Generaldirektör Lena Jönsson

Transkript

1 Årsberättelse 2009

2 GD kommentar Generaldirektör Lena Jönsson Årets ekonomiska resultat blev 49 miljoner kronor högre än budgeterat, vilket i huvudsak beror på lägre kostnader för fastighetsdrift och administration, samt ett högre försäljnings resultat av fastigheter. Årets investeringsutgifter i fastigheter blev 479 miljoner kronor mot planerade miljoner kronor. Bakgrunden till avvikelsen är att investeringarna under året präglats av osäkerhet på grund av olika utredningar och i avvaktan på inriktningsbeslut för Försvarsmaktens framtida verksamhet. Under året har Fortifikationsverket vidareutvecklat samarbetet och dialogen med hyresgästerna. Under åren 2008 och 2009 har flera aktiviteter genomförts lokalt och centralt, bland annat det omfattande kundserviceprojektet. Genomförd kundenkät 2009 visar att NKI (NöjdKundIndex) ökat med fem enheter till 62 och totalindex med sju enheter till 64. Detta är ett mycket bra resultat. Samtidigt finns det behov av vidareutveckling på ett antal områden. Arbetet inom ramen för vårt effektiviseringsprojekt har fortsatt. Projektet fokuserar på områden där det finns potentialer till ytterligare kostnadsreduceringar, vilka ger effekt i form av lägre kostnader för hyresgästerna. I vissa delar sker arbetet tillsammans med hyresgästerna. Effekterna av vidtagna åtgärder har gett lägre drift- och administrationskostnader samt lägre energiförbrukning. Hyresgästernas medverkan för att uppnå resultat är en nyckel till framgång i effektiviseringsarbetet och i det fortsatta arbetet under år Under 2009 har verket blivit EMAS-registrerat (EUs frivilliga miljöstyrnings- och miljörevisionsordning). I Natur vårdsverkets utvärdering av statliga myndigheters miljöarbete för 2008 nådde Fortifikationsverket maxpoäng (11 p), vilket endast fyra av 52 ingående myndigheter uppnått. Tillsammans med Försvarsmakten har verket under året beslutat att bara köpa fossilfri el, vilket beräknas minska våra koldioxidutsläpp med 70 % per år. Under 2009 har verket utvecklat samarbetet inom området för Skydds- och anläggningsteknik. Tillsammans med andra myndigheter har ett flertal konferenser genomförts med fokus på skydd av kritisk infrastruktur. Inom ramen för det avtal som finns mellan USA och Sverige om utbyte av information och forskning inom det civila säkerhetsområdet, har Fortifikationsverket under året utvecklat sitt samarbete med Department of Homeland Security (DHS). Ett samarbete med Singapore har också utvecklats utifrån ett liknande samarbetsavtal. Verket har även inlett ett arbete för att utöka kontakterna inom EU. Fortifikationsverket har startat upp arbetet som en av 12 deltagande myndigheter i regeringens långsiktiga program Staten leder jämt som syftar till att få fler kvinnor på chefs- och expertfunktioner och minska löneskillnader mellan män och kvinnor. Inom arkitekturområdet har ett flertal aktiviteter ägt rum, bland annat inom ramen för Arkitekturrådets verksamhet. Verkets arkitekturpolicy har också setts över. Planerat underhåll av statliga byggnadsminnen har utförts för cirka 17 miljoner kronor. Sammantaget har det varit ett händelserikt och utvecklande år för Fortifikationsverket. Vi vill tacka våra kunder för ett gott samarbete under år Vi ser med intresse fram emot nya utmaningar under Lena Jönsson, Generaldirektör Fortifikationsverket 2 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSBERÄTTELSE 2008

3 Innehåll Innehåll GD kommentar 2 Presentation 4 Invigningar Försäljningar 12 Internationellt 13 Kundrelationer 14 Kompetens 18 Miljö 20 Effektivisering 21 Kulturarv 22 Året 2009 så gick det 24 Finansiell redovisning 29 Jämställdhet 42 Korta fakta 42 Styrelsen 43 Projektledning och produktion Catharina Millmarker, Fortifikationsverket Soya kommunikation Text Fortifikationsverket Bild Fortifikationsverket Illustrationer LAJ Illustration Omslagsbild: SIB-anläggning på Revingehed Strid i bebyggelse (SIB) blir ett alltmer viktigt moment för Försvarsmakten att öva. Omslaget visar vår SIB-anläggning på Revingehed, övnings- och skjutfältet som används av P7 i Skåne. Tryckeri Printfabriken 3

4 Presentation Fortifikations verket Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare och experter på skydds teknik. Verket är en statlig myndighet under Finansdepartementet. Bredden i fastighetsbeståndet är stor. Ledningscentraler, flygfält, hamnar, skog, övnings- och skjutfält, ammu ni tionsförråd, simulatorbyggnader och berganläggningar är några exempel på fastigheter. Fortifikationsverket har en lång historia. Verksamheten har funnits sedan 1635 i olika skepnader. En lång tid låg verksamheten tillsammans med Försvarsmakten som fortfarande är den i särklass största kunden, men sedan 15 år tillbaka är Fortifikationsverket en egen myndighet för att separera försvarssektorns kärnverksamhet från fastighetsförvaltning. Verket har numera även ett antal civila kunder som har behov av att skydda sin verksamhet. Vårt uppdrag kommer från regeringen och beskrivs i en förordning med instruktion. Varje år kompletteras detta med ett regleringsbrev som beskriver det kommande årets uppgifter. Instruktion Fortifikationsverkets uppdrag är att förvalta en viss del av statens fasta egendom, såsom fastigheter avsedda för försvarsändamål. Verket ska också på uppdrag av regeringen genomföra nybyggnation och ombyggnation av fast egendom samt för statens räkning förvärva fast egendom. Myndigheten ska bistå Försvarsmakten i lokalförsörjningsfrågor och ansvara för anskaffning av mark samt för etablering, förvaltning och avyttring av bland annat byggnader och anläggningar för försvarets behov i samband med internationella fredsbevarande och humanitära insatser. Verket ska också bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skyddsoch anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. På uppdrag av Försvarsmakten ska verket lämna underlag för inriktning och genomföra utvecklingsprojekt avseende skydds- och anläggningsteknik. Fortifikationsverket har inom sitt verksamhetsområde rätt att bedriva uppdragsverksamhet och verket ska utbyta erfarenheter och information med andra myndigheter i syfte att öka civila och militära synergieffekter inom Fortifikationsverkets verksamhetsområde. Regleringsbrev Riksdagen beslutar om Fortifikationsverkets årliga verksamhet i regleringsbrev. För budgetåret 2009 gällde följande: Fortifikationsverkets fastigheter ska förvaltas så att god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet uppnås. Vid bedömning av kostnadseffektiviteten beaktas dels statens kostnad för det tillförda kapitalet, dels inflations- och ränterisk samt driftsoch underhållsinsatser. Fastigheternas värden ska bevaras på en för ägaren (staten) och brukaren långsiktigt lämplig nivå och om möjligt ökas. Neddragning av underhåll av fastigheterna ska inte ske för att frigöra medel för hyresgästen. Fortifikationsverket ska i sin verksamhet uppnå ett resultat efter finansiella poster motsvarande en avkastning på genomsnittligt myndighetskapital om 6,0 procent. Fortifikationsverket ska inom ramen för verksamhetsmålen anpassa sin verksamhet till av statsmakterna beslutade förändringar rörande försvaret. Verket ska tillhanda hålla ändamålsenliga och konkurrenskraftiga lokaler, mark och anläggningar åt hyresgästen och ska uppfattas som en serviceinriktad hyresvärd. Hänsyn till miljö- och kulturvärden ska i tillämpliga delar motsvara vad som gäller för andra stora fastighetsförvaltare. Fortifikationsverket ska verka för att de statliga målen för arkitektur, formgivning och design uppnås. Revingehed 4

