KVALITETSRAPPORT LINDESKOLAN

Transkript

1 KVALITETSRAPPORT LINDESKOLAN Läsåret

2 Innehåll 1. Grundfakta Lindeskolan Systematiskt kvalitetsarbete på Lindeskolan Utvärdering av målen i Lindeskolans arbetsplan (punkt A) Skolledningens slutsats Verksamhetens kvalitet läsåret (punkt B) Elevenkät Statistik från läsåret Slutbetyg Snittpoäng Måluppfyllelse ämnen och kurser Introduktionsprogrammen - IM Närvaro/frånvaro Skolinspektionens rapport Utvärdering av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Personalens utvärdering Skolledningens slutsats Arbetsplan Lindeskolan

3 1. Grundfakta Lindeskolan Lindeskolan(LS) ligger i vacker Bergslagsmiljö, vid Lindesjön, alldeles nära de centrala delarna av Lindesberg. Skolan består av ett stort antal byggnader och flankeras av Lindesberg arena i öster och elevboendet för idrottscollegeungdomarna i väster. Byggnadernas skick varierar, ett antal är från skolans ursprungsår, andra har renoverats längs vägen medan andra är näst intill nyuppförda. LS har ett mycket brett programutbud för att möta upp efterfrågan på utbildning i de norra delarna av Örebro län. Här möts ungdomar från huvudsakligen Lindesberg, Ljusnarsberg och Nora kommuner men också ett stort antal från syd- och mellansverigekommuner vars ungdomar har valt idrottscollegeutbildning hos oss. Mixen av unga människor, med olika utgångspunkter och intressen kopplade till olika program, ger en spännande skolvardag. Under läsåret 12/13 erbjöds utbildning på 14 nationella program med ett stort antal inriktningar. Till detta kommer gymnasiesärutbildning med en egen, ny, läroplan från läsårsstarten. Gy-11, den reformerade gymnasieskolan, hade hunnit in på sitt andra år vilket innebar att LS under året arbetade med ett dubbelt system av gymnasieutbildningar med inneboende komplikationer. Under innevarande läsår 13/14 är Gy-11 fullt ut implementerad. Skolan omorganiserades till fyra rektorsområden i samband med terminsskiftet. Skolledningen består idag av fyra rektorer och en sammanhållande gymnasiechef. Ro 1 omfattar ES-, SA- och HU- programmen (tillsammans med Kulturskolan). I Ro 2 återfinns BA-, FT-, HA-, EK- och RL- programmen. Ro 3 består av EE-, NA-och TE- programmen tillsammans med Idrottscollegeutbildningen. Slutligen återfinns IM, BF- och VO-programmen i Ro 4. Gymnasiesärskolan lämnade LS organisatoriskt för att övergå i en samlad särskoleenhet. Andelen tillresande elever som pendlar in till LS med buss och tåg är stor. Detta gör att stor hänsyn måste tas till de kollektiva trafikmedlens tidtabeller, vilket gör att våra schemaramar blir väl snäva. Personalstyrkan har bestått av ca 145 personer där pedagoggruppen utgjorde ca 120 och resterande knappt 25 bestod av bl. a. skolledning, administrativ personal, elevassistenter och elevhälsans personal. I pedagoggruppen fanns en viss manlig könsövervikt. Ca 90% i pedagoggruppen är behöriga. 1

