Antagande av förslag till detaljplan för Rabatten 9 och del av Ersta 24 i stadsdelen Södermalm (sjukhusbebyggelse samt ca 58 lägenheter)

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Tjänsteutlåtande Planavdelningen Sida 1 (25) Handläggare Maria Sahlstrand Telefon Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för Rabatten 9 och del av Ersta 24 i stadsdelen Södermalm (sjukhusbebyggelse samt ca 58 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till detaljplan. Anette Scheibe Lorentzi Thomas Stoll Arne Fredlund Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Sammanfattning Ett förslag till detaljplan för fastigheten Rabatten 9 och del av Ersta 24 har varit utsänt för granskning under tiden. Planen syftar till att möjliggöra en ny sjukhusbyggnad på Rabatten 9 samt ca 58 studentlägenheter på Ersta 24. Detaljplanen ger även planmässiga förutsättningar för centrumverksamhet i bv mot Folkungagatan, Erstagatan och Fjällgatan samt utbildning och kontor i den nya bostadsbebyggelsen mot Erstagatan. Det möjliggörs även delvisa förändringar och tillskott på den befintliga äldre sjukhusbyggnaden. Samtliga befintliga byggnader som innefattas i planförslaget är av kulturhistoriskt intresse och är gulklassade alternativt grönklassade enligt Stadsmuseets klassificeringskarta. De omfattas därför av skyddsbestämmelser i planförslaget. Stadsbyggnadskontoret har utifrån de inkomna synpunkterna gjort bedömningen att förslaget till detaljplan kan föreslås antas av stadsbyggnadsnämnden med föreslagen revidering. Bilagor: Plankarta med tillhörande planbeskrivning Granskningsutlåtande Samrådsredogörelse

2 Sida 2 (25) Utlåtande Planområdet markerat med svart linje. Bakgrund och syfte Planförslaget syftar till att möjliggöra en utbyggnad och ombyggnad av Ersta sjukhusområde genom utökade verksamhetslokaler, handel och utbildning samt vård- och studentbostäder alternativt konferens och hotell. Ny bebyggelsen inom Rabatten 9 och Ersta 24 förbinds med en underjordisk kulvert. Söder om fastigheten Rabatten 9 inom Södermalm 10:35 föreslås ett nytt entrétorg med underjordiskt parkeringsgarage för det nya sjukhuset. Området avses överföras till Rabatten 9 genom fastighetsreglering. Sjukhusets huvudentré flyttas från Fjällgatan till Folkungagatan. Planområdet ligger inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Området ligger på gränsen mellan stenstaden och mer verksamhetsbaserade områden såsom Stadsgårdshamnen och Masthamnen. Söder om sjukhuset ligger Folkungagatan med hög trafikbelastning. Erstagatan är en lokalgata kantad av träd och parkbänkar och utgör främsta infart för sjukhuset och området omkring. Norr om sjukhuset ligger Fjällgatan vilket är en viktig utsiktspunkt i staden och en välbesökt plats med höga kulturvärden. Väster om sjukhuset ligger Lilla Erstagatan som följs av Ersta Trappor. Det finns inga publika verksamheter utmed gatan eller trappan ner mot Stigbergsparken. Sjukhusparken, som ligger mitt i kvarteret Rabatten 9, har förenklats och förminskats med tiden men har fortfarande karaktären av en romantisk institutionspark från 1900-talets början med gräsytor och en slingrande gångväg upp till den f.d.

3 Sida 3 (25) huvudentrén. I direkt anslutning till planområdet i sydväst ligger Stigbergsparken som omfattar Stigbergets sydsida och parkmark mot Folkungagatan. Enligt den kulturhistoriska utredningen har båda, i synnerhet Stigbergsparken, kulturhistorisk värde (Nyréns arkitektkontor, 2013). Till vänster: Stigbergsparkens mellersta del sedd från öster. Trädraden med äldre lindar i mitten förhåller sig till Tjärhovsgatans tidigare fortsättning ner till Folkungagatan. Till höger: Utsikt från Sjukhusparken mot sydöst och Erstagatan. Snedbild över området mot söder, ungefärligt planområde är markerat inom rött. Den nya bebyggelsen föreslås inordnas i områdets oregelbundna bebyggelsestruktur och ges ett modernt formspråk som utgör ytterligare en tidsepok inom Erstas sjukhusområde. Sjuksköterskehemmet, i hörnet Folkungagatan/ Erstagatan, bevaras och föreslås tillsammans med den nya sjukhusbyggnaden utgöra kvarterets fasad mot Folkungagatan. Den befintliga psykiatriska kliniken vilken ligger parallellt med Erstatrappan föreslås rivas och ge plats för den nya sjukhusbyggnaden med huvudentré.

