Öppethus F21. Vassa på skydd. Tieto sid 8 Nordiska länder delar kunskap sid 9 Bat forts sid 19. Läs mer på sidan 4. Läs mer på sidan 6

Transkript

1 Öppethus ett magasin från experten på skyddsteknik nr F21 Läs mer på sidan 4 Vassa på skydd Läs mer på sidan 6 Tieto sid 8 Nordiska länder delar kunskap sid 9 Bat forts sid 19

2 Öppet Hus LEDARE Foto: Catharina Millmarker Vi närmar oss jul och på Fortifikationsverket arbetar vi som de flesta andra med att få verksamhetsplaner och budgetar färdiga inför det nya året. Helheten är viktig och verksamhetsplaneringen kan vara ett instrument för att skapa denna helhet. Det har varit spännande att för första gången delta i Fortifikationsverkets verksamhetsplanering. I detta arbete ser man tydligt den bredd som finns i vår verksamhet, såväl i fråga om bestånd och uppgifter som i kompetens. Från förrådsbyggnader till dyktank och flygplats men också särskilda anläggningar. Från nyckelförvaring till arbete med camper för Försvarsmaktens internationella insatser. Från investeringsarbete och projektledning till drift och övrig förvaltning men också förädling och avveckling. Från driftkompetens till skyddsteknisk kompetens. Jag ser denna bredd som en styrka. På Fortifikationsverket gläder vi oss nu åt det förbättrade resultatet av vårt NöjdKund Index (NKI). Det har ökat sedan år 2007 med fem enheter och totalindex med sju enheter. Verkets medarbetare har arbetat målmed vetet för att förbättra kundrelationen, bl.a. inom ramen för verkets kundserviceprojekt. Efter detaljanalys av resultatet, kommer vi att se på hur vi kan fortsätta vidareutveckla vår kunddialog och göra förbättringar där det finns brister. Vi kommer även fortsättningsvis att arbeta för att behålla kundfokuset i vår verksamhet. I arbetet med verksamhetsplanen ser man också behovet av att verket utvecklas i takt med förändringarna i vår omvärld. Vi arbetar nu med en långsiktig, övergripande strategi för att kunna möta dessa förändringar på bästa sätt. Försvarsmaktens kommande förändringar är ett viktigt underlag i detta arbete, liksom utvecklingen på miljö- och klimat områdena. Arbetet med frågorna om skydd av kritisk infrastruktur utvecklas snabbt, även inom EUs ram och denna utveckling måste finnas med i vårt strategiarbete. Ett annat viktigt underlag blir förstås de förslag som i december 2010 läggs av utredningarna som ser över den statliga fastighetsförvaltningen. Det kommer inte att saknas utmaningar år 2010 och vi på Fortifikationsverket ser fram emot ett spännande år. Jag vill tillönska Er alla en riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR! Lena Jönsson - Generaldirektör 2

3 Nr Innehåll Åsikter som framförs i Fortifikationsverkets magasin Öppet hus anses inte nödvändigtvis som Fortifikationsverkets officiella ställningstagande. Hör gärna av dig med kommentarer och innehållsförslag. Kontakta: Catharina Millmarker Telefon: E-post: catharina.millmarker@fortv.se Postadress: Fortifikationsverket, Eskilstuna Redaktion: Eva Hetting, ansvarig utgivare Catharina Millmarker, redaktör Grafisk form och produktion: Soya Repro och tryck: Printfabriken Upplaga: 3000 ex Papper: Balance Silk Omslagsbild: Catharina Millmarker Bilden visar en ingång till en berganläggning någonstans i Sverige. Öppet Hus är en magasin som Fortifikationsverket ger ut två gånger om året. Här berättar vi om det som är aktuellt i vår verksamhet. F21 sid 4 Vassa på skydd! sid 6 Nöjdare kunder sid 7 Grön el sid 7 tieto sid 8 Nordiska länder delar kunskap sid 9 Lyckat samarbete med Singapore fortsättert sid 9 På bredden och djupet, supersäkert sid 10 Nordiskt samarbete sid 12 Klagstorps Herrgård sid 14 P-O i underjorden sid 16 Civil hyresgäst hos Fortifikationsverket FRA har flyttat in sid 18 Bat Forts sid 19 3

