Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys. Upplaga

Transkript

1 Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga

2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund och syfte... 3 Struktur kring rapporten och nyckeltalen... 4 Snabbanalys... 7 Projektgruppens analys av nyckeltalen Nyckeltal Övergripande nyckeltal Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Värna demokrati, delaktighet och inflytande Projektgrupp Cecilia Berg, ledningsförvaltningen Erika Haanes, socialförvaltningen Jonas Hampus, omvårdnadsförvaltningen Linnea Bergström, ledningsförvaltningen Malin Adolphson, ledningsförvaltningen Margareta Gustafsson, barn- och utbildningsförvaltningen Ove Stenberg, socialförvaltningen Peter Sjöstrand, ledningsförvaltningen Sari Nilsson, ledningsförvaltningen Sofia Reyier Österling, barn- och utbildningsförvaltningen Ussi Jonsson Kjellberg, kultur- och fritidsförvaltningen

3 Inledning Bakgrund och syfte Det krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att upprätthålla styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning. Hösten 2013 startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag uppdelades i tre etapper: 1. Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med kommunens egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning. 2. Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter. 3. Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltal som tagits fram för kommunens verksamheter. Hur har nyckeltalen valts ut till rapporten? Samtliga nyckeltal (förutom nyckeltalet med benämningen Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm ) som finns i rapporten är hämtade från databasen Kolada (Kommun- och Landstingsdatabasen). I Kolada kan man jämföra och analysera nyckeltal för både kommunal verksamhet och landstingets verksamhet. Nyckeltalet Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm hämtas från nilsholgersson.nu där man samlar in och jämför statistik mellan kommuner. Branschorganisationer så som Svenskt vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärvärme har bidragit med faktauppgifter. De nyckeltal som finns med i Nyckeltalsrapporten innefattar både nyckeltal som tidigare valts ut av förvaltningarna och anses viktiga att följa upp samt nyckeltal från den nationella KKiK rapporten (Kommunens Kvalitet i Kortet). Nytt för denna rapport är att vi även lagt med indikatorer med träff i Kolada som man tog fram till Verksamhetsplan Då många nya nyckeltal tillkommit till rapporten har vi valt att lägga vissa snarlika nyckeltal som kompletterande nyckeltal. För mer information kring de kompletterande nyckeltalen hänvisas läsaren till kolada.se. 3

4 Struktur kring rapporten och nyckeltalen Tidigare var nyckeltalsrapporten sorterad efter ett verksamhetsperspektiv. Från och med denna rapport är utgångspunkten för indelningen baserad på kommunens fem huvudprocesser: Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbetsmarknad Tillgodose behovet av goda livsmiljöer Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna Värna demokrati, delaktighet och inflytande Inom respektive huvudprocess tar kommunfullmäktiges resultatmål hand om och får genomslag inom de olika verksamheterna. Vilka kommuner jämför sig Falun med? I rapporten jämförs Falu kommun med tre olika kommungrupperingar: Samtliga kommuner i Sverige (alla kommuner ovägt medelvärde) Kommunerna i Dalarnas län Liknande kommuner d.v.s. kommuner med liknande strukturella förutsättningar (olika kommuner beroende på verksamhet) Kolada har ett bra stöd för att lätt ta fram likhetsutsökta kommungrupper 1 vilket underlättar jämförelsearbetet med liknande kommuner. Nedan följer en förteckning över vilka likhetsutsökta kommungrupper som finns i rapporten och vilka kommuner som ingår i respektive grupp för aktuellt år. Observera att de kommuner som definieras som liknande kommuner 2017 också visas i historiska jämförelser även om de inte ingick i urvalsgruppen det aktuella året. Värdet för liknande kommuner 2012 kan alltså vara baserat på en eller flera kommuner som är liknande kommun 2017, men som inte var det I liknande kommuner redovisas medelvärdet för de sju kommuner som är mest likt den egna kommunen utifrån den strukturårsjusterad standardkostnad viktad till 70% och antal invånare 30%. I strukturella skillnader tas hänsyn till socioekonomiska faktorer, demografiska faktorer, d.v.s. åldersstrukturen, geografiska faktorer, d.v.s. om kommunen är en glesbygdskommun eller om befolkningen bor samlat. 4

