Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Analys och arbetet framåt

Transkript

1 Brukarundersökning Funktionshinderområdet 2016 Analys och arbetet framåt Socialnämnden genomför vartannat år en brukarundersökning inom Funktionshinderområdet, där socialpsykiatrin och verksamheter enligt LSS ingår. Under hösten 2016 genomfördes den senaste brukarundersökningen. Nyheten för denna omgång av brukarundersökning är att nämnden deltog i den nationella undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) erbjuder. Genom att använda sig av SKL:s enkät, kan nämnden jämföra sig med resultat från andra kommuner i Sverige. Detta ger ett underlag för analysarbete och identifiera förbättringsområden. Varje berörd enhet inom Funktionshinderområdet har fokuserat på minst två områden som bedömts mest angeläget att granska djupare. Tänkbara förklaringar har prövats och slutsatser dragits. Efter analysen har åtgärder planerats och kommer att vidtas utifrån den fördjupade kunskapen. Denna rapport redovisar de områden som några av enheterna har analyserat och de förbättringsåtgärder som ska genomföras. Enheterna har även analyserat minst ett område som fick goda svarsresultat, genomfört en analys kring vad som är framgångsfaktorer inom detta område. En sammanställning av funktionshinderområdets svarsresultat har publicerats på kommunens hemsida i december Totalt deltog 76 svenska kommuner i den nationella undersökningen, alla kommuner har dock inte genomfört undersökningen inom samtliga områden inom Funktionshinderområdet. Samtliga siffror finns publicerade i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada, en öppen databas som samlar över 3000 nyckeltal från kommuner och landstingens verksamheter från år till år.

2 Övergripande analys kring Funktionshinderområdet. Två olika metoder har använts vid genomförandet av undersökningen. De flesta har fått besvara enkäten via en digital enkät och några fick enkäten hemskickad per post, med svarskuvert. Vid jämförelse med de nationella svarsfrekvenserna är det tydligt att metodiken med pappersenkät inte varit framgångsrik. Inför kommande underökningar måste därmed genomförandet med pappersenkät förändras, genom mer information och kännedom om själva undersökningen. Nedan presenteras ett urval av några enheter inom de olika verksamheterna. Boendestöd Egen svarsfrekvens 28%, nationell svarsfrekvens 46% Boendestödet har ett lågt deltagande i brukarenkäten, men de som har svarat är generellt mer positivt inställda till denna stödform än brukare som bor på boenden inom socialpsykiatrin. Positivt är att 92 procent av brukarna upplever att de får bestämma över saker som är viktigt för dem hemma, men också att personalen bryr sig om dem. Personalen är även bra på att prata så att brukaren förstår vad de säger. Fler brukare med boendestöd känner en trygghet med all personal jämfört med brukare på socialpsykiatrins boenden. Fler brukare med boendestöd trivs i sitt egna boende, vilket nog kan förklaras med det självbestämmande som ett eget hyreskontrakt innebär. Brukarna med boendestöd rapporterar en högre grad av otrygghet i det egna boendet. Över hälften av de svarande känner sig otrygga ibland. Boende med särskilt stöd, SoL Egen svarsfrekvens 63%, nationell svarsfrekvens 69% Kyrkogatan 22 Positivt lyfter brukarna upp att de trivs i sitt boende. De känner även av personalen har ett gott bemötande, personalen bryr sig om dem och talar på ett sätt som de förstår. För detta boende har personalomsättningen varit låg och personalen uttrycker en stor trivsel i sitt arbete, vilket kan påverka dessa faktorer. Boendet får ett lågt resultat avseende frågor runt självbestämmande. Bara en tredjedel av de svarande upplever att de får bestämma över saker som är viktiga för dem hemma. Två tredjedelar svarar att de får bestämma ibland. 2