4 Roligt och ekonomiskt med tidig samverkan Text: Catharina Millmarker Foto: Catharina Millmarker och Anders Jonsson På Kallax flygplats i Luleå, F21, har ett projekt med utökad samverkan under 2009 gett resultat både ekonomiskt och tidsmässigt. Fortifikationsverket har i sin roll som en av Sveriges största fastighetsägare utvecklat sitt sätt att arbeta med byggprojekt på olika sätt genom åren. I Luleå testar man en ny metod att genomföra byggande. En taxibana på flygfältsområdet behövde repareras och projektet var lagom stort 15 miljoner i investering och byggtid på sex månader att användas som pilotprojekt för att prova ett nytt sätt att samverka tidigt och med alla berörda parter. Traditionellt fungerar ett byggprojekt som ett stafettlopp, säger Ingvar Liinanki, projektledare på Fortifikationsverket. Varje aktör tar sin sträcka och lämnar över till nästa. Vi får in ett behovsunderlag från Försvarsmakten, sedan görs en projektering via en konsult som vi anlitar. Därefter görs en upphandling och det skrivs ett kontrakt med en entreprenör som startar produktionen. Efter slutbesiktningen tar verkets fastig hetsenhet i området över för att sköta drift och förvaltning av det färdigställda projektet. Processen är lång med många olika aktörer och risken finns att det blir fel och kvalitetsbrister på vägen, fel som sen ska rättas till i efterhand, ofta med hårda diskussioner om vem av parterna som orsakat felet. Det här pilotprojektet går istället ut på att använda ett nytt sätt att arbeta på utökad samverkan, eller partnering, ett begrepp från Storbritannien. Det handlar om utökad samverkan mellan aktörer i tidiga skeden. Beställare, förvaltare, konsult och entreprenör samverkar från starten och genom hela projektet istället för att var och en kommer in efterhand. Projektet styrs via mål styrning där parterna gemensamt har kommit överens om målen. Sättet att arbeta kräver öppenhet och förtroende. Man arbetar tydligt tillsammans och genom samverkan och delaktighet kan man komma på innovativa lösningar som ger goda effekter både i byggprojektet och genom ekonomiska fördelar. Entreprenaden upphandlas som generalentreprenad med samverkansformen partnering. Detta möjliggör för entreprenören att kunna vara med från början vid planering och projektering. Då kan man direkt föra diskussioner om hur man anpassar till både produktion och verksamhet. Helheten får råda från allra första början. Det är det bästa projektet när det gäller entreprenad som jag varit med om sen jag tillträdde 2004, säger flygplatschefen Anders Jonsson på Försvarsmakten. Alla vet hela tiden vad som händer, små planeringsmissar rättas till efterhand innan det blir ett problem i praktiken. Rätt sak, på rätt sätt från början! Effekterna av samverkan i projektet på F21 är ett par negativa men övervägande del positiva. Det har visserligen blivit fler möten, sättet att arbeta passar inte alla människor och det är svårt att fast prissätta projekt. Men det betyder inte att det blir dyrare. Tvärtom. Man håller gott och väl både tidsplaner och projekt budget. Det har skapat goda relationer mellan beställare, entreprenör, underentreprenörer, konsult/ projektör och brukare. Man har kommit fram till alternativa väl grundade lösningar och hanteringen med ändrings- och tillläggsarbeten har minimerats. Resultatet av projektet är att hela processen har snabbats upp och pengar har sparats sammanfattar Ingvar, och vi har dessutom haft roligt genom hela processen! 4

5 Full gas på Gripen inomhus F21 Luleå F21 Här finns Skandinaviens längsta start- och landningsbana mer än tre kilometer lång tillräckligt för riktiga bjässar till plan. Här finns två divisioner Gripen, alltså ett 30-tal plan. Och här finns flygsimulatorer. Anders Jonsson, flygplatschef Anders Jonsson, flygplatschefen, som flugit Draken och Viggen visar engagerat runt i hangarerna. Nästan alla Gripenplan är på övning och uppdrag, denna dag i november finns bara ett par kvar i hangarerna. Nytt är ett lufttankningssystem som övas för fullt. Hangarerna är fräscha och kliniskt rena. Inte ett dammkorn. Säkerheten när det gäller flygverksamheten hålls högt, det går inte att ta miste på. Det är noga med var man får vara. Artikelförfattaren fick titta in i en Gripen, men absolut inte kliva in. Vi har en mycket väl fungerande flygverksamhet här, säger Anders Jonsson, bra kapacitet på landningsbanan, bra lokaler och bra hangarer. Nära till Vidsel och Jokkmokk (övningsområde och flygskjutmål bland annat) och andra större övningsområden. Fortifikationsverkets fastigheter i landet är anpassade till massor av olika typer av verksamhet och funktioner. Här på F21 finns hangarer, kontor, förråd, flygsimulatorer och en byggnad för tester där verkliga Gripen-plan kan dra på för fullt utan att flytta sig en meter. Flygsimulatorn för Gripen är för version C och D, vilket innebär internationell version av Gripen-plan som kan genomföra utlandsuppdrag. Flygtur Att sätta sig i en Gripen, om så bara en simulator, är som att klä på sig en dräkt med vingar. Gasreglaget framåt och så upp i luften. Vatten, öar och ut över Östersjön. En vänstersväng tillbaka med vänster vingspets mot jorden. Tur att G-krafterna inte känns i just den här simulatorn. Rollen är jättelätt, planet verkar ha en egen intelligens. Loopen, smidigt. Några turer över land och det känns nästan som om det vore på riktigt. Inflygningen till landningsvarv är suverän, maskinen talar om för mig vart jag ska. Allt är så logiskt och jag tänker på hur många gånger man svurit över teknik och elektronik som är idiotisk, ologisk och tillkrånglad. Men inte här, det bara flyter på och jag går in för landning. En perfekt landning. Tack Gripen för flygturen. Flygsimulator 5