5 Presentation Verksamhet Fortifikationsverket har en styrelse med fullt ansvar. Styrelsen ger en arbetsinriktning utifrån regeringens regleringsbrev och förordning. Vår verksamhet finns över hela landet och huvudkontoret är placerat i Eskilstuna. Värdegrund Respekt Delaktighet Professionalism Affärsmässighet Vår värdegrund talar om hur vi ska agera och hur vi ska behandla varandra, våra kunder och våra samarbetspartners. Genom värdegrunden har vi ett stöd för att förverkliga vår vision. Berga slott Verksamhetsidé Fortifikationsverket tillgodoser kundens behov av mark, anläggningar och lokaler på ett effektivt sätt. Vi stödjer även sam hället med skydds teknisk kompetens i syfte att stärka sam hällets robusthet och krisberedskap. Vår verksamhetsidé innebär att verket ska vara specialister på fastigheter för försvarssektorn men även kunna tillgodose efterfrågan på vår kompetens från den civila sidan av samhället, både nationellt och internationellt. Genom att finnas på den civila sidan kan vi behålla och utveckla verkets skyddstekniska kompetens som sedan också kommer försvarssektorn tillgodo. Vision Bäst på nyttofastigheter och skyddsteknik Visionen innebär att Fortifikationsverket arbetar för att bli den bästa fastighetsförvaltaren bland aktörer med ett liknande bestånd. Verket ska också bli Sveriges bästa leverantör av anläggnings- och skyddsteknik. Såväl staten som andra aktörer har ett behov av att nya lösningar utvecklas för ökad säkerhet kring skyddsvärda objekt. Fortifikationsverket ska bli den viktigaste aktören i den teknik utvecklingen. 5

6 Presentation Organisation 2009 Fortifikationsverket är indelat i Centrum för skyddsteknik, Byggprojektavdelning, Markavdelning samt Fastighetsavdelning Norr och Fastighetsavdelning Syd. På huvudkontoret finns lednings- och verksamhetsstöd i staber och enheter. Fastighetsavdelningarna är indelade i ett antal fastighetsenheter som förvaltar vårt fastighetsbestånd och de är i de flesta fall knutna till en garnisonsort. Ansvaret för drift och underhåll ligger på fastighetsavdelningarna. Centrum för Skyddsteknik har till uppgift dels att förvalta och utveckla verkets fastighetsbestånd med särskilda skyddskrav, dels att vidmakthålla och utveckla den skyddstekniska och anläggningstekniska kompetensen. Byggprojektavdelningen ansvarar för att samla verkets projektledarresurser och stärka verkets roll som byggherre. Avdelningen ska också bidra till utveckling av metodik och kompetens i framtida byggande samt utveckla samarbetet med Försvarsmakten när det gäller planering av lokalförsörjning. Markavdelningen ansvarar för inköp av fastigheter, fastighetsregister, nyttjanderätter (exempelvis jakt- och fiskerätter samt jordbruksarrenden) och skogsförvaltning. Avdelningen ansvarar också för försäljning av fastigheter både byggnader och mark. Fortifikations verket 2009 Internrevision Styrelse Generaldirektör Kommunikationsstab Marknadsstab Ekonomistab Ledningsstab Byggprojektavdelning Förvaltningsutveckling Fastighetsavdelning Syd Fastighetsavdelning Norr Centrum för skyddsteknik Markavdelning HR enhet Juridik Administrativ enhet Revinge Karlskrona Ronneby Halmstad Såtenäs Göteborg Skövde Karlsborg Småland Kungsängen Enköping Uppsala Södertörn Linköping Boden Luleå Arvidsjaur Analyser Säkerhet Säkra anläggningar Boden Nora Strängnäs Ronneby Planering Projektledning Försäljning Domän Fastighetsinformation Förädling 6

7 Presentation Ny generaldirektör Lena Jönsson kom som ny generaldirektör till Fortifikationsverket den 1 mars Lena Jönsson var generaldirektör för Verva (Verket för förvaltningsutveckling) under åren och dessförinnan generaldirektör för Lotteriinspektionen. Tidigare har hon varit föredragande i Konstitutionsutskottet, biträdande kammarsekreterare i Riksdagen samt planeringschef och statssekreterare på Försvarsdepartementet.»Den kunskap som finns i verket behövs såväl för dagen som för morgondagen, säger Lena Jönsson. Det handlar bland annat om den speciella kunskap som Fortifikationsverket har när det gäller byggnader och anläggningar med ett särskilt behov av skydd. Verket har specialister exempelvis vid projektledning av byggandet men också vid drift av fastigheter med speciella behov. Fortifikationsverkets verksamhet förändras gradvis mot det civila samhället och verket har en roll som delaktig i Sveriges krisberedskap. Bland annat ska verket planera för stöd när det gäller skydd av kritisk infrastruktur.jag tycker att det är spännande att få vara med att utveckla funktionen som handlar om krisberedskap, säger Lena Jönsson. Det är verkligen ett förtroende. Och oavsett hur organisationen kommer att se ut när det gäller statligt ägda fastigheter så ser jag att kompetensen som finns kommer att behövas och ha en betydande roll även i framtiden.jag trivs i rollen som generaldirektör. Att få förmånen att leda och utveckla en så viktig verksamhet i samhället är fantastiskt, fortsätter Lena Jönsson. Det har under 2009 för mig framträtt en allt tydligare bild av ett verk som har en otrolig styrka i sin bredd och den speciella kompetens som finns hos Fortifikationsverkets ungefär 700 medarbetare spridda över hela landet, från Norrland till Skåne.«7