4 Sedan läsårsstarten 13/14 har elevgruppens storlek balanserat runt niohundra elever. På de nationella programmen fanns ca 730 elever inskrivna och på Introduktionsprogrammen ca 170 elever. Vid avräkningstillfället fanns 397 elever inskrivna på de yrkesförberedande programmen. Motsvarande siffra på de studieförberedande programmen var 325. Gymnasiesärskolan bidrar med 7 elever. I åk 3 fanns 255 elever vid avräkningstillfället, i åk 2 fanns 226 elever och i åk elever. Ovanstående siffror inkluderar de asylelever som går på nationella program. Till detta skall också tillfogas att 23 elever gick sitt 4:e gymnasieår, det är huvudsakligen idrottsungdomar som redan tidigt, i samråd med oss, lägger ut sina studier anpassat till träning och tävling i sina specialiteter. Könsfördelningen totalt sett låg på 383 flickor och 520 pojkar. Fördelningen mellan flickor och pojkar skiljer sig avsevärt mellan programmen. För att visa på extremerna kan noteras att HUprogrammet hade 100 % flickor och EE-programmet 100% pojkar. Lindeskolan driver en Idrottscollegesatsning tillsammans med ett antal av Lindesbergs mest framgångsrika idrottsföreningar. Utgångspunkten är att knyta ihop möjligheten till studier på aktuellt program med en satsning på sin specialidrott. Instruktörer i respektive idrott kopplas till elevgrupp som under minst två arbetspass i veckan får möjlighet att specialträna på dagtid. Under året har knappt 130 elever varit knutna till Idrottscollege. Det största intresset har knutits till judo, handboll, volleyboll, fotboll och ishockey men ytterligare ett stort antal idrotter är representerade. Riksrekryterande status har judo, rytmisk sportgymnastik, handboll och volleyboll. Ett flertal av ungdomarna har lyckats väldigt väl i sin idrottssatsning och många håller elitnivå i sin specialitet. Lindeskolan har en lång tradition av internationellt engagemang och projektsamarbete över gränserna. Flera Comeniusprojekt avslutades under 2011 och kommer eventuellt att återupptas i nya former under kommande år. Nya projekt har tagit vid. RL-programmets utbyte med likartad utbildning i Hassfurth, Bayern, tillkom med ömsesidiga utbyten i respektive land. Nya projektpengar har säkrats och nya utbyten planeras. Elevkårens styrelse har genomfört ett besök på en motsvarande gymnasieskola i Tallin, Estland, där temat för utbytet har varit elevdemokrati och elevinflytande. Estländarna förväntas göra återbesök på Lindeskolan. Sedan många år tillbaka har också projektet Skola utan gränser bidragit till Lindeskolans vilja att verka internationellt. Skola utan gränser är ett integrationsprojekt med bred ansats. Ett 60- tal personal och elever deltar varje år i arbetet. Under läsåret breddades basen för arbetet än mer och kan nu anses som ett projekt för hela Lindesbergs kommun där speciella medel har avsatts av KS för att utvidga och fördjupa integrationsarbetet. 2

5 2. Systematiskt kvalitetsarbete på Lindeskolan För att strukturera det systematiska kvalitetsarbetet på Lindeskolan pågår utarbetande av ett årshjul, som är tänkt att fungera som en bildlig symbol för arbetet och som ett verktyg för att få arbetet överskådligt. Årshjulets utseende och innehåll är något som både elever, personal och skolledning ska ha möjlighet att påverka. Denna process pågår och förväntas vara klar 1 jan Här redovisas utkastet till årshjul som det ser ut i oktober Årshjulet åskådliggör det ständiga arbetet med faktainsamling, utvärderingsinsatser och analysarbete som måste ske fortlöpande under året. Till varje angivelse i årshjulet bör kopplas ett dokument där det tydligare framgår vad som omfattas och hur arbetet ska ske. Systematiskt kvalitetsarbete Lindeskolan Utvecklingssamtalsammanställning och analys Halvtidsutvärdering Kvalitetsrapport klar Arbetsplaner program Elevenkät Personalenkät Analys elevenkät Arbetsplaner ämnen Analys personalenkät Arbetsplan skolan som helhet Analys nuläge skolan som helhet Utvärdering mål skolnivå/programnivå Statistiksammanställning och analys 3

6 För att sätta upp nya rimliga mål för verksamheten krävs att vi: A. Utvärderar och analyserar vad det arbete vi gjort utifrån föregående års arbetsplan lett fram till. B. Gör en systematisk genomlysning av hela skolans verksamhet för att göra en bedömning av dess kvalitet. Dessa är det systematiska kvalitetsarbetets två utgångspunkter. Både punkt A och B finns inkluderade i framställningen av årshjulet. I det följande redogörs för resultatet av utvärdering och analys vad gäller ovanstående utgångspunkter. 4