5 Jämförelsegrupp Liknande kommuner förskola Invånare totalt, antal: 30.0% Referenskostnad förskola inkl. öppen förskola, kr/inv: 70.0% Liknande kommuner grundskola Invånare totalt, antal: 30.0% Referenskostnad grundskola inkl.förskoleklass, kr/inv: 70.0% Liknande kommuner gymnasieskola Invånare totalt, antal: 30.0% Referenskostnad gymnasieskola, kr/inv: 70.0% Liknande kommuner IFO Invånare totalt, antal: 30.0% Referenskostnad individ- och familjeomsorg, kr/inv: 70.0% Liknande kommuner LSS Invånare totalt, antal: 30.0% Referenskostnad LSS, kr/inv: 70.0% Liknande kommuner Äldreomsorg Invånare totalt, antal: 10.0% Referenskostnad äldreomsorg, kr/inv: 30.0% Huvudmannaskap hemsjukvård?, (Ja=1, Nej=0): 60.0% Liknande kommuner Övergripande Strukturkostnad kommunen, kr/inv: 60.0% Invånare totalt, antal: 20.0% Skattekraft kommun, kr/inv: 20.0% Kommun Borlänge Kalmar Trollhättan Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Östersund Falkenberg Hässleholm Nyköping Sandviken Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Borlänge Landskrona Motala Skövde Trollhättan Uddevalla Örnsköldsvik Järfälla Kristianstad Köping Nyköping Sigtuna Sundbyberg Uddevalla Gotland Lidingö Mölndal Norrtälje Nyköping Trollhättan Tyresö Borlänge Karlskrona Trelleborg Trollhättan Uddevalla Varberg Östersund Norrtälje Nyköping Sandviken Sigtuna Strängnäs Uddevalla Örnsköldsvik 5

6 Så läser du nyckeltalen Nyckeltalet redovisas under en tio-årsperiod för att kunna ge en bra bild över trenden och om värden ligger stadigt eller inte. Samma intervall visas även för de nyckeltal som inte har tio års data tillgängligt i databasen och visar på så sätt hur länge nyckeltalet funnits eller hur ofta det rapporteras. Nyckeltalen analyseras och kommenteras av personer i verksamheten som är väl insatta i ämnet. Den kontaktperson som finns angiven för ett nyckeltal har i de flesta fall medverkat i arbetet kring analys och kommentar. Jämförelsegrupperna i diagrammen är framräknade med ovägt medel. En fördel med ovägt medel är att dessa medelvärden alltid kan beräknas. Med ovägt medel menas att alla kommuner ges samma vikt oavsett storlek på kommun. Saknas värde för någon kommun som ingår i jämförelsegruppen tas inte kommunen med i medelvärdesberäkningen. Vi har i 2017 års nyckeltalsrapport valt att övergå till ranking av nyckeltalet i en fyrgradig skala, enligt följande: 25 % 25 % 25 % 25 % Betydligt lägre än medel, alla kommuner Lägre än medel, alla kommuner Högre än medel, alla kommuner Betydligt högre än medel, alla kommuner Den fyrgradiga skalan är tänkt att ge läsaren en snabb lägesbeskrivning till hur Falun ligger i jämförelse med andra kommuner. Tänk på att nyckeltalsjämförelser ger en bild av hur kommunen fördelar sina resurser och vad som fås ut av resurserna. Bakom kostnadsnyckeltalen kan det även finnas strukturella skillnader samt skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter mellan kommunerna. Det innebär att en hög kostnadsnivå inte alltid behöver vara negativt, utan kan tyda på att man gjort stora satsningar inom området. Förklarande symboler U = Nyckeltalet är uppdaterat med ny statistik sedan föregående rapport N = Nyckeltalet är nytt för rapporten KKIK = Nyckeltalet finns med i KKiK rapporten Indikator = Nyckeltalet finns med som en indikator i Verksamhetsplan

7 Snabbanalys Sid nr Nyckeltalsbenämning Nyckeltals nummer Övergripande nyckeltale Kolada nummer Märkning 13 Demografisk försörjningskvot, kommun U 1 N Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) 2 N00914 KKiK 15 Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 3 N Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) U 4 N Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) U 5 N Skattesats totalt kommun, (%) U 6 N Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad U 7 N00938 KKiK 20 Återstående medellivslängd vid födseln kommun, år 8 N00925 N Invånare totalt, antal (Index (basår=100) U 9 N Åldersstruktur, Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) 11 N03002 Indikator 24 Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv U 12 N Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) U 13 N03103 Indikator 26 Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv U 14 N Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel U 15 N Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) U 16 N00090 Indikator 29 Nettokostnadsavvikelser - referenskostnad 2016 (%) Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2014, (%) U Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag N 19 N03001 Indikator Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete 32 Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning Totalt U 20 U07451 Indikator 33 Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt - Information, NKI N 21 U07509 Indikator 34 Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare N 22 N00941 KKiK Indikator 35 Utrikes födda år bland anställda, andel (%) N 23 N00220 Indikator Tillgodose behovet av goda livsmiljöer 36 Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 24 U07409 KKiK Indikator 37 Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv U 25 N Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % 26 U Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv U 27 N Nettokostnad parker, kr/inv U 28 N Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2- ekv/inv 29 N00401 Indikator 42 Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm 30 Ej Kolada 7