8 Invigningar 2009 Byggande och anpassning Fortifikationsverket bygger nytt, bygger om och bygger till. Förändringar inom försvarssektorn innebär inte bara nedläggning och att Fortifikationsverket säljer fastigheter. Omorganisation och frågor om var och hur man lokaliserar olika typer av verksamhet inom försvarssektorn betyder att Fortifikationsverket får uppdrag som innebär både nybyggnation, anpassning och rokader i fråga om lokalutnyttjande. Verksamheter inom Försvarsmakten kan läggas ned, minskas, slås ihop med andra, delas på eller flyttas. Det finns också nya verksamheter och sådana utökas. Naturligtvis utvecklas de verksamheter som ska vara kvar. Allt detta innebär att Fortifikationsverket har en viktig uppgift i att bygga och anpassa fastigheter för det ständigt förändrade behovet. Förändringarna mot exempelvis ett ökat fokus på internationella insatser och kontraktsanställd personal gör att även fastighetsbeståndet måste planeras med en annan inriktning än tidigare. Även variationen i typen av byggande är stor. Under 2009 har Fortifikationsverket bland annat byggt bassänger för dykeriverksamhet i Karlskrona, ett stort centrallager i Arboga och en taxibana på F21. Flygplatschef Anders Jonsson på F21 F21 tidig samverkan På Kallax flygplats i Luleå, F21, har ett projekt med tidig och utökad samverkan gett resultat både ekonomiskt och tidsmässigt. En taxibana på flygfältsområdet behövde repareras och projektet var lagom stort 15 miljoner i investering och byggtid på sex månader att användas som pilotprojekt för att prova ett nytt sätt att samverka tidigt och med alla berörda parter.»traditionellt fungerar ett byggprojekt som ett stafettlopp, säger Ingvar Liinanki, projektledare på Fortifikationsverket. Varje aktör tar sin sträcka och lämnar över till nästa. Vi får in ett behovsunderlag från Försvarsmakten, sedan görs en projektering via en konsult som vi anlitar. Därefter görs en upphandling och det skrivs ett kontrakt med en entreprenör som startar produktionen. Processen är lång med många olika aktörer och risken finns att det blir fel och kvalitetsbrister på vägen, fel som sen ska rättas till i efterhand, ofta med hårda diskussioner om vem av parterna som orsakat felet.«det här pilotprojektet går istället ut på att använda ett nytt sätt att arbeta på utökad samverkan, eller partnering. Beställare, förvaltare, konsult och entreprenör samverkar från starten och genom hela projektet istället för att var och en kommer in efterhand. Projektet styrs via målstyrning där parterna gemensamt har kommit överens om målen. Entreprenaden upphandlas som generalentreprenad med samverkansformen partnering. Detta möjliggör för entreprenören att kunna vara med från början vid planering och projektering. Då kan man direkt föra diskussioner om hur man anpassar till både produktion och verksamhet. Helheten får råda från allra första början.»det är det bästa projektet när det gäller entreprenad som jag varit med om sen jag tillträdde 2004, säger flygplatschefen Anders Jonsson på Försvarsmakten. Alla vet hela tiden vad som händer, små planeringsmissar rättas till efterhand innan det blir ett problem i praktiken. Rätt sak, på rätt sätt från början!resultatet av projektet är att hela processen har snabbats upp och pengar har sparats sammanfattar Ingvar Liinanki, och vi har dessutom haft roligt genom hela processen!«8

9 Invigningar 2009 Dykeri i Världsarvet Dykeri- och navalmedicinskt centrum (DNC) invigdes i maj 2009 på Marinbasen i Karlskrona. Dykeri- och navalmedicinskt centrum Fortifikationsverket har drivit byggprojektet som påbörjades i slutet av 2007 och i maj 2009 stod DNC färdigt på Lindholmen inom Marinbasens område. Marinbasen ägs och förvaltas av Fortifikationsverket och hela området präglas av en harmonisk kombination av världsarvets historia och modern verksamhet för Försvarsmaktens marina styrkor. På basen finns ubåtar, dykare, Visbykorvetten och mycket mer. PÅ DNC utbildar Försvarsmakten dykare och utvecklar dykeriverksamheten. Sedan tidigare finns på området ett dyktorn där Hjälmdykare man även fortsättningsvis kommer att träna fri uppstigning. Centrumet finns inte bara till för utbildning av försvarets dykare utan också för exempelvis kustbevakningens och räddningstjänstens dykare. Utbildning i fri uppstigning för dykare och ubåtspersonal ingår i ansvaret liksom utbildning i dykerimedicin. DNC har dessutom en testverksamhet när man ska ta fram ny dykutrustning och man gör haveriutredningar efter dykolyckor. Olika typer av dykare utbildas och tränas. Lätta dykare, med vanlig dykutrustning kan exempelvis jobba under vatten vid ett arbetsbord. Hjälmdykare klarar lite större utmaningar. Deras lite tyngre utrustning har skydd för lufttuberna, en livlina upp till ytan och lite annat smått och gott för att klara tuffa tag under ytan. Två luftslangar en till andning och en till dräkten för att hitta jämvikten i vattnet. Dessutom finns kameraanslutning så allt som dykaren ser kan personalen vid ytan också se i monitorer. Ytor och utrymme DNCs hela yta är kvadratmeter fördelade på två våningar. Källaren och sedimenteringsbassängerna från det gamla reningsverket som låg på platsen har återanvänts i byggnationen av centrumet. Ut över bassänger finns i centrumet kontorsrum, lektionssalar, omklädningsrum, lunchrum, verkstäder och förråd för materiel. Marinbasen Karlskrona Sedan försvarsbeslutet 2004 (FB04) har förändringarna inom Försvarsmakten medfört investeringar på Marinbasen för cirka 230 miljoner kronor. Byggnader som efter beslutet anpassats, byggts om och renoverats är bland annat simulatorbyggnaden Af Chapman, Arsenalen, Finska Kyrkan och en byggnad för ubåtsräddningsfarkosten URF. På den alldeles nybyggda delen DNC finns två djupa bassänger utomhus. Inomhus finns också två bassänger. En för att träna olika arbetsmoment i cirka 20- gradigt vatten, samt en bassäng där temperaturen kan varieras mellan 2 och 40 grader och vattenströmmar upp till två knop kan simuleras. Efter invigningen kompletteras anläggningen med en tryckkammare som kan vattenfyllas och simulera ett vattentryck motsvarande 200 meters djup. 9

