Förskolans kvalitet i fara
|
|
- Gustav Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förskolans kvalitet i fara Ett genomgående tema i vår bok Anknytning i förskolan är små barns behov av god omsorg och av kontinuitet i sina relationer. Men små barns önskningar och behov är ibland svåra att förena med till exempel föräldrars behov av barntillsyn, kommunens ekonomi och pedagogernas rättigheter som anställda. De senaste trettio åren har det skett stora förändringar i förskolan, till exempel ökande storlek på barngrupperna och alltfler barn per pedagog. Det är en utveckling som vi är oroade över eftersom små barns behov av närhet och kontinuitet inte är annorlunda idag än för trettio år sedan. Vi anser att politiker och tjänstemän har ansvar för att säkerställa kvaliteten i förskolan, och därmed bidra till att förebygga ohälsa hos barn och unga och lägga grunden för kreativitet, nyfikenhet och lärande. När man hävdar att förskolan är bra för små barns utveckling vilar man oftast på kunskap från de studier som är gjorda på svensk barnomsorg under 1980-talet. Men är de studierna verkligen giltiga i dagens förskola med tanke på de stora förändringar som har skett? Är dagens förskola tillräckligt bra på att tillgodose små barns behov av trygghet så att barnen kan tillgodogöra sig det förskolan erbjuder av gemenskap, lek, utforskande och lärande? Förändrad inriktning och tillsynsansvar Som vi skriver i boken Anknytning i förskolan har förskolan och dess föregångare (barnträdgård, barnkrubba, daghem) alltid haft ett dubbelt uppdrag omsorg och lärande (som numera benämns educare). Men sedan 1985, då regeringens la fram sin proposition; Förskola för alla barn, har utveckling och lärande betonats i allt högre utsträckning på bekostnad av omsorgen, vilket är särskilt allvarligt för de yngsta barnen. I samband med att ansvaret för förskolan 1996 flyttades från Socialdepartementet till Utbildningsdepartementet, poängterades i allt högre utsträckning förskolan som en verksamhet för barn mellan tre och fem år. När förskoleklassen infördes (1998) förändrades åldersstrukturen i förskolegrupperna, i och med att de flesta sexåringarna gick vidare till 1
2 förskoleklass och ersattes av yngre barn. Samtidigt som genomsnittsåldern i förskolan alltså sjönk fick den en läroplan med ett tydligare krav att profilera lärandet. Riksdagen fattade år 2000 beslut om att ge alla fyra- och femåringar och barn till arbetslösa och föräldralediga rätt till förskola. Regeringen och riksdagen har också ökat trycket på kommunerna genom skyldigheten att inom fyra månader erbjuda föräldrar förskoleplats till sitt barn. År 2000 beslutades också om införande av maxtaxa i förskolan vilket även det bidrog till att öka tillgängligheten till förskolan. Tillgänglighetsreformerna genomfördes i en tid då de offentliga resurserna skars ned rent generellt (Ekström, 2007). Vad blev resultatet? Jo, antalet barn i åldern ett till fem år som skulle beredas plats i förskolan ökade kraftigt, vilket innebar att kommunerna, trots nedskärningar, i första hand fick inrikta sig på att bereda plats åt allt fler barn. Kvantitet prioriterades framför kvalitet. Parallellt innebar huvudmannaskapsförändringen, och den nya läroplanen, att de yngre förskolebarnens omvårdnadsbehov åsidosattes för de äldre förskolebarnens pedagogiska behov. Statlig detaljreglering avskaffades För förskolans del har beslut om decentralisering, avreglering och införande av mål- och resultatstyrning inneburit minskad statlig detaljstyrning med ett enda undantag maxtaxan (för att kommunen ska få del av det statliga stödet till förskolan måste man följa reglerna vad avser hur mycket föräldrar ska betala för en plats). Tidigare statlig reglering av till exempel minimiytor och personaltäthet togs bort när reglerna för kommunernas styrning ändrades och ett generellt system för statsbidrag infördes. Samtidigt fortsätter skollagens (2010:800) och läroplanens (Lpfö 98/2010) krav att gälla för alla kommuner: för undervisningen i förskolan ska finnas förskollärare och annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att barnens utveckling och lärande främjas. Barngrupperna ska ha en lämplig sammansättning och storlek och barnen ska erbjudas en god miljö. Kommunledningen ska ha kunskap om hur barngruppernas storlek och sammansättning samt hur personaltätheten 2
3 påverkar barnen och den pedagogiska kvaliteten i förskolan och avsätta resurser därefter. Genom systematiskt kvalitetsarbete, uppföljningar och utvärderingar ska kommunerna kontrollera att de följer gällande lagstiftning och på så sätt säkra kvaliteten i verksamheten. Beslut om barngruppernas sammansättning och storlek samt antal personal ska alltid tas utifrån barnens behov och lokala förhållanden. (Skollagen 2010:800, författarnas betoningar) Vi har genom ramlagstiftningen fått en situation som möjligör för en kommun att skära ner kvalitén i förskolan utan sanktioner, genom att kommunen själv ska kontrollera att verksamheten håller tillräckligt hög kvalitet. Samtidigt kan riksdagen och regeringen skjuta problemen ifrån sig genom att hänvisa till skollagen där det står att kommunerna visst är skyldiga