Årsfakta Upplaga 2

Transkript

1 Årsfakta 28 Upplaga 2

2 Förord Fortifikationsverket arbetar för att bli Sveriges ledande förvaltare av nyttofastigheter - ändamålsfastigheter. För att lyckas med den ambitionen krävs att vi driver en verksamhet som strävar efter att prestera bästa möjliga resultat ur kundernas och uppdragsgivarnas synvinkel. Ett verktyg för att göra detta är den skrift du nu håller i din hand Årsfakta 28. Årsfakta är en skrift som Fortifikationsverket har tagit fram de senaste åtta åren. Årets version har fått en ny struktur. Ett syfte har varit att tydligare betona resultaten av verkets arbete. Samtidigt har kopplingen till förvaltning och avyttring av mark, byggnader och anläggningar samt uppdragsverksamheten blivit klarare. Skriften presenterar Fortifikationsverket med hjälp av nyckeltal. Fokus ligger på nyckeltal som beskriver fastighetsbeståndet, uthyrning, kostnadseffektivitet och ekonomi. Skriften vänder sig till läsare både inom och utanför verket. Internt skall skriften vara ett verktyg för jämförelser och en inspirationskälla för att arbeta med egna nyckeltalsanalyser. Ett viktigt hjälpmedel för att nå ökad effektivitet är att fördjupa sig i verksamhetens resultat på olika sätt. Fortifikationsverkets verksamhet är geografiskt spridd över hela landet och förutsättningarna att förvalta fastighetsbeståndet skiljer sig åt från ort till ort. Med hjälp av de fakta och nyckeltal som redovisas i denna skrift kan man mera ingående analysera den interna verksamheten och hitta de bästa vägarna för att utveckla och effektivisera. Erik Dahlberg den svenska fortifikationens grundare. Interna och externa jämförelser är en framgångsfaktor i effektiviseringsarbetet och arbetet med att höja kvalitén i verksamheten. Skriften visar på möjligheterna att jämföra verkets hyror och kostnader med andra fastighetsförvaltare inom offentlig sektor. Ett syfte med rapporten är att lyfta fram Fortifikationsverket inom förvaltning av ändamålsfastigheter men också utveckling av säkerhet och skydd. Verket har fått ett utökat mandat att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Som en följd av detta har ett Centrum för Skyddsteknik inrättats. Eskilstuna i juni 29 Lena Jönsson, Generaldirektör

3 ÅRSFAKTA MYNDIGHETSPRESENTATION 28 INNEHÅLL Sammanfattning Fortifikationsverket är en fastighetsförvaltande myndighet med stor variation i verksamheten. Uppdraget är att förvalta delar av statens fastighets- och byggnadsinnehav samt bedriva uppdragsverksamhet inom närliggande områden. Den totala omsättningen var 28 knappt 3 1 miljoner kronor, varav fastighetsförvaltningen svarade för 7%. En varierande och stor uppdragsverksamhet svarade för 23%. Medan resten av omslutningen avsåg avyttring fastighetsförsäljningar och andra former av avyttring av fastigheter, byggnader och anläggningar. Verket har ett av de största byggnadsbestånden i landet och är även en stor förvaltare av mark, bl.a. skogmark. Under de senaste åren har Fortifikationsverket fokuserat mycket på att effektivisera verksamheten. 28 har arbetet inriktats på energibesparingar och rationaliseringar inom fastighetsdriften, bl.a. har driften inom två fastighetsgrupper handlats upp externt. Effektiviseringsarbetet kommer att fortsätta under de kommande åren. Även kvalitén och säkerheten i uppgifterna om fastighetsbeståndet har ytterligare förbättrats. En metodik för driftnormering av resursåtgången för fastighetsdriften inom verkets bestånd har tagits fram. Den tillämpas för hela fastighetsbeståndet. Verket har även utvecklat en metodik för att mäta driftens kvalité med hjälp av den s.k. Driftrosen. Dessa metodiker har funnit intressenter inom både Sverige och de nordiska grannländerna. Ett viktigt hjälpmedel för att nå ökad effektivitet är att fördjupa sig i verksamhetens resultat på olika vis. Fortifikationsverkets verksamhet är geografiskt spridd över hela landet och förutsättningarna att förvalta fastighetsbeståndet skiljer sig åt från ort till ort. Med hjälp av de fakta och nyckeltal som redovisas i denna skrift kan man mera ingående analysera verksamheten och hitta de bästa vägarna att utveckla och effektivisera den. Interna och externa jämförelser är en framgångsfaktor i effektiviseringsarbetet och arbetet med att höja kvalitén i verksamheten. Skriften visar på möjligheterna att jämföra verkets hyror och kostnader med andra fastighetsförvaltare inom offentlig sektor. Sådana jämförelser visar att Fortifikationsverket har bland de lägsta hyrorna och kostnaderna inom denna sektor. 28 är det tredje året som den nya hyresmodellen med Försvarsmakten, Försvarets materielverk m.fl. myndigheter tillämpas. Erfarenheterna visar att den kostnadsbaserade modellen medför låga hyror för kunderna. Fortifikationsverket har tagit över hanteringen av Försvarsmaktens nyttjanderätter gentemot andra hyresvärdar. Dessa objekt vidareupplåter verket sedan till Försvarsmakten. Detta medger bättre möjligheter att åstadkomma affärsmässiga och fördelaktiga avtal med den externa marknaden. Vidare kan arrendeavtal samordnas med upplåtelser av byggnader och anläggningar, som verket förvaltar på annans mark. Verket har fått ett utökat mandat att bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Som en följd av detta har ett Centrum för Skyddsteknik inrättats. Förord... 2 Sammanfattning... 3 Om Fortifikationsverket... 4 Jämförelser med några andra fastighetsförvaltande organisationer... 5 Verksamhetsgrenar... 6 Ekonomi... 7 Så styrs verksamheten... 8 Organisation och personal... 8 Kunder- lokalbehov och nya marknader... 1 Fortifikationsverkets hyresgäster...1 Uthyrningsgrad...11 Hyresintäkterna...12 Hyresreducering med 15 mkr...13 Fortsatt tillämpning av nya hyresmodellen...13 NKI-undersökningar...14 Uppdrag att spara 3 mkr...14 Fortifikationsverkets uppdragsverksamhet...15 Nyttjanderätter åt Försvarsmakten...16 Fastighetsbestånd Lokalinnehav...18 Markinnehav...2 Övnings- och skjutfält...2 Arkitektur och byggnadsvård...22 Fastighetsdrift...24 Nyckeltal för lokaler...26 Jämförelse med andra offentliga fastighetsorganisationer Nyckeltal för sex lokalkategorier... 3 Nyckeltal en kort sammanfattning Kaserner - Förläggningsbyggnader Utbildning Kontor Militärrestauranger...47 Materieluppställning...51 Materielunderhåll Anläggningar och skyddsteknik...59 Försvarsanläggningar...59 Ekonomi...61 Utveckling...61 Domän...63 Skog...63 Jakt-, fiske- och jordbruksarrenden...65 Miljö och energi...66 Miljö Energi...67 Investering...68 Andel byggherrekostnader...72 Tidiga skeden i byggprocessen...72 Garnisonsplaner...72 Avyttring - Försäljning...73 Avyttringen vid Försäljningsenheten...74 Avyttring av försvarsanläggningar...76 Begrepp och definitioner...78