4 Sida 4 (25) Till vänster: Den vida utsikten från Fjällgatan över Saltsjön och stora delar av staden. Till höger: Ersta och Södermalms front sett från vattnet och Skeppsholmen. Huvudbyggnaden och lågdelen mot Fjällgatan kommer att inrymma vård- och äldreboende, kontor och utbildning med koppling till sjukhusverksamheten. Den nya student/hotellbyggnaden placeras inom fastigheten Ersta 24 utmed Erstagatan. Byggnadernas volym har anpassats med hänsyn till omgivande kulturhistorisk värdefull bebyggelse men föreslås samtidigt få en gestaltning som samspelar med den nya sjukhusbyggnaden. Planförslaget Illustrationsplan, plangräns markerad i rött (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter)

5 Sida 5 (25) Planförslaget omfattar en ny sjukhusbyggnad, underjordiskt parkeringsgarage med entrétorg inom Rabatten 9 och del av Södermalm 10:35. Inom Ersta 24 föreslås en byggnad med studentbostäder alternativt hotell och lokaler. Vidare planläggs delar av befintlig bebyggelse inom fastigheten Rabatten 9 som vård- och äldreboende, utbildning och handel. Den nya bebyggelsen föreslås inordnas i områdets oregelbundna bebyggelsestruktur och ges ett modernt formspråk som utgör ytterligare en tidsepok inom Erstas sjukhusområde. Sjuksköterskehemmet, i hörnet Folkungagatan/ Erstagatan, bevaras och föreslås tillsammans med den nya sjukhusbyggnaden utgöra kvarterets fasad mot Folkungagatan. Den befintliga psykiatriska kliniken vilken ligger parallellt med Erstatrappan föreslås rivas och ge plats för den nya sjukhusbyggnaden med huvudentré. Huvudbyggnaden och lågdelen mot Fjällgatan kommer att inrymma vård- och äldreboende, kontor och utbildning med koppling till sjukhusverksamheten. Den nya student/hotellbyggnaden placeras inom fastigheten Ersta 24 utmed Erstagatan. Byggnadernas volym har anpassats med hänsyn till omgivande kulturhistorisk värdefull bebyggelse men föreslås samtidigt få en gestaltning som samspelar med den nya sjukhusbyggnaden. Ny bebyggelse Ny sjukhusbyggnad inom Rabatten 9 Ny sjukhusbyggnad med ny huvudentré mot Folkungagatan (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter)

6 Sida 6 (25) Den nya sjukhusbyggnaden är ett specialistsjukhus innehållandes polikliniker och vård. Byggnaden omfattar ca kvm placerade inom södra delen av fastigheten Rabatten 9, av dessa ligger ca kvm ovan mark. Sjukhusets huvudentré föreslås flytta från Fjällgatan till Folkungagatan med ny entréhall och laboratorier för provtagning och analyser ut mot Lilla Erstagatan. Byggnadens entréplan innehåller även externa funktioner som café mot entréplatsen och matsal för anställda och besökande. Byggnaden föreslås uppföras i upp till åtta våningar mot Folkungagatan. De övre planen är indragna från fasadliv vilket ger upplevelsen av en lägre skala mot gatan. Byggnaden ligger i souterräng där markens höjd skiftar kraftigt mellan Folkungagatan och Fjällgatan vilket gör att byggnaden upplevs lägre från Lilla Erstagatan. Byggnadens volym upplevs som störst längs Erstagatan, även här är övre våningarna indragna från fasad. Fasaden består av kopparplåt, trä och glas. Kopparplåten bildar ett ramverk som ligger en bit utanför fasad och möjliggör därigenom en vertikal utanpåliggande solavskärmning mot söder och väst. Mot norr och öster ligger glaset i samma liv som ramverket för att skapa variation i fasaden. Fasaden uppförs med yttre markiser vilket automatiskt fälls ned då solen ligger på och minskar därmed risk för störande reflexioner och bländning. För att motverka insyn kommer fönster att utrustas med folierat glas, persienner eller gardiner. I delar där fasaden är mer skyddad används trä. Trä är även ett genomgående material invändigt. Fasad längs Erstagatan (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter) Fasad längs Lilla Erstagatan och Ersta trappor (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter)

7 Sida 7 (25) Byggnaden föreslås få flacka tak som bekläds med sedum eller annat vegetationstak. Minst 50% av den totala takytan inom användningsområde vård/skola ska utgöras av sedumtak eller liknande, se bestämmelse på plankartan. Takterrasser finns på tre ställen. Möjlighet finns även att ta sig ut på innegården bakom Sjuksköterskehemmet och den nya sjukhusgården. Ny sjukhusbyggnad längs Lilla Erstagatan och Ersta trappor (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter) Befintlig bebyggelse inom Rabatten 9 Fasader mot Fjällgatan, föreslagna om- och tillbyggnader är markerade inom streckad linje. Illustrationen visar principen för till- och ombyggnader, slutgiltig utformning fastslås i bygglov (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter). Inom Rabatten 9 norra del mellan Erstagatan och Lilla Erstagatan föreslås befintlig bebyggelse inrymma ca 90 vård- och äldrebostäder samt utbildning och kommersiella lokaler i