3 Brukarna rapporterar även ett lågt resultat i frågorna rörande trygghet. Bara hälften av de svarande känner sig trygga med alla i personalgruppen och hälften känner sig trygga med några i personalgruppen. Även runt upplevd trygghet i det egna boendet rapporterar endast hälften av de svarande att de aldrig är rädda, medan några svarar att de ofta är rädda i den egna bostaden. I boendet finns en övervägande del kvinnor. Resultatet kan i viss mån spegla en trend i samhället att kvinnor är mer otrygga i sin upplevelse av tillvaron och allmängiltiga åtgärder bör därför även tas till vara. Lindängsgatan 10 Positivt upplever brukarna på Lindängsgatan 10 att de i hög grad får den hjälp de vill ha. Någon upplever dock att de inte får det. De känner även att de får bestämma över saker som är viktiga för den hemma och att personalen bryr sig. Bilden rörande två sistnämnda frågor kompliceras dock av att en tredjedel svarar att de känner att de ibland eller aldrig får detta bemötande. Boendet har under lång tid haft en stabil personalgrupp vilket kan ha bidragit positivt i detta resultat. Brukarna rapporterar ett lågt resultat i frågorna runt att personal talar med dem på ett sätt så att de förstår. Endast hälften av de boende känner sig trygga med alla i personalen. Allvarligt är att en boende inte känner sig trygg med någon i personalen alls. På Lindängsgatan 10 är dock en större del av de boende trygga i sin bostad. Här kan resultatet påverkas av att flera av de svarande är män. Risma Positivt upplever brukarna på Risma att de får bestämma om saker som är viktiga för dem i hög grad. De upplever också att personalen i hög grad bryr sig om dem. Liksom i de andra boendena är personalkontinuitet och personalens inställning till sitt arbete viktiga faktorer bakom detta resultat. Brukarna rapporterar lågt resultat beträffande trygghet med personalen. Här svarar alla att de enbart känner sig trygga med några av personalen. Brukarna har även en relativt hög känsla av otrygghet i sitt eget hem. I detta boende är fördelningen relativt jämn mellan könen, varför otryggheten till skillnad från de andra boenden är könsneutralt fördelat. Negativt är även att boende på Risma i högre grad än övriga boende upplever sig inte få den hjälp de vill hemma från personalen. Fler än hälften av de boende upplever att de får önskad hjälp enbart ibland. 3

4 Planerade åtgärder inom socialpsykiatrins utifrån brukarenkäten (Boendestöd och boende med särskilt stöd, SoL) För att uppnå ett ännu bättre resultat i samtliga ovan angivna områden kommer en utbildning i Ett Självständigt Liv (ESL) och i lågaffektivt bemötande genomföras för all personal inom socialpsykiatrin under 2017, vilket avser att öka personalens samsyn och ge en gemensam arbetsmetodik och en gemensam kunskapsbas runt psykisk funktionsnedsättning. I synnerhet finns bland boendepersonalen en svårighet att finna ett gemensamt bemötande och metodik och detta kan antas medföra både konsekvenser för trygghet och upplevelse av bemötande och att brukaren får önskad hjälp. Resultatet av brukarenkäten kan genomgående uppfattas som att boendestödets personal har en högre kompetens i bemötande än övrig verksamhet inom socialpsykiatrin. Detta kan troligtvis förklaras med att boendestödet genom sitt arbete riktat mot brukaren hemma i den egna bostaden tränas i och blir vana vid en högre grad av flexibilitet i bemötandet. I den egna bostaden har brukaren en större möjlighet att sätta gränser för vem man vill ta emot som stöd än i ett boende, där man i betydligt högre grad får inordna sig i boendets struktur och utformning. Här finns en kompetens som behöver överföras till den boendepersonal som finns inom enheten. Som ett led i detta har möjligheten för de olika personalgrupperna att träffas för kunskapsöverföring ökats genom bland annat gemensamma planeringsdagar. Till detta arbetar enheten med att uppnå tillgång till vana och erfarna timvikarier som är kända för brukarna. Detta såväl genom ett nära samarbete med läroverk, genom att fortlöpande ta emot elever och därigenom öka möjligheten till nyrekrytering av utbildad personal, men även med att erbjuda outbildade vikarier som enheten använder idag möjlighet att gå samma utbildningar som den fasta personalen. Utöver detta kommer under 2017 ett särskilt fokus läggas runt trygghet, där trygghetsskapande faktorer bör kartläggas och förstärkas i verksamheten. Källor för otrygghet bör fångas upp och åtgärdas. Detta ska ske vid uppföljningar av genomförandeplaner och vid husmöten. För boendestödet ska ett arbete med att kartlägga orsaker till återbud till insatser från brukarna genomföras för att se om brukarnöjdhet ytterligare kan ökas. 4

