När fälten korsas. Handslagsrapport 2007:18

Transkript

1 Handslagsrapport 2007:18

2 Nr Författare Titel Övrigt 2007:1 Apitzsch Erwin Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan Lunds universitet 2007:2 Book Karin Arenors lokalisering, betydelse och användning. Malmö högskola En studie av Handslaget finansierade arenor i Malmö 2007:3 Carlson Rolf Etnicitet och kulturell mångfald inom föreningsidrotten en analys av GIH Handslagets första år 2007:4 Ericsson Ingegerd Behöver idrottsledare i skolan utbildning? Malmö högskola Hur ser utbildningsbehovet ut bland idrottsledare i skolan? 2007:5 Eriksson Charli, Effekter av samverkan mellan idrottsrörelsen och skolan i Örebro län Örebro universitet Johansson Margareta, Ulvmyr Camilla, Virtanen Peter B. 2007:6 Fagrell Birgitta, Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget GIH Gustavsson Tommy. 2007:7 Fundberg Jesper, Idrottens mittcirkel. Om mångfald och normalitet inom några Handslagsprojekt Uppsala universitet/ Pripp Oscar. Malmö högskola 2007:8 Gerrevall Per Handslaget och de demokratiska värdena Växjö universitet 2007:9 Fahlén Josef Näridrottsplatser och spontanidrott Umeå universitet 2007:10 Hannula Rauni, Idrottens samverkan med skolan i Hallands län. En utvärdering av Hallandsmodellen Högskolan i Halmstad Hinic Hansi, Johnson Urban. 2007:11 Kolfjord Ingela Från projekt till modell. Helamalmö motion, integration och brottsförebyggande arbete. Malmö högskola 2007:12 Larsson Håkan, Som hand i handsken - en satsning på flickors idrott eller på idrottens flickor? GIH Svender Jenny. 2007:13 Lundvall Suzanne Handslagets Speciella insatser med inriktning mot mångfald och integration - en kvalitativ utvärdering GIH 2007:14 Oddner Frans Handslaget ett socialisationsprojekt? Malmö högskola 2007:15 Karp Staffan, I skuggan av fotbollen Handslagsprojektens betydelse för mindre idrotter Umeå universitet Olofsson Eva, Söderström Tor. 2007:16 Eriksson Sten, Handslaget från idé till utvärdering. Om projekt, ekonomi och verksamhet. Idrottshögskolan/ Kristén Lars, Göteborgs universitet Patriksson Göran, Stråhlman Owe. 2007:17 Patriksson Göran, Att rätta mun efter matsäcken förutsättningar för att bedriva projekt om Idrottshögskolan/ Stråhlman Owe. kostnadseffektivitet Göteborgs universitet STOCKHOLM JANUARI 2008 ANDRÈN & HOLM OMSLAGSFOTO: Johan Wingborg 2007:18 Peterson Tomas. Om Handslagsprojekt på skoltid Malmö högskola 2007:19 Redelius Karin, Idrottsledare som dörröppnare - Handslaget, ledarskap och känslan av sammanhang GIH Thedin Jakobsson Britta. 2007:20 Sundberg Gun Samhällsekonomiska värdet av skolsamverkan i Handslaget Uppsala universitet 2007:21 Jonsson Elin, Kampen mot droger i idrottsrörelsen Handslagets avtryck i verksamheten Mälardalens högskola Sörensen Stefan, Tillgren Per, Wallin Emmie. 2007:22 Åkesson Joakim Var hamnade handslagspengarna? Stor blev större och liten kunde inte hänga med Malmö högskola 2007:23 Tydén Olof Handslaget ur ett ungdomsperspektiv Dalarnas forskningsråd

3 Förord I början av 2003 beslutade riksdagen om ett Handslag med idrotten, en satsning över fyra år på den breda barn- och ungdomsidrotten. Sammanlagt har idrottsrörelsen tilldelats en miljard kronor. Dessa medel har använts för att öppna dörrarna till idrotten för fler. Delområden har varit att samverka med skolan, satsa på flickidrotten, delta i kampen mot droger samt hålla tillbaka avgifterna. Fler än 8000 idrottsföreningar har medverkat och närmare satsningar har startats med målet att fler barn och ungdomar ska börja idrotta och stanna kvar längre inom idrotten. Det innebär att nära 75 procent av de idrottsföreningar som bedriver barn- och ungdomsverksamhet har deltagit i Handslaget. 67 specialidrottsförbund och 21 distriktsidrottsförbund har medverkat genom att fördela medel till idrottsföreningarnas satsningar. Det är viktigt att lära av Handslaget. Nya idéer har testats, nya målgrupper har rekryterats och idrotten har verkat på nya arenor. Erfarenheterna av satsningarna är värdefulla för att utveckla och förbättra verksamheten. Därför har Riksidrottsförbundet (RF) avsatt betydande medel för att utvärdera Handslaget. En del av utvärderingen innebär att forskare vid universitet och högskolor har gjort en oberoende granskning och belysning av Handslagets olika verksamheter. RF valde att i samarbete med Centrum för Idrottsforskning (CIF) utlysa möjligheten att lämna förslag på forskningsprojekt kring Handslaget. 23 olika projekt erhöll stöd för att utvärdera och analysera satsningen utifrån en mängd olika perspektiv. Forskningsprojekten är baserade på den fria forskningens villkor och därmed inte styrda eller påverkade av RF. Med tanke på den mycket omfattande verksamhet Handslaget utgör är det inte möjligt att med 23 forskningsprojekt ge en heltäckande utvärdering. De ger dock var för sig nedslag i olika områden och tillsammans en bild av den unika Handslagssatsningen. Vi hoppas att du finner denna och de övriga forskningsrapporterna lärorika och tänkvärda för en fortsatt utveckling av barn- och ungdomsidrotten. Karin Mattsson Ordförande Riksidrottsförbundet

4

5 Innehåll Förord...3 Utvärderingens förutsättningar...7 Inledning...8 Så hur blev det i praktiken? Teoretiska utgångspunkter: vad händer när fält korsas?...11 Å ena sidan å andra sidan...12 Tidigare forskning...12 Metod...14 Vad är en Utvärdering?...14 Två huvudfrågor...14 Material och metoder...14 Urval...14 Insamling av empiri...15 Översikt över möten...17 Min personliga relation till de intervjuade Min relation till uppdraget Etiska reflexioner Handslagsprojekten Presentation En generell bild av projekten Föreningsidrott på skoltid...31 Bidrar Handslagsprojekt på skoltid till att aktivera barn och ungdomar som inte redan är fysiskt aktiva?...31 Är skolidrott föreningsidrott? Hur ser förutsättningarna för idrottsämnet i skolan ut? Tar idrottsföreningarna huvudansvar för skolundervisning? Slutsatser Referenser...39 Frågor till projekten, omgång Frågor till projekten, omgång