4 OM FORTIFIKATIONSVERKET Om Fortifikationsverket Fortifikationsverket är en av landets största fastighetsägare, specialiserad på försvarsfastigheter ändamålsfastigheter speciellt anpassade för Försvarsmakten och närstående myndigheter. Kärnkompetensen är att skapa funktionella arbetsmiljöer för dessa myndigheter, allt från förråd, utbildnings- och kontorslokaler till testanläggningar, övningsområden och försvarsanläggningar. Verket skall bedriva fortifikatoriskt utvecklingsarbete så att kompetens för det svenska samhällets behov inom skydds- och anläggningsteknik kan utvecklas och säkerställas. Fortifikationsverket är ett statligt verk under Finansdepartementet. Den 1 mars 29 fick verket en ny generaldirektör, Lena Jönsson. Fortifikationsverkets fastigheter och anläggningar finns spridda över hela Sverige. Fastighetsbeståndet omfattade vid utgången av år 28 3,6 miljoner kvm bruttoarea (BTA) vilket motsvarar cirka 3,2 miljoner kvm bruksarea (BRA). Därtill hade verket 38 hektar mark samt 6 1 försvarsanläggningar. Verket omsatte 3,1 miljarder under 28. Fortifikationsverket 28 Uppdrag och kunder Bildades 1 juli 1994 som en följd av riksdagens fastighetsreform En myndighet under finansdepartementet En av Sveriges största fastighetsförvaltare Bland kunderna finns Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut, Försvarets radioanstalt, Pliktverket, Luftfartsverket och Polisen Specialiserade på skydds- och anläggningsteknik Cirka 7 anställda Fortifikationsverket förvaltade 4 6 uppvärmda byggnader varav 3 statliga byggnadsminnen, från förläggningsbyggnader, militärrestauranger, administrations-, undervisnings-, övnings- och servicelokaler, till hangarer, garage och verkstäder 3 ouppvärmda byggnader, främst kallförråd 3,6 miljoner kvm BTA lokaler vilket motsvarar cirka 3,2 miljoner kvm BRA 6 1 försvarsanläggningar, bl.a. avancerade vapenbefästningar, bergrum och truppbefästningar 11 flygfält 38 hektar mark, varav ungefär 1 hektar skogsmark Cirka 35 mil väg Ett antal broar, hamnar, bevakningstorn, skjutbanor, olika övningsanordningar och teknisk infrastruktur Fortifikationsverket i ekonomiska termer Omsatte drygt 3 miljarder kronor varav hyror 2 miljarder kronor Hade ett verksamhetsresultat på 67 miljoner kronor Investerade för drygt 1 miljard kronor Sålde fastigheter för 12 miljoner kronor 4 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28

5 OM FORTIFIKATIONSVERKET Jämförelser med några andra fastighetsförvaltande organisationer I figur 1 och 2 jämförs Fortifikationsverket med några av de största fastighetsföretagen i Sverige. Sett till uthyrd area var Fortifikationsverket en av de allra största i landet under 28. Ser man till hyresintäkterna är verket inte lika stort, men en av de största aktörerna. Skillnaden beror bl.a. på att Fortifikationsverkets hyror, till skillnad från många av de andra aktörernas, är kostnadsbaserad och att fastighetsbeståndet till cirka en fjärdedel består av kallförråd som har låga kostnader och därmed också en låg hyra. I figur 3 och 4 jämförs Fortifikationsverket med de största statliga fastighetsförvaltarna av ändamålsfastigheter. Figur 1 Sveriges tolv största fastighetsförvaltare rangordnade efter uthyrbar area, arean mätt i kvm. Källa: Årsredovisningar Fortifikationsverket Vasakronan (AP Fastigheter) Svenska Bostäder Akademiska hus Stockholmshem Locum Västfastigheter Statens Fastighetsverk Fabege Familjebostäder Stockholm Diligentia Wihlborgs Specialfastigheter Jernhusen,7 1, 1,7 1,6 1,5 1,4 1,3 1,4 1,9 2,2 2,9 3,2 3,2 3, miljoner kvadratmeter Figur 2 Sveriges största fastighetsägare rangordnade efter hyresintäkter. Källa: Årsredovisningar Akademiska hus Vasakronan (AP Fastigheter) Svenska Bostäder Locum Fabege Diligentia Information om Linnés besök på Revinge övningsområde. Statens Fastighetsverk Fortifikationsverket Stockholmshem Familjebostäder Stockholm Västfastigheter Specialfastigheter Wihlborgs Jernhusen miljoner kronor FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28 5

6 OM FORTIFIKATIONSVERKET Verksamhetsgrenar Fortifikationsverket arbetar inom det område inom statsförvaltningen som kallas Effektiv statsförvaltning. Det aktuella verksamhetsområdet är Fastighetsförvaltning som 28 var indelat i verksamhetsgrenarna Förvaltning, Uppdrag och Avyttring. Verksamhetsgrenen Förvaltning, som är den klart största, omfattar förvärv, upplåtelse, administration, drift, hantering av värme, elektricitet och vatten, underhåll avseende lokaler och mark, försvarsanläggningar (befästningar), vägar, planer och anordningar (t.ex. hamnar och skjutbanor), nyttjanderätter samt skogsförvaltning. Verksamhetsgrenen Uppdrag omfattar tilläggstjänster, drift av andras fastigheter, nyttjanderätter för Försvarsmaktens räkning, fortifikatoriska uppdrag och övriga uppdrag. Inom denna verksamhetsgren förekommer fortifikatorisk utveckling samt tjänsteexport inom det fortifikatoriska området. Verksamhetsgrenen Avyttring omfattar förvaltning av fastigheter under avyttring, försäljning av fastigheter och återställande av mark i samband med att försvarsanläggningar avvecklas. Figur 3 Fortifikationsverkets fastighetsinnehav jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter, arealen mätt i kvm. Källa: Årsredovisningar. Fortifikationsverket 3,2 Fortifikationsverket har med denna indelning i verksamhetsgrenar en verksamhets- och således även en redovisningsstruktur, som stämmer överens med det normala inom fastighetsbranschen. Akademiska hus 2,9 Statens Fastighetsverk 1,6 Specialfastigheter Jernhusen,7 1, 28 27,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 miljoner kvadratmeter Figur 4 Fortifikationsverkets hyresintäkter jämfört med de största statliga förvaltarna av ändamålsfastigheter. Källa: Årsredovisningar. Akademiska hus Statens Fastighetsverk Fortifikationsverket Specialfastigheter Jernhusen miljoner kronor 6 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28

