egen och utlagd FoU En viktig distinktion av FoU-verksamheten görs mellan egen och utlagd FoU. Egen FoU: Företagen har bedrivit FoU-verksamheten i Sverige med företagets egen personal eller av konsulter i FoU-projekt som letts av företaget och där företagets personal arbetat tillsammans med konsulterna, oavsett om resultatet har avsett företagets egna produkter/tjänster eller gjorts på beställning från andra företag. Med företaget avses den juridiska enheten eller bokslutsenheten, inte koncernen om företaget är en del av en koncern. Utlagd FoU: Företaget har betalat andra som utfört verksamhet (i Sverige eller utlandet). Det kan vara till andra företag (även inom koncernen), till universitet och högskolor, branschforskningsinstitut etc. Vanligen handlar det om uppdrag men ibland förekommer även rena bidrag/understöd. Företagens egen FoU-verksamhet summeras ihop till företagssektorns totala satsningar under året. Den utlagda FoU-verksamheten mäter enbart flödena av FoU mellan organisationer. När ett företag lägger ut ett FoU-uppdrag på ett annat företag redovisar det mottagande företaget dessa medel som egen FoU (FoU som utförts med egen personal). Samma sak gäller om ett företag finansierar FoU-projekt vid ett universitet. Det fångas upp i SCB:s universitet och högskoleundersökning. Om ett företag däremot lägger ut ett FoU-uppdrag till ett annat företag i utlandet fångas den FoU-verksamheten bara upp som utlagd FoU och inte som egen FoU, SCB mäter enbart den FoU som utförts i Sverige. Det är alltså den som utför FoU-verksamheten som rapporterar "egen FoU" oavsett vem som betalar för den eller vem som avser att använda resultaten. Utgifter och personal i FoU Den första delen av rapporten fokuserar på företagens FoU-utgifter. Först presenteras företagens egen FoU-verksamhet där FoU-utgifterna delas primärt in efter företagens bransch- och produktinriktning. FoU-utgifternas beståndsdelar är: arbetskraftskostnader, konsultarvoden, övriga driftkostnader samt investeringar i fastigheter och maskiner. I övrigt redovisas FoU-utgifternas finansieringskällor och en regional indelning samt om det avser produkt- eller processframtagning (eller förbättring). 1 Definitionen av FoU är i enlighet med internationella rekommendationer och är den som används av OECD och EU. Se vidare i Fakta om statistiken längst bak i publikationen.

7 SCB 7 UF 14 SM 0801 I den andra delen av rapporten ligger tyngdpunkten på företagens personal i forskning och utveckling. Personalens FoU-insatser redovisas antingen som det totala antalet personer som varit involverade i FoU-verksamheten under 2007 eller hur många årsverken (heltidspersoner) de utfört. Uppdelningar görs på kön, yrke samt regionalt. Ett specialavsnitt belyser FoU-verksamheten i de små företagen. Avslutningsvis redovisas utlagd FoU samt ett specialavsnitt med fokus på FoU inom områdena IT och bioteknik följt av en internationell utblick. Utökad undersökning från och med 2005 ingår även små företag Från och med undersökningen avseende FoU 2005 inkluderas även små företag ner till 10 anställda (tidigare gick gränsen vid 50 anställda). De flesta andra länder undersöker även små företag vilket gör att Sveriges FoU i ett internationellt perspektiv tidigare varit underskattad, men är i och med den utökade undersökningen avseende 2005 mer harmoniserad med övriga OECD-länder. FoU-utgifter 2007 År 2007 var utgifterna för företagens egna FoU i Sverige 81 miljarder kronor. Efter en revidering av utgifterna för egen och utlagd FoU uppgår utgifterna för egen FoU år 2005 till 72 miljarder kronor, i löpande priser, att jämföra med de tidigare presenterade utgifterna på 77 miljarder kronor. Om de reviderade utgifterna för år 2005 räknas om i fasta priser, 2007 års prisnivå, så har företagssektorns satsningar på FoU ökat från 75 miljarder år 2005 till 81 miljarder år År 2005 var första gången företag med anställda undersöktes och SCB har även mottagit vissa reviderade FoU-utgifter både för egen och utlagd FoU avseende år Ökningen av konsultarvoden bidrar mest till ökningen av FoUutgifter år 2007 Fram till och med år 2001 ökade företagen sina FoU-satsningar för att sedan sjunka både år 2003 och år Orsaken till minskningen mellan 2001 och 2003 kan främst kopplas till företagens minskade användning av inhyrda konsulter inom den egna FoUverksamheten. Användandet av konsulter i FoU-verksamheten ökade kraftigt under slutet av 90-talet när expansionen av företagens FoU var som störst. När företagen sedan minskade sina satsningar 2003 var det främst konsultarvodena som minskade. Orsaken till minskningen mellan 2003 och 2005 kan helt hänföras till en minskning i övriga driftkostnader. Orsaken till ökningen mellan 2005 och 2007 kan främst kopplas till ökade konsultarvoden i kombination med att arbetskraftskostnaderna för FoUverksamheten har ökat under perioden. Mellan 2005 och 2007 ökar även FoUutgifterna för övriga driftkostnader medan investeringar i fastigheter och maskiner minskar. Företagens utgifter för egen utförd FoU , löpande priser, mnkr * 2007 Totala utgifter för FoU Arbetskraftskostnader Konsultarvoden Övriga driftkostnader Investeringar i fastigheter och maskiner * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken.

