RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 1 (14)

Transkript

1 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 1 (14) Greppet om utsläppen, Pilotförsök inför IT-stöd ELSA Tidsperiod: tom Projektledarens namn och organisatoriska enhet: Trafikverket Underhåll, Martin Strid, UHtm WSP, Stefan Uppenberg

2 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 2 (14) Distributionslista Statusrapporten riktar sig till: - projektstyrgruppen - projektsponsorn -förvaltningsledare - medlemmarna i projektgruppen - övriga (interna) intressenter Bilagor Peab Trafikverket miljödata PM Sammanställning Peab_Tfv_Vinterväghållning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Metod för pilotförsök Resultat Upptäckta problem Slutsats Rekommendationer om kravställning Övrigt Referenser Bilagor... 8

3 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 3 (14) 1. Sammanfattning Under våren 2017 genomförde Trafikverket tillsammans med WSP-Group, entreprenören PEAB samt tre åkerier ett pilotförsök för automatisk insamling och rapportering av klimatrelaterad data ifrån tre olika plogbilar. Syftet med pilotförsöket är att bygga kunskap inför Trafikverkets digitalisering av miljöarbetet. Information har först automatiskt förts över till både Volvos molnlösning, Dynafleet och Scanias moln, Scania Fleet för att sedan fångas in av åkerierna som via BEAst (Byggbranchens Elektroniska Affärsstandard) meddelanden skickats in till PEAB s system. PEAB har i sin tur låtit leveratören av sitt affärssystem, PipeChain bygga in automatik i sitt affärssystem som vidaresänder dessa meddelanden till Trafikverket efter att ha tagit bort information som är intern mellan åkare och entreprenör. Åkerier som deltog var Maserfrakt med en Volvo plogbil i Älvdalen samt GDL med en Scania plogbil. GDL har under 2016 genomfört ett annat pilotprojekt med PEAB så när frågan om att delta i aktuellt projekt kom fanns redan en kommunikationsväg från GDL s ordersystem till PipeChain. Ytterligare ett åkeri var tänkt att deltaga i pilotförsöket, Bellmans se bilaga 5. Teknisk lösning för pilotförsöket var att Trafikverket tillhandahöll en SFTP tjänst och en landningsplats för meddelandena i form av xml-filer. Detta var den lösning som på kort sikt var den enklaste då vi ännu inte har något system i mottagande änden. SFTP tjänsten beställdes internt på Trafikverket den 2 februari och aktuella meddelanden inkom mellan 28/3 och 21/4. Ett enkelt program togs fram för att sammanställa informationen i de mottagna meddelandena till en excelfil som WSP-Group kan använda till manuella analyser och samkörning med uttagna koordinater ifrån systemet MIP som håller reda på plogbilarnas positioner i nära realtid. Eftersom pilotförsöket kom igång sent på våren så har vi inte haft så många uppdrag som avser plogning och sand/saltning men vi fick ändå in 35 dagsrapporter.

4 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 4 (14) 3. Metod för pilotförsök De fordon som deltagit i pilotförsök har genererat data genom koppling till främst två system, Peabs GPS-system (Fleetzeek) och fordonens molntjänster, Volvos Dynafleet och Scania Fleet (via FMS-standard). När uppdraget börjar, startar föraren sin handdator/app för att börja rapportera data och stoppar när arbetet tar slut (triggas manuellt). Åkerierna använder sina affärssystem (t.ex. Hogia Mobilast) för att sammanställa information om position (GPS-data från Fleetzeek), start- och stopptid samt uppgifter om bränsleförbrukning och mängder salt och sand, i form av orderkvitton per uppdrag, baserat på en anpassad version av BEAst standard (version 1.3). Dessa orderkvitton överförs via åkeriernas affärssystem vidare till PEABs IT-system (Pipechain) som sammanställer orderkvittona och skickar dem vidare till en test sftp server hos Trafikverket, i XML-format filer via FTP protokoll. Trafikverket sammanställer alla rapporterade XML-filer, konverterar dem till Excel-format och skickar vidare till WSP. Bilden nedan är ett exempel på Excelfil som WSP mottager: Genom att analysera rapporten kan WSP beräkna 1. CO 2-utsläpp 2. Förbrukning per timme (l) 3. Förbrukning per km (l) WSP laddar ned rapporten för samma uppdrag från MIP (med hjälp av datum/tid och fordons ID/registreringsnummer), och använder Trafikverkets modellverktyg Klimatkalkyl för att beräkna CO 2-utsläpp baserat på rapporterade åtgärdstider (beräknas med schabloner för fordonens drivmedelsförbrukning per timme). Detta värde kan sedan jämföras med resultatet baserat på inrapporterade orderkvitton.

