Forskning och utveckling inom företagssektorn. Research and experimental development in the business enterprise sector 2011

Transkript

1 UF 14 SM 1201 Forskning och utveckling inom företagssektorn 2011 Research and experimental development in the business enterprise sector 2011 I korta drag Korrigering av uppgifter i Statistiskt meddelande En korrigering av uppgifter har skett Se sidan 6. Företagens utgifter för FoU på samma nivå som 2009 De svenska företagens satsningar på FoU var 81,1 miljarder kronor år 2011, vilket är en marginell ökning jämfört med 2009 då företagen satsade 80,9 miljarder, 2011 års prisnivå. I diagrammet nedan visas utvecklingen av FoU-utgifterna under de senaste 10 åren för den ursprungliga populationen, företag med 50 eller fler anställda, och för den utökade, företag med anställda. Utgifterna för FoU i företagssektorn minskade totalt sett mellan 2001 och Under 2001, då FoUundersökningen endast innefattade företag med 50 eller fler anställda, utfördes FoU inom företagssektorn för motsvarande 88,3 miljarder (2011 års prisnivå). Det kan jämföras med 76,3 miljarder år 2011 för företag med 50 eller fler anställda. Utgifterna för FoU minskade mellan 2001 och 2005 för att sedan öka Mellan 2007 och 2009 minskade FoU-utgifterna från 84 miljarder till 81 miljarder, 2011 års prisnivå. FoU-utgifterna ökade marginellt mellan 2009 och 2011 med motsvarande 260 miljoner kronor. Utgifter för egen FoU vartannat år , 2011 års prisnivå, mnkr Företag med anställda Företag med 50 eller fler anställda Frida Hultgren, SCB, tfn , Anna Sjögren, SCB, tfn, , Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN XXXX-XXXX Serie Yyyyyy abcdefghijk. Utkom den 00 xxxx 200?. URN:NBN:SE:SCB-2012-UF14SM1201_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 UF 14 SM 1201 Störst andel FoU i storstadslänen De svenska företagens FoU-verksamhet genomfördes i hela Sverige men med hög koncentration till storstadslänen. 59 procent av företagens FoU-utgifter utfördes i Stockholms och Västra Götalands län. Tillsammans med Skåne och Östergötlands län stod företagen i dessa fyra län för 83 procent av de totala FoU-utgifterna. Koncentration av FoU-verksamheten FoU-verksamheten inom företagssektorn är i hög grad koncentrerad till ett fåtal företag. Framförallt var det företag med eller fler anställda som hade stora utgifter för FoU. Under 2011 genomförde dessa företag FoU för cirka 53,1 miljarder, motsvarande 65 procent av sektorns totala FoU-utgifter. Koncentrationen av FoU-verksamheten inom företagssektorn kan även belysas genom att studera de tio företag i Sverige sett till storlek på utgifter för FoU. Dessa tio företag stod för 55 procent av företagssektorns totala FoU-utgifter under Stor FoU-satsning på vissa produkter År 2011 var andelen FoU inom produkter som hade tjänstekaraktär 19 procent och andelen FoU inom produkter som hade varukaraktär var 81 procent. Motsvarande siffror för 2009 var 16 respektive 84 procent. Andel FoU-utgifter som satsades på produkterna datorer, elektronikvaror och optik var 29 procent och är således de vanligaste produkterna att satsa på FoU inom. FoU-årsverken minskar År 2011 uppgick det totala antalet FoU-årsverken till , vilket är en minskning med 854 årsverken sedan 2009 då det totala antalet årsverken var FoU-personalen ökade totalt sett mellan 2001 och I diagrammet nedan visas utvecklingen av antalet FoU-årsverken, för den ursprungliga populationen, företag med 50 eller fler anställda och för den utökade populationen, anställda. FoU-personalen minskade mellan 2001 och Därefter ökade FoU-personalen kraftigt under 2005 till följd av att de små företagen inkluderades i undersökningen. Mellan 2005 och 2007 minskades FoUpersonalen för att sedan ligga på en relativt oförändrad nivå sedan Antalet årsverken för FoU vartannat år Företag med anställda Företag med 50 eller fler anställda

3 SCB 3 UF 14 SM 1201 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Inledning 5 Innehåll i rapporten 5 Förändringar i undersökningen 5 Korrigeringar i FoU resultat avseende år 2007, 2009 och Utgifter för egen FoU-verksamhet 6 Totala utgifter för egen FoU FoU-utgifter som andel av BNP 7 Koncentration av FoU-verksamheten 8 FoU-kostnader per FoU-årsverken 9 FoU-utgifter efter typ av utgiftspost 10 FoU-utgifter fördelade på bransch och produkt 10 Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten 14 Syftet med FoU-verksamheten 14 FoU inom bioteknik och biovetenskap 15 FoU-personal 16 FoU-personal FoU-personal med forskarutbildning 19 Regional fördelning av FoU-verksamheten 21 Utlagd FoU 23 Totala utgifter för utlagd FoU Utlagd FoU fördelat på typ av mottagande enhet 23 Tabeller 25 Teckenförklaring Utgifter för egen FoU, utgifter för utlagd FoU samt antal personer och årsverken inom FoU. Fördelning efter näringsgren, 2011, mnkr och antal Utgifter för egen FoU. Fördelning efter typ av kostnad och näringsgren, 2011, mnkr Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten Fördelning efter finansieringskälla och näringsgren, 2011, mnkr Utgifter för egen FoU Fördelning efter syfte/inriktning och näringsgren, mnkr Utgifter för egen FoU-verksamhet Fördelning efter produktgrupp (SPIN 2007) och näringsgren, mnkr Utgifter för egen FoU-verksamhet Fördelning efter typ av utgift och produktgrupp, mnkr Antal årsverken för FoU Fördelning efter yrke, kön och näringsgren Antal personer helt eller delvis sysselsatta med FoU Fördelning efter yrke, kön och näringsgren Antal personer för FoU 2011 totalt respektive utförda av personer med forskarutbildning. Fördelning efter kön och näringsgren. 59