8 SCB 8 UF 14 SM 0801 Investeringarna i byggnader och maskiner, fastprisberäknat, för FoU har inte förändrats märkbart de senaste 10 åren. Den stora variationen i FoU-utgifterna återfinns i posterna övriga driftkostnader och konsultarvoden. Företagens utgifter för egen utförd FoU *, fastprisberäknad (2007), mnkr Totala utgifter för FoU Arbetskraftskostnader Konsultarv oden Öv riga driftskostnader Inv esteringar i fastigheter och maskiner * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken. Konsulter i FoU I undersökningen inkluderas konsulterna i den egna FoU-verksamheten under posten konsultarvoden som en del av driftkostnaderna. Det är alltså inte möjligt att utläsa hur många konsulter som utfört arbete åt företagen. Detta betyder att antalet personer som är involverade i FoU-arbete, likaså antalet årsverken de utför, är underskattade (läs vidare om konsulter under FoU-personal). Kraftig ökning av konsultarvoden Av företagens FoU-utgifter för egen utförd FoU i Sverige mellan 2001 och 2003 nästan halverades konsultarvodena för FoU. Mellan 2003 till 2005 kom en kraftig ökning när konsultarvodena för FoU ökade med 35 procent från 6 miljarder till drygt 9 miljarder kronor. Under perioden 2005 till 2007 ökar konsultarvodena återigen kraftigt till 13,5 miljarder kronor, varav små företags konsultarvoden för FoU uppgick till 615 miljoner kronor. Marginell ökning i arbetskraftskostnaderna per FoU-årsverke Under perioden 1999 till 2003 ökade arbetskraftskostnaderna per FoU-årsverke från kronor till strax över kronor, men har sedan planat ut något fram till Orsaken till den stagnerande arbetskraftskostnaden per årsverke är delvis att de små företagen har lägre kostnader per årsverke för FoU. Diagrammet nedan belyser utvecklingen av FoU-utgifterna per utfört årsverke för FoU, fastprisberäknat med 2007 som basår.

9 SCB 9 UF 14 SM 0801 Arbetskraftskostnader för FoU per årsverke *, fastprisberäknad (2007), tkr * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken. Företagens FoU-utgifter som andel av BNP Företagens FoU-utgifter som andel av BNP ökar jämfört med år År 2007 var andelen 2,65 procent jämfört med 2,50 procent år Företagens FoU-utgifter som andel av BNP*, procent 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken. När utgifterna för FoU i ett land sätts i relation till BNP påverkar BNPutvecklingen naturligtvis andelen FoU-utgifter. En kraftig BNP-ökning ett givet år med oförändrade utgifter för FoU ger en lägre andel FoU av BNP jämfört med året innan och vice versa. I diagrammet nedan är företagssektorns FoU satsningar, BNP och andelen FoU av BNP indexerade för de senaste tio åren.

10 SCB 10 UF 14 SM 0801 Företagens FoU-utgifter som andel av BNP* Basår 1997= Näringsliv ets FoU satsningar BNP FoU/BNP * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken. FoU-utgifter fördelade på bransch och produkt För att belysa företagens FoU-verksamhet i olika branscher finns två olika tillvägagångssätt. Antingen genom en indelning efter företagens bransch eller efter den/de produkter företagen uppger som inriktning på FoU-verksamheten. Branschklassificeringen görs efter företagets huvudsakliga aktivitet. När flera aktiviteter förekommer inom ett företag, gäller i princip att den största aktiviteten avgör till vilken bransch företaget skall tillhöra. Nackdelen med branschindelningen är när stora företag med en omfattande och mångfacetterad FoUverksamhet redovisas i endast en bransch. Den FoU som företaget bedriver stämmer inte alltid överens med den bransch som företaget klassificerats till. Som exempel kan nämnas företag inom parti- och detaljhandel samt hotellverksamhet som till huvudsak är säljande bolag men som också spenderar 2 miljarder på FoU. Den summan kan jämföras med den närmast obefintliga FoUverksamheten (102 miljoner) i parti- och detaljhandel samt hotellverksamhet när FoU-satsningarna fördelas efter produktgrupper. Många företag bedriver dessutom FoU-verksamhet som omfattar flera produkter och tjänster. En redovisning av FoU-verksamheten enbart efter företagens huvudbransch ger därmed inte tillräcklig information om FoU-verksamhetens inriktning. Genom att studera både branscher och produktgrupper får man en mer nyanserad bild av den FoU-verksamhet som bedrivs i företagen. Jämförs FoU-utgifterna fördelade efter bransch är det viktigt att tänka på att företag ibland byter bransch. Under åren 2001 till 2003 var det några företag med stor FoU-volym som bytte bransch vilket påverkade jämförbarheten på branschnivå. Branschbytena var dock mycket små 2005 till 2007, se kapitlet Redovisning av branschbyten

