LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 2 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Transkript

1 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 2 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE

2 Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna, trygga och lika mycket värda. Ingen ska bli utsatt för diskriminering, trakasserier, hot, våld eller kränkande behandling. Alla ska ha lika goda möjligheter till lärande och utveckling. Våra likheter och olikheter berikar vår verksamhet. Likabehandlingsplan Planen innefattar främjande och förebyggande insatser. De främjande målen i planen för likabehandling är gemensam för alla Orsas förskolor. Främjande insatser innebär våra mål om vad vi ska/behöver arbeta med barnen om. De förebyggande insatserna ser olika ut på förskolorna utifrån varje förskolas behov och förutsättningar och beskriver hur vi arbetar med barnen. Likabehandlingsplanen är en stående punkt på våra arbetslagsträffar en gång i månaden för att vara ett levande dokument. Alla vuxna i förskolan ska vara goda förebilder. Sida 2 av 10

3 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskolan Lindan2 Ansvariga för planen Alla i respektive arbetslag. Vid planens upprättande: Åsa Friberg Malin Olsson Lena Karner-Granholm Arbetslaget är ansvarigt att introducera ny personal i likabehandlingsplanen. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2016/2017 Barnens delaktighet Barnen har intervjuats Vårdnadshavarnas delaktighet Vårdnadshavare informerar om sitt barn vid inskolningen. Fråga om barnet varit utsatt för kränkande behandling vid varje utvecklingssamtal. Planen finns tillgänglig på anslagstavla, hemsida och SchoolSoft så att vårdnadshavare kan läsa, ge synpunkter och bli delaktiga. Personalens delaktighet Planen görs varje år. Hela arbetslaget är insatt i den kartläggning som görs. Återkommande samtal kring värdegrundsfrågor på arbetslagsmöten. Kränkande behandling behandlas på arbetslagsmöten Förankring av planen Alla i arbetslaget känner till denna plan och har ansvar för att den följs. Planen finns tillgänglig på vårdnadshavares SchoolSoft-sida och på förskolans anslagstavla. Planen är en del av våra styrmedel. Barnen är delaktiga i reflektionssamtal i olika sammanhang, bilder och seriesamtal. Sida 3 av 10

4 Utvärdering Alla barn, vårdnadshavare och personal ska ges möjlighet att delta i utvärderingen. Resultat och analys av utvärderingen av fjolårets plan Den nya planen har gemensamma mål för hela kommunen. Målen är tagna från läroplanen och blir mer nära verksamheten. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Frågor till vårdnadshavare; Har du läst likabehandlingsplanen? Upplever du att vi på förskolan arbetat för att nå de mål som finns i planen? Är det något du saknar? Vill du vara med och utarbeta nästa års plan? Frågor till barnen: Samma som i kartläggningen för att få syn på någon förändring. Arbetslaget: självvärdering Detta sker i Maj Ansvarig för att årets plan utvärderas Alla i respektive arbetslag. Vid aktuell utvärdering: Åsa Friberg Malin Olsson Lena Karner-Granholm Sida 4 av 10

