DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB LUND KVALITETSRAPPORT

Transkript

1 MNASIE Y G sed 1996 an TNING OT DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA AB LUND OLA DR SK ANKAS BL KVALITETSRAPPORT

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING LEDARE... 3 GRUNDFAKTA OM DBGY LUND... 4 HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION... 4 UTBILDNINGAR... 4 ELEVER... 4 PERSONAL... 4 FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS... 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE... 5 PEDAGOGISKT UPPLÄGG LEDSTJÄRNA OCH LEDORD... 5 LOKALER... 6 SKOLLEDNING... 6 LÄRARE och FÖRSTELÄRARE... 7 ELEVHÄLSA OCH SYV... 7 ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE... 7 ELEVER... 8 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ DBGY... 9 VÅRA KVALITETSBEGREPP... 9 UPPFÖLJNINGAR UNDERLAG TILL KVALITETSRAPPORT DBGY LUNDS ENHETSSPECIFIKA KVALITETSARBETE FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 14/ FOKUSOMRÅDE 1: Frånvaro/ närvaro FOKUSOMRÅDE 2: Kollegialt lärande UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/ FUNKTIONELL KVALITET INSTRUMENTELL KVALITET UPPLEVD KVALITET BESLUT FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 15/ RESULTATBILAGA

3 LEDARE I Lund ser vi utveckling och engagemang som livsviktiga ingredienser för att skolan ska lyckas med sitt uppdrag. Vi arbetar ständigt för att bli bättre inom alla område för att alla elever ska lyckas med sina studier och känna sig sedda som individer. Trots att vi är en relativt ny skola, startade 2011 har vi kommit långt när det gäller vår utveckling. Vi arbetar med formativ bedömning, reflektion, kamratbedömning, auskultation, tema och infärgning samt betyg och bedömning för att nämna några. Koppling till forskning och beprövad erfarenhet ser vi som en självklarhet men vi diskuterar även egna tankar och funderingar kring skolutveckling. För att lyckas med vår ambition har vi en ständig pedagogisk diskussion kring vårt arbete och vardag. Denna kan ske informellt i korridoren men framför allt under strukturerade former i ledning av ledningsgrupp, förstelärare, specialpedagog eller rektor. De område som vi arbetar med systematiskt är alltid kopplat till målet resultat i olika former. Under året har vi bland annat fokuserat på kollegialt lärande. Genom att lärarna mer uttalat arbetar med kollegialt lärande för att förändra och våga prova annorlunda undervisningsmetoder kan elevernas måluppfyllelse öka. Forskning visar att mötet mellan lärare och elev har stor inverkan på elevernas måluppfyllelse och kommande läsår kommer vi fortsätta arbeta än mer kollegialt för att stötta varandra att utvecklas i vårt uppdrag som lärare. Vi följer våra elever på alla de sätt vi kan och vet att detta har en positiv effekt på deras resultat och lärande. I detta arbete gör mentorerna en stor insats. Marie Roslund, Rektor DBGY Lund 3

4 GRUNDFAKTA OM DBGY LUND Drottning Blankas Gymnasieskola startades 1996, och starten skedde på Kungsbacka Tekniska Gymnasium och senare J.A. Zachrissons Gymnasieskola. Skolan tillhörde Waltergruppen från starten 1996 till april Waltergruppens grundare sålde därefter skolan till nya ägare LBS Kreativa gymnasiet (Ljud & Bildskolan). I augusti 2007 köpte Academedia AB LBS, och därmed Drottning Blankas Gymnasieskolor. Drottning Blankas Gymnasieskolor finns idag i 11 orter i södra, västra Sverige samt Stockholm. HISTORIK, FAKTA, ORGANISATION Drottning Blankas Gymnasieskola i Lund startade 2011 på Botulfsgatan 5A. I starten hade vi 29 elever och läsåret 14/15 ökade siffran till 136 elever. Under läsåret har vi befunnit oss på tre adresser och till nästa läsår kommer vi befinna oss på två adresser då vi tar över hela huset på Skomakargatan 12. UTBILDNINGAR Skolan i Lund erbjuder följande program: Hantverksprogram. Inriktning: Hår och makeupstylist Estetiska programmet. Inriktning: Inredningsdesign. Samhällsprogrammet. Inriktning beteendevetenskap ELEVER Elevgruppen består av 84 % flickor. Av dessa 136 elever, har ungefär 25% ett utökat behov av stöd i någon form. Eleverna kommer från 24 olika kommuner runtom i Skåne. Betygspoängen från grundskolan sträcker sig från 90 till 285 poäng. Elevernas bakgrund är spridd, allt från akademikerhem till hem med tuffare ekonomiskt klimat. Eleverna har till största del svensk bakgrund. PERSONAL Detta läsår består personalen av 21 medarbetare. De flesta lärare är tillsvidare anställda övriga är visstidsanställda. Utöver lärarna ingår administratörer på 60%, specialpedagog 60%, kurator på 20%, skolsköterska 20% samt vaktmästare 50% med lönebidrag. Rektor på 100 % som även har SYV-uppdraget då rektor har en examen som studie- och yrkesvägledare i grunden. Rektor går också rektorsutbildningens sista år 14/15. Under läsåret har det funnits ett arbetslag då skolan befunnit sig på tre adresser för att öka samhörigheten. 4

5 FINANSIERING OCH ELEVPROGNOS Verksamheten finansieras via kommunala bidrag per elev. Utbildningen fordrar inga elevavgifter eller andra kostnader för eleverna själva. Undervisning, läromedel, aktiviteter och skollunch på skolan är avgiftsfria. Nödvändigt antecknings- och skrivmateriel förväntas eleverna stå för själva. Vid eventuella studieresor över tid kan eleven behöva stå för viss mat själv. Under 2014/2015 tog vi inte in någon elev på introduktionsprogram Prognosen för kommande år gällande antal elever är en ökning med cirka 15 elever vilket gör att skolans elevantal hamnar runt 155 elever totalt. Då vi kommer att utöka våra profiler på samtliga program ser elevprognosen ut att öka kommande år. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VERKSAMHETENS MÅLUPPFYLLELSE Följande delar anses viktiga förutsättningar för att bedriva den verksamhet skolan har och för att nå ökad måluppfyllelse: Merparten av pedagogerna är behöriga. Arbetsplatsträffar finns samt pedagogisk utvecklingstid/reflektionstid/ där all personal möts och arbetar med betyg och bedömning samt infärgning och examensmålen. Specifik tid då specialpedagog sammankallar berörda pedagoger i aktuella område. Studietid samt mentorstid ligger inlagt i schemat. Fördjupningstid finns på schemat. Proaktivt arbete med eleverna i klassrummet och via mentorskapet. Närvaro/frånvaro strategier. Viss fördelning av utlagd tid inom vissa kurser. Inrättande av förstelärare samt biträdande rektor. PEDAGOGISKT UPPLÄGG LEDSTJÄRNA OCH LEDORD Skolan har ett formativt arbete med inslag av bland annat kollegialt lärande samt kamratbedömning. Utöver detta har man ett tematiskt samarbete mellan olika kurser, men även ett stort tema för hela skolan. Lärarna arbetar med positiv förstärkning i alla delar. Samtliga pedagoger arbetar med matriser samt ger återkoppling på vårt intranät schoolsoft. 5