11 SCB 11 UF 14 SM 0801 Företagens utgifter för egen utförd FoU fördelad efter bransch , löpande priser, mkr * 2007 Totala utgifter för FoU Varuproducerande företag (SNI 01-45) Metallvaru-, Maskinindustri samt industri för el- och optikprodukter (SNI 28-33) Transportmedelsindustri (SNI 34-35) Läkemedelsindustri (SNI 24.42) Petroleumprodukter och övrig kemisk industri (SNI exkl ) Stål- och metallframställning (SNI 27) Massa- och pappersindustri (SNI 21) Energi- och vattenförsörjning samt byggverksamhet (SNI ) Livsmedels-, dryckesoch tobaksindustri (SNI 15-16) Övrig tillverkningsindustri (SNI ) Gummi- och plastvaruindustri (SNI 25) Gruvor och mineralutvinning (SNI 10-14) Icke-metalliska mineraliska produkter (SNI 26) Jordbruk, skogsbruk och fiske (SNI 01-02) Trävarutillverkning (SNI 20) Textil-, beklädnads- och lädervaruindustri (SNI 17-19) Tjänsteproducerande företag (SNI 50-93) Forskning och utveckling inkl. industriforskningsinstitut (SNI 73) Databehandling, postoch telekommunikation (SNI 72+64) Parti- och detaljhandel m.m.och hotellverksamhet (SNI ) Andra företagstjänster (SNI 74) Finansiell verksamhet (SNI 65-67) Utb., vård, personliga och kulturella tjänster (SNI 80-93) Transport och magasinering, uthyrning av fordon och maskiner, fastighetstjänster (SNI ) * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken.

12 SCB 12 UF 14 SM 0801 Tjänster fortsätter att öka FoU inom produkter som har tjänstekaraktär har ökat under 2000-talet och nådde år 2007 en nivå på 12 miljarder. Detta kan delvis förklaras av att små företag, som inte undersöktes innan 2005, bedriver 3,8 miljarder av sin totala FoUverksamhet på 5,3 miljarder inom detta område. De stora produkterna: metallvaror, maskiner samt el- och optik; transportmedel och läkemedel, står tillsammans för 64 procent. FoU-utgifterna för de flesta produktgrupperna ökar jämfört med 2001, i löpande priser. Detta är delvis på grund av att mindre företag undersöks från och med 2005 vilket ger en större FoU-volym. Dessutom är några produkter volymmässigt relativt små vilket kan ge stora procentuella förändringar. Företagens FoU-utgifter fördelade på produkt ger en liknande bild som branschindelningen. En fördel med redovisningen efter bransch framför produkt är annars att SCB använder samma princip vid branschklassificeringen, medan produktindelningen bygger på att olika personer gör bedömningar om företagens inriktning på de produkter, som är slutprodukter inom företaget. Företagens utgifter för egen utförd FoU fördelad efter produkt , löpande priser, mnkr Produktgrupp FoU-utgifter * 2007 Förändring (%) Samtliga produkter/tjänster % Varor % Maskiner, Metallvaror utom maskiner, El- och optik produkter, inkluderar teleprodukter % Transportmedel % Läkemedel % Petroleumprodukter och övriga % kemiska produkter Massa och papper % Metaller % Energiförsörjning vatten och % byggverksamhet Livsmedel-, dryckes- och tobaksvaror % Gummi- och plastvaror % Jordbruk och fiske % Övriga tillverkade varor % Malmer % Icke-metalliska mineraliska produkter % Trä och trävaror % Textilvaror % Tjänster % Databehandling, post och telekommunikation % Forskning och utveckling % Utbildning, vård, personliga och % kulturella tjänster Finansiell verksamhet % Transport och magasinering, % fastighetstjänster Andra företagstjänster % Parti- och detaljhandel m.m. samt hotellverksamhet * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken.