4 SCB 4 UF 14 SM Driftkostnader och årsverken för FoU-verksamhet Fördelning efter näringsgren, mnkr och antal Regional fördelning av FoU-verksamhet Utgifter för utlagd FoU-verksamhet Fördelning efter mottagande enhet och näringsgren, mnkr. 63 Fakta om statistiken 68 Detta omfattar statistiken 68 Definitioner och förklaringar 68 Så görs statistiken 72 Statistikens tillförlitlighet 72 Täckningsfel 73 Mätfel 73 Bortfall 73 Urvalsfel 75 Modellantaganden 75 Redovisning av konsulter 75 Bra att veta 76 Tidsseriebrott år Korrigeringar i FoU resultat avseende år 2009 och Näringsgrensindelning 76 Industriforskningsinstitut 76 Fastprisberäkning 76 Tillgänglighet till data 77 Annan statistik 77 In English 78 Summary 78 R&D expenditure 78 R&D in relation to GDP 78 Person-years and personnel in R&D activities 78 List of tables 79 List of terms 80

5 SCB 5 UF 14 SM 1201 Statistiken med kommentarer Inledning I SCB:s statistik över forskning och utveckling (FoU) undersöks de resurser som satsas på FoU-verksamhet i Sverige. Undersökningarna genomförs regelbundet riktat mot ett stort antal aktörer inom olika samhällssektorer. De samhällssektorer som innefattas är företagssektorn, universitets- och högskolesektorn, den offentliga sektorn samt den privata icke-vinstdrivande sektorn. Begreppen i undersökningarna är definierade enligt de riktlinjer för FoUstatistik som utarbetats av OECD och publicerats i Proposed Standard Practice for Surveys of Research and Experimental Development. Frascati Manual 2002, OECD I enlighet med den s.k. Frascatimanualen definieras forskning som ett systematiskt arbete för att söka efter ny kunskap eller nya idéer med eller utan en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsverksamhet är ett systematiskt arbete som utnyttjar forskningsresultat, vetenskaplig kunskap eller nya idéer för att åstadkomma nya material, varor, tjänster, processer, system, metoder eller väsentliga förbättringar av redan existerande sådana. Centrala begrepp inom underökningarna är egen och utlagd FoU där egen FoU är verksamheten som utförts av organisationens personal eller av konsulter i FoU-projekt som letts av organisationen. Utlagd FoU är verksamhet som organisationen givit andra i uppdrag att utföra samt understöd för FoU som givits till andra enheter. Rampopulationen definieras enligt Frascati Manual Underlaget består av en enkätundersökning som skickas ut till ett urval av svenska företag vartannat år. Frågorna berör de resurser, både i form av personal och ekonomiska medel, som använts till FoU-verksamhet under året. Följande statistiska meddelande avser att belysa FoU-verksamheten inom företagssektorn under Innehåll i rapporten Den första delen av rapporten fokuserar på företagens FoU-utgifter. Först presenteras företagens utgifter för egen FoU de senast tio åren, FoU-utgifterna relateras även till BNP. Sedan redovisas FoU-utgifterna bland annat efter typ av utgiftspost, näringsgren, produktgrupp, syfte och storleksklass. I den andra delen av rapporten ligger tyngdpunkten på företagens personal i FoU-verksamheten. Detta avsnitt börjar med en presentation av företagens personal inom FoU för de senaste tio åren. Personalens FoU-insatser redovisas som det totala antalet personer som varit involverade i FoU-verksamheten under 2011 samt hur många årsverken (vilket motsvarar en heltidsarbetande person) de utfört. Därefter redovisas personalen (antal personer och årsverken) inom FoU-verksamheten uppdelat på kön, näringsgren, yrke och storleksklass. Den tredje delen av rapporten redovisar företagens FoU-verksamhet regionalt. De uppgifter som fördelas länsvis är totala FoU-utgifter och FoU-personal. I den fjärde delen redovisas företagens utgifter för utlagd FoU. I denna del presenteras först företagens utlagda FoU-utgifter för de senaste tio åren. Slutligen redovisas FoU-utgifterna för utlagd FoU efter storleksklass, näringsgren och mottagande enhet. Förändringar i undersökningen Under 2001 till 2011 har FoU-undersökningen avseende FoU-verksamhet i svenska företag utökats för att förbättra helhetsbilden av den FoU-verksamhet som bedrivs inom företagssektorn. Utökningen av undersökningen har lett till