6 Skolan ser vikten av att bedriva en verklighetsanknuten undervisning, i form av studiebesök, skarpa projekt, studieresor samt inbjudna föreläsare. Samtidigt eftersträvas en delaktighet hos elever samt en strävan efter att samtliga lektioner skall upplevas som meningsfulla. Under året har vi, som ett led i detta, arbetat med infärgningen av de programgemensamma kurserna i de gymnasiegemensamma sådana. Utöver detta arbetar man med att använda datorn på ett pedagogiskt sätt genom olika spel, quizzar, skydrive etc, och alltså då inte enbart som skrivredskap. Med ovanstående delar samt med våra engagerade pedagoger tror vi på att eleverna når bättre resultat. LOKALER I år har skolan haft tre lokaler på adresserna Mårtensgatan, Skomakargatan och Botulfsgatan där all undervisning bedrivs. Idrottsundervisningen bedrivs i olika lokaler kopplat till ämnesplanens innehåll. Bland annat samarbetar vi med gymmet 24/7 samt genomför idrott på Viktoriastadion. På våra studieförberedande program har eleverna haft tillgång till en egen lånedator, på yrkesprogrammet har de haft tillgång till dator eller ipad. Stationära datorer finns i biblioteket på Botulfsgatan. Hantverksprogrammet har två specialsalar (salong) där all praktisk undervisning i bland annat Hantverksteknik samt nagelutbildningen genomförs. Även på estetiska programmet finns en specialsal med olika material och möjligheter för skapande. Eleverna har matkort som är användbara mån-fredag varvid de kan välja mellan elva olika restauranger. Lunchen ligger mellan och beroende på vilken tid eleverna har börjat. Skoldagen är som längst mellan 8.00 och Eleverna på yrkesprogrammet har APL en dag i veckan. SKOLLEDNING Rektor har det övergripande ansvaret för verksamheten. På skolan finns en ledningsgrupp bestående av rektor, biträdande rektor, förstelärare, programansvariga samt specialpedagog. I denna grupp diskuteras utveckling samt hur verksamheten fungerar samt vad som är aktuellt. Ledningsgruppens medlemmar förmedlar beslut ut i verksamheten och följer upp dessa för återkoppling till rektor. Ledningsgruppen träffades under läsåret var tredje vecka. 6

7 LÄRARE och FÖRSTELÄRARE Lärarna har under året varit organiserade i ett arbetslag för att arbeta med pedagogisk utveckling. Lärarkåren består av 14 lärare och av dessa är 28% män och resterande kvinnor. Vår yngsta lärare är född 1985 och vår äldsta född Under läsåret har vi haft en förstelärare med behörighet inom ämnet bild och form. De lärare som saknar formell pedagogisk utbildning har stor yrkeserfarenhet och även viss pedagogisk erfarenhet/studier bakom sig. En av yrkeslärarna blir under sommaren 2015 behörig. Skolans målsättning är att alla lärare ska vara behöriga i de ämnen de undervisar i. ELEVHÄLSA OCH SYV Elevhälsan består av skolsköterska 20%, som arbetar varje måndag, kurator 20% varje måndag, specialpedagog 60% mån-tors, syv ( rektor) samt rektor på 100%. Skolläkare och skolpsykolog är knytna till skolan via skolpool. Elevhälsan har under året haft möte varannan måndag där alla funktionerna samlats. En gång per termin samlas även elevhälsan med skolpsykolog samt skolläkaren. Skolläkaren har mottagning tillsammans med skolsköterskan 2-3 gånger per läsår. Samtliga är behöriga. När det gäller stödfunktioner har vi organiserat schemat med studietid, mentorstid samt fördjupningstid i svenska, engelska och matematik. På studietiden är alla lärare frilagda för att ha möjlighet att hjälpa eleverna. Vi arbetade även med mentors kartläggning som ett är samtalsverktyg mentorer kan använda vid behov. Under läsåret har vi arbetat med tidiga utvecklingssamtal för de elever som vi av någon anledning ville/behövde ha samtal med tidigt. Specialpedagogen finns på plats måndag till torsdag och är då tillgänglig när eleverna är på plats. Specialpedagogen har delegation för beslutande kring utredning samt utarbetande av åtgärdsprogram i samarbete med mentor och elev samt vårdnadshavare. Rektor fattar beslut om åtgärdsprogram. En gång per termin hade vi klasskonferenser där vi gick igenom samtliga elevers studiesituation. Specialpedagogen har en timme varje vecka för möjlighet att kalla samman lärarna för genomgång kring olika aktuella elever och behov eller annat av specialpedagogisk vikt som exempelvis extra anpassning i ordinarie undervisning. ELEVRÅD OCH ELEVINFLYTANDE Elevinflytandet sker löpande i kurser i den mån det var möjligt vad gäller kursinnehåll, examinationsformer samt eventuella andra aktiviteter. I vårt trivselråd som arbetar med likabehandlingsplanen fanns representanter för 7

