SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås

Transkript

1 SAMLA Vårdsamverkan Lerum och Alingsås Lena Arvidsson Processledare

2 Närvårdssamverkan kännetecknas av helhetssyn, kontinuitet och samverkan med ett hälsofrämjande förhållningssätt. Det innebär att vi tillsammans arbetar för att ge personer som behöver insatser från både kommun och sjukvård bästa möjliga vård, stöd och omsorg. För att stärka individens hälsa och reducera framtida vård- och insatsbehov behöver kommun och region samverka för att nyttja gemensamma resurser i närområdet

3 Fördjupad utbildning för SIP-samordnare Samordnad individuell plan Sarah Wahlström

4 Agenda för eftermiddagen Fördjupad kunskap om SIP Mötesledning och processerna i detta Brukares upplevelser och feedback Rollen som SIP-samordnare Information, material och vidare handledning Inskickade samt övriga frågor, patientärenden

5 Hur ser er kunskap ut kring SIP?

6 SIP Bakgrundsförståelse

7 SIP Lagstiftning

8 Lagstiftning gällande SIP Sedan den 1 januari 2010 finns en lagstadgad skyldighet i både HSL och SoL som innebär att kommun och landsting tillsammans ska upprätta en samordnad individuell plan (SIP) när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. 1 januari 2018 trädde en ny lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård i kraft. SIP infördes även i denna reglering. Syftet är att främja god vård och omsorg för personer som behöver insatser från båda huvudmännen efter utskrivning från sluten hälso-och sjukvård.

9 SIP När, vem, hur, vad och varför

10 När ska en SIP göras? SIP kan vara ett aktuellt verktyg när det behövs kompetens från flera verksamheter samordning efterfrågas ansvarsfördelning behöver klargöras det är svårt att få kontakt med olika parter insatser behöver ges samtidigt eller i särskild ordningsföljd när någon bollas runt när någon skrivs ut från slutenvård och situationen kräver det

11 Vem kan vara aktuell för en SIP? Alla som har behov av samordning mellan huvudmännen för att få sina behov tillgodosedda Alla åldrar All problematik, enkel såväl som komplex Det är behovet som styr! Fungerar redan situationen kring personen så finns det inget egenvärde i att kalla till och skriva en SIP! Målsättningen att öka antal SIP handlar om att erbjuda det när det behövs, inget annat!

12 Vem kan/ska kalla till en SIP? Alla som arbetar inom hälso- och sjukvård i landstinget Alla verksamheter inom socialtjänsten (myndighet, utförare, LSS, råd och stöd m.fl. Privata aktörer som utför vård Skolan (likställs med ovanstående aktörer genom Västbus) Brukaren själv eller dess företrädare Den fasta vårdkontakten/den som känner personen bäst kan vara lämplig Den som ser behovet!

13 Får man neka till SIP? Generellt nej. Skyldigheterna att erbjuda SIP är långtgående och skälen till att neka ska vara tunga och endast i undantagsvis samt dokumenteras. Inbjudna skall samverka. (Men det underlättar ju såklart om man först resonerar och bokar tid när parterna kan) Det är skillnad på kan och skall. AF, FK, Kriminalvården m.fl. omfattas inte av skyldigheten kring SIP men kan ändå bjudas in om det är lämpligt

14 Hur ska en SIP göras? Alltid med samtycke från den enskilde Brukarens delaktighet och inflytande är fokus Utan dröjsmål, arbetet ska påbörjas inom ett par dagar Senast inom tre veckor I SAMSA när möjligt För vården: Kostnadsfritt (om inte behandling sker i anslutning) KVÅ-kodas: AU124 Upprättande av samordnad individuell plan

15 Vad ska en SIP innehålla? Insatser den enskilde behöver. Huvudmännens ansvar. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen (och som är ansvarig för att kalla till ev. uppföljning).

16 Varför ska en SIP göras? Tidigt kunna identifiera behov Flagga för behov av hjälp från andra verksamheter Sammanhållen vård: Erbjuda samordnade insatser, vilket vi är skyldiga att göra enligt lag Tydlighet: Skapa en gemensam bild av situationen Stöd för brukare och anhöriga: Avlasta informationsbördan Information: Försäkra sig om att såväl brukare/patient och dennes familj som verksamheter känner till vilka insatser som pågår eller planeras och vem de kan kontakta Lättare kunna utvärdera/följa utveckling och ev. framsteg

17 SIP Mötesledning och processen i mötet

18 Förarbetet är A och O Förarbeta kallelse och dagordning med brukare/patienten Utse en mötesledare, kanske oberoende om det behövs Var medveten om att de ev. meningsskiljaktigheter som finns utanför mötet, följer med in på mötet om de inte retts ut innan. Kalla hellre till professionellt för-/eftermöte! Vad kan göras redan innan mötet? Tänk på maktbalansen, måste alla medverka? Om någon persons medverkan är särskilt viktig, anpassa platsen/tiden/dagordningen Säkerställ, finns det något du inte får prata om?