7 3. Utvärdering av målen i Lindeskolans arbetsplan (punkt A) Lindeskolans mål, formulerade i arbetsplanen inför föregående läsår ( ), har utvärderats och analyserats utifrån följande: - Analys av elevenkät Utvärdering gjord av personal i olika grupperingar - Analys av statistik vad gäller andelen slutbetyg och genomsnittligt meritvärde (s. 9) Utifrån vad som framkommit har ledningsgruppen gjort följande bedömning vad gäller målen i arbetsplanen : Förbättringsområde 1 Bilden av skolan Mål - Lindeskolan är en attraktiv skola som utgör det självklara valet för ungdomar i regionen. Delmål - Skapa en större vi-anda på skolan. - Förbättra vissa delar av utemiljön. - Arbeta för att eleverna ska uppleva maten och matmiljön mer positiv. Vidtagna åtgärder läsåret 2012/ Synliggjort oss på ett positivt sätt genom bland annat deltagande i mässor av olika slag. - Utvecklat samarbetet med elevkåren - Förbättrat rutinerna runt skolavslutning - Utökat av festligheterna runt BEL-stipendiet - Arbetat för att skolrestaurangen och skolmaten ska upplevas mer positiv - Genomfört vissa gemensamma aktiviteter för personal Resultat Målet är delvis uppnått. Några utvärderingar antyder att vi nått en bit på väg mot större vi-anda. Försök har gjorts att starta en arbetsgrupp med uppgift att se över utemiljön, men bland annat på grund av det ekonomiska läget sköts arbetet på framtiden. Vi har under läsåret inte förbättrat utemiljön mer än i något enskilt fall. Arbetet med skolrestaurangen har fallit väl ut och utvärderingar visar att något fler elever än tidigare äter sin lunch i skolrestaurangen. 5

8 Fortsatt arbete Fortsatt deltagande i mässor av olika slag är viktiga för Lindeskolan. Dock finns många ytterligare aspekter av hur vi själva kan påverka bilden av skolan. Utemiljön på Lindeskolan måste förbättras men ekonomiska medel bör finnas avsatta innan arbetsgruppen fortsätter sitt arbete. Arbetet med att förbättra elevernas upplevelse av skolrestaurangen (mat och miljö) fortsätter. Ett viktigt inslag var de luncher som personalen erbjöds äta tillsammans med eleverna, men i dagsläget är det osäkert om vi får möjlighet att fortsätta med dessa. Förbättringsområde 2 Måluppfyllelse Mål - Det genomsnittliga meritvärdet på nationella program är minst 14,0 - Andel elever som går ut med fullständiga betyg är högre än nuvarande. Delmål - Arbeta med betygsättning och bedömning kopplat till innehållet i ämnesplanerna. - Erbjuda bra stödverksamhet för att elever ska få möjlighet att uppnå godkänt betyg - Utveckla samarbetet mellan ämnen och program. Vidtagna åtgärder läsåret 2012/ Utarbetat möjligheter till stöd inom klassens ram och inom ÖSK, stugverksamhet, IM, flexibla studier - Arbetat gemensamt med betygsättning och bedömning kopplat till innehållet i ämnesplanerna - Utformat arbetsrutiner för gymnasiearbetet (gäller framför allt studieförberedande program) Resultat Målet är inte uppnått. Statistiken visar att antalet elever som får slutbetyg från ett nationellt program ligger över riksgenomsnittet och att betygsnittet för avgångselever förbättrats. Detta betyder att de åtgärder vi vidtagit har fallit väl ut men att vi inte nått ända fram. Fortsatt arbete Fortsatt arbete för att fler elever ska nå högre betyg måste prioriteras under läsåret

