Simundervisning genom grupparbete

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Simundervisning genom grupparbete"

Transkript

1 INSTITUTIONEN FÖR KOST- OCH IDROTTSVETENSKAP Simundervisning genom grupparbete En pedagogisk innovation där elever leder grupparbete Saga Kullenbäck Balafoutis Kurs: IKA201 Handledare: Dean Barker Ph. D. Examinator: Peter Korp Ph. D. Rapportnummer: VT18-A21

2 Abstract Examensarbete inom Magisterprogrammet Titel: Simundervisning genom grupparbete Författare: Saga Kullenbäck Balafoutis Termin och år: VT18 Kursansvarig institution: Department of Food and Nutrition, and Sport Science. Handledare: Dean Barker Ph. D. Examinator: Peter Korp Ph. D. Rapportnummer: Nyckelord: Idrott och hälsa, Grupparbete, pedagogisk innovation, monitorundervisning, simundervisning, pedagogik. Abstract Trots skolans viktiga roll gällande samhällsmedborgares simkunnighet, är simundervisningen som lagts på skolans ämne Idrott och hälsa (Idh) ett dilemma. Simundervisningen är ett av skolans utmaningar då den både utgör en kostnad för skolan, är en tidskrävande process och lärare i ämnet känner en rädsla över att ta med en klass till en miljö som kan innebära livsfara. Simundervisningen är ofta avgränsad till ett simtest istället för en simundervisning. En förändring av simundervisningen i skolan är viktig för att elever ska kunna utveckla sina simkunskaper i en trygg miljö för såväl elever som lärare. Syftet med studien är därför att få en förståelse för hur grupparbete genom monitorundervisning kan bidra till en utvecklad simdidaktik ur ett sociokulturellt perspektiv. Studiens frågeställningar är 1. Vad lär sig eleverna om att simma när de deltar i en simundervisning baserad på grupparbete genom monitorundervisning? 2. Vad lär sig lärare om att undervisa i simning när de genomför en simundervisning baserad på grupparbete genom monitorundervisning? Studien är kvalitatv och utgår ifrån en pedagogisk innovation där emperi från undervisningens händelser samlas till en undervisningsutvecklande forskning, liknande aktionsforskning. Monitorundervisning innebär att elever i årskurs åtta leder simundervisningen genom grupparbete i simhallen. Datainsamling har skett genom observationer, fältanteckningar, elevanteckningar och muntliga frågor till eleverna. Resultatet visar att simundervisning genom monitorundervisning var uppskattat av eleverna och gav dem stor kunskapsutveckling, samt trygghet i vattnet. Slutsatsen visar att monitorundervisning är en effektiv pedagogik för simundervisning även om det fortfarande är en tidskrävande process.

3 1. Förord Genom denna studie har jag utvecklat min förståelse för såväl undervisningsutvecklande forskning som grupparbete i Idrott och hälsa och monitorundervisning. Jag har även fått en ökad förståelse för hur grupparbete kan påverkas av olika faktorer, samt att elever snabbt anpassar sig till ny pedagogik och är benägna att testa nya metoder för att utvecklas inom ämnet. Därmed vill jag tacka mina respondenter som ingått i studien, då jag utan dem inte hade kunnat genomföra denna studie. Jag vill också tacka min handledare Dean Barker som har stöttat mig genom hela forskningen och skrivprocessen. Denna studie visar även hur andra lärare i Idrott och hälsa kan utveckla sin simundervisning och med detta förhoppningsvis öka elevernas utveckling i momentet simning.

4 Innehållsförteckning En pedagogisk innovation där elever leder grupparbete Förord Introduktion Bakgrund Grupparbete i Idrott och hälsa Gruppens olika roller Maktfaktorer som påverkar arbetsprocessen Lärarens roll under grupparbete i Idrott och hälsa Diskussion för utveckling Träning för utveckling Simundervisningens utmaningar i Idh Förståelse för elevers inlärningsmiljö Simundervisningens utmaningar Syfte och problemformulering Syfte Frågeställningar Teori Sociokulturellt perspektiv Vygotskijs proximala utvecklingszon Monitorundervisning Metod Urval Urval av monitorer Pedagogisk innovation Studiens första del Studiens andra del Datainsamlingsmetod Observation Deltagande observation under studiens första del Etik Dataanalys Resultat Monitorer introduceras i simhallen Monitorundervisning i idrottshallen Monitorer håller i var sin station i simhallen Utmaningar för monitorerna Förklaringar av monitorer Gruppens olika roller Träning för utveckling Simundervisningens utmaningar Lärarens roll... 25

5 8. Diskussion Metoddiskussion Grupparbete Gruppens olika roller Maktfaktorer som påverkar grupparbete Lärarens roll Träning och diskussion för utveckling Simundervisningens utmaningar Slutsats Implikationer Observationsschema: simundervisning i vattnet Observationsschema: 60min/måndag för att bli simkunnig Monitorundervisning i simhallen för monitorer Station 1 vattenvana Station 2 ryggcrawl Station 3 Crawl på mage Station 4 Bröstsim Station 5 Livräddning... 45

6 2. Introduktion I Sverige drunknar det ca en person var tredje dag (Svenska livräddningssällskapet, 2015.). Under en kartläggning som Svenska livräddningssällskapet (ibid.) gjorde år 2014 var det 78% av svenska folket som svarade att de kunde simma. Om resterande procent inte kan simma så skulle detta kunna vara en orsak till ett antal drunkningsolyckor. Skolan har en viktig roll att spela när det gäller samhällsmedborgares simkunnighet. I skolans ämne Idrott och hälsa (Idh) är ett av ämnets kunskapskrav att eleverna ska kunna simma 200m varav 50m på rygg, för att kunna bli godkända i ämnet (Skolverket, 2011). De ska genom undervisning i Idh även lära sig olika simsätt i mag- och ryggläge (ibid.). När det gäller skolans möjlighet att undervisa elever i momentet simning så finns det flera utmaningar, vilket påverkar elevernas möjligheter att utveckla sina simkunskaper. Grupparbete är en undervisningsmetod som har beforskats i Idh, vilket redovisas längre ner i studien. Simundervisning genom grupparbete är däremot ett outforskat område vilket gör att forskning inom detta område, som hör till idrottsvetenskap kan anses som högst relevant. Studien är ute efter att utveckla simundervisningen med olika metoder och teorier genom grupparbete. Inom simning som är ett av Idh delmoment, har det skrivits om simundervisning utifrån en konstruktivistisk syn på lärande (Light, 2014; Light & Wallian, 2008; Lémonie, Light, & Serremejane, 2016). Simundervisningen beskrivs som komplex och är ett utmanande moment att undervisa i, både utifrån simundervisningens miljö och simteknikens komplexa rörelser, samt pedagogik. Utöver simundervisningens interna komplexitet och svårigheter (Light, 2014, s. 177) medföljer andra externa utmaningar. De externa utmaningarna innefattar kostnader för hyra av simhall som skolor har svårigheter att bistå med (Hamrin, 2014, s. 29), rädsla hos lärare att ha undervisning i simhallens miljö samt tidsbrist då simundervisningen tar upp tid både för undervisningen och transport till och från en simhall (ibid, s. 30). Simundervisningen som enligt skolans kursplan ska innehålla undervisning i olika simsätt i mag- och ryggläge (Skolverket, 2011) består i praktiken istället mestadels av ett simtest, där elever testas om de kan simma 200m varav 50m i ryggläge (Brink 2012, s. 14). Inom skolans ämne Idh har grupparbete använts som en metod för att undersöka olika perspektiv på elevers lärandeprocess. Det som har undersökts är bland annat elevers lärandeprocess genom grupparbete, och hur elevers sociala interaktion och tidigare kunskaper påverkar hur elever samarbetar under grupparbete inom Idh (Barker, Quennerstedt & Annerstedt, 2013). Grupparbete inom Idh har även använts för att undersöka elevers och lärares olika roller under själva undervisningen (Goodyear & Dudley 2015). I ett av Idh delmoment simundervisning har det skrivits om simundervisning utifrån en konstruktivistisk syn på lärande (Light, 2014; Light & Wallian, 2008; Lémonie, Light, & Serremejane, 2016). Simundervisningen beskrivs som komplex och är ett utmanande moment att undervisa i, både utifrån simundervisningens miljö och sim teknikens komplexa rörelser och pedagogik. Simundervisningen brottas även med andra dilemman som kostnad, rädslor och tidsbrist (Hamrin, 2014; Brink, 2012). Då det finns olika svårigheter med både organisationen för att kunna ta sig till simhallen och hålla i själva undervisningen som av flera lärare i Brinks (2012) studie bedrivs av externa simlärare, är en förhoppning att denna studie ska kunna bidra med en nytänkande simundervisning. Det har även visat sig att grupparbete inom simundervisning är en 6