6 SCB 6 UF 14 SM 1201 en ökad harmonisering av FoU statistiken vilket leder till att denna statistik lättare kan jämföras med övriga OECD-länders FoU-statistik. Företag med anställda Från och med undersökningen avseende FoU 2005 inkluderas även små företag med 10 eller fler anställda (tidigare undersöktes endast företag med 50 eller fler anställda). Läs mer om undersökningens utveckling i Fakta om statistiken. Näringsgrensindelning I årets undersökning sker indelning i redovisningsgrupper med avseende på bransch för andra gången enligt Standard för svensk näringsgrensindelning 2007, förkortad SNI Den ersätter den tidigare standarden SNI 2002, som varit i bruk sedan Läs mer om näringsgrensindelning i Fakta om statistiken. Korrigeringar i FoU resultat avseende år 2007, 2009 och 2011 SCB har mottagit korrigerade FoU-uppgifter avseende år 2009 och Samtliga tabeller berörs. De nya uppgifterna finns i Sveriges statistiska databaser (SSD). Statistiska meddelanden uppdateras inte med de nya siffrorna. Uppgifter för 2007 reviderades Utgifter för egen FoU-verksamhet Totala utgifter för egen FoU I diagrammet nedan visas utvecklingen av FoU-utgifterna för den ursprungliga populationen, företag med 50 eller fler anställda, och den utökade för företag med anställda. Under 2011 utfördes FoU-verksamhet inom företagssektorn för motsvarande 81 miljarder kronor. Utgifterna för FoU i företagssektorn minskade totalt sett mellan 2001 och Under 2001, då FoU-undersökningen endast innefattade företag med 50 eller fler anställda, utfördes FoU inom företagssektorn för motsvarande 88 miljarder kronor (2011 års prisnivå). Det kan jämföras med 76 miljarder år 2011 för företag med 50 eller fler anställda. Utvecklingen av FoU-utgifterna visade en tydlig minskning från 2001 till och med 2005 för att sedan öka igen Mellan 2007 och 2009 minskade FoUutgifterna åter igen för att sedan höjas marginellt mellan 2009 och 2011, från 80,9 miljarder till 81,1 miljarder, 2011 års prisnivå. Företagen minskade sina utgifter mellan 2001 och 2003 och det var då främst konsultarvodena som minskade. Orsaken till minskningen mellan 2003 och 2005 kan helt hänföras till en minskning i övriga driftkostnader. Orsaken till ökningen mellan 2005 och 2007 kan främst kopplas till ökade konsultarvoden i kombination med att investeringar i fastigheter och maskiner i FoU-verksamhet ökade under perioden. Mellan 2007 och 2009 minskade sedan de övriga driftkostnaderna vilket ledde till att de totala FoU-utgifterna minskade mellan 2007 och Den marginella skillnad som finns mellan 2009 och 2011 består främst av att företagen åter igen ökat sina övriga driftskostnader.

7 SCB 7 UF 14 SM 1201 Utgifter för egen FoU vartannat år , 2011 års prisnivå, mnkr Företag med anställda Företag med 50 eller fler anställda FoU-utgifter som andel av BNP I tabellen nedan visas FoU-utgifterna som andel av BNP från 2001 till 2011, både för den ursprungliga undersökningen (företag med 50 eller fler anställda) och för den utökade undersökningen (inkluderar även företag med anställda). Företagens FoU-utgifter som andel av BNP minskade år 2011 jämfört med År 2011 var andelen 2,32 procent jämfört med 2,55 procent år FoU-andelen har minskat varje år de senaste tio åren, med undantag år 2009, från som högst med 3,2 procent år Minskningen av andelen FoU-utgifter i relation till BNP efter 2001 kan till viss del förklaras av BNP-tillväxten i Sverige under perioden. En BNP-ökning ett givet år med oförändrade utgifter för FoU ger en lägre andel FoU i relation till BNP jämfört med året innan och vice versa. Mellan år 2009 och 2011 ökade Sveriges BNP vilket resulterat i att företagens FoU-utgifter som andel av BNP minskat trots att FoU-utgifterna är i paritet. Utgifter för egen FoU som andel av BNP vartannat år , 2011 års prisnivå, mnkr. FoU-utgifter, utökad undersökning FoU-utgifter, ursprunglig undersökning BNP FoU/BNP utökad undersökning, % 3,20 2,83 2,59 2,51 2,55 2,32 FoU/BNP ursprunglig undersökning, % 3,20 2,83 2,36 2,34 2,39 2,18 Företag i Sverige satsar mycket på FoU i relation till BNP jämfört med de flesta andra länder. Sveriges andel var 2,32 procent år 2011 vilket betyder att endast företag i Israel, Korea, Finland och Japan satsat mer på FoU mätt som andel av BNP. Sveriges andel ligger långt över genomsnittet för OECD och EU, som har 1,62 respektive 1,16 procent av BNP. I diagrammet visas FoU som andel av BNP, i de flesta fall för år 2010 men för vissa länder finns inte nyare data än för år 2009.

8 SCB 8 UF 14 SM 1201 Utgifter för egen FoU som andel av BNP 2010, procent. Israel Sydkorea Finland Japan Sverige (2011) Taiwan Danmark USA (2009) Tyskland Österrike Totalt OECD (2009) Slovenien Frankrike Belgien Kina Singapore Irland Luxemburg EU 27 Storbritannien Kanada Nederländerna Norge Spanien Ryssland 0 0,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 Källa: OECD, Main Science and Technology Indicators Database, juni, SCB Koncentration av FoU-verksamheten FoU-verksamheten inom företagssektorn är i hög grad koncentrerad till ett fåtal företag. Framförallt var det företag med eller fler anställda som hade stora utgifter för FoU. Under 2011 genomförde dessa företag FoU för cirka 53,1 miljarder, motsvarande 65 procent av sektorns totala FoU-utgifter. Detta trots att denna storleksgrupp endast utgör 4 procent av företagen med FoU-verksamhet. I övriga storleksklasser varierade FoU-utgifterna mellan 3,5 och drygt 7 miljarder. Fördelningen av antalet FoU-årsverken per storleksklass liknar i stort som den för FoU-utgifter. Det skiljde sig dock något andelsmässigt för de största företagen, eller fler anställda, mellan utgifter och antal årsverken, 65 procent av utgifterna men bara 58 procent av det totala antalet årsverken.

