Läroplan för den svenska förskoleundervisningen. (Uppdaterad i juni 2011)

Transkript

1 Läroplan för den svenska förskoleundervisningen i Sibbo (Uppdaterad i juni 2011)

2 Innehåll Inledning Uppgifter och allmänna mål för förskoleundervisningen i Sibbo Uppgift Gemensamma mål för fostran och lärande Värden Genomförandet av förskoleundervisning Anordnandet av förskoleundervisning Förskoleundervisning i anslutning till skola Förskoleundervisning inom dagvården Förskoleundervisning i flexibel undervisningsgrupp Inlärningssyn Den pedagogiska miljön Arbetsmetoder Verksamhetskultur Ämnesområden i förskoleundervisningen Integrering Matematik Etik och livsåskådning Mål: Natur och miljö Barnet ges möjlighet att: Hälsa Fysisk och motorisk utveckling Mål 14 Barnet ges möjlighet att Konst och kultur Mål 14 Barnet ges möjlighet att Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Allmänt stöd i förskoleundervisningen Intensifierat stöd i förskoleundervisningen Särskilt stöd i förskoleundervisningen Individuella planer i förskoleundervisningen Plan för barnets lärande i förskolan Individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas

3 5. Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Stöd i anslutning till arrangemang i förskoleundervisningen Specialundervisning Förlängd läroplikt Övrigt stöd i förskoleundervisningen Samarbetet med hemmet Ordnandet av tolknings- och assistenttjänster Elevvård i förskolan och främjandet av trygghet och säkerhet Elevvård Främjandet av trygghet och säkerhet Behandling av personuppgifter, sekretess och utlämnande av uppgifter Förskoleundervisning för barn från olika språkliga och kulturella minoriteter, förskoleundervisning som bygger på en särskild princip samt förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken Barn som använder teckenspråk Invandrare Förskoleundervisning på främmande språk och språkbad i de inhemska språken Förskoleundervisning på främmande språk Språkbadsundervisning Utvärdering

4 Inledning Utbildningsstyrelsen har beslutat att ändra Grunderna för förskoleundervisningens läroplan enligt bilagan (Utbildningsstyrelsens föreskrift 51/011/2010). Den nya föreskriften innehåller flera förändringar i de nuvarande Grunderna för förskoleundervisningens läroplan, vilket föranleder att grunderna förnyas i sin helhet. Grunden för förändringarna är förändringen i lagen om den grundläggande utbildningen (642/2010). Föreskriften beaktar även Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2000 (föreskrift 64/011/2000) och förändringar i den år 2003 (föreskrift 42/011/2003) och 2009 (föreskrift 9/011/2009). I Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010 frångås indelningen av texten i paragrafer. Kapitlen och underkapitlen utmärks med siffror enligt bilagan. Ändringar har gjorts särskilt i följande kapitel med underkapitel enligt bilagan: Under kapitel 1.1 Uppgift i kapitel 1 har kompletterats med utgångspunkt i skyldigheter som åläggs enligt grundlagen och internationella avtal. Kapitel 2 utökas med ett nytt underkapitel 2.1 Anordnandet av förskoleundervisningen. Kapitlen 4 och 5 ändras i sin helhet. Utvärdering som ingått i kapitel 4 i grunderna år 2000 har ändrats till ett eget kapitel 7. Uppgörande av läroplan för förskoleundervisningen har ändrats till kapitel 8. Dess underkapitel med anvisningar i fyra punkter om innehåll i läroplanen som gäller stöd för växande och lärande har ersatts med en gemensam punkt. I kapitel 6 underkapitel 6.3 och 6.5 samt i kapitel 7 har gjorts preciseringar som hänför sig till förändringen i lagen och därav följande förändringar i grunderna. Grunderna för läroplanen har beretts i samarbete med de centrala intressegrupperna, Kommunförbundet, OAJ samt THL. Också den respons som framfördes vid hörandetillfället och de svar som anordnare av förskoleutbildning gav i en elektronisk enkät har beaktats. Föreskriften gäller fr.o.m tillsvidare. Föreskriften förutsätter att anordnare av förskoleundervisning ändrar och kompletterar sina läroplaner. Anordnaren av förskoleundervisning kan ta i bruk läroplanen Anordnaren av förskoleundervisning ska ta i bruk läroplanen senast

5 1. Uppgifter och allmänna mål för förskoleundervisningen i Sibbo Småbarnsfostran inklusive förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen ska bilda en helhet som framskrider på ett följdriktigt sätt i enlighet med barnets utveckling. Förskoleundervisningen ska därför ordnas med beaktande av målen och innehållet i den övriga småbarnsfostran och grundläggande utbildningen. Målen för förskoleundervisningen och dess särprägel ska ändå alltid beaktas, oberoende av om förskoleundervisningen genomförs i en separat grupp eller tillsammans med andra åldersgrupper. I Sibbo ges förskoleundervisningen både i separata grupper och tillsammans med andra åldersgrupper. 1.1Uppgift Målen och verksamheten i förskoleundervisningen bygger på Sibbo kommuns grundläggande värden ( punkt 1.3). I förskoleundervisningen stöds barnets växande och utveckling på ett helhetsinriktat sätt. Det viktiga är att se barnet som en aktiv aktör. Växande och utveckling samt lärande främjas genom att man stöder barnets fysiska, psykiska, kognitiva, sociala och emotionella utveckling. Det viktigaste är att stärka barnets sunda självkänsla genom förebyggande arbete och tidigt ingripande. Förskolan är inte samma sak som skolan, utan har sin egen profilering och sitt eget undervisningsinnehåll. Förskoleundervisningens uppgift är att berika barnets upplevelsevärld, ge positiva inlärningserfarenheter och göra barnet bekant med mångsidiga arbetsmetoder. Dessutom tränas barnen i förskoleundervisningen i färdigheter som de behöver för sin skolgång, t.ex. interaktiva färdigheter, samarbetsfärdigheter, att vänta på sin tur och att vara självständiga. Barnen ges också möjlighet att bli intresserade av nya områden, dock utifrån sina egna önskemål och val. Förskoleundervisningen ska garantera alla barn lika möjligheter att lära sig, dock med beaktande av skillnaderna mellan könen och eventuella andra särskilda behov. Förskoleundervisningen ordnas regelbundet och planenligt. Vårdnadshavaren och den som ger undervisningen tar ansvar för att barnet regelbundet deltar i förskoleundervisningen. I förskoleundervisningen kan olika pedagogiska lösningar betonas enligt enhet och individ. Unikt i Sibbo är närheten till naturen, som i vardagslivet ger en stadig grund för naturupplevelser. Tvåspråkigheten i vår kommun stöds genom att det ordnas språkbadsundervisning. 1.2 Gemensamma mål för fostran och lärande Målet för förskoleundervisningen är enligt lagen om grundläggande utbildning att som en del av småbarnsfostran stödja barnets individuella utveckling och förutsättningar för inlärning samt samhällets behov. Målen för förskoleundervisningen: Förskoleundervisningen ska ske genom att barnen får känna glädjen att lära sig och att lyckas och därför är fri och ledd lek en viktig och naturlig del av förskoleundervisningen. Grundtanken är att lärande sker genom lek. I leken övar barnet sig i samarbete, får känslan av att lyckas, lär känna sin omgivning och knyter vänskapsband. Genom ledda spel och lekar lär sig barnet förstå spelregler, att vänta på sin tur och att ta hänsyn till andra på ett naturligt sätt. Genom leken får barnet utlopp för sin naturliga aktivitet och lär sig självkontroll på olika sätt. 5