7 outforskad metod. Med tanke på simundervisningens utmaningar och begränsningar, är en annan undervisningsmetod ett relevant område att forska om. För att undersöka hur en annorlunda simundervisning kan genomföras, kommer denna studie att använda sig av simundervisning genom grupparbete som undervisningsmetod. Grupparbetet kommer att ledas av monitorer, av eleverna själva där varje grupp leds av en elev (Lundgren, 2010, s. 64). Om vi genom denna studie kan se att simundervisning genom grupparbete är ett fungerande undervisningssätt, skulle studien kunna bidra med ett pedagogiskt verktyg till Idh lärare, som kan användas vid simundervisning. Det långsiktiga målet med studien är att öka svenska barns förtroende för vatten. Det kortsiktiga målet är att bidra med ett pedagogiskt verktyg för lärare i Idh för att utveckla simundervisningen. För att eleverna ska kunna lära sig flera olika övningar kopplat till vattenvana och olika simsätt under ett fåtal lektioner i Idh, är syftet med denna studie att få en förståelse för hur grupparbete genom monitorundervisning kan bidra till en utvecklad simdidaktik. Frågor som studien vill besvara är 1) Vad lär sig elever om att simma när de deltar i en simundervisning baserad på grupparbete genom monitorundervisning? och 2) vad lär sig lärare om att undervisa i simning när de genomför en simundervisning baserad på grupparbete genom monitorundervisning? 3. Bakgrund Grupparbete. Grupparbete som även kan kallas för kooperativt lärande, innebär att elever arbetar i mindre grupper, för att tillsammans ta del av och lära sig akademiskt innehåll, som finns i skolans olika ämnen och innehåll. Kooperativt lärande är en lärande metod som används i skolans samtliga ämnen, och kan användas oavsett årskurs, på såväl yngre som äldre elever (Slavin, 2014, s. 5). Grupparbete kan användas för att elever ska lösa olika uppgifter eller utveckla nya kunskaper tillsammans (ibid, s. 12). Grupparbete kan även generera en ökad motivation för de olika individerna i gruppen, till skillnad från enskilt arbete, och även generera ett ökat ansvar för varandra i gruppen, som i sin tur kan skapa en bättre inlärningsmiljö och omsorg för varandra (ibid, s. 12). En ökad sammanhållning och motivation kan då i sin tur öka prestationen för gruppen och dess individer, vilket innebär att eleverna då kan nå en högre kunskapsutveckling och betyg i skolans olika ämnen (ibid.). I momentet simning kanske eleverna då kan skapa en större trygghet i vattnet och lära sig mer genom grupparbete, än om de hade lärt sig olika moment enskilt. Det som kan ses som spännande är att en grupp, som innehåller olika individer behöver samspela med varandra, vilket betyder att gruppens olika individer behöver samsas när det gäller att ta plats och vara aktiv respektive passiv, och kanske inte ta lika mycket plats eller prata lika mycket inför de andra i gruppen (Svedberg, 2009, s.103). Balansen i gruppen skapas genom att gruppens medlemmar varierar mellan att vara aktiva respektive passiva. Om en grupp ska anses som liten eller stor, beror både på gruppens uppgift, medlemmar och situation (ibid, s. 104). Svedberg lyfter dock problematiken när en grupp blir större, alltså att fler individer ingår i en gruppkonstellation, då detta påverkar gruppens samtliga individers relationer till varandra (ibid.). Det är viktigt att tänka på att grupparbete inte kan generera nya eller utvecklade kunskaper enbart för att några i gruppen kan utföra ett moment medan andra inte kan det. Detta är viktigt 7

8 att ha i åtanke då lärare sätter elever i grupper, för att de ska lära sig eller för att de ska lösa olika uppgifter genom grupparbeten (Barker, Quennerstedt och Annerstedt 2013, s. 409) Grupparbete i Idrott och hälsa Nedan beskrivs hur grupparbete i Idh påverkas av olika faktorer, hur läraren kan påverka elevers grupparbete, samt simundervisningens komplexitet inom Idrott och hälsa Gruppens olika roller Grupparbete inom Idh kan generera mer än att en uppgift görs av en grupp elever (Slavin, 2014, s. 12). När elever ska samarbeta i olika grupper formas även elevernas roller i de olika gruppkonstallationerna, under tiden som de arbetar med olika uppgifter. Ett grupparbete som ska utföras av ett flertal individer kan påverkas av såväl individerna själva som av relationerna mellan dessa individer. Hur individerna interagerar med varandra kan också påverka gruppens arbetsprocess. Elevernas sociala relationer och hur de pratar med varandra påverkar också hur de samarbetade i grupp. Elever kan diskutera sig fram till olika svar eller hur de ska göra olika uppgifter eller övningar, men det är först när en elev gör sig hörd av de andra eleverna och kan visa att hen har mer kunskaper som gör att denna eleven börjar inta en roll som expert (Barker, Quennerstedt & Annerstedt 2013, s ). Då elever under ett grupparbete lär sig saker under processen kan det även hända att en elev kan mer saker i början av en uppgift och en annan elev kan mer under processen eller i slutet. Detta gör att rollen som expert kan förflyttas mellan olika elever under grupparbetets gång (ibid, s. 420). Den motsatta rollen är novis (ibid, s. 421). För att en elev ska kunna nå rollen som expert är det viktigt att läraren håller sig lite på avstånd, för att någon elev ska kunna ta detta steg (ibid, s. 419). Annars ser gruppen läraren som expert och väntar på svar från läraren istället för att själva ta expertrollen. Elever som arbetar i grupp intar alltså olika roller. Detta sker automatiskt genom att eleverna själva intar olika roller då de inte behärskar ett moment och automatiskt får hjälp av en annan elev och blir novis eller att de hjälper en annan elev som inte kan och då tar expertrollen (Barker et al., 2015, s. 618). En elev som intar expertrollen kan göra detta naturligt genom att under ett gruppmoment i en lärandesituation exempelvis ge muntliga instruktioner eller kommandon till novisen eller ta tag i novisen för att redigera en rörelse. Om novisen har ett redskap i handen så kan experten även visa sin roll genom att ta detta redskap och redogöra för novisen hur detta ska användas (ibid.). När Barker, Quennerstedt och Annerstedt (2015, s. 618) observerade elever som spelade golf såg de bland annat att elevernas uppfattning om vad som var rätt rörelse att göra eller inte baseras på lärarens förklaring och demonstration. Om en elev klarade att utföra rörelsen likt läraren så kom denna elev att bli expert i relation till de elever som hade svårt för rörelsen och inte efterliknade hur rörelsen skulle utföras (ibid.). Elever som inte förstår vilket även kan kallas för novis har också en avgörande roll i grupparbete. Om novisen kan delta i grupparbetet genom att förmedla vad hen inte förstår så kan experten försöka visa eller förklara vad som ska göras. Om novisen däremot inte kan förklara vad hen inte förstår påverkar detta interaktionen och kommunikationen mellan rollerna i gruppen, vilket i sin tur även påverkar elevernas lärandesituation (Barker et al., 2013, s. 423). Till skillnad från Svedberg (2009, s. 104) som lyfter individers roller som 8

