Behandling av fetma vid vårdcentraler och medicinkliniker

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Behandling av fetma vid vårdcentraler och medicinkliniker"

Transkript

1 Behandling av fetma vid vårdcentraler och medicinkliniker Redovisning av en kartläggning med komplettering av statistiska uppgifter från sjukvårdsregistret och läkemedelsregistret

2 Dokumentty Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar och andra former av uppföljning av lagstiftning, verksamheter, resurser m.m. som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den kan utgöra underlag för myndighetens ställningstaganden och ingå som en del i större uppföljningar och utvärderingar av t.ex. reformer och fördelning av stimulansmedel. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr:

3 Förord Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU) har av regeringen haft i uppdrag att i samråd med Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut kartlägga och redovisa de behandlingsmöjligheter som finns för fetma. I denna rapport från Socialstyrelsen, som togs fram i samband med regeringsuppdraget, redovisas en kartläggning av de behandlingsmöjligheter som erbjuds vid medicinkliniker och ett urval av vårdcentraler våren Svaren på de öppna frågorna som ingick i enkäten för kartläggningen beskriver vårdenheternas behandling och belyser tillgänglighet och efterfrågan. Kartläggningen har kompletterats med statistiska uppgifter från sjukvårdsregistret om antal vårdtillfällen enligt sjukvårdsregistret och uppgifter om förskrivning av läkemedel mot fetma enligt läkemedelsregistret. Undersökningen har gjorts av utredare Erika Borgny under ledning av enhetschef Mats Ribacke och i samråd med medicinalrådet Claes Tollin, samtliga vid Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning. Bo Lindblom Avdelningschef Hälso- och sjukvårdsavdelningen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Inledning, syfte och genomförande 8 Fakta om fetma 9 Enligt SCB blir allt fler överviktiga 9 Mått på fetma och övervikt 9 Medicinska risker med fetma 9 Behandlingsmöjligheter 10 Behandlingsvolym 11 Behandlingsmodeller 12 Uppföljning av behandling 16 Tillgänglighet och patienttryck öppna svar 17 Läkemedel mot obesitas 22 Vård på sjukhus 24 Bilaga 1 Missiv 27 Bilaga 2 Enkät 28 5

6 6

7 Sammanfattning Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU), redovisade i juni 2002 ett uppdrag från regeringen att i samråd med Socialstyrelsen och Statens Folkhälsoinstitut kartlägga och redovisa behandlingsmöjligheter vid fetma. Socialstyrelsen gjorde i detta sammanhang en kartläggning av behandlingsmöjligheter för vuxna med fetma inom primärvård och sjukhusvård. En motsvarande kartläggning för barn och ungdomar har tidigare gjorts av SBU. Socialstyrelsens kartläggning skedde genom ett frågeformulär som skickades ut till samtliga medicinkliniker (n=83) och till var tionde vårdcentral (n=108). Svarsfrekvensen från medicinklinikerna uppgick till 79 procent och för vårdcentralerna till 68 procent. Här rapporteras det fullständiga resultatet av denna kartläggning, kompletterat med uppgifter om vårdtillfällen under diagnosen obesitas enligt sjukvårdsregistret och med uppgifter om förskrivning av läkemedel mot fetma enligt läkemedelsregistret. Såväl medicinkliniker som vårdcentraler anger att patienterna sällan söker för övervikt utan problemet aktualiseras i samband med vård eller behandling av andra sjukdomar. Omkring hälften av klinikerna och vårdcentralerna uppger att de behandlar färre än fem patienter per månad. Samtidigt uppger ett mindre antal (17 procent) av medicinklinikerna att de behandlar cirka 20 patienter per månad. Många vårdcentraler upplevde en stark tillströmning av patienter när läkemedlet Xenical lanserades. Detta patienttryck försvann dock när det beslutades att läkemedlet inte skulle ingå i högkostnadsskyddet. Tillströmningen av patienter har också visat sig öka i de fall särskilda mottagningar, t.ex. ledda av distriktssköterska, byggs upp, dvs. då särskilda resurser kan tillföras detta vårdområde. Såväl vårdcentraler som medicinkliniker uppger att de behandlar fetma enligt särskilda program. I stor utsträckning handlar det då om individuella program och i mindre utsträckning om strukturerade vårdprogram. För vårdcentralerna gäller att behandlingen i stor utsträckning, 95 procent, sker vid den egna mottagningen. Medicinklinikerna uppger att 60 procent av behandlingen sker vid egen klinik, viss specialklinik efter remittering eller vid annan klinik vid sjukhuset. Uppgifter från sjukvårdsregistret, dvs. sjukhusens slutenvård, visar att vård på kirurgisk klinik dominerar, och tre av fyra vårdade är kvinnor. Hälften av vårdtillfällena gäller patienter i åldersgruppen år. 7

8 Inledning, syfte och genomförande I juni 2002 rapporterade SBU till regeringen uppdraget att kartlägga och redovisa de behandlingsmöjligheter som finns för fetma. Uppdraget har utförts i samråd med Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet. I uppdraget ingick att redovisa effekterna av olika behandlingsmetoder mot fetma och i övrigt lämna förslag på lämpliga samhällsbaserade åtgärder mot fetma, samt att uppskatta de direkta kostnaderna för behandling av fetma och fetmarelaterade tillstånd. Socialstyrelsen medverkade genom en kartläggning av de behandlingsmöjligheter som finns för fetma i dag inom primärvård och sjukhusvård. Kartläggningen skedde genom frågeformulär till samtliga medicinkliniker (83 stycken) och till var tionde vårdcentral (108 stycken). Enkäten adresserades till verksamhetschefen. Svarsfrekvensen för medicinklinikerna uppgick till 79 procent och för vårdcentralerna till 68 procent. Kartläggningen kompletterades med uppgifter om vårdtillfällen med diagnosen obesitas hämtades från sjukvårdsregistret och uppgifter om förskrivning av läkemedel för fetmabehandling från läkemedelsregistret. Dessa register finns vid Epidemiologiskt Centrum (EpC), Socialstyrelsen. 8