6 I leken ger barnet uttryck åt sina färdigheter och erfarenheter, upplever, hittar på och kommer underfund med saker. I leken kan barnet uttrycka och få utlopp för sina känslor. Den vuxna ska ge akt på leken för att få information om barnet. Den vuxna ska skapa möjlighet till lek och se till att barnen har tid, material, mångsidiga lekredskap och ro att leka. Den vuxna ska också stöda barnets lek och hjälpa barnet att utvecklas genom leken. Det centrala i förskoleundervisningen är att stödja och stärka barnens positiva jagbild och sunda självkänsla. Barnet ges positiva inlärningserfarenheter i en uppmuntrande, öppen och trygg atmosfär. Barnet ges stöd att lära sig att hantera besvikelser och motgångar och ska få känna sig unik och värdefull. Målet är att barnet ska lära sig ta hänsyn till andra människor och tillägna sig goda seder. Barnet ska lära sig förstå olikheter och jämlikhet och fungera med olika människor i olika situationer. Målet i förskoleundervisningen är att barnet ska bli en ärlig och ansvarskännande människa som kan skilja mellan rätt och fel. Goda seder bör vara en naturlig del av barnets dagliga liv. I förskoleundervisningen lär barnen sig förstå spelreglerna i socialt umgänge och att respektera dem tillsammans med sin grupp. Barnet lär sig att självständigt handskas med vardagliga situationer. Barnet övar sig att ta ansvar för sig själv, sina uppgifter och saker och lär sig förstå hur man upprätthåller en god hälsa och välbefinnande. Målet är att barnet ska bli medveten om miljön och naturen, respektera och njuta av sin omgivning. Barnet lär sig iaktta och strukturera sin omgivning på ett mångsidigt sätt och att njuta av dess mångfald och skönhet. Barnen blir medvetna om konsekvenserna av sitt handlande för miljön. I förskoleundervisningen följer man ett miljöprogram vars mål är att barnen ska få lära sig miljöskydd i vardagen. Förskoleenheterna ställer egna undervisningsmål åt sig inom valfritt delområde i dagvårdens miljöprogram. Målet för förskoleundervisningen är att berika barnets upplevelsevärld inom flera olika delområden, t.ex. med hjälp av samverkan, lek, natur, konst och kultur. I Sibbo ska barnets språkliga och kulturella identitet stödjas, stärkas och utvecklas eftersom vår kommun är tvåspråkig och språkens närvaro en del av kommuninvånarnas vardag. 1.3 Värden I konventionen om barnets rättigheter som tryggar barnets mänskliga växande och utveckling ställs barnets människovärde i främsta rummet. I anslutning till denna grundtanke omfattar konventionen fyra allmänna principer: - förbud mot diskriminering och krav på att alla barn ska behandlas lika - barnets bästa - barnets rätt att leva och utvecklas harmoniskt - hänsyn till barnets åsikter Det viktigaste värdet i Sibbo kommuns småbarnsfostran inklusive förskoleundervisning är - barnets rätt till en bra barndom 6

7 Detta värde utgör grunden för följande värden: - trygghet - en lugn och avstressande miljö - respekt för och omtanke om andra människor och naturen - tolerans (Källa: Sibbo kommuns plan för småbarnsfostran) 2.Genomförandet av förskoleundervisning 2.1 Anordnandet av förskoleundervisning Förskoleundervisningen ska ordnas så att den tar hänsyn till barnens ålder och förutsättningar och främjar barnens sunda uppväxt och utveckling. I Sibbo kommun ordnas förskoleundervisning i heldagsgrupper i daghem. Några skolor har också särskilda förskolegrupper. Förskolegrupperna bildas i enlighet med skolornas elevupptagningsområden. För språkbadsundervisningen är hela kommunen upptagningsområde. I synnerhet i förskoleundervisningen i daghemsgrupper för 3 6-åringar ska beaktas att lokalerna och antalet personal är tillräckligt och gruppen ska även med tanke på verksamheten och sociala förhållanden vara meningsfull. I daghemmens förskoleheldagsgrupper arbetar i regel två barnträdgårdslärare och en barnskötare. I gruppen kan dessutom finnas en assistent för barn i behov av särskild vård och fostran. Dessutom ska det mångprofessionella samarbetet och stödet kring barnet vid behov fungera som en naturlig del av barnets vardag och stödja barnet i dess egen miljö. Barnets möjligheter att delta och påverka sitt eget och gruppens arbete och närmiljö ska beaktas. Barnets åsikter ska höras och i mån av möjlighet beaktas, t.ex. när man väljer lekar, arbetsuppgifter, arbetsmetoder eller material. Genom delaktighet stöds barnets förmåga att fatta beslut och agera självständigt och barnets övergripande växande och utveckling till en ansvarskännande medlem av samhället Förskoleundervisning i anslutning till skola I en förskolegrupp som finns i anslutning till en skola utnyttjas i mån av möjlighet skolans mångsidiga utrymmen i verksamheten och arbetet. Tröskeln för övergången till skolan blir lägre sedan barnet under förskoleåret blivit bekant med den fysiska närmiljön. Olika gemensamma evenemang och fester för förskolan och den grundläggande utbildningen skapar för sin del en grund för samarbetet, och informationsöverföringen från förskoleundervisningen till nybörjarundervisningen sker naturligt Förskoleundervisning inom dagvården Eftersom förskoleundervisningen och skolan samarbetar, ordnas även olika evenemang för skolan och daghemmet. Syftet med evenemangen är att stärka samhörigheten och ge förskolebarnen en första inblick i skolvärlden. Då skolan ordnar en tillställning bjuds ofta förskolegruppen med. Det kan t.ex. vara fråga om generalrepetitioner inför skoljulfesten eller någon annan tillställning med program, sång eller dans. 7

