Innehållsförteckning, Latent tuberkulos (LTB)- utredning, rutin för handläggning

Transkript

1 Hälso- och Sjukvård Dokumentnamn Latent tuberkulos (LTB)-utredning rutin för handläggning av Framtagen av Helena Ernlund Infektionskliniken Erik Degerman Infektionskliniken Jan Svedmyr Barnkliniken Karin Torberger primärvården Lars Arvidsson Primärvården Godkänd av Lars Hagman Verksamhetschef, infektionskliniken Ulf Börjesson Divisionschef primärvård Annica Lindell Lang ordförande specialitetsgruppen för allmän medicin Fastställd av Karin Stikå Mjöberg Förvaltningschef Gäller fr.o.m. - t.o.m Uppdaterat Reviderat Version 1.1 Diarienr Sida LD16/ /15 Syfte Att ge en sammanfattning av tillståndet latent tuberkulos. Att ge riktlinjer för handläggning av individer med positivt IGRA-test eller positiv PPD på vårdcentraler/inom asylhälsovården. Omfattning Rutinen gäller för primärvården i Landstinget Dalarna Ansvar Verksamhetschefen på respektive enhet ansvarar för introduktion, tillämpning och uppföljning av rutinen. Varje enskild medarbetare ansvarar för att följa rutinen och rapportera till specialitetsgruppen för allmänmedicin, via funktionsbrevlåda, primarvarden.dalarna@ltdalarna.se, eventuella brister, felaktigheter eller förbättringsförslag. Berör Primärvården Dalarna. Infektions- och barnklinikerna i Dalarna. Referens Socialstyrelsens rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos Telefon Infektionsmottagningen: Telefon Barnmottagningen: Innehållsförteckning, Latent tuberkulos (LTB)- utredning, rutin för handläggning Bakgrund/sammanfattning av latent tuberkulos 2 Handläggning av individer med positiv PPD/positivt IGRA-test på VC/asylhälsa (även flödesschema) 4 Information om latent tuberkulos på olika språk: kurmanji och thailändska 6-7 Fler språk: länk till Smittskyddsblad Tuberkulos, latent när behandling inte ges 1

2 Bakgrund/sammanfattning av latent tuberkulos Definition Frisk bärare av Mycobacterium tuberculosis. Syfte med utredning Att hitta de individer med latent tuberkulos som har större risk att utveckla aktiv tuberkulos och behandla dem för att minska den risken. Bakgrund 5-10 procent av dem som infekteras med tuberkelbakterier utvecklar senare aktiv tuberkulos. Minst hälften av dem insjuknar de första två åren efter smittotillfället. Risk för sjukdomsutveckling är relaterad till den smittades ålder och immunförsvar. Med behandling minskar risken att insjukna med upp mot 90 procent. Hälsokontroller Hälsokontroller med avseende på tuberkulos erbjuds människor som flyttar till Sverige från områden där tuberkulos är vanligt (>100 fall/ invånare). Personer som har haft kontakt med tuberkulossjuk eller vistats i högriskmiljöer som fängelser och flyktingläger innefattas också. Kontroll avseende tuberkulos innebär anamnes, och om positiv PPD eller positivt IGRA-test, lungröntgen. Tolkning av PPD Positiv PPD : Friska vuxna och vaccinerade barn: 10 mm Immunsuprimerade: 6 mm Ovaccinerade barn < 18 år: 6 mm Ofta görs IGRA-test. Positivt IGRA-test handläggs som positiv PPD. Om IGRA-test tas efter PPD, måste det gå minst två månader mellan (eller tas samtidigt) för att undvika boostring. Tolkning av IGRA I Dalarna används oftast IGRA-testet Quantiferon. Utsvaras som positivt eller negativt. Någon enstaka gång kan gränsvärde fås. I så fall ska provet tas om efter ca 4 veckor. 2