9 aktiva och eller passiva så använder sig Barker, Quennerstedt och Annerstedt (2013, s. 413) av begreppen expert och novis Maktfaktorer som påverkar arbetsprocessen Det finns flera orsaker som påverkar elevers interaktion till varandra. En sak som påverkar elevers interaktion med varandra är deras status, vilket i sin tur påverkar hur grupparbets process kan gå till (Brock, Rovegno & Oliver, 2009, s. 355). Elever med hög status tar automatiskt ledarrollen under ett grupparbeten. Det är även deras åsikter som gruppen lyssnar på och följer (ibid, s. 366). Detta gör att de elever som befinner sig i en grupp med en elev med hög status till slut inte framför sina åsikter, då de upplever att deras åsikter inte spelar någon roll när beslut ska fattas (ibid.). Eleverna själva anser att andra elever har en hög status om de är rika, snygga, atletiska eller ha bra personlighet (ibid, s ). I motsats till detta har Barker och Quennerstedt (2015, s. 348) genom att observera grupparbete i Idh kommit fram till att kunskap är en stor maktfaktor. De anser att det är denna maktfaktor som är en avgörande faktor i elevernas interaktion med varandra. Den elev som har makt i gruppen genom sin kunskap kan sedan interagera med sina gruppkamrater på olika sätt. Eleven kan involvera övriga i gruppen genom att visa exempelvis hur olika rörelser kan utföras, beskriva rörelser genom tal eller visa genom beröring (ibid.). Det är också viktigt att de andra eleverna i gruppen agerar och interagerar med gruppen för att ett grupparbete ska kunna fungera, samt bidrar med individuella initiativ (Barker & Quennerstedt 2015, s. 348; Dyson, Griffin & Hastie, 2004, s. 234), då samtliga elever som samarbetar i en grupp är beroende av varandra och bidrar till att ett samarbete kan äga rum. Oavsett hur relationer i olika grupper fungerar eller vem som intar makten i gruppen så är det viktigt att se till hela situationen, för att kunna förstå hur olika grupparbeten kan fungera eller inte. Det kanske inte är en avgörande faktor som påverkar en hel lärandesituation eller ett grupparbete utan kanske flera andra externa faktorer som en lärare behöver ha i åtanke när ett grupparbete ska äga rum (Barker & Quennerstedt, 2015, s. 348) Lärarens roll under grupparbete i Idrott och hälsa Oavsett hur aktiv läraren är under lektioner där elever arbetar i grupp så har läraren en viktig och avgörande roll (Barker, Wallhead, Brock, Goodyear & Amade-Escot, 2017, s. 58). Läraren har en viktig roll när elever arbetar i grupp i Idh. Även om elever ska komma överens eller komma fram till olika saker så behöver det finnas en lärare i närheten som kan stötta de olika grupperna vid behov (Barker, Quennerstedt, Annerstedt, 2013, s. 423; Goodyear & Dudley, 2015, s. 284). Lärarens roll kan vara avgörande då hen kan välja vilka elever som ska samarbete och hur många elever som ska ingå i varje grupp. Läraren behöver även finnas med för att kunna avbryta en eventuell riskfylld situation, men kan även påverka elevernas lärandeprocess genom att inte ingripa eller försöka effektivisera elevernas arbete (Barker et al., 2013, s. 419, 423; Barker et al., 2015, s. 620). Elever har ibland lättare att lära sig när läraren är lite på avstånd, då de inte känner press att lyckas vid varje försök, även om det då kanske tar längre tid (Barker et al., 2013, s. 409). Däremot behöver kanske läraren ibland gå in för att visa tekniska detaljer i olika övningar som kan hjälpa eleverna (Barker et al., 2015, s.620. Läraren har en roll att spela vid grupparbete även om flera saker i processen är mer av ett förarbete, då exempelvis gruppkonstellationer är något som behöver göras före själva grupparbetet (ibid.). Läraren behöver inte bara göra grupperna för att elevernas lärandeprocess ska bli så effektiv som möjligt, utan även för att skapa en positiv miljö för eleverna så att inte 9

10 eleverna själva gör grupperna och några elever inte blir valda (Barrett, Robinson & Ecclestone, 2016, s. 6). När elever väljer sina egna grupper, vet vi inte vad deras val baseras på och det är den utbildade lärarens uppgift att skapa trygga grupper med en tanke bakom gruppindelningen för att undervisningen ska bli så bra som möjligt för de deltagande eleverna (ibid, s. 2). Det är då viktigt att läraren gör grupper som blir så jämna som möjligt, utifrån den uppgift som eleverna ska göra, samt se vilka externa faktorer som lokal, musik, redskap eller annat som kan påverka grupparbetet (Barker & Quennerstedt, 2015, s. 349). Däremot ska inte läraren under grupparbete endast ses som en person vid sidan av, som låter eleverna vara själva utan att involvera sig eller påverka grupparbetet på något sätt (Goodyear & Dudley, 2015, s. 284). Det finns nämligen en risk att lärare i ämnet distanserar sig från sin roll som aktiv lärare om de endast vägleder eleverna till att lära sig själva (Goodyear & Dudley, 2015, s. 284). Det är då viktigt att läraren är aktiv i sin roll och inte bara står vid sidan av (ibid, s. 286). Läraren kan underlätta grupparbete genom att finnas till och hålla huvudansvaret över situationen även om ansvar delvis läggs på eleverna vid grupparbete (Dyson, Griffin & Hastie, 2004, s. 234). När läraren låter eleverna arbeta i grupp kan läraren påverka grupparbetet genom att ge gruppen nya utmaningar efter hand så att eleverna utmanas under arbetets gång (Barker & Quennerstedt, 2015, s. 350). För att eleverna ska utveckla sitt interagerande med andra personer under ett grupparbete kan läraren påverka detta genom att ge utmaningar som kräver ambition från gruppens medlemmar istället för uppgifter som kan lösas av exempelvis intellekt eller tidigare förkunskaper. Utmaningar som kräver ambition från gruppens medlemmar kräver att gruppen samarbetar, kommunicerar vilket i sin tur utvecklar elevernas samarbetsförmåga (ibid, s. 350, 351). Lärare i Idh kan alltså undervisa eleverna på olika sätt genom att antingen ge tydliga direktiv på exakt vad som ska göras eller det motsatta, och då istället låta eleverna lösa olika uppgifter för att skapa en friare inlärning och ett större engagemang från eleverna, vilket Goodyear och Dudley (2015, s. 276) refererar till Mosston (1996). Läraren har även huvudansvaret över vad det är som ska göras. Detta innebär att det ska finnas material för att utföra olika grupparbeten och att uppgiften som eleverna ska arbeta med ligger på en rimlig nivå så att eleverna får en utmaning som de kan klara av (Barker et al., 2017, s. 58.). Likaså är det läraren som har kunskaperna om uppgiftens mål och syfte och kan då visa eleverna olika moment så att eleverna kan lära sig av lärarens expertis och kunskaper. Detta gör att läraren kan hjälpa eleverna på rätt spår genom små tips eller visa olika delmoment (ibid). I denna studie kommer läraren först att vara aktiv och undervisa de elever som ska vara monitorer olika simtekniker och vattenövningar innan monitorerna sedan ska undervisa och leda resterande klassens elever i mindre grupper. När monitorerna leder sina grupper låter läraren istället monitorerna leda grupperna där eleverna utvecklar sina simkunskaper, och ingriper endast vid fara för eleverna, men inte för att effektivisera elevernas lärande Diskussion för utveckling För att kunna förbättra olika grupparbeten kan eleverna efter avslutat grupparbete diskutera valda metoder eller strategier med hjälp av läraren för att kunna utveckla elevernas metoder eller samarbetsförmåga till framtida grupparbeten (Dyson, Griffin & Hastie, 2004, s. 234). Genom att diskutera vad det gemensamma målet är, samt hur gruppen kan samarbeta för att 10