8 Det primära målet för samarbetet mellan skolan och förskoleundervisningen är att barnet redan under sitt förskoleår ska bli bekant med skolvärlden. Förskolegruppen får bekanta sig med skolan, bl.a. genom gymnastik som under innegymnastikperioden ordnas i skolans gymnastiksal. Under vårterminen får förskolegruppen bekanta sig med skolan, lärarna och skolans rutiner. Under våren ordnas minst tre sådana besök. I samband med besöken får barnen en inblick i hurdana lektionerna och rasterna i skolan är. Vid det sista besöket i maj stannar förskolegruppen lite längre i skolan och får då också bekanta sig med måltidsrutinerna. Målet för förskoleundervisningen och skolan är att skapa ett nära samarbetsförhållande. Syftet med samarbetet är att säkerställa att övergången från förskolan till skolan ska gå på bästa möjliga sätt för varje barn. Specialläraren, som är gemensam för förskolan och skolan, främjar informationsgången. Barnen blir också bekanta med läraren och har på det sättet en bekant och tillförlitlig vuxen som de kan ty sig till när de börjar skolan Förskoleundervisning i flexibel undervisningsgrupp Förskoleundervisningen i Sibbo kommun genomförs på olika sätt med flexibla undervisningsarrangemang (förskoleundervisning/nybörjarundervisning). Målet är att erbjuda högklassig fostran och undervisning med beaktande av barnens olika utgångspunkter. Med flexibla undervisningsarrangemang avses variationer i gruppbildning, lärmiljö, innehåll och arbetsmetoder. I alla fall följer man läroplansgrunderna. Flexibla undervisningsarrangemang möjliggör årskursintegrerad undervisning som även kan inbegripa förskoleundervisning. 2.2Inlärningssyn Förskoleundervisningen är en del av det livslånga lärandet. Lärandet är en individuell process där barnet bygger upp ny kunskap utifrån sina tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter. Barnet ses som en aktiv och kunskapstörstande individ och lärandet sker i en social miljö. Läraren har rollen av stödjare och handledare och barnets växelverkan med sin grupp och de vuxna är viktig. Ett barn i förskoleåldern lär sig genom att uppleva och använda alla sina sinnen. Utmärkande för förskolebarnet är att det lär sig genom upplevelser, konkreta företeelser, aktiviteter och genom att åskådliggöra. I undervisningen beaktas att centrala element i lärandet är problemlösning, barnets egen delaktighet och aktivitet och positiva erfarenheter av lärandet. 2.3Den pedagogiska miljön Den pedagogiska miljön består av en fysisk, psykisk, social, kognitiv och emotionell helhet där förskoleundervisningen ingår som en del. Det centrala är interaktionen mellan såväl läraren och barnet som barnen sinsemellan och mångsidiga undervisnings- och arbetsmetoder. Läraren ska erbjuda barnet en trygg närmiljö med klara gränser där det ställs både krav och förväntningar på barnet. Läraren ska också vara en språklig förebild och stödja barnets språkliga utveckling. Förskoleundervisningen bör erbjuda barnet en sund, lugn, trygg och lagom utmanande inlärningsmiljö. Målet är att lusten och förmågan att lära ska väckas och bevaras hos barnet. Barnet övar upp förmågan att lära och behärska lärandet och tar hand om sin omgivning och kan hantera förändringar. Barnets individualitet stöds och barnet får utvecklas i egen takt samtidigt som barnet ges möjlighet att med stöd av andra barn och vuxna öva sig att klara av vardagliga situationer. 8

9 I den pedagogiska miljön ges barnet möjlighet till lek samt meningsfullt och inspirerande lärande, men den ska också ge tid och möjlighet till lugn och ro. Utrymmena ska ge barnet möjligheter att leka och tillfredsställa sitt behov av att röra på sig. Utrustningen i den pedagogiska miljön ska stödja barnets utveckling till medlem av det moderna informationssamhället. Barnets ska ges möjlighet att experimentera, undersöka och göra samt till upplevelser på livets olika områden. Det är viktigt med ömsesidig respekt mellan den vuxna och barnet samt en öppen, förtrolig och uppmuntrande atmosfär. Atmosfären ska vara öppen, glad, positiv och bidra till barnets välbefinnande. Barnets delaktighet och möjligheter att påverka syns i den pedagogiska miljön i form av möjligheter att välja: arbetsredskap, spel, leksaker och material ska finnas inom räckhåll för barnen. Barnen styrs på så vis också att själv söka de redskap de behöver och att efteråt föra dem tillbaka till sina platser. En god pedagogisk miljö kännetecknas av att den är sund, trygg och etiskt tilltalande. Den pedagogiska miljön för förskoleundervisningen och de möjligheter den ger samt genomförandet av undervisningen beskrivs närmare i de olika enheternas arbetsplaner. 2.4 Arbetsmetoder Förskoleundervisningen präglas av en helhetssyn och integrering, vilket gör att själva lärprocessen blir viktigare än innehållet. Genom lärostoffet och mångsidiga arbetsmetoder breddar barnet sin världsbild och lär sig om sig själv som inlärare och vidareutvecklar dessa färdigheter. Arbetsmetoderna i de olika enheterna beskrivs mera ingående i förskoleenheternas arbetsplaner. Det centrala och viktiga I förskoleundervisningen är lärande med hjälp av fri och ledd lek. I leken övar barnet samarbete, får känslan av att lyckas, bekantar sig med sin omgivning och knyter vänskapsband. I leken ger barnet även uttryck åt sina färdigheter och erfarenheter, prövar, upptäcker och kommer underfund med saker. Genom arbete i form av lek kan man stödja barnets lärande enligt barnets utvecklingsnivå. Strävan är att förskolans arbetsmetoder ska hjälpa barnet att bli medvetet om och ge akt på sitt eget lärande. Läraren fungerar som en handledare som har till uppgift att presentera mångsidiga arbetsmetoder. Det centrala i arbetsmetoderna är ett utforskande sätt att närma sig nya företeelser och problemlösning. Fenomen i barnets vardag och miljö är viktiga som skapare av innehåll i undervisningen. Då utgångspunkten för undervisningen är barnet och barnets erfarenhetsvärld, blir undervisningen konkret och intressant för barnet. I arbetsmetoderna beaktas även barnens behov av att lära sig med fantasins hjälp, vilket gör olika rollekar och drama till en naturlig del av undervisningen. 2.5 Verksamhetskultur Verksamhetskulturen består av en gemensam syn och gemensamma mål hos alla dem som deltar i verksamheten, samt strävan att uppnå dem i det dagliga arbetet. Personalen har ansvar för att skapa och utveckla verksamhetskulturen i sin egen enhet. Både daghemmets och skolans verksamhetskultur har stor inverkan på förskoleundervisningen och därigenom på fostran och lärandet. Samarbetet mellan dagvården och förskolan samt förskolan och skolan är en viktig del i processen för att skapa en fungerande verksamhetskultur. Genom samarbetet stärks delaktigheten, vilket för sin del ökar engagemanget i själva arbetet och möjligheten att uppnå de gemensamma målen. Målet är att alla förfaranden konsekvent ska byggas upp så att de stödjer möjligheten att uppnå de mål som ställts för fostrings- och undervisningsarbetet. Barnets bästa ska styra planeringen och 9