6 Vassa på skydd Fortifikationsverkets höga kompetens inom skydd handlar om unik kunskap när det gäller skyddsteknik, men också om särskild kunskap när det gäller fastigheter som anpassas efter mycket speciella verksamheter, främst militära men också civila. Text och foto: Catharina Millmarker Bredd och djup, speciellt och starkt Verket har en rejäl bredd i sin verksamhet. Liksom djup. Specialanpassade fastig heter för krävande verksamheter; hamnar, flygplatser, ammunitionsförråd, hemliga berganläggningar, skogsbruk, kulturbyggnader och mycket mer. Allt detta kräver speciell kompetens på djupet om allt från försvarsanpassat skogsbruk till skyddsteknik och analyser om skydd och sårbarhet. Bredden i verksamheten från att bygga garnisoner och hålla dessa i drift, med olika typer av byggnader och mark, till den alldeles speciella verksamheten under jord, gör Fortifikationsverket till en organisation som har en viktig plats i det svenska samhällets behov av skydd. Styrkan i organisationen är att verket har den gemensamma nämnaren skydd och säkerhet som utgångspunkt i alla olika grenar av verksamheten. Skydd för försvarsverksamhet och civilt samhälle Den kompetens som funnits och finns för skydd av försvarsverksamhet, ska nu mer och mer även kunna utnyttjas av det civila samhället. Verket ska hjälpa till med skydd av det civila samhällets infrastruktur som behöver kunna fungera i kris. Detta innebär en möjlighet till kompetensutveckling som i sin tur kommer försvarssektorn till godo. Ett exempel på civil kund är Tieto, ITtjänstföretaget, som hyr en berganläggning av Fortifikationsverket. I anläggningen byggs just nu ett datacenter upp. Engagemang i miljön Fortifikationsverket har också engagerat sig i miljöarbete på olika sätt. Verket är certifierat och arbetar kontinuerligt med förbättringar, men vissa saker förtjänar mer uppmärksamhet. Försök med vindkraft ska komma igång och försök med energiskog pågår på mark som är näst intill oanvändbar till annat gamla skjutfält där oexploderad ammunition (OXA) ställer till problem. På så sätt kan statlig mark få en ny användning och dessutom en användning som är positiv för miljön. 6

7 Nöjdare kunder Text : Greta Stridsman Foto: Catharina Millmarker Fortifikationsverket har fått ett mycket gott resultat i den senaste NKI-mätningen (Nöjd Kund Index). Ett målmedvetet arbete har lett till goda resultat och en första analys av årets NKImätning visar att verket höjt index från 57 till 62. Jag är oerhört glad och stolt över detta, säger generaldirektör Lena Jönsson. Efter mätningen 2007 startades flera akti viteter för att få nöjdare kunder. Bland annat många lokala aktiviteter och det omfattande kundserviceprojektet där fokus har legat på att förbättra dialogen, återkopplingen och ge kunderna en god service. Våra mötesrutiner med Försvarsmakten har utvecklats och vi har numera en struktur för återkommande dialoger på flera olika nivåer. På en del orter har man också arbetat med lokala kundvårds planer för att förbättra samarbetet. Vi har fått en förhandsrapport som visar att NKI ökat med 5 enheter och total index med 7 enheter. Vi inväntar nu slutrapporten och ska sedan analysera resultatet för att mer i detalj se vad kunderna tycker och vad vi ytterligare kan förbättra. Jag är glad att kunna säga att vi närmat oss löftet vi gett våra kunder; Att vara en stark partner med snabb och säker respons. Det är ett fint lagarbete som ligger till grund för det förbättrade resultatet, säger Lena Jönsson. Grön el Text : Greta Stridsman Foto: Catharina Millmarker Fortifikationsverket har tillsammans med Försvarsmakten beslutat att bara köpa grön fossilfri el. Det minskar våra koldioxidutsläpp med 70 procent per år. Vi tycker att det är viktigt att vi som stor fastighetsägare bidrar till att minska koldioxidutsläppen, säger Morgan eriksson, media- och underhållsutvecklings ledare på Fortifikationsverket. Genom att köpa fossilfri el minskar vi våra koldioxidutsläpp med cirka ton på årsbasis, vilket motsvarar ungefär 70 procent. Den fossilfria el vi köper från och med nu kommer från vind- och vattenkraft. Det är något dyrare med grön el men det får vi tillbaka miljö mässigt och positivt är att vi hjälper till att öka trycket på producenterna att ta fram fossilfri energi, säger Morgan. Fortifikationsverket har de senaste fem åren satsat mycket på att växla om till förnyelsebar energi och har under perioden minskat koldioxidutsläppet med 55 procent. Vårt mål är att max 5 procent av vår värmeproduktion ska komma från fossila bränslen år 2012, fortsätter Morgan. Men vi jobbar naturligtvis mot att hamna så nära noll som möjligt. 7