13 SCB 13 UF 14 SM 0801 Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten Graden av självfinansiering av företagens egen FoU-verksamhet i Sverige uppgick till 76 procent år 2007, en nivå den legat på sedan Därutöver finansierar andra företag tillhörande samma koncern ytterligare 14 procent av FoUverksamheten, varav 8 procentenheter av dessa kommer från företag belägna i utlandet. Företagens FoU-uppdrag från försvarsmyndigheter svarade för 3 procent av FoU-verksamheten i företagssektorn. Resterande 8 procent finansieras av; andra företag i Sverige, andra företag i utlandet, medel från civila myndigheter, landsting och kommuner; universitet och högskolor och offentliga forskningsstiftelser samt från EU och andra internationella organisationer. Finansieringskällor för egen utförd FoU 2007, procent Egen koncern i utl. Offentliga medel 8% 1% Försvar 3% Andra ftg i Sverige 3% Egen koncern i Sverige 6% Andra ftg i utl. 2% EU 1% Självfinansiering 76% Transportmedelsindustrin har störst andel offentliga medel för FoU Finansieringsmönstret mellan olika branscher skiljer sig ganska kraftigt åt. I tabellen nedan har finansieringskällorna delats in i tre grupper. Det är självfinansiering inom koncernen, offentlig finansiering och övrig finansiering. Den övervägande delen av företagens egen utförda FoU i Sverige finansieras inom den egna koncernen. Den kemiska industrins FoU är nästan till 100 procent självfinansierad och har knappt några offentliga medel. Det kan jämföras med transportmedelsindustrin som till 84 procent är självfinansierad och har närmare 12 procent offentliga medel för FoU. Tjänstenäringarna däremot har 13 procent av sin finansiering från andra finansieringskällor och då främst andra företag utanför egen koncern. Industriforskningsinstituten 2 ingår bland tjänstenäringarna. 2 För mer information om industriforskningsinstitut, se Fakta om statistiken.

14 SCB 14 UF 14 SM 0801 Grad av självfinansiering, offentlig finansiering och övrig finansiering i företagssektorn för FoU-kostnader, efter bransch, , löpande priser, mnkr * 2007 Totalt näringslivet Självfinansiering inom koncern (%) 89,0 88,7 89,6 87,0 89,0 90,1 Offentlig finansiering (%) 7,6 7,7 5,7 5,3 4,6 4,4 Övrig finansiering (%) 3,4 3,6 4,7 7,7 6,4 5,5 Kemisk industri (SNI 23-24) Självfinansiering inom koncern (%) 99,3 98,5 99,8 97,8 98,6 99,8 Offentlig finansiering (%) 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 Övrig finansiering (%) 0,7 1,5 0,2 2,1 1,4 0,2 Metallvaru-, Maskinindustri samt industri för el- och optikprodukter (SNI 28-33) Självfinansiering inom koncern (%) 89,5 90,6 90,6 90,7 91,8 95,3 Offentlig finansiering (%) 10,0 8,0 8,2 7,2 3,4 2,3 Övrig finansiering (%) 0,5 1,4 1,2 2,1 4,8 2,4 Transportmedelsindustrin (SNI ) Självfinansiering inom koncern (%) 87,4 82,3 87,8 87,3 85,8 83,7 Offentlig finansiering (%) 11,6 15,3 9,5 9,5 10,6 11,8 Övrig finansiering (%) 1,0 2,4 2,7 3,2 3,6 4,6 Tjänstenäringar (SNI 50-99) Självfinansiering inom koncern (%) 80,0 79,9 78,7 64,9 81,9 83,1 Offentlig finansiering (%) 7,0 8,9 5,5 4,1 4,2 3,6 Övrig finansiering (%) 13,0 11,2 15,8 31,0 13,9 13,3 Övrig näringsverksamhet Självfinansiering inom koncern (%) 89,5 93,1 95,0 97,6 96,4 83,1 Offentlig finansiering (%) 2,1 2,1 0,5 0,5 0,7 3,6 Övrig finansiering (%) 8,4 4,8 4,5 1,9 2,9 13,3 * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken. FoU-verksamhetens inriktning på nya och förbättrade produkter Då företagen är vinstdrivande, syftar en övervägande del av FoU-verksamheten till att bibehålla eller öka företagens konkurrenskraft, lönsamhet etc. Detta sker främst genom att ta fram nya produkter eller förbättra redan existerande produkter, men det kan även ske genom framtagning eller förbättring av nya processer och system. Av företagens FoU-utgifter avser 55 procent framtagning av nya produkter och processer. Det är en andel som ökat något jämfört med Samtidigt har förbättringar av existerande produkter och processer minskat något till en andel på strax under 41 procent. Resterande 5 procent avsätts till allmän kunskapsuppbyggnad, se diagram nedan.