10 genomförandet av verksamheten samt beslutsfattandet i synnerhet då stödåtgärder för barnet ingår i verksamheten. Till verksamhetskulturen hör alla daghemmets officiella och inofficiella regler, verksamhets- och beteendemodeller samt värden, principer och kriterier, som dagvårdens och förskoleundervisningens kvalitet bygger på. Där ingår även fester, temadagar och olika evenemang. Daghemmets fostringsmål och värden samt temaområden ska konkretiseras i verksamhetskulturen. Målet är en verksamhetskultur som är öppen och interaktiv samt stöder samarbetet såväl inom daghemmet som med hemmen och det övriga samhället. Även barnen bör ha en möjlighet att delta i skapandet och utvecklandet av daghemmets verksamhetskultur för att den även ska engagera barnet. 3 Ämnesområden i förskoleundervisningen 3.1 Integrering Förskoleundervisningen bygger på integrering och utgör en kontinuitet från småbarnsfostran till den grundläggande utbildningen. Ämnesområdena är en bro över till planen för småbarnsfostran och läroämnena i den grundläggande utbildningen. Integreringen bygger på barnets livsmiljö och barnets världsbild. Målen för den integrerade undervisningen, gruppens intressen och behov planeras gemensamt i det sammanhang där barnet lever. Förskoleundervisningen präglas av helhetstänkande och integrering. Själva lärprocessen blir viktigare än innehållet. Lärande via leken är viktigare än de enskilda ämnesområdena. En tyngdpunkt i förskoleundervisningen är att främja barnets sociala förmåga och förmåga att fungera i grupp, väcka intresse för språk, träna fin- och grovmotoriken och koordinationen mellan öga och hand, logiskt tänkande och slutledningsförmåga. Lärprocessen bygger på lek och processen är viktigare än den separata indelningen i läroämnen. Det viktiga i barnets lärprocess är att bearbeta erfarenheter och färdigheter i växelverkan med förskolepersonalen och de övriga barnen i förskoleundervisningen. 3.2 Centrala ämnesområden Språk och interaktion Språket har en viktig roll i lärandet. Förskoleundervisningen ska med språkets hjälp utveckla barnets tänkande, självkänsla, känslor, sociala förmåga och interaktiva färdigheter. Det är viktigt att språkutvecklingen stöds så att barnet har mod, lust och förmåga att uttrycka sig, berätta om sina känslor och tankar både i vardaglig kommunikation och i inlärningsprocessen. Lärarna och den övriga förskolepersonalen fungerar som exempel när det gäller språket. I förskoleundervisningen skapas grunden för läs- och skrivinlärning. Förutsättningen för att läs- och skrivfärdigheterna ska utvecklas är att barnen använder språket, dvs. lyssnar, berättar och diskuterar. Genom att barnet ges möjlighet att ta del av högläsning, sagor, berättelser, faktatexter, ramsor och dikter får barnet samtidigt möjlighet att leva sig in i och njuta av det de hör. På så vis stärks barnets språkliga och kulturella identitet och samtidigt stimuleras barnets fantasi. 10

11 Mål: Barnet ges möjlighet att öva sig att berätta och lyssna på de andra barnen och de vuxna i gruppen delta i diskussionen och öva sig att vänta på sin tur utveckla sitt ordförråd och begreppskunnande stärka sin språkliga medvetenhet genom lek bekanta sig med skriftspråket på ett lekfullt sätt samtala kring sina egna tankar och känslor utveckla sin fantasi och kreativitet med hjälp av sagor, teater, drama och lek lyssna på sagor och berättelser Matematik Målet är att skapa en hållbar grund för livslångt lärande i matematik. I förskoleundervisningen byggs en grund för lärande av matematiska grundbegrepp. Man söker matematiska fenomen i vardagliga situationer och barnets närmiljö. En åskådlig och aktiv undervisning utvecklar en positiv attityd till matematik. Aktiv undervisning innebär att barnet ses som en aktiv aktör som bygger upp sin kunskap. Barnet ska ha rikligt med material, lekar och spel till sitt förfogande. På så vis kan barnet ges mångsidiga erfarenheter för problemlösning, slutledning, att göra iakttagelser och berätta om dem. Läraren styr denna process med beaktande av hur varje barns individuella matematiska tänkande utvecklas. Mål Barnet ges möjlighet att: utveckla sin koncentrationsförmåga lyssna och diskutera, samt utveckla det matematiska tänkandet och problemlösningsförmågan utifrån matematiska fenomen i vardagen uppleva matematikundervisningen som intressant och utmanande lära sig siffror och matematiska begrepp undersöka och experimentera (experiment) stärka tidsbegreppet (dag, månad, år, årstid, klockan) 11

12 3.2.3 Etik och livsåskådning I förskoleundervisningen ingår etisk fostran och kulturell åskådningsfostran som är gemensam för hela gruppen och anknyter till olika situationer i förskoleundervisningen. Det etiska tänkandet utvecklas genom diskussioner och med hjälp av rollekar. Diskussioner och funderingar utgår från barnets egen verklighet. I etiken funderar man över attityderna i vardagen till sig själv, andra människor och omgivningen. I etiken och den kulturella åskådningsfostran stöds utvecklingen av barnets tänkande. Att barnets tänkande utvecklats märks bl.a. på att barnet värdesätter den egna kulturen och naturen och tillägnar sig en etiskt ansvarsfull livsstil. I religionsfostran respekteras föräldrarnas övertygelse. Beroende på föräldrarnas övertygelse ordnas vid behov livsåskådningsfostran som alternativ till religionsundervisningen. Livsåskådningsfostran tar upp åskådningsmässiga frågor som anknyter till människorelationer, kulturidentitet och förhållandet mellan människa och miljö. Mål: utveckla barnets etiska och åskådningsmässiga tankesätt visa tolerans och respekt för andra människor och kulturer värdesätta sitt eget och andras arbete utveckla ansvaret för sig själv, andra och miljön sträva efter att måla upp en positiv framtidsbild med rättvisa, hederlighet och mod möta frågor som hör samman med religion och fundera på dem bekanta sig med det viktigaste innehållet i den egna religionen bekanta sig med religiösa högtider och varför de firas utifrån barnens frågor bekanta sig med andra religiösa övertygelser och lära sig uppskatta dem Natur och miljö Utgångspunkten för miljöfostran är mångfalden i barnets livsmiljö. Kunskaper om denna miljö skapar grunden för en vidare förståelse av världen runt omkring. Barnet får erfarenheter och upplevelser av naturen och den övriga miljön. På så vis får barnet en relation till naturen och märker naturens betydelse och skönhet. Barnets intresse för naturen ökar när barnet rör sig i naturen och lär sig uppskatta och skydda den. Barnen lär sig beakta hur de egna valen och handlingarna påverkar miljön. Man ger akt på deras 12