att erbjuda god kvalitet. En bra lösning för alla utom för barnen, föräldrarna och pedagogerna på den enskilda förskolan. Hur har då förskolan påverkats av avregleringen när det gäller de strukturella kvalitetsindikatorerna gruppstorlek och personaltäthet? Barngrupperna har blivit större År 2011 var drygt hälften av alla inskrivna barn i förskolan noll till tre år gamla, och så har det sett ut sedan 2003 (Skolverket, 2012). Idag är var tredje förskolegrupp en småbarnsgrupp och nästan hälften (47 procent) av småbarnsgrupperna har mellan 14 och 16 barn. Andelen småbarnsgrupper med 17 eller fler barn har nästan fördubblats de senaste åren. År 2003 hade 8 procent av alla småbarnsgrupper så många barn, medan motsvarande siffra 2010 var 15 procent. Grupper med färre än 17 barn är vanligare i fristående förskolor än i kommunala förskolor, detta gäller i synnerhet småbarnsgrupperna. Andelen småbarnsgrupper med 17 eller fler barn är störst i storstäderna. Personaltätheten har minskat Personaltätheten i förskolan har sjunkit drastiskt under och 2000-talet var riksgenomsnittet 4,4 barn per årsarbetare och hösten 2011 var siffran 5,3 barn per årsarbetare detta trots att regeringen
4 satsade på att öka personaltätheten med ett särskilt riktat stadsbidrag. När vi diskuterar personaltäthet ska vi komma ihåg att personalen arbetar på schema och även om samtlig personal är frisk och i arbete är det är en begränsad del av dagen som det i realiteten är t.ex. 5,3 barn per pedagog. I bokens avslutningskapitel ger vi ett konkret exempel: Det är en vanlig dag Sara, Mirela och Wilma arbetar tillsammans på en avdelning med sjutton barn, där det yngsta barnet just har fyllt ett år och det äldsta har någon månad kvar innan hon fyller tre. Förskolan, som ligger i en storstad, öppnar och stänger klockan Sara öppnar klockan tillsammans med en kollega från en annan avdelning. Redan kommer de första barnen, en del fortfarande trötta och lite osäkra inför att återknyta kontakten med förskolan. Sara försöker ta emot sina barn allt eftersom de kommer, samtidigt som hon håller ett extra öga på de barn som redan kommit och tillhör hennes avdelning. Klockan börjar Mirela och då tar hon och Sara sina sex barn och går till den egna avdelningen. Under halvtimmen före frukost kommer ytterligare fyra barn, så till frukost blir det tio barn och två pedagoger. Samtidigt som pedagogerna dukar fram maten, försöker de vara tillgängliga för barnen, inte minst för dem som just överlämnats. Ett barn var sjukt sedan dagen innan och under frukosten ringer en förälder och sjukanmäler sitt barn. Resten av barngruppen droppar in fram till klockan 09.00, då det totalt är femton barn. Då Wilma börjar sitt arbetspass är det dags för Sara att gå på frukostrast, och när hon kommer tillbaka är det Mirelas tur. Fram till cirka är de två pedagoger på femton barn. Efter en gemensam samlingsstund går alla ut på gården. Under uteleken ramlar Pontus, två år, och slår upp läppen så att det blöder rejält. Han blir rädd och det blir också en del andra barn som behöver tröstas. Mirela går in med Pontus, tröstar och tvättar av honom. Han vägrar att sätta på sig kläderna igen och eftersom 4
5 klockan är och det snart är lunch, stannar de inne. På gården finns fjorton barn och två pedagoger. Lunchen serveras kl och Mirela börjar duka fram, medan övriga kommer in från gården. Nu är barnen rejält trötta, en del gnäller, någon gråter och några går omkring för sig själva. Efter lunch ska tallrikarna sköljas, matvagnen till köket, barnen tvätta sig, läggas och Sara ska gå på lunchrast. Återigen är det två pedagoger på femton barn. Under barnens vila ska alla pedagoger hinna ha sin lunch, så att tillräckligt många finns på plats när barnen börjar vakna. Barnen vaknar successivt och under en kort stund före mellanmålet är alla pedagoger närvarande. Mellanmål serveras cirka och då slutar Sara sin arbetsdag. Mirela och Wilma äter mellanmål tillsammans med femton barn. Ett barn hämtas direkt efter mellanmålet och de andra börjar hämtas vid tiden. Mirela slutar 16.00, då är det sex barn kvar som Wilma har hand om. Klockan slås avdelningen ihop med grannavdelningen och de två pedagogerna får tillsammans ansvaret för elva barn från två olika barngrupper. Barnen hämtas successivt och det sista barnet går Denna dag var samtliga pedagoger friska och du kan som pedagog eller förälder föreställa dig de svårigheter som hade uppstått om någon av dem varit sjuk och ersatt med en vikarie som inte kände barnen, eller ve och fasa inte ersattes alls. Ja, sådant händer faktiskt. Trots att alla var där finns det med denna personaltäthet små möjligheter att tillgodose både barnens behov av individuell vuxenkontakt och läroplanens intentioner vad gäller innehållet i verksamheten. Även för en pedagog med stort engagemang och goda kunskaper om små barn är det ett svårt uppdrag. Nya arbetsuppgifter på barnens bekostnad? För att förskolans verksamhet ska fungera enligt läroplanen krävs det planering, vilket pedagogerna också ska pressa in i veckoschemat. Var i dagsschemat ovan skulle det ha legat? Dessutom ska helst både handlednings- och fortbildningsbehov tillgodoses. Som om allt detta inte 5