7 OM FORTIFIKATIONSVERKET Ekonomi Tabell 1. Fortifikationsverkets omslutning och resultat per verksamhetsgren samt några ekonomiska mått. Belopp avrundat till mkr. Källa: Fortifikationsverkets Årsredovisningar. Belopp i mkr Förvalting - Intäkter Kostnader Resultat Avyttring - Intäkter Kostnader Resultat Uppdrag - Intäkter Kostnader Resultat Verket totalt - Intäkter Kostnader Resultat Avkastningskrav Resultat efter avkastningskrav Direktavkastning 12% 12% 11% 9% Avkastning på disponibelt myndighetskapital 4% 5% 7% * Soliditet 34% 26% 24% 2% * jämförelsevärde saknas. Verkets totala ekonomi framgår av tabell 1. Redovisningen omfattar fyra år, då utfallet i den nya strukturen endast finns framtaget för de fyra senaste åren. I tabellen redovisas försäljningsintäkterna brutto. Det gör att de redovisade totalintäkterna är större än de som redovisas enligt verkets resultaträkning. Förklaringen till skillnaden är de redovisningsregler som gäller för försäljning av egendom. Omsättningen för förvaltningen av eget bestånd minskade med 118 mkr eller 6 %, på grund av främst en hyresreducering med 15 miljoner kronor. Det går inte att jämföra 27 och 28 då det gäller uppdragsverksamheten. Under 27 och 28 har verket successivt tagit över hanteringen av nyttjanderätter från Försvarsmakten. Under 27 betalade Försvarsmakten stora delar av dessa nyttjanderätter, speciellt för det första kvartalet 27. Det är därför svårt att uttala sig om bakgrunden till den ökande storleken på uppdragsverksamheten, då verkets hantering av nyttjanderätter för Försvarsmaktens räkning utgör den dominerande delen intäkts- och kostnadsmässigt. 28 gjorde Fortifikationsverket ett överskott på 67 miljoner kronor före avkastningskrav. 129 miljoner kronor levererades in till statskassan som avkastning på disponibelt myndighetskapital. Fullständigare ekonomisk redovisning finns i Årsredovisningen för 28 och Årsberättelse för 28. Båda rapporterna kan beställas från verkets Kommunikationsstab eller hämtas från verkets hemsida. FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28 7

8 OM FORTIFIKATIONSVERKET Så styrs verksamheten Fortifikationsverket leds av en styrelse som utses av regeringen. Styrelsen ansvarar inför regeringen för verksamheten och skall se till att den bedrivs effektivt. Regeringen ger direktiv i det årliga regleringsbrevet eller enligt särskilda beslut. Dessa innehåller bland annat mål för verksamheten samt krav på redovisning och återrapportering. Det övergripande målet är en kostnadseffektiv statlig kapital- och fastighetsförvaltning, med rimligt risktagande samt med likvärdig avkastning och service i jämförelse med andra alternativ. Målen för Fortifikationsverkets olika verksamhetsgrenar formuleras både i mer kvalitativa termer och i konkreta mätbara mål. Nyckelord i målbeskrivningen är - bibehållet eller om möjligt ökat värde på fastigheterna, - fastigheternas långsiktiga användning får inte riskeras, - god resurshushållning och hög ekonomisk effektivitet, - verket skall lämna en avkastning på genomsnittligt myndighetskapital på 5,6%, - anpassning till av statsmakterna beslutade förändringar rörande försvaret, - hänsyn till miljö- och kulturvärden - serviceinriktad hyresvärd. Fortifikationsverket utarbetar årligen ett internt styrdokument, verksamhetsplanen, där statens mål och krav bryts ner till interna strategiska mål och prioriterade aktiviteter. För att tydliggöra styrningen har ett verksamhetsledningssystem införts. HR enhet Juridik Administrativ enhet Internrevision Informationsstab Fastighetsavdelning Syd Revinge Karlskrona Ronneby Halmstad Såtenäs Göteborg Skövde Karlsborg Småland Ekonomistab Ledningsstab Fastighetsavdelning Norr Kungsängen Enköping Uppsala Södertörn Linköping Boden Luleå Arvidsjaur Figur 5. Fortifikationsverkets organisation 28 Mål och måluppfyllelse redovisas fylligare i Fortifikationsverkets årsredovisning för 28 och Årsberättelse 28. Organisation och personal Under 28 har bara mindre förändringar gjorts i organisationen. Huvuddragen i organisationen framgår av bilden. Fortifikationsverket har sitt huvudkontor i Eskilstuna. Huvudkontorets uppgift är att leda, stödja och utveckla verksamheten. Huvudkontoret tillhandahåller både strategiska och operativa Styrelse Generaldirektör Centrum för skyddsteknik Analyser Säkerhet Säkra anläggningar Boden Nora Strängnäs Ronneby Planering Projektledning Stf Generaldirektör Marknad och försäljning Staben för Internationella relationer Försäljning Domän Fastighetsinformation Förädling Markavdelning Byggprojektavdelning Förvaltningsutveckling tjänster till övriga verksamheter. Där finns ett antal staber och enheter. Verksamheten leds av generaldirektören med stöd av en ledningsgrupp. Fastighetsavdelningarna förvaltar det öppna beståndet. De ansvarar även för nyttjanderätter på uppdrag av Försvarsmakten. Fastighetsenheterna svarar för kundkontakter, den operativa driften, underhåll och det mesta av uppdragsverksamheten. Tabell 2 ger en bild av förvaltningen vid fastighetsavdelningarna. Mer fakta finns i avsnitten Fastighetsbestånd och Nyckeltal för Lokaler. 8 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28

9 OM FORTIFIKATIONSVERKET Centrum för skyddsteknik ansvarar för anskaffning och förvaltning av de objekt som hanteras med särskild sekretess försvarsanläggningar, cirka 2 byggnader i det öppna beståndet och en markareal på cirka 5 hektar. Vidare hanterar avdelningen den fortifikatoriska utvecklingen. Läs mer i avsnittet Anläggningar och skyddsteknik. Markavdelningen ansvarar för förvaltningen av Fortifikationsverkets skog, jakt-, fiske- och jordbruksarrenden samt försäljning av mark och byggnader. Avdelningen förvaltar dessutom byggnader med en area på 179 kvm BTA och mark med en areal på 3 hektar. Huvudsakligen rör det sig om objekt som skall avyttras. Läs mer i kapitlen Domän och Avyttring Försäljning. Tabell 2. Fastighetsförvaltningen inom fastighetsavdelningarna. Fastighetsavdelning Norr Syd Antal förvaltningsobjekt Byggnadsarea i kvm BTA Markareal i ha 333 * 37 Antal fastighetsenheter 8 9 *varav försöks- och skjutfälten i Vidsel och Älvdalen utgjorde 214 ha (64 %) Byggprojektavdelningen ansvarar för investeringar och teknikstöd. En fortsatt reducering av personalen har skett som en följd av avyttringen av fastigheter och driftnormeringen. Under 28 minskade medelantalet anställda med 17 personer, en minskning med drygt 2%. Vid utgången av 28 hade verket cirka 7 anställda. Verket har en hög medelålder. Inom fem år når 25% av personalen pensionsåldern. För att utveckla kompetensen och säkerställa framtida kvalificerad personal inför kommande pensionsavgångar, har verket under 28 satsat på ett trainee -program. Denna satsning på framtida kompetens och personalförsörjning kommer att fortsätta under 29. Vy över betesmark och vatten på Revingehed övningsområde. FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28 9