6

7 Utvärderingens förutsättningar är ett utvärderingsprojekt, beställt och finansierat av Riksidrottsförbundet. Det är ett av 23 projekt som RF stöder finansiellt för att utvärdera Handslaget. Utlysningstexten angav att ansökningarna skulle beröra något eller några av de fem teman som Handslagsmedel ges till. Denna studie behandlar projekt som avser temat samarbete mellan idrottsföreningar och skolor. Mer specifikt handlar den om handslagsprojekt som bedrivs på skoltid. Den berör inte samarbetsprojekt mellan skolan och föreningsidrotten som ligger före skoldagens start eller efter skoldagens slut. Den berör endast projekt som utspelas på ordinarie skoltid. Vidare är den begränsad i tid och plats. Den berör endast projekt som utspelades i Malmö kommun och under en termin, höstterminen Dessutom omfattar den endast 14 av de cirka projekt som genomförts inom Handslaget till och med år 3 1. Ett projekt skall ha utvärderingsbara mål som avses uppnås och medel för att uppnå målet/målen. Att utvärdera projekt innebär enkelt uttryckt att göra en bedömning av om de mål som uppsattes för projektet efter genomförandet har uppfyllts, och i vilken utsträckning detta i så fall skedde med hjälp av de angivna medlen. I vårt fall finns både mål och medel angivna i de projektansökningar som föreningarna skickat till Skånes Idrottsförbund och fått godkända. Jag har i mitt arbete utgått från dessa projektbeskrivningar. Att göra denna tillkommande bedömning på grundval av 14 projekt kan tyckas förmätet. Men å andra sidan problematiseras just (och enbart) förekomsten av föreningsidrott på skoltid, och på ett sätt som jag menar är giltigt för alla handslagsprojekt som ligger på schemalagd skoltid, vilka skolor det än gäller, och vilken kommun detta än utspelar sig i. Jag är således å ena sidan fullt medveten om vilka begränsningar i generaliserbarhet mina utkikspunkter ger, men menar å andra sidan att utformningen av de projekt jag studerat kan fungera som ingång till en principiell diskussion om relationen mellan skol- och föreningsidrotten. Därmed har jag arbetat med två bedömningar: dels hur projekten har genomförts utifrån sina egna förutsättningar, dels om deras verksamhet har bidragit till att uppfylla det mera generella målet. I det första fallet handlar det om i vilken utsträckning Handslagsföreningarna har gjort det som de angav i sin ansökan. I det andra fallet är den grundläggande frågan som skall besvaras: har Handslaget via projekt som utspelas på skoltid bidragit till att öka möjligheterna för att aktivera barn och ungdomar som inte redan är fysiskt aktiva och skapa intresse för en fortsatt aktivitet utanför skolan. I min ansökan angav jag att förutom en utvärdering av ovan nämnda slag, skulle jag även sätta in projekten i ett bredare samhälleligt sammanhang. Min utgångspunkt för denna tillkommande bedömning var att både den svenska regering som finansierade Handslaget och Riksidrottsförbundet, vars medlemsföreningar genomförde verksamheten, hade den grundläggande målsättningen att Handslaget skulle bidra till att öka möjligheterna för att aktivera barn och ungdomar som inte redan är fysiskt aktiva och skapa intresse för en fortsatt aktivitet utanför skolan. Här sammanföll således regeringens allmänna folkhälsopolitiska målsättningar med RF:s intresse av att få fler barn och ungdomar att aktivera sig i föreningsidrott

8 Inledning Denna studie behandlar relationen mellan två olika sociala fält idrottens och skolans fält. Båda berörs av en politisk reform, kallad Handslaget, som genomfördes i Sverige. Regeringen aviserade efter valet 2002 att Riksidrottsförbundet skulle få disponera en miljard kronor under en fyraårsperiod för satsningar på idrottens barn- och ungdomsverksamhet. Regeringen benämnde satsningen som Ett handslag med idrotten. Pengarna skulle användas för att stötta och uppmuntra idrottsföreningar och förbund att öppna dörrarna för fler, hålla tillbaka avgifterna, satsa mer på flickors idrottande, delta i kampen mot droger och intensifiera samarbetet med skolorna. Åtgärder skall bland annat vidtas för att erbjuda barn och ungdomar, som idag inte deltar i idrottsverksamhet, lustfyllda och hälsofrämjande aktiviteter. Vidare skall förutsättningar skapas för att flickor skall kunna utöva idrott på det sätt de själva önskar. Idrottsföreningar skall uppmuntras att i nära samarbete med skolorna utveckla metoder som lockar alla elever till fysisk aktivitet i olika former. Så var det sagt. Ett kraftfullt stöd till Sveriges största och mest aktiva folkrörelse, således. Vem kan ha några invändningar emot det? Själv tycker jag att Handslaget var både bra, nödvändigt och klokt. Utom i ett avseende, och just på den punkten är jag så mycket mer kritisk. Det gäller det intensifierade samarbetet med skolorna, eller rätttare sagt de projekt som utspelar sig på skoltid. Många projekt har aktivitet i omedelbar anslutning före eller efter skoltid, och dem har jag inga problem med. Men skoldagen tillhör skolan, inte föreningsidrotten. Här korsas plötsligt två sociala fält, två fältlogiker, med en rad principiella problem som följd. I vilket sammanhang skall man söka förklaringar till denna konstruktion? En alltmer högljudd och välartikulerad kritik mot att antalet idrottstimmar successivt har minskat inom skoltiden 2 under början av det nya århundradet, parat med att kunskapen om att andelen inaktiva ungdomar kraftigt har ökat de senaste decennierna, fick socialdemokraterna att skriva in 30 minuters fysisk aktivitet om dagen för alla skolbarn i sitt valmanifest i augusti , och regeringen att ta ett sådant beslut på våren Det sades också att idrotts- 2 Se t.ex. Bunkefloprojektet, 3 Tillsammans för trygghet och utveckling - Socialdemokraternas valmanifest aspx rörelsen får en viktig roll för att samverka mer med landets skolor. 4 Skolvärlden ställde sig inte avvisande till beslutet, men frågade som vanligt var pengarna till reformen fanns. Regeringen hänvisade till kommunerna, vilka emellertid inte ansåg sig ha några extra resurser till detta. Men i samma valmanifest lanserade den socialdemokratiska regeringen också ett förslag om att kraftigt öka det statliga stödet till särskilda utvecklingsinsatser inom den lokala föreningsidrotten. I valmanifestet formulerades satsningen som ett handslag för Sveriges barn och ungdomar där sammanlagt en miljard kronor av Svenska Spels vinstöverskott skulle tillföras idrotten under den kommande mandatperioden. Handslaget ingår i en generell bidragsform i statens stöd till idrottsrörelsen som består av projektstöd, det vill säga medel till specifika och tidsmässigt avgränsade aktiviteter 5. Denna satsning var således inte ny utan snarare en vidareutveckling av projektidéer vilka påbörjats flera år tidigare avsatte regeringen sammanlagt 60 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden för att stimulera utveckling och förnyelse av idrottsverksamhet för barn, ungdomar och personer med funktionshinder, Projekt Lokal Idrottsutveckling. Under åren beviljades nya statliga medel till tre delprojekt under samlingsnamnet Den stora barn- och ungdomssatsningen. Bidragen uppgick till totalt 120 miljoner kronor fördelat över tre år. Båda dessa satsningar innehåll som en av flera målsättningar att uppmuntra samverkan mellan idrottsföreningar och skolan. Sammanfattningsvis kan man säga att samverkan mellan idrottsföreningar och skolan på skoltid har funnits med i alla projektsatsningar från Regeringen var från början starkt drivande och idrotten bejakade helt och fullt möjligheten. Det ursprungliga kravet på 30 minuters fysisk aktivitet om dagen för alla skolbarn formulerades av RF. Inför ett seminarium i Almedalen sommaren 2002 föddes tanken att RF, istället för att ensidigt kräva fler idrottstimmar, skulle lansera tanken på att skolan ska erbjuda alla elever 30 minuters fysisk aktivitet varje dag. Genom att integrera den fysiska aktiviteten i andra ämnen under den samlade skoldagen inte isolera den till ett särskilt ämne kunde man komma ifrån prioriteringsdiskussionen och kan ske också den negativa laddning idrottsämnet har för en del ungdomar 6. 4 SDS Johan R Norberg (2004) 6 RF:s dåvarande ordförande Gunnar Larsson i ett tal på en NCFF- 8