8 tieto som hyresgäst i Fortifikationsverkets berganläggning Fortifikationsverket har fått en ny civil kund som hyresgäst i en berganläggning. IT-tjänsteföretaget Tieto flyttar in i datacentret som kommer att stå färdigt i april Anläggningen är den första i sitt slag och innebär för Fortifikationsverkets del att verket tar ännu ett steg i sin nya roll i det civila samhället när det gäller säker infrastruktur. Berganläggningen är kvadratmeter och lokalerna har ett högt skydd mot olika typer av hot. Verket har från regeringen uppdraget att bygga och förvalta fastigheter för försvarsändamål men också att utveckla skydds- och anläggningsteknik för hela det svenska samhället, både inom försvarssektorn och civilt. Jag är mycket nöjd med vår utveckling på den civila sidan, säger Mats Broman, chef för Centrum för Skyddsteknik på Fortifikationsverket. Det ger oss möjligheten att stödja den civila infrastruktur som kräver särskilt skydd, samtidigt som vår kompetensutveckling inom området kommer den svenska försvarssektorn tillgodo. Hotbilden i samhället förändras, kraven på skydd mot organiserad brottslighet, terrorism och naturkatastrofer ökar. Fortifikationsverket är numera en del av det svenska kris ledningssystemet, där verket samarbetar med andra myndigheter i samverkansområdet teknisk infrastruktur. Text och Foto: Catharina Millmarker 8