3 Behandling som vid latent tuberkulos ska ges direkt till: Alla ovaccinerade barn < 5 år som exponerats för smittsam tuberkulos. Smittsam tuberkulos definieras som direktmikroskopipositiv eller PCR-positiv lungtuberkulos. Behandling av latent tuberkulos bör övervägas till: Personer under 25 år. Individer med positiv PPD eller positivt IGRA-test och riskfaktorer för att utveckla tuberkulos. Personer med positiv PPD eller positivt IGRA-test som utsatts för smitta de senaste två åren= s k nysmitta. Personer funna vid smittspårning kring smittsam tuberkulos. Denna smittspårning utförs av Infektionskliniken. Behandling av latent tuberkulos ska inte ges vid: Misstänkt aktiv tuberkulos. Levercirrhos Relativa kontraindikationer: o Förväntad dålig följsamhet. o Tidigare behandlad tuberkulos. o Om personen kommer att vistas längre tid i högendemiskt område. o Annan leversjukdom. o Missbruk. o Ålder > 35 (p g a ökad biverkningsrisk). Riskfaktorer för att utveckla tuberkulos: Barn och ungdomar under 25 år (särskilt < 5 år + tonåringar) HIV/AIDS Transplanterade Genomgången mag-/tarmkirurgi Silikos Apikala lunginfiltrat Njursvikt/dialys Anti-TNF α-behandling Hematologisk malignitet Kortison (> 15 mg > 4 v) Alkoholmissbruk Diabetes Mellitus Rökning Grav undervikt Postpartum (6 mån) 3

4 Handläggning av individer med positiv PPD eller positivt IGRA-test på VC/asylhälsa Vid misstanke om aktiv tuberkulos: Personer < 13 år: akut remiss till Barnkliniken. Ta kontakt innan. Personer > 13 år: akut remiss till Infektionskliniken. Ta kontakt innan. Positiv PPD eller positivt IGRA-test utan misstanke om aktiv tuberkulos hos vuxna, utan riskfaktorer (se tabell, observera att ålder under 25 år är en riskfaktor) och utan misstanke om nysmitta (anamnes på smitta de senaste två åren): Skriftlig och muntlig information om tuberkulos, latent tuberkulos och att söka läkare vid tillkomst av symptom på aktiv tuberkulos: o Långvarig hosta o Långdragen feber o Nattsvettningar o Viktnedgång Positiv PPD eller positivt IGRA-test utan misstanke om aktiv tuberkulos, men med misstanke om nysmitta (smitta de senaste två åren) eller med riskfaktor (inklusive ålder under 25 år): Infektionskliniken (> 13 år) eller Barnkliniken (< 13 år) Sammanfattning av riskfaktorer (se tabell sidan 3 i övrigt) o Ålder under 25 år. o Sjukdom eller tillstånd som påverkar motståndskraften o Oklara lunginfiltrat. o Nyförlösta mödrar (6 mån post partum), se särskilt PM. Kontroller inför remittering Anamnes o Symptom på aktiv sjukdom: Långvarig hosta Långdragen feber Viktnedgång Nattsvettningar Efterfråga lymfkörtelsvullnad (vanligen på halsen). o Övriga sjukdomar? o Tidigare behandlad tuberkulos? o Tuberkulos i nära omgivning? o BCG-vaccinerad, ärr? o Lungröntgen 4