13 iakttagelser och diskuterar dem. Barnet får ett positivt förhållande till miljön när barnet upplever sin närmiljö som en trygg och intressant plats för lek och utforskningar. Sibbos vackra natur med sina skogar, havsvikar och åkrar ger mångsidiga möjligheter till detta. Mål Barnet ges möjlighet att: lära sig förstå och uppskatta naturen och den av människan skapade miljön, olika människor och kulturer lära sig värna om sin närmiljö, agera på ett sätt som skonar och vårdar miljön använda alla sinnen för att göra mångsidiga iakttagelser i miljön vara en aktiv och nyfiken aktör som genom att utforska och pröva bekantar sig med fenomen och företeelser i naturen såväl som individ som medlem av gruppen använda problemcentrerade arbetsmetoder utveckla tänkandet och inlärningsfärdigheterna förstå sambanden mellan företeelser i naturen och miljön Hälsa Målet för hälsofostran är att främja barnets fysiska, psykiska och sociala hälsa samt växande och utveckling. Centralt i hälsofostran är den personliga hygienen hälsosamma matvanor bra bordsskick att röra sig tryggt i näromgivningen att värna om positiva människorelationer att undvika våld att skapa balans mellan arbete, vila och rekreation 13

14 3.2.6 Fysisk och motorisk utveckling Barn behöver få mångsidig motion varje dag. Det primära målet är att ge barnen en positiv inställning till motion och på så vis sporra dem att aktivt delta i både ledda och självständiga fysiska aktiviteter. Barnet ska ges inlärningsupplevelser för att få en livslång vana att röra på sig. Med hjälp av motion och lek tränas barnet att vara självständig, ta initiativ och samarbeta. Handens färdigheter och de dagliga rutinerna utvecklar barnens finmotorik. Uppgifter som kräver precision utvecklar koordinationen mellan öga och hand. Mål Barnet ges möjlighet att förstå motionens betydelse för människans välbefinnande och hälsa lära sig grundbegreppen i gymnastik och idrott mångsidigt träna koordination och balans (jämvikt, rytmsinne, reaktionsförmåga, orienteringsförmåga, urskiljningsförmåga, styrka, tid) pröva mångsidiga motionsformer lära sig samarbetsregler utveckla barnets tänkande med hjälp av både grov- och finmotoriken med hjälp av mångsidig verksamhet i förskolevardagen träna och stärka finmotoriken (bl.a. att klä på sig, klä av sig, äta, rita, måla, sy, bygga och göra förskoleuppgifter) Konst och kultur Musik och konst spelar en viktig roll i förskoleundervisningen för utvecklingen av barnets känsloliv, kunskaper och färdigheter. Det centrala är att barnen med lekens hjälp samt genom att utforska och experimentera får hjälp att söka kunskap om sig själva och företeelserna i den omgivande världen. Barnets kulturella identitet stärks och barnets förståelse av sitt eget kulturarv och av kulturell mångfald stöds. Barnet vägleds i långsiktigt konstnärligt arbete och i att värdesätta det egna och andras arbete. Mål Barnet ges möjlighet att utveckla känsligheten i sinnesförnimmelserna, iakttagelseförmågan och gestaltningsförmågan uttrycka sig genom att rita, måla, modellera och bygga utveckla intresse för musiken i en inspirerande pedagogisk miljö uttrycka sig mångsidigt genom att sjunga, spela, lyssna och genom rörelse 14

15 utveckla motoriken och koordinationen mellan öga och hand lära sig värdera sitt eget arbete och sina alster bekanta sig med medierna och lära sig att använda dem uttrycka sina tankar och känslor med ord och med dramats medel: genom ton och tonfall, miner, gester och rörelser 4. Stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Undervisningen planeras och stödåtgärderna ordnas såväl utgående från hela förskolegruppens som det enskilda barnets starka sidor och inlärnings- och utvecklingsbehov. Varje barn ska ha möjlighet att utgående från sina förutsättningar få stöd för växande och lärande. Det är viktigt att redan i ett tidigt skede upptäcka inlärningssvårigheter och faktorer som orsakar sådana. Faktorer som orsakar inlärningssvårigheter kan påverka barnet, förskoleundervisningen eller hela närmiljön. Framför allt bör bedömningen av behovet av stöd inriktas på barn som enligt ett separat beslut beviljats uppskov med skolstarten. Det är viktigt med pedagogisk sakkunskap och samarbete mellan lärarna för att stödbehoven ska upptäckas och stödåtgärder kunna sättas in. Vid behov kan även elevvårdens mångprofessionella kunnande utnyttjas. Vårdnadshavaren ska också lägga fram sin syn på barnets starka sidor och stödbehovet. Barnet ska ges stöd i den egna förskolegruppen, om det inte är absolut nödvändigt att flytta barnet till en annan plats eller en annan grupp. Det är särskilt viktigt att se till att stödet fortsätter i övergångsskeden, t.ex. då barnet övergår från dagvården till förskoleundervisningen eller från förskoleundervisningen till skolan. Då behovet av stöd uppstår ges alltid först allmänt stöd innan man kan övergå till intensifierat stöd. Särskilt stöd ges bara i det fall att förskoleundervisningen inte kan ordnas på annat sätt. En del av förskoleundervisningen i Sibbo kommun genomförs i anslutning till enhetsskolor eller 1 6-skolor och en del i anslutning till daghem. Ett regelbundet samarbete med föräldrarna är viktigt i förskoleundervisningen. En del av förskoleundervisningsenheterna i Sibbo använder redan portalen Wilma och målet är att alla förskoleenheter ska kunna övergå till Wilma hösten Förutom denna elektroniska kontakt ska föräldraträffar ordnas två gånger om året. På hösten görs tillsammans med föräldrarna upp en plan för barnets lärande i förskolan och på våren utvärderar man hur målen i planen nåtts. Stödet till förskolebarnna delas in i tre delområden: 1) allmänt stöd som ges till alla barn 2) intensifierat stöd och 3) särskilt stöd. 4.1 Allmänt stöd i förskoleundervisningen På nivån för allmänt stöd används arrangemang där grupperna minskas och nya slags gruppsammansättningar flexibelt bildas. Det är mycket viktigt att undervisningen differentieras som en form av allmänt stöd för att varje barn ska få undervisning enligt sin utvecklingsnivå. En flexibel gruppindelning stöder barnets kunskapsnivå. Speciallärarresursen betonas för att tidigt ingripande i förskole- och nybörjarundervisningen ska kunna säkerställas. Samma speciallärare sköter både förskole- och nybörjarundervisningen.i praktiken stöder specialläraren barnen genom individuellt ar- 15