10 KUNDER LOKALBEHOV OCH NYA MARKNADER Kunder lokalbehov och nya marknader Fortifikationsverket ska tillhandahålla ändamålsenliga fastigheter, lokaler och försvarsanläggningar åt hyresgästen. Från och med 27 har verket tagit över uppgiften från Försvarsmakten att hyra in lokaler och arrendera mark på den öppna marknaden. Fortifikationsverket har andra uppdrag vid sidan av förvaltningen av det egna fastighetsbeståndet. Fortifikationsverkets hyresgäster Fortifikationsverkets hyresgäster är främst Försvarsmakten och andra myndigheter och organisationer inom försvarsområdet. Försvarsmakten hyr drygt 9% av den lokalarea verket hyr ut. Det motsvarar cirka 3 miljoner kvm BTA av den totala area verket förvaltar. Andra större hyresgäster är Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, och Totalförsvarets forskningsinstitut. Det finns även ett antal andra hyresgäster i verkets lokaler och fastigheter t.ex. Polisen och Luftfartsverket. Fordonsområdet inom f.d. A9 området i Boden. Till följd av Försvarsbeslut och övrig lokalanpassning hos hyresgästerna har den uthyrda arean minskat med nästan 9 kvm BTA (2%) under perioden 24 till 28. Det är framför allt Försvarsmakten som har reducerat sina förhyrningar. Även de två senaste åren har den uthyrda arean minskat, trots att nyproduktion också har skett under perioden. Fortifikationsverket hyr även ut bostäder, fritidshus m.m. till andra hyresgäster. De senaste fyra åren har den volymen varit relativt konstant. Den mängd lokaler som är under avyttring har under perioden varit ungefär lika stor. Tabell 3. Upplåtna lokaler per kund/kundgrupp. I posten övrigt ingår egna lokaler och vakanser. Upplåten area i tusental kvm BTA. Upplåten area, tusental kvm BTA Kund/ kundgrupp Andel 28 Förändring 7-8 Försvarsmakten % -3,3% m Försvarets materielverk % -,6% g Försvaretsradioanstalt ,9% -3,9% g Totalförsvarets forskningsinstitut ,5%,% m Övriga statliga myndigheter * * * 1 1,3%,% Trend 4-8 Övriga % 61,2% k Summa % -1,5% m Under avyttring % 2,% k Övrigt % -33,3% m Summa lokalbestånd % -2,7% m 1 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28

11 KUNDER LOKALBEHOV OCH NYA MARKNADER Uthyrningsgrad Fortifikationsverket upplåter även stora markarealer till hyresgästerna inom försvarssektorn. Försvarsmakten och Försvarets materielverk är de som arrenderar mest mark. Markområden som upplåts åt Försvarsmakten utgörs av kasernområden, flyg-, skjut- och övningsfält samt övriga markområden, bl.a. Älvdalens skjutfält i Dalarna. Försvarets materielverk arrenderar robotövningsfältet i Vidsel i Norrbotten. Den upplåtna markarealen har under de fem sista åren minskat med 2% eller 7 2 hektar. Förkla- Tabell 4. Upplåten markareal i hektar per kund/kundgrupp. Upplåten markareal, hektar ringen är att behovet av övnings- och skjutfält har minskat i betydligt långsammare takt än behovet av lokaler. Det beror bl.a. på att det tar lång tid att återställa mark som har använts som skjutfält och där man kan ha problem med oexploderad ammunition. Samtidigt har den upplåtna arean ökat mellan 27 och 28 med 2% eller 7 35 hektar. Förklaringen till denna ökning är att redovisningen av upplåtelser till övriga hyresgäster (lägenhetsarrenden, jordbruksarrenden och bostadsarrenden) har varit möjlig att redovisa mera fullständigt för 28. De senaste fyra åren har Fortifikationsverket redovisat uthyrningsgraden i Årsredovisningarna. Uthyrningsgraden har då preciserats som uthyrningar enligt upplåtelseavtal eller nyttjanderätter i förhållande till totala arean. Uthyrningsgraden har de senaste fyra åren varit 92,3%, 91,7%, 9,1% respektive 9,4%. Den har således gått ned några procent de två senaste åren. 27 och 28 har uthyrningsgraden legat på ungefär samma nivå. Bland de objekt som inte ingår i uthyrningsgraden finns dels objekt under avyttring (försäljning, överföring till annan myndighet, rivning etc.), dels objekt som sagts upp men där det ännu inte har klarlagts hur de skall hanteras. En del av dessa objekt kan vara tillfälligt upplåtna under denna tid. Kund/ kundgrupp Andel 28 Förändring 7-8 Trend 4-8 Försvarsmakten % -,5% m Försvarets materielverk %,% g Totalförsvarets forskningsinstitut ,2%,% m Försvarets radioanstalt ,1%,% g SAAB Aerotech ,% -13,3% m Övriga hyresgäster ,3% 3928,3% k Summa upplåtet markbestånd % 2,1% m Ej uthyrt % -58,5% k Totalt markbestånd % -,4% g FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28 11

12 KUNDER LOKALBEHOV OCH NYA MARKNADER Hyresintäkterna Hyresintäkterna inkluderar ersättningar för nyttjanderätter. De totala hyresintäkterna minskade med 85 miljoner kronor från föregående år. Det motsvarar en minskning med 3,9%. Minskningen beror framför allt på den hyresreducering på 15 miljoner kronor, som beskrivs nedan. Hyrorna från Statens fastighetsverk och Sjöfartsverket har ökat. Men framför allt har hyresintäkterna utanför staten ökat med 21 miljoner kronor (53%) till 61 miljoner kronor. Detta är framför allt en konsekvens av att dessa avtal har marknadsanpassats. Tabell 5 visar att andra kunder än Försvarsmakten har fått en relativt sett större betydelse de senaste åren. Försvarsmaktens andel av hyressumman har minskat från 94 % till 9 %. Försvarsmakten är dock fortfarande den helt dominerande kunden. Tabell 5. Hyresintäkter per kund/kundgrupp. Övriga inkluderar alla former av nyttjanderätter utanför staten. Belopp i mkr. Hyresintäkt, miljoner kronor Kund/ kundgrupp Andel 28 Förändring 7-8 Försvarsmakten ,7% -5,4% m Försvarets materielverk 77,4 69,3 7,9 72,1 73,9 3,5% 2,5% m Försvarets radioanstalt 25,4 35,3 3,8 26,6 24,4 1,2% -8,3% g Totalförsvarets forskningsinstitut 18,6 19,8 19,7 2,2 15,8,7% -21,8% m Luftfartsverket 5,8 6,1 1,1 2,1 2,,1% -4,8% m Länsstyrelsen BD län 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5,3%,% g Polisen 1,4 1,6 2,4 7,5 9,4,4% 25,3% k Kustbevakningen,1 1,1 1,7 2,5 2,3,1% -8,% k Energimyndigheten 4,4 4, 3,3,2% -17,5% m Pliktverket 4,3 4,2,2% -2,3% m Statens fastighetsverk 3,3 9,1,4% 175,8% k Sjöfartsverket 3,5,2% g Övriga statliga myndigheter 8,1 3,4,2% -58,% m Trend 4-8 Övriga 36,9 3,5 33,4 39,8 6,8 2,9% k Summa hyresintäkt % -3,9% m Vy över kasernområde i Bodens garnison. 12 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28