5 Manuellt Triggers Manuellt Auto Manuellt RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 5 (14) Nedan är en bild som visar pilotförsöket i sin helhet: Maserfrakt GDL GPS data Start/Stop tider Volvo molntjänst (Dynafleet) positionering s-system (FleetZeek) Hämtar uppgifter (Körda km, förbrukad Diesel mm, ) från Volvos moltjänst Auto API Maserfrakt affärssystem eller GDL affärssystem (Hogia) Skapar Orderkvitto per uppdrag (inkl. körda sträcka, förbrukning, salt och sand uppgifter) baserad på anpassad version av BEAst standard (version 1.3) Aggregerar och filtrerar orderkvitton med anpassad BEAst standard och skickar vidare till TRV (via FTP) PEAB affärssystem (Pipechain) Sammanställda orderkvitton XML fil över (SFTP) Trafikverket (sftp server) Sammanställer informationen i de mottagna meddelandena till Excel fil och skickar vidare till WSP Beräknar CO2 utsläpp baserad på: 1. Förbrukning data från fordons (ny metod) 2. Antal timmarna från MIP(Klimatkalkyl) Manuellt WSP Klimatkalkyl (CO2) Typ av åtgärd, Uppdrags tid, position, fordons ID etc... MIP Hämtar rapport från MIP för samma arbete i orderkvitton (sökning via tid/datum och fordons ID/registreringsnummer) 4. Resultat Enligt beräkningar baserade på orderkvitton för inrapporterade uppdrag fås totala och genomsnittliga CO 2-utsläpp, förbrukning per timme och förbrukning per kilometer enligt tabell nedan: För att kunna jämföra resultat baserat på inrapporterade orderkvitton med vad resultaten skulle blivit baserat på MIP-rapporter och verktyget Klimatkalkyl, har WSP beräknat resultat för båda dessa metoder för de uppdrag där data funnits tillgängligt i båda rapporteringssystemen.

6 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 6 (14) Utsläppsberäkning baserad på orderkvitton från pipechain: CO 2-mängd (kg) har beräknats med formel nedan: CO 2 kg = Förbrukning (l) x Emissionsfaktor (kg CO 2/l) o Förbrukning finns per uppdrag per tid och datum för varje fordon i orderkvitto o Emissionsfaktor för diesel hämtades från Klimatkalkyl (2,87 kg CO 2/l). CO 2-mängd för den körtid som också finns inrapporterad i MIP blir 3530 kg Utsläppsberäkning baserad på data från MIP och Klimatkalkyl: Åtgärdstider från MIP, där motsvarande åtgärder fanns rapporterade i orderkvitton, lades in i Trafikverkets modellverktyg Klimatkalkyl för underhållskontrakt. Resultatet blev 3796 kg. Resultaten visar på 7% skillnad mellan de två olika metoderna för att beräkna CO 2. Tabellen nedan visar beräkningar baserade på både MIP-rapporter och orderkvitton för gemensamma körningar: Fordons ID Total körtid (orderkvitto) Total körtid (MIP) CO2 utsläpp, kg (orderkvitto) CO2 utsläpp, kg (MIP) Procent skillnad (MIP- Orderkvitto) KZL570 44:41 (tim:min) 44:05 (tim:min) ,57 7% 4.1 Upptäckta problem Bara en av tre bilar (KZL570) som deltog i pilotförsöket kunde hittas i MIP-databasen och de andra två har inte rapporterat uppdragen till MIP. Under vissa perioder saknas åtgärdsdata i MIP-databas, men finns rapporterad i orderkvitton. Orsaker kan vara att föraren har glömt att starta rapportering till åkeriets affärssystem, affärssystemet har inte vidarebefordrat den till MIP, har rapporterat med fel fordons-id eller fel typ av åtgärd. Dvs total körtid från orderkvitto för ett fordon är inte samma som total körtid från MIP för samma fordon. Även de gemensamma rapporterade data för samma fordon i MIP och från orderkvitto har inte exakt samma start/stop tid. Total körtid från orderkvitto är 44tim och 41min, men motsvarande total tid från MIP är 44tim och 5min. 5. Slutsats Från detta pilotförsök kan man konstatera att befintlig metod som används för att beräkna CO 2- utsläpp i Klimatkalkyl ger bra överensstämmelse med verkliga utsläpp för just åtgärden