15 SCB 15 UF 14 SM 0801 Företagens FoU-utgifter fördelade efter produkt/process framtagning/förbättring *, procent Framtagning av ny a produkter och processer Förbättring av ex isterande produkter och processer Allmän kunskapsuppby ggnad * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken. FoU-personal 2007 Vid mätningar av arbetsinsats i FoU-verksamhet används två olika mått. Det är dels det totala antalet personer helt eller delvis engagerade i FoU-verksamhet, dels antalet årsverken, där ett årsverke utgör den arbetsinsats en heltidsperson utför under ett år. Det totala antalet personer i FoU-verksamhet uppgick till år 2007 och antalet årsverken för FoU uppgick till Antalet personer och årsverken för FoU * Personer män Personer Kv innor Årsv erken Män Årsv erken Kv innor * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken. Såväl antalet personer som utför FoU i Sverige som antalet årsverken de utför ökade 2005 till följd av att även små företag (10-49 anställda) undersöks från

16 SCB 16 UF 14 SM 0801 och med år Antalet utförda årsverken i företag med minst 50 anställda har varit relativt oförändrad sedan 2001, medan ökningen mellan 2003 och 2005 till följd av att undersökningen utökats med de små företagen reducerar en tidigare underskattning av Sveriges satsningar på FoU och innebär en ökad harmonisering med övriga OECD-länder. Antalet personer och årsverken för FoU Personer Årsverken År Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor * * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken. Tre av fyra årsverken utförda för FoU i Sverige utförs av en man och ett av fyra årsverken för FoU utförs av en kvinna. Jämförs antalet årsverken utförda av kvinnor år 1997 med antalet årsverken utförda av kvinnor år 2007 har dessa ökat med 32 procent, att jämföras med antalet årsverken utförda av män som under samma period ökat med 26 procent. Det är i princip en lika stor andel årsverken för FoU som utförs av kvinnor i varuproducerande företag som tjänsteproducerande företag, men andelen skiljer sig åt mellan branscher. Fler årsverken för FoU utförda av kvinnor jämfört med män återfinns exempelvis inom läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin. Andelen kvinnor som utför FoU-årsverken inom FoU-intensiva branscher såsom exempelvis transpormedelsindustrin uppgår till 13 procent, medan andelen FoU-årsverken utförda av män i samma bransch uppgår till 25 procent. Företagens årsverken för FoU mellan åren 2005 och 2007 var relativt oförändrade inom både varuproducerande och tjänsteproducerade företag. Vid en jämförelse mellan 2003 och 2007 framgår att det skett en kraftig ökning i antalet årsverken inom tjänsteproducerande företag. En del i förklaringen till detta är att de mindre företagen som utför FoU till större del återfinns inom tjänsteproducerande företag och dessa undersöks, som angetts tidigare, från och med Drygt av de utförda årsverkena för FoU i små företag utfördes inom tjänsteproducerande företag, d.v.s. närmare 75 procent. Företagens årsverken för egen utförd FoU i Sverige fördelad efter bransch Totala årsverken för FoU Varuproducerande företag (SNI 01-45) Metallvaru-, Maskinindustri samt industri för el- och optikprodukter (SNI 28-33) Transportmedelsindustri (SNI 34-35) Läkemedelsindustri (SNI 24.42) Petroleumprodukter och övrig kemisk ind. (SNI exkl ) Stål- och metallframställning (SNI 27) Massa- och pappersindustri (SNI 21) *

17 SCB 17 UF 14 SM 0801 Totala årsverken för FoU Varuproducerande företag (SNI 01-45) Livsmedels-, dryckesoch tobaksind. (SNI 15-16) Energi- och vattenförsörjning samt byggverksamhet (SNI ) Övrig tillverkningsindustri (SNI ) Gummi- och plastvaruindustri (SNI 25) Jordbruk, skogsbruk och fiske (SNI 01-02) Gruvor och mineralutvinning (SNI 10-14) Icke-metalliska mineraliska produkter (SNI 26) Textil-, beklädnads- och lädervaruind. (SNI 17-19) Trävarutillverkning (SNI 20) Tjänsteproducerande företag (SNI 50-93) Forskning och utveckling, inkl. industriforskningsinstitut (SNI 73) Databehandling, postoch telekommun. (SNI 72+64) Parti- och detaljhandel m.m.och hotellverksamhet (SNI ) Andra företagstjänster (SNI 74) Finansiell verksamhet (SNI 65-67) Utb., vård, personliga o kulturella tjänster (SNI 80-93) * Transport och magasinering m.m. (SNI ) * Tidsseriebrott år 2005, läs mer i fakta om statistiken. FoU-personal fördelade på yrke Sedan undersökningen avseende 2005 års FoU-statistik 3 fördelas årsverken för FoU på yrkeskategori. De tre kategorierna som används är forskare, produktutvecklare eller motsvarande, tekniska experter samt annan understödjande FoUpersonal. Tidigare har yrkesfördelningen endast använts i den internationella rapporteringen till EU och OECD. Den har då baserats på personalens utbildningsnivå, där forskarutbildade och personer med eftergymnasial utbildning på minst tre år har utgjort gruppen forskare. 4 3 Införandet av yrkesfördelning är att hänföra till förändringar i EU-regleringen av FoU-statistiken. För definitioner av de olika yrkeskategorierna se Fakta om statistiken. 4 En jämförelse visar att denna metod överskattat andelen forskare i företagssektorn.