9 Fakta om fetma Enligt SCB blir allt fler överviktiga Från SCB:s Undersökningar om levnadsförhållanden (ULF) åren , och kan man utläsa att fetma är ett växande problem, både bland kvinnor och män. Tolv procent av kvinnorna i åldrarna år och sju procent av männen räknades som feta Det innebär en ökning med nio respektive fem procent sedan När vikten avviker mindre från normalvikt än vid fetma men ändå är lite för hög talar man om övervikt. Åren var omkring 45 procent av såväl kvinnor som män överviktiga eller feta. Kvinnorna återfinns i högre utsträckning än männen i de övre viktintervallen där vi talar om fetma. Särskilt ökar andelen med fetma och övervikt bland unga kvinnor. Från relativt låga nivåer har andelen feta eller överviktiga bland åriga kvinnor nästan fördubblats. Mått på fetma och övervikt BMI (kroppsmasseindex) är ett mått på den relativa kroppsvikten och bygger på uppgifter om vikt och kroppslängd. Kroppsvikten divideras med den kvadrerade längden i meter. BMI mäts alltså i kg/m 2. WHO, FN:s hälsoorganisation, rekommenderade år 1985 gränsvärden i BMI för vad man anser vara övervikt respektive fetma. BMI-gränser för olika viktklasser Kvinnor Män Övervikt 23,9 28,6 25,1 30,00 Fetma 28,7 30,1 Medicinska risker med fetma Det finns en mycket stark koppling mellan övervikt/obesitas och senare utveckling av hypertoni, artros och diabetes. Den relativa risken att drabbas av diabetes ökar mer än tio gånger när vikten stiger från normal till övervikt. Mer än femtio procent av dessa fall kan direkt hänföras till fetman. Hypertoni och artros i viktbärande leder är andra vanliga konsekvenser av fetma. Mellan en tredjedel och av dessa tillstånd kan förklaras av övervikt och fetma och är därmed möjliga att förebygga i många fall. 9

10 Behandlingsmöjligheter De behandlingsmetoder 1 som används mot fetma är bl.a. kostbehandling, beteendeförändring, fysisk aktivitet, kirurgi, samt läkemedel. I det följande beskrivs kort vad de olika behandlingsmetoderna innebär. Kostbehandling Kosten spelar en central roll vid behandlingen av fetma. Kroppsvikten minskar när kostens energiinnehåll är mindre än energiförbrukningen. Storleken av detta energiunderskott avgör hur snabbt viktnedgången sker. Kostrådgivning kan ges både enskilt och i grupp. Redan kvalitativa förändringar, såsom förändrat fettintag, leder ofta till viktnedgång. Genom små och gradvisa förändringar i kostens totala energiinnehåll är det lättare att uppnå bestående resultat än genom dramatiska förändringar. Beteendeanalys och beteendeterapier Beteendeterapeutiska eller kognitiva beteendeterapeutiska metoder har använts framgångsrikt i behandlingen av övervikt och ätbeteendestörningar. För att kunna tillämpa dessa metoder och utveckla dem förutsätts kunskaper om generella principer för beteendeterapier. I generell mening innefattar beteendeanalys och beteendeterapier vetenskapligt grundade och beprövade metoder om hur man beter sig för att klara en problemsituation eller tränar på färdigheter som på längre sikt reducerar eller botar ett emotionellt, intellektuellt eller hälsorelaterat problem. Fysisk aktivitet Fysisk aktivitet kan ha en positiv effekt för behandlingen av fetma. Den kan direkt påverka kroppsvikten och kroppssammansättningen och de risker som förknippas med fetma och dessutom har fysiskt aktivitet indirekta psykologiska och sociala effekter, som t.ex. kan leda till bättre kostvanor. Kirurgi Sedan åttiotalet har kirurgi fått en framskjuten plats i behandlingen av fetma. Kirurgiska behandlingsmetoder är reserverade för personer med grav övervikt. Fetma medför ofta en social stigmatisering och en psykologisk belastning. I flera studier har betydande förbättringar i detta avseende kunnat rapporteras för patienter som minskat sin vikt genom kirurgi. Många patienter med psykiska och sociala besvär klarar emellertid inte av den livsstilsförändring som krävs för att operationen ska bli framgångsrik. Läkemedel I de fall läkemedel används för att minska vikten skall det ske i ett integrerat utbildningsprogram med råd om kost, fysisk aktivitet och livsstilsförändringar. Idag finns läkemedlen Xenical och Reductil inregistrerade. Xenical verkar genom att den reducerar fettabsorptionen och genom att fungera som 1 Uppgifterna kring behandlingsmetoderna är hämtade ur Fetma/fedme en nordisk lärobok (T. Andersen, A. Rissanen, S. Rössner, red.). För fullständigare faktainhämtning hänvisas till aktuell SBU-rapport: Fetma problem och åtgärder 2000, 10

11 en påminnelse till patienten att hålla sig till en fiberrik, fettsnål kost. Reductil ökar mättnadskänslan i samband med måltiden och har en viss effekt på energiomsättningen. Kartläggning av behandling av fetma 2 Behandlingsvolym Uppfattningen på både medicinkliniker och vårdcentraler är att personer med en mer komplicerad problembild, dvs. personer som har en mycket kraftig övervikt eller har följdsjukdomar pga. övervikt som regel får behandling. Man menar också att det stora problemet ur hälsosynpunkt är den grupp som inte själva tar initiativ till att minska vikten. I nedanstående tabell visas hur många som får behandling på vårdcentraler och medicinkliniker. 58 procent av medicinklinikerna har färre än fem patienter per månad och motsvarande andel för vårdcentralerna är 47 procent. Tabell 1. Procentuell fördelning av antalet patienter som behandlas för fetma på vårdcentraler och medicinkliniker. Medicinklinik Vårdcentral Färre än 5 per månad 58 % 47 % Mellan 5 och 10 per månad 6 % 28 % Mellan 11 och 20 per månad 5 % 11 % Över 20 per månad 17 % 12 % Ej svar 14 % 3 % Mot bakgrund av att fetma förekommer hos närmare en tiondel av den vuxna befolkningen är det en försvinnande liten del som behandlas för fetma inom sjukvården. Detta faktum märks också i många av de öppna svar som kommit in från de olika enheterna. Där säger man att patienter inte så ofta själva söker för övervikten utan att problemen kommer fram i samband med andra sjukdomar. Enligt de kommentarer som lämnats i enkätsvaren handlar det till viss del om att utbudet styr efterfrågan. Någon vårdcentral skrev t.ex. att då det blir känt att det finns en distriktssköterska som arbetar med problemområdet på vårdcentralen kommer det ständigt nya patienter. Betydelsen av profilering och marknadsföring kan säkert inte underskattas. På många håll är också resurserna begränsade samtidigt som behandlingsmetoderna upplevs ha begränsad verkan. Många vårdcentraler hade en enorm tillströmning av patienter när Xenical lanserades, patienterna försvann dock när det beslutades att läkemedlet inte skulle ingå i högkostnadsskyddet. 2 Kartläggningen gjordes med enkät enligt bilaga 2. 11