9 Förbättringsområde 3 Verksamheternas kvalitet Mål - Vi uppnår ökad kvalitet genom systematisk uppföljning och utvärderingen av undervisningen Delmål - Ge stöd för systematisk uppföljning och utvärdering av undervisningen Vidtagna åtgärder läsåret 2012/ Förbättrat redovisning av skolans arbete i kvalitetsredovisningen. - Utarbetat förslag på kursutvärdering, men arbetet avstannade - Förbättrat strukturen för utvärdering som nu sker på olika nivåer - Startat arbetet med att skapa ett årshjul för det systematiska kvalitetsarbetet Resultat Målet är delvis uppnått. Vi har påbörjat arbete på flera fronter men mycket arbete återstår för att skapa en enhetlighet. Fortsatt arbete Arbetet kommer att fortsätta under läsåret Fokus kommer att ligga på att uppfylla de krav som uttrycks i Skollagen. 3.1 Skolledningens slutsats Vi har nått målen i föregående års arbetsplan i varierande grad. Vi behöver bli bättre på att skapa samling runt de mål vi satt upp för året och behålla vårt fokus runt dessa på ett tydligare sätt. Detta kan bidra till att vi når våra mål i högre utsträckning. 7

10 4. Verksamhetens kvalitet läsåret (punkt B) I syfte att belysa verksamhetens kvalitet utifrån ett helhetsperspektiv har följande genomförts - Analys av elevenkät Analys av statistik vad gäller slutbetyg, betygssnitt, frånvaro, resultat på nationella prov från läsåret Bearbetning av Skolinspektionens rapport - Utvärdering av skolans Plan mot diskriminering och kränkande behandling - Utvärdering gjord av personal i olika grupperingar - Utvärdering och analys i ledningsgruppen 4.1 Elevenkät 2013 Elevenkäten genomfördes i april 2013 och sammanställningen går att se programvis och för skolan totalt sett. Ledningsgruppen har analyserat utfallet på skolnivå och kommit fram till att följande är värt att notera: - De allra flesta elever är nöjda eller mycket nöjda med sin utbildning - De allra flesta elever anser att de bedöms på ett positivt sätt av personal och av andra elever - De flesta elever anser att de får det stöd de behöver i sina studier - Några få elever anser att de blir utsatta för kränkande behandling - Allt för få elever anser att de kan påverka undervisningens innehåll och arbetssätt - Allt för få elever anser att de stimuleras till lust och vilja att lära - Allt för få elever anger att de vet vad som krävs av dem i de kurser de läser 8

11 4.2 Statistik från läsåret Inför årets utvärdering har statistik vad gäller slutbetyg, betygssnitt, frånvaro, resultat på nationella prov från läsåret 2013 tagits fram. I vissa fall går det att jämföra med motsvarande statistik från tidigare år. Utifrån materialet kan man dra följande slutsatser: Slutbetyg Något färre elever i åk 3 gick ut med slutbetyg juni 2013 än tidigare om man ser till Lindeskolan totalt. (Värdena nedan anger procent av eleverna i åk 3 som fått slutbetyg.) Lindeskolan Vad gäller de nationella programmen har några program ökat sin andel elever med slutbetyg medan andra har minskat. Program BF BP EC ES FP HP HR IT NV OP SP TE Snittpoäng Snittpoängen för avgångselever från Lindeskolan var juni 2013 något högre än tidigare för skolan som helhet. (Värdena i tabellen anger elevernas betygssnitt där 20,0 poäng är maxpoäng.) Lindeskolan Riket totalt , ,4 14, ,5 14,1 9

12 Vad gäller de nationella programmen har snittpoängen ökat för avgångselever på alla program utom två. Program BF BP EC ES FP HP HR NV OP SP TE ,5 12,0 13,3 12,5 10,8 12,1 12,1 17,1 12,5 15,6 12, ,3 12,0 11,5 9,9 11,7 11,0 12,3 17,1 10,7 14,5 11, ,4 12,9 12,4 10,7 11,2 11,7 10,8 17,4 11,8 14,4 13,1 Riket ,7 12,7 12,5 15,0 11,6 12,9 12,7 16,3 13,3 14,9 14, Måluppfyllelse ämnen och kurser När det gäller yrkesämnen är det 95% av eleverna som nått godkänt betyg eller högre. MVG VG G IG 10