19 Delaktighet Den det berör kan delta på olika sätt ( t.ex. via högtalartelefon/webb) De kan delta vid olika delar av mötet, ej nödvändigtvis hela Genom ombud/företrädare (fullmakt/framtidsfullmakt) Skriftligt eller genom inspelning En idé kan vara att filma mötet

20 Vanliga svårigheter Osäker på sitt eget uppdrag/ansvar Känner inte till varandras uppdrag/ansvar Saknar mandat Inte överens om problembilden och behovet, hur stödet ska ges Ekonomi, ersättningssystem och avgifter Att man kallar till SIP när det egentligen kanske inte behövs och hade kunnat lösas på ett mindre ingripande sätt

21 och tankar om lösningar Inled med att presentera allas roll Ibland behöver verksamheternas uppdrag presenteras (VB) Förbered redan vid kallelsen så mandat på mötet kan säkerställas och att rätt person kommer Be om tillåtelse för ett professionellt för-/eftermöte Hantera alltid ekonomin utanför mötet Behöver lokala/regionala överenskommelser eller rutiner plockas fram och tydliggöras alternativt skapas? Ta hjälp av chef/vårdsamverkan om det är tolkningssvårigheter!

22 Mötesstrukturen Inledning och sammanhangsmarkering Presentation av personer och roller, struktur, ramar, tid, paus, syfte och frågeställningar. Om brukare/patienten inte orkar? Aktuell situation, nulägesorientering. Börja med brukaren/patienten först! Aktuellt behov (mål och insatser). Största delen av mötet! Sammanfattning (boka uppföljning om det behövs, tydliggör ansvarig för SIP och klargör hur/när återkoppling sker) Avslut (utvärdera mötet tillsammans med brukare/patienten). Använd gärna SIP-kollen.

23 Utvärdera

24 Kan frågan lösas på mindre ingripande sätt än att kalla till SIP? Det är ingen universallösning. Skicka inte bara kallelse. Försök nå verksamheten på annat sätt och konsultera dem först om det går. Det kan spara mycket tid och irritation. Gör det enkelt! Förbered innan och skriv under mötet/använd projektor. Är det ett kortare möte kan man läsa upp och godkänna SIP:en innan ni lämnar. Är det längre möte så lämna SIP:en direkt till brukaren för genomläsning och godkännande. Boka alltid ny tid innan ni lämnar mötet, så svårt att få ihop något annars! Samverkan har inget självändamål. Följ upp så länge behov finns och låt det inte bli inflation i alla kalla till SIP.

25 SIP Brukare/patienters synpunkter, upplevelser och feedback

26

27 Brukarutvärdering Information och kunskap Delaktighet och individen i fokus Samtalsklimat, trygghet och tillit SIP-mötets struktur och process Samverkan mellan aktörer Källa: Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

28 Brukarutvärdering Brist på delaktighet i förplaneringen Redan beslutad agenda (av tjänstemännen) Svårt att förstå vad som sägs på mötet (fackspråk) Mina synpunkter togs inte tillvara på Samarbetet fungerar inte mellan aktörerna Det som beslutades om följdes inte efteråt Källa: Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

29 Brukarutvärdering Tycker att det finns ett motstånd till SIP, bara något man måste gå på och det blir ett krav istället för att se det som ett samverkansverktyg. Kändes som en del av instanserna kände sig tvungna och egentligen inte ville komma och därmed är engagemanget lågt. Källa: Jag lever mitt liv mellan stuprören Brukarrevision av Samordnad Individuell Plan (SIP) i Västra Götaland 2018

30 SIP Rollen som samordnare

31 Rollen som samordnare Se till att nyanställda kollegor får information om SIP Avdramatisera SIP Öka användningen av SIP på arbetsplatsen Påtala/delta i att skapa rutiner om det behövs Lotsa vidare kollegor till materialet Agera oberoende mötesledare (tips: byt mellan verksamheterna) Delta i nätverk inom SAMLA Informera på varandras arbetsplatser om verksamhetens uppdrag Sprida materialet om SIP på arbetsplatsen så det når brukare/patienter

32 SIP Information, material och vidare handledning

33 SKL Använd SIP vid samverkan Material för politiker Användbara länkar Vinjetter (fall) Grundutbildning Fördjupningsutbildning Målgruppsriktade utbildningar Webbutbildning för medarbetare Powerpoints för utbildare

34 Uppdrag psykisk hälsa Mötescirklar för bl.a: Brukare/patienter Anhöriga Närstående Personal Övriga medverkande

35 Arbetsmaterial och mer information Lokala överenskommelser Avvikelsehantering Fler användbara länkar: SIP material: Riktlinje Mall Samtycke Mall Kallelse Mall SIP Implementeringsmaterial Information till brukare

36 På gång SIP genom 1177, testkommuner Revidering av vårt VG-material Gemensam SIP för alla målgrupper, även Västbus Utbildning av SIP-samordnare på fler ställen Nätverk av SIP-samordnare