10 Invigningar 2009 Centrallagret i Arboga Fortifikationsverket äger det mesta av fastighetsbeståndet som vi hyr ut till våra kunder. I enstaka fall hyr vi in lokaler när det är den bästa lösningen. När det gäller Centrallagret i Arboga så hyr Fortifikationsverket in lagret, som byggts av ett delvis kommunägt bolag. Centrallagret som invigdes den 1 september utnyttjas av Försvarsmaktens logistik (FMLOG). Ett exempel på gott samarbete mellan Fortifikationsverket, Arboga kommun och Försvarsmakten. Det kvadratmeter stora lagret har tillkommit som ett resultat av förändringarna inom försvarssektorn. Behovet av att samla resurser på ett ställe, både för nationellt och internationellt behov har under senare år blivit tydligt och Försvarsmakten räknar med att i och med detta kunna avveckla fem större lager och ett antal mindre lagerplatser runt om i landet. Invigningstalade gjorde den nye chefen för FMLOG Ulf Nordlander, Ar bogas kommunalråd Olle Ytterberg, Fortifika tionsverkets chef för Byggprojektavdelningen Göran Wahlström samt Försvarsmaktens produktionschef Göran Mårtensson som också klippte det blågula bandet och till sist chefen för Försvarsmaktens Centrallager (FMCL) Anders Malmström. Göran Wahlström överlämnade både en symbolisk nyckel att hänga på väggen och ett elektroniskt nyckelkort till Göran Mårtensson. Fakta om centrallagret kvadratmeter ton stål i stommen kvadratmeter markyta 25 meter högt höglager med plats för pallar Malmen Under maj invigdes även flygskolan på Malmen. Flygskolan, som totalt är på nästan kvm innehåller två delar, ett kontor om kvm och en hangar om kvm.»här kommer flygeleverna under två år att få sin grundutbildning, berättar Patric Salomonsson, projektledare vid Fortifikationsverket. Flygskolan utbildar blivande strids-och transportpiloter som ska flyga JAS 39 Gripen, C130 Hercules och Saab 340 som radarspanings- och personaltransportplan.«projektet, som kostat 125 miljoner kronor, påbörjades egentligen redan 2003 men avbröts av olika skäl och återupptogs inte förrän Flygskolan är utsmyckad med konst från den danska bildkonstnären Simone Aaberg Kaern. Flygskolan på Malmen 10

11 Invigningar 2009 Centrallagret i Arboga 11

12 Försäljningar Lyckade försäljningar Försäljningsverksamheten inbringade 131 miljoner kronor under Några av de mest intressanta försäljningarna var försäljningen av Almnäs, före detta övnings och skjutfält, samt förmansbostaden på Vätöberg i Norrtälje. Intresset för förmansbostaden i Norrtälje var stort. Det är en fastighet med ett bostadshus från 1898 som såldes för 10 miljoner kronor. Fastigheten inkluderar stenbrott och djuphamn och är hemvist för den välkända Vätögraniten som bröts åt Stockholms stad. Till fastigheten hör också kvadratmeter mark samt meter strand i Östersjön.»Köparen, en privatperson från Uppsala, har planer på att återställa huset i originalskick,«säger Karl-Martin Svärd, projektledare vid Försäljningsenheten. Försäljningen av Almnäs genomfördes under 2009 efter en längre tids diskussioner med bland annat Södertälje kommun. Det blev också Södertälje kommun, som med sin företrädesrätt, köpte 600 hektar av det gamla övnings- och skjutfältet för 60 miljoner kronor. Syftet är att nyttja det för samhällsändamål bland annat med planer på ett nytt ridsportcentrum och upp till nya bostäder. Områdets unika läge gör att det även finns möjlighet att få etableringar med koppling till logistik. Mark avsattes också till Banverket för byggande av dubbelspårig järnväg genom området samt en ny pendeltågstation. Dessa tillsammans med den planerade nya motorvägsavfarten kommer att sörja för goda kommunikationer till den planerade nya tätorten Almnäs. Almnäs Förmansbostaden på Vätöberg 12 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSBERÄTTELSE 2008

13 Internationellt Framgångsrikt år på den internationella arenan Många stora aktiviteter genomfördes under året för att stärka det internationella samarbetet och vidareutveckla och bevara den skyddstekniska kompetensen. Som en del i verkets uppdrag och satsning att utveckla och bevara den fortifikatoriska kompetensen för både Försvarsmaktens och det civila samhällets behov tecknade Fortifikationsverket ett tvåårigt avtal med myndigheten DSTA inom det fortifikatoriska området. DSTA är verkets motsvarighet i Singapore.»Under hösten 2009 genomfördes en grundläggande utbildning inom fortifikatorisk planering och design, säger marknadsdirektör Ann-Christine Langselius, som ansvarade för utbildningen. För att vi ska kunna utveckla och bevara den fortifikatoriska kompetensen så jobbar vi både nationellt och internationellt inom det skyddstekniska området.«för att ytterligare stärka och vidareutveckla den skyddstekniska kompetensen deltog Fortifikationsverket som medarrangör till flera olika konferenser och seminarier. Under våren arrangerade verket tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap, MSB, samt den amerikanska myndigheten Department of Homeland Security, DHS, en konferens för att dela kunskap och utveckla nätverk kring skydd av det civila samhället. I oktober hölls ännu en konferens med syftet att utveckla samarbetet kring samhällets beredskap och försvar mot olika typer av hot. Fortifikationsverket hade rollen som samordnande myndighet inom området kritisk infrastruktur. Konferensen lockade många besökare, främst från myndigheter, företag och universitetsknutna forskningscenter som gavs möjlighet att presentera sin verksamhet inom området kritisk infrastruktur. Verket gav en föreläsning på temat elektromagnetiska hot. Klimatförändringar och säkerhet fick under 2009 stor internationell uppmärksamhet och Fortifikationsverket arrangerade tillsammans med MSB, FOI, Försvarsmakten och SIDA en konferens med fokus på klimatförändringar och de utmaningar som finns kring att hantera dessa. Under november höll så Fortifikationsverket, MSB, Statens Energimyndighet och Försvarsmakten ett nordiskt seminarium Washington kring infrastruktur och säkerhet. Syftet med detta seminarium var att öppna vägar för ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna i allt som rör infrastrukturell säkerhet. Programmet bjöd på föreläsningar av experter inom infrastrukturområdet.»det har varit ett utvecklande år och vi ser fram emot ett fortsatt gott samarbete«, säger generaldirektör Lena Jönsson. Samarbete med EU Sedan ett par år tillbaka har Fortifikationsverket ett utökat uppdrag att bidra till att skydda det civila samhället mot olika hot. I och med det har vi fått ett ansvar när det gäller skydds- och anläggningsteknik för hela det svenska samhället. En viktig del i ansvaret är att bredda samarbetet till nya aktörer, till exempel EU.»Det är en del av Fortifikationsverkets strategi som sträcker sig till 2011, att vi inom området skydd och säkerhet ska fördjupa samarbetet med och erbjuda vår kompetens till andra EU-länder, säger Ann-Christine Langselius, marknadsdirektör som leder EU-satsningen. Det är också viktigt att vi bibehåller och utvecklar kompetensen så att vi inom skyddsoch anläggningsteknik kan vara ett bra stöd till Försvarsmakten.«Sedan 1984 har EU organiserat sina forskningssatsningar i fyraåriga ramprogram och just nu pågår det sjunde ramprogrammet fram till Det sjunde ramprogrammet består av fyra specifika program (Cooperation, Ideas, People, Capacities) som i sin tur är indelade i olika underområden. För Fortifikationsverkets del är det framförallt inom Cooperation vi har möjlighet att delta i forskningssatsningar.»fortifikationsverket lämnar in ansökningar att delta i eller leda utvecklings- och samverkansprojekt inom de områden som är verksamhetsnära för oss och då särskilt skydd av kritisk infrastruktur (CIP) och säker het, men vi finns också med inom energi, transport samt miljö och klimat, berättar Ann-Christine. I dagsläget är vi antagna som slutanvändare i en forskningssatsning inom transport och som deltagare i en styrgrupp om forskning inom säkerhet.«13