12 Behandlingsmodeller De flesta kliniker gör en distinktion mellan ren fetma och fetma med följdsjukdomar. De förstnämnda tas som regel om hand av primärvården och de senare av kliniker. I nedanstående diagram ges en beskrivning av hur behandlingen mot fetma ser ut. Hälften av vårdcentralerna och 36 procent av de tillfrågande medicinklinikerna har egna program för att behandla fetma. Få behandlar fetma efter program som de utvecklat i samråd med en specialklinik. Tabell 2. Procentuell redovisning av hur behandling av fetma genomförs. Vårdcentral Medicinklinik Efter eget program 52 % 34 % Annat 41 % 55 % Program i samråd med specialklinik 5 % 8 % Ej svar 1 % 3 % I de fall kliniken arbetar enligt ett strukturerat program kan det se ut enligt följande: Läkarbesök, beslut om ev. Reductilbehandling. Information om medicinverkan och plan för kontroller. Informationsblad till patienten. Prover: vikt, blodtryck, lipider, blodsocker Efter en månad besök hos diabetessköterska och dietist. Prover: vikt, blodtryck Starta Xenicalbehandling recept. Diabetessköterska och dietist var fjortonde dag. Prover: vikt, blodtryck Efter tre månader från start av Xenicalbehandling läkarbesök. Prover: vikt, blodtryck, lipider, blodsocker Relativt många har svarat annat som svar på frågan om hur behandling genomförs vid kliniken eller vårdcentralen. För både vårdcentralerna och medicinklinikerna gäller att annat oftast står för individuell behandling och att man saknar strukturerade behandlingsprogram eller behandlingsplaner. I några fall har man bildat nätverk eller referensgrupper som tar fram riktlinjer. Exempel på annat i svaren från medicinklinikerna (citat): Individuell behandling: Poliklinisk behandling med uppföljning på mottagning samt kontakt med dietist. 12

13 Individuell kostbehandling dietist. Viktgrupper undersköterska, projekt med jämförande kostbehandling. Vi har ingen behandlingsplan. Vi tar dock emot remitterade patienter individuellt för kostrådgivning. Gruppbehandling Gruppbehandling vid distriktssköterskemottagning. Dietist För överviktiga med diabetes finns dietist som ger kostinformation. Kontakt med dietisten som håller i uppföljningen. Dietisten träffar alla sina obesitaspatienter inom öppenvården. Klinikens dietist har ett eget program, i övrigt inga speciella program. Vi har inget program eller någon specialistmottagning för denna grupp. Diabetespatienter med övervikt handläggs dock av dietist/läkare. Ingen strukturerad behandlingsplan finns på kliniken. Enskilda patienter tas om hand av behandlande doktor med hjälp av dietist. Läkemedel Ingen speciell behandling förutom att enstaka patienter följs upp med viktkontroll och Xenical eller Reductil. Enstaka har remitterats för operation. Ren obesitas Vid ren obesitas hänvisning till primärvården. Obesitas vid metabol syndrom handläggning på kliniken med insatser av dietist, läkare m.fl. Hänvisas till primärvården. Behandling av obesitas tillhör primärvården. Normalfall primärvården, Extremfall särskild metabolenhet. Riktlinjer och program I Östergötland har en referensgrupp bildats som tar fram riktlinjer. Har utbildning främst för distriktsläkare om behandling och handläggning. Vi har gjort ett PM för fetmabehandling i samband med introduktionen av Xenical. Program NOBIS Nätverk mot obesitas i Skåne. Exempel på annat i svaren från vårdcentralerna (citat): Program Utifrån program som lärs ut på regionens utbildning Överviktsbehandling av vuxna i primärvården. Program upplagt i samråd med specialklinik: Överviktsskola med metabolenheten. 13

14 Vi håller på att utarbeta vårdprogram baserat på VISS. Nu finns individuella besök hos distriktssköterska med kostutbildning. Använder en del av Ingela Melins material, Xenicals respektive Reductils material. Ingela Melin är doktorand och utbildningsansvarig vid Överviktsenheten vid Huddinge sjukhus i Stockholm. Hon har utarbetat en metod och en behandlingsmodell som kan användas vid behandling av övervikt och metabolt syndrom. Individuell behandling Ingen systematisk behandling. Samtal med läkare och därefter kostsamtal med sjuksköterska. Patienten får träffa en sjuksköterska för att få kost och motionsrådgivning. Därefter lägger man upp en individuell plan. Arbetar efter frågeformuläret 20 frågor om dina matvanor som utarbetats av Habo vårdcentral i Skaraborgs län. Endast genom individuella samtal. Eventuellt remiss till beteendemedicin. Varje läkare handlägger efter eget huvud. Individuellt för varje patient. Dietist Dietisten får remiss och påbörjar en kostbehandling. Om det är motiverat kopplas även sjukgymnastiken in. I enstaka fall förekommer farmakologisk behandling. Individualiserat, ofta i samråd med dietist. Individualiserade lösningar i samråd med patienten och en dietist. Försök med Xenical och råd från dietist och läkaruppföljning har inte gett bestående resultat avseende livsstil och viktnedgång. De patienter som i egen regi valt att gå på viktväktarna har lyckats bäst, i många fall riktigt bra. Information vid besök hos läkare/diabetessköterska, ev. remiss till dietist, ev. läkemedel om patienten har råd med detta. Individuell kostrådgivning av distriktssköterskorna oftast före behandling med tabletter. Det är vanligast att behandlingen mot fetma sker på den egna vårdcentralen eller den egna kliniken. Tabell 3. Procentuell fördelning över var behandlingen sker vid medicinklinikerna. (Flera svarsalternativ möjliga.) Vid egen klinik, enbart öppenvård 60 % Efter hänvisning till specialistklinik 20 % Vid annan klinik på sjukhuset 12 % Ej svar 11 % Vid egen klinik, öppen och sluten vård 9 % Vid egen klinik, sluten vård 2 % 14