8 samtliga klasser utom BET12 som i år valde att inte delta. Klassråd sker varannan vecka i varje klass. Elevernas möjlighet till inflytande och delaktighet sker även via de olika enkäter som görs under läsåret. Varje lärare genomför en halvårsenkät i sina kurser som därefter diskuterats med eleverna för att resten av kursen och nästa kurs kan förändras. Inför varje kursstart tar lärarna upp ansvar och delaktighet. I enkäter framkommer att eleverna känner sig olika mycket delaktiga, efterföljande diskussion med eleverna visar att delaktighetsmöjligheterna ibland inte är rimliga. För att säkerställa en högre upplevelse av delaktighet vi under läsåret 14/15 fortsatt med ännu mer återkoppling till eleverna vid alla enkäter, vilket varit givande både för oss, och dem. Vi ser ett fortsatt behov av att få elever att ta mer ansvar för sina studier, då det ofta händer att elever kommer till uppsamlingar, prov, redovisningar utan att vara förberedda. Kollegiet behöver arbeta ytterligare med att få eleverna att vilja påverkar och vara delaktiga i sina respektive kurser. Vi ser på skolan behov av arbeta intensivt med få eleverna införstådda med den formella vägen att påverka. I nuläget vill eleverna och har kunnat påverka direkt och snabbt. När det gäller elevrådet hade tyvärr inte ordförande möjlighet att vara sammankallande större delen av året, vilket också påverkat upplevelsen av inflytande. För att stärka eleverna upplevelse samt för att öka påverkansmöjligheterna kommer biträdande rektor har ansvar för att få detta område att fungera på mer strukturerat sätt. ELEVER Under 2014/2015 har elevantalet ökat under året då två skolor i Lund lägger ner sommaren Totalt när vi når läsårets slut har vi 136 elever fördelade enligt följande Samhällsprogrammet 38 st varav 7 st pojkar Estetiska programmet 24 st varav 5 pojkar Hantverksprogrammet 74 st varav 0 pojkar Eleverna kommer från hela Skåne. Lägst meritvärde på de elever vi tog in i augusti 2014 var 80 poäng och högsta var 275. Genomsnittlig värde på våra elevers intagningspoäng hamnar på 202 poäng. På hantverksprogrammet samt estetiska programmet var samtliga antagna förstahandssökande, på samhällsprogrammet var en del sökande i andra och tredje hand. 8

9 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE PÅ DBGY Grunden för vårt kvalitetsarbete är att systematiskt och kontinuerligt utveckla verksamheterna mot högre måluppfyllelse. Utgångspunkten är att alla elever ska nå utbildningens mål och att elevernas utbildning ger dem en skjuts i vidare studier och kommande arbetsliv. Arbetet under läsåret har utgått från en lägesbedömning som dels genomfördes på vardera skola och dels på huvudmannanivå vilken sedan avslutades med enhetsspecifika resultatutvärderingar samt en huvudmannautvärdering. VÅRA KVALITETSBEGREPP I det systematiska kvalitetsarbetet arbetar vi för hög delaktighet hos både personal och elever. För att säkerställa att vi följer upp de krav och förväntningar som ligger till grund för skolans verksamhet utifrån flera perspektiv samt att vi utvecklar vårt arbete kopplat till identifierade utvecklingsområden, stödjer vi oss mot fyra kvalitetsbegrepp: funktionell kvalitet, instrumentell kvalitet, upplevd kvalitet samt ändamålsenlig kvalitet. FUNKTIONELL KVALITET Detta är det grundläggande kvalitetsbegreppet och kopplas till hur väl alla elever når utbildningens mål. Det vill säga de mål som finns i läroplanen och varje programs examensmål. Här finns således även mål som behandlar värdegrund och demokratisk kompetens. INSTRUMENTELL KVALIETET För att alla elever ska uppnå utbildningens mål inom den funktionella kvaliteten krävs att vi har hållbara och rättssäkra strukturer, processer och arbetssätt som följer författningarna som styr skola. Till exempel ska varje elev ges möjlighet till reellt inflytande över utbildning och undervisning, få likvärdiga betyg samt en undervisning av god kvalitet som ger ledning och stimulans alternativt få möjlighet till extra anpassningar eller särskilt stöd om det behövs för att nå utbildningsmålen. UPPLEVD KVALITET Detta begrepp berör hur eleverna upplever utbildningen utifrån de förväntningar och önskemål som finns. Är man som elev nöjd med utbildningen och kan rekommendera den till andra? ÄNDAMÅLSENLIG KVALITET Ett viktigt perspektiv att följa upp är vad som händer efter att man som elev avslutat sin utbildning på en skola inom Drottning Blankas Gymnasieskola. På 9

10 vilket sätt har gymnasiestudierna hjälpt eleven vidare i arbetsliv och/eller under högskolestudier? UPPFÖLJNINGAR Skolorna genomför gemensamma och kontinuerliga uppföljningar under läsåret (se bild 1) och resultatet av dessa samlas på både huvudmannasamt skolnivå. Dessa uppföljningar skapar grunden till en kontinuerlig dialog och diskussion ute på skolorna samt en dialog mellan rektor och huvudman. 10

11 Kvalitetshjul 1415 AUG UST I JULI Instrumentell kvalitet Kvalitetsrapport (enhet) publiceras Arbetsplan (enhet) tas fram INTERNA GR DE AV ANS RAN KN Ö F ING OM AR N E Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Instrumentell kvalitet Behörighetsinventering personal Funktionell kvalitet Examensprognos G AV INTERNA GRA NSK N I N GA R Upplevd kvalitet Uppföljning elevenkät Uppföljning medarbetarenkät Instrumentell kvalitet Likabehandlings- och värdegrundskartläggning DE RAN FÖ OM EN Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser Funktionell kvalitet Uppföljning av betygsprognoser AR M CE M BE R ARPIL Instrumentell kvalitet Undervisningsutvärdering S BER OKTO G Instrumentell kvalitet Uppföljning NP-resultat Inrapportering UHR, SCB & kommun Inlämning av kvalitetsrapport (enhet) MAJ SE Funktionell kvalitet Uppföljning avgångselever Uppföljning samtliga betyg NOV EMBE R I R BE EM PT JU N Instrumentell kvalitet Genomgång av ISP Ändamålsenlig kvalitet Uppföljning enkät tidigare avgångselever FEB RUAR I Instrumentell kvalitet Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan DE ARI JANU 11

12 UNDERLAG TILL KVALITETSRAPPORT NATIONELLA KURSPROV Resultaten från de nationella kursproven bildar underlag för att bedöma hur betygen i motsvarande kurs korresponderar med resultaten på de nationella proven. Detta ger en god indikation på hur utbildningen svarar mot det nationella likvärdighetskravet när det gäller engelska, matematik och svenska. Resultatet redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. BETYGSUPPGIFTER Uppgifterna om satta betyg under läsåret sammanställs för att ge underlag för att bedöma hur väl främst kunskapsmålen i läroplanen och examensmålen nås under läsåret. Betygsuppgifterna redovisas och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. ENKÄTER Under läsåret genomförs ett antal enkäter bland eleverna. Det gäller bland annat en årlig elevenkät (NKI) som bland annat mäter nöjdhet och arbetsmiljö samt skolenkäter som fokuserar på exempelvis likabehandlingoch värdegrundsarbetet på skolan. Resultatet av enkäterna ger oss information om hur eleverna upplever utbildningen i relation till läroplanen och regelverket kring skola i övrigt. Resultatet av enkäterna presenteras och kommenteras i den samlade bedömningen av skolans måluppfyllelse. UTVÄRDERING Utöver den kontinuerliga uppföljningen genomförs en utvärdering i juni där personal och rektor analyserar resultatet. All dokumentation från årets insatser och projekt gås då igenom enkäter, betygsresultat, utvärderingar m.m. Särskilt granskas resultatet av de fokusområden vi har under läsåret, och ett antal nya potentiella fokusområden identifieras utifrån skolans totala måluppfyllelse. KVALITETSRAPPORT & ARBETSPLAN Slutligen sammanställs skolans kvalitetsrapport i sin slutliga form, och en arbetsplan tas fram för hur vi ska arbeta vidare mot högre måluppfyllelse näsa läsår. 12