14 Kundrelationer Kundservice För att få tydligare kundfokus och bli mer serviceinriktade genomförde Fortifikationsverket ett kundserviceprojekt under I fokus låg ökad dialog med och förbättrad återkoppling till våra kunder. Över hela landet har medarbetar- och kundträffar genomförts, återkoppling gällande felanmälan har förbättrats, klagomålshanteringen har systematiserats och ett servicelöfte En stark partner med snabb och säker respons ställs nu till våra kunder.»för att vi ska veta om vi uppfyller löftet på ett bra sätt så har vi kopplat det till olika mål som vi också mäter varje månad, säger Greta Stridsman som varit projektledare för Kundserviceprojektet. Om vi tittar på siffror för december 2009 så åtgärdade vi 95 procent av alla felanmälningar inom överenskommen tid, jämfört med 72 procent under samma period När det gäller genomloppstiden för en felanmälan så blir också den kontinuerligt bättre och bättre.«följande mål är kopplade till servicelöftet: Alla leveranser ska utföras inom överenskommen tid. Servicecenter ska besvara samtal till växel och felanmälan inom 30 sekunder. Senast inom tre arbetsdagar ska en felanmälan vara åtgärdad, eller ny överenskommelse ha träffats med kunden. Inom två timmar (vardag) ska kunden få bekräftelse att vi tagit emot ett klagomål. Inom 24 timmar (vardag) ska vi ha återkommit med svar på hur vi kommer att hantera det.»det känns jätteroligt att allt arbete som genomfördes inom organisationen visade resultat i kund- och kvalitetsmätningen, NKI, som genomfördes i slutet av 2009, säger Greta. Ett område som vi jobbade mycket med under året var felanmälan och där såg vi en ökning med elva enheter. När det gäller återkoppling om att felet åtgärdats ökade betyget med hela tretton enheter. I projektet hade vi också satt upp mål kopplade till betyg på kundfokusering samt hänsyn & lyhördhet och även här nådde vi våra mål. Nu är det viktigt att vi forsätter att fokusera på frågan och hela tiden försöker förbättra servicen till våra kunder.«14

15 Kundrelationer NKI I den senaste kund- och kvalitetsmätningen Nöjd Kund Index (NKI) får Fortifikationsverket höjda betyg inom i stort sett alla områden. Det är ett målmedvetet arbete på både operativ och strategisk nivå som har lett till de förbättrade resultaten. NKI mäter hur kunderna ser på Fortifikationsverket som hyresvärd. I den senaste undersökningen har betyget ökat med fem enheter, från 57 till 62. När det gäller totalindex som utöver NKI även innefattar utemiljö och anläggningar/lokaler så har betyget ökat med hela sju enheter, från 57 till 64.»Det känns väldigt bra att den satsning som verket gjort sedan föregående mätning 2007 visar resultat, säger generaldirektör Lena Jönsson. Vi har genomfört olika aktiviteter som har bidragit till det förbättrade resultatet. Bland annat har vi förbättrat mötesrutinerna med vår största kund Försvarsmakten och genomfört ett omfattande kundserviceprojekt med fokus på att förbättra dialog, återkoppling och service.«inom många områden ges goda betyg, till exempel att kunderna uppfattar Fortifikationsverket som professionella och att det finns en hög kompetens när det gäller fastighetsförvaltning. Betyget för personlig service har ökat från 69 till 73 enheter, förvaltare index från 72 till 77 enheter och driftpersonalens index från höga 76 till 81. Förvaltare index och driftpersonal index innefattar bemötande, kontaktmöjligheter och service.»sedan finns det naturligtvis också områden där vi behöver förbättra oss, fortsätter Lena Jönsson, till exempel att ta reda på synpunkter om och informera om underhållsplaner, underhållsåtgärder och planerade byggprojekt.under början av året kommer vi att genomföra djupintervjuer med representanter från bland annat Förvarsmaktens högkvarter, där vi har fått de lägsta betygen, berättar Lena. Det är också viktigt att vi lär av varandra, bibehåller kundfokus i verksamheten, och fortsätter att hitta aktiviteter för att få nöjda kunder. Resultatet av våra intervjuer och analyser av rapporten ska sedan mynna ut i en handlingsplan. I enlighet med vårt regleringsbrev kommer vi att, för regeringen, redovisa vår handlingsplan och de aktiviteter vi genomför till följd av NKI 2009.«Enligt regeringens krav genomförs NKImätningen hos Fortifikationsverket vartannat år. Den senaste kund- och kvalitetsmätningen genomfördes i slutet av personer tillfrågades om att delta och svarsfrekvensen var 76,5 procent. 15

16 Kundrelationer Civila hyresgäster hos Fortifikationsverket Fortifikationsverket har inte bara kunder från försvarssektorn. Med förändrade hot i samhället kommer också ökat behov av skydd för olika typer av verksamhet. IT-tjänstföretaget Tieto flyttar in i en av Fortifikationsverkets berganläggningar, där Tietos dataservrar kommer att stå säkert. FRA är en annan av verkets civila kunder som flyttar in i ombyggda och uppfräschade lokaler i Sollefteå, där den gamla hundskolan tidigare låg. Tieto flyttar in i datacentret som kommer att stå färdigt i april Anläggningen är den första i sitt slag och innebär för Fortifikationsverkets del att verket tar ännu ett steg i sin nya roll i det civila samhället när det gäller säker infrastruktur. Berganläggningen är kvadratmeter och lokalerna har ett högt skydd mot olika typer av hot. Verket har från regeringen uppdraget att bygga och förvalta fastigheter för försvarsändamål men också att utveckla skyddsoch anläggningsteknik för hela det svenska samhället, både inom försvarssektorn och civilt.»jag är mycket nöjd med vår utveckling på den civila sidan, säger Mats Broman, chef för Centrum för Skyddsteknik på Fortifikationsverket. Det ger oss möjligheten att stödja den civila infrastruktur som kräver särskilt skydd, samtidigt som vår kompetensutveckling inom området kommer den svenska försvarssektorn tillgodo.«hotbilden i samhället förändras, kraven på skydd mot organiserad brottslighet, terrorism och naturkatastrofer ökar. Fortifikationsverket är numera en del av det svenska krisledningssystemet, där verket samarbetar med andra myndigheter i samverkansområdet teknisk infrastruktur. Signalskydd FRA FRA har flyttat in i nyrenoverade lokaler i Sollefteå med sin signalskyddsverksamhet. Lokalerna är de tidigare kontorslokalerna på gamla hundskolan. Kontoren och de andra utrymmena är ombyggda och anpassade för FRA:s behov. Enheten är specialiserad på signalskydd, vilket innebär att de skyddar vissa svenska myndig heter mot andra länders signalspaning, men också skydd mot avlyssning från exempelvis kriminella organisationer.»vi har haft ett mycket bra samarbete mellan Fortifikationsverket och FRA i detta projekt, säger Lena Jönsson, generaldirektör på Fortifikationsverket. Vi är glada över att ha kunder även på den civila sidan, vilket gör att vi ytterligare breddar vår kompetens och fortsätter vårt uppdrag att stötta civil verksamhet.«enheten för kommunikationssäkerhet är en relativt ny del av FRA:s verksamhet. Generaldirektörerna Lena Jönsson och Ingvar Åkesson inviger FRAs lokaler Tidigare fanns ansvaret för signalskyddet av Sveriges civila myndigheter hos Krisberedskapsmyndigheten (KBM). I samband med att KBM, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) vid årsskiftet ersattes av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), flyttades ansvaret för det civila signalskyddet till FRA. Sollefteås enhet tillhör FRA:s informationssäkerhetsavdelning på Lovön utanför Stockholm. 16 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSBERÄTTELSE 2008