9 Nordiska länder delar kunskap Energipolitik, klimatförändringar, skydd av infrastruktur och information stod i centrum vid det nordiska seminariet om infrastruktur och säkerhet. Text och foto: Eva Hetting Den 19 november anordnade Fortifikationsverket, tillsammans med Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB), Försvarsmakten och Energimyndigheten ett nordiskt seminarium om infrastruktur och säkerhet. Syftet med seminariet var att öppna vägar för ett fördjupat samarbete mellan de nordiska länderna i allt som rör infrastrukturell säkerhet. Dagen inleddes med föreläsningar om klimatförändringar och vattenförsörjning och den ryska gasledningen innan man fortsatte med seminarier kring skydd av kärnkraftverk, framtida reaktorsäkerhet och informationssäkerhet och vad som händer i Arktis. Mats Broman, chef vid Fortifikations verkets Centrum för Skyddsteknik, föreläste om hur man kan skapa en högre robusthet och vilka olika typer av hot som kan påverka utformningen av en byggnad eller anläggning samt hur man kan bidra till att minska risken för en kris eller extraordinär påfrestning. Det är avgörande att man är med i tidiga skeden, säger Broman. Det ställer stora krav på att brukaren av byggnaden eller anläggningen tydligt anger sina krav, i såväl fred som kris eller krig, för att den tekniska försörjningen ska motsvara brukarens krav i de olika skedena. För att nå ett bra resultat krävs ett nära samarbete mellan fastighetsägaren och brukaren av lokalen. Den nya lagstiftningen avseende krisberedskap och höjd beredskap har också förändrat förutsättningarna att dimensionera byggnader och anläggningar som ska fungera i en kris. Det innebär att nuvarande bygglagstiftning behöver en översyn. Verket kommer vara med i en grupp tillsammans med MSB och Boverket för att se hur bygglagstiftningen kan komma att behöva förändras. Karl-Erik Hagström är den person på Fortifikationsverket som arrangerat seminariet. Jag tycker det blev en väldigt bra mix av ämnen. Grundtanken med programmet var att fånga frågor som är aktuella i tiden och det gjorde vi på ett bra sätt. Det handlade till exempel om rapporter från säkerhetspolitik samt den begränsade tillgång på vatten som råder i världen. Över lag tycker jag det var bra och att det var en glad och positiv stämning på seminariet, säger Hagström. Mats Broman Även verkets generaldirektör Lena Jönsson är nöjd. Det har varit många intressanta genomgångar ur olika perspektiv utifrån horisonten infrastrukturell säkerhet. Det är tydligt att det finns intresse av att diskutera dessa frågor i ett nordiskt sammanhang. Vi ska nu tillsammans med de andra arrangörerna utvärdera konferensen för att se på någon eventuell fortsättning, säger Lena Jönsson. Lyckat samarbete med Singapore fortsätter Myndigheten DSTA som är vår motsvarighet i Singapore har tecknat ett tvåårsavtal med oss inom det fortifikatoriska området. Text: Greta Stridsman Verket har varit i Singapore och genomfört en grundläggande utbildning inom fortifikatorisk planering och design. Sam arbetet med Singapore är en del i verkets uppdrag och satsningen på att utveckla och bevara den fortifikatoriska kompetensen för både Försvarsmaktens och det civila samhällets behov. För att lyckas med detta så jobbar verket både nationellt och internationellt inom det skyddstekniska området. Genom att använda oss av en fingerad anläggning som exempel genom hela utbildningen så kunde vi hålla en röd tråd, berättar Per-Olof Larsson, projektledare på Fortifikationsverket. Per-Olof har tillsammans med Lars-Erik Blomstrand, också han projektledare på verket, tagit fram stora delar av utbildningen. Processen från start med behovsunderlag och samspelet med Försvarsmakten gicks igenom. I förhållande till den geotekniska undersökningen visades hur man ska lägga bergrummet, hur man förstärker berget och hur man tar hand om farliga zoner som till exempel sprickor. Man tittade också på hur man dimensionerar berganläggningen i förhållande till antal människor, för vilka effekter den ska användas, hur driften ser ut i krig respektive fred, hur stora elverk, kylmaskiner och vilka skyddskonstruktioner som behövs. Vi visade också hur man via olika slussar tar sig in i berganläggningen utan att ta med sig hoten in, det kan till exempel vara gas eller EMP (Elektromagnetisk Puls). Vi gick igenom de yttre anslutningarna till omvärlden, berättar Per-Olof. Det kan vara till avlopp och elförsörjning, vägar och de ögon och öron som anläggningen har. Vi gick också igenom olika skyddskompo nenter. Det var verkligen jätteroligt och de var positiva. Fingerad anläggning 9

10 10

11 11

12 Nordiskt samarbete Nordiskt besök på Järflotta Det tunga batteriet ligger öde och påminner om forna tiders behov av att skydda kust och gränser. Batteriet, eller pjäsen, som kunde nå mål på över tre mil har beredskap att härbärgera 48 man. Inuti finns olika våningar där man laddat och hissat upp ammunition, där finns sovsalar med sängar på varandra, där finns kök och andra utrymmen. Den är imponerande att besöka. Fortifikationsverket och norska Forsvarsbygg har ett bilateralt avtal som bland annat handlar om att dra nytta av varandras kunskaper och erfarenheter. För att lära mer om och utbyta erfarenheter kring arbetet med avveckling och förädling besökte fem personer från Norska Forsvarsbygg under tre dagar Förädlings- och försäljningsenheten. I Stockholms skärgård finns många anläggningar av olika slag som idag inte längre används. De anses omoderna och avvecklas en efter en. Endast ett fåtal sparas som statliga byggnadsminnen. Under en tioårsperiod har Fortifikationsverket och Försvarsmakten tillsammans systematiskt arbetat med att avveckla militära anläggningar, och man är nu färdig med cirka 95 procent av det fasta kustartilleriet och de minstationer som fanns. Rivning och avyttring/förädling av före detta militära anläggningar görs på ett noggrant och miljövänligt sätt. Allt sorteras och återanvänds eller omhändertas enligt de krav som finns. För den besökta anläggningen kommer utrymmet där kanonpjäsen stått att fyllas med sand innan plombering. Övriga öppningar till anläggningen fylls med grus, sand och betong rester och försluts. Därefter räknar vi med att anläggningen vattenfylls i nivå med grundvattennivån. Vi arbetar helt efter verkets miljöpolicy, berättar Lennart Aldrin, chef för Förädlingsenheten. Avvecklingen köper vi på entreprenad som styrs genom noggranna handlingar som vi tagit fram i samråd med General läkaren. Det är väldigt viktigt att ha bra regler för detta så att de som arbetar med rivningen får en acceptabel arbetsmiljö. Vi har stor erfaren het av avyttring och förädling av anläggningar inom enheten. Vår enhet har även haft ansvaret när objekten för statliga byggnadsminnen färdigställts för överföring till Statens Fastighetsverk. Samarbetet mellan avyttring och investering håller på att utvecklas. Vi fick med oss många erfarenheter och reflektioner hem, säger Tod Faye-Schjøll, chef för porteføljeseksjonen i Skifte Eiendom. Till exempel kunde vi se att vi avvecklar och 12