9 Då kan man fråga; varför har idrotten engagerat sig så mycket i detta med rent fysisk aktivitet och samarbete med skolan? Vi kunde ju lika gärna sagt att vill inte skolan, vill inte samhället att det skall bli en bättre situation när det gäller barns och ungdomars fysiska aktiviteter och inte ser allt det goda och viktiga som finns bakom detta, så kan vi väl också vi strunta i att göra det. Nån kunde sagt att överviktiga ungdomar, vad skall vi med dom i idrotten, dom blir aldrig någon Carolina Klüft eller Henke Larsson som skall lyfta en svenska äran på någon OS- eller VMarena. Men vi gjorde inte det, av det enkla skälet att vi som är engagerade i idrottsrörelsen vet att alla kan vara med, alla har en möjlighet att vara med och att man på alla plan och på alla nivåer kan ha roligt med idrott. Och att idrott inte bara är fysisk aktivitet utan så väldigt mycket annat som följer med 7. Den politiska kopplingen mellan beslutet om 30 minuters fysisk aktivitet om dagen för alla skolbarn och Handslagets tema om att intensifiera samarbetet mellan idrottsföreningar och skolor ligger enligt min uppfattning i att det för regeringen blev möjligt att säga till kommunerna och skolorna: här finns pengarna som kan förverkliga de 30 minuterna. Inte desto mindre ställde detta skolor och idrottsföreningar inför en rad principiella och praktiska problem. Samverkan på schemalagd skoltid var som sagt inte nytt för Handslaget, inte heller problematiken. I slutrapporten om PLI betonades att arvsfondens medel inte får finansiera sådan verksamhet som är ett kommunalt ansvarsområde. Att ett fungerande samarbete är viktigt är såväl idrottsföreningarna som skolan överrens om. Det kan dock finnas svårigheter i samarbetet relaterat till de olika roller som föreningarna och skolan har. Samarbetet är organiserat på olika sätt i projekten och formerna för samarbete verkar till stor del bero på de inblandade personerna. Dessa oklara roller, ansvarsfördelning och organisationsformer kan skapa svårigheter i samarbetet, trots de goda intentioner som finns 8. Att avgränsningen inte alltid var enkla framgår av de goda projektexempel slutrapporten nämner. Exempelvis är användandet av Elevens Val principiellt rimligt endast om projektverksamheten är ett av flera erbjudanden till eleverna; det är knappast något val om det som erbjuds är det enda som erbjuds. Avgränsningsproblemen, som i grunden beror på att två sociala fält korkonferens i Örebro Ibid. 8 Ds 2002:43, sid 53 sas, bestod över PLI:s fortsättning i Den stora barn- och ungdomssatsningen och in i Handslaget. När Handslaget kom till 2003, beslöt RF att PLI-projektansökningar med inriktning mot samverkan skola-idrottsförening skulle föras över till respektive distriktsidrottsförbund (DF) för bedömning inom den ram de hade att hantera. I samtliga satsningar har det betonats att idrottens ambition att samverka aldrig får överta något av det ansvar som skolan/kommunen har för sin egen verksamhet. Samtidigt har utvärderingar och summeringar av satsningarna visat att man ofta upplevt det problematiskt att hitta gränsdragningen mellan skolans ansvar och idrottsföreningarnas ambitioner att samverka. Centralt formulerade direktiv har inte alltid tolkats rätt i det lokala sammanhanget. RF har uppfattat att samverkan mellan idrottsföreningar och skolan främst syftar till att utveckla idrottsföreningarnas verksamhet och inte skolans uppgift att svara för undervisningen. I RF:s kommentarer 9 till instruktionen gällande de fem teman för Handslagsprojekt, som man också kan se som vägledande för de beviljande organen, hette det bland annat att: Huvuddelen av idrottens ledare är ideellt verksamma, det vill säga de är upptagna av sina civila arbeten under skoltid. Om de skall kunna delta i skolans verksamhet måste de rimligen ersättas Idrottsföreningarnas verksamhet är inriktad på de barn och ungdomar som söker sig dit av egen fri vilja. Den fysiska aktiviteten i skolan har som sin viktigaste målgrupp de som av olika skäl inte lockas av idrottsrörelsens utbud. Här krävs en annan inriktning och pedagogik, som i sin tur säkert kräver utbildning av de idrottsledare som engageras i skolans arbete. Det är slutligen viktigt att betona ansvarsfördelningen mellan den offentliga skolan och den frivilliga idrottsrörelsen. Idrottsföreningarna kan vara en viktig stödresurs i skolans verksamhet, men aldrig ta på sig huvudansvaret för undervisningen. I denna kommentar anges ett antal utvärderingsbara förutsättningar för Handslagsprojekten, samtidigt som RF identifierar ett antal möjliga problem i ett samarbete mellan skola och föreningsidrott: oavlönade föreningsledare som kompletterar/ersätter skolans personal, en ändrad inriktning på idrottsföreningens normala verksamhet - byggd på en annorlunda pedagogik 9 Texten i detta dokument har ändrats under handslagsperioden, efterhand som nya erfarenheter har tillförts. Den uppdatering jag använde mig av när jag startade arbetet härrör från början av hösten Det är således det innehållet jag gör min utvärdering utifrån. 9