17 Kundrelationer Berganläggning under byggnation FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSBERÄTTELSE

18 Kompetens Kompetens växling genom parallell tjänstgöring Torbjörn Cairén har en nyckelkompetens inom Fortifikationsverket som övnings- och skjutfältsledare på Markavdelningen. När det var dags för pension valde Torbjörn att stanna kvar längre och introducera sin ersättare i jobbet genom parallelltjänstgöring ett exempel på kompetensväxling som gynnar alla parter, inte minst kunden. Torbjörn Cairén och Dennis Jonsson Fortifikationsverket ansvarar för Försvarsmaktens samtliga övnings- och skjutfält. I rollen som övnings- och skjutfälts ledare har man också ansvar för oexploderad ammunition, OXA, på skjutfälten. Man är även delaktig tillsammans med Försäljningsavdelningen, före och under försäljning. Torbjörn Cairén är starkt förankrad i ett stort nätverk inom Försvarsmakten, civila skytteorganisationer, kommuner och länsstyrelser och även Polisen, som behöver hjälp med att bygga olika utbildningsanordningar. Det är ett jobb som man inte lämnar över på fem minuter, som han själv säger:»det tar lång tid att knyta ihop nätverket som man har, att träffa människor ute på plats, lära sig alla tekniska bitar, all fakta, förstå hur vi bygger, underhåller och etablerar relationer. Efterträdaren bör träffa huvuddelen av aktörerna tillsammans med den som lämnar över. Det är viktigt att vi gör likvärdiga bedömningar.«torbjörn Cairén och Dennis Jonsson träffades första gången för 20 år sedan. Torbjörn var kompanichef vid P10 i Strängnäs och Dennis var då nyutexaminerad officer där. När det var dags för en ersättare för Torbjörn var Dennis en av de med helt rätt bakgrund; officer med många år som instruktör på kompani och erfarenhet av internationell tjänst. Torbjörn Cairén:»Dennis ska kunna allt om hur man beräknar akustik och buller från vapensystem, sprängningar och hur man konstruerar nya skjutbanor, handgranatbanor, sprängplatser och anläggningar för strid i bebyggelse (SIB). Grunden är teoretisk, men 80 procent av jobbet är praktiskt arbete«, säger Torbjörn. Överlämningen är noggrant planerad och ned tecknad i en utbildningsplan. Arbetsfältet är hela Sverige och de platser i världen där Försvarsmakten har insatta förband, i dag Kosovo och Afghanistan. De är mer utomhus och på resande fot än inne på kontoret.»det har varit en jättebra överlämning, tycker Dennis. Jag har snabbt fått bra relationer till kunderna. Jag har kommit direkt in i arbetet och lärt mig hur jag exempelvis gör besiktningar av skjutbanor och handgranatsbanor samt följer upp. Det har inte tagit tid att skapa ett nätverk utan jag har fått raka ingångar till rätt personer direkt, relationer som Torbjörn har haft i år. Den här modellen är också bättre för våra kunder. Det blir inga avbrott i arbetet eller större nedgångar i effektivitet.«18

19 Kompetens Trainee en del i kompetensförsörjnings programmet Under året har ett intensivt arbete bedrivits för att säkerställa verkets framtida kompetensförsörjning. Inventering och analys av kärn och nyckelkompetenser pågår och underlag inför pensionsavgångar tas fram för att skapa en tydlig bild över vilka insatser som krävs för att säkerställa kompetensförsörjningen. Under 2009 tog verket emot ytterligare sex trainees som nu gör sin praktik ute i olika delar av verksamheten. I trainee programmet varvas handledd praktik med utbildning inom projektledning och personlig utveckling. Programmet innefattar en gemensam del om 12 månader följt av en individuell del om sex månader. Här är två röster bland dem som deltar i programmet: Markus Hultquist är civilingenjör, samhällsbyggnad med inriktning mot fastighetsekonomi.»jag tycker det är ett bra program vi går. Det är kul att få möjligheten att vara på olika ställen i verksamheten. En stor fördel är att man bygger upp både kunskap och nätverk genom att byta avdelning och arbetskamrater ofta. Programmet började med två veckors gemensam introduktion i Eskilstuna innan jag fick åtta veckors praktik i Uppsala. Där var jag bland annat ute med driftteknikerna för att lära känna deras vardag. Jag följde också med enhetschefen på möten samt hade ett eget uppdrag att inventera enskilda VA anläggningar inom beståndet på Fastighetsenheten i Uppsala.Därefter var det dags för nästa praktikperiod. Den här gången på Centrum för skyddsteknik där jag, tillsammans med en annan trainee, fick i uppdrag att säkra en betongtrappa som inte godkänts av kontroll- och analysenheten. Vi föreslog byte av räcke och avskärmning av kraftaggregat och fick också vara ute i anläggningar för att kontrollera att allt fungerar som det ska. Av teknikavdelningen fick vi också utbildning kring skyddskomponenter, tillträdesskydd och vapenverkan.«markus Hultquist och Jenny Lundwall Jenny Lundwall är civilingenjör, väg- och vatten med inriktning mot installation. Hennes första praktikperiod var förlagd till Skövde garnison under 8 veckor.»det är bra att börja med en period ute i verksamheten så att man direkt kan få en inblick i hur det fungerar. Eftersom jag har utbildningsinriktning mot installation fick jag vara med och ta fram underlag för energideklarationer och energieffektivisering. Vi ska avsluta traineeperioden med att vara på de ställen i fastighetsförvaltningen där vi inledningsvis var och det ska bli spännande att se hur man ser på verksamheten då, kanske ser jag helt andra saker efter att ha varit på olika platser i organisationen. Jag har också varit på Byggprojektavdelningen i Luleå och Boden där jag praktiserat hos två olika projektledare. Jag tycker det är bra att vara med olika personer eftersom de har helt olika sätt att styra sina projekt på.nu är jag på Markavdelningen, där jag arbetar med ett mer lantmäteriinriktat projekt. Ett område där jag inte alls är så insatt, men där jag lär mig väldigt mycket. Jag ser det här som en väldigt lärorik tid som är perfekt efter skolan där man fått all teori men där det fortfarande är svårt att veta vilken inriktning man vill jobba med. På det här sättet får vi möjlighet att prova på vad som kan passa. Det har varit en väldigt bra utbildning; väl planerad och tydligt uppstyrd.«19