8 Sida 8 (25) bottenplan. Verksamheten ersätter delvis befintligt innehåll som flyttas till den nya sjukhusbyggnaden. Byggnaderna består av en ursprunglig sjukhusbyggnad från 1907 och en lägre tillbyggnad mot norr från Den ursprungliga sjukhusbyggnaden från 1907 är uppförd i jugendstil med tydliga inslag av nybarock. Byggnaden har en oregelbunden H-formad plan med markerat tornliknande mittparti och ett trapphustorn mellan flyglarna mot norr. Sjukhusbyggnaden anses ha en framträdande roll i stadsbilden med sin ursprungliga karaktär som institutionsbyggnad från början av 1900-talet. Byggnaden får inte rivas, se bestämmelse (q1) på plankartan. Samtidigt har den genomgått många förändringar över tid i form av tillbyggnader och ändrade fasader. Exempelvis har fasaden mot norr byggts till med volymer mellan flyglarna och trapptornet. Utanpå flyglarna fanns terrasser som har byggts på i flera plan. Mot söder har den västra flygeln utökats inåt parken genom tillbyggnad. Fönster har bytts ut och takryttaren som krönte byggnadens mittparti har rivits. En stor del av de kulturhistoriska samhällshistoriska- och sociohistoriska värdena som Ersta diakoni utgör representeras av dess verksamhet som fortfarande bedrivs. Sjukhusbyggnaden har över tid byggts till och utvecklats för att anpassas för nya funktioner och verksamheter. Genom att byggnaden delvis föreslås får en ny användning är detaljplanens intention att möjliggöra för att befintliga terrasser ska kunna byggas till för att året runt kunna fungera som trädgårdsrum för de nya vård- och äldrebostäderna. Eventuella tillbyggnader ska anpassas efter byggnadens karaktärsdrag, huvudsak uppföras i glas och med profiler och material i övrigt som håller hög kvalitet i både utformning och material (k2). Slutgiltig utformning avseende material och kulör hanteras i bygglov. Hänsyn ska även tas till stadsbilden i val av utformning. Den lägre tillbyggnaden mot Fjällgatan från 1962 har en enkel karaktär vilket kan beskrivas som senfunktionalistisk och närmast tillbakablickande. Den översta våningen är indragen med altan framför. Taket är ett nästan platt valmat sadeltak. Byggnaden föreslås få en bottenvåning med nya större glaspartier som ger en öppnare karaktär och skapar förutsättning för publika verksamheter som exempelvis café eller restaurang. Plankartan möjliggör även för att på lågdelens tak längs Erstagatan uppföra en mindre paviljong som är tänkt som en vinterträdgård för framtida hospiceverksamhet, se (e1) på plankartan.

9 Sida 9 (25) Inom Rabatten 9 södra del i hörnet Folkungagatan/Erstagatan ligger Sjuksköterskehemmet. Byggnaden bevaras och kommer främst innehålla administration för sjukhuset med möjlighet för handel i bottenvåningen. Byggnaden är uppförd år 1930 i en uttrycksfull kvardröjande 1920-talsklassicism. Fasaderna är välbevarade. Byggnaden har en stram och reslig karaktär med tung skifferklädd sockelvåning som övergår i lätta putsade fasader i mustig gulaktig kulör. Byggnaden är av Stadsmuseet grönklassad och har på plankartan bestämmelsen (q1), byggnad får inte rivas. Bottenvåning mot söder föreslås delvis få en ny fönstersättning med glaspartier för att möjliggöra för handel ut mot det nya entrétorget, detta för att skapa ett tryggare och mer levande stadsrum. Sjuksköterskehemmet utgör även, tillsammans med det nya sjukhuset med dess huvudentré, fondmotiv för entréplatsen och Folkungagatan. Genom att bottenvåningen delvis öppnas upp försträcks karaktären av Tjärhovsgatans ursprungliga sträckning från Danvikstull till Medborgarplatsen. Byggnadens exteriör ska bevaras med undantag från bottenvåningens utformning mot Folkungagatan (q2). Byggnaden har på plankartan försetts med varsamhetsbestämmelsen (k1), nya fönster ska korrelera med ovanliggande fasad. Inga nya öppningar över hörn. Sockel av skiffer. Slutgiltig utformning hanteras i bygglov. Ny sjukhusbyggnad (till vänster) och Sjuksköterskehemmet (till höger) sett från Folkungagatan. Illustrationen visar principen för ombyggnad av Sjuksköterskehemmets bottenvåning mot Folkungagatan, slutgiltig utformning fastslås i bygglov (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter).

10 Sida 10 (25) Studentbostäder/hotell- och konferensändamål inom Ersta 24 Illustration över studentbostäder (till vänster) och ny sjukhusdel (till höger) längs Erstagatan. (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter) Inom fastigheten Ersta 24 östra del invid Erstagatan föreslås ca 58 nya studentbostäder samt godsmottagning och avfallshantering för sjukhusverksamheten placerad i souterräng mot gatan. Alternativt kommer hotell- och konferensändamål uppföras istället för studentbostäder, plankartan möjliggör för båda verksamheterna. Förslaget föreslås ersätta befintlig byggnad innehållandes bl.a. administration. Ny byggnad förbinder sjukhuset på andra sidan Erstagatan via underjordisk kulvert, detaljplanen möjliggör att en 3D-volym bildas under gatan för denna del och knyts till sjukhuset. Byggnaden angörs via entrégården och ett entréplan med gemensamhetslokaler för bostäderna. Från plan 1 ligger bostäder fördelade på sex plan, den översta våningen innehåller även en gemensam takterrass. Entrégården nås via en infart från Erstagatan, i anslutning till gården finns en bred trappa med sittbara gradänger som leder upp till Diakoniparken. I andra riktningen nås befintlig innergård för bostadshusen i öster och det så kallade Martahuset. Byggnadens gestaltning reflekterar det nya sjukhusets gestaltningsuttryck genom materialval och fasadens uppbyggnad. Samtidigt har den enkla volymen och skalan en tydlig anknytning till angränsande byggnader på Erstagatans östra sida. Bostäderna har balkonger mot Erstagatan inom ett ramverk som anspelar mot det nya sjukhuset. Balkongerna tillåts kraga ut, 3 m ovan mark, med