15 Tabell 4. Procentuell fördelning över var behandlingen sker vid vårdcentralerna. (Flera svarsalternativ möjliga.) Vid egen vårdcentral 95 % Efter hänvisning till specialistklinik 8 % Ej svar 3 % Vid klinik på sjukhus 3 % Vid annan vårdcentral 1 % Annan behandlande enhet Vi frågade medicinklinikerna och vårdcentralerna om det i deras sjukvårdsområde fanns någon annan enhet som behandlade personer med fetma. 52 procent av vårdcentralerna och 65 procent av medicinklinikerna svarade att det fanns en annan enhet. Många uppgav primärvård och kirurgkliniker som annan enhet. Det fanns även exempel på privata alternativ som t.ex. privatläkare med ansluten kostrådgivare samt privatpraktiserande dietist. Tabell 5. Procentuell redovisning över hur stor andel av enheterna som angett om det i sjukvårdsområdet finns någon annan enhet som behandlar fetma. Medicinklinik Vårdcentral Nej 28 % 40 % Ja 63 % 51 % Ej svar 9 % 9 % 15

16 Uppföljning av behandling Frågan om huruvida behandlingsresultaten följs upp vid kliniken visade sig vara otydligt formulerad och har tolkats på olika sätt. Vad som efterfrågades var om enheterna gjorde systematiska (statistiska) uppföljningar. Istället har en del tolkat frågan som om det var den enskilda patienten som skulle följas upp. Vi väljer därför att inte presentera några siffror i denna fråga. Klart är dock att de flesta har svarat nej på den fråga som avsågs. Av de öppna svaren med anknytning till frågan framgår att det är ovanligt med systematiska statistiska uppföljningar, men att de flesta följer upp den enskilda patienten med viktkontroller. Exempel på öppna svar från vårdcentralerna (citat): Det beror på hur ni menar behandlingen av den enskilda patienten följs alltid upp tills behandlingen är avslutad. Någon systematisk sammanställning av samtliga behandlingsresultat i statistiksyfte görs inte. Telefonkontakt samt återbesök efter avslutad behandling. Individuellt men inte systematiskt gemensamt. Dietisten har återträffar där hon följer upp patienterna. Patienten återkommer för viktkontroll och samtal men någon statistik finns inte. Ja, behandlingsresultaten följs upp men sammanställs inte. Frågan är fel ställd. Följer viktutvecklingen men ingen samlad statistisk uppföljning. Ja, regelbundna sköterskebesök innefattande samtal och vägning. En gång/mån. vanligast. ST-läkare har gjort studie på Xenicalpatienter. Via distriktssköterskans specialmottagning för obesitas. Gruppbehandling och uppföljning gjord av gruppledaren. Viktkontroller hos distriktssköterskan, upprepade återbesök hos distriktsläkaren. Ja, regelbundna läkarbesök, däremellan viktkontroller, dietist och friskvårdssköterskebesök, bassänggrupp. 16

17 Tillgänglighet och patienttryck öppna svar Detta avsnitt bygger på svaren på den öppna frågan Vilken är Din uppfattning med avseende på tillgänglighet och patienttryck när det gäller behandling för patienter med fetma i ditt upptagningsområde?. Det är stora variationer i de svar som lämnats men man kan urskilja två trender med avseende på tillgängligheten. Medan många inom medicinklinikerna ger uttryck för sin otillräcklighet menar många vårdcentraler att man kan hjälpa de som önskar hjälp. Många tar dock upp det faktum att fler skulle behöva söka hjälp och att den behandling som ges är en droppe i havet. För patienter som söker hjälp kan möjligheten till behandling variera mycket. Från både vårdcentraler och medicinkliniker pekar man på ett ökat behov hos befolkningen. Öppna svar från medicinklinikerna (citat): Bra behandlingsmetoder och program saknas Jag representerar medicinklinik. Saknar program. Denna grupp patienter erhåller inte en samlad kompetens, stora variationer hur detta genomförs. Inga tydliga mål eller målvärderingar. Efterfrågan på överviktsbehandling är mycket stor men idag finns det ingen bra behandlingsmetod att erbjuda här. Det räcker inte med kostrådgivning vid några tillfällen utan patienterna behöver hjälp med att påverka och förändra beteendet under lång tid. Resurser saknas Mer tid och resurser behövs för fetmabehandling, behovet har ökat. Vi har sedan flera år deltagit i överviktsstudien Xendos där många patienter med fetma tagits om hand. Studien avslutas i vår. Vi kommer därefter att ha bristfälliga resurser för att omhänderta och följa upp denna grupp av patienter som inte är prioriterad i dagens sjukvård. Otillräckliga resurser på dietistsidan har lett till att remisser på överviktspatienter begränsas enligt följande: BMI>30 eller BMI>28 samt medicinska komplikationer som t.ex. diabetes, hyperlipidemi. Dietisterna är anställda vid medicinkliniken men tar emot remisser. Patienttrycket ökar. Otillräckliga resurser i primärvården och på medicinklinikerna. Behovet är stort och vi behöver öppna fler enheter. Dels ur ett hälsoekonomiskt perspektiv, dels rent sjukvårdsmässigt. Vår verksamhet (överviktsenheten) är naturligtvis otillräcklig för de remissfall som kommer. Behov finns att ytterligare sprida behandlingsprogram till endra enheter. Det stora problemet (och behovet) rör de minst extrema fetmapatienterna. 17