20 Miljö Klimat- och miljöfrågorna högt upp på agendan Miljöarbetet står högt upp på vår agenda. Det är fastlagt i vår strategiplan att vi i slutet av 2011 ska ligga i framkant vad gäller ansvar för en hållbar utveckling. Flera steg i den riktningen har tagits under Högst rankade på Naturvårdsverkets lista Naturvårdsverket gör årligen en utvärdering av statliga myndigheters miljöarbete. Under det senaste året klev vi upp i toppen av listan. Vi ingår i en grupp om 52 myndigheter vars verksamhet bedöms ha stor miljöpåverkan. Därför är vi extra stolta över att vara en av endast fyra myndigheter i Sverige som har fått maxpoäng. Redan förra året låg vi högt upp på listan. De främsta skälen till att vi klättrade upp i toppen under 2009 är att vi blivit miljöcertifierade (ISO14001) och att vi har utvecklat våra interna miljöutbildningar, främst den interaktiva utbildningen miljökörkortet som alla anställda ska göra men även för bland annat byggprojektledare, verksamhetsrevisorer och lokala miljösamordnare. Klimatplan för framtiden Som stor fastighetsägare har vi ett stort ansvar att minimera energianvändning och värna om naturens resurser. Som stöd för vårt långsiktiga miljöarbete har vi bildat en klimat- och energigrupp. Den första punkten på gruppens agenda är att göra en klimatplan, en nulägesanalys av hur vår verksamhet påverkar klimatet, men också av hur klimatet påverkar oss. Klimatplanen ska ligga till grund för framtida strategiska beslut och ingå som underlag i den tioåriga strategiplanen mot Nu köper vi bara grön el Tillsammans med Försvarsmakten har vi beslutat att bara köpa grön fossilfri el. Det minskar våra koldioxidutsläpp med 70 procent per år.»vi tycker att det är viktigt att vi som stor fastighetsägare bidrar till att minska koldioxidutsläppen, säger Morgan Eriksson, media- och underhållsutvecklingsledare på Fortifikationsverket. Genom att köpa fossilfri el minskar vi våra koldioxidutsläpp med cirka ton på årsbasis, vilket motsvarar ungefär 70 procent. Den fossil fria el vi köper från och med nu kommer från vind- och vattenkraft. Det är något dyrare med grön el men det får vi tillbaka miljömässigt och positivt är att vi hjälper till att öka trycket på producenterna att ta fram fossilfri energi«, säger Morgan. Nytt sortiment av kemiska produkter Under 2009 tog vi initiativet till att skapa ett enhetligt sortiment av kemiska produkter för drift- och underhåll. Arbetet med att ta fram ett underlag för sortimentet kommer att utföras under februari- september Underlaget ska innefatta en behovsanalys för vilka produkter vi behöver för att sköta drift- och underhåll av våra fastigheter. Sören Fougantine, central miljösamordnare Fortifikationsverket: Syftet är att minska vårt nuvarande sortiment av kemiska produkter och ha ett väl fungerande system för hantering som även underlättar ersättning av produkter som innehåller farliga ämnen. Sortimentet upphandlas centralt och inköp görs genom avrop. Vi kommer att utföra arbetet i nära samarbete med driftpersonalen på våra fastighets enheter ute i landet. 20

21 Effektivisering Nytänkande i effektiviseringsprojekt Fortifikationsverkets effektiviseringsprojekt är inne på upploppet. Målet är att spara 130 miljoner fram till slutet av Nytänkande och dialog med kunden har gett gott resultat. Effektiviseringsprojektet handlar om att hitta förbättringar som på lång sikt skapar högre värde för kunderna. Under det senaste året har flera olika förbättringsåtgärder kunnat identifieras utifrån den målbilden. För många aktiviteter kan vi påvisa en faktisk besparingspotential. Effektiviseringsprojektet är uppdelat i olika delprojekt: Fastighetsdrift Energieffektivisering Kostnadseffektivt lokalutnyttjande av externa hyresavtal Lokalresursplanering Förädling och försäljning Administrativ rationalisering Effektivare investeringsprocess. Bygger energieffektivt hus Både ur miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt är energianvändningen ett högaktuellt och prioriterat område för oss. Inom projektet Energieffektivisering pågår redan en hel del. Ett exempel är Byggprojektavdelningens nybyggnation av ett energieffektivt hus tillsammans med en rådgivande grupp från media och energi. Ny analysmodell visar nyttan Lokalresursplanering är ett annat område som visar besparingspotential i effektiviseringsprojektet. Genom att använda en ny analysmodell, där vi jämför detaljerade ritningar med faktisk användning av lokalerna, får vi en tydlig bild av hur effektivt lokalerna används, hur ändamålsenliga de är och om de är anpassade för verksamhetens utveckling och framtidens behov. Analysen har genomförts för FMVs lokaler på Malmen i Linköping med mycket gott resultat. Lars-Åke Carlsson är verksamhetscontroller på Fortifikationsverket och projektledare för effektiviseringsprojektet.»många av effektiviseringarna är resultatet av ett ömsesidigt beroende mellan oss och våra kunder. Det är viktigt att vi kan stödja våra kunder med underlag och bidra till dialog för att nå ett gemensamt resultat«, förklarar Lars-Åke.»Det bästa med projektet är att vi nu har en övergripande bild. Vi vet var vi kan åstadkomma förändringar. På många håll i verksamheten finns konkreta åtgärder för uppsatta mål. Sedan återstår det att sammanställa och samordna de påvisade effektiviseringarna inom de olika delprojekten ekonomiskt och följa upp målen«, avslutar Lars-Åke. De flesta av delprojekten kommer nu att bedrivas ute i linjen där förutsättningarna för att åstadkomma förändringar redan finns. Två av delprojekten, Energieffektivisering och Lokalresursplanering, kommer att vara projekt även under