13 DBGY LUNDS ENHETSSPECIFIKA KVALITETSARBETE Utöver det kvalitetsarbete som är huvudmannagemensamt, genomför vi på skolan auskultationer lärare emellan för att därefter ge feedback, även förstelärare och specialpedagogen har auskulterat lärare. Detta arbete ska gagna den besökta kollegan i ett positivt utvecklingssyfte. Dessa auskultationer har som syfte at vidga perspektiven på undervisningen och skapa ett kollegialt lärande och utveckla våra metoder för att nå högre måluppfyllelse. Förstelärare har haft i sitt uppdrag att driva kompetensutbildning kring betyg och bedömning vilket skett varje onsdag. Syftet med detta är att säkerställa att vi tolkar begrepp och bedömer likvärdigt för eleverna vilket skapar en trygghet för elever och lärare. Alla skolor inom DBGY gör prognoser, i Lund har vi följt upp dessa genom att ha samtal i de fall kurserna har haft hög röd prognos, dvs har det funnits risk för stor andel elever att inte nå målen har vi diskuterat åtgärder. Detta har resulterat i en handlingsplan och vid läsårets slut hade 99% av eleverna i dessa kurser godkända betyg. Specialpedagogen har haft en timme per vecka för att diskutera och informera kring extra anpassningar och specifika behov kring elever och undervisning. Syftet är att säkerställa att vi hela tiden förbättrar arbetet kring eleverna och våra metoder som leder till högre måluppfyllelse. Specialpedagogen och försteläraren driver reflektionspass var tredje vecka där lärare deltar. Dessa pass syftar till att dela erfarenheter få syn på hur vi arbetar och vad vi kan utveckla kring olika valda frågor. 13

14 FOKUSOMRÅDEN LÄSÅR 14/15 FOKUSOMRÅDE 1: FRÅNVARO/ NÄRVARO BAKGRUND Vid analys av samlade resultat i juni 2014 framkom att frånvaron i vissa klasser, framför allt hantverksklasserna, var alltför hög vilket påverkat elevernas resultat och delaktighet negativt. Forskningen visar på sambandet mellan goda resultat och hög närvaro. För att främja en positiv resultatutveckling samt en ökad närvaro hos eleverna valde skolan att fokusera på frånvaro/närvaro som ett fokusområde för läsåret 2014/2015. MÅL OCH SYFTE I gymnasieskolans läroplan står det i första kapitlet Skolans värdegrund och uppgifter under rubriken Skolans uppdrag att utbildningen ska främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor, som aktivt deltar i och utvecklar yrkes- och samhällslivet (Lgy11 Skolans värdegrund och uppgifter). Denna uppgift är stor och innehåller många delar såsom delaktighet, ansvar m.m. Med hög frånvaro är det otroligt svårt att nå målet att främja elevers utveckling till ansvarskännande människor samt nå ökad måluppfyllelse. Målet för läsåret 14/15 var att: Andelen satta betyg lägst betyget E skulle vara 100% Totala närvaron på skolan skulle öka Skolan valde att följa upp målet genom att titta närmare på: Index för Studiemiljö (elevenkät) Närvarostatistik Prognosbetyg och betygsresultat För att ser i vilken grad eleverna upplever att studiemiljön stärkts, andelen satta betyg är högt samt att närvaron är god. LÄROPLANSKOPPLING Det är skolans ansvar att varje elev: på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet (Lgy Kunskaper) 14

15 på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier (Lgy Kunskaper) tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv (Lgy Kunskaper) Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven utvecklas efter sina egna förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga upplever att kunskap är meningsfull och att den egna kunskapsutvecklingen går framåt (Lgy Kunskaper). Läraren ska utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sitt lärande (Lgy Elevernas ansvar och inflytande). METOD Metod 1: Systematisk uppföljning och analys Fokusområdet utgick från månadsvis analys av siffror som tas fram i rapport till CSN. Fokusområdet utgick även från en analys kring svaga resultat och frånvaro. Metod 2: Tydliggörande av rutiner för elever Det har utarbetats en ny handlingsplan för hur vi hanterar frånvaro som skiljer sig från förra läsåret, vi utgår från CSN:s rekommendationer. Metod 3: Främjande metoder för ökad närvaro På mentorstid och under en studiedag har ämnet främjande av närvaro diskuterats och nya idéer tagits fram, dessa verktyg kommer tas i bruk nästa läsår. Samtliga mentorer har arbetat med närvaro frågan med sina mentorselever och kallar till samtal vid avvikande frånvaro. Vidare har lärare arbetat fram och provat metoder för att öka elevernas motivation att vara deltagande på lektioner. Lärarna har till exempel provat appar som gett direkt feedback vid närvaro. Likaså har man arbetat med ett mer aktivt deltagande under lektioner, om blockläsning etc. UPPFÖLJNING 15