11 kunna nå olika mål tillsammans genererar detta även till en större kunskapsutveckling för eleverna, både individuellt och som grupp (Lafont, Proeres & Vallet, 2007, s. 93, 109). I tidigare studier av hur verbal kommunikation och diskussioner om spel i basket visade det sig att diskussioner om spelet och gruppens gemensamma mål påverkade elevernas spel positivt (ibid, s. 108). En elevgrupp som hade diskussioner kring bland annat spelet visade att gruppen med hjälp av dessa lyckades nå ett bättre resultat i spelet, till skillnad från de grupper som inte diskuterade gruppens gemensamma mål. Detta genererade i sin tur även i att gruppen med diskussioner hade en positiv inverkan även på gruppens sociala relationer, till skillnad från de andra grupperna (ibid, s. 110). Studien visade även att diskussion om spelet och gruppens gemensamma mål visade en större integration av de som inte var lika duktiga på spelet, vilket är något som lärare i Idh bör ha i åtanke vid implementering av spel i ämnet (ibid.). I likhet med detta kommer eleverna i denna studie få diskutera målet med undervisningen på förhand samt diskutera vad de lärde sig i efterhand för att skapa en större interaktion av eleverna och ett gemensamt mål att sträva mot. Då elevcentrerat lärande blir allt vanligare inkluderar detta att eleverna arbetar mer självständigt genom exempelvis grupparbete. Detta leder till att lärarrollen behöver undersökas ytterligare för att kunna bli en så effektiv och givande roll som möjligt (Goodyear & Dudley, 2015, s. 284, 286). Vad som blir lärarens roll under monitorundervisningen kommer också att undersökas i denna studie Träning för utveckling När elever interagerar med varandra och ska samarbeta genom grupparbete så lämnar detta utrymme för eleverna att inta olika roller och inta ett ansvar för att ett grupparbete ska kunna fungera, vilket även påverkas av gruppens dynamik (Dyson, Griffin & Hastie, 2004, s. 235). Elever har mycket lättare att hjälpa varandra om de har tränats i hur de kan ge varandra feedback, eller visa hur olika övningar kan utföras (Enserguiex & Lafont, 2010, s. 226, 238). Genom att elever lär sig olika metoder för hur de kan arbeta och stötta varandra under ett grupparbete så blir arbetet både effektivare och mer givande (Lafont, Riviére, Darnis & Legrain, 2017, s. 335). En lärande situationen blir mer effektiv när elever har tränats i exempelvis olika roller så som att både ge instruktioner och ta instruktioner och eleverna kan då lära sig mer än om de ställs inför en uppgift utan denna träning (Enserguiex & Lafont, 2010, s. 226, 238). Detta kan då innebära att läraren innan ett grupparbete eller ett pararbete kan påverka lärandeprocessen genom att antingen låta eleverna träna på de olika rollerna eller inte. I denna studie kommer monitorerna att få träna på sin roll innan de leder elever i olika grupparbeten. 3.2 Simundervisningens utmaningar i Idh Trots simundervisningens utmaningar i Idh är detta ett område som har bristande forskning. Det finns tre vetenskapliga studier som har undersökt simundervisningen i Idh, utifrån en konstruktivistisk syn på lärande (Light, 2014; Light & Wallian, 2008; Lémonie, Light & Serremejane, 2016). Utifrån en konstruktivistisk syn på simundervisning, ligger fokus i att undersöka vad som lärs ut och hur inlärningen sker, samt hur läraren kan underlätta inlärning vid simundervisning (ibid, s.389). I likhet med Light och Wallin så kommer denna studie att 11

12 involvera eleverna i simundervisningen i Idh, då tanken är att eleverna själva ska lära varandra olika simtekniker i vattnet genom grupparbete. På så sätt engageras eleverna i sitt eget lärande. Simundervisningens komplexitet är ett återkommande dilemma (Light, 2014, s.177). Det finns svårigheter i att lära ut olika simtekniker, men även miljön, det vill säga vattnet runt eleven och dess relation till vattnet spelar en avgörande roll i elevernas inlärningsprocess. CLT complex learning theory används som teori för att beskriva simundervisningens komplexitet (ibid). Vid simundervisning är det viktigt att involvera de som ska utveckla sin simteknik i själva problemlösningen, så att de som ska utveckla sina simkunskaper inte endast får kommandon om vad som ska göras, utan själva utvecklar en känsla för hur olika rörelser ska göras (Light & Wallian, 2008, s. 173). För att involvera eleven i problemlösningen så att eleven själv får tänka över vad som kan förbättras är det bättre att läraren ställer öppna frågor till eleven (Lémonie, Light & Serremejane, 2016, s. 1263). Öppna frågor som vad det är som kan vara orsaken till att eleven exempelvis får ont i näsan när hen simmar, kan även hjälpa interaktionen mellan lärare och elev då svaret visar läraren vad eleven förstår och vad hen behöver hjälp med för att komma vidare i sin utveckling. Detta skapar i sin tur en större meningsfullhet då läraren kan hjälpa eleven utifrån elevens förståelse och inte gissa sig fram till vad eleven kanske har förstått sedan tidigare (ibid, s ). Utöver förklaringar i ord mellan lärare och elev är tyst kommunikation en viktig del i interaktionen mellan dessa parter. Den tysta kommunikationen kan vara allt ifrån gester, miner eller tecken så som exempelvis ett leende, som visar att eleven har förstått eller inte (ibid, s. 1258) Förståelse för elevers inlärningsmiljö Elevernas tankar och hur de får ut dessa genom språket har en stor betydelse för hur de kan interagera med varandra, vilket får en betydelse för hur de kan förstå men även göra sig förstådda i olika sociala situationer (Vygotskij, 2010, s. 38). För att kunna lära ut simkunskaper i en komplex miljö som exempelvis ett badhus, är det även viktigt att få en förståelse för eleverna som ska utföra olika övningar i denna miljö (Lémonie, Light & Serremejane, 2016, s. 1262). Genom förståelse är det lättare att få empati för eleverna och kunna förklara utifrån elevernas perspektiv, vilket i sin tur även påverkar interaktionen mellan lärare och elev (ibid.). Det jag som lärare kan referera till utifrån det jag observerar från bassängkanten eller i bassängen med mina erfarenheter, är kanske inte det som eleven upplever i vattnet (ibid) Simundervisningens utmaningar Utöver simundervisningens komplexitet och svårighet att lära ut olika simtekniker (Light, 2014, s.177) medföljer andra svårigheter och utmaningar. Simundervisningen brottas med olika dilemman som kostnad, rädslor och tidsbrist (Hamrin, 2014; Brink, 2012). För det första så är det en utmaning att simundervisningen kräver en simhall som ibland ligger långt ifrån skolan. Det är då en tidskrävande process då elever ska transporteras till simhallen för att ha simundervisning, vilket gör att eleverna under simtillfällen missar andra lektioner dessa dagar, då transport till och från simhallen ligger före och efter simtiden. För det andra så är det en utmaning att det blir en kostnad för skolan att låta eleverna simma, vilket ser olika ut för olika skolor, då vissa skolor har mer pengar än andra i ämnet. Det är en tidskrävande process att organisera simundervisningen i skolan (Hamrin, 2015, s. 23). Detta gör att simundervisningen 12

13 ser ut på olika sätt på olika skolor. Även om lärare Idh känner att de gör så gott de kan så kräver simundervisning en god organisation mellan lärarna och ledningen samt en organisation av de resurser som finns (Hamrin, 2014, s. 22, 25, 31). För det tredje finns det även en rädsla över det stora ansvaret som finns när en lärare ska övervaka ca 30 elever i en miljö där elever kan råka illa ut om de inte behärskar den, som exempelvis djupt vatten (ibid, s. 30). För det fjärde är det inte bara ett dilemma att ta sig till simhallen för att hålla i simundervisningen. Väl i simhallen består simundervisningen mestadels av ett simtest, där eleverna testas av om de kan simma 200m varav 50m på rygg (Brink, 2012, s. 14). I simhallen är det inte heller Idh-lärarna som håller i simundervisningen (ibid, s. 16). Simundervisningen bedrivs av externa simlärare (ibid.) trots att simning är ett undervisningsmoment som ingår i läroplanen för Idh (Skolverket, 2011) och då ingår i vad lärarna i ämnet ska kunna undervisa sina elever i. 4. Syfte och problemformulering 4.1. Syfte Syftet med studien är att få en förståelse för hur grupparbete genom monitorundervisning kan bidra till en utvecklad sim didaktik, utifrån ett sociokulturellt perspektiv. 4.2 Frågeställningar 1) Vad lär sig elever om att simma när de deltar i en simundervisning baserad på grupparbete genom monitorundervisning? 2) Vad lär sig lärare om att undervisa i simning när de genomför en simundervisning baserad på grupparbete genom monitorundervisning? 5. Teori Nedan beskrivs studiens teori som har en utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs proximala utvecklingszon. Därefter följer en beskrivning av begreppet monitorundervisning, vilket är studiens kärna i den pedagogiska innovationen. 5.1 Sociokulturellt perspektiv För att kunna analysera olika situationer som uppstår under den pedagogiska innovationen, kommer ett sociokulturellt perspektiv att användas. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande innebär att undervisning och lärande ses som processer. Dessa processer innebär att lärande sker inom ramen för samspel, relationer, handlingar samt sociala och kulturella rum (Säljö, 2014). I relation till denna studie så kommer eleverna att kunna ta del av nya kunskaper 13