11 Sida 11 (25) högst 1 meter ut från fasad och upp till 80% av fasadyta mot Erstagatan, se (v1) på plankartan. Souterrängvåningen med infart från Erstagatan är utformad som en förlängning av den naturstensmur som idag finns på platsen. Entréplanet är glasat för att ge ett lätt och öppet intryck mellan sockelns natursten och bostadsvåningarna ovanför. Vy från Folkungagatan längs Erstagatan. N y sjukhusbyggnad (till vänster) och studentbostäder/hotell (till höger) (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter) Fasad längs Erstagatan med ny studentbyggnad (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter)

12 Sida 12 (25) Park Entréplats vid Folkungagatan Illustration från ovan över ny entréplats invid Folkungagatan (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter) Platsen framför den nya huvudentrén och Sjuksköterskehemmet föreslås bli ett entrétorg med angöring för besökare och fordon. Platsen är underbyggd med garage i ett plan på ca 1400 kvm. Entréplatsen är uppdelad i en torgdel för fotgängare och en del för bilangöring. Den östra delen utgörs av en vändplats med möjlighet för taxiuppställning och angöringsparkering, här finns även en nedfart till det underjordiska parkeringsgaraget som angörs från Erstagatan. Platsen får ett entréstråk som sträcker sig från Folkungagatan till den nya entrén med en gångbro över garagenedfarten. Marken ägs idag av Stockholms stad men föreslås bli del av fastigheten Rabatten 9 genom fastighetsreglering. Delar av platsen ska vara tillgänglig för allmän gångtrafik, vilket regleras via en x-bestämmelse på plankartan. Befintlig trädrad samt gångoch cykelbana längs Folkungagatan bevaras. Snitt längs Folkungagatan, entréplatsen och sjukhusbyggnaden (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter)

13 Sida 13 (25) Sjukhusets innergårdar Sjukhusets gårdar (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter) Sjukhuset föreslås få tre gårdar på olika nivåer som alla kan nås från den inre glastäckta entréhallen. Bakom Sjuksköterskehemmet finns en innergård med mindre uteservering för bl.a. besöks- och personalmatsal, platsen nås både från entréhallen och Erstagatan. Norr om den nya sjukhusbyggnaden anläggs en sjukhusgård vilket ersätter delar av den befintliga sjukhusparken, gården är underbyggd med sjukhusets verksamhet. Gården föreslås uppföras i två nivåer som inbördes binds samman och är tillgänglig från både Lilla Erstagatan och Erstagatan via trappor. Den övre gården har ljuslanterniner till underliggande verksamhet. På gården anläggs mindre planteringar, hårdgjorda ytor för utevistelse samt mindre spegeldammar. Biltrafik och parkering Sjukhusets nya huvudentré ligger mot Folkungagatan med en entréplats mellan Erstagatan och Stigbergsparken. Platsen angörs via Erstagatan med nedfart till underjordiskt parkeringsgarage på ca 1400 kvm med 57 parkeringsplatser, varav 2 är handikapplatser och 3 är färdtjänstplatser. Garaget är kopplat till en hiss som når sjukhusets entréhall. På entréplatsen finns möjlighet till angöring samt taxiuppställning med två platser. I suterrängvåningen mot Erstagatan inrymmer student- och hotellbyggnaden inlastning, godsmottagning samt avfall- och miljörum för sjukhusets verksamhet. Inlastningen kopplas med en kulvert under Erstagatan till sjukhusets plan 1. Byggnaden angörs från Erstagatan. Ambulansinfarten förläggs på Erstagatan och angör till sjukhusets plan 2. En handikapparkeringsplats finns på gården vid student och hotellbyggnaden.