10 - samt en utformning av verksamheten så att den inte ersätter skolans ordinarie arbete. Att skolan och föreningsidrotten skall samarbeta för att få fler att röra sig mer kan synas som en både behjärtansvärd och oproblematisk uppmaning. Det råder en stor enighet i samhället om betydelsen av idrott och fysisk aktivitet för hälsa och välbefinnande. Samtidigt visar aktuell forskning att de som är aktiva rör sig allt mer, medan de som är inaktiva blir allt fler. 10 Både skolan och föreningsidrotten vill verka för att nå även de barn och ungdomar som inte är fysiskt aktiva. Skolans medel är i första hand ämnet Idrott och Hälsa, medan föreningsidrotten tillhandahåller barnoch ungdomsidrott inom 68 olika specialidrotter. RF:s kommentarer belyser några av de möjliga problem som uppstår när två verksamheter som bygger på olika förutsättningar sammanförs. Under de senaste årtionden har ämnet idrott i skolan genomgått förändringar. Målen för ämnet har utvidgats, innehåll har lagts till på grund av nya sporter har introducerats och en tydligare inriktning mot en hälsoarbete har inkluderats. I Sverige har namnet på ämnet än så länge förändrats sex gånger under 1900-talet, senast från idrott till idrott och hälsa. Anledningen till det senaste namnskiftet är en markering i att det finns likheter, men också stora skillnader, mellan ämnet i skolan och den elit/tävlingsidrott som bedrivs i många föreningar. Den förändrade ämnesbeskrivningen för idrottsämnet ska inte ses som ett avståndstagande från idrotten i traditionell mening, utan som en markering av att idrotten i skolan används som medel för att nå övergripande mål. I kursplanen för Idrott och Hälsa betonas att man skall lära eleverna att ta ett livslångt ansvar för sin kropp och att varje individ skall utvecklas enligt sina egna förutsättningar. Ämnet har också fått en allt tydligare teoretisk profil. RF:s policydokument Idrotten vill deklarerar å sin sida att Vi vill på alla nivåer bedriva vår idrott så att den utvecklar människor positivt såväl fysiskt och psykiskt som socialt och kulturellt 11. Samtidigt är tävlandet grunden för föreningsidrotten, med sin grund i selektion och rangordning. En för Handslaget relevant frågeställning är därför vilka konsekvenserna blir när ideella föreningar övertar aktivitetsansvar under skoltid för samhället, för skolan, för föreningsidrotten och för de inblandade aktörerna. 10 Engström, L-M (2002) Hur fysiskt aktiva är barn och ungdom? Svensk Idrottsforskning nr Så hur blev det i praktiken? Tillgänglig statistik från RF visar att cirka en tredjedel av de beviljade handslagsprojekten (34 % efter år 3 12 ) haft en inriktning mot ökat samarbete med skolorna, vilket pekar på att ungefär 340 miljoner kronor av miljarden har använts till sådana projekt. Endast en del av dessa utspelas under skoltid, vilket ju är vad vi är intresserade av i denna studie. Men om statsmakternas avsikt med föreningsidrott på skoltid är att erbjuda mer fysisk aktivitet i skolorna är det principiellt problematiskt att det är idrottsföreningar och före-ningsledare som står för verksamheten. RF talar istället om idrottsföreningarna som en viktig stödresurs i skolans verksamhet. RF:s självklara utgångspunkt var att med hjälp av Handslaget nå de som inte redan är medlemmar i en idrottsförening. Sedan 1970-talet är majoriteten av barn och ungdomar aktiva inom föreningsidrotten. Nio av tio svenskar är medlem i en idrottsförening någon gång mellan fem och tjugo års ålder. Andelen ökar fram till tolvårsåldern, för att därefter minska. Inte heller för staten kan huvudavsikten ha varit att nå de som redan är föreningsaktiva. Däremot kan en grundtanke även bakom statens önskemål om att föreningsidrotten finns på skolans fält vara att öka möjligheterna för att aktivera barn och ungdomar som inte redan är fysiskt aktiva och skapa intresse för en fortsatt aktivitet utanför skolan. Denna målsättning är å andra sidan inbyggd i läroplanen för skolidrotten, medan den inte ingår i föreningsidrottens normala verksamhet; tvärtom omfattar denna endast de som frivilligt deltar. En fråga är därför hur kvalificerade handslagsföreningarna är att lösa denna uppgift i den mån skolidrotten inte klarar av den? Skall handslagsföreningen erbjuda barn och ungdomar mera av ett slags verksamhet som de fysiskt inaktiva redan avvisat? Eller har handslagsföreningarna anpassat sin ordinarie verksamhet efter denna uppgift? Hur har man då gått tillväga? Och om så är fallet vad händer när den som via handslagsverksamheten söker sig till föreningsidrotten och konfronteras med dess ordinarie verksamhet? I den utsträckning de fysiskt passiva är barn och ungdomar med så kallade särskilda behov, vilken kompetens har handslagsföreningarna att med sin verksamhet tillmötesgå dessa? Kommer skolidrotten att påverkas av innehållet i Handslagsprojekten, och kommer föreningarnas verksamhet att påverkas av skolidrottens utformning? Vad händer med