18 Ökande behov, stora förhoppningar från patienter på bantningsmediciner. Patienttrycket överstiger tillgängligheten. Högt tryck låg tillgänglighet. I Storgöteborg finns ca feta individer. Vid sektionen för kroppssammansättning och metabolismmedicinkliniken klarar vi nybesök/år. Vi genomför ca läkarbesök, dietistbesök och sköterskebesök. Men det är ju en droppe i havet. Efterfrågan från patienter är stor. Tillgängligheten styrs av läkartillgången. Från hösten 2000 har det saknats ansvarig läkare för överviktsenheten, som då har skötts av ordinarie läkare på medicinkliniken. Låg tillgänglighet. Det finns två dietister vid kliniken, de servar även primärvården. Vid ren obesitasproblematik hänvisas patienten till gruppinformation som ges av sköterska i primärvården, alternativt till viktväktarna. För närvarande inga möjligheter att tillgodose patienternas önskemål. Stort problem, ofta i gruppen typ 2-diabetes. Koppling till primärvården Beroende av remisser från primärvården, de filtrerar och reducerar trycket från patienterna. Borde nog samordna lite mer, med koppling till primärvården. Fetmabehandlingens tyngd bör ligga på primärvården, gärna i gruppbehandlingsform. Central poliklinisk stödfunktion samt specialistfunktion på sjukhusnivå skulle vara optimalt. Idag finns ingen fungerande obesitasbehandling, vare sig i primär- eller slutenvården. Patienterna är tyvärr för snälla, accepterar situationen, mår dåligt och försöker söka hjälp utanför sjukvården enbart. Ingår i familjeläkarnas åtagande. I jämförelse med många andra landsting är läkartillgången i primärvården god i Västmanland. Däremot saknas dietister i familjeläkarlaget. Extremfeta har sedan ett par år fått tillgång till specialenhet inom landstinget (Medicinkliniken Sala). Bristande vårdresurser, ofta inom primärvården. Vi hänvisar dessa patienter i största möjliga mån till primärvården. God tillgänglighet Anser att tillgängligheten är bra. Det finns två dietister på sjukhuset som träffar patienter med övervikt både i grupp och enskilt. Primärvården har också två dietister med samma möjlighet. Förutom detta finns även överviktsmottagningen. Det som saknas är samordning mellan dessa instanser och en helhetsplanering. Tillgänglighet: god. Patienttryck: inte särskilt stort. Måttligt patienttryck, begränsad tillgänglighet. Inget påtagligt tryck från patientsidan. Tillgängligheten är begränsad och möjligen därav ett hanterbart tryck Sannolikt söker sig patienter andra vägar i vår storstadsregion. 18

19 Låg tillgänglighet lågt patienttryck. Behandlingsinitiativet är i majoriteten av de fall med uttalad fetma läkarens. Patienttrycket är inte överväldigande, men borde vara det. Profilering saknas Vi har ingen profilering eller utåtriktad aktivitet utan erbjuder patienter med t.ex. diabetes eller hjärtsjukdom att via diabetessköterska och dietist få stöd till viktreduktion. Inget tryck på verksamheten. Högt patienttryck Efterfrågan överstiger kraftigt vår aktuella kapacitet. Behov av mer fokuserad och kraftsamlad behandling som t.ex. fetmaskola finns. Vi arbetar för att praktiskt ansluta primärvården till vårt förhållningssätt för att därigenom samla resurser, detta skall ske genom utbildning och gemensam resultatanvändning. Relativt få remisser för enbart obesitas (1 2 per månad). Större problem med handläggningen beträffande patienter med metabolt syndromkomplikationer. Det finns en relativ uppgivenhet på vår klinik och ute i primärvården. Svårigheterna med behandling är stora. Beteendeterapi är svårt och innebär stora kostnader. Nya läkemedel har inte varit särskilt effektiva och är dyra. Öppna svar från vårdcentralerna (citat): Patienterna söker inte vård Då det blir känt att det finns en distriktssköterska som arbetar med problemområdet på vårdcentralen, kommer det ständigt nya patienter. Behovet av behandling är stort. Vi upplever det angeläget att fånga upp dessa patienter (helst yngre) och att ha något att erbjuda. Tyvärr räcker inte tiden/personalen till, andra åtaganden måste prioriteras. Tillgängligheten finns men efterfrågan är minimal. Patienttillgängligheten är dålig. Patientefterfrågan måttlig. Inget stort patienttryck, finns ett mörkertal av behövande patienter. Har just bildat en överviktsgrupp och startar en utbildning i mars. Beträffande tillgänglighet: Utan anmärkning. Beträffande patienttryck: Patienten tar sällan egna initiativ till seriös överviktsbehandling. Antalet som skulle behöva ta problemet på allvar är stort och växande. Att bearbeta problemet innan sjukdom inträder vore sannolikt kostnadseffektivt ur samhällsekonomiskt perspektiv men ryms inte inom nuvarande resursramar. Vi har idag ingen annan patientgrupp som kan prioriteras bort. Det är mer tryck från professionen än från patienterna. Inget särskilt stort tryck. Patienter söker inte så ofta själva för övervikten, problem kommer fram i samband med andra sjukdomar, t.ex. artros m.m. 19

20 God tillgänglighet, ganska högt patienttryck men många söker inte för fetma trots att de är kraftigt överviktiga utan initiativet kommer oftast från oss läkare. Min uppfattning är att de patienter som söker hjälp för fetma får adekvat hjälp. Sedan finns det personer i området som vi har svårt att få tag i, då de inte söker hjälp. Resursbrist Relativt stort behov, svårt att få tiden att räcka till. Det är tiden som inte räcker till. Vi skulle kunna lägga ned hur mycket som helst, för patientunderlag finns. Jag tycker det är stimulerande att arbeta med dessa patienter som ju behöver mycket stöd och täta kontakter men som sagt tiden. Dåligt med resurser, därför dålig tillgänglighet på detta område. Trycket ökar hela tiden. Vi började lite med överviktsmottagning före Xenicals introduktion. När Xenical släpptes enormt tryck. När det inte ingick i högkostnadsskyddet minskade efterfrågan. Ny indikation för överviktsbehandling är patienter med förhöjda blodfetter ökar nästan mest nu. Vi är för närvarande tre ordinarie distriktsläkare på patienter. Vi har för närvarande inga möjligheter till något systematiskt patientarbete. Privata alternativ Vi hänvisar till privata alternativ. Medicinsk fetma remitteras till egen dietist. God tillgänglighet Tillgängligheten är god. Vi har en sköterska med en 5-poängutbildning i överviktsbehandling. För närvarande bra. Vår gruppbehandling har nyss påbörjats. Inte så många som vet om detta. Vi fångar upp de flesta patienter på våra återkommande hälsoundersökningar vid 40, 50 och 60 år. Tillgängligheten är mycket god. Vi tar med kort varsel emot alla som önskar viktminskningsstöd. Resurser finns för såväl läkare som sköterskestöd och sjukgymnast. Efterfrågetrycket har minskat kraftigt efter första sex månaderna efter lanseringen av Xenical. Tillgången har någorlunda motsvarat efterfrågan. Bra tillgänglighet kommer till en sjuksköterska. Antalet patienter är lagom. För patienter som själva söker hjälp, samt för läkarordinerade patienter god. För övriga dålig. 20