6 vore nog så betonar vi i boken vikten av ett nära samarbete med särskilt de små barnens föräldrar. Det handlar om den dagliga kontakten där spontana samtal är viktiga och måste rymmas under dagen, men också i form av utvecklingssamtal som måste planeras i förväg. På senare tid har dessutom ännu en arbetsuppgift tillkommit; kravet på dokumentation där förskolläraren är ansvarig. Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas.... Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. (Lpfö 98/2010 s. 14.) En annan förändring sedan 1990-talet än de som har med gruppstorlek och personaltäthet att göra och som påverkar arbetet i förskolan, är att antalet barn i barnomsorg med annat modersmål än svenska fördubblats mellan 2001 och Idag har 20 % av förskolebarnen annat modersmål än svenska, och andelen är betydligt högre i storstäderna. Detta är på många sätt positivt och förskolan kan få betydelse som en kulturellt gränsöverskridande och viktig verksamhet, men det tar också mer tid och kräver kunskap och ett medvetet pedagogiskt arbete. Av skollagen framgår att förskolan skall medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål (Skollagen 2010:800 s.7). För att kunna stödja barn med annat modersmål i sin språkutveckling krävs bland annat att pedagogen har tid att; lyssna, försöka förstå, sätta ord på känslor, händelser och saker, läsa sagor och samtala med barnen väldigt viktiga uppgifter som har stor betydelse för barnens utveckling både språkligt och rent allmänt. Men när under dagen ska Sara, Mirela eller Wilma i exemplet ovan få tid för det? Som om allt detta inte vore nog ingår nu för tiden även beställningar och felanmälningar i pedagogernas arbetsuppgifter. Detta var 6
7 förr en del av föreståndarens arbetsuppgifter, vilket underlättades av att hon fanns på förskolan. Numera har föreståndaren ersatts av en områdeschef/rektor som har ansvar för ett flertal förskolor. När vi jämför personaltätheten 2012 med hur den var 1990 är det alltså ingen rättvisande jämförelse att bara räkna hur antalet barn och pedagoger har förändrats. Strukturella faktorer sätter ramarna Spelar det egentligen någon roll hur stor barngruppen är eller hur många pedagoger som finns där? Är det inte helt andra faktorer som avgör kvalitén på samspelet mellan barn och pedagog? Minimikrav avseende gruppstorlek och personaltäthet är i sig ingen garanti för att kvalitén på samspelet blir hög (Sheridan, 2001). Det går att hitta förskoleavdelningar med liten barngrupp och gott om personal som ändå håller väldigt låg kvalitet; oftast på grund av bristfällig organsiation, dålig arbetsledning, bristande kunskap om små barns behov och utveckling eller konflikter i personalgruppen. Men det är betydligt svårare att hitta avdelningar med riktigt många barn och få personal som håller god kvalitet. Strukturella faktorer sätter så att säga ramarna för vilket arbete som är möjligt att utföra, men de garanterar inte att ramarna fylls med bra innehåll. Studier visar dock att det finns ett starkt samband mellan hur många barn pedagogen ska samspela med samtidigt och kvaliteten på det samspel som hon kan ha (Ahnert, Pinquart och Lamb, 2006). Också svenska studier (Asplund Carlsson, Pramling Samuelsson & Kärrby, 2001; Palmérus & Hägglund, 1987) pekar i samma riktning. Det är svårt för barn att inte få sitt behov av trygghet tillgodosett, men det är också svårt för pedagoger att inte kunna tillgodose barns behov. Pedagoger som dagligen känner av allvarliga brister i den egna verksamheten mår ofta dåligt själva. Detta är både ett arbetsmiljöproblem och en allvarlig kvalitetsbrist eftersom det försvårar för personalen att engagera sig och utvecklas i arbetet med barnen. 7
8 Vad säger forskningen? I en kunskapsöversikt från folkhälsoinstitutet som har fått stor betydelse för diskussionen om förskolans effekter och kvalitet (Bremberg, 2001), har man lutat sig mot studier om förskolans effekter genomförda framförallt på barn som gick i svensk förskola på 1980-talet. Att man i kunskapsöversikten har hänvisat till forskning från 1980-talet beror helt enkelt på att det saknas senare studier i Sverige. Möjligheten att, utifrån dessa tjugo till trettio år gamla studiers resultat, uttala sig om dagens förskola anser vi vara starkt begränsad. På 1980-talet fanns tydliga riktlinjer för barngruppsstorlek och personaltäthet och därför var i stort sett alla svenska förskolegrupper, med internationella mått mätt, små och hade hög personaltäthet. När variationen i gruppstorlek och personaltäthet är liten (som den var då studierna i Sverige gjordes) går det av statistiska skäl inte att finna några samband mellan barns utveckling, gruppstorlek och personaltäthet (eftersom den är lika överallt). Detta kan dock inte tolkas som att gruppstorlek och personaltäthet inte spelar någon roll för förskolans kvalitet och dess effekter på barns utveckling så som förskolan ser ut idag. I flera utländska studier där variationen i gruppstorlek och personaltäthet varit betydligt större har man funnit tydliga samband. Utifrån resultatet i dessa studier har det resonerats kring var en eventuell gräns för gruppstorlek respektive