Samråd hälsa, stöd, vård och omsorg HSVO Minnesanteckningar från mötet

Transkript

1 Samråd hälsa, stöd, vård och omsorg HSVO Minnesanteckningar från mötet Närvarande: Vivanne Macdisi, ordförande (S) Malena Ranch (MP) Håkan Collin (S) Viktoria Söderling (S) Monica Lindberg (M) Solweig Eklund (S) Lisbeth Bolin (C) Göran Nilsson (M) Kerstin Björk Jansson (C) Åsa Himmelsköld, hälso- och sjukvårdsdirektör Åsa Dahlén, enhetschef Elisabeth Kantor, förvaltningschef Susanne Söderberg, samverkanschef Hans Åhnberg, förvaltningschef Förhinder Anna-Karin Klomp (kd) Lina Palm Nordquist (L) Ylva Stadell (S) Kjell Haglund (v) Margaretha Gadde-Jennische (M) Annett Aulin (S) Solveig Sundblad (S) Erik Hemmingsson (MP) Eva Christiernin (S) Lena Dahlman, förvaltningsdirektör Inbjudna: Ann-Marie Tordeman, punkt 2 Lena Sjöberg, punkt 2 Robert Sarkadi Kristiansson, punkt 2 Henrik Andreasson, punkt 3 Göran Stiernstedt, punkt 3 Sofia Kialt, punkt 3 Birgitta Ekholm Lejman Maj Sölvesdotter Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Tierps kommun Älvkarleby kommun Enköpings kommun Håbo kommun Knivsta kommun Östhammars kommun Region Uppsala Region Uppsala Enköpings kommun Uppsala kommun Knivsta kommun Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Uppsala kommun Heby kommun Älvkarleby kommun Enköpings kommun Region Uppsala Uppsala kommun Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala, Uppsala kommun Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Region Uppsala Regionkontoret Storgatan 27 Box Uppsala tfn vx fax org nr

2 2 (3) 1. Inledning Vivianne Macdisi och Viktoria Söderling hälsar välkomna och inleder mötet. 2. Lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvård nuläge Ann-Marie Thordeman, projektledare, Lena Sjöberg och Robert Sarkadi Kristiansson redovisar nuläge. Dokumentation bifogas minnesanteckningarna. Länk till inbjudan till seminarium 1 och 8 december. Samrådet lyfter följande områden som viktiga för att lyckas med intentionen i den nya lagen. - Viktigt med konkret och tydlig återkoppling - De som gör det bra behöver belönas - Ha frågan på agendan nyttja närvårdssamverkan - Öppenhet mot innovativa lösningar - Trygg hemgång som metod har minskat återinskrivningarna 3. Effektiv och nära vård 2030 tema barn och unga Hans Åhnberg, Knivsta kommun, Sofia Kialt processleder. Henrik Andreasson redovisar resultat från Liv och Hälsa Ung. Fokus på arbete kring barn och ungas goda liv är idag främst inriktat på åtgärdande insatser, men det behövs även hälsofrämjande och förebyggande insatser. Håll i- Håll ut- Håll om. Dokumentation bifogas minnesanteckningarna. Samrådets inspel till hur vi kan arbeta tillsammans för att stötta våra barn och unga i framtiden? - I närsamhället är tryggheten viktig. Måste börja tidigt exempelvis i form av familjecentraler. - Bra jobba i projekt i samverkan runt specifik fråga ex. från Enköping. Även föreningslivet. - Prata med dem det berör - Vuxna i skolan som en del av trygghet - Vuxna som förebilder - Kraven i skolan har ökat viktig ge stödjande strukturer för ungdomarna - Vilka barn- och unga behöver stöd? Vikten av gemensamma mål ofta har vi samma mål men de är olika uttryckta. Borde kunna smalas kring det. - Vissa ställen har samlat civilsamhället och fokuserar på inbjudande och kreativ miljö borde dra lärdom av detta.

3 3 (3) Samrådet beslutar ge tjänstemannaledningen HSVO i uppdrag att - sammanfatta dagens diskussioner samt ge förslag på områden att arbeta vidare med - se över och ge förslag till hur vi kan skapa ett gemensamt forum för dialog med unga knutna till samrådet HSVO - återkoppla ovanstående till samrådet HSVO i februari 4. Barn med behov av personlig assistans och egenvård lägesrapport Åsa Himmelsköld och Susanne Söderberg informerar om nuläget kring personlig assistans och egenvård och förslag till process och överenskommelse i avvaktan på lagändring och ekonomisk kompensation från staten. Förslaget går upp till tjänstemannaledningen den 1 december och därefter till respektive politisk organisation för beslut. Samrådet är väldigt nöjd över analys och förslag till modell. Dokumentation bifogas handlingarna. Samrådet beslutar att det ska tas fram ett gemensamt beslutsunderlag inför beslut i respektive organisation. 5. Mötestider 2018 Samrådet sammanträder följande datum våren februari kl maj kl Övriga frågor och avrundning Tema 16 februari barn och unga fas 2 samt konkret case för gemensamt lärande.