14 genom att lära i samspel med varandra genom mindre grupper där även elevernas relationer kan påverka hur grupparbetena går, hur väl de samspelar och kan utvecklas tillsammans. 5.2 Vygotskijs proximala utvecklingszon Den centrala teorin i studien är Vygotskijs proximala utvecklingszon översatt från engelskans zone of proximal development med förkortningen ZPD (Imsen, 2009, s ). ZPD handlar om att en elev behöver hjälp och stöttning av en annan person, exempelvis av läraren för att först med hjälp av läraren kunna utföra ett nytt moment, innan eleven klarar av att utföra momentet på egen hand (ibid, s. 316). Denna hjälp kan kallas för mediering, vilket hjälper eleven att utveckla sina rådande kunskaper mot nya kunskaper (ibid.). ZPD är där eleven kan utvecklas som mest, alltså skillnaden mellan vad eleven kan på egen hand och vad eleven kan klara av med hjälp av mediering, t.ex. läraren. Detta innebär att eleverna hela tiden bör vara i sin närmaste utvecklingszon, för att kunna utvecklas så mycket som möjligt. Om elever utsätts för alldeles för svåra utmaningar som är för långt ifrån det som eleverna kan sedan tidigare, kommer de inte att kunna ta till sig de nya kunskaperna. Därför är det viktigt att veta vad eleverna kan för att se elevens nästa steg i sin utveckling (Imsen, 2009, s ). Om en elev exempelvis ska lära sig att crawla så är det viktigt att eleven först känner sig trygg i vattnet för att kunna ta till sig den nya tekniken, annars är eleven för långt i från sin närmaste utvecklingszon. Vygotskij (2001) menar även att vi lär oss av varandra i olika sociala sammanhang vilket eleverna har möjlighet att göra under simlektionerna, då de visar och hjälper varandra under olika övningar. När elever lär sig av varandra i en social interaktion, som under studiens simundervisning kallas detta för ett situerat lärande (ibid.). 5.3 Monitorundervisning Lundgren (2010, s. 64) refererar till en artikel som skrevs av Carl Ulrik Broocman år 1810, som handlar om en annorlunda undervisningsmetod. Till skillnad från en undervisning som leds av en lärare så fanns det en undervisningsmetod som innebar att de duktigaste eleverna ledde undervisningen för de andra eleverna i klassen. De elever som hjälpte läraren att hålla i undervisningen kallades för monitorer i England (ibid.). Undervisningen kom senare att kallas för växelundervisning när den infördes i Sverige vilket Lundgren refererar till Nordin (1973), och i denna studie kommer begreppet monitor att användas för de elever som ska leda andra elever i mindre grupper i simundervisning. 6. Metod Studien som baseras på en pedagogisk innovation har samlat in data genom observationer, deltagande observationer och fältanteckningar, då en kombination av metoder kan vara mer tillförlitliga än en metod. Detta då studien betraktas och analyseras från flera synvinklar (Denscombe, 2016, s. 211). 14

15 6.1 Urval Urvalet i studien är ett så kallat bekvämlighetsurval (Bryman, 2011, s. 194; Denscombe, 2016, s. 77). Eleverna som ingår i studien då jag som forskare känner eleverna sedan tidigare och undervisar dem flera gånger i veckan. På så sätt har datainsamling kunnat äga rum under ordinarie inplanerade lektioner så väl i simhall som i idrottshall vid lektioner i Idh Urval av monitorer Monitorernas syfte var att leda var sin grupp i en monitorundervisning i simhallen. De valdes ut genom att jag som lärare och forskare först tillfråga klassen om det fanns några frivilliga elever som ville vara monitorer, och sedan gjordes ett urval av de frivilliga för att få fram fem monitorer från varje klass. Ett urval av en klass där alla elever i klassen hade möjlighet att kunna bli monitor liknar mer ett slumpmässigt urval (Denscombe, 2016, s. 69), även om ett slumpmässigt urval egentligen utgår ifrån en hel population (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012, s. 171). I den första klassen var det endast fem elever som ville vara monitorer. I den andra klassen var det tio elever som ville vara monitorer. I detta fall valdes fem elever av de tio slumpmässiga urvalet vilket ledde till ytterligare urval, i likhet med ett flerstegsurval (ibid, s. 70), vilket innebar att jag som forskare valde ut fem elever utifrån olika principer och kriterier. Ett avgörande kriterium för att bli monitor var att eleven skulle ha hög närvaro under Idh lektionerna. Det andra kriteriet var att monitorundervisningen kunde ses som en möjlighet för en elev att utveckla sina simkunskaper och kunskaper som ledare under Idh lektionen, vilket i vissa fall då skulle kunna höja elevens betyg i Idh. Det tredje kriteriet var om en elev ville hålla i en station under monitorundervisningen som inte någon annan elev ville hålla i. Detta kriterium kunde även väga högre än de första två. Ett exempel på detta är när det endast var en elev av de tio frivilliga eleverna som ville bli monitorer som kunde tänka sig att hålla i stationen för livräddning. Då fick denna elev direkt platsen som monitor för denna station. 6.2 Pedagogisk innovation Studien baseras på en pedagogisk innovation. En pedagogisk innovation är en undervisningsutvecklande forskning, där forskningen använder sig av pedagogiska metoder och strategier, samt samla empiri från de händelser som uppstår i den undervisningsutvecklande forskningen (Ní Chróinín, Fletcher & O'Sullivan, 2015). Studien har delats upp i två olika delar. Den första delen ligger till grund för hur den andra har förberetts, planerats och utformats. Båda delarna används sedan som empiri till studiens resultat och diskussion. Studien kan även liknas vid aktionsforskning, vilket ofta används för att förstå och utveckla exempelvis lärares undervisning (Stern, Townsend, Rauch & Schuster, 2014, s. 1, 23) Studiens första del Den första delen är ett underlag för vad som har använts i den andra delen av studien. Då jag redan hade en inplanerad simundervisning med en grupp elever som inte hade några simkunskaper alls gällande simning och vattenvana, valde jag att dokumentera allt från dessa simundervisnings lektioner på 10 tillfällen, för att sedan veta vilka övningar som kunde bli relevanta i den andra delen av forskningen. Denna grupp av nybörjare var på ca 6-10 elever per tillfälle. 15

16 Målet med simundervisningen för de elever som ingick i första delen av studien var att eleverna skulle utveckla en vattenvana och simkunskaper för att kunna simma 200m varav 50m på rygg, för att kunna få ett godkänt betyg i Idh (Skolverket, 2011). Under dessa 10 lektioner dokumenterades vilka moment eleverna gjorde, hur de samarbetade under olika övningar, samt vad eleverna lärde sig under respektive lektion och moment. Detta gjordes för att kartlägga vilka övningar som var givande för en kunskapsutveckling i simkunskaper och vattenvana, men även om någon övning skulle ändras eller tas bort Studiens andra del Efter de första 10 lektionerna valdes olika övningar, som var mest givande för att utveckla simkunskaper eller vattenvana, som skulle passa vid fem olika stationer för att använda i den andra delen i studien, ledd av monitorer genom grupparbete. Tio stycken elever från två olika klasser fanns nu redo för att bli monitorer och genom grupparbete leda en grupp i taget på ca fyra elever vid ett tillfälle med sin klass i en simhall. Monitorerna fick sedan följa med mig till en simhall för att först se och träna på de olika övningarna på de fem olika stationerna som skulle genomföras under monitorundervisningen, innan de två och två fick var sin övning att träna på under lektionen. De skulle även öva på att förklara för varandra i paren vad det var för övning, vad övningen skulle vara bra för och hur de kunde visa övningen på varandra. Efter detta tillfälle fick monitorerna även under en ordinarie lektion i en idrottshall hålla i valfritt moment med en mindre grupp. Detta kan liknas vid stationsträning. Varje monitor håller i sin utvalda station under hela lektionen medan resterande elever i klassen roterar var 10 min, och är 10 min på varje station. Slutligen höll monitorerna var sin station, i mindre grupper under ett tillfälle i simhallen. Monitorundervisningens olika stationer med respektive övningar finns med som bilaga sex i denna studie. För att tydliggöra processen finns ett diagram nedan. Tabell 1. Studiens första del innehåller tio simlektioner, där elever som inte kan simma lär sig simma Tabell 2. Studiens andra del använder sig av underlag stån studiens första del, men består av tre lektioner, exklusive en lektion med reflektion monitorunder visning i vatten där de får lära sig övningarna/ stationerna 2 Monitorerna håller i monitorunderv isning i Idh hall 3 monitorundervis ning i simhall under en dubbellektion 90 min (exklusive reflektion, skriftligt) 4 Reflektion i helklass under ordinarie Idh lektion, muntligt 16