personaltäthet bör sättas för att kvaliteten i interaktionen mellan barn och pedagog ska ha rimliga förutsättningar att bli god. I en holländsk studie där personaltätheten varierade mellan tre och fem barn per pedagog fann man skillnader i utveckling bland de små barnen vilket talade för att fem barn per pedagog var för mycket för att upprätthålla god kvalitet (de Schipper, 2006). I en översikt visade Vermeer och van Ijzendoorn (2006) att barnens stressnivå under dagen i förskolan är relaterad till gruppstorleken (om gruppen är större än 15), till åldern på barnet (barn mellan 6 och 36 månader uppvisar högre nivåer av stress än äldre barn) tillgänglig yta (mindre än 5 m 2 per barn) och många närvarande vuxna (fler än 4 ökar stressnivån). Att minska andelen barn per vuxen och sammanlagt minska 8
9 antalet barn och vuxna i gruppen är således viktiga åtgärder för att få ner stressnivån och påfrestningen för de yngsta barnen i förskolan. Förslag på gruppstorlek och personaltäthet Eftersom flera studier visar att personaltäthet och gruppstorlek påverkar samspelt och barnens stressnivåer i förskolan menar vi att reglerna från 1980-talets svenska förskola bör återinföras för att säkerställa kvalitet och god utveckling för barnen. För de små barnen bör, menar vi, gruppstorleken inte överskrida 12 barn och för de äldre barnen bör gruppen inte vara större än 18 barn, och det bör finnas en pedagog per fyra barn i småbarnsgrupperna och en pedagog per fem barn för den äldre gruppen. Utöver grundbemanningen behövs vid enskilda barns särskilda behov förstärkning med ytterligare personal eller att barngruppen minskas. De föreslagna minimigränserna för gruppstorlek och personaltäthet ger pedagoger rimliga förutsättningar att förverkliga de pedagogiska ambitioner som skollagen och läroplanen för förskolan förväntar sig av dem, och som de själva utgick från var möjligt när de valde att utbilda sig till ett arbete i förskolan. Behov av revision och ökade resurser Med tanke på betydelsen av hur olika kvalitetsindikatorer samverkar i positiv eller negativ riktning, så föreslår vi att föräldrar efterfrågar och lokalpolitiker verkar för en årlig revision av kommunens förskoleavdelningar. I en sådan revision kan de olika aspekter som vi diskuterar i boken redovisas, och det skulle framgå tydligare vilka förskolor och vilka avdelningar som har problem och vilka som fungerar väl, åtminstone vad avser de strukturella aspekterna (som gruppstorlek, personaltäthet, personalens utbildning, personalomsättning, sjukskrivningar samt tillgång till handledning och fortbildning under året). De uppgifter som behövs för revisionen samlas redan idag in, och de kan sammanställas av förskolechefen eller annan personal som inte arbetar direkt med förskolebarnen, så att det inte blir ytterligare en uppgift som stjäl tid från arbetet med barnen. Genom en sådan årlig revision får såväl politiker som 9
10 ledning möjligheter att verka för det som anges i läroplanen (Lpfö 98/2010 s. 7): Hänsyn ska tas till barnens olika förutsättningar och behov. Detta innebär att verksamheten inte ska utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika. Vi menar att kvantitativa minimimått vad gäller gruppstorlek och personaltäthet behövs som en utgångspunkt när man diskuterar pedagogernas förutsättningar att bedriva en bra och utvecklande förskoleverksamhet. Minimimåtten måste utgå från hur den genomsnittliga pedagogen uthålligt orkar arbeta, och bemanningen i förskolan måste i sin tur, för de små barnens och för personalens skull, baseras på detta. Förskolan kan lika lite som annan verksamhet bygga på att personal förväntas göra en större insats än vad de strukturella faktorerna gör möjligt. Samhällsekonomiska beräkningar visar att investeringar i god förskoleverksamhet är ekonomiskt lönsamt, speciellt för barn från resursfattiga miljöer (Heckman, 2006, 2008; Heckman & Masterov, 2007). En lösning som prövas i allt fler kommuner är att ge extra resurser till förskolor i utsatta områden. Vi tycker generellt sätt att det är fel väg att gå. För även om vi i andra sammanhang uttalat oss för riktade satsningar till barn från utsatta miljöer, så menar vi att förskolan idag är en nödvändig förutsättning för att små barns och deras föräldrars ska ha ett bra och fungerande vardagsliv. Därför måste förskolan hålla en så god minimistandard att den är utvecklande för alla barn. Därutöver håller vi med om att vissa barn behöver riktade satsningar. Vår slutsats utifrån ovanstående genomgång är att om politikerna menar allvar med de högstämda skrivningarna i skollagen och läroplanen är det hög tid att, på såväl regerings- som riksdags- och kommunal nivå, ta ställning till hur förskolan ska få de resurser som krävs för en uthålligt fungerande verksamhet av tillräckligt god kvalitet. 10