18 SCB 18 UF 14 SM 0801 Den största yrkeskategorin både totalt och för kvinnor och män är forskare, produktutvecklare eller motsvarande, med över hälften av årsverkena. Arbetsuppgifterna inom FoU skiljer sig dock något mellan kvinnor och män. 25 procent av årsverkena utförda av kvinnorna utförs som understödjande personal, motsvarande andel för FoU-årsverkena utförda av män är 16 procent. Männen som utför FoU-årsverken jobbar istället i högre utsträckning som tekniska experter, 28 procent jämfört med 21 procent av kvinnorna. Årsverken för FoU fördelat på kön och yrkeskategori, 2005 och Antal Andel % Antal Andel % Totalt Samtliga yrkeskategorier Forskare, produktutvecklare eller motsvarande Tekniska experter Annan understödjande FoUpersonal Kvinnor Samtliga yrkeskategorier Forskare, produktutvecklare eller motsvarande Tekniska experter Annan understödjande FoUpersonal Män Samtliga yrkeskategorier Forskare, produktutvecklare eller motsvarande Tekniska experter Annan understödjande FoUpersonal Forskarutbildning bland FoU-personalen Av personalen (antal personer) som utförde FoU 2007, hade personer forskarutbildning, vilket motsvarar cirka 9 procent. 5 Högst andel forskarutbildade bland dem som utförde FoU återfinns inom branschen forskning och utveckling, närmare 41 procent, följt av läkemedelsindustrin med 23 procent och jordbruk, skogsbruk och fiske med 22 procent. Lägst andel forskarutbildade finns inom trävarutillverkning, gummi- och plastvaruindustri, övrig tillverkningsindustri samt finansiell verksamhet, alla med en andel på drygt 2 procent vardera. Av alla personer som ägnar sig åt FoU uppgår andelen forskarutbildade män till 7 procent och andelen forskarutbildade kvinnor till 2 procent. Redovisning av konsulter ingår eller inte? Många företag anlitar i större eller mindre utsträckning konsulter för att utföra FoU-arbete, vanligen när det råder brist på personal eller på just den kompetens som FoU-projektet kräver. Eftersom livscykeln för FoU-resultaten i många branscher är kort, föredrar många företag att använda den kompetens som konsultföretagen redan har. Företeelsen blev allt vanligare i slutet på 90-talet. Konsulternas arbete redovisas endast som en kostnad, konsultarvode, och inte som FoU-personal. Det är alltså inte möjligt att utläsa hur många konsulter som utfört arbete åt företaget. Det är i normalfallet inte en uppgift som företaget har möjlighet att uppge. En konsekvens av detta blir att FoU-personalen är underskattad i förhållande till FoU-utgifterna. 5 Tidigare frågade SCB efter personalens utbildningsnivå fördelat på forskarutbildade, eftergymnasial utbildning 3 år eller längre, eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, gymnasial utbildning samt förgymnasial utbildning. Från och med undersökningen avseende 2007 efterfrågas endast antalet forskarutbildade bland de personer som arbetar med FoU.

19 SCB 19 UF 14 SM 0801 Det är viktigt att uppgiftslämnarna redovisar konsulter på likartat sätt. Därför ges instruktioner att konsulterna enbart ska tas upp som en kostnad enligt ovan och ej under FoU-personal. Det är ändå rimligt att tro att det till viss del finns konsulter redovisade tillsammans med övrig FoU-personal. Koncentration av FoU-verksamheten Företagens FoU i Sverige är i hög grad koncentrerad till företag med många anställda. Företag med 1000 anställda eller mer står år 2007 för närmare 66 procent av FoU-utgifterna, år 2005 var motsvarade andel 65 procent. Fördelningen av FoU-utgifter i de olika storleksklasserna i företag med mindre än 1000 anställda är relativt jämn. Företag med färre än 50 anställda utför 7 procent av FoU-verksamheten år 2007, samma andel återfinns även i företag med mellan anställda. Andelen årsverken för FoU är mindre koncentrerade till de stora företagen än utgifterna för FoU. År 2007 utfördes 59 procent av alla FoU-årsverken i företag med 1000 anställda eller fler, år 2005 var motsvarande andel 60 procent. Storleksklassindelade utgifter, mnkr i löpande priser, och årsverken för FoU efter antalet anställda, 2005 och Storleksklass FoUutgifter % Årsverken för FoU % FoUutgifter % Årsverken för FoU % Totalt De 20 företag med de högsta utgifterna för FoU står för 62 procent av hela företagssektorns totala FoU-utgifter Det är en ökning jämfört med 2005 då andelen uppgick till 59 procent. Andelen FoU i företag som inte var bland de 100 största, sett till storleken på FoU-utgifterna, ligger på samma nivå 2007 som år 2005 med drygt 20 procent. Andelen årsverken för FoU är inte lika koncentrerade till de 20 största företagen som för FoU-utgifterna. De 20 företag med högst andel FoU-årsverken står för 55 procent av de totala antalet FoUårsverken år 2007, även år 2005 var denna andel 55 procent. Rangordning och gruppering av företag efter FoU-utgifter, mnkr i löpande priser, och FoU-årsverken, 2005 och Rangordning av företag FoUutgifter % Årsverken för FoU % FoUutgifter % Årsverken för FoU % Övriga Totalt