14 Sida 14 (25) Framtida parkeringsbehov har beräknats till ca 180 bilplatser, inkl. besökande och 15 fasta platser för verksamheternas tjänstebilar. Med ett liknande färdmedelsfördelning och resande som idag uppkommer en brist på ca 35 bilplatser. Ersta diakoni planerar att hyra resterande platser i Stigbergsgaraget. Dagvatten Enligt Stockholms stads riktlinjer för hantering av dagvatten ska dagvatten i första hand tas om hand inom fastigheten. I andra hand får det, i samråd med Stockholm vatten, ledas till det kommunala nätet. Den planerade utbyggnaden av sjukhuset på Rabatten 9 kommer delvis att ske på en befintlig grönyta inom fastigheten. Möjligheten vad gäller fördröjning och utjämning av dagvatten bedöms som mycket begränsad med hänsyn till grönytans ringa storlek och jordtäckets djup. I förslaget planeras ungefär halva takytan utgöras av sedum (eller annat grönt tak) vilket medverkar till att vattnet fördröjs. Vegetation på tak kan endast ta upp och hålla kvar vatten från kortvariga regn medan upptagningen och därmed fördröjningen vid ihållande och intensiva regn är begränsad. Flödesmängderna efter byggnation beräknas öka med ca 12 %. Den ökade avringen till allmänt ledningsnät kommer att kräva en ytterligare utsläppningspunkt i Erstagatan. Befintliga ledningarnas dimensionering bedöms vara tillräcklig. Rening av dagvatten Det nya sjukhuset inklusive studentbostadshuset planeras att uppföras med ca 4200 m² kopparfasad. Enligt stadens miljöprogram ska kopparhalten i dagvattnet reduceras genom rening innan anslutning till det allmänna ledningsnätet sker. En utredning för omhändertagande av koppar i dagvattnet har tagits fram (Envix, 2014). Mätningar utförda på avrinning från en kopparfasad har visat att en kopparfasad som ligger i 90 lutning från horisontalplanet årligen under de första fyra åren avger ca 0,4-0,5 g Cu/m². Koncentrationen koppar minskar med tiden då kopparn bildar en skyddande patina. Reningen av dagvattnet från berörda byggnader beräknas kunna ske till en reningsgrad på 95 % vilket ger ett totalt utsläpp av koppar från de nya byggnaderna inom planområdet motsvarande ca 100 g/år. Utsläppet av koppar efter rening bedöms således vara mindre än nuvarande utsläpp från samma område enligt tidigare utförd dagvattenutredning (130 g/år). Detta uppfyller riktlinjer från Stockholm vatten AB.

15 Sida 15 (25) Konsekvenser Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen med tillhörande handlingar. Naturmiljö I och med den nya sjukhusbyggnaden inom kvarteret Rabatten 9 kommer ett förhållandevis stort grönområde omvandlas helt. Området kommer att ersättas av en mindre grönyta. Befintliga biotoper för växt och djurliv, det vill säga en del insekter och fåglar m.m., försvinner därmed helt. Parken har idag inte något formellt skydd med avseende på biologisk mångfald, men den har betydelse som en urban naturmiljö för arter som trivs i stadsmiljöer. Den har också ett visst upplevelsevärde för de som rör sig utmed Erstagatan. Då parken i nuläget är förhållandevis otillgänglig för allmänheten kommer förlusten av parken innebära små negativa konsekvenser. Den största förlusten för allmänheten kommer att vara parkens upplevelsevärde sedd från Erstagatan. Den nya grönytan kommer att få en tydligare entré och en trappa som bedöms öka tillgängligheten. Det kommer fortfarande vara möjligt att röra sig genom parken mellan Lilla Erstagatan och Erstagatan. Miljökvalitetsnormer för vatten Planförslaget bedöms inte påverka vattenkvaliteten negativt i Saltsjön eftersom näringsämnen eller förorenande ämnen inte tillförs. Andra utsläppskällor så som trafik, hamn och färjetrafiken påverkar miljökvalitetsnormerna i betydligt högre grad. Under byggskedet kan Saltsjön eventuellt påverkas via länshållning av vatten. Byggherren får inte genom val av byggnadsmaterial förorena dagvattnet med tungmetaller eller andra miljögifter. Dagvatten från planområdet ska i första hand fördröjas och tas hand om inom fastigheten. Fördröjning och utjämning av dagvatten

16 Sida 16 (25) bedöms som mycket begränsad med hänsyn till områdets hårdgjorda ytor och att infiltrationsmöjligheter efter utbyggnad är få. Föreslagen bebyggelse kommer delvis uppföras med hustak i vattenabsorberande material, såsom sedumtak eller liknande. Landskapsbild/stadsbild Sammanfattningsvis bedöms den föreslagna utbyggnaden inte innebära någon betydande påverkan ur ett stadsövergripande perspektiv, med reservation för en viss osäkerhet. Redan idag finns höga byggnader, med stora volymer, inom såväl sjukhusområdet som i angränsande stadslandskap och det nya sjukhuset bedöms inte förändra karaktären av östra Södermalm. På lokal nivå skapas ett helt nytt stadsrum. Utmed Folkungagatan och i mötet mellan Erstatrappan och Stigbergsparken bedöms utbyggnaden av sjukhuset kunna innebära en positiv konsekvens för gatumiljön, då sjukhusets nuvarande huvudentré flyttas från Fjällgatan till Folkungagatan och i anslutning till Stigbergsparken. Stigbergsparken kommer på så sätt kunna fungera som en ny sjukhuspark i anslutning till den nya entrén. Detta skapar en mer levande gatumiljö, där sjukhuset integreras med det offentliga rummet. Utbyggnaden bedöms innebära måttligt negativa konsekvenser utmed Erstagatan, då låg bebyggelse och parkmark tas bort och ersätts med stora byggnadsvolymer. Kontrasten mot den befintliga gatumiljön bedöms som stor. Den planerade utbyggnaden av Ersta sjukhus kommer ske inom befintlig kvartersstruktur, vilket bedöms innebära en mindre påverkan jämfört med en byggnation på allmän platsmark. Mark av halvprivat karaktär kommer dock att påverkas i hög grad, i första hand Ersta sjukhuspark, vilken kommer att försvinna helt och ersättas med mindre gårdsmiljöer av parkkaraktär. Kulturhistoriskt värdefull miljö Sammanfattningsvis bedöms miljöeffekterna innebära en måttlig till stor negativ konsekvens för kulturmiljön på lokal nivå. Utbyggnaden innebär att stora delar av kvarteret Rabatten 9 omvandlas i sin helhet, då tre byggnadskroppar rivs och sjukhusparken omvandlas. Rivningen innebär att flera årsringar i kvarteret Rabatten 9 tas bort och att den institutionella läsbarheten minskar. Det kommer inte längre att framgå lika tydligt hur Ersta diakonis verksamhet har format den östra delen av Södermalm kring framförallt Erstagatan och Folkungagatan. Påverkan på kulturmiljön ur ett stadsövergripande perspektiv bedöms som måttliga, då omvandlingen innebär att strukturer och samband