9 SCB 9 UF 14 SM 1201 Utgifter och årsverken för egen FoU efter storleksklass, 2011, mnkr och procent. Antal anställda FoU-utgifter % Årsverken för FoU % Antal företag % % % % % % % % % % % % 134 7% % % 85 5% % % 72 4% Totalt % % % Koncentrationen av FoU-verksamheten inom företagssektorn kan även belysas genom att studera de tio företag i Sverige sett till storlek på utgifter för FoU. Dessa tio företags utgifter för FoU utgjorde 55 procent av de totala FoUutgifterna och 47 procent av årsverkena under FoU-kostnader per FoU-årsverken I undersökningen inkluderas konsulterna i den egna FoU-verksamheten under posten konsultarvoden som en del av driftkostnaderna. Konsulternas arbete redovisas alltså endast som en kostnad, konsultarvode, och inte som FoUpersonal. Det är därför inte möjligt att utläsa hur många konsulter som utfört arbete åt företaget. En konsekvens av detta blir att antalet personer som är involverade i FoU-arbete, likaså antalet årsverken de utför, är underskattade. Läs mer om konsulter i Fakta om statistiken. Företagssektorn redovisade en genomsnittlig kostnad per FoU-årsverke med tkr under 2011, vilket var en ökning sedan 2009 men en minskning sedan 2007 då motsvarande siffror var tkr och tkr. Årsverkeskostnaden har beräknats genom att de totala FoU-utgifterna dividerats med antalet utförda FoU-årsverken. De stora företagen hade högre genomsnittlig kostnad per FoUårsverke jämfört med de små och medelstora företagen. FoU-kostnader för FoU-årsverken efter storleksklass, vartannat år , 2011 års prisnivå, tkr totalt anställda anställda 250 eller fler anställda

10 SCB 10 UF 14 SM 1201 FoU-utgifter efter typ av utgiftspost En stor del av företagens utgifter för FoU var personalkostnader. År 2011 uppgick arbetskraftskostnader och konsultarvoden till 57 miljarder kronor eller 71 procent av de totala utgifterna. Utgiftsposten övriga driftkostnader uppgick till 20,5 miljarder och bara en mindre del, 3,2 miljarder, var investeringar i fastigheter och maskiner. De små företagen hade år procent av sina FoUkostnader kopplade till personalkostnader medan motsvarande för de stora företagen var 70 procent. De stora företagen hade istället högre andel övriga driftskostnader, 26 procent, jämfört med 18 procent bland de små företagen. Totalt sett ökade FoU-utgifterna marginellt mellan 2009 och 2011, oavsett storlek på företaget. De stora företagen, med 250 eller fler anställda, ökade sina FoU-satsningar med 700 miljoner medan de medelstora och små företagen minskade sina utgifter med 127 respektive 306 miljoner kronor, 2011 års prisnivå. Utgifter för egen FoU efter typ av utgiftspost och storleksklass, vartannat år , 2011 års prisnivå, mnkr. Typ av kostnad/ storleksklass FoU-utgifter, totalt Arbetskraftskostnader, totalt Konsultarvoden, totalt Övriga driftskostnader Investeringar, totalt FoU-utgifter fördelade på bransch och produkt För att belysa företagens FoU-verksamhet i olika branscher finns två olika tillvägagångssätt. Indelning kan antingen göras efter företagens bransch (uppgift från företagsregistret) eller efter den eller de produkter företagen uppger som inriktning på FoU-verksamheten (uppgift från FoU-enkäten). Branschklassificeringen görs efter företagets huvudsakliga aktivitet. När flera aktiviteter förekommer inom ett företag, gäller i princip att den största aktiviteten avgör till vilken bransch företaget ska tillhöra. Nackdelen med branschindelningen är när stora företag med en omfattande och mångfacetterad FoU-verksamhet redovisas i endast en bransch. Den FoU som företaget bedriver stämmer inte alltid överens med den bransch som företaget klassificerats till. Många företag bedriver FoU-verksamhet som omfattar flera produkter och tjänster. En redovisning av FoU-verksamheten enbart efter företagens huvud-

11 SCB 11 UF 14 SM 1201 bransch ger därmed inte tillräcklig information om FoU-verksamhetens inriktning. En fördel med redovisningen efter bransch framför produktgrupp är att SCB använder samma princip vid branschklassificeringen, medan produktindelningen bygger på att företagen själva gör bedömningar om deras inriktning på de produkter, som är slutprodukter inom företaget. Genom att studera både branscher och produktgrupper får man en mer nyanserad bild av den FoUverksamhet som bedrivs i företagen. FoU-utgifter per bransch I 2011 års undersökning delades företagen för andra gången in i redovisningsgrupper med avseende på bransch enligt Standard för svensk näringsgrensindelning 2007, förkortad SNI Den ersätter den tidigare standarden SNI 2002, som varit i bruk sedan Resultatet från 2007 års undersökning har räknats om för att kunna redovisas på den nya näringsgrensindelningen. Tidigare års FoU-uppgifter har dock inte räknats om till de nya redovisningsgrupperna, därför redovisas endast resultat avseende år 2007, 2009 och 2011 när FoUutgifterna fördelas efter näringsgren. Läs mer om näringsgrensindelning i Fakta om statistiken. FoU-utgifterna inom varuproducerande företag var betydligt högre än FoUutgifterna inom tjänsteproducerande företag. De varuproducerande företagen stod för 73 procent av de totala FoU-utgifterna år 2011 medan de tjänsteproducerande företagen stod för 27 procent av de totala FoU-utgifterna. Bland de små företagen återfanns 77 procent av deras totala FoU-utgifter inom tjänsteproducerande företag år Detta skiljer sig åt jämfört med de stora företagen, där 19 procent av deras totala FoU-utgifter fanns inom tjänsteproducerande företag. Utgifter för egen FoU efter storleksklass och näringsgren, 2011, procent. 100% 80% 60% Tjänsteproducerande Varuproducerande 40% 20% 0% Totalt anställda anställda 250 eller fler anställda FoU-utgifterna inom de varuproducerande företagen minskade med 2,5 miljarder mellan 2009 och I de tjänsteproducerande företagen hade däremot FoU-utgifterna ökat med 2,8 miljarder. I Sverige är FoU-utgifterna koncentrerade till ett fåtal branscher. Det gäller såväl varuproducerande som tjänsteproducerande branscher. Anledningen är att Sverige har ett antal mycket stora internationella företag inom några branscher som satsar betydande resurser på FoU. I de varuproducerande företagen återfanns de högsta FoU-utgifterna år 2011 inom Tillverkning av datorer, elektronik, optik (SNI 26). Även näringsgrenen Motorfordon och andra transportmedel (SNI 29-30) hade höga FoU-utgifter. Inom de tjänsteproducerande företagen återfanns de högsta FoU-utgifterna inom Forsknings- och utvecklingsinstitut-