20 SCB 20 UF 14 SM 0801 Regional fördelning av egen FoU Stockholms län har åter högst andel FoU Stockholms län är det län i landet där företagen historiskt har satsat mest på FoU. Så var det fram till 2003 då företagen i Västra Götaland passerade Stockholm. År 2005 hamnade företagen i Stockholms län åter i topp vad gäller företagens utgifter för FoU och så var det även år Företagen i Stockholms och Västra Götalands län utför tillsammans närmare 60 procent av all FoU och tillsammans med Skåne och Östergötlands län står företagen i dessa fyra län för närmare 84 procent av FoU-utgifterna. Störst minskning av företagens FoU-utgifter redovisas i Västra Götalands och Västmanlands län. Företagen i Skåne län står för den största ökningen. I flera av de mindre länen har företagen ökat satsningarna på FoU, däribland Västerbottens, Norrbottens och Gävleborgs län. Regionala utgifter för egen FoU, , mnkr i löpande priser Län * 2007 Riket totalt Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Östergötlands län Uppsala län Örebro län Jönköpings län Blekinge län Gävleborgs län Värmlands län Norrbottens län Södermanlands län Västmanlands län Kronobergs län Dalarnas län Västernorrlands län Västerbottens län Kalmar län Hallands län Gotlands län Jämtlands län Ej regionalt fördelat * Tidsseriebrott år2005, läs mer i fakta om statistiken. Den regionala fördelningen av FoU-verksamheten skiljer sig marginellt när antal personer helt eller delvis sysselsatta med FoU eller antalet FoU-årsverken fördelas regionalt, se tabell på nästa sida. 6 Av sekretesskäl redovisas Gotland och Jämtlands län enbart i riket totalt för år 1997 till år Stora företag samt företag inom FoU-intensiva branscher ombeds fördela sin FoU regionalt. Vissa företag svarar inte på frågan om regional fördelning och har samtidigt flera arbetsställen i olika län vilket gör att det inte går att uppskatta i vilka län de bedriver sin FoU. De mindre företagen och företag i mindre FoUintensiva branscher och som samtidigt har flera arbetsställen i olika län går heller inte att fördela regionalt. Läs mer i fakta om statistiken.

21 SCB 21 UF 14 SM 0801 Regionalt fördelad FoU, anställda, årsverken samt forskare 2007 Län Antal personer Andel personer Antal årsverken Andel årsverken Antal årsverken utförda av personer med yrket forskare Andel årsverken utförda av personer med yrket forskare Riket totalt , , ,0 Stockholms län , , ,2 Västra Götalands län , , ,6 Skåne län , , ,5 Östergötlands län , , ,3 Uppsala län , , ,9 Örebro län , , ,4 Jönköpings län , , ,8 Blekinge län 999 1, , ,3 Gävleborgs län 811 1, , ,3 Värmlands län 954 1, , ,6 Norrbottens län 706 1, , ,1 Södermanlands län 711 1, , ,1 Västmanlands län 698 1, , ,9 Kronobergs län 552 0, , ,8 Dalarnas län 555 0, , ,0 Västernorrlands län 819 0, , ,6 Västerbottens län 560 0, , ,8 Kalmar län 250 0, ,4 68 0,2 Hallands län 295 0, , ,4 Gotlands län 131 0,2 79 0,1.... Jämtlands län 34 0,1 22 0,0.... Ej regionalt fördelat , , ,1 FoU inom små företag Undersökningen av företagens satsningar på FoU har tidigare, fram t.o.m. 2003, enbart avsett företag med minst 50 anställda, och de små företagen har innan dess undersökts vid ett par tillfällen. I FoU-undersökningen avseende 2005 ingår företag med anställda för första gången i redovisningen. Det här avsnittet redovisar resultaten från undersökningen med fokus på små företags FoU-verksamhet. Små företag minskar sina satsningar på FoU De små företagen investerade 5,3 miljarder på forskning och utveckling i Sverige 2007, vilket är en minskning från 6,2 miljarder år De små företagens FoU-andel av BNP uppgår till 0,17 procent år 2007 vilket kan jämföras med 0,24 procent år Minskningen i FoU-utgifter med närmare 1 miljard kan i huvudsak hänföras en minskning i arbetskraftskostnader, vilka minskat med drygt 800 miljoner jämfört med De små företagen har en högre andel av sina utgifter för FoU kopplade till arbetskraften i form av exempelvis löner till skillnad från de stora företagen som har betydligt större andel övriga driftkostnader. Årsverkeskostnaden är också generellt sett högre i större företag. Det beror dels på en högre arbetskraftskostnad per årsverke, dels på högre övriga driftkostnader per årsverke, men även på högre investeringar i fastigheter och maskiner per årsverke. Detta kan tyda på att de större företagen har en högre kapitalintensitet i sin FoU jämfört med små företag. Andelen forskarutbildade i stora företag, 50 anställda eller fler uppgår totalt till 9 procent, även när de små företagen, anställda, exkluderas. I de små