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?

har du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt? 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge

Läs mer

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen

Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m m jämförelse av landstingen 26 juni 2006 Bilaga till rapporten Öppna Jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Jämförelser mellan landsting 2006 Bilaga 3 Datakvalitet, rapportering till kvalitetsregister m

Läs mer

Patienters tillgång till psykologer

Patienters tillgång till psykologer Patienters tillgång till psykologer - en uppföljande kartläggning av landets vårdcentraler 2011 - genomförd av Sveriges Psykologförbund 2011 2011-12-14 Syfte och genomförande Psykologförbundet har gjort

Läs mer

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet

Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Anna Östbom Sektionschef för hälsa och jämställdhet Hur såg landstinges arbete ut med sjukskrivningar 2005? - Det var stora skillnader i länen när det gäller längden och antal personer som var sjukskrivna

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:26 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 813 respondenter (749 unika) 1. Kön? 1 Kvinna 72,4 % 583 2 Man 27,6 % 222 Totalt 805 1 2. Ålder? 1 Under 19 år 0,4 % 3 2 20-29 år 1,9 % 15 3

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare

I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare AKADEMISK SPECIALISTTJÄNSTGÖRING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I landsting, kommuner och hos privata vårdgivare 2015-02-26 Lisbeth Löpare Johansson Sandra Zetterman Innehållsförteckning 1 Brist på specialist... 3

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. juli 2015 Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland

Läs mer

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology

NEPI Nätverk för läkemedelsepidemiologi The Swedish Network for Pharmacoepidemiology Missvisande tolkning av statistik över sömnmedel och lugnande läkemedel till unga Statistik från Socialstyrelsens Läkemedelsregister visar att den i Ekot rapporterade alarmerande ökningen av förskrivningen

Läs mer

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress

Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 3 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 3 24,9 %

Läs mer

Patienter i specialiserad vård 2007

Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Patienter i specialiserad vård 2007 Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50 info@skl.se www.skl.se Upplysningar

Läs mer

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING

B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING B - ÅRLIG RAPPORT OM KLINISK FORSKNING Enkätsvaren skickas in senast den 29 februari. Upplysningar om enkäten Sakinnehåll: Kerstin Sjöberg, 08-452 76 67 eller kerstin.sjoberg@skl.se. Tekniska frågor: Kenneth

Läs mer

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län

Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Antal självmord Värmland och Sverige

Antal självmord Värmland och Sverige Antal självmord Värmland och Sverige Ordförklaring Självmordstal (SM-tal) = Antal självmord per 0 000 personer. Säkra självmord = Inget tvivel om att det är ett självmord. Osäkra självmord = Oklart om

Läs mer

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020

Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 2003-2020 Indikationer för behandling inom ortopedi Prognoser över antal operationer för respektive sjukdomsgrupp och län 23-22 Operation för diskbråck Operation för spinal stenos Operation för segmentell smärta

Läs mer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer

Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Socialstyrelsen Anders Jacobsson Lisbeth Serdén Olafr Steinum www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Kodningskvalitet i Patientregistret Slutenvård 2007 Lisbeth

Läs mer

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015

Pressmeddelande för Västerbotten. maj 2015 Pressmeddelande för Västerbotten maj 2015 Uppsala Stockholm Halland Stockholm Halland Västerbotten Jönköping Västerbotten Jönköping Dalarna Västra Götaland Norrbotten Kalmar Norrbotten Jämtland Kalmar

Läs mer

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården

Levnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården 1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och

Läs mer

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010

Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Prislista Personaluthyrning Dnr 96-107-2011:010 Kammarkollegiet 2013-02-27 Bilaga 2 Statens inköpscentral Region: 1 Län: Norrbottens län Västerbottens län Enheten för upphandling av Varor och Tjänster Region: 2 Län: Västernorrlands län Jämtlands län

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada

Kartläggning. Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Kartläggning Rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada Syfte Att beskriva landstingens rehabilitering för personer med traumatisk hjärnskada, för att därigenom bidra till lokalt, regionalt

Läs mer

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001

Landstingskontoret. Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 Landstingskontoret Sjukfrånvaron i Stockholms läns landsting redovisning av statistik för 2001 1 Landstingskontoret 2002-05-17 Avd för Arbetsgivarfrågor Jannike Wenke, tfn 08-737 51 54 Mats Perming, tfn

Läs mer

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013. Eva Åkesson, Folkhälsoutvecklare Sara Maripuu, Processledare Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari. Folkhälsoenheten

Läs mer

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi

NEPI - Stiftelsen nätverk för läkemedelsepidemiologi Statistik över NOAK (nya orala antikoagulantia) t o m februari 213. Källa: Läkemedelsregistret vid Socialstyrelsen. Användningen av dabigatran (Pradaxa) för prevention av stroke och artärembolism hos vuxna

Läs mer

Kvinnors andel av sjukpenningtalet

Kvinnors andel av sjukpenningtalet Vägen till ett sjukpenningtal på 9,0 Kvinnors andel av sjukpenningtalet Redovisning 2016-12-27 Sid 1 December 2016 Vägen till 9,0 Kvinnors andel av sjp-talet 6,5 6,2 7,3 8,3 7,9 7,3 6,8 6,8 6,8 6,8 8,3

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden

Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden Sven Oredsson Medicinsk rådgivare 040-675 30 59 Sven.Oredsson@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-04-20 Dnr 1500885 1 (5) Hälso- och sjukvårdsnämnden Icke-kirurgisk behandling

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen

Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen Underbehandling av förmaksflimmer Rapport från AuriculA till Landstingen 16 mars 2016 Uppsala Science Park, MTC Dag Hammarskjölds väg 14B 752 37 UPPSALA http://www.ucr.uu.se 1 UNDERBEHANDLING MED... INNEHÅLL

Läs mer

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie

Rapportering av ECT-behandling till patientregistret. en kvalitetsstudie Rapportering av ECT-behandling till patientregistret en kvalitetsstudie Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten

Svar har också lämnats av 2000 hemtjänstverksamheter, motsvarande 87 procent av hemtjänsterna som tog emot enkäten Äldreguiden 2013 Totalt har 97 procent (312 av 321) av kommunerna och stadsdelarna i Stockholm, Göteborg och Malmö deltagit i kommun- och enhetsundersökningen som levererar uppgifter till Äldreguiden.