13 bevarar på lika sätt när det gäller våra pjäser från perioden Det bekräftar ju att det är ett riktigt sätt vi gör det på, vi använder samma metoder. När det gäller avveckling av den större pjäsen, 12/70, så har vi ännu inte börjat avveckla våra och därför är det extra intressant att ta del av era tankar kring hur ni ska bevara denna som byggnadsminne, fortsätter Tod Faye-Schjøll. Det var värdefullt att få se hur det såg ut när kanonen var avlägsnad och man hade rivit förläggningsbyggnader och förplägnadsdelar. Vi blev imponerade över den avfalls sortering ni har. Det är en stor utmaning att sortera och återvinna enligt de EU-normer som finns. Gruppen var också intresserad av att sätta sig in i hur Fortifikationsverket jobbar med förädling, det vill säga hur vi anpassar före detta försvarsanläggningar för andra ändamål. Hoten i dagens samhälle gör att det finns ett stort behov för vissa företag av att skydda sin verksamhet på ett mycket säkert sätt. Då passar dessa berganläggningar utmärkt. Ett exempel på kund som hyr en anläggning av verket är ett IT-företag som har behov av att skydda sina servrar. I stället för att riva eller sälja så anpassar verket, tillsammans med kunden, anläggningen till kundens behov. I det här fallet är det en berganläggning på cirka m2, där man anpassar en del av ytan för kundens verksamhet. Förutom att berganläggningen är väldigt säker kommer den också att ha en minimal miljöpåverkan. Och för verkets del återanvänds det värde som en gång är skapat genom att ha sprängt upp berget. Att spränga ut ett bergrum och iordningsställa det i ett skick som möjliggör användning på det sätt som önskas skulle kosta cirka kronor per kvadrat meter. Det innebär alltså att kostnaden för att iordningsställa det bergrum verket nu hyr ut skulle uppgå till 440 miljoner kronor redan innan investeringarna för ändamålet ens kunnat påbörjas! Tod Faye-Schöll summerar: Det var väldigt intressant att se den bergsanläggning ni nu ställer i ordning för att hyra ut. Precis veckan efter vårt besök hos er fick vi vår första förfrågan från en firma på norska västkusten som eventuellt vill köpa en anläggning av oss för att bygga om till datalager. I Norge hyr vi ju inte ut anläggningar utan vi säljer de vidare. Det ska bli intressant att se vad som händer i Norge när debatten tar fart för att man insett att man behöver faciliteterna även för det civila samhället, avslutar Faye-Schöll. Text: Eva Hetting Foto: Eva Hetting och Catharina Millmarker 13

14 Klagstorps Herrgård Delar av herrgårdens huvudbyggnad kan vara uppförd redan i mitten av 1600-talet då den finns markerad på en karta. Hur byggnaden såg ut då framgår inte. Byggnaden hade fått sitt nuvarande utseende senast 1799 då den finns med på en laverad teckning som föreställer herrgården. De delar av interiören som finns bevarade är i huvudsak från början och mitten av 1800-talet. De båda flyglarna uppfördes ca 1770 och Herrgården var i privat ägo fram till Då inleder herrgården sin period som lantbruksskola. Efter ett antal ägarbyten under 1900-talets början doneras godset inklusive skolan till Skaraborgs läns hushållningssällskap som fortsätter att bedriva skolverksamhet på Klagstorp fram till Då köpte Kronan in egendomen för Skaraborgs pansarregementes räkning. Huvudbyggnaden med flyglar förklarades som byggnadsminnesmärke blev Klagstorps statligt byggnadsminne enligt den nya förordningen för statliga byggnadsminnen. Samtidigt utökades byggnadsminnet till att omfatta även sädesmagasinet, tegelmagasinet, park och alléer. 14