17 6.3 Datainsamlingsmetod Datainsamling har skett genom observationer, deltagande observationer och fältanteckningar, då en kombination av metoder kan vara mer tillförlitliga än en metod. Detta då forskningen har betraktats och analyserats utifrån flera synvinklar (Denscombe, 2016, s. 211) Observation Studien använder bland annat direktobservationer för att samla data, då detta lämpar sig för att studera olika processer, vilket är av intresse i denna studie (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2012, s. 303). När observationer ska äga rum är det viktigt med strukturerade observationer, så att det tydligt framgår vad som ska observeras i förväg (Bryman, 2012, s. 267 & Denscombe, 2016, s ). Det som behöver framgå är vad och vem som ska observeras, samt vilken miljö som ska observeras. Observationsschemat som kommer att användas när observationerna äger rum finns med som bilaga 1. Observationer kommer att genomföras av mig som lärare under och efter monitorundervisningen när monitorerna har undervisat de andra eleverna i mindre grupper tillsammans med en simkunnig elev som observatör i studiens första del och av en extern forskare i del två. Fältanteckningar måste genomföras av etnografer, någon annan än den som deltar i observationerna då det är lätt hänt att den som deltar i observationer förvränger vad som verkligen har hänt eller vad som sagts under olika moment eller tillfällen (Bryman, 2012, s. 395). Anteckningar som etnograferna gör behöver därför vara så detaljerade som möjligt för att kunna användas i studien och vara relevanta att använda sig av (ibid.). Dessa anteckningar ska sedan sammanställas med forskarens anteckningar för att bli så informativa och relevanta som möjligt för studien (ibid.). För att fältanteckningar ska kunna bli så användbara som möjligt så har det formats generella principer för hur anteckningarna ska gå till (Bryman, 2012, s. 397). Etnograferna behöver skriva ner utförliga noteringar över vad som görs och sägs, av vem och vara noga med att även notera sina intryck av olika situationer, och vad som kan ha orsakat händelseförloppet så snabbt man kan efter att en situation har ägt rum (ibd.). Fältanteckningar används mestadels vid längre deltagande observationer, under längre tidsperioder, men kommer att användas även i denna studie då jag som forskare även kommer att delta i undervisningen, mer eller mindre och då inte kan anteckna samtidigt som undervisningen äger rum. För att inte glömma viktig data är det viktigt att mina anteckningar tas så snart som möjligt (Denscombe, 2016, s.308), därför kommer mina anteckningar att tas direkt efter avslutad undervisning i simhallen Deltagande observation under studiens första del Deltagande observation är när en forskare under en längre tid genomför regelbundna observationer och försöker förstå hur olika personer uppför sig eller beter sig i olika miljöer (Bryman, 2012, s. 266; Denscombe, 2016, s.304, 305). Den deltagande observatören lyssnar både på det som sägs mellan personerna som deltar i gruppen och på vad som sägs mellan fältarbetaren och personerna i gruppen. I denna studie är fältarbetaren simläraren som i sin tur även är den deltagande observatören (Bryman,2012, s. 378). I studien är det endast de tio första lektionerna som sträcker sig cirka tre månader och den andra delen under tre veckor. 17

18 Däremot används information och anteckningar från båda perioderna, vilket göt att observationerna sträcker sig över två terminer och då ändå kan ses som en längre tidsperiod. Ytterligare en sak som rör deltagande observation är att observatören kan intervjua gruppens deltagare för att komplettera eventuella frågor som studien vill använda sig av, då allt kanske inte går att ta reda på genom att endast observera det som händer under observationstillfällen (Bryman, 2012, s. 378). En viktig sak att ha i åtanke är dock att elevernas svar vid intervjufrågor kan påverkas av en forskares identitet (Denscombe, 2016, s. 289), vilket kan hända då jag som forskare även är deras lärare i bland annat Idrott och hälsa. Frågor ställdes under första delen av studien under de tio lektioner som elever utan tidigare simkunnighet skulle lära sig att simma. Däremot fick eleverna skriftliga frågor under andra delen av studien då det var totalt två fulla klasser och inte endast tio elever under andra delen Etik Eleverna som ingick i studien var under 18 år. Detta innebar att det behövdes underskrifter från elevernas vårdnadshavare (Bryman, 2011, s. 132), för att de skulle få delta i studien. I praktiken innebar detta att ett papper skulle lämnas ut från mig till eleven, från eleven hem till vårdnadshavare att skriva på, tillbaka till eleven och sedan ges till mig. Detta kan ses som en simpel uppgift men i praktiken är det i vissa klasser snarare en omöjlighet. Det är inte bara svårt då eleven ska komma ihåg att lämna och ta tillbaka pappret utan även för att flertalet elever på min skola har föräldrar som varken talar svenska eller engelska, och då inte kan läsa eller ta emot skriftlig information, som ska signeras. All information som samlas in av de som deltar i studien måste behandlas konfidentiellt och forskaren måste ha i åtanke att en del information som deltagarna ger kan vara känslig, och ska behandlas därefter (Denscombe, 2016, s. 187). För att följa de etiska principerna utifrån de fyra etiska principerna informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Bryman, 2012, s. 131), behöver eleverna dels informeras om att de ingår i en studie, och dess innebörd. Eleverna behöver veta att de deltar frivilligt och att de när som helst kan säga att de inte vill medverka i studien längre (Bryman, 2011, s. 132). De behöver även informeras om vem det är som står bakom studien som ska göras, samt vad syftet är med studien och hur informationen från frågor som kommer att ställas till dem ska användas (Denscombe, 2016, s. 244). Konfidentialitetskravet som innebär att information om elever som antecknas behöver förvaras så att ingen obehörig kan få tillträde till informationen, samt att uppgifterna om eleverna ska behandlas med konfidentialitet (ibid.) kommer också att tillgodoses. Slutligen behöver även nyttjandekravet tas i akt vilket innebär att uppgifterna som noteras om eleverna i forskningssyfte endast får användas till detta ändamål och inte i något annat syfte. Då deltagarna i studien enligt konfidentialitetskravet ska vara anonyma, så har deltagarnas riktiga namn inte fiunnits med i dokument på internet och då inte heller i denna studie (Bryman, 2012, s.133). På så sätt kan inte respondenternas personliga uppgifter nås av obehöriga personer. 18

19 6.4 Dataanalys För att kunna bearbeta data har en kvalitativ innehållsanalys använts (Bryman, 2011, s. 505). All data har lästs igenom, kategoriserats, och strukturerats upp i olika teman, för att sedan kunna analyseras (Denscombe, 2016, s. 392) och besvara studiens frågeställningar. Två analytiska frågor var vägledande under dataanalysen. (1) `Hur har teman från befintlig forskning återspeglad i insamlad data? (2) Vilka nya teman uppstod? För att forma olika teman krävs det att all data lästs igenom ett flertal gånger för att hitta meningar och situationer som är relevanta att bearbeta utifrån studiens frågeställning (Graneheim & Lundman, 2004, s. 108). Denna utvalda data kallas även enheter och kodas i olika kategorier utifrån likheter och skillnader, som kan ses i datan, fortfarande i förhållande till studiens syfte och frågeställningar (ibid, s. 109). De olika kategorier och eventuella underkategorier är sedan det som kommer att kallas för teman. Ett tema var exempelvis att hitta all data som handlade om lärarens involvering under monitorundervisningen. De olika teman som hittades i exempelvis anteckningar från observationerna markerades med var sin färg, vilket gjorde det lättare att sammanställa data utifrån olika teman senare, och beskrivas under olika rubriker i studien. Då den tidigare forskningen har kategoriserats och strukturerats upp i olika rubriker för att skapa tydlighet med hjälp av en innehållsanalys (Bryman, 2011, s.505), så har data från den pedagogiska innovationen delats in i liknande kategorier, beroende på om det har gått att se likheter i tidigare forskning eller inte. Detta har gjorts för att få en struktur och för att lättare kunna hitta likheter, skillnader och mönster i resultatet, och då kunna göra en analys. 7. Resultat Monitorerna har en viktig roll i undervisningen och för att de ska få en chans till att känna sig trygga i denna roll så får de ett eget simtillfälle i simhallen. Där går vi igenom varje station, och de får dessutom en stund att träna på stationen i slutet av simlektionen. För att träna på att vara monitor och hålla i en grupp får de även en lektion i den ordinarie idrottshallen där de kan hålla i ett valfritt moment som de känner sig trygga med. Detta ger monitorerna ytterligare ett tillfälle till att få träna på att leda en grupp och att ge instruktioner och eventuell feedback, innan de håller i simundervisningen i simhallen. De olika delarna av studiens resultat presenteras nedan utifrån olika kategorier. Första kategorin avser hur monitorerna introducerades i simhallen. Därefter kommer resultatet av monitorernas träningstillfälle i idrottshallen, innan monitorundervisningen i simhallen presenteras utifrån olika underkategorier. 7.1 Monitorer introduceras i simhallen Dagen då endast fem monitorer från två olika klasser skulle simma i simhallen så var en monitor från varje klass sjuk. Då planen var att fem monitorer skulle hålla i var sin station i simhallen tillfrågades båda klasserna om det var någon i varje klass som bodde nära skolan och som i så fall hade möjlighet att hämta badkläder, och ställa upp som monitor. Två elever ställde upp som nya monitorer. De elever som var sjuka denna dag och egentligen skulle vara 19