8 Sid nr 43 Nyckeltalsbenämning Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel % Nyckeltals nummer Kolada nummer Märkning 31 U07414 KKiK 44 Insamlat hushållsavfall kommun, kg/inv N 32 U07801 Indikator 45 Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning N 33 U07403 Indikator 46 Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv U 34 N07403 Indikator 47 Anmälda brott om skadegörelse per inv. N 35 U07452 Indikator 48 Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel av bef. (%) N 36 N07900 Indikator 49 Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 37 U Invånare år med låg tillit till andra, andel (%) 38 U Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 39 U11401 KKiK 52 Nöjd Region-Index Helheten 40 U Nöjd Region-Index - Trygghet 41 U00405 Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga 54 Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal U 42 N11102 KKiK Indikator KKiK Indikator KKiK Indikator 55 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn U 43 N11008 KKiK Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel(%) 44 U15455 KKiK 45 N Kostnad för kommunal grundskola, kr/elev U 46 N Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA 47 N15474 KKiK Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) 48 N15543 KKiK 61 Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt 49 N Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) 50 N15436 KKiK Indikator 63 Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev 51 N17007 KKiK 64 Sökande till gymnasiekola intagna på 1:a handsval, andel (%) 52 N Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) N 53 N17434 Indikator 66 Ungdomar i grund- och gymnasieskola som haft feriejobb eller praktik, antal N 67 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 55 N Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år 54 U40421 Indikator 56 N Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 57 N17491 KKiK Indikator 70 Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) U 58 N Barn och unga år som var föremål för individuellt behovsprövade öppna insatser, andel (%) N 59 N33803 Indikator 8

9 Sid nr 72 Nyckeltalsbenämning Barn i befolkningen som ingår i familjer med ekonomiskt bistånd, andel (%) N Nyckeltals nummer Kolada nummer Märkning 60 U31803 Indikator 73 Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år U 61 N Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år 62 N33801 Indikator 75 Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år 63 N33800 Indikator 76 Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 64 U33400 KKiK 77 Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år U 65 N Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år, (%) U 66 U Nettokostnad fritidsgådar U 67 N Nettokostnad kulturverksamhet U 68 N Nettokostnad musik- ooch kulturskolan, kr/inv U 69 N Nettokostnad idrott- och fritidsanläggningar, kr/inv 70 N09021 Tillgodose behovet av trygghet och välfärd för vuxna 83 Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år U 71 N Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) U 72 N Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avs boende enl LSS 9.9, medelvärde Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avs kontaktperson enligt LSS, medelvärde Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 73 U U U28423 KKiK 88 Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv U 76 N Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år U 77 N Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv U 78 N Arbetslöshet mars månad, (%) U 79 N00919 Indikator 92 Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. U 80 N Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i månader under året, andel (%) Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll 81 N N Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år U 83 N Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 84 U31402 KKiK Indikator 97 Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel % 85 U Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 86 U31801 Indikator 87 N31807 KKiK 100 Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) 88 U Ej återaktualiserade personer med försörjningsstöd ett år efter avslutat försörjningsstöd, andel (%) N 89 U31462 Indikator 102 Bidragshushåll ekonomiskt bistånd, antal/1000 inv N 90 N31800 Indikator 9

10 Sid nr 103 Nyckeltalsbenämning Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) (Värde) Nyckeltals nummer Kolada nummer Märkning 91 U21468 KKiK 104 Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 92 N Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv 65+ U 93 N Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare U 94 N21010 KKiK Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) N Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 95 U21401 KKiK Indikator 96 U21431 KKiK 97 U21462 Indikator 98 U23471 KKiK 111 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) U 99 N Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv 65+ U 100 N Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare U 101 N23009 KKiK Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) 102 U23468 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum, särskilt boende 103 U23401 KKiK 116 Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv U 104 U Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - tillräckligt med tid, andel (%) N 105 U23432 KKiK 106 U23459 Indikator 119 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - möjlighet påverka tider, andel (%) N 120 Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) 108 U Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) Gott bemötande vid kontakt med kommunen, andel av maxpoäng, (%) 107 U23460 Indikator Värna demokrati, delaktighet och inflytande 109 U U00486 KKiK Indikator KKiK Indikator KKiK Indikator 123 Informationsindex för kommunens w ebbplats 111 U00415 KKiK 124 Informationsindex för kommunens w ebbplats - Företagsperspektiv N 112 U07434 Indikator 125 Huvudbibliotekets öppethållande utöver på vardagar, timmar/vecka 126 Nöjd Inflytande-Index Helheten 114 U U09403 KKiK KKiK Indikator 127 Nöjd Medborgar-Index Helheten 115 U00401 KKiK 128 Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng 116 U00416 KKiK 10