15 Efter att herrgårdens huvudbyggnad stått tom i ett antal år byggdes genomfördes en ombyggnad av huvudbyggnaden till moderna kontor. Den varsamma reno ve r ingen ihop med anpassningen till ny funktion belönades med ett hedersomnämnande i samband med utdelandet av Fortifikationsverkets arkitekturpris Ombyggnaden projekterades av Ingvar Blixt på Ritningen arkitektkontor i Skövde. Huvudbyggnaden och flyglarna innehåller idag ett drygt 30-tal kontorsrum med modern standard samt konferensrum med kök och matsal. Juryns motivering Ombyggnaden har skett med stor varsamhet och framförallt med stor kunskap om äldre byggnader och deras byggnads tekniska och arkitektoniska kvalitéer. De krav som moderna arbetsmiljöer ställer på ventilation, värme och kyla har lösts mycket förtjänstfullt med små ingrepp och utan iögonfallande installationer samt till en kostnad som understiger det ett normalt ventilationssystem skulle medföra. Flera av lösningarna visar på kreativitet och uppfinningsförmåga hos de inblandade. Vid renoveringen har traditionella färgtyper och tapeter använts vilket ger en vacker och autentisk miljö. Även flyglarna, som också renoverats, präglas av samma varsamhet och ödmjukhet inför den historiska miljön. I ladugården intill huvudbyggnaden har ett gym inretts på vinden. Här har ett modernare synsätt kommit till användning med en klimatgräns av glas inom den gamla vinden. Arkitekten har gjort en spännande lösning som minskar påverkan på de gamla takstolarna jämfört med en konventionell vindsisolering. Sammantaget är ombyggnaderna på Klagstorp mycket väl genomförda med kvalificerade estetiska lösningar och goda tekniska avvägningar. Projektet präglas dessutom av ett gott samarbete mellan arkitekt, antikvariska myndigheter och beställare. Arbetet med att återskapa Klagstorp fortsätter i parken där dammarna kommer att återskapas. Herrgårdens alla byggnader, dammar och omgivande mark och park som bildar som helhet en värdefull historisk miljö som tack vare den fortsatta användningen lever vidare om än med ny funktion. Text: Ingela Andersson Foto: Nino Monastra 15

16 Per-Olof i underjorden Per-Olof Larsson eller P-O som han kallas, jobbar med avyttring, han tar hand om berg anläggningar som ska avvecklas för att försvarssektorn inte längre behöver dem. I spåren efter omvandlingen av Sveriges försvar lämnas många berganläggningar, stora som små. De flesta läggs igen, medan några får en ny användning. P-O:s roll är att vara projektledare för arbetet med avyttring. Vad gör en projektledare? För P-O som jobbar med avveckling är det vanligaste projektet att det kommer en uppsägning av exempelvis en berganläggning från Försvarsmakten. Det görs en tidsplan och en beredning där man bland annat gör en kostnadsbedömning. En konsult, som verket har ramavtal med, håller samman dokumentationen runt en avveckling; gamla ritningar och andra dokument sammanställs. Sedan kommer samarbetet mellan Fortifikationsverket och Försvarsmakten att inriktas på hur avyttringen ska gå till. Från verkets sida är det en projektledare som P-O, och från försvaret en objektledare. Dessa två löser tillsammans hur man avvecklar den aktuella fastigheten. Försvaret tar hand om den lösa inredningen och sin egna utrustning, Fortifika tionsverket tar hand om det som rör byggnation och drift, fast inredning som installationer för avfuktning, kylning, värme, köksutrustning, elverk, cisterner, fläktar och mycket annat. Arbetet sköts av en entreprenör som leds av en byggledare och projektet är i hamn när man till sist gör en slutbesiktning. Varje projektledare har ungefär pågående projekt samtidigt i olika skeden. Totalinventering och miljöinventering görs och kontakt hålls dels med länsstyrelsen men också generalläkaren som är verkets tillsynsmyndighet när det gäller miljö- och hälsoskydd. Vid allt arbete byggnation, ombyggnation, avveckling så görs en anmälan till länsstyrelsen om vad som ska göras och var. Det kan vara mycket att ta hänsyn till; vattentäkt, naturreservat, Natura 2000-områden, 16

17 strandskydd, sällsynta arter av växter och djur, fåglars häckningsperiod, för att nämna några. En gång fick jag ett telefonsamtal från en handläggare på länsstyrelsen där det handlade om naturskydd. Hon frågade vilken väg vi skulle använda vid en speciell entreprenad ute i skärgården, berättar P-O. Jag talade om vilken väg vi skulle ta och hon sa Bra, då åker ni inte förbi ett havsörnsbo som vi vill skydda. P-O skrattar och säger: Då jag frågade var boet fanns fick jag svaret Det är hemligare än er anläggning! Vad gillar du med ditt jobb? P-O tänker en bråkdels sekund. Allt! Det är självständigt, jag genomför projekten från början till slut. Jag har fria händer att göra jobbet på mitt sätt, inom givna ramar givetvis och så länge jag levererar det jag ska. Det är skönt att få jobba så. Och så trivs jag med mina arbetskamrater och chefer, vi har kul ihop, det är viktigt! Text och foto: Catharina Millmarker Familj Fru: Lena Barn: Peter, Jens och Maria (38, 37, 35) Fritid 25 fot motorbåt Forever är ett gemensamt intresse för P-O och Lena, liksom golf. Slalom står högt i kurs Sälen och Italien gäller! Till familjen hör också katten Fjollan..! 17