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Simkunnighet i årskurs 6

Simkunnighet i årskurs 6 Enheten för utbildningsstatistik 2014-12-16 1 (20) Simkunnighet i årskurs 6 Uppföljning av kunskapskraven i idrott och hälsa avseende simkunnighet samt förmåga att hantera nödsituationer vid vatten läsåret

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum 2018-04-04 56 KS 390/17 Svar på motion (SD) gällande Simundervisning Beslut Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Ärendet

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering Carlsson, Dalsjö, Ingelshed & Larsson Bjud in eleverna att påverka sin matematikundervisning Fyra lärare beskriver hur deras elever blev inbjudna till att få insikt i och makt över sina egna lärandeprocesser

Läs mer

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8

Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Att arbeta med skrivmallar och uppgiftsmatriser en pilotstudie om ett språkutvecklande projekt i samhällsvetenskapliga ämnen i åk 8 Inledning Marie Olsson I flera av kunskapskraven i de samhällsvetenskapliga

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: Pedagogisk planering Engelska årskurs 8, vecka 45-49 Television Broadcast och oregelbundna verb Varför: Genom undervisning i ämnet engelska ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun Bilaga 1 Verksam hetsrapport 2015-02-18 Dnr 400-2014:2725 efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid IT-gymnasiet Södertörn i Huddinge kommun 1 (8) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11

SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11 SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPETS TOLKNING AV SIMNING OCH LIVRÄDDNING I LGR11 Detta dokument är tänkt att fungera som en hjälp till lärare i årskurs 1-9. Under hösten 2011 reviderades skolans läroplan och

Läs mer

Att lära barnen trygghet och säkerhet i och kring vatten. Ta simmärkena Baddaren grön, Baddaren blå och Sköldpaddan

Att lära barnen trygghet och säkerhet i och kring vatten. Ta simmärkena Baddaren grön, Baddaren blå och Sköldpaddan BADDAREN Vattenvana och tillhörande lekar i vattnet är mycket viktigt för att barnet skall känna sig trygg i och kring vattnet, vilket vi lägger stor fokus på i Baddaren. Leken är en naturlig del i barnets

Läs mer

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.

Betyg och bedömning. Föreläsning den 18 februari Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik. Betyg och bedömning - hur tar jag reda på vad elever kan? Föreläsning den 18 februari 2013 Lars Nohagen, Cesam Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Lars Nohagen 1 Vad är en bedömning -

Läs mer

Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I

Simning i läroplanen I SKOLSIMMET TIPS OCH ÖVNINGAR I TIPS OCH ÖVNINGAR Simning i läroplanen Simning är en av färdigheterna som finns angivna i kursplanen för Idrott och hälsa. I årskurs 1-3 ska simning finnas med i undervisningen. Det ska leda till att eleverna

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell

Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell Seminarieuppgift 2 appar Utvärderings modell 1. Är appen lättbegriplig för barn? Kan barnen använda appen självständigt utan en närvarande pedagog? Är appen lättnavigerad för en vuxen med lägre kompetens

Läs mer

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT

KOPPLING TILL SKOLANS STYRDOKUMENT SIDA 1/5 FÖR LÄRARE UPPDRAG: DEMOKRATI vänder sig till lärare som undervisar om demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter i åk nio och i gymnasieskolan. Här finns stöd och inspiration i form av ett

Läs mer

Lokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor

Lokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Djurgårdsskolan Andreas Filander, lärare i idrott och hälsa 016-7101985 Lokalpedagogisk planering för simning Eskilstunas grundskolor

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Simundervisning i grundskolan

Simundervisning i grundskolan Simundervisning i grundskolan Lärarens syn Katarzyna Sokol Kalle Heikkinen Examensarbete GO2293 15 högskolepoäng Datum: 2014-06-02 Handledare: Åsa Tugetam Examinator: Jesper Andreasson 1 Abstract Denna

Läs mer

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former

Läs mer

BY307J Husbyggnad - Projekt

BY307J Husbyggnad - Projekt BY307J Husbyggnad - Projekt Antal svar: 20 (83) 1. Flervalsfråga Andel Allmänt Hur tycker du kursen har varit? 1. Dålig 30% 2. Ganska bra 25% 3. Bra 40% 4. Mycket bra 5% 2. Öppen fråga Nämn någonting i

Läs mer

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU.

Personnummer. Som VFU-lärare lämnar jag detta dokument som underlag för bedömning av VFU. Student Namn Personnummer Kurs Kursnamn Ladokkod Kursansvarig VFU-lärare Namn Telefonnummer E-post VFU-placering Enhetens namn Telefonnummer Årskurs eller ålder på barngruppen Närvaro Studenten har fullgjort

Läs mer

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel

Ansvar Självkänsla. Empati Samspel Ansvar Självkänsla Empati Samspel Reviderad version 2018-07-02 Gäller läsåret 2018-2019 Våra förutsättningar: Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk verksamhet komplettera skolan och förskoleklassen,

Läs mer

NOKflex. Smartare matematikundervisning

NOKflex. Smartare matematikundervisning NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.

Läs mer

Observationsschema flygande inspektion

Observationsschema flygande inspektion Observationsschema flygande inspektion Syfte Huvudsyftet med lektionsobservationerna är att kartlägga fördelningen mellan tre av de arbetsformer (helklass, grupparbete och individuellt arbete) som förekommer

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Sammanställning av kursutvärdering

Sammanställning av kursutvärdering Kursutvärdering P O Ågren per-olof.agren@umu.se Vårterminen 2017 Sid 1 (13) Sammanställning av kursutvärdering Examensarbete i informatik, 15 hp, VT 2017 Kursansvarig: Per-Olof Ågren Samlad bedömning 1

Läs mer

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa

Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa Lärare som ledare Svedala Pedagogisk Inspiration Malmö Linda Sikström & Daniel Prsa Pedagogisk Inspiration Malmö -skapa, driva och utveckla kollegialt lärande -organisera för skolutveckling på vetenskaplig

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion

Läs mer

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa

Studiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER

INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER INSTITUTIONEN FÖR GLOBALA STUDIER HU1232 Hållbar utveckling - Historia och nuvarande kontext, 15 högskolepoäng The History of Sustainable Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Säkerhet vid bad med barngrupp

Säkerhet vid bad med barngrupp Säkerhet vid bad med barngrupp Ta med till badet! Bada ofta och säkert Att bada är bra för barns utveckling. Det ger inte bara nyttig träning av kondition, motorik och sociala färdigheter, det är också

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

STUDIEGUIDE. Socionomprogrammet B-nivå REFELEKTIONSGRUPPER. Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete

STUDIEGUIDE. Socionomprogrammet B-nivå REFELEKTIONSGRUPPER. Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete Malmö högskola Hälsa och samhälle Enheten för socialt arbete Socionomprogrammet B-nivå STUDIEGUIDE REFELEKTIONSGRUPPER Inriktning SP,MK,SO,VU terminerna 4,5,6. Martina Campart Tina Eriksson-Sjöö Innehåll

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg

Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Diskussionsfrågor till Att sätta betyg Syftet med denna studieguide är att sätta igång diskussioner som vidgar och fördjupar perspektiven och som stöttar en kollegial samsyn kring bedömning och betygssättning.

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Våra badplatser: Karlskär, Lundhagen, Stockby (Stenhamra) Om simskolan

Våra badplatser: Karlskär, Lundhagen, Stockby (Stenhamra) Om simskolan SKK (Stockholms Kappsimningsklubb) inbjuder alla Ekerö kommuninvånare att anmäla era barn i vår populära sommarsimskola under veckorna 29-32 med start från 15juli. Vi erbjuder även sommarsimaktiviteter

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

RSFI är som projekt del av T4Vux på förvaltningen Arbetsmarknad och kompetensutveckling i Hässleholms kommun. Arbetsförmedlingen är samarbetspartner.