Läs mer

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige

Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009. Hela Sverige Sjukfrånvaro i offentlig och privat vård 2009 Hela Sverige Fakta om analysen Analysen bygger på statistik för 2009 från SCB, för sjukfrånvaron i privat och offentlig vård, för sjukperioderna 15-89 dagar

Läs mer

Aborter i Sverige 2011 januari juni

Aborter i Sverige 2011 januari juni HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Publiceringsår 2011 Aborter i Sverige 2011 januari juni Preliminär sammanställning SVERIGES OFFICIELLA STATISTIK Statistik Hälso- och sjukvård Aborter i Sverige 2011 Januari-juni Preliminär

Läs mer

Bilaga Datum

Bilaga Datum Bilaga 1 (5) Fördelningsmodell för fastställande av länsvis fördelning av tillfälliga asylplatser Bakgrund Länsstyrelsen Norrbotten har av Regeringen fått i uppdrag att göra en inventering av befintliga

Läs mer

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12

Rapport 2015. Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung 2015-02-12 Rapport 215 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 215-2-12 Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Individuell löneutveckling landsting

Individuell löneutveckling landsting Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är sorterad enligt

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar

Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Indikatorer för sammanhållen vård och omsorg Undvikbar slutenvård och återinläggningar inom 1 30 dagar Lägesrapport 2013, Statistik, Analysenheten Materialet bygger på: Rapporten Undvikbar slutenvård bland

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011

22.03.2011 09:28 QuestBack export - Smärtvården 2011 Smärtvården 2011 Publicerad från 21.02.2011 till 25.03.2011 47 respondenter (23 unika) Nuvarande filter: Västernorrland "Vilket landsting tillhör du?" = "Västernorrlands läns landsting" 1. Kön? 1 Kvinna

Läs mer

Olika vård beroende på var i Sverige man bor

Olika vård beroende på var i Sverige man bor Olika vård beroende på var i Sverige man bor Information om och behandling av Parkinsons sjukdom i Sverige April 2011 1 Förord Under hösten 2010 genomförde Parkinsonförbundet en enkätundersökning för att

Läs mer

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet

Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Landstingsstyrelsen Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren Patientsäkerhet Barometern 9 nov 2012 Trycksår 2008: Landstingets första trycksårsmätning - var femte patient har trycksår 2009-2012:

Läs mer

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung

Rapport Undersökning -chefer för ambulansstationer. Riksförbundet HjärtLung Rapport 214 Undersökning -chefer för ambulansstationer Riksförbundet HjärtLung 214-2- Bakgrund och syfte Riksförbundet HjärtLung vill göra allmänheten uppmärksam på hur ambulansvården fungerar i Sverige.

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen

Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling. Redovisning av utbetalda medel till landstingen Utvecklingen av kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling Redovisning av utbetalda medel till landstingen Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc

Patientregistret Epidemiologiskt Centrum. Anders Jacobsson. www.socialstyrelsen.se/epc Patientregistret Epidemiologiskt Centrum Anders Jacobsson www.socialstyrelsen.se/epc Hälsodataregister Cancerregistret 1958 Psykiatrisk vård 1962 Missbildningsregistret 1964 Antal födda per 1000 16 15,5

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län april månad 2015 Fått arbete Under april påbörjade 1 873 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-10-11 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av september 2012 I september fortsatte försvagningen av arbetsmarknaden i

Läs mer

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen

Kvinnors och mäns företag i Sverige och i länen Kvinnors och mäns i Sverige och i länen Statistik från SCB:s RAMS-databas (2006, 2008, 2010 & 2012), bearbetat av Tillväxtverket 1 Om statistiken Anger ens operativa sledare, dvs. den person som sköter

Läs mer

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan?

Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Juriststudent vid Umeå universitet och sedan? Sammanställning av en enkätundersökning gjord Juridiska institutionen 2 3 Inledning Åren, och genomförde juridiska institutionen enkätundersökningar med dem

Läs mer

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014

Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården. 14 mars 2014 Grönt ljus för ÖJ? Vårdanalysutvärdering av Öppna jämförelser inom hälso- och sjukvården 14 mars 2014 Öppna jämförelser tas fram av Socialstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting tillsammans Finns

Läs mer

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014

Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Bilaga 1 Sammanställning av patientnämndernas statistik till IVO 2014 Uppdraget och material Enligt lag (1998:1656) om patientnämndsverksamhet m.m. ska nämnderna senast den sista februari varje år lämna

Läs mer

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 1 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post:

För ytterligare information: Stefan Håkansson, pressekreterare Svenska kyrkan, E post: Andel som känner sig mycket eller ganska stressad inför julen. Andel som får lite eller mycket sämre humör i julruschen Gotland 22 Stockholm 30 Stockholm 21 Södermanland 30 Uppsala 21 Västernorrland 30

Läs mer

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning

8. Nuvarande praxis. 8.1 Inledning 8. Nuvarande praxis 8.1 Inledning Sömnbesvär behandlas, som framgått av tidigare kapitel, i stor utsträckning med läkemedel. Enligt Apotekets försäljningsstatistik uppgick försäljningen av sömnmedel och

Läs mer

Läkarförbundets studierektorsenkät 2009

Läkarförbundets studierektorsenkät 2009 1 Läkarförbundets studierektorsenkät 2009 1. Förord Alltsedan ST-reformen infördes 1992 har studierektorsfunktionen utformats och vuxit fram. Först genom specialitetsföreningarnas försorg, men sedan åtföljt