7 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 7 (14) vinterväghållning (endast 7% högre resultat jämfört med beräkning direkt baserad på förbrukning i orderkvitto). Data från de två källorna MIP och orderkvitton är inte synkade (tidsmässigt) och det kommer att leda till felaktigt resultat för längre period av rapportering. Således rekommenderas att någon typ av synk funktion (med koppling till uppdrag, fordon och start/stop tid) ska implementeras för att undvika diskrepans mellan olika data källor.. Eftersom data rapporteras via två olika system kopplade till fordonen (fordonens molntjänster och Zeekfleet) är datakvaliteten beroende på den mänskliga faktorn och under vissa perioder skedde ingen datarapportering till ett av två system. Detta kan också lösas med synkfunktion eller automatisering av start/stop-funktion i fordon. Alla åkerier har inte avtal med molntjänstleverantörer och alla fordon är inte utrustade med enheter för uppkoppling till fordonstillverkarnas molnlösningar. Det finns andra leverantörer, som t.ex. Fältcom, som kan leverera molnlösningstjänst tillsammans med en enhet i fordon för kommunikation mellan fordon och server. Sammanfattningsvis kan sägas att med hjälp tekning som finns tillgänglig idag är det möjligt att samla in miljörelaterad data från fordon och redovisa dem med hjälp av ett IT lösning. Detta kräver aggregering, klassificering och synk av data från olika källor. Många steg under detta pilotförsök har utförts eller triggats manuellt, men en stor del kan automatiseras redan idag. 5.1 Rekommendationer om kravställning Om Trafikverket vill ställa krav på rapportering av miljödata liknande detta pilotförsök i framtida baskontrakt rekommenderas Trafikverket att ta fram och bifoga till kravställning en tydlig specifikation för rapporteringsformat (rapportinnehåll, innehållets format, upplösning, rapporteringsperiod, m.m.), helst genom att relatera till eller använda BEAst standard. Trafikverket bör också definiera tekniska krav och systemkrav för viktiga delar och system i datainsamlingskedjan för att kommunikation ska kunna ske smidigt och kvalitetssäkrat mellan de olika systemen (t.ex. gällande filformat, synkmetod, gränssnitt och API etc). Även om pilotförsöket visar att det finns system tillgängliga idag för att uppnå önskade funktioner så bör man vara medveten om att de ännu inte finns någon större vana i branschen av att använda dem, och det finns inte ETT entydigt sätt att implementera funktionerna, utan många olika möjliga lösningar. Olika entreprenörer har olika mognadsgrad och lösningar när det gäller användning av system. I en eventuell kravställning bör Trafikverket därför ta höjd för att det troligen krävs en hög grad av samarbete och gemensamt utvecklingsarbete mellan beställare, entreprenörer, underentreprenörer och systemleverantörer för att uppnå en framgångsrik och kvalitetssäkrad systemimplementering. Kravställningen bör utvecklas stegvis och i ett första skede rekommenderas en inriktning mot fortsatta, utökade pilotförsök för att täcka upp ett

8 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 8 (14) representativt urval av entreprenörer, fordonstyper och geografiska förutsättningar. Några av de utmaningar som är viktiga att fokusera på är: Entreprenör och underentreprenör: IT-systemutveckling/anpassning fordonsutrustning Beställare: intern systemutveckling/anpassning säkerställa resurser för analys och uppföljning av datamottagning, samt återkoppling till entreprenören 6. Övrigt 7. Referenser Gör en förteckning över de dokument som Statusrapporten refererar till. 8. Bilagor Bilaga 1. PM Pilot miljödata till Trafikverket via Peab från entreprenör GDL Transport Johan Olsson, GDL Bilaga 2. Pilotprojekt Peab/Trafikverket/Beast. Thomas Eklund, Maserfrakt Bilaga 3. PM pilot miljödata till Trafikverket från Entreprenör Peab Steffen Abrahamsson, PipeChain Bilaga 4. Erhållna rapporter Bilaga 5. Kommentar från Bellmans åkeri