12 SCB 12 UF 14 SM 1201 ioner (SNI 72) samt inom handel, hotell och restaurangverksamhet (SNI ). Utgifter för egen FoU fördelad efter bransch, vartannat år , 2011 års prisnivå, mnkr. Näringsgren, SNI Samtliga näringsgrenar Varuproducerande företag Jord- skogsbruk, fiske, Utvinning av mineraler Textil- Klädes- lädervarutillverkning Trävaror. utom möbler, Grafisk och annan reproduktion 17 Massa-, pappersvarutillverkning Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och kemisk tillverkning 21 Farmaceutiska basprodukter, läkemedel Gummi- och plastvarutillverkning Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Totalt SNI Metallvaror utom maskiner och apparater Tillverkning av datorer, elektronik, optik Tillverkning av elapparatur Tillverkning av övriga maskiner Motorfordon och andra transportmedel Möbler och övrig tillverkning Reparation och installation av maskiner och apparater Försörjning av el, gas värme och kyla, vattenförsörjning Byggverksamhet Tjänsteproducerande företag Handel; hotell och restaurang Transport och magasinering Förlag; film-, video och TVprogramföretag Finans och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; samt andra stödtjänster Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag 72 Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Reklam och marknadsundersökning, andra företagstjänster; off förvaltning, försvar, utb. vård, sociala tjänster Industriforskningsinstitut

13 SCB 13 UF 14 SM 1201 FoU-utgifter per produktgrupp Även produktgrupperna har en standard som användes för andra gången år 2011, Standard för svensk produktindelning efter näringsgren 2007, SPIN Resultaten har inte räknats om för år 2007 eller tidigare omgångar och redovisas således endast för åren 2009 och År 2011 var andelen FoU inom produkter som hade tjänstekaraktär 19 procent medan andelen FoU inom produkter som hade varukaraktär var 81 procent. Motsvarande siffror för 2009 var 16 respektive 84 procent. Andel FoU-utgifter som satsades på produkterna datorer, elektronikvaror och optik var 29 procent och var således de vanligaste produkterna att satsa på FoU inom. Vidare satsades 15 procent av FoU-utgifterna på produkter inom produktgruppen motorfordon och andra transportmedel och 12 procent lades på farmaceutiska basprodukter och läkemedel. Utgifter för egen FoU fördelad efter storleksklass och produkt, 2009 och 2011, 2011 års prisnivå, mnkr. Produktgrupp/ SPIN Totalt företagssektorn Datorer, elektronikvaror och optik Motorfordon och andra transportmedel Farmaceutiska basprodukter och läkemedel Informations- och kommunikationstjänster Möbler och andra tillverkade varor Övriga maskiner Transport- och magasineringstjänster Reklam och marknadsunderstjänster, utb. vård, kultur och nöje Jordbruk, skogsbruk och fiske. Gruvor och mineralutvinning Tjänster avseende forskning och utveckling Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter; kemikalier och kemiska produkter Metallvaror, utom maskiner och apparater Elapparatur Finans- och försäkringstjänster El, gas värme och kyla, vattenförsörjning Massa-, pappersvaror Livsmedel, drycker och tobaksvaror Byggnads- anläggningsarbeten Arkitekt- och tekniska konsulttjänster, tekniska provning och analys Gummi- och plastvaror Metaller Textil- Kläder-trävaror. Grafiska tjänster Handel, rep. av fordon, hotell och restaurang Förlagstjänster; tjänster avseende film-, video- och tv-program, ljudinspelningar och fonogramutgivning; tjänster avseende planering och sändning av program Tjänster avseende reparation och installation av maskiner och apparater Fastighetstjänster; uthyrning; fastighetsservice; rese och andra stödtjänster Andra icke-metalliska mineraliska produkter Juridiska och ekonomiska konsulttjänster; rådgivningstjänster 38 41

14 SCB 14 UF 14 SM 1201 Finansieringskällor för den egna FoU-verksamheten Graden av självfinansiering av företagens egen FoU-verksamhet i Sverige uppgick till 76 procent år 2011, en nivå den legat på de senaste åren. Därutöver finansierade andra företag tillhörande samma koncern ytterligare 15 procent av FoU-verksamheten. Företagens FoU-uppdrag finansierade med offentliga medel svarade för 5 procent av FoU-verksamheten i företagssektorn. Det finns skillnader i hur företagen finansierar sin FoU-verksamhet då företagen delas in i storleksklass. De små företagen finansierade sin egen FoU till dryga 60 procent med självfinansiering. De medelstora ( anställda) och stora företagen (250 eller fler anställda) självfinansierade sin egna verksamhet med 72 respektive 78 procent. De små företagen, anställda, hade istället 20 procents finansiering av sin FoU-verksamhet av företag inom egen koncern. Motsvarande andel i de medelstora och stora företagen var 13 respektive 15 procent. Utgifter för egen FoU fördelad efter finansieringskälla och storleksklass, 2011, procent. 100% 80% 60% 40% Övriga i utlandet Offentliga medel Andra ftg i Sverige Egen koncern Självfinansiering 20% 0% Totalt anställda anställda 250 eller fler anställda Syftet med FoU-verksamheten Då företagen är vinstdrivande, syftar en övervägande del av FoU-verksamheten till att bibehålla eller öka företagens konkurrenskraft, lönsamhet etc. Detta sker främst genom att ta fram nya produkter eller förbättra redan existerande produkter, men det kan även ske genom framtagning eller förbättring av nya processer och system. Av företagens FoU-utgifter avsåg 52 procent framtagning av nya produkter och processer år Vidare angav företagen att 43 procent av deras FoUverksamhet hade som syfte att förbättra existerande produkter eller processer och cirka 5 procent avsattes till allmän kunskapsuppbyggnad. Fördelningen över vilket syfte företagen haft med sin FoU-verksamhet har varit nästintill konstant de senaste åren. Det finns inga skillnader beroende på om företaget är varuproducerande eller tjänsteproducerande. Däremot var det en större andel, 58 procent, små och medelstora företag som tog fram nya produkter eller processer än de större företagen där motsvarande siffra var 50 procent. Bland de stora företagen uppgav dock en högre andel, 45 procent, att deras syfte var att förbättra existerande produkter eller processer, motsvarande för de mindre företagen var 35 procent.