17 Sida 17 (25) kopplade till hygienismens tankar om ljus, luft och grönska försvagas och blir mindre tydliga. Riksintressanta värden såsom fronten mot vattnet och stadssiluetten bedöms påverkas negativt sett från en vypunkt, nämligen Beckholmen och angränsande vattenrum. Sett från övriga vypunkter såsom Skeppsbron, Skeppsholmen, Kastellholmen och Waldemarsudde bedöms förändringen bli marginell. Fotomontage, vy mot det planerade sjukhuset och student- och hotellbyggnaden från Skeppsholmen (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter) Fotomontage, vy mot det planerade sjukhuset och student- och hotellbyggnaden från Kastellholmen (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter) Fotomontage, vy mot det planerade sjukhuset och student- och hotellbyggnaden från Beckholmen (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter)

18 Sida 18 (25) Ytterligare vyer och fotomontage finns i illustrationsbilagan (Nyréns arkitektkontor och Ratio arkitekter, 2015) Störningar och risker Buller En miljöutredning har tagits fram (Sweco, 2015). Den nya sjukhusbyggnaden kommer inte att utsättas för trafikbullernivåer över riktvärdet 30 db(a) inomhus om fasadisolering dimensioneras med avseende på den tunga trafiken på Folkungagatan. Detta gäller även maximala ljudnivåer. En jämförelse av nuvarande bullersituationen och förslaget visar att ljudnivåerna inte kommer att förändras nämnvärt till följd av den utökade sjukhusverksamheten. Däremot kommer troligen buller från Folkungagatan att öka på grund av ökad trafik i Stockholm som helhet. För att vårdboendet i den norra delen av Rabatten 9 ska klara riktvärdet för ekvivalent ljudnivå inomhus måste planritningen utformas så att minst hälften av boningsrummen har fasad mot tyst sida. Beroende på hur planlösningen utformas så kan gemensamma rum placeras mot bullerutsatt sida om sovrummen har tillgång till tyst fasad, alternativt kan fasadåtgärder bli aktuellt. Studenthuset kommer att utsättas för trafikbuller, men den ekvivalenta ljudnivån ligger inom riktvärdet 55 db(a) för merparten av byggnadens fasadyta. Undantaget är fasaden mot Erstagatan, där ljudnivån är högre till följd av inlastningen till sjukhuset samt placering av ambulansintag och eventuellt ökning av turistbussar. På denna fasad blir maximal ljudnivå över riktvärdet och fasadåtgärder är nödvändiga för att säkerställa en inomhusmiljö med goda ljudförhållanden. Eftersom studentlägenheterna är planerade som enrumslägenheter går det inte att uppfylla kravet på minst ett sovrum med fönster mot lugn sida utan speciallösningar. Fasaden mot Erstagatan skall förses med fönster med speciallösningar, till exempel ett mindre vädringsfönster med ljuddämpning intill det stora fönstret, som möjliggör vädring trots höga utomhusnivåer. En bestämmelse har tillförts plankartan för att förtydliga PBL:s krav för bullernivåer inomhus. Ekvivalent ljudnivå från verksamhetsalstrade ljud, såsom utvändiga installationer vid sjukhusbyggnad och studentbostäder kommer inte att höja den bullernivå som redan finns. Tvärtom kommer genomförandet av detaljplanen att medföra lägre bullernivåer, eftersom den bullrande installationen på befintligt sjukhus rivs,

19 Sida 19 (25) samtidigt som riktvärden innehålls för nya utvändiga installationer. Det så kallade industribullret från utvändiga installationer kommer ligga på klart lägre nivå än trafikbullret som, under stora delar av dygnet, kommer att dominera ljudbilden i området. Vård- och äldreboende Nya studentbostäder alt. konferens och hotell Ny sjukhusbyggnad Ekvivalent ljudnivå i db (A) 2 meter över gatan (Sweco, 2015) Risk/farligt gods Bensinstationen på Folkungagatan utgör den främsta risken vad gäller avstånd till befintlig och ny bebyggelse. Riskerna utgörs av brand och explosion både under den pågående verksamheten på stationen och vid transport av farligt gods till denna. En miljöutredning har tagits fram som gör bedömningen att avstånden mellan planområdet och bensinstationens lossningsplats samt transporter till denna bedöms vara ett tillräckligt skydd i kombination med områdets lutning samt det skydd som befintliga byggnader medför (Sweco). Ljusförhållanden och lokalklimat En solstudie är framtagen av Nyréns arkitektkontor, se nedan. Den så kallade huvudbyggnaden påverkas under förmiddagar av skuggor från ny sjukhusbyggnad. Även befintligt bostadshus inom Stammen 23 påverkas delvis. Bebyggelsen längs Erstagatans östra sida påverkas främst under eftermiddag och kväll.