11 idrottsföreningarnas ordinarie verksamhet när kraft och resurser måste avsättas till handslagsverksamhet på skoltid? Och vilken framgång kommer handslagsprojekten att ha när det gäller att aktivera flera? Dessa är frågor jag kommer att beröra i min utvärdering. När jag skriver att en grundtanke bakom statens önskemål kan vara innebär det att jag har varit tvungen att göra en tolkning i en fråga där man borde ha kunnat förvänta sig en betydligt större tydlighet. Men rent praktiskt måste det ha framstått som omöjligt att enbart (eller i första hand) vända sig till de elever som inte redan var aktiva. Inte heller var det möjligt att vända sig till alla elever i alla skolor, till det skulle det behövas enormt mycket större resurser. Hade man å andra sidan intervenerat så massivt, skulle resultatet i praktiken blivit att föreningsidrotten övertagit idrottsämnet i skolan. Så det som till synes kom till enligt devisen det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta kanske var tydligt tänkt men inte möjligt att säga. För detta talar projektformen, som inbjuder till att starta experimentverksamhet för att sedan göra en tydligare konstruktion utifrån de goda exemplen. Teoretiska utgångspunkter: vad händer när fält korsas? Detta utvärderingsprojekt är en studie av vad som händer när en verksamhet som är uppbyggd på ett socialt fält, och enligt detta fälts unika förutsättningar, överförs till ett annat. Det finns flera teoribildningar som är möjliga att använda för att tydliggöra relationer mellan olika delsystem i samhället. Utifrån exempelvis Luhmanns systemteori skulle man kunna analysera hur olika system fungerar efter bestämda koder, med egna regler och rationaliteter beroende på dess historiska och samhälleliga position. 13 Systemen har sin egen logik och fungerar med hjälp av en kod som bestämmer skillnaden. Varje system eller kontext har sin form att se individerna. Den sociala kontexten och kommunikationen i denna anger och skapar en speciell social adressering av individerna. I skolan utgörs denna av elev, i förskolan av barn, inom idrotten av medlem etc. Den sociala adressen inkluderar en riktande och också begränsande förväntning på individen. Det sociala rummets specifika logik bestämmer såväl förväntningarna på den enskilde och producerar sin egen tillgång till vad som kan inkluderas, och gränser för vad som exkluderas. Så rör sig 13 För sådana analyser av idrotten, se Tangen, J.O. (2004) Hvordan er idrett mulig? Skisse til en idrettssosiologi. Höyskoleforlaget. barnet/den unge mellan olika sociala adresser, mellan olika system med dess olika kontextuella värden och normer. Emellertid har jag valt att låta mig inspireras av Bourdieus fältteori för att synliggöra skolans och föreningsidrottens fält - dess avgränsningar, dess maktpositioner, dess aktörer, de olika former av kapital som dessa besitter och de olika former av habitus som skapas på respektive fält. 14 Även begreppen dispositioner och positioner utgör viktiga teoretiska ansatser i analysen av de båda fälten. Jag har inte för avsikt att genomföra en regelrätt fält- eller korrespondensanalys, utan i första hand används Bourdieus begreppsapparat som utgångspunkt för att diskutera förutsättningar för fältens korsande i termer av skillnader och likheter. Enligt Bourdieus fältteori borde fältens korsande ge upphov till en rad problem eftersom de är konstituerade på olika sätt. I vårt fall finns det en rad viktiga principiella skillnader mellan skolan och föreningsidrotten (i fortsättningen avgränsade till de för oss relevanta delfält som utgörs av skolidrottsämnet respektive barn- och ungdomsidrotten). Till att börja med är skolan en av de centrala statliga apparaterna medan föreningsidrotten är den största och mest aktiva av det civila samhällets centrala aktörer - de svenska folkrörelserna. Som statlig apparat är skolan en byråkrati med detaljreglerad verksamhet (läroplan) och undervisningen ges av professionell personal, i betydelsen utbildad och avlönad. Skolans verksamhet vilar också på ett av samhällets få kvarvarande obligatorium - skolplikten. Barn- och ungdomsidrotten bedriver en verksamhet som i dessa avseenden är skolans motsats. Varje förening har rätt att självständigt tolka de verksamhetsidéer Riksidrottsförbundet står för (se Idrotten vill ), nästan alla som leder verksamheten arbetar ideellt, utbildningsnivån är låg och verksamheten bygger på frivillighet. Trots att det som står i centrum kallas idrott är förutsättningarna således vitt skilda för skol- och föreningsidrotten. Samma ord har olika innebörder beroende på vilket fält man rör sig. Andra skillnader som kan härledas från dessa är olikheter i använd pedagogik, olika former av deltagardemokrati, olika utformning av selektionssystem (betyg respektive prestation) och olika syn på föräldrarnas roll (i skolan hålls föräldrarna utanför verksamheten, i idrotten är de ofta en förutsättning för densamma). 14 Bourdieu, P (1993): The field of cultural production. Essays on art and literature. Cambridge: Polity Press; Bourdieu, P (1997) Kultur och kritik. Göteborg: Daidalos. 11