4 Projekt: Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård - Lägesrapport november Överenskommelse, Riktlinje Samverkan vid utskrivning från slutenvård Information & involvering, kommunikation Teknik för kommunikation och informationsöverföring Utveckling av nya arbetssätt Uppföljning, indikatorer. Vad ska vi göra under våren?

5 Trygg-och-effektiv-utskrivning-fran-slutenvard-/

6 Region Uppsalas verksamhetsarbetsgrupp RUVA Elize Leto, utvecklingsledare, SVINT HOH Mattias Taflin, verksamhetschef Mobilt närvårdsteam HOH Mikael Köhler verksamhetschef Geriatriken AS Eva-Lena Sjöö, chefsläkare PV Carin Thunman, MAS Tierps kommun Monica B Pettersson, verksamhetschef Tierps VC Louise Hamark, verksamhetschef Eriksbergs VC Staffan Anderberg, verksamhetschef Capio VC, Sävja Helena Stenholm, utskrivningssjuksköterska medicinskt centrum LE Pia Leierdahl, vårdsystemsamordnare PV-IT Adjungerade Pia Lagerström, objektspecialist Prator RU (ingår i skrivargrupp för revidering av riktlinjen) Barbro Nordström, chefsläkare PV (ingår i skrivargrupp för revidering av riktlinjen) Projektsamordnare och representanter i länsarbetsgrupp: Robert Sarkadi-Kristiansson, chefsläkare HOH Monika Brundin, samordningsstrateg HOH Lena Sjöberg, närvårdskoordinator Region Uppsala/Uppsala kommun

7 Delprojekt RUVA - aktiviteter Identifiera och föreslå hantering av kärnområden kopplat till den nya in- och utskrivningsprocessen så som: Delat medicinskt ansvar Egenvårdsbedömning Organisering av fast vårdkontakt Vem behöver SIP? Mobilt närvårdsteams koppling till utskrivningsprocessen Flödet i Prator Samverkan mellan slutenvård, öppenvård och primärvård

8 Lokala förberedelser Uppsala kommun Delprojekt 1 avslutat juni 2017 Pilotprojekt kring utskrivningsklara inom ramen för närvårdssamverkan startat våren 2017 Delprojekt 2 pågår och innefattar två delar: Arbetsmodell trygg utskrivning Alla individer som redan har eller förväntas få behov av insatser från kommunal hemsjukvård och/eller hemtjänst efter utskrivning ska ges förutsättningar för en god och säker hemplanering oavsett boendeform och insats. Arbetsmodell trygg hemgång Uppdrag till äldreförvaltningen att utveckla konceptet för trygg hemgång för individer i ordinärt boende som bedöms vara i behov av hög personaltäthet i samband med utskrivning och den närmaste tiden efter.

9 6 Förberedelser Uppsala kommun - förutsättningar Att påbörja planeringen redan då personen skrivs in i slutenvården kräver nytt arbetssätt och översyn av vilka resurser som behöver tillskapas/omfördelas SIP vem deltar och hur samordnas insatserna om en person har kontakt med flera enheter inom Uppsala kommun? Organisering jourtid Vem ansvarar för vad i respektive lokal process och hur ser de interna ledtider ut? Vilka lokala rutiner behöver tas fram eller ses över? Informations- och utbildningsinsatser

10 Arbetsmodell Trygg hemgång i Uppsala kommun Uppstart av projekt Extern konsult med erfarenhet från införande i andra kommuner Målgrupp och urvalsprocess Pilotprojekt för optimal utformning av arbetsmodellen efter lokala förutsättningar Trygg hemgång som alternativ till korttidsplats

11

12 Tema Barn och Unga Samråd HSVO 17 november 2017

13 Syfte Att få stanna upp en stund och tillsammans reflektera kring framtiden utifrån en nulägesbild

14 Upplägg Liv och Hälsa Ung Effektiv och nära vård 2030 Främjande förebyggande åtgärdande Mentifrågor Reflektion i bikupa och tillsammans Vad tar du med dig från dessa 90 minuter? Utmaning!