13 Resultaten på de nationella proven svenska, engelska och matematik i åk 1 visar att en mindre andel elever än vad gäller yrkesämnen presterar på godkänd nivå eller mer. I matematiken är det 86% av eleverna som får betyget E eller högre. A B C D E F A B C D E F A B C D E F Introduktionsprogrammen - IM På IM fanns vid läsårsslut 141 elever inskrivna. Dessa var fördelade på de olika programmen inom IM enligt följande: - Individuellt alternativ: 18 elever - Språkintroduktion: 106 elever - Yrkesintroduktion: 6 elever - Preparandutbildning: 11 elever Totalt blev 34 elever behöriga för nationellt program, 16 från IM och resterande från PRIV-plats på nationellt program. Dessa elever fanns framför allt på preparandutbildningen. Totalt sattes 275 betyg i olika ämnen på grundskolenivå och 32 betyg på gymnasienivå. Det ämne där flest betyg sattes var bild på grundskolenivå där 49 elever fick betyg. Samtliga elever inom IM har en individuell studieplan. Planen innehåller den planering för elevens studier som gjorts upp tillsammans med elev och vårdnadshavare. Ett antal elever har inte som huvudsakligt mål att komma in på gymnasieskolans nationella program.. 11

14 4.2.5 Närvaro/frånvaro Närvaron för en elev på Lindeskolan var i snitt 86 %. Siffran bygger på den frånvaro som lärarna rapporterar in i vårt frånvarosystem Dexter. 12

15 4.3 Skolinspektionens rapport Under vårterminen 2013 besökte Skolinspektionen kommunens skolor. Lindeskolan fick ett antal förelägganden och anmärkningar. Några av dem kunde justeras omgående. Följande bedömer skolledningen vara områden vi ska arbeta vidare med: - Öka elevernas inflytande vad gäller arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll - Förbättra det systematiska kvalitetsarbetet som består i planering, uppföljning och utveckling av utbildningen - Öka elevernas lust att lära så att de inte bara når godkäntnivån utan också de högre betygsnivåerna - Förbättra det pedagogiska ledarskapet så att det inriktas på elevernas utveckling och lärande samt så att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella målen 4.4 Utvärdering av skolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Under läsåret kom nya allmänna råd från Skolverket gällande arbetet mot Diskriminering och kränkande behandling. En ny plan och mål för året togs fram på Lindeskolan. Vid utvärdering av dessa framstår följande som viktiga åtgärder för förbättringar: - Förbättra kartläggningsarbete vad gäller trivsel och psykosocial miljö - Initiera diskussion om hur vi agerar när vi uppfattar att en elev blir kränkt - Öka elevernas närvaro i skolan - Lyfta goda exempel när det gäller arbete för att öka trivseln bland eleverna - Implementering av den nya planen i personalgruppen 4.5 Personalens utvärdering Sammanställning av personalens utvärderingar visar att de tillsammans ser de flesta av de svagheter Skolinspektionen också observerat. De har också många förslag till förbättringar på dessa områden. 13

16 4.6 Skolledningens slutsats De personer som deltagit i enkätundersökningar, utvärderingar, inspektioner mm har olika perspektiv på skolans verksamhet. Ändå kan man se att det finns en rad gemensamma tendenser som t ex att skolan måste förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete, förbättra elevernas möjligheter till inflytande samt motivera eleverna till att nå de högre betygsnivåerna. 14