5 Flödesschema för handläggning av individer med positiv PPD eller positivt IGRA-test på VC/asylhälsa Hälsodeklaration PPD/ IGRA BCG till ovaccinerade < 18 år Negativ Symptom på aktiv tb eller patologisk röntgen Anamnes + lungröntgen Ej aktiv tb, normal lungröntgen + riskfaktor (inkl. alla barn) Positiv Barn < 13 år Infektion > 13 år Ej aktiv tb. nomal lungröntgen, ingen riskfaktor Information på VC/asylhälsa Barn < 13 år Infektion > 13 år Sammanfattning av handläggning av individer med positiv PPD eller positivt IGRA-test på VC/asylhälsa Misstanke om aktiv tuberkulos: akut remiss till Barn- eller Infektionskliniken. Positiv PPD eller positivt IGRA-test utan symptom på aktiv tuberkulos hos vuxna och utan riskfaktorer och utan misstanke om nysmitta (d v s smitta de senaste två åren): information på VC/asylhälsa, vid behov med stöd från Infektionskliniken. Positiv PPD eller positivt IGRA-test utan symptom på aktiv tuberkulos men med riskfaktorer (inklusive ålder under 25 år) eller misstanke om nysmitta: remiss till Infektionskliniken (> 13 år) eller Barnkliniken (<13 år) för bedömning om behandling ska ges. Gravida med positiv PPD eller positivt IGRA-test hänvisas till PM Tuberkulos handläggning av tuberkulos i samband med graviditet och BCG-vaccination av spädbarn Riskfaktorer för att utveckla tuberkulos Barn och ungdomar under 25 år (särskilt < 5 år + tonåringar) HIV/AIDS Transplanterade Genomgången mag-/tarmkirurgi Silikos Apikala lunginfiltrat Njursvikt/dialys Anti-TNF α-behandling Hematologisk malignitet Kortison (> 15 mg > 4 v) Alkoholmissbruk Diabetes Mellitus Rökning Grav undervikt Postpartum (6 mån) 5

6 Patientinformation Nordkurdiska INFEKTIONSKLINIKEN Falu lasarett Infektionsmottagningen Patientinformation och förhållningsregler TBC, översättning till kurmanji (nordkurdiska) Smittskyddsläkarnas smittskyddsblad Êşa Zirav, agahdariyên ji bona nexweşan 1 Tîrmeh 2004 Agahdariyên ji bona nexweşan û dîrektîfên gelemperî. Kurte-zanîna Dixtorê Nexweşiyên Jêkvegir. Raguheztin Êşa zirav ji bakteriyan çê dibe. Gava kesekî bi êşa zirav nexweş bikuxe, ev baktyeriyên ko ji cîger der tên dikevin hewayê û paşê kesekî din gava helma xwe digire ev bakterî dikevin hundirê wî. Di navbera ji vê nexweşî girtin û ketina vê nexweşiyê gelekî wext heye. Dermanên kêrhatî hene Bo êşa zirav dermanên kêrhatî hene, lê ev derman hetanî dawiyê nabin çare. Ji ber vê hindê hin wext dixwaze hûn bi temamî jê xelas bin. Gelekî girîng e ko hûn di vê kêliyê da kesên din nexweş nakin. Û cardin gelekî girîng e ko divê hûn dermanên ko dixtorê we di reşetaya we da nivisiye bigirin û divê bo saxbûna we çi tedawî hene hemiyan hûn temam bikin. Gava hûn ji vê nesaxiyê xelas bin hûn êdî dikarin jiyana xwe bi asayî dom bikin. Lê divê paşê di demek nêz da xwe ji nexweşiyan dûr bixînin. Êşa zirav ji bo civatê weke metirsî û xederiyek têye ditîn û divê em şopandina jêkvegirê bi rê ve bibin da ko kesên ji vê nexweşiyê girtine bibînin. Malbata we û kesên li der dora we bi rêkûpêk ji bona testkirina êşa ziravê û carinan jî bo x-raya hestiyan têne bang kirinê. Divê hûn tevlî şopandina jêkvegirê bin û ev kesên ko hatine bangkirinê divê bihêlînin li ser wan çi azmûn pêdivê bêne meşandin. Ji bona ko kesekî din hûn nexweş nekin divê hûn gur li van dîrektîfên bingehîn bikin Divê hûn li ser soza xwe bimînin û dixtorê xwe bibînin û testên ko dixtorê we pêwîst dibînin ji bo we hilbigirin. Hûn nikarin tedawiya xwe bêyî dixtorê xwe biguherînin. Heke hûn dixwazin dixtoran biguherînin, divê hûn ji dixtorê xwe ra bêjin. Gava hûn nexweş in, divê hûn Nehêlînin ko kesekî din nivînên we bi kar bîne. Nerin nik kesekî zarok an jî jinên ducanî an jî kesekî ko aşî nebûne an jî kesekî ko lawaz in ko bikevin nexweşiyê. Hûn dikarin li mala xwe bimînin an jî herin derva; lê kesekî ko ne ji malabata we ne têkilî pê ra daneynin. Banî mêvanan mekin ko werin mala we. Hûn mecbûr in ko li pey van dîrektîfan herin Bi Qanûna Nexweşiyên Gehînbar, jêkvegira ko hûn dikşînin bo civatê weke metirsî û xederiyek têye ditîn. Ji ber vê yekê hûn mecbûr in ko li pey ferman û gotinên dixtorê xwe herin. Bi daxwaza we, Dixtorê Nexweşiyên Jêkvegir yê li Devera we li ser van dîrektîfan cardin jî difikire. Hetanî ko ji wan azmûnek bêne birêvebirin, divê hûn gur li van dîrektîfên ko danine we bikin. Navnîşana Dixtorê Nexweşiyên Jêkvegir ya Li Devera we ev e: Helena Ernlund Erik Degerman Fredrik Rücker Specialistläkare Specialistläkare Specialistläkare 6