15 Samråd HSVO Henrik Andréasson Region Uppsala, Regionkontoret, enheten för utredning och planering, avd. för ekonomi och hållbar utveckling

16 Vad betyder de nya resultaten för oss? Finns något vi önskar fördjupa oss kring analys?

17 Målbild och strategi för effektiv och nära vård år

18 Kommunal vård och omsorg Nära vård Sjukhusvård specialiserad vård ASI H Primärvård NU Mobila team E- hälsa Företags - hälsovår d Ungdomsmott Elevhälsa Bild från Emma Spak samordnare för nära vård på SKL, sept 2017

19 Att definiera Närhet Geografis k närhet Patientens upplevelse central för definitionen av närhet Närhe t Från VGR s omställningsarbete Relationel l - Kontinuitet - Trygghet - Samordning - Kompetens Tillgänglig -het - Öppettider - Fysiska möten - Digitala möten - Kontaktmöjligheter

20 Förslag på kärnvärden för Effektiv och nära vård 2030 i Region Uppsala PERSONCENTRERIN G RELATIONER och KONTINUITET TILLGÄNGLIGHE T God och nära vård TRYGGHET och TILLIT

21 Effektiv och nära vård 2030 Målbild Effektiv och nära vård 2030 Histori a Nuläge Behov Utbudskarta Mars

22 Vården som en del av lokalsamhället.

23 Var ligger fokus idag? HÄLSOFRÄMJANDE FÖREBYGGANDE ÅTGÄRDANDE

24 Hur kan vi jobba tillsammans för att stötta våra barn och unga i framtiden?

25 Håll i håll ut håll om

26 Vi behöver bli samverkare!

27 Hälsa och lärande går hand i hand

28 Barn som lär mår bra! Barn som mår bra kan lära! MEN vi måste också ge våra barn och unga verktyg för att kunna ta ansvar för sin hälsa genom livet!

29 Vad tar du med dig från dessa 90 minuter?

30 Samråd HSVO Henrik Andréasson Region Uppsala, Regionkontoret, enheten för utredning och planering, avd. för ekonomi och hållbar utveckling

31 Vad är Liv och hälsa ung? Gjorts vartannat år sedan 2005 Målgrupp är elever i grundskolans åk 7, åk 9 och åk 2 i gymnasiet, samtliga kommuner. Genomförs i skolan, av skolpersonal under skoltid, och under provliknande former. Digital. Syfte har sedan start varit att följa hälsa, levnadsvanor och livsvillkor hos länets ungdomar Sedan 2013 samägd med länets kommuner framtagen i samverkan! Besvarades 2017 av 6625 elever

32 Mentifråga!

33 Idag: Resultat övergripande och trend Uppdrag: framtidstro? Uppdrag: jämlik hälsa!

34 Allmänt hälsotillstånd

35 Hur mår ungdomarna rent allmänt? En stigande trend fram till Därefter en sjunkande trend till nivåer lägre än undersökningens början. Tjejer uppger att de mår sämre. Tjejer har en snabbare sjunkande trend än killar. Personer som angivit en annan könstillhörighet än tjej eller kille mår sämre än killar och tjejer. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hur mår du rent allmänt? Andel som svarat Mycket bra eller Bra uppdelat på killar och tjejer Totalt Pojkar Flickor Källa: Liv och Hälsa Ung 2017

36 Jämlik hälsa: funktionsnedsättning, sexuell läggning och socioekonomi 23% 33% 26% 50% 25% 48% 78% 67% 74% 75% 50% 52% Har ingen funktionsnedsättning Har en eller flera funktionsnedsättningar Heterosexuell Homo,- bisexuell eller osäker Hög socioekonomi Låg socioekonomi Mår varken bra eller dåligt, dåligt eller mycket dåligt Mår bra eller mycket bra Källa: Liv och Hälsa Ung 2017

37 Mentifråga!

38 Levnadsvanor

39 Alkohol Hur ofta under de senaste 12 månaderna har du druckit alkohol? Andel som svarat Aldrig 100% Totalt dricker ungdomar mindre alkohol än vad de gjorde vid undersökningens början. Ingen större skillnad mellan flickor och pojkar. 90% 80% 70% 60% 50% Frågan har ändrats något från % 30% 20% 10% 0% Totalt Killar Tjejer Källa: Liv och Hälsa Ung

40 Tobak Ungdomarna röker mindre sedan Minskande skillnader mellan flickor och pojkar, inga skillnader sedan % 90% 80% 70% 60% 50% 40% Röker du? Andel som svarat Nej, jag har aldrig rökt 30% 20% 10% 0% Totalt Pojkar Flickor Källa: Liv och Hälsa Ung

41 Dagligrökning Stabil och något sjunkande trend Ingen skillnad mellan killar och tjejer sedan % 90% 80% 70% 60% 50% Röker du? Andel som svarat Ja, jag röker dagligen 40% 30% 20% 10% 0% Killar Tjejer Totalt Källa: Liv och Hälsa Ung

42 Narkotika 100% 90% Har du någon gång använt narkotika? 92% 92% 91% 91% 92% 94% Stabil låg trend. 80% Ingen betydande skillnad mellan tjejer och killar. 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 8% 8% 9% 9% 8% 6% 0% Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Nej Ja Tjejer Killar Totalt Källa: Liv och Hälsa Ung