16 bete eller arbete i smågrupp och deltar i allt större utsträckning i kompanjonundervisning. Kompanjonundervisning används allt mer också mellan klasslärarna och förskolelärarna. Genom olika slags gruppindelningar och genom att införa delade timmar skapas nya och mer flexibla differentieringsmöjligheter. Andra exempel på stödformer på allmän nivå är en klar strukturering av verksamheten, användningen av hjälpmedel, t.ex. bilder, och tilläggsmaterial som differentierar. Genom samarbete mellan förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen får barnet hjälp för en smidig övergång till skolan. Samarbetet i Sibbo är regionbundet och en närmare beskrivning av samarbetet ingår i enheternas arbetsplaner. Den förbindelselärare/de förbindelselärare som valts i skolorna gör upp en samarbetsplan med de ansvariga för förskoleundervisningen i regionen för varje läsår. Förskolebarnen besöker skolan minst 4 gånger under läsåret med sin egen lärare. Andra samarbetsformer kan vara t.ex. användningen av skolans utrymmen i förskoleundervisningen, fadderklassverksamhet samt gemensamma evenemang. Om barnets lärande ändå inte går framåt på önskat vis, görs en pedagogisk bedömning, som behandlas i elevvårdsgruppen och utifrån vilken omfattningen av och formerna för intensifierat stöd planeras. Allt sker i samarbete med föräldrarna. 4.2 Intensifierat stöd i förskoleundervisningen Intensifierat stöd ges barn som behöver flera olika former av stöd. Stödet ges fortfarande på deltid, men mera systematiskt. Det intensifierade stödet är i fråga om både kvantitet och kvalitet mer omfattande än det allmänna stödet. Stödet kan förutom av förskoleläraren och specialläraren även ges av psykologen eller kuratorn. Innan man går över till intensifierat stöd görs en pedagogisk bedömning. Förskoleläraren svarar för koordineringen av den pedagogiska bedömningen och uppgörandet av en plan för lärandet. I en pedagogisk bedömning deltar en eller flera av barnets lärare vid behov även andra sakkunniga barnet och vårdnadshavarna När en pedagogisk bedömning görs utnyttjar man med vårdnadshavarens tillstånd den redan tidigare uppgjorda planen för småbarnsfostran, eventuell habiliteringsplan och planen för barnets lärande i förskolan, som när allmänt stöd ges redan tidigare gjorts upp. 1. Den pedagogiska bedömningen behandlas i en mångprofessionell elevvårdsgrupp. 2. Det intensifierade stödet till barnet skrivs in i Barnets plan för lärande i förskolan. På nivån för intensifierat stöd görs alltid upp en plan för barnets lärande i förskolan. På nivån för intensifierat stöd får barnet ofta även annat stöd, t.ex. talterapi, ergoterapi eller klientskap inom den psykiatriska vården för barn. Om man inte uppnår önskat resultat genom intensifierat stöd, görs en pedagogisk utredning om barnet och i samarbete med elevvårdsgruppen bereds en övergång till särskilt stöd. 16

17 4.3 Särskilt stöd i förskoleundervisningen Särskilt stöd ska ges barn vars förskoleundervisning inte annars kan ordnas på grund av svårigheter i anslutning till växande och lärande. Barnets förutsättningar kan ha försämrats på grund av exempelvis handikapp, sjukdom, funktionsstörningar eller riskfaktorer i anslutning till uppväxtmiljön. Då behovet av särskilt stöd utreds ska man ta hänsyn till vilken uppfattning undervisningspersonalen i förskolan, de som ansvarar för elevvårdstjänster och vårdnadshavaren har om riskfaktorer i anslutning till barnets utveckling och lärande. Särskilt stöd ordnas antingen inom den allmänna läroplikten eller inom en förlängd läroplikt. Det särskilda stödet består av specialundervisning enligt beslutet om särskilt stöd samt övriga stödformer inom förskoleundervisningen. Alla stödformer inom förskoleundervisningen kan användas. Syftet med det särskilda stödet i förskoleundervisningen är att ge barnet ett övergripande och systematiskt stöd för att växa och lära sig, samt att främja barnets inlärningsförutsättningar. Barnets självkänsla och inlärningsmotivation ska stärkas. För att ge särskilt stöd ska utbildningsanordnaren fatta ett skriftligt beslut som granskas åtminstone efter årskurs två samt före uppflyttningen till årskurs sju. Beslutet ska fattas i enlighet med förvaltningslagen. I beslutet om särskilt stöd bestäms om frågor som är betydelsefulla för barnets rättsskydd och för hur förskoleundervisningen ordnas. I beslutet om särskilt stöd bestäms vilken barnets huvudsakliga undervisningsgrupp är, vilka eventuella tolknings- och assistenttjänster och andra tjänster som barnet behöver, samt vid behov om undantagsarrangemang i undervisningen. Beslutet om särskilt stöd kan fattas innan förskoleundervisning eller grundläggande utbildning inleds eller under tiden för förskoleundervisning eller grundläggande utbildning utan föregående pedagogisk utredning eller intensifierat stöd, om det utifrån en psykologisk eller medicinsk bedömning framgår att undervisningen för barnet till följd av handikapp, sjukdom, försenad utveckling, störningar i känslolivet eller någon annan jämförbar orsak inte kan ordnas på annat sätt. Om ett beslut om särskilt stöd fattas under förskoletiden utan att barnet fått intensifierat stöd ska orsaken vara en ny utvärdering av barnets situation, till exempel till följd av en olycka eller en svår sjukdom. Pedagogisk utredning inför särskilt stöd Innan ett beslut om särskilt stöd fattas ska anordnaren av undervisningen höra eleven och hans eller hennes vårdnadshavare eller lagliga företrädare och göra en pedagogisk utredning om eleven. För den pedagogiska utredningen ska det organ, den tjänsteman eller den arbetstagare som utbildningsanordnaren utsett inhämta - en utredning av dem som ansvarar för förskoleundervisningen för barnet om barnets framsteg - en utredning som sammanställts i ett yrkesövergripande elevvårdsarbete om det intensifierade stöd som barnet fått och om barnets situation som helhet Utgående från utredningarna bedömer anordnaren av förskoleundervisningen behovet av särskilt stöd för barnet. Den helhet som utgörs av dessa två utredningar och av den bedömning som gjorts utifrån dem, benämns pedagogisk utredning. 17