RSFI är som projekt del av T4Vux på förvaltningen Arbetsmarknad och kompetensutveckling i Hässleholms kommun. Arbetsförmedlingen är samarbetspartner. RSFI Integration på goda grunder! Den senare tidens flyktingströmmar har höjt kraven på effektiv integration och det medför att vi måste finna nya vägar för att lyckas RSFI är på god väg att bli en av

Läs mer

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan

Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Alla elever ska nå målen! E-post: info@infomentor.se Telefon: 044-200 123 Granskning av kvaliteten på de skriftliga omdömena i grundskolan Kvalitativ analys, mars 2012 InfoMentor Kvalitativ analys av skriftliga

Läs mer

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för.

Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. VFU3 LP Lärandemål 1 kunna arbeta och handla enligt den människo-, demokrati- och kunskapssyn som samhället genom läroplan för grundskolan ger uttryck för. Agera i möte med elever, personal och vårdnadshavare

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en

Verksamhetsrapport. Skoitnst.. 7.1,ktion.en Skoitnst.. 7.1,ktion.en Bilaga 1 Verksamhetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid den fristående gymnasieskolan JENSEN gymnasium Uppsala i Uppsala

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET F-3 och 4-6 För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Bedömning för lärande

Bedömning för lärande Bedömning för lärande Erfarenheter från arbetet med BfL Reflektion Motivation Lärande Andreia Balan Uppföljning - diskussion Beskriv vilken metod/arbetssätt ni har valt. Hur har eleverna upplevt metoden/arbetssättet?

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?

Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3

Digitalt basläromedel i matte åk 1-3 as er ns La n re vå Digitalt basläromedel i matte åk 1-3 15 20 Edimia Education AB 2014 Om Edimia Teamet bakom läromedlet har många års erfarenhet av läromedelsproduktion. Ett team med stor passion och

Läs mer

Grundlärare i fritidshem Fritidspedagogik Omdömesformulär angående studenternas tillämpade didaktiska och sociala lärarförmågor under VFU

Grundlärare i fritidshem Fritidspedagogik Omdömesformulär angående studenternas tillämpade didaktiska och sociala lärarförmågor under VFU Kursens namn och kurskod: Grundlärare i fritidshem Fritidspedagogik Omdömesformulär angående studenternas tillämpade didaktiska och sociala lärarförmågor under VFU Skolans namn och kommun Studentens namn:

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij

Det yttre Det inre Interaktion. Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell. Skinner Piaget Vygotskij Det yttre Det inre Interaktion Förstärkning Individ konstr Socio-kulturell Skinner Piaget Vygotskij Läroplaners växelspel mellan kunskaper, färdigheter och värderingar förändras. elev underordnad lärostoff

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Stödjande observationer

Stödjande observationer Bilaga 11. Stödjande Observationer Stödjande observationer Varför stödjande observationer? En framgångsfaktor för att utveckla undervisningen och öka förutsättningarna för att kunna bemöta elevernas behov

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

Vad kan kooperativt lärande ge skolan? Niclas Fohlin

Vad kan kooperativt lärande ge skolan? Niclas Fohlin Vad kan kooperativt lärande ge skolan? Niclas Fohlin Problemet kap s Kun n ssy Förväntingar Up pd ra g Verklighet Klassrummet - nu och då Vad för negativa krafter sitter i skolans DNA? Lärande som förmedling

Läs mer

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP

FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP FOKUSGRUPPER METOD FÖR KVALITATIV DATAINSAMLING ETT SÄTT ATT SAMLA IN KUNSKAP Karina Kight FOKUSGRUPP Ett strukturerat samtal kring några centrala teman eller frågeområden Gruppdynamiken bidrar till att

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Introduktion till studier på Masugnen och sfi

Introduktion till studier på Masugnen och sfi Introduktion till studier på Masugnen och sfi Innehållsförteckning Till nya studerande på sfi i Lindesberg... 3 Hej!... 3 Syfte... 3 Masugnens utbildningsverksamhet... 3 Våra kurser och spår... 3 Frånvaro...

Läs mer

Lokal Pedagogisk Plan

Lokal Pedagogisk Plan Lokal Pedagogisk Plan Grundsärskolan, Lgr 11, Lektionsserie, Tema jag. 161113 ES I tema jag arbetar eleverna för att utveckla sin förmåga att samspela med andra och få en tilltro till sin förmåga att aktivt

Läs mer

Varmt välkomna till SK Ägirs sommarsimskola på Storsjöbadet i Juni, 2016!

Varmt välkomna till SK Ägirs sommarsimskola på Storsjöbadet i Juni, 2016! Varmt välkomna till SK Ägirs sommarsimskola på Storsjöbadet i Juni, 2016! Adress: Krondikesvägen 95 A LEKTIONSTID Lektionstiden är 45 min. På utsatt starttid bör barnen varit på toaletten, vara ombytta

Läs mer

HF LEQ. Antal svar: 23

HF LEQ. Antal svar: 23 HF - LEQ : GRUPPTILLHÖRIGHET Denna version av enkäten används om kursen har inkluderat olika grupper av kursdeltagare. Du bör då ha fått information om vilken grupp du ska välja nedan. Välj din grupp i

Läs mer

Flerspråkighet en möjlighet!

Flerspråkighet en möjlighet! Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet

Att arbeta med elever i svårigheter. Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet Att arbeta med elever i svårigheter Belinda Norinder, specialpedagog 20151119 Linnéuniversitetet Föreläsningens upplägg Vad säger skollagen? Elever i svårigheter Vad innebär det för eleven att ha ADHD

Läs mer

Lärarhandledning Rosa och orden

Lärarhandledning Rosa och orden Lärarhandledning Rosa och orden Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola 1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje

Läs mer

Lärarhandledning Carmen och hemligheten

Lärarhandledning Carmen och hemligheten Lärarhandledning Carmen och hemligheten Illustration: Siri Ahmed Backström VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004

Högskolepedagogisk utbildning-modul 3-perspektivkurs nov 2004 Genus och programmering av Kristina von Hausswolff Inledning Under läsåret 3/ var jag med i ett projekt om Genus och datavetenskap lett av Carin Dackman och Christina Björkman. Under samma tid, våren,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy. För studenter antagna fr.o.m. H 11 UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan ÄMNESLÄRARPROGRAMMET 7-9 & Gy För studenter antagna fr.o.m. H 11 1 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Beslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rödebyskolan i Karlskrona kommun. Beslut

Beslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rödebyskolan i Karlskrona kommun. Beslut Beslut Karlskrona kommun karlskronakommun@karlskrona.se 2018-05-07 Dnr 400-2018:1477 Beslut efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rödebyskolan i Karlskrona kommun Inledning

Läs mer

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift.

För de två första nivåerna har vi fokuserat på bedömningar som integrerar flera olika lärande mål i en bedömning uppgift. Ungern I Ungern kombineras bedömningssystemet på nivå 1 & 2 bedömningen olika formativa bedömningar med en summativ bedömningar (även olika delar) vid slutet av varje nivå i tränarutbildningen. Utbildningen

Läs mer

Skolutveckling på mångfaldens grund

Skolutveckling på mångfaldens grund Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator version 2017-08-21 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande lärare Uppsatsens titel

Läs mer

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål Studieteknik Studieteknik innebär hur man studerar och ska underlätta studierna. Målet är att lära sig så mycket som möjligt under den planerade tiden. Man blir effektiv, får kontroll och slipper stress!

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Sandagymnasiet i Jönköpings kommun

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Sandagymnasiet i Jönköpings kommun r Bilaga Skolinspektionen 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av undervisningen i matematik kurs 3c vid Sandagymnasiet i Jönköpings kommun r::: 1 (9) Innehåll Inledning Bakgrundsuppgifter

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Studiehandledning. Socialpsykologi 1, SOGA30 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel, 7,5 hp. Höstterminen 2016

Studiehandledning. Socialpsykologi 1, SOGA30 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel, 7,5 hp. Höstterminen 2016 Studiehandledning Socialpsykologi 1, SOGA30 Delkurs 3: Att undersöka människors samspel, 7,5 hp Höstterminen 2016 Lärandemål för kursen: identifiera och beskriva olika faser, problem och valsituationer

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society Kursnivå: Grundnivå, 1-20p, Introductory level KURSENS FASTSTÄLLANDE Kursplanen gäller interimistiskt fr.o.m. höstterminen

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande

Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (7) Elevsamtal med eleverna kring deras lärande Hämtad från Tallkrogens skola Uppdaterad: 2017-08-22 Pedagogerna i Tallkrogens skola har arbetat fram frågeställningar

Läs mer