20 Sida 20 (25) Midsommar Vår- och höstdagjämning Planprocessen Samråd Planförslaget sändes ut på samråd under perioden Under samrådet har 122 yttranden inkommit. Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget men framför synpunkter i sak, bl.a. gällande byggnadens volym och storlek, kulturmiljö och riksintresse, dagvattenhantering, närheten till bensinstation, gestaltning av entréplatsen samt utredning av arkeologi och föroreningar. Planområdet ligger inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Kulturnämnden anser att byggnadens volym måste studeras om och höjden sänkas betydligt, förändringar av Söders siluett är uppenbara liksom påverkan på riksintresset. Länsstyrelsen anser att planförslaget är möjligt att genomföra utan att riksintressets värden skadas, de vyer som redovisas visar att den planerade bebyggelsen kommer att bli synlig från flera håll i staden men inte på ett avgörande sätt. Ett stort antal boende har yttrat sig, framförallt från den närliggande fastigheten Stammen 23. De flesta boende anser att byggnaden

21 Sida 21 (25) måste minska i höjd, storlek och omfång. Volymen anses för stor och påverka stadslandskapet, riksintresset för kulturmiljö och boendekvalitéer negativt. Flertalet boende har även haft synpunkter beträffande byggnadens placering och gestaltning, trafik och parkering, entréplatsen, luftkvalitetsnormer, minskad utsikt och ljusinsläpp och material i planhandlingarna. Efter att synpunkter kom in under samrådet har stadsbyggnadskontoret beslutat att utöka planområdet till att gälla hela fastigheten Rabatten 9. Syftet är att pröva en sänkning av föreslagen bebyggelse genom att förlägga delar av den nya verksamheten inom befintligt sjukhus. Detta innebar att samrådskretsen utökades till att även omfatta fastigheten Kronan 2 som hörts i ett förlängt samråd under perioden Granskning Planförslaget skickades ut för granskning Under granskningen har 33 yttranden inkommit. Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget men och framförde synpunkter i sak, framför allt vad gäller risk och buller samt byggnadsvolymens omfattning. Länsstyrelsen anser att planförslaget är möjligt att genomföra utan att riksintressets värden skadas, de vyer som redovisas visar att den planerade bebyggelsen kommer att bli synlig i staden men inte på ett avgörande sätt. De flesta sakägare och övriga boende som framfört synpunkter önskar att byggnaden måste minska i volym. Inkomna synpunkter föranleder inga faktiska ändringar av förslaget men några förtydliganden i form av planbestämmelser görs på plankartan. Inkomna synpunkter under samråd och granskning som ej tillgodosetts - Att byggnadens volym och gestaltning ändras - Att sjukhusparken bevaras - Att bergsskärningen bevaras - Att man ändrar placering av garagenedfart

22 Sida 22 (25) Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Volym och gestaltning Kontoret instämmer i att det finns begräsningar för vad plasten tål när det gäller byggnadens höjd och omfattning. Efter samrådet prövade man i projektet att förlägga delar av verksamheten i den gamla huvudbyggnaden för att om möjligt kunna sänka höjden på den nya sjukhusbyggnaden. Detta innebär att höjden på nybyggnaden har sänkts en våning så att den föreslagna bebyggelsen sett från vattnet inte sticker upp bakom befintlig huvudbyggnad samt att volymen även minskar längs sidogatorna. Kontoret anser att man har hanterat frågan kring volymen genom att förlägga del av verksamheten i den äldre bebyggelsen. Tillskottet av inglasade terrasser på den befintliga huvudbyggnaden har tillskapats som en följd av att hantera volymen på den nya bebyggelsen. De inglasade terrasserna är ett tillskott för att verksamheten skall kunna fungera med de behov som patientvården i modern sjukvård kräver. Kontoret har gjort en avvägning gällande volym av förslaget och möjligheten att omvandla den befintliga bebyggelsen efter dagens vårdkrav. Samtliga förändringar eller tillägg på den befintliga bebyggelsen skall anpassas efter byggnadens karaktärsdrag vad gäller utformning och material enligt plankartan. Kontoret anser att det är en vidare prövning i bygglovsprocessen. Att förvalta Stockholms kulturhistoriska värden är en central del i planeringen för stadens utveckling. Det är möjligt att göra moderna tillägg både i samspel med och i medveten kontrast till omgivande bebyggelse utan att de grundläggande karaktärsdragen går förlorade. Befintlig bebyggelse på platsen är mycket varierad och tillägg har skett steg för steg under en lång tid. Under projektets gång har det funnits klara begränsningar när det gäller påverkan på kulturmiljön och riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Exempelvis har större delar av volymen koncentrerats till kvarterets södra och inre delar för att minimera visuell påverkan från vattnet, men även från Folkungagatan. Länsstyrelsen gör bedömningen att planförslaget är möjligt att genomföra utan att riksintressets värden skadas, kontoret delar den uppfattningen. Efter sammanvägning av inkomna synpunkter har Ersta valt att förlägga delar av verksamheten i andra byggnader för att kunna sänka höjden på sjukhusbyggnaden. Detta omfattar dels att höjden på byggnaden sett från vattnet inte sticker upp bakom befintlig huvudbyggnad dels volymens påverkan längs sidogatorna. Delar av