15 SCB 15 UF 14 SM 1201 Utgifter för egen FoU fördelad efter syfte vartannat år , procent % 20% 40% 60% 80% 100% Framtagning av nya produkter och processer Förbättring av existerande produkter och processer Allmän kunskapsuppbyggnad FoU inom bioteknik och biovetenskap Undersökningen gällande FoU-verksamhet samlas in med hjälp av två olika enkäter, en mer omfattande som går till större företag och företag i FoUintensiva branscher och en mindre omfattande enkät till resterande företag. Det är endast företag som fått den omfattande enkäten som fått svara på frågor relaterade till biovetenskap och bioteknik. När resultaten sammanställts för dessa frågor har inte några modellantaganden gjorts för de företag som inte fick frågor om biovetenskap/bioteknik. I tabellen nedan redovisas alltså endast resultat för den delgrupp av företag som tillfrågats om bioteknik/biovetenskap och inte resultat för hela företagssektorn. Läs mer om biovetenskap i Fakta om statistiken. Av de företag som fick frågor om biovetenskap var det 6 procent (129 företag) som angav att de bedrev FoU-verksamhet inom biovetenskap år Vidare var det knappt 5 procent (100 företag) som angav att de bedrev FoU inom bioteknik och dessa företag angav att deras FoU utgifter inom bioteknik var knappt 4,8 miljarder kronor år Det är en ökning jämfört med 2009 då företagen satsade 3,9 miljarder på FoU inom bioteknik, 2011 års prisnivå. FoU inom Biovetenskap och Bioteknik vartannat år , antal företag samt utgifter, 2011 års prisnivå, mnkr. Biovetenskap/bioteknik företag Antal företag som bedrev FoU inom biovetenskap Antal företag som bedrev FoU inom bioteknik FoU-utgifter inom bioteknik

16 SCB 16 UF 14 SM 1201 FoU-personal Vid mätningar av arbetsinsats i FoU-verksamhet används två olika mått. Det är dels det totala antalet personer som är helt eller delvis engagerade i FoUverksamhet och dels antalet FoU-årsverken, där ett årsverke utgör den arbetsinsats en heltidsanställd person utför under ett år. För att belysa FoU-personalens struktur klassificeras personalen efter yrkeskategori och kön. Läs mer om FoUpersonal i Fakta om statisktiken. I avsnittet nedan redogörs för de personella resurser som används i FoU-verksamhet. FoU-personal Många företag anlitar konsulter för att utföra FoU-arbete, vanligen när det råder brist på personal eller på just den kompetens som FoU-projektet kräver. Konsulternas arbete redovisas endast som en kostnad, konsultarvode, och inte som FoU-personal. En konsekvens av detta blir att FoU-personalen är underskattad i förhållande till FoU-utgifterna. Läs mer om konsulter i Fakta om statistiken. I diagrammen nedan visas utvecklingen av antalet FoU-årsverken och antalet personer engagerade i FoU-verksamhet för den ursprungliga populationen, företag med 50 eller fler anställda. FoU-personalen visas även för den utökade populationen, företag med anställda. FoU-personalen minskade mellan 2001 och Därefter ökade FoU-personalen kraftigt under 2005 till följd av att de små företagen inkluderades i undersökningen. Mellan 2005 och 2007 minskade FoU-personalen för att sedan ligga på en relativt oförändrad nivå sedan Omkring 10 procent av FoU-personalen i Sverige utgörs av anställda inom små företag. Antalet årsverken för FoU vartannat år Företag med anställda Företag med 50 eller fler anställda Antalet personer för FoU vartannat år Företag med anställda Företag med 50 eller fler anställda