13 KUNDER LOKALBEHOV OCH NYA MARKNADER Hyresreducering med 15 miljoner kronor Under våren 28 gjorde Fortifikationsverket en hyresreducering med 15 miljoner kronor till de fyra största kunderna. Bakgrunden var lägre räntekostnader och lägre förvaltningskostnader än vad som låg till grund för hyresberäkningarna. Reduceringen fördelades i förhållande till respektive myndighets andel av ersättningen enligt upplåtelseavtalen. Storleken på det återbetalade beloppet framgår av tabell 6. Fortsatt tillämpning av nya hyresmodellen På uppdrag av regeringen har Fortifikationsverket tillsammans med Försvarsmakten utvecklat en kostnadsbaserad hyresmodell under 25 och början av 26. Denna hyresmodell tillämpas alltid vid upplåtelser till Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut. Den tillämpas också i de flesta fall då det gäller övriga statliga myndigheter. Tabell 7 visar hur förfallotidpunkterna infaller för upplåtelseavtalen med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut. Dessa myndigheter står för 98% av hyresintäkterna från statliga myndigheter. Tabell 6. Fördelning av den reducerade ersättningen till kunder. Belopp i tkr. Kund/kundgrupp Andel av totala hyra Belopp som reducerats i tusental kr Försvarsmakten 94% Försvarets materielverk 4% 5 4 Försvarets radioanstalt 1% 2 Totalförsvarets forskningsinstitut 1% 1 5 Summa reduceringar 1% 15 Tabell 7. Förfallodatum, antal upplåtelseavtal och hyresersättningen enligt upplåtelseavtal (UA) för 28 med Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut. Sammanställningen avser bara det öppna fastighetsbeståndet. Belopp i mkr. Antal upplåtelseavtal och hyresersättningen i mkr Tidpunkt när upplåtelseavtalet förfaller, alltid per 31/12 Kund Försvarsmakten Antal UA Försvarsmakten Hyresbelopp Försvarets materielverk Antal UA 1 5 Försvarets materielverk Hyresbelopp,4 7 Försvarets radioanstalt Antal UA 1 1 Försvarets radioanstalt Hyresbelopp 2,2 Totalförsvarets forskningsinstitut Antal UA 4 Totalförsvarets forskningsinstitut Hyresbelopp 2 Alla fyra myndigheter Antal UA Alla fyra myndigheter Hyresbelopp 161 8, , FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28 13

14 KUNDER LOKALBEHOV OCH NYA MARKNADER Vid utgången av 28 förfaller 9% av avtalsbeloppet, men det avser mer än hälften av avtalen. Nästan 8 % av avtalsbeloppet förfaller vid utgången av 212 eller 213. Flertalet av avtalen som förfaller tecknades 27 och är således sexåriga. Hyresmodellen tillåter normalt inte upplåtelser längre än sex år. Figur 6 visar förfallostrukturen för upplåtelseavtalen med avseende på antalet avtal och avtalsbeloppen. Försvarsmaktens avtal med kort löptid omfattar till stora delar objekt, som finns utspridda över hela landet. De har sammanförts till avtal som avser objekt som ligger nära varandra eller avser likartade funktioner. Eftersom antalet objekt över arean är relativt stort, så blir det många upplåtelseavtal. I många fall kan det bli aktuellt med uppsägningar för dessa objekt. Man har därför inte velat binda avtalen på längre tider. Försvarsmaktens fleråriga avtal omfattar garnisonsområden, närövningsfält och flertalet övnings- och skjutfält. Det medför att dessa avtal trots att de är färre till antalet är de största avseende hyresersättningen. Försvarets radioanstalt och totalförsvarets forskningsinstitut har för närvarande inte velat teckna fleråriga avtal. NKI-undersökningar Fortifikationsverket har sedan 22 gjort NKIundersökningar fyra gånger. NKI står för nöjd kund index. Under 28 genomfördes ingen NKI-undersökning. Nästa NKI undersökning kommer att göras under 29. Uppdrag att spara 3 miljoner kronor Regeringen har uppdragit åt Fortifikationsverket och Försvarsmakten att tillsammans spara 1 miljoner kronor avseende Försvarsmaktens totala kostnader för lokaler, anläggningar och mark. Myndigheterna är ense om att Fortifikationsverket skall spara 3 miljoner av detta belopp, medan resterande del av besparingen skall tas ut inom Försvarsmakten. Fortifikationsverket har redovisat till regeringen vilka besparingar man har uppnått. Beaktar man en volymminskning i beståndet på 16,3% mellan 25 och 28, så har verket uppnått besparingar i reala termer motsvarande cirka 9 miljoner mellan 24 och 28. Åtgärderna har avsett drift, mediahantering, underhåll och administration. Antal avtal med utflyttningsdag, totala antalet upplåtelseavtal 266 Hyresbelopp med förfallodag, totalt hyresbelopp 1 79 Mkr Figur 6. Förfallostrukturen för upplåtelseavtalen 28 med avseende på antal avtal och avtalat belopp avseende Försvarsmakten, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt och Totalförsvarets forskningsinstitut. 14 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28