Läs mer

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12)

Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden. Övergripande resultat 1 (12) 1 (12) Kvalitet på läkarintyg - En del av sjukskrivningsmiljarden Övergripande resultat Wimi 2005 FK90010_003_G 2 (12) Inledning I regleringsbrevet för 2013 har Försäkringskassan fått i uppdrag att följa

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys

Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Vem har vårdvalet gynnat? Hälsoekonomisk nätverksträff Göteborg, 130924 Nils Janlöv, Vårdanalys Agenda Frågeställning, data och metod Resultat En rad positiva effekter för både befolkningen i stort och

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015

Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Ann Mannerstedt Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Värmlands län februari månad 2015 Fått arbete Under februari påbörjade 1 422 av alla som var inskrivna vid

Läs mer

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis)

Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor. Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Etablering och konkurrens på primärvårdsmarknaden om kvalitetsdriven konkurrens och ekonomiska villkor Regeringsuppdrag S2013/5937/FS (delvis) Vårt uppdrag Konkurrensverket ska se över hur etablering av

Läs mer

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015

Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 Bortfallsanalys: Primärvårdundersökning läkare 2015 1 Bortfallsanalys primärvårdsundersökning, läkare Nationell Patientenkät är ett samlingsnamn för återkommande nationella undersökningar av patienternas

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 2013-03-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2013 1 380 av de inskrivna fick jobb Under februari påbörjade 1 380 av alla som var inskrivna vid Arbetsförmedlingen

Läs mer

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008

Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna. Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Källsortering vanligaste miljöåtgärden bland svenskarna Undersökning av Länsförsäkringar 2008 Sammanfattning Mer än 9 av 10 svenskar uppger att de källsorterar papper och glas. Den näst vanligaste miljöåtgärden

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser

Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Kastar landstingen pil? - Kartläggning av landstingens rehabiliteringsinsatser Sidan 1 av10 Inledning 3 Tolkningsram 3 Vad är rehabilitering? 3 Frågeställning 4 Metod, problem och felkällor 4 Svårt att

Läs mer

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN

FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Ellinor Fridh Tfn: 08-786 44 15 PM 2011-01-18 Dnr 2011:32 FAS 3 INOM JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN Följande frågeställningar önskas besvarade för tredje fasen av jobb-

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i oktober 2014 Fått arbete I oktober fick 1 307 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 840 av

Läs mer

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet

Kömiljarden resultatet. Socialdepartementet Kömiljarden 2009 - resultatet Kömiljarden 2009 - bakgrund Lanserades i Budgetpropositionen i september 2008 450 miljoner att dela på för de landsting som klarar att erbjuda 80 procent av patienterna besök

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Efterfrågan Utflöde Inflöde Utbud av arbetssökande 2014-05-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014 Stockholms läns arbetsmarknad fortsatte utvecklas i positiv

Läs mer

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare

Hur livsstilen påverkar våra barn. Annelie Melander, Leg Läkare Hur livsstilen påverkar våra barn Annelie Melander, Leg Läkare Statistik Under de senaste 25 åren har andelen barn med övervikt och fetma ökat 2-3 gånger i de flesta länder i Europa. Sverige följer trenden

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av december 2013 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 14 januari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län december 2013 12 954 (9,9 %) 5 623 kvinnor (9,1 %) 7 331 män

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Utbud av arbetssökande Inflöde Utflöde Efterfrågan 2012-11-14 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av oktober 2012 Under oktober månad fick fler inskrivna sökande arbete och

Läs mer

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015

Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Tertialrapport 2 om enskilda klagomål och lex Sarah inom socialtjänsten 2015 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Örebro län i slutet av april månad 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Örebro 9 maj 2014 Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Inskrivna arbetslösa i Örebro län april 2014 11 870 (8,6 %) 5 196 kvinnor (7,9 %) 6 674 män (9,3 %) 2 751 unga

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD

BUSA. Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD BUSA Behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD Vad är rimligt att monitorera? Det vi vet är verksamt i behandling Det vården själv anser viktigt Det som mäster förändring Vilka ska vara med och vilka

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i november 2014 Fått arbete I november fick 1 112 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 685

Läs mer

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting

Lönestatistik 2014 Individuell löneutveckling landsting Lönestatistik Individuell löneutveckling landsting Definitionen av individuell löneutveckling är att medlemmen båda åren registreras på samma befattning, befattningsnivå samt i samma region. Tabellen är

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län augusti månad 2016 Färre fick arbete i augusti Av samtliga personer som var inskrivna på Arbetsförmedlingen

Läs mer

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE

Christina Edward Planeringschef. Bilaga Slutredovisning utredningsuppdrag 14/10 daterad den 30 oktober 2014. TJÄNSTESKRIVELSE Planeringsenheten Regionsjukvården TJÄNSTESKRIVELSE 2014-11-03 Landstingsstyrelsen 1(1) Referens Diarienummer 140072 Utredningsuppdrag 14/10 - Utredning angående möjligheten att teckna avtal med verksamheter

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 2012. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept Uppsala län t o m 212 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Antibiotikaförsäljning (J1 exkl metenamin) via recept 21-212, per län. Källa: Apotek ens Service AB 21 211 212 Västra Götaland

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Värmlands län i slutet av februari 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Karlstad 11 februari 2014 Ann Mannerstedt Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Värmlands län februari 2014 12 812 (9,8 %) 5 463 kvinnor (8,8 %) 7 349 män

Läs mer

YH - antal platser med avslut

YH - antal platser med avslut YH - antal platser med avslut 2017-2023 Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Samhällsbyggnad och byggteknik Data/IT Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av augusti 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Malmö 11 september 2014 Victor Tanaka Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Blekinge län Augusti 2014 7 650 (10,4 %) 3 330 kvinnor (9,6 %) 4 300 män (11,2

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar Socialstyrelsens Utvärdering Vård vid rörelseorganens sjukdomar - Nya indikatorer Artros A1 Artrosskola före höftprotesoperation*

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jan Sundqvist Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i december 2014 Fått arbete I december fick 1 026 inskrivna vid Arbetsförmedlingen arbete. 642

Läs mer