Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2018

Transkript

1 Plan mot diskriminering och 2018 Vultejusvägen Bromma Tel:

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, grundskola, fritidshem och mellanstadieverksamhet. a för planen Kerstin Jansson, rektor Fredric Nyström, biträdande rektor Vår vision Utbildningen på ska främja alla elevers utveckling och lärande så långt som möjligt utifrån var och ens förmåga samt ge dem en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och våra grundläggande demokratiska värderingar. Planen gäller från Planen gäller till

3 Delaktighet och förankring Elevens delaktighet Eleverna ges möjlighet att diskutera vår plan mot diskriminering och på klassråd och elevråd. Alla elever ska känna sig delaktiga i och följa riktlinjerna i den. Vid terminsstart går varje klasslärare igenom diskrimineringslagen och skollagen kap. 6 med sina elever. Skolans värdegrund diskuteras i klasserna och på respektive fritidsavdelning. Alla elever, i skolan och på fritids, är delaktiga vid utvärderingen av planen vid slutet av året. Utvärderingen görs tillsammans med pedagogerna. Vårdnadshavarnas delaktighet Vid föräldramöte presenterar klasslärarna skolans plan och öppnar för dialog kring densamma. Planen finns tillgänglig på skolans hemsida. Personalens delaktighet Skolans trygghetsteam, under ledning av kurator, har ansvar för upprättandet planen. Samtliga medarbetare har genom remissförfarande möjlighet att påverka planen på t.ex. arbetslagsmöten och arbetsplatsträff (APT). Synpunkter beaktas och planen fastställs därefter i skolans samverkansgrupp (SVG). En utvärdering av föregående års plan görs vid årets sista APT då all personal är delaktig. Utifrån resultat och analys formuleras förslag på nya åtgärder och konkreta årsmål. Skolans trygghetsteam är särskilt delaktigt i detta arbete. I början av året diskuteras sedan utkastet till ny plan mot diskriminering och vid arbetslagsmöten och APT. Förankring av planen Vårdnadshavare hittar vår plan på skolans hemsida. Personalen diskuterar planen vid arbetslagsmöten och APT. Uppföljning av resultat från kartläggningar samt utvärdering och analys av främjande och förebyggande arbete görs vid trygghetsteamets och arbetslagens möten under året. Löpande trygghetsarbete innebär att planen hålls aktuell, förankrad och levande. Detta görs både i skolan och på alla fritidsavdelningar. Klassläraren är ansvarig för att löpande diskussion av skolans plan mot diskriminering och förs med eleverna, särskilt vid årets kartläggningstillfällen. Utvärdering Utvärdering av fjolårets plan Föregående plan utvärderades i slutet av året vid APT, klassråd, elevråd, trygghetsteamet samt vid skolledningsmöte. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Skolledning, all personal och elever. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan I utvärdering framkom att eleverna fortsatt trivs bra och känner sig trygga. Vi ser att resultaten är lägre när det gäller arbetsro. Rastaktiviteter ledda av trivselledare bidrar till trygghet och trivsel. Vi kommer att fortsätta med faddersystemet. Årets plan ska utvärderas senast November 2018

4 Utvärdering av årets plan Årets plan mot diskriminering och kommer att utvärderas i november i varje klass, på varje fritidsavdelning och i elevråd, av all personal vid APT samt i skolledningen. för att årets plan utvärderas Rektor, trygghetsteamet Främjande insatser Kön och genus Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkning på grund av kön får förekomma. Varje person ska få känna stolthet i sin könstillhörighet, ska få bekräftelse i denna samt ha möjlighet att uttrycka sig själv. Aktivt arbeta för att alla, oavsett könstillhörighet får goda förutsättningar i alla situationer. Aktivt arbeta för att motverka traditionella könsroller och vara lyhörd och accepterande mot alla elever. Se till att undervisningen och den pedagogiska verksamheten genomsyras av ett genusperspektiv t.ex. genom att kritiskt granska läromedel, ifrågasätta och diskutera vårt förhållningssätt gentemot våra normer om olika könstillhörigheter. Könsidentitet Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkning på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck får förekomma. Ha ett respektfullt förhållningssätt gentemot varje person, oavsett könsidentitet. Saklig upplysning när elever ställer frågor som rör könsidentitet. Öka förståelsen hos elever och vuxna för människors olika könsuttryck. Rektor All personal December 2019