15 KUNDER LOKALBEHOV OCH NYA MARKNADER Fortifikationsverkets uppdragsverksamhet Fortifikationsverket tillhandahåller tjänster utöver upplåtelse av mark och lokaler i form av: Tilläggstjänster med tilläggstjänster avses tjänster till verkets hyresgäster som har nära samband med verkets fastighetsförvaltning, t.ex. reparationer vid skadegörelse som inte ingår i upplåtelseavtalet, verksamhetsanpassningar i lokaler, nyckelhantering, service av lös släckningsutrustning, andra fastighetsnära tjänster och liknande åtgärder. Fastighetsdrift åt andra fastighetsägare, i de flesta fall är Försvarsmakten hyresgäst. Fortifikationsverket hanterar samtliga nyttjanderätter till fast egendom åt Försvarsmakten. Fortifikatoriska uppdrag Övriga uppdrag Tabell 8. Uppdragsverksamhetens omfattning och fördelning på områden inom respektive utanför staten. De fortifikatoriska uppdragen ingår i övriga uppdrag. Alla belopp i tkr. Belopp i tkr Typ av uppdrag/kundgrupp Statliga myndigheter Externa kunder Alla kunder Nyttjanderätter åt Försvarsmakten Tilläggstjänster Övriga uppdrag Total uppdragsersättning Uppdragsverksamheten har stor omfattning. Den totala ersättningen under 28 var cirka 68 miljoner kronor. Det är en större omfattning än för de flesta andra fastighetsförvaltare. Tabell 8 visar intäkterna från uppdragsverksamheten från statliga myndigheter respektive externa kunder budgetåret 28. Uppdrag åt statliga myndigheterna står för 95% av uppdragsintäkterna. Den största andelen avser Försvarsmakten, nästan 92%. Även åt Statens fastighetsverk, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Kustbevakningen och Sjöfartsverket utförs uppdrag motsvarande mer än en miljon kronor 28. Bland de övriga uppdragen utgör fastighetsdrift på andras fastigheter 28 miljoner kronor. Belopp i Mkr Budgetår Figur 7 visar utvecklingen av uppdragsverksamheten från 27 till 28 avseende tilläggstjänster och övriga uppdrag. Tilläggstjänsterna har minskat. Det gäller framför allt tjänster åt Försvarsmakten. Övriga uppdrag visar en svag ökning. Övriga uppdrag åt externa kunder har ökat med 8,3 miljoner kronor eller 57%. Nyttjanderätter åt Försvarsmakten tog Fortifikationsverket successivt över från Försvarsmakten under främst första halvåret 27. Det går därför inte att jämföra verkets utfall 27 och 28 för den verksamheten. Figur 7. Utvecklingen av tilläggstjänster och övriga uppdrag mellan 27 och 28. FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28 15

16 KUNDER LOKALBEHOV k o OCH n t o r NYA s l o k MARKNADER a l e r s a n d h a m n s g a t a n / t e g e l u d d s v ä g e n 9 2 g ä r d e t, s t o c Nyttjanderätter åt Försvarsmakten Fortifikationsverket har sedan 27 förvaltningsansvaret för nyttjanderätter till fast egendom åt Försvarsmakten. Verksamheten omfattar avtal avseende lokaler, bostäder, parkeringar, arrenden, samfälligheter, servitut och övriga nyttjanderätter. Verket ingår avtalen med tredje part och vidareupplåter därefter nyttjanderätterna till Försvarsmakten. Under 28 hanterade fastighetsavdelningarna cirka 9 arrenden med en total areal på cirka 1 hektar. Införhyrningar av lokaler omfattade cirka 55 avtal med en lokalarea på cirka 6 kvm LOA. Det motsvarar cirka en femtedel av Fortifikationsverkets fastighetsbestånd. Därutöver hanterar fastighetsavdelningarna ett stort antal övriga nyttjanderätter, samfälligheter och servitut för Försvarsmaktens verksamhet. Tabell 9 visar omfattningen av verksamheten. Entré till de nya kontorslokaler på Sandhamnsgatan som Fortifikationsverket hyrt in för Försvarsmaktens nya HR-centrum. Tabell 9. Omfattningen av nyttjanderätter åt Försvarsmakten 28. Sammanställningen omfattar bara de delar som hanteras inom det öppna beståndet och baseras på gällande kontrakt. Centrum för skyddsteknik förvaltar arrenden och nyttjanderätter avseende de försvarsanläggningar som har särskilda sekretesskrav. På grund av stor osäkerhet har värdena för samfälligheter, servitut och övriga nyttjanderätter inte tagits med. Hyra lokaler Hyra bostäder Hyra parkering Markarrenden Övriga nyttjanderätter Samfälligheter och servitut Antal Hyra tkr/år Yta i kvm Yta i ha Hyra kr/kvm Arrende kr/ha FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28

17 KUNDER LOKALBEHOV OCH NYA MARKNADER Tabell 1. Avtalade nyttjanderätter åt Försvarsmakten, Avtal med en ekonomisk förpliktelse överstigande 1 mkr. Belopp redovisas i tkr. Fastighetsägare Ort Årshyra i tkr Storlek i kvm LOA Specialfastigheter AB via Försvarsfastigheter Sverige AB Högkvarterat, Stockholm Specialfastigheter AB via Försvarsfastigheter Sverige AB Tre Vapen, Stockholm GE Real Estate via Brännkammaren 4 AB Tegeluddsvägen 64, Stockholm Statens Fastighetsverk Karlsborgs Fästning, Karlsborg Kungsleden Friab AB Stenvreten, Enköping Statens Fastighetsverk Flottiljvägen, Karlsborg Statens Fastighetsverk Befälsgatan, Karlsborg Fastighets AB Melker Skandiagatan, Arboga Afa Sjukförsäkrings AB Tegeluddsvägen 31, Stockholm Kasernen AB Elevbostäder, Halmstad Under år 28 har verket ingått, omförhandlat och sagt upp ett stort antal nyttjanderättsavtal åt Försvarsmakten. Tabell 1 visar avtal med störst ekonomisk förpliktelse. I och med att verket har det totala förvaltningsansvaret för nyttjanderätter blir det lättare att jämföra och avväga införhyrningar i förhållande till ny-, till- och ombyggnad av lokaler i verkets egen regi. Detta skapar möjligheter till större kostnadseffektivitet i Försvarsmaktens lokalbehov. Fördelning av intäkterna på olika verksamheter, 28 Hyror 69% Inavtal - inarrenden - införhyrningar 15% Ersättningar tilläggstjänster 4% Övriga uppdregsintäkter 3% Avyttringsintäkter 6% Skogsintäkter och övriga intäkter 2% Figur 8. Fortifikationsverkets intäkter 28 exklusive finansiella intäkter fördelade på olika verksamheter. De totala intäkterna exklusive finansiella intäkter var 3 48 miljoner kronor. I figuren nettoredovisas försäljningsintäkterna (jämför tabell 1 sidan 7). FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28 17