16 Fokusområdet följdes upp genom sammanställning av CSN varje månad. Huvudman följde upp frånvaro på övergripande nivå vid två tillfällen/år där skolan får ta del av resultatet. Uppföljning av resultat NKI och betyg gjordes under mars månad respektive läsårsslut. ANALYS OCH SLUTSATS Vid läsårsslut kunde konstateras att den totala måluppfyllelsen ökat från 93% till 95% gällande satta betyg E eller högre. Eleverna upplever sig också som mer nöjda än tidigare år och totala NKI-värdet höjdes till 69 från föregående läsårs 65. Vidare kunde man i index för undervisning i NKI se att eleverna i högre grad än tidigare uttryckte sig positiva till undervisningen i stort vilket lett till högre måluppfyllelse, 78% mot 75% läsåret 13/14. Med bakgrund av det arbete som bedrivits inom ramen för fokusområdet närvaro/frånvaro kunde konstateras att de insatser som gjorts haft viss reell effekt på måluppfyllelsen. I samband med betygssättning kunde man se att fler elever än tidigare nådde minst E och högre. Bidragande faktorer till detta kan vara våra återkommande samtal med eleverna kring vikten av närvaro men även en tydlig frånvaropolicy. Vi kommer även nästa år att ha främjande av närvaro som ett viktigt område då vi kommer lägga vikten på studieplanering och ansvar hos eleven via mentorstid med stöttning av elevhälsan. Avseende de främjande metoderna ser vi att de återkommande samtalen haft en viss påverkan på måluppfyllelsen. FOKUSOMRÅDE 2: KOLLEGIALT LÄRANDE BAKGRUND Tidigare läsårs fokusområde Lust till lärande gav effekt på undervisningen och har även lett till ökade resultat för NKI. Som ett naturligt led i att utveckla ytterligare former för ökad kvalitet och samtidigt stärka lärarna i deras pedagogiska uppdrag valde skolan att under läsåret 2014/2015 fokusera på ett kollegialt lärande. Forskning visar att mötet mellan lärare och elev har stor inverkan på elevernas måluppfyllelse. Genom att lärarna mer uttalat arbetar med kollegialt lärande för att förändra och våga prova annorlunda 16

17 undervisningsmetoder kan elevernas måluppfyllelse öka. Detta arbete syftar till att vi ska arbeta mer kollegialt för att stötta varandra att utvecklas i vårt uppdrag som lärare. MÅL OCH SYFTE Målet för 14/15 var att Index för Undervisning (elevenkät) skulle från föregående år Att andel elever med examen ökar till 100%. LÄROPLANSKOPPLING I läroplanens första kapitel under avsnittet Varje skolan utveckling framgår att: Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar skapar förutsättningar för att skolan ska utvecklas kvalitativt. Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas och att resultaten följs upp och utvärderas samt att olika metoder prövas, utvecklas och utvärderas. (Lgy 11 Skolans värdegrund och uppgifter). Vidare påpekas rektors ansvar under avsnittet Övergripande mål och riktlinjer. Rektor ansvar för att: lärare och annan personal får möjlighet till den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter samt att skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven (Lgy Rektors ansvar). METOD Inom Kollegial lärande har vi fokuserat på ett antal områden. Skolans förstelärare samt special pedagog har varit ansvariga för att driva arbetet med de olika metoderna och rektor har lett arbetet i riktning mot målen. Metod 1: Förankring av styrdokument Som inledning för fokusområdet har vår förstelärare arbetat med att i högre grad synliggöra vilka styrdokument som ska stötta oss i vårt läraruppdrag och i vårt uppdrag som skola. Metod 2: Kompetensutveckling avseende betyg och bedömning På vår pedagogiska tid som sker varje vecka, har samtliga påbörjat en kurs som Skolverket erbjuder och som behandlar betyg och bedömning. I detta område knyter vi formativ bedömning och skolan har arbetat med kontinuerlig feedback till eleverna via samtal och återkoppling i Schoolsoft. På den pedagogiska tiden har lärarna arbetat med styrdokument och 17

18 progressionsorden för att stärka samsynen och kvalitén inom området betyg och bedömning. Metod 3: Tillämpning och synliggörandet av extra anpassningar i ordinarie undervisning Kopplat till lagändringen gällande undervisande lärares skyldighet att genomföra extra anpassningar i undervisningen genomförde skolan olika insatser. Bland annat hölls en studiedag där specialpedagog tillsammans med lärarna arbetade igenom den lagändring som trädde i kraft sommaren 2014 och där konkreta exempel i undervisningssammanhang lyftes. Metod 4: Auskultation samt reflektion Förstelärare och specialpedagog har utfört auskultationer. Reflektion har under läsåret ägnats åt pedagogiska frågor som rör just undervisningen. Förste lärare, rektor och specialpedagog har varit ansvariga. I auskultationsarbetet har förstelärare och specialpedagog tillsammans besökt lärarnas lektionspass för att titta på förutbestämda områden. Besöken har skett oannonserat och skolan har arbetat efter ett förskapat dokument baserat på Knud Illeris didaktiska triangel (drivkraft samspel innehåll). Auskulterande lärare/rektor sitter med ett helt lektionspass under vilken man antecknar och observerar. Därefter fyller man gemensamt i protokollet baserat på vad man har observerat, och efter passet förs ett samtal med läraren. Läraren får också en kopia på protokollet. Denna omgång av auskultationer har fokuserat på hur läraren inspirerar sina elever att driva sitt arbete framåt, vilken hjälp eleverna får för att främja detta, hur ett bra diskussions- och samarbetsklimat skapas samt lärarens intresse för elevens förkunskaper, förväntningar på kursen och uppmuntran till att bestämma hur arbetet ska ske. Det viktigaste syftet med auskultationen har varit att synliggöra kvaliteter och utvecklingsbara delar hos varandra. Detta arbete ska gagna den besökta kollegan i ett positivt utvecklingssyfte. Detta är ett pågående arbete där vi är ute och tittar på olika områden. Vi har lite olika perspektiv till följd av våra olika professioner, och tittar därmed på delvis olika saker, vilket är en fördel i våra gemensamma diskussioner av hur vi uppfattar ett lektionspass och de frågeställningar vi har med oss. Metod 5: Positiv förstärkning Positiv förstärkning har skolan tidigare arbetat med och även fortsättningsvis ska detta genomsyra all verksamhet såväl i relationer till elever som mellan lärare. Positiv förstärkning betyder att pedagogerna bemöter eleverna med 18