18 I den skriftliga pedagogiska utredningen ska följande beskrivas: - situationen som helhet i barnets växande och lärande - det intensifierade stöd som barnet har fått och en utvärdering av effekten av det - barnets förutsättningar för lärande och specifika behov i anslutning till växande och lärande - en bedömning av de pedagogiska lösningar, lösningar i den pedagogiska miljön, lösningar i fråga om elevvårdstjänster eller andra lösningar genom vilka barnet ska stödjas. Stödåtgärderna kan omfatta bland annat faktorer i anslutning till undervisningspersonal, elevvårdstjänster, assistenter och andra behövliga tjänster, undervisningsmetoder och arbetssätt eller material och redskap. Då beslutet om särskilt stöd bereds ska, förutom en pedagogisk utredning, eventuellt även andra utlåtanden, såsom ett psykologiskt eller medicinskt utlåtande eller en motsvarande social utredning inhämtas. Då den pedagogiska utredningen sammanställs ska den pedagogiska bedömning som tidigare sammanställts av barnet, planen för barnets lärande i förskolan, samt med vårdnadshavarens tillstånd den plan för småbarnsfostran och habiliteringsplan som eventuellt gjorts upp för barnet utnyttjas. Behovet av särskilt stöd inom förskoleundervisningen ska granskas då barnets behov av stöd förändras. För granskningen görs en ny pedagogisk utredning om barnet. Om man bedömer att barnet inte längre behöver särskilt stöd, ska ett beslut fattas om att stödet avslutas. Barnet övergår då till att få intensifierat stöd. Eftersom man på en kort tid i allmänhet inte kan konstatera vilken inverkan stödet haft är det ovanligt att det särskilda stödet avslutas under barnets förskoletid. (Grunderna för förskoleundervisningens läroplan 2010) 4.4 Individuella planer i förskoleundervisningen Plan för barnets lärande i förskolan görs upp för varje barn i början på förskoleåret Plan för barnets lärande i förskolan Planen för barnets lärande i förskolan är en plan för barnets framsteg i växande och lärande samt för de arrangemang och stödåtgärder som barnet behöver i förskoleundervisningen. Planen är ett skriftligt pedagogiskt dokument som baserar sig på en godkänd läroplan. Planen kan användas som en del av det allmänna stödet och ska användas under tiden för intensifierat stöd. Syftet med planen är att trygga goda förutsättningar för barnet att växa och lära sig. Planen ökar lärarnas medvetenhet om barnets situation och underlättar på så sätt respektive lärares planering av arbetet och samarbetet mellan lärarna och samarbetet med hemmet. Innehållet i planen för barnets lärande i förskolan ger vårdnadshavaren information som gör att han eller hon bättre kan stödja sitt barn. Planen utgör också en grund för utvärdering av framsteg i barnets växande och lärande. Den plan för barnets lärande i förskolan som ska göras upp då barnet får intensifierat stöd ska bygga på information som tagits fram i en pedagogisk bedömning. Lärarna ska göra upp planen för 18

19 barnets lärande i förskolan i samarbete med vårdnadshavaren och barnet. Vid behov deltar även andra sakkunniga i uppgörandet av planen. Den plan för barnets lärande i förskolan som ska göras upp då barnet får intensifierat stöd ska innehålla följande uppgifter i enlighet med vad som förutsätts för att ordna förskoleundervisningen och stödåtgärderna för barnet: barnets förutsättningar för lärande och specifika behov i anslutning till växande och lärande mål i anslutning till barnets förutsättningar för lärande, arbets- och interaktionsfärdigheter samt socioemotionella färdigheter pedagogiska lösningar, såsom flexibla grupparrangemang, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder och arbetssätt, sätt att kommunicera, särskilda hjälpmedel, läromedel och annat stöd stöd i anslutning till elevvård eller andra lösningar då det gäller den fysiska, psykiska och sociala pedagogiska miljön en beskrivning av det yrkesövergripande samarbetet och olika aktörers ansvarsområden genomförandet av samarbetet med vårdnadshavaren och barnet, det stöd som vårdnadshavaren erbjuder barnets eventuella deltagande i annan verksamhet inom småbarnsfostran och en beskrivning av samarbetet med anordnaren av verksamheten uppföljning och utvärdering av barnets framsteg, principer och tidpunkter för utvärdering samt barnets självvärdering de som deltagit i uppgörandet av planen Då planen görs upp ska man utnyttja den plan för barnets lärande i förskolan som eventuellt redan gjorts upp som en del av det allmänna stödet, pedagogiska bedömningar, den information som erhållits i samband med pedagogiska bedömningar, samt med vårdnadshavarens tillstånd den plan för småbarnsfostran och habiliteringsplan som eventuellt gjorts upp för barnet. Barnets personliga egenskaper ska inte beskrivas i planen. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen Individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas För att verkställa ett beslut om särskilt stöd görs istället för en plan för lärandet upp en individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas (IP) för barnet. Planen ska beskriva hur barnet ges undervisning och övrigt stöd i enlighet med beslutet om särskilt stöd. Den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas är ett skriftligt pedagogiskt dokument som baserar sig på en godkänd läroplan för förskoleundervisningen. Barnets lärare ska 19

20 tillsammans göra upp planen i samarbete med vårdnadshavaren och barnet, om det inte finns något uppenbart hinder för detta. Till de delar det behövs ska planen göras upp i ett yrkesövergripande samarbete inom elevvården. Den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas ska stödja barnets individuella process för växande och lärande på lång sikt. Planen definierar målen för barnets växande och lärande och beskriver innehåll, pedagogiska metoder och övriga behövliga stödåtgärder. Den individuella planen ska innehålla följande uppgifter i enlighet med vad som förutsätts för att ordna förskoleundervisningen och stödåtgärderna för barnet: barnets förutsättningar för lärande och specifika behov i anslutning till växande och lärande mål i anslutning till barnets förutsättningar för lärande, arbetsfärdigheter, socioemotionella och motoriska färdigheter uppföljning och utvärdering av barnets framsteg, principer och tidpunkter för utvärderingen samt barnets självvärdering pedagogiska lösningar, såsom flexibla grupparrangemang, kompanjonundervisning, undervisningsmetoder, arbetssätt, sätt att kommunicera, speciella hjälpmedel, läromedel och annat stöd stöd i anslutning till elevvård eller andra lösningar då det gäller den fysiska, psykiska och sociala pedagogiska miljön ordnandet av tolknings- och assistenttjänster, övriga tjänster i anslutning till förskoleundervisningen, samt stöd- och habiliteringstjänster som barnet i enlighet med beslutet om särskilt stöd ska få, samt olika parters ansvarsområden en beskrivning av hur förskoleundervisningen ordnas i samband med den övriga förskoleundervisningen och/eller i specialgrupp en beskrivning av hur ett barn som ges förskoleundervisning i specialgrupp integreras i den övriga förskoleundervisningen en beskrivning av det mångprofessionella samarbetet och olika aktörers ansvarsområden en beskrivning av arrangemang och ansvar i anslutning till förskolskjutsar samt av handledningen för och tillsynen över barn som väntar på skjuts till förskolan eventuella andra tjänster inom småbarnsfostran som barnet tar del av och en beskrivning av samarbetet med anordnaren av tjänsten 20