5 Etnisk tillhörighet/etnisk identitet Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkning på grund av etnisk tillhörighet eller uttryck får förekomma. Vuxna utgör goda förebilder och tar ansvar för att samtal förs, med och mellan elever, om normer, värderingar, rasism och främlingsfientlighet. All personal ska verka för att medvetandegöra eleverna om olika kulturer och etniciteter. Vi åtar oss att ha ett normkritiskt förhållningssätt vilket kräver öppenhet, diskussion och reflektion. Religion eller annan trosuppfattning Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkning på grund av religion eller annan trosuppfattning får förekomma. Vuxna utgör goda förebilder och tar ansvar för att samtal förs, med och mellan elever, om normer och värderingar. All personal ska verka för att medvetandegöra eleverna om olika religioner eller trosuppfattningar. Vi åtar oss att ha ett normkritiskt förhållningssätt vilket kräver öppenhet, diskussion och reflektion. Funktionsnedsättning Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkning på grund av funktionsnedsättning får förekomma. Skolans miljö är anpassad för alla elever. Anpassa skolmiljön utifrån enskilda elevers behov. Motverka språkbruk som är kränkande eller nedlåtande med referens till funktionsnedsättningar. Aktivt arbeta för att öka kunskap om olika typer av funktionsnedsättning. Se till att alla aktiviteter som t.ex. utflykter och idrottsdagar är anpassade för alla elever på skolan. Arbeta för ökat samarbete mellan pedagoger för att möjliggöra inkludering i största möjliga mån.

6 Sexuell läggning Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkning på grund av sexuell läggning får förekomma. Ingens sexuella läggning ska tas för given. Alla har lika rätt att uttrycka sin sexuella läggning. Samtala om värderingar och normer kring sexuell läggning. Vara uppmärksam på hur berörs i läromedel t.ex. kärnfamiljens sammansättning. Vara uppmärksam på elever och vuxnas språkbruk vad beträffar normer kring sexuell läggning. Öka kunskap och förståelse hos elever för olika begrepp och vad de står för gällande sexuell läggning. Ålder Ingen form av diskriminering, trakasserier eller kränkning på grund av ålder eller mognad får förekomma. Agera direkt mot nedlåtande språkbruk som berör ålder eller mognad. Visa respekt för alla elevers åsikter och val oberoende av ålder och mognad. Fortsatt utveckla åldersintegrerad fadderverksamheten. Kartläggning Kartläggningsmetoder Kartläggning, i form av trivselenkäten, genomförs två gånger per läsår. Syftet med den är att få en aktuell bild av hur eleverna upplever trygghet och trivsel under hela sin skoldag. Analys av kartläggningen använder vi till att genomföra eventuella förändringar som behövs. Skolsköterskorna genomför hälsosamtal med alla elever i åk 4.

7 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, trivsel, trygghet och arbetsro samt det som framkommer i hälsosamtalen. Hur eleverna har involverats i kartläggningen Eleverna besvarar trivselenkäten två gånger per läsår och i samtal runt resultatet i klassen och i elevrådet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Diskussion och analys sker i trygghetsteamet, på APT samt vid skolledningsmöten. Resultat och analys Förra årets kartläggning visade på att de allra flesta av våra elever känner sig trygga och trivs på skolan samt upplever att de har kamrater att leka med. Några av eleverna känner sig otrygga i omklädningsrummen. Exempelvis insynen då dörrar öppnas, mobiltelefoner och hård jargong. 68% av eleverna upplever arbetsron som god eller mycket god, 24 % relativt god och 8 % som mindre god eller dålig. Vi ser att det främst är bland de yngre eleverna arbetsron uppfattas som mindre god eller dålig. I hälsosamtalen framkommer att några elever upplever ett hårt språkbruk och en hård jargong. Förebyggande åtgärder Språkbruk och jargong Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och bland våra elever på våra skolor. Frågor om dåligt språkbruk och jargong lyfts till diskussion i klasserna. Med jargong menar vi t.ex. interna skämt och kommentarer som kan uppfattas kränkande. Åtgärd pedagog lyfter och diskuterar kontinuerligt språkbruk, kommentarer och jargong i sin klass/grupp. Trygghetsteamet lyfter även detta vid klassbesöken. Motivera åtgärd Vid kartläggning uppgav några elever att de upplever dåligt språkbruk och jargong i vissa miljöer och sammanhang. Trygghetsteamet genom kartläggning och sammanställning. Alla pedagoger genom att lyfta till diskussion i klasserna.