18 Civil hyresgäst hos Fortifikationsverket FRA har flyttat in FRA har flyttat in i våra ny renoverade lokaler i Sollefteå med sin signalskydds verksamhet. Lena Jönsson invigde den 18 november lokalerna tillsammans med FRA:s generaldirektör Ingvar Åkesson. Text och foto: Catharina Millmarker Lokalerna är de tidigare kontorslokalerna på gamla hundskolan i Sollefteå. Kontoren och de andra utrymmena är ombyggda och anpassade för FRA:s behov. Enheten är specialiserad på signalskydd, vilket innebär att de skyddar vissa svenska myndigheter mot andra länders signalspaning, men också skydd mot avlyssning från exempelvis kriminella organisationer. Vi har haft ett mycket bra samarbete mellan Fortifikationsverket och FRA i detta projekt, säger Lena Jönsson, generaldirektör på Fortifikationsverket. Vi är glada över att ha kunder även på den civila sidan, vilket gör att vi ytterligare breddar vår kompetens och fortsätter vårt uppdrag att stötta civil verksamhet. Under invigningsdagen visades signalskyddsutrustning upp, exempelvis kryptotelefoner och kryptofaxar. Utrustning som finns även hos Fortifikationsverket. Enheten för kommunikationssäkerhet är en relativt ny del av FRA:s verksamhet. Tidigare fanns ansvaret för signalskyddet av Sveriges civila myndigheter hos Krisberedskapsmyndigheten (KBM). I samband med att KBM, Räddningsverket och Styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) vid årsskiftet ersattes av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), flyttades ansvaret för det civila signalskyddet till FRA. Sollefteås enhet tillhör FRA:s informationssäkerhetsavdelning på Lovön utanför Stockholm. 18

19 Bat Forts Tom Arnbom på fladdermusjakt Under Fortifikationsverkets arbete med att stänga igen gamla berganläggningar i Stockholms skärgård upptäcktes fladdermöss i en enda anläggning fanns åtta arter, varav tre mycket ovanliga. Text och foto: Catharina Millmarker Berganläggningarna hör till det gamla försvaret av inloppet till Stockholm. Kanonbatterier som bland annat finns på Värmdö. Här trivs de övervintrande arterna av fladdermöss i anläggningarna som är rensade på den inredning av innerväggar, innertak och utrustning som tidigare fanns där. På Värmdö har verket specialanpassat igengjutningarna av några ingångar till anläggningarna så att det lämnats små öppningar lagom för fladdermössens inflygning. En relativt enkel åtgärd som ger möjlighet till perfekt vinterhärbärge för de små liven. Vi stoppade upprensningen och förändrade arbetet med igengjutningar så att fladdermössen inte skulle störas, säger Per-Olof Larsson, projektledare på Fortifikationsverket. Vi engagerar oss i miljöarbete på många sätt och försöker ta så mycket hänsyn vi kan för att skydda sällsynta arter, både växter och djur. Förutom de rödlistade arterna, barbastell, fransfladdermus och mustaschfladder mus, har fem andra fladdermusarter hittats, bland annat långörad fladdermus och vatten fladdermus. Den art som väckt mest uppmärksamhet är barbastell, eftersom den troligen bara finns på två platser i Sverige. Sverige har skrivit under fladdermuskonventionen, Eurobat, och vi är glada att vi gemensamt kan arbeta för att säkra fladder mössens framtid i området. Om ingen hade reagerat och bergen gjutits igen hade fladdermössen gått en säker död till mötes, säger Tom Arnbom, naturvårdsexpert på Världsnaturfonden (WWF). Fakta: Fladdermöss (Chiroptera) är jordens näst artrikaste däggdjursgrupp med mer än arter, varav cirka 18 har observerats i Sverige. Bara ett fåtal flyttar till varmare trakter under vintern. Fladdermössen äter insekter och sover därför under den kalla säsongen när det inte finns några insekter att jaga. På hösten söker fladdermössen upp platser där det bara är några få plusgrader, lagom fuktigt och utan drag. Gamla berg anläggningar är idealiska övervintrings platser. 19

20 Fortifikationsverket Eskilstuna Tel