17 SCB 17 UF 14 SM 1201 År 2011 uppgick det totala antalet personer i FoU-verksamhet till och antalet årsverken för FoU till Det är en minskning med personer och 855 årsverken jämfört med Bland företagen med anställda minskade antalet personer med 799 och antalet årsverken med 377. Bland företagen med 50 eller fler anställda minskade antalet personer med 503 och antalet årsverken med 477. Antalet personer i FoU-verksamhet och antalet FoUårsverken i företag med 50 eller fler anställda har legat på en stabil nivå under de senaste tio åren, dock med en nedgång under Till följd av att undersökningen utökades 2005 genom att även inkludera företag med anställda har den tidigare underskattningen av Sveriges satsningar på FoU reducerats vilket innebär att undersökningarna från och med 2005 har en ökad harmonisering med övriga OECD-länder. 25 procent av FoU-årsverkena utfördes av kvinnor och 75 procent av årsverkena utfördes av män, vilket är i paritet med de fem senaste undersökningarna. Jämförs antalet kvinnor i FoU-verksamhet år 2001 med 2011 ökade dessa med 17 procent, att jämföras med antalet män i FoU-verksamhet som ökade med 14 procent under samma period. Antalet personer och årsverken för FoU fördelat på kön, vartannat år Personer Årsverken År Totalt Män Kvinnor Totalt Män Kvinnor Den största andelen, 69 procent, FoU-årsverken utfördes bland varuproducerande företag. Motsvarande siffra för 2009 var 73 procent. Antalet årsverken minskade bland de varuproducerande företagen och ökade bland de tjänsteproducerande företagen. Kvinnorna utförde en något större andel av FoU-årsverkena bland de tjänsteproducerande företagen jämfört med de varuproducerande företagen. Dock var den andelen mindre jämfört med På grund av enskilda eller ett par företags dominerande ställning inom vissa branscher måste redovisningen av FoUpersonalen summeras över branscher för att undvika röjande av enskilda företag. Sex branscher var jämställda med avseende på antalet FoU-årsverken av kvinnor och män, Jord-, skogsbruk, fiske, utvinning av mineraler (SNI 01-09), Livsmedel-, dryckesframställning, tobaksvarutillverkning (SNI 10-12), Massaoch pappersvarutillverkning (SNI 17), Stenkolsprodukter och kemisk tillverkning (SNI 19-20), Transport och magasinering (SNI 49-53) samt Reklam och marknadsundersökning och offentligförvaltning (SNI ). En bransch, Farmaceutiska basprodukter, läkemedel (SNI 21), var kvinnodominerad och resterande branscher var mansdominerade.

18 SCB 18 UF 14 SM 1201 Årsverken för FoU fördelad efter bransch och kön, vartannat år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga näringsgrenar Varuproducerande företag Jord- skogsbruk, fiske, Utvinning av mineraler Textil- Klädes- lädervarutillverkning. Trävaror. utom möbler, Grafisk och annan reproduktion Massa-, pappersvarutillverkning Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och kemisk tillverkning Farmaceutiska basprodukter, läkemedel Gummi- och plastvarutillverkning Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Totalt SNI Metallvaror utom maskiner och apparater Tillverkning av datorer, elektronik, optik Tillverkning av elapparatur Tillverkning av övriga maskiner Motorfordon och andra transportmedel Möbler och övrig tillverkning Reparation och installation av maskiner och apparater Försörjning av el, gas värme och kyla, vattenförsörjning Byggverksamhet Tjänsteproducerande företag Handel; hotell och restaurang Transport och magasinering Förlag; film-, video och TV-programföretag Finans och försäkringsverksamhet Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; samt andra stödtjänster Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; 71 Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Reklam och marknadsundersökning, andra företagstjänster; off förvaltning, försvar, utb. vård, sociala tjänster Industriforskningsinstitut FoU-personal fördelad efter yrke Den största yrkeskategorin både totalt och för kvinnor och män var forskare, produktutvecklare eller motsvarande, då över hälften av årsverkena utfördes av denna yrkeskategori. Lika stor andel av kvinnorna arbetade som forskare, pro-

19 SCB 19 UF 14 SM 1201 duktutvecklare eller motsvarande som männen, nämligen 54 procent. Män arbetar i större utsträckning som tekniska experter än kvinnor, då 32 procent av männens årsverken klassades till denna yrkeskategori och 26 procent av kvinnornas. 20 procent av kvinnorna arbetade som annan understödjande personal, att jämföra med 14 procent av männen. Förändringen i andelar för de olika yrkeskategorierna är marginell mellan 2009 och Årsverken för FoU fördelad efter yrkeskategori och kön, vartannat år Antal Andel % Antal Andel % Antal Andel % Totalt Samtliga yrkeskategorier Forskare, produktutvecklare eller motsvarande Tekniska experter Annan understödjande FoU-personal Kvinnor Samtliga yrkeskategorier Forskare, produktutvecklare eller motsvarande Tekniska experter Annan understödjande FoU-personal Män Samtliga yrkeskategorier Forskare, produktutvecklare eller motsvarande Tekniska experter Annan understödjande FoU-personal En högre andel FoU-årsverken utfördes av forskare, produktutvecklare eller motsvarande i små och medelstora företag jämfört med i stora företag, 73 procent mot 48 procent. Andelen FoU-årsverken av kvinnor var något lägre bland de små företagen, 21 procent, medan andelen bland de mellanstora och stora företagen ligger på 26 respektive 25 procent. Årsverken för FoU fördelad på storleksklass och yrke, Totalt Årsverken totalt Kvinnor Män Forskare, produktutvecklare eller motsvarande Kvinnor Män Tekniska experter Kvinnor Män Annan FoU-personal Kvinnor Män FoU-personal med forskarutbildning personer som utförde FoU under 2011 hade forskarutbildning, vilket motsvarade 11 procent av FoU-personalen. Av dessa 11 procent var 3 procent kvin-