12 Å ena sidan å andra sidan Trots dessa grundläggande teoretiska skillnader i förutsättningar för verksamheten ser verkligheten inte lika entydig ut. Det finns exempelvis ett stort antal obehöriga idrottslärare i våra skolor, och det finns inslag av lönearbete och avancerad tränarutbildning inom föreningsidrotten. Ett betydande antal idrottslärare är samtidigt ideella ledare på sin fritid. Det finns många tecken på att skolidrottens verksamhet påverkas av influenser från föreningsidrotten även frånsett Handslaget, och å andra sidan är ungdomsverksamheten åtminstone i de flesta av de utpräglade elitföreningarna utformad på ett sätt som påminner om skolans arbetsformer; inklusive ett implicit obligatorium ( du får inte missa en enda träning om du skall få tävla ). 15 Därtill kommer att verksamheten på de båda fälten även har indirekta likheter som utgår ifrån att skolan och föreningsidrotten utgör de kanske viktigaste sekundära socialisatörerna i det svenska samhället. De utgör båda viktiga instrument för uppfostran och påverkan, där kunskaper, färdigheter, förhållningssätt och värderingar produceras, förmedlas, återskapas och förändras. De arbetar båda med barn och ungdomar under den viktigaste växt- och mognadsperioden i deras liv och de arbetar båda utpräglat stadieinriktat. De skall tillhandahålla både utbildning och social fostran. Båda fungerar samtidigt som selektionssystem, där barn och ungdomar rangordnas efter kunskapsinhämtning respektive prestation. Formerna för detta varierar formellt via betyg respektive uttagning, indirekt via olika pedagogiker som används för ge barn och ungdomar både bildning och fostran. Tidigare forskning Handslaget är en unik politisk satsning i ett land där idrotten bedrivs och organiseras på ett internationellt sett unikt sätt (den nordiska idrottsmodellen). Därför är det svårt att hitta jämförbar forskning på detta område. Det finns svensk forskning kring vart och ett av de båda sociala fält vi intresserar oss för: skolans idrottsundervisning 16 och barn- och ungdomsidrotten Peterson, T (2005) Landskrona BoIS som uppfostrings- och utbildningsmiljö ; peterson html 16 Annerstedt (1991), Fagrell (2000), Karlefors (2002), Lundvall & Meckbach (2003), Ericsson (2003), Lundquist Wanneberg (2004), Larsson & Redelius (2004), Carli (2004), Sandahl (2005), Eriksson m.fl. (2005) och Öhman (2007). 17 Patriksson (1987), Carlson (1991), Nilsson (1993), Larsson (2001), Däremot finns det mycket lite forskning kring vad som händer när fälten korsas. Ett undantag är Rolf Jonssons uppföljningsundersökning av Idrottsgymnasierna, där han för ett intressant resonemang om kopplingen mellan skola och föreningsidrott. 18 I min egen forskning har jag tidigare diskuterat likheter och skillnader mellan skolan och föreningsidrotten som uppfostrings- och utbildningsmiljö. I en artikel om selektions- och rangordningslogiker 19 konstaterar jag att den fysiska mognaden har anmärkningsvärt stor betydelse som selektionsfaktor både för skolbetygen och inom fotbollsförbundets utbildningssystem (som ligger till grund för ungdomslandslagen i fotboll). Resultatet ligger väl i linje med ett stort antal internationella studier kring fenomenet RAE - The Relative Age Effect. 20 I studien konstaterar jag att det finns en systematisk skillnad i sannolikheten att man blir framselekterad inom ungdomsfotbollen, som säger att ju tidigare på året man är född, desto större sannolikhet att man blir uttagen, denna sannolikhet kvarstår för varje steg upp på selektionsstegen man kommer, från föreningsnivå till landslagsspel. Detta gäller även idrottsbetygen. I en rapport från 1993 uppmärksammar Allan Svensson de skillnader som finns mellan faktorer som födelsemånad, kön och socialgruppstillhörighet vad gäller betyg i årskurs 9. I ämnet idrott påvisar han betydande skillnader vad gäller alla tre faktorerna 21. Genom en uppföljning av Allan Svenssons undersökning har jag studerat idrottsbetygen i årskurs 9 år 1997, jämfört med samma undersökningsgrupp som i fotbollsundersökningen. Förhållandena är desamma som 1993, och de kan sammanfattas med att det finns en systematisk skillnad i medelbetyg i idrottsämnet beroende på vilken månad man är född, som säger att ju tidigare på året man är född, desto högre genomsnittsbetyg har man 22. Pojkarna har genomgående högre genomsnittsbetyg än flickorna. Idrott och hälsa torde vara ett av de få, eller kanske det enda, ämnet där pojkar har högre genomsnittsbetyg än flickor vid denna ålder. Redelius (2002), Franzén & Peterson (2004), Augustsson (2007), och Peterson (2007). 18 Jonsson, R (2000) Kroppen eller knoppen? en Eso-rapport om idrottsgymnasierna. Stockholm: Regeringskansliet, Ds 2000: Peterson, T (2004) Selektions- och rangordningslogiker inom svensk ungdomsfotboll, 20 Musch, Jochen & Grondin, Simon (2002) Unequal Competition As A Impediment to Personal Development: A Review of the Relative Age Effect in Sport. de/sozial/forsch/devrev.htm 21 Svensson, Allan (1993). Ett stort tack till Allan Svensson som lät mig arbeta med 1997 års material. 22 Peterson, T (2004). 12

13 Detta utfall synes märkligt med tanke på att varje individ i skolan skall bedömas utifrån sin egen utveckling. Kombinationen av kroppslig praktik och behovet av att mäta (vare sig i form av betyg eller tävlingsresultat) leder emellertid ofta till att fallenhet (talang, duktighet) förväxlas med skillnader i fysisk mognad. Det som sker inom föreningsidrotten kan man diskutera och eventuellt låta sig uppröras över, men det är ju en frivillig aktivitet. Vill man inte vara med så slutar man. Skolidrotten bygger däremot på ett obligatorium och bryr man sig inte om att delta i den kan man i sista hand bli hämtad av polis. Sambandet mellan födelsemånad och idrottsbetyg tyder på att man inte ser skillnaden eller reducerar fallenhet till fysisk mognad. Detta feltänkande har man i så fall gemensamt med föreningsidrotten. I så fall strider det mot intentionerna i läroplanen, där det framhålls att idrottsämnets viktigaste uppgift är att stimulera eleverna till att ta ett livslångt ansvar för sin kropp och att varje individ skall utvecklas enligt sina egna förutsättningar. Här finns således ett exempel på vad man skulle kunna tolka som att ett fälts logik påverkar förhållandena på ett annat. efter grundskolan. Fotbollen fungerar alltså inte åtminstone inte för de ungdomar som inte är särskilt studiemotiverade som ett alternativ till skolan. Därmed kan fotbollen inte heller ses som en konkurrent till skolan i detta avseende. I en senare studie av Landskrona BoIS ungdomsverksamhet argumenterar jag för en påverkan som går i den andra riktningen. 23 Hypotesen här är att ju mer professionell en idrottsförenings ungdomsverksamhet bedrivs, desto mer kommer verksamheten att likna det allmänna skolsystemets. Grunden för antagandet är att varje professionell organisation (såväl inom som utanför idrotten) bland annat eftersträvar en formell, enhetlig och likvärdig utbildning med systematiska ämneskunskaper, en enhetlig pedagogik och professionella lärare, samt ett enhetligt och konsekvent betygssystem. I beskrivningen av Landskrona BoIS ungdomsverksamhet och dess utveckling under de senaste årtiondena menar jag att man kan se en sådan utveckling. Jag förmodar att en studie av de mest professionaliserade svenska idrottsföreningarna både inom fotbollen och inom andra specialidrotter skulle kunna generalisera iakttagelserna. En avhoppsanalys av ungdomsfotbollen 24 stöder denna förmodan. Av dem som hoppade av fotbollen mellan 15 och 16 års ålder var det de som inte valde studieförberedande gymnasieprogram också valde att hoppa av fotbollen. När allvaret samtidigt stegras inom fotbollen och skolan verkar det alltså som att här finns en grupp som vänder båda ryggen, även om det är en överdrift att säga så vad skolan anbelangar eftersom de flesta ändå valt att fortsätta 23 Peterson, 2005, a. a. 24 Mats Franzén & Tomas Peterson (2004), a.a. 13