11 Referenser Ahnert, L., Pinquart, M. & Lamb, M.E. (2006). Security of children s relationships with nonparental care providers: A meta-analysis. Child Development, 74(3), Asplund Carlsson, M., Pramling Samuelsson, I. & Kärrby, G. (2001). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola en kunskapsöversikt. Skolverkets monografistudie. Stockholm: Liber. Bremberg, S. (2001). Hur kan förskolan förbättra barns psykiska hälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. de Schipper, E.J., Riksen-Walraven, J.M. & Geurts, S.A. (2006). Effects of child-caregiver ratio on the interactions between caregivers and children in child-care centers: an experimental study. Child Development, 77(4), Ekström, K. (2007). Förskolans pedagogiska praktik. Ett verksamhetsperspektiv. Doktorsavhandling i Pedagogiskt Arbete, nr 5. Umeå: Umeå universitet. Heckman, J. J. (2006). Skill Formation and the Economics of Investing in Disadvantaged Children. American Association for the Advancement of Science. Science 312. Heckman, J. J. & Masterov, D.V. (2007). The productivity argument for investing in young children. Review of Agricultural Economics, 29 (3),
12 Palmérus, K. & Hägglund, S. (1987). Hur många vuxna behövs på dagis? En studie av personaltäthet, socialt samspel och aktiviteter på sex daghemsavdelningar. Rapport 1987:04. Göteborg: Göteborgs universitet. Regeringens proposition. (1985). 1984/85:209. Förskola för alla barn. Stockholm: Regeringskansliet. Sheridan, S. (2001). Pedagogical quality in preschool: an issue of perspectives. Akademisk avhandling. Gothenburg studies in educational science. Göteborg: Göteborgs universitet. Skolverket. (2010). Lpfö 98/2010. Läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes. Svensk författningssamling. (2010). SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Vermeer, H. & Ijzendoorn, M.H. (2006). Children s elevated cortisol levels at day care: a review and meta analysis. Early Childhood Research Quarterly, 21,
Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP
Sätt gränser för barngruppernas storlek Publicerad 2 juni 2013 Uppdaterad 3 juni 2013 i GP Små barn har samma behov av trygga vuxenkontakter som de hade för 30 år sedan, men de senaste decennierna har
Läs merAktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt
Aktuella frågor kring barns lärande med förskolan som utgångspunkt Skolledarkonferensen i Tylösand 25/9 2014 Pia Williams & Ingrid Pramling Samuelsson Bilden av dagens svenska förskola vad blir synligt?
Läs merAnknytning i förskolan;
Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål
Läs merBarn och personal i förskola hösten 2008
1 (7) Barn och personal i förskola hösten 2008 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper under 2008. Bland annat behandlas frågor om inskrivna
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2013
1 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2013 Denna promemoria ger en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2013. Jämförelser görs framför allt med år 2012
Läs merVilket var/är det roligaste ämnet i skolan?
Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker
Läs merDagens innehåll. Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande. Vad är anknytning? Anknytningens ändamål. Anknytningens ursprung = människan
MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Dagens innehåll Anknytning -- vikten av trygghet för lek och lärande v Hur små barn utvecklar anknytning (= nära känslomässiga band) till vissa vuxna v Anknytningens
Läs merVerksamhetsplan Förskolan 2017
Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2017-2018 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och lärorik för alla! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2010
1 (7) Barn och personal i förskolan hösten 2010 I denna promemoria ges en översikt av förskolans utveckling när det gäller barn, personal och grupper hösten 2010. Jämförelser görs framför allt med situationen
Läs merUTVÄRDERING AV BARNGRUPPERNAS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING - Riktlinjer för konsekvensutredning och kontinuerlig
SID 1 (9) 2012-02-21 UTVÄRDERING AV BARNGRUPPERNAS STORLEK OCH SAMMANSÄTTNING - Riktlinjer för konsekvensutredning och kontinuerlig uppföljning Bakgrund Enligt skolverkets lägesbedömning för 2011 ökar
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2017
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2017 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskolan hösten 2017. Statistiken
Läs merBarn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009
1 (7) Barn och personal i pedagogisk omsorg hösten 2009 I oktober 2009 fanns drygt 22 000 barn i pedagogisk omsorg. Det är framför allt de yngre barnen som går i sådan verksamhet, knappt 4 procent av alla
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2016
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2016 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskola hösten 2016. Varje år
Läs merFörskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013
Förskola för barnens skull Vänsterpartiet Malmö 2013 Rapporten är framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö, januari 2013. För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Förskola för barnens
Läs merMaxtak mindre barngrupper i förskolan
2014-06-29 PM Maxtak mindre barngrupper i förskolan - För att vända resultaten i skolan krävs tidiga insatser. Forskning visar att barn som gått i en förskola av hög kvalitet når högre resultat i grundskolan.