17 5. Arbetsplan Lindeskolan Utifrån det systematiska kvalitetsarbetets två utgångspunkter (se s. 4) har skolledningen utarbetat Arbetsplan Lindeskolan Personalens förslag till förbättringsåtgärder har legat till grund för de åtgärder som planerats. De mål som utgår från skolans Plan för diskriminering och kränkande behandling finns inkluderade i Lindeskolans arbetsplan för läsåret och är markerade med en asterisk i vår framställning. Förbättringsområde 1 Mål Delmål (Inom parentes utvärderingsmetod) Bilden av skolan - Lindeskolan är en attraktiv skola som utgör det självklara valet för ungdomar i regionen. - Goda exempel från Lindeskolan sprids inom och utanför skolan. A. Personal och elever upplever trivsel och att vi arbetar mot samma mål. (Personalenkät vt 2014, elevenkät vt 2014)* B. Ökad kontaktyta med grundskolan gör dels att elever och föräldrar i åk 9 har god kunskap om vad Lindeskolan kan erbjuda och dels att Lindeskolan kan utvecklas utifrån det elever och föräldrar efterfrågar. (Antal sökande ht 2014) C. Eleverna upplever att de har inflytande över sin skolmiljö och sin undervisningssituation. (Elevenkät vt 2014) Planerade åtgärder läsåret 2013/2014 kopplade till delmålen A. - Kartläggning av trivsel genom personalenkät respektive elevenkät.* - På PK lyfta goda exempel på arbete med att öka trivseln för eleverna med fokus på psykosociala faktorer.* - Initiera diskussion om hur vi, var och en, agerar när vi uppfattar att en elev blir kränkt.* B. - Nyttja nätverksgruppen för studie-och yrkesvägledare för dialog om ökad kontaktyta med grundskolan. - Inbjuda grundskolans studie-och yrkesvägledare till informationsdag på Lindeskolan. - Deltagande i föräldramöten på grundskolan. C. - Studiedagen den 28/3 ägnas åt frågor kopplade till elevinflytande i olika former. - Fördjupa analysen av elevenkäten när det gäller frågor kopplade till elevinflytande. - Besök av elever som berättar hur de upplever sin situation vad gäller elevinflytande på PK. - Rektor gör programbesök/klassbesök med fokus på elevinflytande. 15

18 Förbättringsområde 2 Måluppfyllelse Mål - Det genomsnittliga meritvärdet på nationella program är minst 14,0 - Andel elever som går ut med fullständiga betyg är högre än nuvarande. Delmål A. Studiehandledning på modersmål inkluderas i de varianter av stöd som (Inom parentes skolan kan erbjuda. (utvärdering ÅP juni 2014) utvärderingsmetod) B. Fler elever motiveras att nå högre betyg. (betygsstatistik juni 2014) C. Elevernas resultat förbättras genom fokusering både på ämnen och program. (personalutvärdering maj 2014, betygsstatistik juni 2014) Planerade åtgärder Läsåret 2013/2014 kopplade till delmålen D. Det pedagogiska ledarskapet finns i fokus på alla nivåer inom verksamheten. (personalenkät mars 2014, utvärdering ledningsgrupp vt 2014) A. - Informera om vad som gäller för studiehandledning för modersmål på PK. - Starta samarbete med grundskolan för att hitta kompetent personal. B. - Studiedagen den 6/12 ägnas åt att hur man kan arbeta för att eleverna ska nå högre betyg. Betoning på formativ bedömning ev med hjälp av bedömningsmatriser. - Fortlöpande uppföljning av elevernas kunskapsresultat. C. - Utveckla systematiken i utvecklingsarbete kopplat till ämne i samarbete ämnesansvariga. D. - Programbesök av rektor motsvarande en halv dag/vecka. Förbättringsområde 3 Mål Delmål (Inom parentes utvärderingsbehov) Planerade åtgärder läsåret 2013/2014 kopplade till delmålen (Inom parentes ansvarig) Verksamheternas kvalitet -Vi uppnår ökad kvalitet genom systematisk uppföljning och utvärderingen av undervisningen A. Det systematiska kvalitetsarbetet pågår löpande under året på alla nivåer i verksamheten. (personalutvärdering maj 2014) B. Våra metoder att ta fram statistik, analysera den och dra slutsatser utifrån den förbättras. (utvärdering ledningsgrupp vt 2014) A. -Årshjul för det systematiska kvalitetsarb. används som verktyg. -Gemensam form för kursutvärdering. B. -Ta fram tillförlitliga statistiska underlag ur våra datasystem. C. -Avsätta tid för djupare analyser kopplade till utvärdering. 16