18 FASTIGHETSBESTÅND Fastighetsbestånd I det här avsnittet redovisas Fortifikationsverkets bestånd av lokaler och mark. Lokalinnehav Vid utgången av 28 omfattade Fortifikationsverkets lokalinnehav inom det öppna beståndet 7 6 byggnader. Den sammanlagda bruttoarean var 3,6 miljoner kvm. Detta är en minskning med 2,7% jämfört med föregående år. Under perioden minskade Fortifikationsverkets lokalinnehav med drygt 94 kvm vilket motsvarar 21%. Fördelning efter användning Inom Fortifikationsverket klassas alla byggnader och anläggningar efter huvudsakligt användningsområde. Den klart största gruppen är byggnader avsedda för förråd och materieluppställning. Dessa utgör hälften av det totala beståndet. Denna grupp innefattar många olika typer av byggnader, allt från enkla, kalla förråd till avancerade hangarer. Enkla förråd utgör cirka 22% av den totala arean. Av tabell 11 framgår att alla kategorier har en trendmässig minskning mellan 24 och 28. Fördelning per län Byggnadsbeståndet är fördelat över hela landet. Fortifikationsverket har byggnader i alla län och i 62% av alla kommuner. De största bestånden finns i Västra Götalands, Norrbottens och Stockholms län. Även i Blekinge, Uppsala och Skåne län finns det bestånd större än 2 kvm bruttoarea. De kommuner där verket har enskilt störst bruttoarea är Boden och Karlskrona, tätt följt av Skövde. I 17 av landets kommuner har Fortifikationsverket ett bestånd överstigande 1 kvm bruttoarea. Tabell 11. Lokalinnehav fördelat efter huvudsaklig användning. Tusentals kvm BTA Byggnadstyp Förändring 7-8 Trend 4-8 Förråd och materieluppställning ,4% m Kaserner ,3% m Utbildning ,3% m Kontor ,5% m Materielunderhåll ,5% m Karta funktioner (år 27) Administration Förläggning Utbildning/fys. träning Förplägnad Förråd/arkiv Fordonsuppställning Personalvård Förplägnad ,7% m Bostad ,6% m Kultur och fritid ,9% m Hälso- och sjukvård ,1% m Bevakning/skydd ,2% m Övrigt ,9% m Summa ,7% m Detalj från Bodens garnison med utritade byggnader med aktuell funktion 27 angiven. 18 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28

19 FASTIGHETSBESTÅND Tabell 12. Lokalfördelning per län. Tusentals kvm BTA Län Förändring 7-8 Stockholms län ,3% m Uppsala län ,5% m Södermanlands län % m Östergötlands län ,4% k Jönköpings län ,8% m Kronobergs län ,1% m Kalmar län ,% m Gotlands län ,9% m Blekinge län ,6% k Skåne län ,9% g Hallands län ,1% k Västra Götalands län ,8% g Värmlands län ,3% m Örebro län ,7% m Västmanlands län ,% g Dalarnas län % m Gävleborgs län ,% m Västernorrlands län % m Trend 4-8 Den största minskningen både i absoluta tal och procentuellt har skett i Södermanlands län. Andra län där man kan se en minskning sedan föregående år är Jämtlands län och Gotlands län, i vilka arean har minskat med cirka 1 kvm bruttoarea. Lokalbeståndet i Skåne län har minskat med dryga 17 kvm bruttoarea. Den procentuella minskningen där är dock inte alls lika stor som i Jämtland och på Gotland. Minskningarna i lokalbeståndet beror främst på nedläggningar i samband med Försvarsbeslut, men även på försäljningar av förråd i samband med Försvarsmaktens förrådsomställning. I sex län har lokalarean ökat jämfört med 27. Den största ökningen har skett i Västra Götalands län med cirka 34 kvm, en ökning med nästan 6%. Ökningen här beror på att verket har köpt ett större byggnadsbestånd av kommunen i Karlsborg. Redovisning per län görs via registerfastigheten som byggnaden tillhör. Byggnader som saknar koppling till registerfastighet återfinns under rubriken Övrigt i tabellen. Jämtlands län % m Västerbottens län ,% m Norrbottens län % m Övrigt % m Summa % m FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28 19

20 FASTIGHETSBESTÅND Markinnehav Fortifikationsverket förvaltar 38 hektar mark, varav cirka 1 hektar utgörs av produktiv skogsmark. Mer fakta om skogsverksamheten finns i kapitlet Domän. Fortifikationsverket förvaltar mark i alla län och i 57% av Sveriges kommuner. Det största innehavet finns i Norrbotten och i Dalarna. De kommuner där Fortifikationsverket har de största markinnehaven är Jokkmokk (bl.a. Vidsel Robotförsöksplats) och Älvdalen (bl a Älvdalens skjutfält). Som jämförelse kan nämnas att robotförsöksplatsen i Vidsel har en area som är något större än halva Blekinge. I tabell 13 redovisas markinnehavet i de fem län där Fortifikationsverket har det största markinnehavet. Fördelning efter användning Fortifikationsverkets markområden klassificeras efter användning i bland annat övnings- och skjutfält, flygplatsområden och kasernområden. I gruppen Övrig mark ingår all mark som inte är klassad för en specifik användning. Markarealen per objekttyp redovisas i tabell 14. Tabell 13. Markareal i de fem län där Fortifikationsverket har störst markinnehav. Markareal i tusentals hektar Markareal per län Förändring 7-8 Norrbottens län ,1% g Dalarnas län 55,4 55,4 55,2 55,2 55,2,% g Stockholms län 18,9 19, 18,8 18,8 18,8 -,1% g Västra Götalands län 16,2 16,2 16,2 15,9 15,9,1% g Skåne län 1,6 1,4 1,4 1, 1,,3% m Övriga ,3% m Summa ,4% g Tabell 14. Markareal fördelat efter huvudsaklig användning. Markareal i tusentals hektar Markareal per objekttyp Förändring 7-8 Övnings- och skjutfält ,4% g Fristående område för byggnader 1,3 1,3 1,1 1, 1, -,4% m Flygplatsområde 5,8 6,3 4,5 4,2 3,8-8,8% m Kasernområde 3, 2,9 2,6 2,7 2,6-5,% m Övrig mark ,% g Summa ,4% g Trend 4-8 Trend FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28

21 FASTIGHETSBESTÅND Långsammare minskning av markinnehav Markinnehavet minskar i en långsammare takt än vad lokalinnehavet gör. Detta beror till stor del på att de områden som säljs är främst kasernområden med stort lokalbestånd och relativt liten markareal. I och med Försvarsmaktens förrådsomställning säljs dessutom många förråd som ligger på ofri grund, det vill säga byggnader utan tillhörande mark. Vid försäljning av övningsoch skjutfält, där byggnadsbeståndet är litet och markarean stor, är försäljningsprocessen längre då marken ofta är behäftad med oexploderad ammunition, s.k. blindgångare. Tabell 15. De sex största skjutfälten med total landareal. Vidsel är till stor del klassat som övrig mark, övriga fält är klassade som övnings- och skjutfält. Areal i hektar Skjutfält Län Skjutfält Övrig mark Total markareal Älvdalen Dalarna Vidsel Norrbotten Kalixfors Norrbotten Villingsberg Örebro Arvidsjaur Norrbotten Kvarn - Prästtomta Östergötland Totalt Övnings- och skjutfält Antalet övnings- och skjutfält har minskat de senaste åren i och med Försvarets omstrukturering. Idag uppgår de till cirka 6 stycken enligt Försvarsmaktens definition på övnings- och skjutfält. Den totala arealen är cirka 15 hektar. De största fälten landarealsmässigt framgår av tabellen. De utgör cirka 93% av skjutfältsarealen. Fält större än 4 hektar (stora fält) är nio till antalet, fält mellan 2 och 4 hektar är åtta till antalet, fält under 2 hektar är 3 till antalet och fält med avlysning över vatten utgörs av sex fält. Fält för skjutning med stridsvagnar är Kråk, Ravlunda, Tåme, Utö och Älvdalen. Alla större och medelstora fält (över 2 hektar) fungerar för skjutningar med finkalibrig ammunition upp till 12 mm och samtliga typer av pansarvärnsvapen samt övningsammunition till stridsfordon. De större fälten samt Kråk, Ravlunda, Tåme och Utö klarar i dag alla vapentyper som Försvaret normalt använder. Tillståndsprövningarna sköts av Försvarsmakten. Robotövningsfältet i Vidsel i vinterskrud. FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28 21