5 Daglig verksamhet, LSS och Sysselsättning, SoL Egen svarsfrekvens LSS 73%, nationell svarsfrekvens 64% Egen svarsfrekvens SoL 53%, nationell svarsfrekvens 55% - Får du bestämma om saker som är viktiga för dig i din dagliga verksamhet och sysselsättning? (Självbestämmande) Arbeten och aktiviteter sker på individ- och gruppnivå på varje verksamhet inom daglig verksamhet. Vilka arbetsuppgifter som finns, styrs av den inriktning som den aktuella verksamheten har tex service, natur & miljö, packa och montera. Arbetsuppgifterna eller aktiviteterna anpassas sedan till den nivå som deltagaren befinner sig på, för att kunna inkludera alla oavsett funktionsvariation. Det är viktigt att påpeka att alla deltagare får välja daglig verksamhets inriktning beroende på intressen och önskemål. Eftersom vi i dagsläget har ca 100 personer som dagligen kommer till någon utav våra fasta verksamheter som vi själva driver måste vi till viss del jobba på gruppnivå. Detta passar inte alla och det är då inte konstigt om man upplever att man inte får bestämma på sin dagliga verksamhet. En annan förklaring till resultatet tror vi kan bero på att vi de senaste åren fått fler LSS-beslut med NPF-problematik. Denna grupp av människor har vi traditionellt inte så stor erfarenhet av. Detta ställer helt andra krav på vår personals bemötande och vi har sett att vi behöver höja kunskapsnivåerna hos en stor del av vår personal som kommer att komma i kontakt med neuropsykiatriska funktionsvariationer. Vi påbörjade denna utveckling genom en föreläsning nov 2016 om NPF. Under hösten 2017 kommer 5 st av vår personal att delta i en 3-dagars utbildning i Ett självständigt liv (ESL). Denna utbildning är ett samarbete med Socialtjänsten, IFO/psykiatrin i Marks Kommun. Sedan 2013 har vi arbetat aktivt med att utbilda all personal inom låg-affektivt bemötande enligt modell från Bo Hejlskov. All personal har ingått i ca 6-8 studiecirklar och diskuterat och reflekterat över olika fall av problemskapande beteenden. Ett av syftena med utbildningen har varit att personalen alltid ska reflektera utifrån att personalens beteende påverkar deltagarnas mående. Vi kommer under hösten 2017 att starta deltagarmöten/brukarmöten på verksamheten 2 ggr/år där en av huvudfrågorna kommer att vara vilka områden deltagaren vill vara med och bestämma i. Vårt långsiktiga mål är att komma igång med att använda Delaktighetsmodellen som metod under Vi kommer att behöva utbilda vår personal för att kunna starta denna metod. 5

6 - Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? (Bemötande) På alla verksamheter har habiliteringspedagogerna brukarmöten med all personal och kommunikation är alltid högt upp på agendan genom AKK (Alternativ Kompletterande Kommunikation) tydliggörande pedagogik. Tex går nästan all personal utbildning kontinuerligt i tecken som stöd. Tecken, bilder, deltagarscheman, aktivitetsscheman, IPAD:s, PEK-kartor mm används systematiskt i de allra flesta verksamheter. Vi har utbildade samtalsledare som träffar sina grupper 1 gång/mån och i dessa grupper reflekterar man kring värdegrunden, bemötande, kommunikation, samarbete, självbestämmande, delaktighet osv. En anledning till att brukare ibland upplever att de inte förstår personalen, kan vara att vi saknar kunskap och kompetens inom NPF-området. Vi kommer under hösten 2017 att utbilda 5 personal inom Ett självständigt liv (ESL) och målet är att utbilda ytterligare personal under Vi ska framöver arbeta ännu tydligare och strukturerat i brukarmöten då habiliterings-pedagog och habiliteringspersonal träffas för att förtydliga metodik kring kommunikation tex tecken som stöd, PEK-kartor, IPAD, Schema, bilder etc. Långsiktigt mål är att använda Delaktighetsmodellen för att förbättra kommunikationen. - Trivs du på din dagliga verksamhet och sysselsättning? (Trivsel) En hög andel av våra deltagare säger att de trivs hos oss, vilket vi är mycket stolta över. Det är ett kvitto på att vi är på rätt väg. Vi har under ett par år arbetat intensivt med utbildning för all personal och en tydlig organisation och struktur i våra verksamheter. Att deltagare trivs hos oss tror vi också beror på att vi har en låg personalomsättning och stabila personalgrupper som trivs på jobbet. Detta innebär en hög kontinuitet för deltagarna samt att man möts varje dag av engagerad och motiverad personal. Vi jobbar aktivt med värdegrunden genom att förbättra vårt bemötande i månadsvis reflektion som leds av samtalsledare, månadsvisa brukarmöten mellan habiliteringspersonal och habiliteringspedagog som syftar till att kontinuerligt utvärdera de sociala genomförandeplanerna och dess mål, samt titta på anpassningar av deltagarnas miljö i verksamheten. 6