22 SCB 22 UF 14 SM 0801 företagen uppgick andelen forskarutbildade bland FoU-personalen till 13 procent. Bland de större företagen är det vanligare med personer som utför FoU och har forskarutbildning inom varuproducerande företag och bland de små företagen är det vanligare inom tjänsteproducerande företag. Personal och utgifter, mnkr, för FoU fördelat på storleksklass 2007 Totalt FoU-utgifter Arbetskraftskostnader Konsultarvoden Övriga driftkostnader Investeringar i fastigheter och maskiner Årsverken varav kvinnor varav män Antalet personer varav kvinnor varav män Antal personer med forskarexamen varav kvinnor varav män Fler forskare, produktutvecklare eller motsvarande i små företag Fler FoU-årsverken utförs av forskare, produktutvecklare eller motsvarande i små företag än i större företag, cirka 70 procent mot cirka 55 procent. Fördelningen av FoU årsverkena på kvinnor respektive män förändras inte mer än marginellt om de små företagen jämförs med de större företagen. Oavsett storleksklass på företaget utförs drygt en fjärdedel av FoU-årsverkena av kvinnor. Lägre självfinansieringsgrad och mer medel från utlandet Generellt sett är det inga större skillnader i finansiering av FoU-verksamheten mellan små och stora företag. Den största skillnaden är att små företag får en högre andel finansiering från andra företag inom den egna koncernen medan stora företag finansierar motsvarande andel själva inom företaget. Små företag har en lägre självfinansieringsgrad och en högre andel av medlen för FoU som kommer från utlandet, främst från företag tillhörande samma koncern i utlandet. Det är marginella skillnader i finansieringsmönstren mellan 2005 och 2007 både vad gäller de små och de större företagen. Finansieringen av egen FoU i företagen efter storleksklass år 2007, mnkr Finansiering Totalt Summa Självfinansiering Företag inom egen koncern i Sverige Andra företag i Sverige Universitet och högskolor Försvarsmyndigheter Civila myndigheter

23 SCB 23 UF 14 SM 0801 Finansiering Totalt Summa Landsting och kommuner Offentliga forskningsstiftelser Branschorganisationer Privata ickevinstdrivande org. Företag inom egen koncern i utlandet Andra företag i utlandet Privata ickevinstdrivande org. i utlandet Statliga enheter i utlandet EU:s ramprogram Andra EU-medel Internationella organisationer, exkl. EU Små företag sysslar mer med att ta fram nya produkter än större företag Små företag satsar den större andelen av sina resurser på FoU för att ta fram nya produkter i stället för att förbättra redan existerande produkter, 49 procent av FoU-utgifterna jämfört med 48 procent för de större företagen. När det gäller att ta fram för marknaden nya produkter lägger de små företagen 34 procent av FoU-utgifterna jämfört med 25 procent för de större företagen. Stora företag lägger relativt sett mer resurser på att förbättra sina existerande produkter, 33 procent jämfört med 24 procent i de små företagen. Ingen större skillnad föreligger mellan stora och små företag vad det gäller investerande resurser i allmän kunskapsuppbyggnad inom FoU. Företagens FoU fördelade på produkt/process framtagning/förbättring efter storleksklass 2007 Produkt/process Totalt Summa Framtagning av för företaget nya men på marknaden existerande produkter Framtagning av för marknaden nya produkter Förbättring av existerande produkter Framtagning av nya processer, system m.m. Förbättring av existerande processer, system m.m. Allmän kunskapsuppbyggnad Databehandlingstjänster största FoU området för små företag Metallvaruindustri, maskinindustri samt industri för el- och optikprodukter och databehandlingstjänster är de vanligaste produkterna som små företag bedriver FoU inom. Tillsammans svarar de för 52 procent av all FoU inom små företag. Andra vanliga områden är inom forskning och utveckling utan specifikation på produkt samt inom kemiska produkter.