Läs merNy skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar
Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merGäller från och med
Regler för fristående förskola, friliggande fritidshem (som ej är anslutet till skola) och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Gäller från och med 2011-07-01 1 FRISTÅENDE
Läs merRegler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun
Regler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun Tillämpas fr. o m 2016-05-18 Fristående förskola Förutsättningar för godkännande Ansökan Beslut
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Läs merPresentation Förskolan. Barn- och Utbildningskontoret 2019
Presentation Förskolan Barn- och Utbildningskontoret 2019 1 Lite historik Barnträdgårdarna (1896-1940) växte fram i Sverige under senare hälften av 1800-talet. Barnen lärde sig främst praktiska sysslor
Läs merVÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28
VÅR VERKSAMHET PÅ FÖRSKOLAN BONK REVIDERAD 2015 01 28 VÅR VERKSAMHET OCH VÅRT UPPDRAG Vår verksamhet drivs av en ideell förening. Föreningens ändamål är att med personliga insatser av (om än inte uteslutande)
Läs merFörskoleverksamhet och skolbarnsomsorg
Utbildningsstatistisk årsbok 2014 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 2 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Innehåll Fakta om statistiken... 42 Kommentarer till statistiken... 44 2.1 Inskrivna barn
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merEn förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan
En förskola på vetenskaplig grund Systetematiskt kvalitetsarbete i förskolan Karin Renblad, Docent i ped./kvalitetsamordnare Habo kommun Jane Brodin, Professor i ped. Högskolan för Lärande och Kommunikation
Läs merRegler för fristående förskola och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem
Dnr: 2012-216 Regler för fristående förskola och pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Gäller från och med 2012-12-01 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GODKÄNNANDE FRISTÅENDE FÖRSKOLA
Läs merRedovisning av tilläggsuppdrag om återinförande av riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan. Uppdrag i regleringsbrev (U2015/1495/S).
Utbildningsdepartementet 1 (7) Redovisning av tilläggsuppdrag om återinförande av riktmärke för barngruppernas storlek i förskolan. Uppdrag i regleringsbrev (U2015/1495/S). Härmed redovisas tilläggsuppdraget
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merFörskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/
Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn
Läs merFörslag till beslut Stadsdelsnämnden överlämnar och åberopar stadsdelsförvaltningens tjänsteutlåtande.
Norrmalms stadsdelsförvaltning A VDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH STÖD TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-01-10 DNR 124-968/01 Handläggare: Lars B Strand Tfn: 50809023 Norrmalms stadsdelsnämnd "Vad är viktigt
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar
Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan nya krav och utmaningar Några utgångspunkter för projektet Små barns lärande i förhållande till: Läroplans- och skollagsförändringar Allmänna råd om systematiskt
Läs merKvalitetsredovisning
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Förskolan Backsippan; Blackstad Förskola 3 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merFörskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015
Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...
Läs merBarn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.321 1 (11) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Förskolan... 3 Barn i förskolan... 3 Nyinvandrade barn och barn med okänd bakgrund...
Läs merRapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
Läs merVITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN
VITSIPPANS LOKALA ARBETSPLAN 2016-2017 Innehåll 2016-05-11 Presentation Förskolans värdegrund och uppdrag Normer och värden Utveckling och lärande Barns inflytande Förskola och hem Samverkan med förskoleklass,
Läs merÄr barnskötare ett framtidsyrke?
Är barnskötare ett framtidsyrke? Barnomsorgens två uppdrag Omsorgsuppdraget att erbjuda barn trygghet och omsorg när föräldrarna arbetar, studerar, söker arbete eller är föräldralediga. Lärandeuppdraget
Läs merVälkommen till Lyngfjälls förskola
Välkommen till Lyngfjälls förskola Läsåret 2018/2019 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan
Läs mer1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen
1(8) Tillsynsrapport Pysslingen förskolor, Giggen 2(8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Fakta om enheten... 3 Kommentar... 3 Sammanfattande slutsats... 3 Starka sidor... 4 Utvecklingsområden... 4 Bedömning
Läs merRegler för fristående förskola och enskild pedagogisk omsorg i Göteborgs Stad. Tillämpas från och med
Regler för fristående förskola och enskild pedagogisk omsorg i Göteborgs Stad Tillämpas från och med 2018-07-01 Innehåll Regler för fristående förskola... 4 Förutsättningar för godkännande... 4 Ansökan...
Läs merRedovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009
1 (6) Barn- och utbildningsförvaltningen 2009-06-16 Redovisning av synpunkter vid de fem dialogtillfällena om Hur vill du att förskolan på Gotland skall vara som genomfördes våren 2009 Sammanställning
Läs merför Rens förskolor Bollnäs kommun
för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Berguven 1 2 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merKvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015
2015/08/14 Kvalitetsrapport för Kyrkbyns förskola verksamhetsåret 2014/2015 Sammanställd av: Anna-Lena Elfsberg, bitr. förskolechef Planer mot diskriminering och kränkande behandling Varje avdelning arbetade
Läs merATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp
ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR Martina Lundström universitetsadjunkt LTU och pedagogista i Piteå kommun DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT BEDÖMNING bakgrund och begrepp VAD SKA
Läs merRiktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet
Dnr BUN16/39 RIKTLINJER Riktlinjer för tillsyn av fristående förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2016-03-22 Dnr BUN16/39 2/10 Innehållsförteckning 1
Läs merRiktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16
PROFESSIONELL I FÖRSKOLAN Pedagogers arbets- och förhållningssätt Utgiven av Gothia Fortbildning 2016 Författare: Susanne Svedberg Utbildningschef för förskolan i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet
Läs merDet finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.
Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen
Läs merFörskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten
Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande
Läs merFörskolan Lejonkulans pedagogiska planering
2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer
Läs merBarn- och utbildningsförvaltningens rapport på återremiss av en motion.
Barn- och utbildningsförvaltningens rapport på återremiss av en motion. Kommunstyrelsen har beslutat att återemitera ett ärende (Dnr KS/2014:237) till Barn- och utbildningsnämnden för ytterligare utredning
Läs merFörskolornas arbetssätt att skapa rum i rummet
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen förskola och äldreomsorg i egen regi Tjänsteutlåtande Dnr 82-2013-1.2.1 Sida 1 (5) 2013-08-28 Handläggare Susanne Forss Gustafsson Telefon: 08-508
Läs merFörskolan ska främja allsidiga kontakter och social gemenskap och förbereda barnen för fortsatt utbildning.
Svensk författningssamling (SFS) Observera: att det kan förekomma fel i författningstexterna. I de flesta fall finns bilagorna med. Bilagor som består av bilder, kartor, uppställningar i många spalter
Läs merVälkommen till Skönberga Förskola
Välkommen till Skönberga Förskola Skönberga förskola är belägen i en naturskön miljö vid foten av Husbyklacken, ett naturområde i Söderköping. Förskolan byggdes 1977 och fick en för tiden traditionell
Läs merBarn och personal i fritidshem hösten 2009
1 (6) Barn och personal i fritidshem hösten 2009 I denna promemoria ges en översikt av fritidshemmens utveckling när det gäller barn, personal och grupper 2009. Jämförelser görs framför allt med förhållandet
Läs merVälkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell
Läs merKvalitetsredovisning. Totebo förskola; Pandan
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Totebo förskola; Pandan Förskola 1 5 år och pedagogisk omsorg 6 10 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet
Läs merKommunens tolkning av god kvalitet och säkerhet förtydligas under rubrik 3. Kvalitet.
2015-05-19 Riktlinjer för godkännande och rätt till bidrag för enskilda förskolor och fritidshem 1. Godkännande Enligt 2 kap. 5 och 7 skollagen ska den som vill driva en förskola eller ett fritidshem som
Läs merHjorteds förskola; Kattbjörnen
Kvalitetsredovisning LÄSÅRET 2012 2013 Hjorteds förskola; Kattbjörnen Förskola 1 5 år Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Styrning och ledning... 3 Personaltäthet och barngruppens
Läs merLikabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA
1 Likabehandlingsplan - TROLLÄNGENS FÖRSKOLA "Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta
Läs merVälkommen till familjedaghem i avesta kommun
Välkommen till familjedaghem i avesta kommun familjedaghem Familjedaghem är en del av förskoleverksamheten i Avesta kommun, med en speciell inriktning på vardagspedagogik grundad på Allmänna råd för familjedaghem.
Läs merArbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst
Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål
Läs merHögre kvalitet i förskolan
Stockholm 26 augusti 2010 Högre kvalitet i förskolan Första delen av den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/6 I dag presenterar vi rödgröna partier den första delen av vår regeringsplattform om förskolan
Läs merFörslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015
Förslag till arbetsplan för Bodals förskolas arbetsplan 2014-2015 Verksamhetsidé: Bodals förskola är en förskola för alla barn där vi tillsammans värnar om att ha en trygg, rolig och lärorik verksamhet
Läs merRegler för fristående förskola, fritidshem (ej anslutna till en skola) och pedagogisk omsorg i Partille kommun
Föreliggande dokument är antaget av utbildningsnämnden 2019-06-13, 64 (dokumentet träder i kraft 2019-07-01 och ersätter motsvarande dokument antaget 2016-05-18, 24, ärende UN/2016:191) Dokumentet ska
Läs merLokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola
Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad
Läs merRiktlinjer för godkännande av fristående verksamheter
Riktlinjer för godkännande av fristående verksamheter -förskola, -friliggande fritidshem, -pedagogisk omsorg som erbjuds istället för förskola eller fritidshem Tillämpas från och med 2016-05-01 Antagen
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan
Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.
Läs merKvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14
Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merMaxtaxa och allmän förskola m.m.