20 SCB 20 UF 14 SM 1201 nor och 8 procent män. Högst andel forskarutbildade bland dem som utförde FoU fanns inom Industriforskningsinstituten, cirka 43 procent. Dessa följdes av företag i branscherna Byggverksamhet (SNI 41-43) med 42 procent, Jord- och skogsbruk, fiske, utvinning av mineraler (SNI 01-09) med 41 procent, Reklam och marknadsundersökning, andra förslagstjänster och offentlig förvaltning (SNI ) med 35 procent, Icke-metalliska mineraliska produkter (SNI 23) med 34 procent. Lägst andel forskarutbildade återfanns inom Tillverkning av datorer, elektronik och optik (SNI 26) och Transport och magasinering (SNI 49-53) som vardera hade 1 procent samt Tillverkning av övriga maskiner (SNI 28) där andelen forskarutbildade var 2 procent. Personer i FoU-verksamhet och personer i FoU-verksamhet med forskarexamen, fördelad efter bransch, vartannat år SNI 07 Näringsgren Personer varav forskarutbildade Personer varav Personer forskarutbildade varav forskarutbildade Samtliga undersökta näringsgrenar Varuproducerande företag Jord- skogsbruk, fiske, Utvinning av mineraler Textil- Klädes- lädervarutillverkning. Trävaror. utom möbler, Grafisk och annan reproduktion Massa-, pappersvarutillverkning Stenkolsprodukter och raffinerade petroleumprodukter och kemisk tillverkning Farmaceutiska basprodukter, läkemedel Gummi- och plastvarutillverkning Icke-metalliska mineraliska produkter Stål- och metallframställning Totalt SNI Metallvaror utom maskiner och apparater Tillverkning av datorer, elektronik, optik Tillverkning av elapparatur Tillverkning av övriga maskiner Motorfordon och andra transportmedel Möbler och övrig tillverkning Reparation och installation av maskiner och apparater Försörjning av el, gas värme och kyla, vattenförsörjning Byggverksamhet Tjänsteproducerande företag Handel; hotell och restaurang Transport och magasinering Förlag; film-, video och TVprogramföretag Finans och försäkringsverksamhet

21 SCB 21 UF 14 SM Fastighetsverksamhet; uthyrning; fastighetsservice; samt andra stödtjänster Juridiska och ekonomiska konsultbyråer; Arkitektkontor, tekniska konsultbyråer, tekniska provnings- och analysföretag Forsknings- och utvecklingsinstitutioner Reklam och marknadsundersökning, andra företagstjänster; off förvaltning, försvar, utb. vård, sociala tjänster Industriforskningsinstitut Regional fördelning av FoU-verksamheten Företagen i Stockholms län hade återigen de högsta utgifterna för FoU, vilket de även hade 2007 och Företagen i Stockholms och Västra Götalands län hade tillsammans 59 procent av alla FoU-utgifter och tillsammans med Skåne och Östergötlands län stod företagen i dessa fyra län för 83 procent av FoUutgifterna. Utgifter för egen FoU fördelat efter län, vartannat år , 2011 års prisnivå, mnkr. Län Riket totalt Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Ej regionalt fördelat Det var även dessa fyra län som stod för de största ökningarna respektive minskningarna av FoU-utgifterna. Företagen i Stockholms och Skåne län stod för de största ökningarna medan de största minskningarna av företagens FoUutgifter redovisades för Västmanlands och Östergötlands län. Däremot var den

22 SCB 22 UF 14 SM 1201 största procentuella ökningen i Södermanlands län och den största procentuella minskningen i Västmanlands län. Den regionala fördelningen av FoU-verksamheten skiljer sig marginellt mot egna FoU-utgifter när antalet personer, helt eller delvis, sysselsatta med FoU eller antalet FoU-årsverken fördelas regionalt. Personal i FoU-verksamhet efter län, vartannat år Personer Årsverken Årsverken av forskare Personer Årsverken Årsverken av forskare Personer Årsverken Årsverken av forskare Riket Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Ej regionalt fördelat

23 SCB 23 UF 14 SM 1201 Utlagd FoU I stället för att bedriva FoU-verksamhet i egen regi väljer företag även att låta andra utföra FoU som de själva finansierar. Det kan vara att ett företag ger ett annat företag, universitet eller institut i uppdrag att utföra FoU. Ibland handlar det om samfinansierade FoU-projekt som bedrivs vid exempelvis ett branschforskningsinstitut. I detta avsnitt redovisas företagens utlagda FoU-verksamhet. Totala utgifter för utlagd FoU Företagens utlagda FoU har varierat i omfattning under de senaste 10 åren. Efter att ha minskat kraftigt mellan 2001 och 2003 ökade sedan företagens utlagda FoU fram till Därefter minskade den mellan 2007 och 2009 för att sedan öka under År 2011 uppgick utgifterna för den utlagda FoU-verksamheten till 28 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,6 miljarder kronor sedan 2009, 2011 års prisnivå. Den mest förekommande formen är betalning för FoU som utförts i samma koncern. Volymen av dessa betalningsströmmar är ofta en följd av hur koncernen har valt att organisera sin FoU-verksamhet, även om man i globaliseringens tecken kan skönja ett ökat kunskapsflöde. Ett kunskapsflöde som främst sker från utlandet till Sverige 1. Utgifter för utlagd FoU vartannat år , 2011 års prisnivå, mnkr Företag med anställda Företag med 50 anställda eller fler Utlagd FoU fördelat på typ av mottagande enhet Av de 28 miljarder kronor som företagen lade ut på FoU-uppdrag eller som understöd till FoU-verksamhet gick 22,7 miljarder kronor till utlandet och 5,6 miljarder kronor till svenska aktörer. Företagens utlagda FoU i Sverige minskade marginellt med 37 miljoner kronor medan utlagd forskning och utveckling i utlandet ökade med drygt 1,6 miljarder. Således bestod i princip hela ökningen av utlagd FoU av utgifter för uppdrag eller understöd till FoU-verksamhet i utlandet. Den största minskningen mellan 2009 och 2011 var pengar till universitet och högskolor i Sverige. Dessa fick 488 miljoner kronor under 2011 och motsvarande siffra för 2009 var 1 miljard, beräknat i 2011 års priser. 1 Den FoU som redovisas här avser enbart företag i Sverige och den FoU dessa företag betalar till andra länder. Den FoU som svenska företag bedriver i andra länder genom dotterbolag som finansierar sin FoUverksamhet med egna medel, redovisas inte i denna statistik.