9 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 9 (14) Bilaga 1 PM Pilot miljödata till Trafikverket via Peab från entreprenör GDL Transport GDL Transport använder Hogia Mobilast som systemstöd. GDL s platskontor i Linköping gjorde tillsammans med Peab under 2016 ett pilotprojekt för att kunna skicka digitala orderkvitton till Peab. När frågan om att delta i aktuellt projekt kom fanns en förberedd och testad kommunikationsväg från GDL s ordersystem till PipChain. GDL i Kalmar har, med utgångspunkt från det som tidigare gjorts, kompletterat Mobilast med aktuella artiklar och artikelfält för att kunna kommunicera önskad miljödata. Tester att skicka orderkvitton har sedan gjorts. I och med att det vid start för projektet var långt fram på vintersäsongen och att tiden varit knapp valde GDL Kalmar att manuellt hantera den data som skulle skickas. Klockslag, körda kilometer och utlagd saltmängd har hämtats från Peab s GPS-system Fleetzeek. Uppgifterna har mailats till GDL från Peab Öland. Uppgifter om bränsleförbrukning skulle rapporteras av chauffören efter avslutat uppdrag via fordonsdatorn. På grund av intensivt snöfall vid uppstart i skarpt läge misslyckades detta till viss del. Chaufförer byttes av och avläsningen av bränsleförbrukningen blev inte korrekt. Aktuellt fordon, en Scania, har en koppling till Scania Fleet men inte med utökad tjänst för att i detalj kunna följa bränsleförbrukningen. Fortsättningsvis kommer uppgifter om bränsleförbrukning i detalj att hämtas från Scania Fleet, abonnemang för tilläggstjänsten kommer att tecknas. Insamlade uppgifter har manuellt registrerats i Hogia Mobilast och skickats till PipeChain. Johan Olsson

10 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 10 (14) Bilaga 2 Pilotprojekt Peab/Trafikverket/Beast MaserFrakt har sedan tidigare en uppsättning mot Pipechain för Beastmeddelande (tidig variant). Dock blev denna aldrig tagen i drift pga att det inte fanns lämpliga testprojekt i vår region. Fick en förfrågan v 7 av Johan Andersson på Peab om att vara med i ett pilotprojekt gällande att skicka miljödata till Peab/Trafikverket på vinterväghållning. Tanken var att vi skulle kunna hämta miljödata från Volvos Dynafleet molntjänst och skicka dessa via vår befintliga uppsättning mot Peab. Vi kompletterade våran tidigare uppsättning av Beastmeddelande till Pipechain med behövliga fält för miljödata. Samt gjorde en del manuella tester. En applikation utvecklades internt för att kunna göra förfrågningar av miljödata mot Volvos API-molntjänst. Det visade sig dock initialt att de miljörapporter var för grovskaliga mot den rapportering som Trafikverket önskade i pilotprojektet. Efter ytterligare efterforskningar så visade det sig att vi kunde koppla på en positioneringstjänst hos Volvo som möjliggjorde en mer detaljerad nivå på rapporterna. Tidpunkterna på vinterväghållnings levererades in via mail, 1 gång/vecka, av PEABs personal från deras GPS-system Fleetzeek. Chauffören av fordonet har inte behövt anpassa sitt arbetssätt för denna pilot. En förenklad skiss över vårat flöde ser ut som bilden nedan. De manuella triggers skulle vi byta ut mot automatik om det varit flera transaktioner / fordon inblandade.

11 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 11 (14)

12 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 12 (14) Bilaga 3 PM pilot miljödata till Trafikverket från Entreprenör Peab Entreprenör i detta fallet Peab använder PipeChain som systemstöd. Eftersom vi redan med PipeChain som systemstöd åt Peab arbetar med digitala orderkvitto från åkare, var det inget större arbete att få till denna pilot. Hela grunden fanns redan för vad vi ville göra. Vi utnyttjar samma orderkvitto som vi normalt erhåller från åkare som en digital följesedel för utfört uppdrag. Således ingen skillnad mot hur vi arbetar normalt med digitala följesedlar från leverantörer/åkare. Skillnaden är att åkare även rapporterar miljödata via digital följesedel som vi då läser in tillsammans med följesedel till PipeChain. BEAst standarden orderkvitto med miljödata är ej släppt i den nyaste versionen. Detta gör att vi inte fullt ut kan använda det format som är anpassat till miljödata. Det saknades även koder för att hantera enheten liter för bränsleförbrukning. Vi har kompletterat med rätt enheter enligt kommande version av BEAst standarden. Konfigurerade logik i PipeChain systemet för att automatiskt kunna sända orderkvitto vidare till slutkund i detta fall Trafikverket. Inget större jobb då logiken finns i systemet och vi gjorde en mappning av utgående transaktion till BEAst orderkvitto format. Skapade logik i PipeChain för att kunna överföra filer via FTP på ett krypterat sätt. Detta i sig har inget med denna pilot att göra utan hänför sig till ren kommunikationsteknik. I övrigt har endast tester med åkare och Trafikverket gjorts samt uppföljning av inrapporterade orderkvitto. Någon manuell handpåläggning görs inte i PipeChain ( i detta led) allt går automatiskt. Steffen Abrahamsson