5 Främjande insatser Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Mål - Kränkande behandling Vår verksamhet ska kännas trygg för alla som Inget barn eller vuxen ska bli utsatt för kränkande behandling, trakasserier, hot eller våld. Barnen ska utveckla förmåga till empati och respekt för allas lika värde. Barnen ska få redskap för att lösa konflikter. Miljön på förskolan ska kännas så trygg för alla barn att de kan och vågar berätta om kränkningar som de känt sig utsatt för. I kartläggningen visar det sig att några barn är rädda för andra barn. Vi är tydliga i vårt förhållningssätt genom att lyssna till alla barn och på det viset vara goda förebilder. Vi har jobbat med känslor som är främjande i konflikthantering mellan barnen. Vi är nära aktiva vuxna som ställer öppna frågor till barnen i konfliktsituationer, t.ex. vad säger din kamrat? Vad ska du göra då? Stopp handen hjälper barnen att få ett verktyg för att säga ifrån till sina kompisar. Under inskolningsperioden jobbar vi nära barn och vårdnadshavare för att bygga upp en trygg relation. Vårt förhållningssätt är tryggt i arbetslaget då vi använder oss av Lågaffektivt bemötande med barnen utifrån Bo Hejlskov Elven teorier. Detta innebär att vi vuxna genom ett tryggt, lugnt och positivt bemötande minskar stress och problemskapande beteende. Vi strävar efter att reagera så lugnt som möjligt och att inte förvärra situationen så att tillfälle ges till problemlösning/diskussion och lärande. Positiv förstärkning: Innebär att vi vuxna förstärker och uppmärksammar det positiva. Vi förstärker och synliggör barnens lärprocesser med muntlig uppmuntran med tydligt tonfall och tydligt kroppsspråk. Bild och symbolstöd: Genom att presentera information på ett sätt som engagerar flera sinnen ökar chansen att nå alla barn. Visuellt stöd som tecken, symboler och bilder är bra komplement till det talade ordet. Serisamtal: Genom enkla ritade bilder i en serie blir barnen hjälpta av att tolka vad människor säger, tänker, känner och gör. Seriesamtal är ett verktyg som vi använder tillsammans med de barn som behöver extra tydlighet och komplement till det talade ordet. Sida 5 av 10

6 Mål Kön, könsöverskridande identitet eller uttryck och sexuell läggning Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Varje barn ska känna stolthet över sin familj och bli bemötta med respekt. All personal ska regelbundet reflektera över sitt förhållningssätt. Förskolechef ska ge möjlighet till fortbildning vid behov. Vi lägger stor vikt på allas lika värde. Vi ser olikheter som styrkor. När vi skapar lärmiljöer och undervisningssituationer ska de vara genusövergripande och locka alla barn oavsett kön. Vi bemöter alla familjer med respekt. Vi reflekterar över vårt eget förhållningssätt genom att titta på filmade lärsituationer. Mål Etnisk tillhörighet Alla barn har lika värde oavsett utseende och härkomst. Alla barn har rätt till en trygg vistelse i Orsas förskolor utan att behöva uppleva diskriminering, hot, våld eller kränkande behandling. Alla barn ska få en ökad förståelse för olika kulturer. Kartläggningen visar att barn är rädda för andra barn när vi vistas ute på gården. Detta har även uttryckts i intervju. Vi är tydliga i vårt förhållningssätt genom att lyssna till alla barn och på det viset vara goda förebilder. Vi har jobbat med känslor som är främjande i konflikthantering mellan barnen. Vi är nära aktiva vuxna som ställer öppna frågor till barnen i konfliktsituationer, t.ex. vad säger din kamrat? Vad ska du göra då? Stopp handen hjälper barnen att få ett verktyg för att säga ifrån till sina kompisar. Under inskolningsperioden jobbar vi nära barn och vårdnadshavare för att bygga upp en trygg relation. Vårt förhållningssätt är tryggt i arbetslaget då vi använder oss av Lågaffektivt bemötande med barnen utifrån Bo Hejlskov Elven teorier. Detta innebär att vi vuxna genom ett tryggt, lugnt och positivt bemötande minskar stress och problemskapande beteende. Vi strävar efter att reagera så lugnt som möjligt och att inte förvärra situationen så att tillfälle ges till problemlösning/diskussion och lärande. Sida 6 av 10

7 Positiv förstärkning: Innebär att vi vuxna förstärker och uppmärksammar det positiva. Vi förstärker och synliggör barnens lärprocesser med muntlig uppmuntran med tydligt tonfall och tydligt kroppsspråk. Bild och symbolstöd: Genom att presentera information på ett sätt som engagerar flera sinnen ökar chansen att nå alla barn. Visuellt stöd som tecken, symboler och bilder är bra komplement till det talade ordet. Serisamtal: Genom enkla ritade bilder i en serie blir barnen hjälpta av att tolka vad människor säger, tänker, känner och gör. Seriesamtal är ett verktyg som vi använder tillsammans med de barn som behöver extra tydlighet och komplement till det talade ordet. Mål Religion eller annan trosuppfattning Alla har rätt till sin egen tro eller övertygelse och bli respekterad för den. Vi har inte gjort någon kartläggning om vilka religioner som finns på vår förskola. Vi välkomnar alla oavsett trosuppfattning. Köket erbjuder kost som passar. Vi är lyhörda för olika traditioner/högtider och kommer överens med vårdnadshavare om lösningar. Sida 7 av 10