7 Servicebostad, LSS Egen svarsfrekvens 83%, nationell svarsfrekvens 64% Servicebostad Lindängsgatan Resultatet påvisar en jämn fördelning över de undersökta områdena självbestämmande, bemötande trygghet och trivsel. Två tredjedelar av brukarna är positiva i alla områden. Enkäten påvisar en överrepresentation av antal brukare i Marks Kommun som upplever sig inte ha fullt självbestämmande i jämförelse med andra kommuner. Detta är ett problem som vi redan tidigare identifierat och börjat arbeta med. Ytterligare arbetsområde ser vi i trivsel där 18 procent av svaren innebär att man inte trivs i sin nuvarande boendeform. Vi har påbörjat ett arbete med att öka kunskapsnivån hos habiliteringspersonal om de regler och rättigheter som styr våra insatser. Detta görs bland annat genom fortlöpande handledning från habiliteringspedagog. Vi har även bjudit in annan kompetens såsom överförmyndarnämnd och LSS-handläggare till ATP. Vi har startat upp brukarmöten där gemensamma frågor diskuteras tillsammans med brukarna. Vi har installerat en informations skärm på enheten där brukarna kan ta del av aktuell information såväl externt som internt. Vi kommer i höst att påbörja en satsning som syftar till att ge brukarna fler verktyg att hantera sina relationer i vardagen exempelvis föräldrar, grannar, personal osv. Detta för att stärka den enskildes integritet och självbestämmande. Trivseln ser vi vara kopplad till brukare som önskat annan boende form, vilket vi arbetat aktivt med sedan en tid tillbaka, genom att erbjuda flytt till önskad boendeform i möjligaste mån. Snickarna 1 och 2 Svaren som brukare gett är otroligt viktiga även om dessa inte är specifikt till just våra verksamheter. Personal tog svar och frågorna på stort allvar och vi lyfter dessa frågor stående på våra verksamhetsmöten. - Känner du dig trygg med personal? (Trygghet) Vi vet att brukarna självklart har favoriter men då måste övrig personal inte känna prestige utan ta tillvara på varför vissa är mer favoriter. Det handlar om hur vi pratar och vilket röstläge vi har. En del brukare vågar inte säga allt till alla. Det måste vi acceptera men också förklara för brukare att vi inte blir arga om något blir fel. 7