13 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 13 (14) Bilaga 4 Erhållna rapporter OrderReceiptNDocumentDa VersionNu OrderDate ProjectNu PartyIden PartyIden LineNum VehicleIdenti LoadingDat UnloadingDa FuelConsu MeasureUni DrivingDis SuppliersArti ArticleNumbe ArticleDescri DeliveredQ MeasureUnit umber tetime mber Status AndTime mber tifier tifier2 ber tynumber eandtime teandtime mption tnebtype tance clenumber rtypecoded ption uantity NeBType PAX ,95 LTR 385,9 1 SA Snöröjning 11,25 HUR PAX TNE 40 SA Salt 2, PAX ,85 LTR 381,7 1 SA Snöröjning 10 HUR PAX TNE 40 SA Salt 3, PAX ,45 LTR 418,9 1 SA Snöröjning 10 HUR PAX TNE 40 SA Salt 5, PAX ,85 LTR 265,7 1 SA Snöröjning 6 HUR PAX TNE 40 SA Salt 0, PAX ,8 LTR 209,6 1 SA Snöröjning 5 HUR PAX TNE 40 SA Salt 3, PAX ,7 LTR 263,4 1 SA Snöröjning 8,25 HUR PAX TNE 40 SA Salt 1, PAX ,6 LTR 667,2 1 SA Snöröjning 15 HUR PAX TNE 40 SA Salt 1,9 Spridning sand/saltbla LTR SA ndad san 2,82 HUR ,7 LTR SA underbett 3,22 HUR ,83 LTR 59 3 SA underbett 2,35 HUR ,65 LTR 46 3 SA underbett 1,7 HUR ,45 LTR 45 1 SA Plogning 2,39 HUR ,13 LTR SA underbett 3,31 HUR ,59 LTR SA underbett 2,56 HUR ,23 LTR SA underbett 3,6 HUR ,88 LTR SA Plogning 2,29 HUR ,02 LTR SA Plogning 2,94 HUR ,28 LTR SA underbett 4,21 HUR ,3 LTR 36 1 SA Plogning 1,9 HUR Spridning ,75 LTR SA salt/sand 3,36 HUR Spridning ,18 LTR SA sand/salt 3,08 HUR Spridning sand/saltbla ,3 LTR SA ndad san 4,32 HUR ,27 LTR SA underbett 2,43 HUR ,32 LTR SA underbett 3,29 HUR ,51 LTR SA underbett 2,36 HUR Kombibil plogning,san dning, HLR LTR 76 SnöKombibil SA saltning 6 HUR Kombibil plogning,san dning, HLR LTR 117 SnöKombibil SA saltning 6 HUR Kombibil plogning,san dning, HLR LTR 89 SnöKombibil SA saltning 6 HUR ,24 LTR SA Plogning 2,3 HUR Spridning ,69 LTR SA salt/sand 2,97 HUR ,1 LTR SA Plogning 2,36 HUR ,91 LTR SA underbett 2,33 HUR ,47 LTR SA underbett 4,4 HUR ,27 LTR SA Plogning 3,14 HUR

14 RAPPORT FRÅN PILOTFÖRSÖK 14 (14) Bilaga 5 Kommentar från Bellmans åkeri Bellmans åkeri var med i pilotförsöket men förmedlingen av data fullbordades ej. Orsaken var att Bellmans ej hade Trafikverket som kund och därför ej heller var kopplad till MIP-data. Här nedan är Bellmans kommentar till pilotförsöket. Från: Patrik Sandahl [mailto:patrik@bellmans.se] Skickat: den 13 juni :20 Till: Uppenberg, Stefan <stefan.uppenberg@wspgroup.se> Ämne: SV: Utkast, Rapport från pilotförsöket Eftersom vi skickade vårt första skarpa NEC-meddelande så är detta inget konstigt för oss. Vi kör på precis som vanligt och vill att fler uppdragsgivare efterfrågar digital information. / Patrik