19 ett en positiv feedback som syftar framåt. Det är av vikt att eleverna känner sig sedda samt positivt bemötta. UPPFÖLJNING Uppföljning har skett var tredje vecka i reflektionsgrupper där lärare fört en reflektionslogg vilket skapat underlag inför analys av arbetet. Index för undervisning har jämförts mot föregående år för att se om elever upplever en förändring. Även frågor kopplade till arbetet med Betyg och bedömning samt positiv förstärkning har följts upp extra noga. ( Min lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygsstegen, Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet samt Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig ). ANALYS OCH SLUTSATS Vid läsårsslut kunde konstateras att andel elever med gymnasieexamen ökat från 88% till 96%. Vidare kunde man i index för undervisning i NKI se att eleverna i högre grad än tidigare uttryckte sig positiva till undervisningen, 78% mot 75% läsåret 13/14. När vi tittar på frågan Min lärare gör det tydligt för mig vad jag behöver kunna för att nå de olika betygsstegen ser vi en ökning från 77% till 80%, på frågan Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet minskar siffran från 73% till 72% samt på frågan Mina lärare hjälper mig i skolarbetet så att det ska gå så bra som möjligt för mig 73% till 80%. Med bakgrund av det arbete som bedrivits inom ramen för fokusområdet kollegialt lärande kunde konstateras att de insatser som gjorts haft reell effekt på måluppfyllelsen. I samband med betygssättning kunde man se att fler elever än tidigare nådde minst E och högre samt fler nådde examen. Vi ser att samtliga NKI frågor kring undervisning har ökat förutom frågan Mina lärare informerar mig om hur det går för mig i skolarbetet som minskat med 1%. Denna minskning skulle kunna bero på ett varierat sätt att ge feedback på. Detta tar vi med oss och därför kommer vi att förbättra nästa läsår genom införandet av tydliga riktlinjer kring feedback, hur den skall se ut och hur. Bidragande faktorer till de ökade resultaten kan vara vår ständiga pedagogiska diskussion samt en öppenhet kring vårt sätt att arbeta samt tillgängligheten mellan samtliga medarbetare. Skolan ser tydligt nyttan av det kollegiala lärandet och dess effekt på elevernas formella resultat och upplevelse av hur undervisningen bedrivs. Det finns fantastiska inneboende resurser hos var och en av pedagogerna, där vi har med oss olika förhållningssätt, erfarenheter och tankar. Det är viktigt att kunna dela med sig av detta till varandra. Vi stärker samkänslan 19

20 och samsynen när vi utbyter erfarenheter, goda som dåliga. Det är också viktigt att de ämnen vi väljer som fokus för reflektion är lokalt relevanta, får ett tydligt syfte och kan bidra till att konkret påverka undervisningen och därmed högre måluppfyllelse för eleverna. Något att fundera på är hur vi ska mäta effekten av den utförda reflektionen hos kollegorna, samt det konkreta arbete som utförts i samband med denna hos eleverna. Det senare kommer vi att återkomma till i höst när vi genomför våra lektionsupplägg där eleverna ges ett reellt inflytande, och sedan utvärderar detta med eleverna samt tittar på hur resultat och närvaro påverkas. Reflektionsarbetet är ett arbete som måste få ligga över en längre tid och vara en del av ett längre pedagogiskt utvecklingsperspektiv. 20

21 UPPFÖLJNING AV LIKABEHANDLINGS- OCH VÄRDEGRUNDSARBETET Som en allmän insats har vi arbetat med att ha öppna dörrar till våra personalrum samt att all personal rör sig i korridorer för att öka tryggheten och minska risken för diskriminering/kränkning. Detta har varit speciellt viktigt läsåret 2014/2015 då vi har haft tre lokaler. Till hösten 2015/2016 minskar vi detta till två lokaler. I enkäter ser vi att eleverna märker en skillnad och önskar att personalen ska vara lätt tillgänglig då det skapar trygghet. Under året har vi aktivt arbetat för att öka elevdeltagandet vilket vi fortsättningsvis behöver förstärka ytterligare. Gruppen arbetar med att ta fram trivselregler, skapa aktivitetsdagar och komma med förslag på utveckling för samarbete mellan klasser. Gruppen har till uppgift att gå tillbaka till sina klasser och informera/diskutera vad som framkommer i gruppen. Elever har ett uttryckligt ansvar att följa de regler som gäller på skolan. Trakasserier och kränkningar får inte förekomma på skolan. Elever som upptäcker att detta förekommer har ett viktigt ansvar att meddela skolans personal. Det är allas ansvar på skolan att reagera på det vi ser och hör, litet som stort. Varje år görs en kartläggning på NKI där frågor om mobbing, trivsel bland annat förekommer. I år visade enkäten att elevernas trivselgrad ökat från 78% till 83%. När vi tittar på frågorna inom studiemiljö ser vi att våra siffror sjunkit från 76% till 73%. Utmärkande är att frågan Eleverna behandlar varandra med respekt sjunkit från 77% till 57% även frågan Jag tycker jag kan få arbetsro har sjunkit från 72% till 54%. 87 % av eleverna känner trygghet i skolan, 91% säger att det inte förekommer någon mobbing eller rasism. Tyvärr är det 9 % som säger det finns. Under de 4 år som skolan funnits, har vi haft liknade siffror dock har siffran höjts något under innevarande år. Mentorer och lärare arbetar kontinuerligt med dessa frågor i olika sammanhang, bland annat i klassrummet och kurssammanhang. Näst läsår kommer likabehandling var ett av våra fokusområde och biträdande rektor kommer ha ett speciellt ansvar för denna frågan. Det samlande plandokumentet upprättas årligen jan-dec. De metoder vi använt i år för att förstärka vårt arbete inom likabehandling och värdegrund har varit: Tjejjouren har haft workshops i hantverksklasserna då vi har haft en del konflikter i klasserna. I enkäter uttrycker största delen av eleverna att de inte önskar tjejjouren då det menar att det inte ger något någon enstaka elev 7% 21

22 menar att det är givande. Nät aktivisterna har hållit workshops för samtliga klasser kring nät problematik. Denna workshops uppskattas av eleverna enligt enkät. Varje mentor har varit ansvarig för att kontinuerligt lyfta frågor kring regler, värderingar och ansvar. Diskussion kring med elever kring dessa områden. Det avsätts tid på klassråden för frågor kring likabehandling. Alla lärare/personal har markerat när elever uppvisar otrevligt beteende. Det professionella samtalet ska under året tas upp i naturliga diskussioner främst under karaktärsämnena. Samtal förs mellan lärare och rektor om hur dessa diskussioner fortlöper. Uppstartsdagar med olika aktiviteter såsom lekar, prova på programmen har funnits. Eleverna äter lunch tillsammans med sin mentorsgrupp och mentor. Aktivitetsdagar och friluftsdagar sker under läsåret för att få gemenskap mellan klasserna. I utvärdering ser vi att på dessa dagar behöver personalen tänka på att skapa grupper så vi får den effekt vi önskar. Grupper och lag behöver blandas mellan programmen och klasserna. Åk 1 har varit på lägerskolan juni 2015 för att skapa gemenskap och god stämning i och mellan klasserna. Utvärdering har inte gjort då resan skedde sista veckan på terminen. Arbetsgruppen för likabehandling och värdegrund jobbar aktivt med likabehandlings- och värdegrundsfrågorna på skolan. Gruppens arbete samordnas av trivselgruppen som består av representanter från varje klass samt lärare från varje program. Gruppen lyfter frågor kring likabehandling och värdegrund och har som funktion att hålla diskussionen levande i verksamhetens vardag och utvecklingsarbete. Det är likabehandlings- och värdegrundsgruppen som anordnar tema- och studiedagar kring likabehandlings- och värdegrundsfrågor, jämlikhet, respekt och medmänskligt ansvar. Likabehandlingssamordnaren har, tillsammans med rektor, vidare ansvar för att ett anmält ärende utreds följs upp ordentligt, dokumenteras och rapporteras. Företrädare för gruppen bör vidare alltid kopplas in för konsultation i konfliktsituationer som uppstår på skolan. Undervisande lärare har ett uttryckligt ansvar för att planeringen och genomförandet av undervisningen beaktar likabehandlingsfrågor (se Lgy11 samt nationella ämnesplaner). Läraren ansvarar för att sätta gränser, visa 22