7 Latent tuberkulos thailändska 2013 ข อม ลเร องว ณโรคท แฝงต วอย ว ณโรคต ดเช อทางอากาศจากบ คคล คนหน งไปส อ กคนหน ง คนป วยซ งเป นว ณโรค และไม ได ร บการร กษา พวกเด ยวเท าน น ซ งจะน าเช อว ณโรค ต ดให คนอ นได การต ดเช อโรค จะเก ดข นเม อคนป วยไอและจาม แล วคนท อย ใกล ช ดคนป วยน น จะหายใจเช อว ณโรคเอาเข าส ร างกาย ไม ใช ท กคนท ส มผ ส ก บเช อโรค จะต ดก บโรค และคนส วนใหญ ท ต ดโรคจะไม ม อาการป วย ภ ม ต านทานการต ดเช อ ของร างกายของคนส วนใหญ สามารถป องก นไม ให เช อโรคแพร หลาย เช อโรค ไม กระต น แต ม นย งอย ในร างกาย และจะกระต นได ท หล ง สถาพน เร ยกว าว ณโรคท แฝงต วอย บ คคลท เป นว ณโรคท แฝงต วอย ม ล กษนะตามต อไปน ก ค อ ม อาการสบายด จะไม ท าให คนอ นต ดเช อว ณโรคได ผ านการตรวจสอบเช อว ณโรคซ งออกผลว า ต ดเช อ หากว า คนป วยไม ได ร บการร กษา การเป นว ณโรคแฝงต ว เขาอาจ จะเร มแสดงอาการว ณโรคท กระต นก ได การเส ยงใหเป นเช นน น ม มากท ส ดสองป แรกหล งจากว นท ต ดเช อ 9 ใน 10 คน ซ งเป นว ณโรคท แฝงต วอย จะไม เร มแสดงอาการว ณโรคท กระต น เช อว ณโรคสามารถแฝงต วอย ในร างกายของบ คคลเหล าน นตลอดช ว ตโดยไม แสดงอาการว ณโรค ส วนเด กทารกก ด หร อคนชราก ด หร อผ ท ม ภ ม ต านทานเส อมก ด ม การเส ยงมากกว า ท ร างกายของเขาจะแสดงอาการว ณโรค โดยปกต ผ ท เป นว ณโรค ท แฝงอย จะร บการร กษา เม อเขาเพ งต ดเช อ หร อถ าม การเส ยงใหญ ท เขาจะป วยเพราะว ณโรค เหต ท บางคนม ภ ม ต านทานเส อม อาจจะเพราะเขาป วย อดอยากหร อต งเคร ยด ถ าหากว าท านม อาการไอเป นเวลานาน เป นไข หร อลดน าหน ก ขอให ท านไปปร กษานายแพทย ของท าน Helena Ernlund Erik Degerman Fredrik Rücker Specialistläkare Specialistläkare Specialistläkare Infektionskliniken Infektionskliniken Infektionskliniken 7