2006-12-11 Freddy Sirland Planerings- och försörjningschef sakkunnig i förskolefrågor Maxtaxa och allmän förskola m.m. Sveriges Riksdag beslutade 2000-11-24 att bifalla utbildningsutskottets hemställan
Läs merKVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun
KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera
Läs merBarn och personal i förskola 2006
PM Enheten för utbildningsstatistik 27-5-16 Dnr (71-27:135) 1 (5) Barn och personal i förskola 26 Hösten 26 går det 5,1 barn per anställd i förskolan jämfört med 5,2 barn ett år tidigare. Det är det lägsta
Läs merFörskole-/familjedaghemsenkät 2015
Förskole-/familjedaghemsenkät 205 Resultatet från undersökningen kommer att användas för att förbättra kvaliteten på förskolor och familjedaghem i Göteborg. Besvara frågorna utifrån dina upplevelser som
Läs merRegler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun
Regler för godkännande av fristående förskola, fritidshem och pedag gogisk omsorg för Barn och Familj, Eslövs kommun REGLER FÖR GODKÄNNANDE AV FRISTÅENDE FÖRSKOLA, FRILIGGANDE FRITIDSHEM (ej ansluten till
Läs merTillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12. 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun
Tillsyn av fristående förskolor ht-11 och vt-12 12 fristående förskolor i Ängelholms kommun Målinriktat arbete vad gäller kränkande behandling Arbetar aktivt med att motverka och förebygga kränkande behandling
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17. Förskolan Björnen
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/17 Förskolan Björnen FÖRSKOLAN BJÖRNENS VISION Vi vill varje dag ta till vara och uppmuntra allas förmågor 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens
Läs merBeslut för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn
Götene kommun för förskolorna och annan pedagogisk verksamhet för förskolebarn i Götene kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merUppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan
Regeringsbeslut I:6 2008-09-25 U2008/6144/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag till Statens skolverk om förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan (1 bilaga)
Läs merEkorrens arbetsplan Ht Vt 2015
Ekorrens arbetsplan Ht 2014- Vt 2015 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Skollag; utfärdad den 23 juni 2010. Utkom från trycket den 6 juli 2010 8 kap. Förskolan Kapitlets innehåll 1 I detta kapitel finns allmänna bestämmelser (2 11 ), bestämmelser
Läs merFörskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013
Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika
Läs merHunnebostrands förskola
Hunnebostrands förskola Välkommen till vår förskola! Vår verksamhet skall vara rolig, trygg och lärorik. Barnen skall erbjudas en pedagogisk verksamhet anpassad efter barnets behov. Leken är grunden för
Läs mer1 (5) Verksamhetsbeskrivning Stömne förskola
1 (5) Verksamhetsbeskrivning Stömne förskola 2014/2015 2 (5) Förskolans uppdrag Förskolan har en egen läroplan (Lpfö98) som styr vår verksamhet. Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2017/18
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 1 (11) Elever och personal i fritidshem läsåret 2017/18 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal i fritidshemmen för läsåret 2017/18.
Läs merFörskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Omsorg, fostran och lärande bildar en helhet. Förskolan
Läs merVälkommen till vår förskola Grimsta
Välkommen till vår förskola Grimsta Kontaktuppgifter: Blå: 072-967 87 30 Gul: 072-967 87 24 Mail till förskolan: grimsta.bla@norlandia.com Address: Grimstagatan 27 162 56 Vällingby Innehållsförteckning
Läs merVälkommen till Förskolan Äventyret! Inskolning vad är det? Vad gör barnen?
Välkommen till Förskolan Äventyret! Snart är det dags för ditt barn att börja på Förskolan Äventyret. Vi vill hälsa er välkomna och hoppas att ni ska trivas. I den här texten vill vi ge information till
Läs merVälkommen till förskolan Norrgården
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Förskolan Norrgården Välkommen till förskolan Norrgården Information till dig som har ett barn som ska börja hos oss. Läs om introduktion, föräldrasamverkan och rutiner. Hitta kontaktuppgifter
Läs merBeslut för förskola. ein 5 Skolinspektionen. efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun. Beslut. Örnsköldsviks kommun
ein 5 Beslut Örnsköldsviks kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Örnsköldsviks kommun 2 (9) Tillsyn i Örnsköldsviks kommun har genomfört tillsyn av Örnsköldsviks kommun under våren 2015. Tillsynen
Läs merFörskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur
Förskolebarn och hållbarhetens Vad och Hur Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare, doktorand vid Göteborgs universitet samt universitetsadjunkt Mälardalens högskola Innehåll Förskolans roll för en hållbar nutid
Läs merFörskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar
Förskolans pedagogiska uppdrag - om undervisning, lärande och förskollärares ansvar 1 Huvudfråga Arbetar förskolan för att stimulera och utmana barnen i deras utveckling och lärande så att de får möjlighet
Läs merBeslut för förskola. i Uddevalla kommun. Skolinspektionen. Beslut Dnr :3777. Uddevalla kornmun
Beslut Uddevalla kornmun Beslut för förskola i Uddevalla kommun Skolinspektionen, Box 2320, 403 15 Göteborg, Besöksadress Kungsgatan 20 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586 080 04 www.skolinspektionen.se
Läs merFörskolans uppdrag. Mål för förskolans arbete
1 Förskolans uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar. Förskolan ska erbjuda barnen en god pedagogisk verksamhet,
Läs merSKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING. Svar på Skolinspektionens inspektionsra p- port gällande kommunala förskolor i Skä r- holmens stadsdelsförvaltning.
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN BARN, UNGA OCH FRITI D TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8) 2011-11-30 Handläggare: Ellika Eriksson Telefon: 08-508 24 401 Bilaga 7 Svar på Skolinspektionens inspektionsra
Läs merLokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015
Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och
Läs merSpara! Viktig information. Välkommen till förskolan!
Spara! Viktig information Välkommen till förskolan! Innehållsförteckning Förskola och pedagogisk omsorg för alla barn 6 Olika barnomsorgsformer 6 Allmän förskola 7 Familjecentraler, öppen förskola och
Läs merElever och personal i fritidshem läsåret 2016/17
1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges
Läs merKvalitet på Sallerups förskolor
Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet
Läs mer