8 - Bryr sig personalen om dig? (Bemötande) Vi diskuterade att det räcker att en brukare inte tycker detta då måste vi jobba med detta. Det gör vi genom att lyfta frågor öppet på våra möten. Många brukare kan känna sig ledsna om personal ev. inte kan följa med och handla. Då är det viktigt att vi är tydliga med vad vi hinner att göra och inte. Brukarna pratar med varandra och jämför vilket stöd de får (även om det ser olika ut och ska så göra) utifrån våra genomförandeplaner. Vi måste bli bättre på att ta oss tid och inte visa stress inför brukare. Det smittar över till brukarna om vi stressar och då får dom en känsla av att vi inte bryr oss. Sammanfattning blir: inte ha prestige i gruppen. Ta tid att lyssna. Vara mer flexibla, prata lugnt och inte döma. Gruppbostad, LSS Egen svarsfrekvens 77%, nationell svarsfrekvens 72% Gb Kyrkåsgatan och Gb Ängahagsgatan Enheterna har förhållandevis låga siffror på flera områden. Avseende självbestämmande, bemötande och trygghet uppgår de positiva svaren endast till mellan procent. Däremot är siffran för trivsel högre. Det vill säga att resultaten till trots trivs brukarna i sitt boende, i det kan flera orsaker utläsas. Exempelvis kan upplevelsen av låg möjlighet till självbestämmande orsakas av yttre faktorer såsom anhöriga, gode män eller övriga yttre omständigheter. Vi har påbörjat ett arbete med att öka kunskapsnivån hos habiliteringspersonal om de regler och rättigheter som styr våra insatser. Detta görs bland annat genom fortlöpande handledning från habiliteringspedagog. Vi har även bjudit in annan kompetens såsom överförmyndarnämnd och LSS-handläggare till ATP. Vi har startat upp brukarmöten där gemensamma frågor diskuteras tillsammans med brukarna. Vi arbetar aktivt med att skapa ökad autonomi i olika perspektiv genom att ge självbestämmande utrymme i brukarnas genomförandeplaner. Det betyder att vi aktivt stärker brukarna till självbestämmande i sina personliga relationer. Vi har tillsammans med habiliteringspedagog påbörjat arbete som syftar till att säkerställa ett gott bemötande genom bland annat värdegrundsarbete och handlingsplaner i utsatta situationer. Vi kommer att undersöka på vilket sätt vi kan förändra vårt arbetssätt och vilka metoder vi kan använda oss av för att skapa tydlighet och förståelse hos brukarna. 8

9 Klockaregårdsvägen 1 - Känner du dig trygg med personalen? (Trygghet) Brukarna har uppgett att de känner sig trygga med personalen, så vad tror vi gör att brukarna är trygga? Bättre flyt i arbetet. Daglig avstämning kl. 9:00 så att all personal har koll på vad som händer under dagen och beslut tas om vem sköter vad under dagen. Arbetar efter genomförandeplanen, det som lyfts på brukarmöten diskuteras utifrån brukarens behov och alla följer besluten. Personalgruppen kommunicerar. - Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma? (Självbestämmande) Hur ska vi få brukarna bestämma om viktiga saker? Genom enskilda samtal med varje brukare. Återuppta husmöten (haft tidigare men de valdes att plockas bort). Aktivitetsplan, föra diskussion med brukarna och göra upp en planering. Menyn, brukarna bestämma exempelvis maten för en vecka i taget. - Trivs du hemma? (Trivsel) Alla i personalgruppen behöver tänka på sitt sätt att tala och bemöta brukarna och varandra. Närhet till personal. En personal vistas i köket (så mycket som möjligt) för att skapa lugn och trygg miljö, förhindra osämja mellan grannar med mera. Samtal/stämma av med varje enskild brukare om vad trivsel betyder för varje enskild. En personal får detta uppdrag. Klockaregårdsvägen 2 - Känner du dig trygg med personalen? (Trygghet) Brukarna har uppgett att de känner sig trygga med personalen, så vad tror vi gör att brukarna är trygga? Personalen har hög frisknärvaro. Bemanningen är sådan att någon personal oftast är synlig i de allmänna utrymmena. Öppen tät dialog mellan personal, kommunikation sker med verksamhetssystemet via daganteckningar och meddelanden. Brukarmöten är fokuserade på brukarnas behov. - Får du den hjälp du vill ha hemma? (Självbestämmande) Hur ska brukarna få den hjälp de vill ha hemma? Delaktigheten i genomförandeplanen behöver förtydligas. Stöttande arbetssätt, behöver pushas och mycket uppmuntring för att göra saker. Brukarna brukar lyfta sina åsikter med kontaktperson som tar upp det vidare på brukarträff (om det är saker som kan väntas med). 9