21 genomförandet av samarbetet med barnet och vårdnadshavaren, det stöd som vårdnadshavaren erbjuder de som deltagit i uppgörandet av planen Om barnet fått intensifierat stöd ska den plan för barnets lärande i förskolan som gjorts upp inom det intensifierade stödet utnyttjas då man gör upp den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas. Dessutom ska den information som kommit fram i den pedagogiska utredningen beaktas samt med vårdnadshavarens tillstånd den plan för småbarnsfostran och habiliteringsplan som eventuellt gjorts upp för barnet utnyttjas. Barnets personliga egenskaper ska inte beskrivas i den individuella planen. Vårdnadshavarens specifika samtycken till överlåtande av information kan bifogas till den individuella planen. Det är inte möjligt att genom besvär eller på annat sätt söka ändring i planen. Planen ska vid behov granskas så att den motsvarar barnets behov, dock minst en gång per läsår. Den individuella planen för hur förskoleundervisningen ska ordnas justeras alltid då barnets behov av stöd eller målen förändras. Erfarenheter av arrangemang i förskoleundervisningen, verksamhetsmodeller och stödåtgärder kan antecknas i den individuella planen och utnyttjas vid utvärdering av genomförandet av planen. Den individuella planen görs upp tillsammans med läraren och specialläraren tillsammans med vårdnadshavaren och barnet vid behov tillsammans med elevvårdspersonalen Om barnet fått intensifierat stöd utnyttjas med vårdnadshavarens tillstånd den redan tidigare uppgjorda planen för barnets lärande i förskolan, planen för småbarnsfostran och en eventuell habiliteringsplan när den individuella planen görs upp. 5. Former av stöd för växande och lärande i förskoleundervisningen Särskilt stöd i förskoleundervisningen behöver barn vars förutsättningar för utveckling, växande eller lärande kan ha försämrats på grund av sjukdom, handikapp eller funktionsstörning. Andra skäl kan vara behov av socialt eller emotionellt stöd. Dessutom har ett barn som konstaterats ha riskfaktorer i anslutning till lärandet i sin utveckling rätt till särskilt stöd. Utöver de föregående omfattas sådana barn av särskilt stöd vars skolstart har skjutits upp med ett år eller vars läroplikt är förlängd på grund av sjukdom eller handikapp. Barn som omfattas av förlängd läroplikt har som femåringar rätt till frivillig avgiftsfri förskoleundervisning som ordnas läsåret innan läroplikten börjar. Under förskoleundervisningen kan barnet tas in eller överföras till specialundervisningen. I Sibbo fattas beslutet om detta av undervisningsdirektören. Ett mångprofessionellt samarbete mellan hälsovården, dagvården och socialvården krävs för att behovet av särskilt stöd ska kunna upptäckas tillräckligt tidigt. Gruppens ansvariga lärare, skolans 21

22 speciallärare på deltid eller den ambulerande specialbarnträdgårdsläraren inom dagvården är ansvarig för att samarbetsarrangemangen fungerar för ett enskilt barn. 5.1 Stöd i anslutning till arrangemang i förskoleundervisningen Specialundervisning Specialundervisning i förskolan ges ett barn i behov av särskilt stöd utifrån barnets individuella behov integrerat i daghemmens förskolegrupper, som då kan få antingen en personlig eller gruppassistent. I Sibbo är det i första hand barnträdgårdslärarna i undervisningsgruppen som ansvarar för att det ordnas förskoleundervisning för ett barn i behov av särskilt stöd eller ett barn som tagits in eller överförts till specialundervisningen. Specialläraren på deltid fungerar som deras stöd. Specialläraren på deltid cirkulerar i daghemmens förskolegrupper och ger specialundervisning åt barn i behov av särskilt stöd. Specialundervisningen i förskolan genomförs individuellt, i smågrupper eller i form av kompanjonundervisning. Målet är att habiliteringen så långt det är möjligt ska fortgå dagligen och ges i vardagliga situationer samtidigt som verksamheten pågår i den övriga barngruppen. Den personal som dagligen vårdar och undervisar barnet sköter habiliteringen. För barn i behov av särskilt stöd görs upp en individuell plan för hur förskoleundervisningen ska ordnas (IP). Om man upptäcker riskfaktorer i ett barns utveckling och barnet har utlåtande från en psykolog, läkare eller någon annan expert i branschen görs upp en väglednings- och handlingsplan för barn i behov av särskild vård och fostran för barnet. Planerna utarbetas i ett mångprofessionellt samarbete med föräldrarna och habiliteringspersonalen. I planen skrivs in barnets starka sidor, de områden som behöver habiliteras, individuella mål och metoder, behövliga stödåtgärder, genomförandet av bedömning och uppföljning samt individuella förändringsbehov i anslutning till den pedagogiska miljön. Till grund för arbetet ligger de individuella mål för barnet som överenskommits med habiliteringspersonalen och föräldrarna och som stöder barnets fysiska, kognitiva och socioemotionella utveckling. Det är viktigt att hjälpa barnet att få en positiv jagbild och en sund självkänsla och se till att barnet är en likvärdig medlem av gruppen. Verksamheten ska dessutom främja barnets språkliga utveckling och färdigheter att lära sig nya saker och förebygga inlärningssvårigheter. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid övergången till skolan för ett barn i behov av särskilt stöd. I övergångsskedet ska ett intensivt samarbete bedrivas med barnets föräldrar och andra som har anknytning till barnet. Då ska man säkerställa att informationen om barnet löper i synnerhet mellan daghemmets lärare, skolans lärare och föräldrarna. Specialläraren på deltid informerar skolan om barn i behov av särskilt stöd. På våren före skolstarten ordnas ett informationsöverföringsmöte i daghemmen eller i den blivande skolan. I mötet deltar förutom föräldrarna personer som deltar i undervisningen och habiliteringen av barnet. Förskolegruppens lärare ansvarar för att mötet ord nas Förlängd läroplikt 22