43 Psykisk ohälsa

44 SDQ Batteri med frågor. Resultatet gäller andel elever med värden över 17 poäng (90:e percentilen) Skillnad mellan könen Tjejer i nian rapporterar störst problem (emotionella) Ingen större skillnad mellan åren 30% 25% 20% 15% 10% 5% 8% 9% 12% 12% % 9% 5% 8% 6% 7% 7% 5% 0% 7:an 9:an 2:an GY 7:an 9:an 2:an GY tjejer killar

45 Välmående / Livskvalitet / Krav?

46 Upplevd trygghet De flesta känner sig alltid eller oftast trygga. Men upplevelsen av trygghet sjunker på flera arenor. Ca 10 % känner sig inte trygga: I sitt bostadsområde på kvällen/natten På ungdomens hus, fritidsgård eller liknande Ute på stan På buss/tåg Skillnader mellan tjejer och killar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Känner du dig trygg på följande ställen? Andel som svarat Ja, alltid eller Ja, oftast Källa: Liv och Hälsa Ung

47 Skoltrivsel En stigande trend fram till Därefter en sjunkande trend. Ingen skillnad mellan flickor och pojkar mellan Därefter uppstår skillnader, då flickor uppger att de trivs sämre än pojkar. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Hur trivs du i skolan? Andel som svarat att de trivs Mycket bra eller Bra 0% Total Pojkar Flickor Källa: Liv och Hälsa Ung

48

49 Framtidstro

50 Uppdrag framtidstro? 82 % ser positivt på framtiden för personlig del att man är utbildad, skaffar sig ett bra jobb och lever ett bra liv med sin familj Bra betyg och bra utbildning Kommer jag att bli lycklig? Kommer allt slit i skolan verkligen leda till något bra? Kommer jag för alltid vara en del av samhällets rollspel? För mig skulle det vara att jag får jobba med det jag vill och att jag vill var med och påverka vad som händer i världen

51 Uppdrag framtidstro? 29 % ser positivt på framtiden för världen i stort

52

53

54 Uppdrag jämlik hälsa! Liv och hälsa ung bekräftar. Våra ungdomar ger oss uppmaningar att hantera Kommissionen för jämlik hälsa- slutbetänkande: Det finns skillnader i hälsa som i hög grad består i hälsoproblem som är åtgärdbara.

55 Åtgärdbart = det finns kunskap och tekniker för att förebygga och bota i betydligt större utsträckning än vad som sker idag. Inte en enda stor lösning, utan summan av många små! Det vi gör bra kan vi göra mer av, det vi gör dåligt kan göras bättre. Olle Lundberg, kommissionens ordf.

56 Mentifråga!

57

58 Personlig assistans och egenvård - Ett case från HSVO i samverkan

59 En lagstiftning som inte hängt med.. Ett antal domar har resulterat i ändrad praxis Vid behov av egenvård beviljas inte assistans av Försäkringskassan tex vid sondmatning eller andningshjälp Övervältring av kostnader på kommunerna Barn blir kvar på sjukhus i onödan Vuxna Äldre

60 Samverkan utifrån individens behov och helhetssyn Samverkan mellan Region Uppsala och länets kommuner inom hälsa, stöd, vård och omsorg ska bidra till ökad helhetssyn, långsiktighet och styrning av verksamheter utifrån individens behov, och oberoende av huvudman samt bidra till att gemensamma resurser används på bästa sätt, där insatserna bygger på medverkan från flera.

61 Så här har vi arbetat En arbetsgrupp med uppdrag att lösa situationen pragmatiskt istället för att argumentera för vad som är rätt eller fel istället för att definiera ansvar tar vi ansvar En annan arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag på en överenskommelse rörande ekonomi. Frågan uppe vid varje tjänstemannaledning och samråd Ingår i arbetsgrupp som leds av SKL påverkansarbete och lärande

62

63 Förslag om överenskommelse Syftet är att säkerställa hälso- och sjukvårdsinsatser som bedöms kunna utföras som egenvård för barn. Förslag om process så att berörd målgrupp kan få sina behov av basal hälso- och sjukvård eller egenvård tillgodosedda i hemmet när de är utskrivningsklara från sjukhuset (rutin i VIS). Parterna delar på kostnaden för egenvårdsinsatser för de barn som beviljas assistans eller insats enligt SOL av kommunerna enligt mall. Föreslås gälla till dess att staten genomfört nödvändiga förändringar av lagstiftning och/eller beslut fattats om ersättning till kommunerna. Överenskommelsen gäller som längst t.o.m Målet om att inget barn ska vara på sjukhus i onödan följs upp gemensamt.