23 Sida 23 (25) den verksamhet som var tänkt att vara i den nya sjukhusbyggnaden föreslås istället förläggas i befintlig huvudbyggnad i norra delen av Rabatten 9. Till följd av detta har man i förslaget valt att studera om vissa delar av den gamla bebyggelsen för att anpassa dessa till de till de nya behoven. Tillägg i form av inglasning, takkupor och utbyggnad ges möjlighet till i förslaget vilket kontoret anser i sin bedömning vara görligt. Varsamhetsbestämmelser har lagts till på plankartan. Landskapsplanering, park- och naturmark Genom att den nya sjukhusbyggnaden uppförs tas stora delar av befintlig sjukhuspark i anspråk. Även den bergsskärning som idag är karakteristisk för Erstagatan kommer att tas bort med planförslaget. Kontoret är medvetet om att detaljplanens genomförande kan komma innebära att läsbarheten av kvarterets institutionella historia kopplat till hygienismens tankar om ljus, luft och grönska minskar då parken minskas i den här omfattningen. Kontoret är också medvetet om att kulturmiljön påverkas när läsbarheten av Stockholms naturlanskap minskar då bergskärningen byggs bort. Detta ska vägas mot Erstas möjlighet att utveckla sin verksamhet men även mot de åtgärder och kvalitativa förbättringar som föreslås inom flera delar av sjukhusområdet. Garage Entréplatsens gestaltning har studerats om i granskningsförslaget. Det gäller bland annat nedfarten till det underjordiska garaget som har minskat i yta då man lagt ett gångbart bjälklag över en del som ökat kopplingen till Folkungagatan. I förslaget har man delvis gestaltat om utemiljön framför entrén för att stärka den visuella fortsättningen av Tjärhovsgatans rad av träd och stärka sambanden med Stigbergsparken. Projektet har en viktig uppgift att lösa de transporter av patienter och material till och från sjukhuset. Tillfart och parkering har därför studerats noga. Lösningen med garagenedfart till parkering för besökare från entréplatsen vid Folkungagatan är den som projektet har funnit möjlig. Kontoret anser att frågan är hanterad på lämpligt sätt efter de utredningar som gjorts i parkeringsfrågan. Revidering efter granskning Frågan om buller förtydligas i planbeskrivningen och på plankartan enligt Länsstyrelsens yttrande. En bestämmelse angående schaktdjup.har lagts till på plankartan då SLL vill förtydliga Saltsjöbanans tunnel under planområdet.

24 Sida 24 (25) Revideringarna får anses vara mindre justeringar av redaktionell karaktär varför ingen ny granskning behövs. Stadsbyggnadskontorets sammanvägda ställningstagande Flertalet remissinstanser tillstyrker planförslaget men framför synpunkter i sak, exempelvis gällande byggnadens volym. Planområdet ligger inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Kulturnämnden avstyrker förslaget med hänvisning till byggnadens volym. Man anser att volymen bör bearbetas ytterligare samt att tilläggen på den befintliga bebyggelsen bör göras mindre synliga mot vattenrummet. Länsstyrelsen anser att planförslaget är möjligt att genomföra utan att riksintressets värden skadas. Den föreslagna bebyggelsen kommer att påverka kulturmiljön, ljusförhållanden, utsikten och delvis trafiken i området. Frågan kring risk med bensinstationen är inte längre aktuell och frågor kring buller och rening av dagvattnet är markerade med bestämmelser på plankartan.kontoret har gjort en sammanvägning av inkomna synpunkter och efter det gjort bedömningen att betydelsen av att verksamheten fortlever i området ska få råda. Förslaget genomgick en bearbetning efter samrådet där volymen på den nya bebyggelsen minskade med en våning. Delar av verksamheten har till följd av detta placerats inom den befintliga bebyggelsen som ges möjlighet till förändringar i planförslaget. Orsaken till att tillåta förändringar av den äldre bebyggelsen är att verksamheten ska kunna anpassas efter dagens moderna sjukvård. Stockholm växer och staden har som uppdrag att skapa en blandstad med både bostäder och verksamheter. Planförslaget är en del av det. Stadsbyggnadskontoret gör därför den sammanvägda bedömningen att den påverkan planen kommer att innebära är acceptabel. Kontoret bedömer också att plankartan på ett tillfredsställande sätt säkerställer att viktiga kulturhistoriska värden kommer att kunna bevaras med planens genomförande. Tillfart och parkering har noga studerats i projektet då det har varit en huvudfråga för fastighetsägaren. Sjukhusverksamheten är beroende av att tillfart, angöring, inlastning mm fungerar tillfredsställande för att patientvården skall fungera. Lösningen med garagenedfart till parkering för besökare från entréplatsen vid Folkungagatan är den som projektet har funnit möjlig. Kontoret anser att frågan är hanterad på lämpligt sätt efter de utredningar som gjorts i parkeringsfrågan.

25 Sida 25 (25) Stadsbyggnadskontoret föreslår att Stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till detaljplan. SLUT