14 Metod Vad är en Utvärdering? Ett projekt skall ha utvärderingsbara mål som avses uppnås och medel för att uppnå målet/målen. Att utvärdera projekt innebär enkelt uttryckt att göra en bedömning av om de mål som uppsattes för projektet efter genomförandet har uppfyllts, och i vilken utsträckning detta i så fall skedde med hjälp av de angivna medlen. I vårt fall finns både mål och medel angivna i de projektansökningar som föreningarna skickat till Skånes Idrottsförbund och fått godkända. Jag har i mitt arbete utgått från dessa projektbeskrivningar. Men hur görs bedömningen? Ofta anger uppdragsgivaren villkor för bedömningen, genom att ställa frågor som skall besvaras, metoder och material som skall användas och ibland även teoretiska utgångspunkter som skall ligga till grund för bedömningen. I vårt fall har uppdragsgivaren, Riksidrottsförbundet, inte angett mer än att utvärderingen skall beröra projekt som behandlar något av de fem angivna temana. I övrigt överlämnade RF till Centrum för Idrottsforskning att göra en kvalitativ bedömning av varje utvärderingsansökans förmåga att producera intressant och relevant kunskap. I min ansökan angav jag att förutom en utvärdering av ovan nämnda slag, skulle jag även sätta in projekten i ett bredare samhälleligt sammanhang. Min utgångspunkt för denna tillkommande bedömning var att både den svenska regering som finansierade Handslaget och Riksidrottsförbundet, vars medlemsföreningar genomförde verksamheten, hade den grundläggande målsättningen att Handslaget skulle bidra till att öka möjligheterna för att aktivera barn och ungdomar som inte redan är fysiskt aktiva och skapa intresse för en fortsatt aktivitet utanför skolan. Här sammanföll således regeringens allmänna folkhälsopolitiska målsättningar med RF:s intresse av att få fler barn och ungdomar att aktivera sig i föreningsidrott. Två huvudfrågor Därmed har jag arbetat med två bedömningar: dels hur projekten har genomförts utifrån sina egna förutsättningar, dels om deras verksamhet har bidragit till att uppfylla det mera generella målet. I det första fallet handlar det om i vilken utsträckning Handslagsföreningarna har gjort det som de angav i sin ansökan. I det andra fallet är den grundläggande frågan som skall besvaras: har Handslaget via projekt som utspelas på skoltid bidragit till att öka möjligheterna för att aktivera barn och ungdomar som inte redan är fysiskt aktiva och skapa intresse för en fortsatt aktivitet utanför skolan. Material och metoder Det huvudsakliga empiriska material som använts för att besvara dessa frågor har insamlats med hjälp av kvalitativ metod. Det rör sig om ett drygt femtiotal intervjuer, varav drygt hälften var formaliserade och resten improviserade och utförda i samband med verksamhet. Därutöver består materialet av observationer gjorda av handslagsverksamhet och ordinarie föreningsverksamhet. Materialet har analyserats både kvantitativt och kvalitativt. Den grundläggande skillnaden mellan kvantitativ och kvalitativ metod är att man ur den förra kan erhålla information från ett stort antal observationer, där informationen från varje observation är begränsad. Med kvalitativ metod uppnår man det omvända; mycket information från ett begränsat antal observationer. Att kombinera kunskap som erhållits genom att man metodologiskt behandlat empiri på olika sätt, som därigenom belyser frågeställningarna från olika håll och på så sätt kan berika helheten, kallas triangulering. Jag har även samlat in empiriska material som enbart kommer att redovisas och kommenteras kvantitativt material om Malmös skolor och idrottslärare. Urval Min utgångspunkt var att göra en totalundersökning, det vill säga att i studien ha med samtliga för mina frågeställningar relevanta projekt. Eftersom jag inte i förväg visste hur många det skulle bli hade jag som reservlösning att göra ett representativt urval. Det visade sig emellertid att antalet projekt inte var fler än att jag kunde ta med alla. Utifrån mina teoretiska utgångspunkter valde jag att använda följande kriterier för avgränsning gentemot andra Handslagsprojekt: Handslagsprojekt genomförda av idrottsföreningar i Malmö, Projekt som sökt på temat utvidgat samarbete med skolan, och således handlades av Skånes IF, 14

15 Projekt som hade verksamhet som låg på skoltid, Projekt som bedrevs under hösten Jag deltog i ett möte anordnat av Skånes idrottsförbund den 11/ och presenterade min projektidé. De föreningar som var representerade hade handslagsprojekt med skolsamverkan. Jag fick också veta att de som ville få stöd till verksamhet under hösten 05 skulle ansöka i början av juni och få besked i augusti (förutom de som redan fått beviljat flerårsprojekt). Efter midsommar fick jag besked om att RF beviljat pengar till mitt projekt. Förnyad kontakt togs med Skånes IF i augusti och i början av september. Därefter fick jag en lista på Handslagsprojekt som hade eller skulle ha skolsamverkansprojekt under hösten. Denna var dock preliminär, vissa hade ännu inte fått klartecken från Skånes IF. Andra veckan i september började jag ringa runt till kontaktpersonen till de 16 projekt som fanns på listan. Tre visade sig inte bedriva verksamhet på skoltid och avfördes därför från projektet. En förening skulle inte ha verksamhet förrän till våren 06, denna avfördes av detta skäl. En förenings projekt studeras i ett annat utvärderingsprojekt (Malbas/Helamalmö), detta uteslöts av det skälet, efter samråd med berörd forskare (Ingela Kolfjord). Med resterande projekt bestämde jag tid för ett första besök. Nio föreningar besöktes mellan september Under dessa besök framkom att tre föreningar hade fler än ett projekt. I början av november fick jag kompletterande uppgifter från Skånes IF, vilket gjorde att jag utökade studien med en förening, som just hade fått sin ansökan beviljad (IK Sparta). Jag utökade även med IV/MABI, som egentligen inte borde ha varit med eftersom denna verksamhet lyder under skolförvaltningen. Eftersom konstruktionen ger mig möjlighet att ta upp viktiga principiella frågor valde jag dock att ta med detta projekt, liksom projektet Idrott och Hälsa (MAI), vilket i praktiken fungerar som en idrottsklass inom skolans reguljära verksamhet. Jag definierade ut ytterligare ett projekt eftersom det rörde sig om ett stöd till en skolidrottsförening, vilka i princip inte har aktivitet under skoltid (Rosengårds Skolidrottsförening). Jag meddelades att det kunde bli ännu fler som blev beviljade (BMK Slottsstaden, Rönnebäcks Golfklubb, Håkanstorps BK, Fair Play Tennis Club och KFUK-KFUM), men eftersom besluten inte vara klara och hösten snart var gången valde jag att låsa urvalet. Det kom därefter att omfatta 14 separata projekt fördelade på 10 föreningar: sju föreningar med vars ett projekt, två föreningar med två projekt och en förening med tre projekt: Malmö KFUK-KFUM, Heleneholms IF, IBF Backalirarna, Winning Boxing Club, MAI (2 projekt), BMK Aura, MABI (2 projekt), Malmö Civila Ryttarförening (3 projekt), Fair Play Tennisklubb samt IK Sparta. Min målsättning var att samla in all empiri under hösten 05. Av olika skäl blev arbetet fördröjt, vilket gjorde att jag samlade in empiri från dessa projekt även under våren 06. Därigenom hade jag haft möjlighet att utöka antalet projekt i studien om jag så önskade, eftersom nya projektanslag beviljas kontinuerligt. Jag valde emellertid att nöja mig med de 14 projekten, eftersom jag vid det laget redan hade uppnått en mättnadsgrad i materialinsamlingen. Jag gjorde bedömningen att jag inte skulle få ut mera vital information om jag utökade antalet studerade projekt. Insamling av empiri Jag valde att inrikta mig på fyra möten med varje projekt 25. Vi det första mötet gjorde jag en bandad intervju med den projektansvarige 26. Jag hade läst igenom projektansökan, och min huvudmålsättning med detta samtal var att sätta mig in i projektet var, när och hur det genomfördes, av vem, för vilka osv. Frågeguiden finns som Bilaga 1. Jag redogjorde också för mina egna utgångspunkter med studien. Vid det andra mötet uppsökte jag den aktivitet som utfördes i projektets regi, vilket i tre av fallen var på en skola och i resten av fallen i en föreningslokal. Jag iakttog verksamheten, tog bilder, spelade in bakgrundsljud och gjorde anteckningar. Bilder och bakgrundsljud har jag endast använt för eget bruk. I förekommande fall samtalade jag med den/de lärare som var närvarande. I ett fall gjorde jag en bandad intervju med den ansvarige vice rektorn på skolan. Jag gjorde inga formaliserade intervjuer med barnen. Detta kan tyckas märkligt eftersom det är deras aktiviteter det handlar om. Till att börja med var det svårt att hitta tid för intervjuer; Handslaget stod på schemat och både föregicks och efterföljdes av andra lektioner. Under själva aktiviteten syntes det kontraproduktivt att göra intervjuer, poängen är ju att de skall röra på sig, 25 Se bilaga 1 26 I samtliga utom ett, där jag hade glömt bandspelaren och istället gjorde anteckningar. 15