23 auktoritet i och utanför klassrummet och ingripa direkt om en kritisk situation ur likabehandlings- eller värdegrunds synpunkt uppstår. 23

24 SAMLAD BEDÖMNING AV SKOLANS MÅLUPPFYLLELSE 2014/2015 FUNKTIONELL KVALITET KUNSKAPER Läroplansmål GY11 Det är skolans ansvar att varje elev på ett nationellt yrkesprogram inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en yrkesexamen som innebär att eleven har uppnått en av branschen godtagbar nivå av yrkeskunnande för att vara väl förberedd för yrkeslivet, på ett nationellt högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ges möjlighet att uppnå kraven för en högskoleförberedande examen som innebär att eleven har tillräckliga kunskaper för att vara väl förberedd för högskolestudier. Läraren ska utgå från den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande, stärka varje elevs självförtroende samt vilja och förmåga att lära, i undervisningen skapa en sådan balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper som främjar elevernas lärande, tydliggöra vilka vetenskapliga grunder, värderingar och perspektiv som kunskaperna vilar på och vägleda eleverna så att de kan ta ställning till hur kunskaper kan användas, se till att undervisningen till innehåll och uppläggning präglas av ett jämställdhetsperspektiv, stimulera, handleda och stödja eleven och ge särskilt stöd till elever i svårigheter, samverka med andra lärare i arbetet med att nå utbildningsmålen, Under läsåret 2014/2015 har andelen elever på yrkesprogrammet (HV) med gymnasieexamen ökat från 77% till 96%. På de högskoleförberedande programmen (ESBIL och SABET) har andelen minskat från 100% till 94%. Kurser som svenska1, engelska1, matematik1a, entreprenörskap samt hantverksteknik intro och tradition och utveckling krävs för examen på hantverksprogrammet. På de studieförberedande programmen krävs 24

25 svenska1, 2, 3, engelska 5 samt matematik 1b även matematik 2b för samhällsprogrammet. Samtliga program kräver ett godkänt gymnasiearbete. På estetiska programmet var det en elev som inte nådde kraven för en examen och detta till viss del beroende på för hög frånvaro. På hantverksprogrammet gick siffran upp vilket till stor del kan bero på möjligheter för eleverna att arbeta individuellt med lärarens handledning på vår uppsamlingstid. Även detta gäller för samhällsprogrammet där lärarna haft studieverkstad under maj månad. Totalt sett fick tre elever studiebevis utfärdade, dvs 8% två elever från hantverksprogrammet och en från estetiska programmet. Kurserna som ger grundläggande behörighet för högskolestudier d.v.s. svenska 2 och 3 samt engelska 6 är eleverna garanterade att kunna läsa in på komvux efter sin studentexamen. På hantverksprogrammet läste 9% in den grundläggande behörigheten under 14/15 exakt samma siffra som året dessförinnan. Siffran kan upplevas låg men är oftast ett strategiskt val från elevens sida. Många av våra elever väljer att satsa på fördjupande kunskaper inom sitt yrkesområde för att öka sina möjligheter till anställning, många av de individuella valen ger både fördjupade och breddade kunskaper inom hantverksyrket. Dessa kurser kan vara både dyra och svåra att läsa in efter gymnasiet. När det gäller andelen F i matematik 1a är denna 14%, vilket är liknande från föregående år. Skolan ser att man behöver vidta åtgärder för att matematikundervisningen skall fungera mer effektivt genom bland annat byte av lärobok. Likaså kommer skolan ge möjlighet att läsa om kursen under åk 3 om behov finns. Avseende gymnasiearbetet på ES så är siffran på andel ick godkända 11%. Det är en förhållandevis stor siffra, men avser endast en elev. Skolans mål är att samtliga skall nå kraven för de behörighetsgivande kurserna. Den genomsnittliga betygspoängen har totalt sett minskat från 14,6 till 13,7 medan andelen med examen har ökat se tidigare text. På samhällsprogrammet har det sjunkit till 14,4 på estetiska från 16,88 till 14,6 och på hantverksprogrammet från 15,0 till 13. Vi har detta läsår haft ett större elevantal i åk 3 än tidigare vilket kan vara en förklaring till lägre genomsnitt en annan förklaring ligger i närvaron, många av våra åk 3 elever har haft arbete vid sidan om som bidragit till ett lägre resultat. I Lund har vi en grupp av elever med särskilda behov. 25

26 Under läsåret har DBGY Lund aktivt arbetat med målet att nå 100% examen genom bland annat mycket individuell handledning samt arbetat med återkommande prognoser för att kunna sätta in åtgärder för de elever som riskerat inte nå målen. Detta visar sig bland annat i att eleverna på skolan i högre grad än tidigare läsår når en ökad måluppfyllelse. Därtill visar det sig att skolans arbete med årets fokusområde kollegialt lärande genererat att lärarna fått ett ökat samarbete tillsammans med förste lärare och special pedagog vilket i sin tur påverkat kvalitén i undervisningen. I år fick 94,7% examen mot förra läsårets 87,5%. BETYG & BEDÖMNING Läroplanskoppling: Skolans mål är att varje elev tar ansvar för sitt lärande och sina studieresultat, och kan bedöma sina studieresultat och utvecklingsbehov i förhållande till kraven för utbildningen Läraren ska fortlöpande ge varje elev information om framgångar och utvecklingsbehov i studierna, samverka med vårdnadshavare och informera om elevernas skolsituation och kunskapsutveckling, och redovisa för eleverna på vilka grunder betygssättning sker. Andelen betyg med minst godkända betyg ökade med 2% om vi jämför med förra läsåret totalt på skolan dvs fler elever klarade sina kurser under det gångna läsåret än under 2013/2014. Hantverksprogrammet stod för en ökning på 6% vilket innebär att både samhällsprogrammet och estetiska programmet minskade marginellt andel godkända betyg där idrott, matematik samt engelska 7 är mest framträdande. Eleverna är medvetna kring vilka kurser som krävs för examen och tidvis väljer elever att lägga mer energi på behörighetsgivande kurser och gör strategiska val när det gäller exempelvis idrott och engelska 7. När det gäller matematik 1 men framför allt matematik 2 har vi en utmaning kvar att höja resultaten, men vi är på god väg. Andelen betyg minst E behörighetsgivande kurser ligger lågt totalt sett men med vissa mindre god resultat. Här finner vi bland annat matematik 1a där14% inte når kraven för godkänt, vilket är en marginellminskning från 15% läsåret 13/14. I svenska 2 ser vi en ökning från 0% till 10% där vi gått från inga F till två F under läsåret som gått. Alla kurser förutom svenska 2 har ökat i resultat med fler antal godkända betyg. Under läsåret har vi haft en del 26