22 FASTIGHETSBESTÅND Arkitektur och byggnadsvård Byggproduktionen inom Fortifikationsverket har sedan försvarsbeslutet 24 varit förhållandevis hög. Försvarsmaktens utveckling mot ett högteknologiskt försvar ställer krav på ständiga anpassningar och förnyelser i vårt fastighetsbestånd, där kulturarvet ofta samtidigt kräver stor hänsyn. Fortifikationsverket har sedan flera år i sitt regeringsuppdrag ett tydligt uttalat mål att verka för att det militära byggandet skall präglas av god arkitektur. Som stöd i det arbetet har verket ett kvalitetsprogram för arkitektur där verkets arkitekturpolicy ingår samt ett antal aktiviteter, som skall främja god kvalitet. Dit hör till exempel arkitekturrådets arbete, upprättandet av gestaltningsprogram, att anordna arkitekttävlingar i särskilt intressanta projekt samt att arbeta med att förbättra byggprocessen och att kompetensutveckla. Arkitekturråd Sedan 23 har Fortifikationsverket ett externt arkitekturråd, där erfarna arkitekter med kompetens inom olika områden ingår. Ordförande i rådet är generaldirektören och sekreterare är chefsarkitekten. Arkitekturrådet fungerar som en stödresurs åt verket och är samtidigt en inspirationskälla i arbetet för att uppnå en god kvalitet inom fastighetsbeståndet. Verket strävar efter en god arbets- och utbildningsmiljö, som är funktionell, hållbar och tilltalande. Under 28 har rådet besökt Karlskrona, Revinge och Karlsborg och därutöver haft ett antal planeringsmöten i Stockholm. Gestaltningsprogram Fortifikationsverket har som mål att upprätta gestaltningsprogram för alla garnisonsområden och större läger/övningsområden. Gestaltningsprogrammet beskriver de kvaliteter som finns i landskapsbild, fastighetsbestånd och enskilda byggnader och ger vägledning för hur man ska tillvarata och utveckla dem. Frågor som trafikföring, entréfrågor och parkeringsplatser kommer ofta upp liksom markskötsel, belysning och skyltning. Programmet skall även ge riktlinjer för eventuella nya byggnader. Avsikten är att programmet ska vara ett stöd i såväl planering och utveckling av ett område som i drift och underhåll. Arbetet görs med garnisonsplanen som grund och i samverkan med Försvarsmakten. Hittills har gestaltningsprogram upprättats för ett dussintal områden. Under 28 upprättades program för Boden och Karlsborg. Exteriör detaljbild och Arsenalen Karlskrona. Den gamla muren är närvarande även i interiören (se bild på sidan 23). Arkitekttävling i Karlskrona I Karlskrona genomfördes under året en allmän arkitekttävling om utformningen av Amiralitetsplatsen entrén till Örlogshamnen i världsarvet Karlskrona. Tävlingen leddes av Fortifikationsverket i samarbete med Statens fastighetsverk och Karlskrona kommun och med medverkan av Försvarsmakten. Syftet med tävlingen var att göra Amiralitetsplatsen med omgivningar till en värdig plats i Karlskrona, samt att skapa en attraktiv entréplats till Örlogshamnen och 22 FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28

23 FASTIGHETSBESTÅND Skeppsgossekasernen. I uppgiften ingick även att gestalta Förvarsmaktens vaktfunktion och att föreslå trafik - och parkeringslösning. Ett 4-tal tävlingsbidrag kom in, där det vinnande förslaget Sublimelight/mina drömmars stad insänt av arkitekten Tony Svensson, visade ett helhetsgrepp med känsla för den historiska bakgrunden och anknytningen till staden. Tävlingsförslaget kommer nu att ligga till grund för den fortsatta utformningen av vaktfunktionen och Amiralitetsplatsen. Arkitekturpriset 28 delades ut vid ett arkitekturseminarium i Stockholm För att utveckla den militära byggnadstraditionen och inspirera till god arkitektur i försvarsfastigheter instiftades 1998 Fortifikationsverkets Arkitekturpris, som under 28 delats ut för femte gången. Vid ett heldagsseminarium på Moderna Museet i Stockholm tilldelades Sjösäkerhetsskolan Arsenalen i Karlskrona med arkitekt Lennart Göransson arkitekturpriset och arkitekt Ingvar Blixt ett hederspris för ombyggnaden av Klagstorp vid Skövde. Urvalet hade skett ur de senaste tre årens produktion. De belönade projekten utmärker sig för nytänkande samtidigt som de är varsamma mot den befintliga miljön. Byggnadsvård Fortifikationsverket förvaltar ett stort antal kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Förutom närmare 3 byggnader, anläggningar och parker som är klassade som statliga byggnadsminnen Interiörbild av Arsenalen Karlskrona. (SBM), förvaltar verket minst lika många kulturhistoriskt värdefulla byggnader inom bland annat världsarvet Karlskrona Örlogsstad och inom riksintresseområden för kulturmiljövården i till exempel Boden. Vårdprogram och dokumentation Som ett led i att kvalitetssäkra byggnadernas och parkernas kulturhistoriska värden har Fortifikationsverket som mål att alla statliga byggnadsminnen ska ha ett vårdprogram. Vårdprogrammet innehåller bland annat beskrivning av de kulturhistoriska och arkitektoniska värdena, historik och nulägesbeskrivning. Under året har vårdprogram upprättats för Mönstersalsbyggnaden, Ekipagekontoret, Hampförrådet och byggnaderna inom Gröna gången i Karlskrona Örlogshamn samt för byggnaderna på P4 i Skövde. Extrasatsning på underhåll Under 28 användes drygt 21 miljoner kronor för extra insatser för statliga byggnadsminnen eller andra byggnader med högt kulturhistoriskt värde. Arbeten har bland annat utförts på byggnader på Känsö i Göteborg, byggnader inom örlogsbasen i Karlskrona, byggnad på skjut- och övningsfältet i Revingehed och byggnader inom Bodens garnison. FORTIFIKATIONSVERKET ÅRSFAKTA 28 23