16 inte stå (eller sitta) och prata med en forskare. Så själva den konstruktion som möjliggjorde att fälten kunde korsas omöjliggjorde (eller försvårade radikalt) min möjlighet att tala med eleverna. I de improviserade samtal jag ända hade med elever var den genomgående reaktionen att de tyckte det var kul att prova på. Genomgående var mitt intryck att de var engagerade, nyfikna och nöjda med avbrottet i skoldagen. Genomsnittligt var det också lite stimmigare än på föreningarnas motsvarande ordinarie verksamhet. Jag såg dock ingen vägran att vara med 27 och upplevde inga allvarligare disciplinproblem. Att detta har förekommit vittnar emellertid intervjuerna med instruktörerna om. Kanske skapade min närvaro ett ickerepresentativt klimat instruktörerna presenterade mig i början av lektionen inför klasserna och berättade kort vad jag arbetade med. dels att diskutera texten tillsammans. På grund av inaktuella adresser fick ett antal av dem inte kallelsen, andra hade inte möjlighet att komma. I slutändan kom endast en av informanterna. Jag har därefter tagit kontakt med samtliga per telefon för att höra deras synpunkter. Dessutom passade jag på att fråga om projektets nuvarande status. Resultatet redovisas längre fram i texten. Vid det tredje mötet 28 uppsökte jag den av föreningens ordinarie aktiviteter som mest motsvarade Handslagsaktiviteten, både vad gäller verksamhetens utformning och åldersgrupperna. I några enstaka fall träffade jag på barn och ungdomar som kom ifrån handslagsaktiviteten. Jag använde samma förfarande, det vill säga jag iakttog verksamheten, tog bilder, spelade in bakgrundsljud och gjorde anteckningar. Vid det fjärde mötet återvände jag till varje förening och gjorde en bandad intervju (undantagen redogörs för nedan). Målsättningen var att den skulle innefatta både den projektansvarige och den ansvarige instruktören. I alla utom fyra fall lät sig detta göras. Där intervjuade jag i stället antingen den projektansvarige eller den ansvarige instruktören. I ett fall fyllde den intervjuade båda rollerna. I två av fallen behandlade denna intervju flera projekt. Jag gjorde intervjuerna utifrån en utökad intervjuguide (finns som Bilaga 2). Utöver dessa möten med föreningarna har jag genomfört dels ett bandat samtal med ett antal gymnasierektorer i Malmö kommun (060214), dels en längre gruppintervju med de handslagsansvariga på Skånes IF samt Skåneidrottens förbundschef (060216). I samband med färdigställandet av rapporten inbjöd jag mina informanter till ett möte Inför mötet skickade jag ut ett preliminärt slutmanus. Skälen var att dels ge dem en möjlighet att läsa den slutgiltiga texten, dels kontrollera citat från intervjuerna och 27 Men fick sådana exempel refererade för mig. 28 I några fall kastades ordningen mellan andra och tredje mötet om, så att jag besökte föreningsaktiviteten först och därefter handslagsaktiviteten. 16

17 Översikt över möten Mötena genomfördes Siffrorna i tabellen står således för datum 0920 betyder den 20 september. Intervjuer inspelade på band är fetade. Förening Ansvarig Handslag Ordinarie Eftersamtal MALMÖ KFUM-KFUK WINNING BOXING CLUB IFB BACKALIRARNA FAIR PLAY TENNISKLUBB , MAI , MAI , HELENEHOLMS IF 0922 ej b BMK AURA ej b MABI MABI -IV 0130 ej b MALMÖ CIVILA RYTTARF MALMÖ CIVILA RYTTARF ej b MALMÖ CIVILA RYTTARF ej b IK SPARTA 0116 ej b Vice Rektor Annebergsskolan Gymnasierektorer/skolledare Skånes IF Samtal med informanterna 29 Jag var där men på grund av höstlov var inte gruppen där. 30 Jag var där men klasserna hade lämnat återbud. 31 I samband med Heleneholmsprojektet såg jag även detta projekt, fast utfört av Malbas. 32 På grund av schemaändring hade inte MAI gruppen. Men jag såg den utförd av Malmö FF. 33 Verksamheten har inte fungerat så jag fick nöja mig med föreningsbesöket. 34 Jag var där men ledaren var förhindrad. Därefter var terminen slut. 35 Inget att jämföra med. 17