22 Kulturarv Repslagarbanan Karlskrona Ballonghallen i Boden Underofficersmäss Göteborg Repslagarbanan Karlskrona 22

23 Kulturarv Flottningsrännan Älvdalen Ett levande kulturarv Inom Fortifikationsverkets förvaltning finns byggnader och områden som är kulturhistoriskt värdefulla ur nationellt, regionalt eller lokalt perspektiv. De som är värdefulla ur nationellt perspektiv är i regel skyddade som statliga byggnads minnen. Lokalt kulturhistoriskt värdefulla byggnader kan bland annat beskrivas i kommunala översiktsplaner. Det byggda kulturarvet i Fortifikationsverkets förvaltning är till stora delar ett levande kulturarv då många av byggnaderna, ursprungligen uppförda för försvaret, fortfarande används. En del med bibehållen, andra med ny funktion. Före detta civila byggnader som herrgårdar och fyrplatser har hamnat inom verkets förvaltning genom försvarets behov av övningsområden till lands och till sjöss. Fortifikationsverket har som mål att alla byggnadsminnen ska ingå i ett vårdprogram. Efter 2009 återstår det bara att ta fram ett fåtal vårdprogram ytterligare för att det målet ska vara nått. Ett vårdprogram utgår från de skyddsföreskrifter för byggnadsminnet som fastställts av regeringen på förslag från Riksantikvarieämbetet. Vårdprogrammet kan omfatta byggnader, mark eller både och. I programmet beskrivs historik, kulturhistorisk värde och byggnadens eller markens utseende idag. Programmet ger också råd och anvisningar om hur underhåll, drift och annan skötsel ska ske så att det kulturhistoriska värdet inte minskar. Under 2009 har nya vårdprogram tagits fram för Granhammars herrgård i Kungsängen samt för Inventariekammare II och Repslagarbanan i Karlskrona. Andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader dokumenteras på olika sätt när det uppstår specifika frågor, till exempel inför en förändring av en byggnad. Exempel på sådan dokumentation som skett under 2009 är: dokumentation om den ursprungliga färgsättning för några 1940-talsbyggnader inom flygflottiljen i Ronneby, dokumentation i samband med en renovering av en flottningsränna på Älvdalens skjut- och övningsfält, dokumentation inför färgsättning av en före detta underofficersmäss på Käringberget inom Göteborgs garnison och dokumentation av sjöbodar vid Söderarms fyr inför renovering. Fortifikationsverkets styrelse beslutade att för 2009 avsätta 20 miljoner kronor för extra satsningar på byggnadsminnen och andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Pengarna har i första hand använts för underhåll och reparation av tak, fasader, grund och stommar. Några exempel på objekt som åtgärdats under året är 1800-talsbefästningarna på Enholmen utanför Slite på Gotland, sjöbodar vid Söderarms fyr, Ballonghallen i Boden och Per Hans gård på Revingeheds övningsoch skjutfält. En god förvaltning av det byggda kulturarvet kräver kunskap, vilket både vårdprogram och dokumentationer bidrar till. Samtidigt ges genom de extra satsningarna möjlighet att bibehålla byggnaderna inför framtiden. 23

24 Året 2009 så gick det Året 2009 så gick det Effektiv fastighetsförvaltning 2009 års verksamhet visar ett ekonomiskt positivt resultat, 59 Mkr efter avkastningskrav och avsättningar. 115 Mkr kommer att inbetalas till statskassan. Planerade utgifter för investeringar uppgick enligt regleringsbrevet till Mkr och årets investeringsutgifter blev 479 Mkr. Den i budgeten inarbetade effektiviseringen och besparingen inom administration och drift har uppnåtts. Driftkostnaden för lokaler har minskat med cirka 18 Mkr i jämförelse med Verket satte inför 2009 upp ett mål om ett mer produktivt skogsbruk. Produktiviteten har ökat något under året avseende det förvarsanpassade skogsbruket och för viss skogsvård, främst beroende på ett fortsatt utvecklat samarbete med Försvarsmakten och tillsynsmyndigheterna. Marknadssituationen har dock varit tuff, vilket inte gynnat resultatutvecklingen för skogsförvaltningen som helhet. Bra förhandlingar, upphandlingar och avtal som slöts under året gav ändå ett överskott på 18 Mkr. Under 2008 outsourcades driften av två fastighetsgrupper, Berga och Ronneby. Syftet var att öka möjligheterna till jämförelser mellan köpt drift och drift i egen regi samt inhämta idéer och kunskap från marknaden. En analys av effekterna har skett under 2009 och resultaten av försöken tyder på en kostnadsökning samt en kvalitet som inte når upp till snittet inom Fortifikationsverket. Bristande spårbarhet och jämförbarhet innebär dock att det är omöjligt att dra entydiga slutsatser av försöksverksamheterna. Effektiviseringsinsatser Under 2009 fortsatte arbetet inom effektiviseringsprojekt som sträcker sig fram till Projektet sätter fokus på områden där det finns potentialer till ytterligare kostnadsreduceringar, vilket ger direkta effekter i form av lägre lokalkostnader för hyresgäster, vilkas hyressättning baseras på självkostnadsprissättning. Projektets mål är kostnadsreducerande effekter på cirka 130 Mkr. Projektet är uppdelat i olika delprojekt; Fastighetsdrift, Energieffektivisering, Kost - nadseffektivt lokalutnyttjande av externa hyresavtal, Lokalresursplanering, Förädling och Försäljning, Administrativ rationalisering och Effektivare investeringsprocess. Både ur miljösynpunkt och ekonomisk synpunkt är energianvändningen ett hög aktuellt och prioriterat område för Fortifikationsverket. Inom projektet Energieffektivisering pågår exempelvis Byggprojektavdelningens nybyggnation av ett energieffektivt hus. Lokalresursplanering är ett annat område som visar besparingspotential. Genom att använda en ny analysmodell, där vi jämför detaljerade ritningar med faktisk användning av lokalerna, får vi en tydlig bild av hur effektivt lokalerna används, hur ändamålsenliga de är och om de är anpassade för verksam hetens utveckling och framtida behov. Samverkan med andra myndigheter och industriföretag har genomförts med syfte att optimera resursutnyttjande (personellt och ekonomiskt) för att nå en bredare marknad. Utveckling av förädlingsprogram för fastigheter som ska avvecklas har påbörjats för att få sänkta avvecklingskostnader och ökade försäljningsintäkter. Studier kring olika entreprenadformer pågår. Den förväntade effekten av detta är en förbättrad kvalitet i byggprojekten. Inom verket pågår kontinuerligt administrativ rationalisering genom att se över processer, vilket ger tidsbesparingseffekter, exempelvis införandet av ett nytt ärendehanteringssystem. Bevarande av fastigheternas värde Fortifikationsverket har på olika sätt arbetat för att tillgodose kravet på bevarande av fastighetsvärdena. I första hand genomförs planerat underhåll vilket omfattar planerade underhållsåtgärder med en periodicitet om ett år eller längre. Dessa underhållsåtgärder syftar till att vidmakthålla eller återställa ett förvaltningsobjekts värde, funktion och tekniska egenskaper. Det planerade underhållet har genomförts enligt planerna med något enstaka undantag beroende på akut behov av omdisponering eller anpassning till hyresgästernas verksamhet. 24