27 sjukskrivningar i just ämnet svenska under höstterminen 2014, vilket kan vara en anledning till det sjunkande resultatet i svenska 2. Detta har medfört att motivationen minskat för en del elever. Under kommande läsår är denna situation löst. När det gäller betygsfördelningen har andelen F sjunkit med 2% medan de högre betygsstegen A-D ökat. Andelen E har minskat med 8% och utgör idag 25% av betygen som sätts. Under läsåret har samtliga mentorer, pedagoger samt elevhälsa arbetat med prognoser aktivt. Detta har skett genom att mentorer har skapat handlingsplaner för eleven samt haft uppföljning på mentorstid. Eleverna har arbetat med det som de legat efter med på studietid samt på fördjupningstid. Under läsåret har vi haft uppsamling varje månad samt prövningstillfällen för eleverna. Även vissa organisatoriska förändringar har skett såsom ökade lärarresurser samt ökad tid för specialpedagog. På den pedagogiska utvecklingstiden har kollegiet arbetat med progressionsorden när det gäller betygssättning, vilket vi tror skapar en större rättssäkerhet. Vi arbetar för att möta eleven där den befinner sig och coacha denne framåt med olika pedagogiska metoder till exempel individuell handledning, stort elevinflytande men även kamratbedömning och infärgning som några exempel. Sammanfattningsvis påverkar gruppstorleken resultaten i ganska hög grad i Lund. Vi arbetar formativt och med positiv förstärkning vilket är möjligt i högre grad tack vare mindre grupper. Vi har goda resultat även i de större grupperna men där används studietid och fördjupningstid mer frekvent. I Lund har vi en grupp av elever med särskilda behov vilket i sin tur gör att små grupper gynnar resultaten. Vi kan se att vi fortfarande har utmaningar i matematik trots vi lagt mer undervisningstid i detta ämne. NORMER & VÄRDEN Läroplansmål Skolans mål är att varje elev kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter respekterar andra människors egenvärde och integritet, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor, 27

28 kan samspela i möten med andra människor utifrån respekt för skillnader i livs villkor, kultur, språk, religion och historia, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv Läraren ska klargöra det svenska samhällets grundläggande demokratiska värden och de mänskliga rättigheterna samt med eleverna diskutera konflikter som kan uppstå mellan dessa värden och rättigheter och faktiska händelser öppet redovisa och tillsammans med eleverna analysera olika värderingar, uppfattningar och problemställningar samt konsekvenserna av dessa, klargöra skolans normer och regler och hur dessa är en grund för arbetet, och tillsammans med eleverna diskutera och utveckla regler för arbetet och samvaron i gruppen. I skolan arbetar pedagoger för att synliggöra de demokratiska processer som återfinns både i skolan, och även i samhället i övrigt. Det har dock visat sig att eleverna inte upplever att det sker i tillräckligt stor utsträckning, vilket kan härledas till att vi har haft en del bekymmer i vissa klasser kring bemötande och respekt mot varandra. Vi ser i vår LOV-enkät att det händer att fåtal elever känt sig diskriminerade på skolan men tyvärr vet vi inte anledningen då eleverna inte anmält detta. Tyvärr anmäls det oftast inte för utredning. Vi ser även att ett fåtal upplever trakasserier på skolan. Skolan har en nolltolerans mot trakasserier samt diskriminering och kränkande behandling och skolan kommer fortsatt arbeta för att samtliga elever ska känna sig trygga i skolan och våga anmäla när behov finns. Vi har under läsåret arbetat med olika klasser olika mycket, kring respekt och hänsyn, rättigheter och skyldigheter. När det gäller kränkningar och likabehandling har vi haft några fall där vi arbetat intensivt med samtal och gjort insatser i grupperna tex bjudit in tjejjouren i de fall det varit av betydelse. Vi har också uppmärksammat ett behov av att ytterligare diskutera och arbeta med elevernas förhållningssätt gentemot varandra och då främst gällande språkbruk och respekt. Detta ser vi tydligt när vi tittar på vår 28

29 instrumentella kvalitetsundersökning kring studiemiljö där frågan om eleverna behandlar varandra med respekt sjunkit från 77% till 57% under läsåret 14/15 genomsnittet för Drottning Blanka ligger på 66%. Även frågan jag tycker jag kan få arbetsro har sjunkit från 72% till 54% där genomsnittet ligger på 62%. I frågan jag tycker personalen tar ansvar för att alla ska behandla varandra med respekt tycker 81% det 1% mer än förra året. Detta är intressant med tanke på att respekten mellan eleverna sjunkit. Dessa siffror är inte tillfredsställande i den utsträckning som vi vill och vi kommer med anledning av detta att under läsåret 2015/2016 att ha ett fokusområde som handlar om respekt och likabehandling. Vår trivselgrupp har tyvärr inte kunnat genomföra så mycket konkreta åtgärder, det har varit svårt att samla gruppen vilket till viss del kan härledas till uppdelning på tre olika adresser. I vår LOV-enkät känner sig dock 98% trygga vilket måste innebära personalen gör att gott arbete trots dessa förutsättningar. ARBETSLIV OCH SAMHÄLLE Läroplansmål utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket I NKI, på frågan: Läraren gör det tydligt för mig varför kursen är en viktig del av min utbildning och hur jag skulle kunna ha användning för mina kunskaper i mitt framtida arbetsliv och i vidare studier hamnar vi på ett medel i Lund 7,5 (av 10 på en pivotskala). Under läsåret har vi bjudit in olika yrkeskategorier samt olika högskolor inklusive representanter för utländska utbildningar som pratat kring framtida yrke och studier. Vår studievägledare har också hållit individuella samtal samt gett samlad information till eleverna. Mentorerna och lärarna har arbetat med att vidga elevernas perspektiv kring yrke och arbetsliv tex genom studiebesök och studieresor och även kontinuerligt diskuterat framtida möjligheter med dessa. 29