8 Mål Funktionsförutsättningar Med funktionsförutsättningar menar vi såväl fysiska som psykiska svårigheter/funktionsnedsättningar och barn med annorlunda förmågor. Miljön ska utformas så att den blir stimulerande, utmanande, tillgänglig och användarvänlig för alla i verksamheten. Personalen ska ha ett inkluderande förhållningssätt samt reflektera fortlöpande över sitt bemötande. Förskolechef ska ge möjlighet till fortbildning och handledning vid behov. På förskolan Lindan 2 finns barn som behöver stöd och hjälp i någon form. Malin har deltagit i Bo Hejlskovs föreläsning. Vi utformar miljön så att den är anpassad till de barn som finns i gruppen. Vi har bilder för att göra strukturen tydlig. Ex gympalektionen, i hallen. De vuxnas förhållningssätt är lågaffektivt bemötande. Vi är nära barnen, hjälper och ger stöd när det behövs. Mål Ålder Alla barn ska få samma möjlighet till utveckling och lärande oavsett ålder och mognad Miljön ska vara anpassad efter barngruppens behov. Dokumentation visar att behoven hos barnen varierar utifrån ålder, mognad, intressen och erfarenhet. Vi ser barnen som kompetenta individer när vi planerar vår verksamhet. Målet är att varje enskilt barn ska få stimulans och utmaning utifrån sitt intresse och mognad. Våra miljöer både inne och ute ska vara föränderliga så att de blir roliga och intressanta och leder till nya erfarenheter hos barnen. Vi jobbar ständigt med miljön inomhus med de förutsättningar vi har. Utomhusmiljön bör ses över och utveckla fler utmanande lärande aktiviteter. Sida 8 av 10

9 Kartläggning Kartläggningsmetoder Planerade samtal. Enkäter. Incidentrapporter Genomgång av rutiner och regler. Trygghetsvandringar. Observationer. Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller köns uttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Barnen: Intervjufrågor Vårdnadshavare: Frågor om eventuell kränkande behandling på utvecklingssamtalet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Arbetslagsmöte Resultat och analys Det visar sig att den dagliga kontakten är viktig. Eventuella kränkande händelser tas upp direkt och reds ut med barn och vårdnadshavare. Man väntar inte till utvecklingssamtal med att ta upp situationer utan där görs en återkoppling så att inga oklarheter återstår. Förebyggande åtgärder Kartläggningsmetoder Ex. enkät till vårdnadshavare och barn Frågor till vårdnadshavare inför utvecklingssamtal Observationer och pedagogiska dokumentationer Systematisk rapportering av kränkande behandling till förskolechef Kan förskolechefen göra barnintervjuer med 4-5 åringarna? Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsförutsättningar och ålder. Beskriv hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Klicka här för att ange text. Beskriv hur personalen har involverats i kartläggningen Klicka här för att ange text. Resultat och analys Klicka här för att ange text. Sida 9 av 10

10 Rutiner Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Vi ska vara närvarande vuxna där barnen uppehåller sig för att fånga upp barnens tecken på/eller kränkande behandling direkt när det sker. Systematiskt och fortlöpande uppföljning av Likabehandlingsplanen. Vi är lyhörda för varandras förhållningssätt. Vi är lyhörda för barnens tankar och åsikter och lyssnar in det de vill förmedla. Rutiner när barn kränks av andra barn Få en sann och nyanserad bild av händelsen. Låta alla inblandade komma till tals. Vi bryter genast en pågående kränkning med att visa på ett bättre sätt att agera utan att skuldbelägga barnet. Vi använder positiv förstärkning. Vi har ett nära samarbete med vårdnadshavarna och håller dem informerade. Var ska jag vända mig Det finns möjlighet att vända sig till alla i arbetslaget och även till föräldraråd samt förskolechef. Lindan 2 tel , Föräldrarådsrepresentant: har ingen i dagsläget Förskolechef: Agneta Danielsson, tel Sida 10 av 10