10 - Är du rädd för något hemma? (Trygghet) Närhet till personal. En personal vistas i de gemensamma utrymmena (så mycket som möjligt) för att skapa lugn och trygg miljö. Samtal/stämma av med varje enskild brukare om de kan ge exempel på vad som kan göra dem rädda och vad av ordet rädsla betyder. En personal får detta uppdrag. Paviljongens GB/KSB/Klockaregatan Få brukare per boende, varför svaren från tre enheter slagits samman för att genomföra analysarbetet. - Får du bestämma om saker som är viktiga för dig hemma? (Självbestämmande) Alla svarade ja på självbestämmande kring viktiga saker 100%, detta är positiv. Den komplexa problematiken hos dessa brukare är stor och det krävs en god kartläggning kring vad som är viktigt för just varje individ, vilka styrkor och svagheter som finns. Inom autismområdet krävs att man ser till varje individ och tar del av det personen själv tycker i så stor utsträckning som möjligt. - Får du den hjälp du vill ha hemma? (Bemötande) Alla svarade ja på bemötande 100%, återigen, komplex problematik och kartläggning kring vad individen själv vill ha för bemötande, positivt, med inte förvånande. Den struktur som är behov av för att kunna möta just dessa individer är A och O, ju mer information och ju mer vi vet om dessa brukare desto bättre. För att se det i en helhet så har det betydelse för både brukare och personal kring bemötande, man vet i personalgruppen hur mycket bemötandet betyder för dessa brukare. Faller bemötandet så ger det konsekvenser. - Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? (Bemötande) Hälften tyckte att de förstår vad personalen säger. Detta kan bero på flera faktorer, förståelseproblematik, har man förstått frågan, är det faktiskt så att vissa är otydliga. Vad man kan arbeta på i personalgrupp är tydliggörande pedagogik, det är bra att reflektera över svaren i gruppen. Är det någon som säger att de inte förstår vad de menar så är det något att klura på. - Är du rädd för något hemma? (Trygghet) Svårt att analysera; är det miljö, personal eller andra faktorer, något att jobba vidare med i gruppen. 10

11 Om man ser till svaren i enkäten så är svaren till stor del positiva, det är små enheter är gynnande för brukare med stor problematik, man använder mycket struktur, tydliggörande och brukaren vet vad som förväntas. Personalen är förhållandevis trygg och har arbetat inom LSS längre tid. Man använder sig av en hel del hjälpmedel som bildkommunikation mm. Vad som är viktigt i dessa grupper är att man arbetar med stora likheter, det som bestämts hålls och det får inte gå utanför ramarna, gör det detta så blir det otryggt. Kan vara en faktor där svaren har varit lite annorlunda. Sammanfattning: SKL erbjöd för första gången en nationell brukarundersökning inom Funktionshinderområdet 2016 och Marks kommun valde att delta i denna undersökning. Detta för att kunna säkra upp de lag och föreskriftskrav som finns för socialtjänsten samt möjligheten att följa upp, utvärdera och fortlöpande utveckla och förbättra verksamheten samt säkra kvaliteten. Genom att delta i den nationella brukarundersökningen kan vi utföra egenkontroll genom målgruppsundersökning och sedan jämföra verksamhetens resultat med andra kommuners verksamheter. Att fortsätta delta vartannat år, säkerställer det systematiska förbättringsarbetet med jämförelser av verksamhetens nuvarande resultat med tidigare resultat. Genom detta kan vi bedöma om de åtgärder som vi vidtagit i att förbättra verksamheterna har gett önskat resultat, eller om vi behöver genomföra andra åtgärder. På detta sätt kan vi öka och säkra kvaliteten i våra verksamheter. Mål för kommande brukarundersökningar är att öka deltagandet och därmed öka svarsfrekvensen. Ju fler av de som erhåller insats från Funktionshinderområdet ger svar på kvalitetsfrågor, desto bättre kan verksamheterna bli. Detta var första gången som socialnämnden deltog i en nationell brukarundersökning gällande funktionshinderområdet. Det har givit ett bredare analysunderlag än vid tidigare brukarundersökningar, vilket ställt krav på verksamheterna att genomföra analys och åtgärdsplanering på ett nytt sätt. Detta är en lärdomsprocess både för chefer och personal tillsammans. Speciellt för socialpsykiatrins verksamheter som tidigare inte deltagit i nämndens brukarundersökningar. Förhoppning finns att vid nästa brukarundersökning kunna se om de åtgärder som nu sätt in, kommer att ge resultat i form av bättre kvalitet och nöjda brukare inom funktionshinderområdet. 11