8 Arbetsro Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Tillhandahålla en lugn skolmiljö och ett gott klassklimat där alla elever känner sig trygga och kan utvecklas. Åtgärd Frågan om VAD arbetsro innebär lyfts i alla klasser, fritidshem och på fritidsklubben vilket ska utmynna i gemensamma förhållningssätt. Det är viktigt att arbetsro definieras utifrån klass, grupp och lokal. Motivera åtgärd Vi har utgått från trivselenkäten och allas rätt till arbetsro. Alla pedagoger ansvarar för att lyfta frågan samt arbeta aktivt med den i sin klass eller grupp. Omklädningsrummen Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Förebygga och förhindra diskriminering, trakasserier och bland våra elever på våra skolor. Frågor om hur omklädningsrummen kan göras tryggare kommer att lyftas upp till diskussion i klasserna och på elevrådet. Åtgärd Berörda pedagoger lyfter och diskuterar frågan i sin klass. Hur kan eleverna själva göra omklädningsrummen tryggare? Vad kan skolan bidra med utifrån det som framkommer från eleverna? En vuxen, lärare eller fritidskontakt, ska alltid följa med klassen till idrotten och finnas till hands i omklädningsrummen där behov finns, eller utanför, för att öka tryggheten. Det är angeläget att frågan följs upp och hålls levande i klasserna. Motivera åtgärd Vi har utgått från trivselenkäten där det framkom att en del elever upplever sig otrygga i omklädningsrummen. Rektor, alla pedagoger

9 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och i våra skolor. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och Hög vuxenbemanning på skolgården med aktiva vuxna. Kartläggning och samtal. Trygghetsteamet träffas varannan vecka och stämmer av aktuellt läge. Trygghetsteamet informerar om sitt arbete i alla klasser, minst en gång per läsår. Kränkningar dokumenteras och rapporteras omgående till rektor som skyndsamt rapporterar in till Stockholms stad. a pedagoger utreder och följer upp ärenden. Blankett som används för att rapportera och dokumentera och trakasserier finns tillgänglig på G. Trygghetsteamet 2018 Fredric Nyström, biträdande rektor (t.o.m ) Almir Kuc, kurator (sammankallande) Fredrik Eneroth, lärare mot fritidshem Maria Bill, skolsköterska Eva Helte, barnskötare My Gyllenswärd, specialpedagog Ove Norberg, lärare Jessica Veenstra, lärare mot fritidshem Cecilia Nyblom, lärare Maria Wernstedt, sagopedagog Carina Brambeck Wallberg, fritidspedagog Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av andra elever Anmälan Kort beskrivning om vad som hänt och vilken elev som blivit utsatt. Rektor informeras och anmäler till Stockholms Stad. Utredning Den pedagog som fått kännedom om ansvarar för ärendets alla steg. Samtal sker med inblandade så snart som möjligt. Samtalen sker enskilt och vi kontaktar alltid vårdnadshavarna. Åtgärd/uppföljning Efter ca en vecka har vi uppföljningssamtal först med de inblandade var för sig för att kontrollera att kränkningen har upphört. Uppföljningsmöten har vi så länge det behövs. Information till berörd personal Klassföreståndaren till den utsatta eleven ansvarar för att adekvat information om kränkningen lämnas till t.ex. facklärare och fritidspersonal, så att även de kan kontrollera att kränkning har upphört.

10 Rutiner för att utreda och åtgärda när elev kränks av personal Om elev, förälder eller skolans personal upplever att en elev kränks/diskrimineras av en anställd på skolan hänvisas ärendet direkt till rektor. Rektor utreder skyndsamt, eller delegerar ärendet till närmsta. Kränkningar dokumenteras och rapporteras in till Stockholms stad. Föräldrarna informeras omgående och deltar i samtal mellan de inblandade. Uppföljning sker tills dess att ärendet avslutas. Rutiner för dokumentation Kränkningar dokumenteras av ansvarig pedagog. När ärendet avslutats ska dokumentationen läggas i berörda elevers akter. Vi använder alltid Stockholms stads blanketter när vi dokumenterar. Ansvarsförhållande När diskriminering eller kränkande handling uppmärksammas är det den personal som varit närmast situationen som dokumenterar och anmäler till rektor. Om det inträffade har digniteten att trygghetsteamet blir inkopplat är det de som utreder och dokumenterar.