11 Projektgruppens analys av nyckeltalen Faluborna Falun har, sedan ett antal år, en växande befolkning, där ökningen de sista åren varit större än tidigare. Arbetslösheten i kommunen är lägre än både riket och länet, säkerligen delvis beroende på att faluborna har en relativt hög utbildningsnivå. Sambandet mellan utbildningsnivå och hälsa är känt 2 och det bekräftas även för Faluns del. 74 % av faluborna skattar sitt hälsotillstånd högt, jämfört med 70% i riket. Goda uppväxtmiljöer för barn och unga Ett av kommunens viktigaste uppdrag (och en av kommunens huvudprocesser) är att främja goda uppväxtvillkor för barn och unga. Detta är också den politiska majoritetens fokusområde. En snabbanalys bekräftar att det ser positivt ut inom många områden. Officiella skolresultat för samtliga kommuner VT17 offentliggörs efter denna rapports publicering. Sedan tidigare har Falun en god tradition med en hög andel elever som tar gymnasieexamen inom fyra år och med en hög genomsnittlig betygspoäng i jämförelse med andra gymnasiekommuner. Andelen elever med behörighet till ett nationellt gymnasieprogram (minst yrkesprogram) efter grundskolan har de senaste tio åren kontinuerligt sjunkit i Falun liksom i andra kommuner hade en högre andel elever behörighet till ett nationellt program på gymnasiet i Falun jämfört med liknande och samtliga kommuner vilket är positivt men till viss del påverkas av en förändring i urvalsgruppen. Det vi behöver vara observanta på är trenden med sjunkande skolresultat de senaste åren. Antal barn per årsarbetare i förskolan har också förbättrats (minskat) de senaste åren men Falun har fortfarande fler barn per årsarbetare i förskolan än jämförelsekommunerna. Orsaken till detta är till viss del strukturell, då små förskole-enheter gör det svårt att få verksamheten resurseffektiv på mornar och sena eftermiddagar då det är få barn på plats. Merparten av eleverna har en positiv syn på skolan och undervisningen och Faluelever rankande 2016 trygghet i grundskolan mycket högt i jämförelse med elever i andra kommuner. Såväl grund- som gymnasieskolans kostnad/elev ligger lägre än samtliga jämförelsegrupper. Grundskolans kostnadsnivå ligger under referenskostnad med 6,2 procent vilket motsvarar ca 30 mnkr. Gymnasieskolans kostnadsnivå ligger 6,3 procent under referenskostnaden vilket motsvarar ca 14 mnkr. Barn och unga som är i behov av stödinsatser från socialtjänstens sida, har under senare åren fått dessa i ökad grad via s.k. öppna insatser. Kommunen har arbetat aktivt med att minska antalet institutionsplaceringar och fokuserar istället på hemmaplanslösningar. Av kostnadsjämförelserna kan man göra tolkningen att kommunen satsar på musik- och kulturskolan och på fritidsgårdar, där kostnaderna ligger högre än andra kommuner. Tyvärr har detta inte visat sig i tillgängligheten till musik- och kulturskolan, som varit lägre än andra kommuner. Förhoppningen är att kulturskolans flytt kommer att öka tillgängligheten. Kostnadsjämförelserna visar även att kommunen satsar mer än andra kommuner i idrotts- och fritidsanläggningar. Tyvärr finns inte resultat från undersökningar som visar om kommuninvånarna i Falun är nöjdare än i andra kommuner med dessa satsningar. 2 Artikel från SCB, publicerad

12 Trygghet och välfärd för vuxna Kommunens arbete med trygghet och välfärd för vuxna handlar både om kommunens insatser inom äldreomsorgen och inom omsorgen om funktionsnedsatta, men även stöd till falubor som är i behov av insatser från socialtjänsten. Vidare har kommunen uppdrag inom vuxenutbildningen och arbetsmarknadsområdet som riktar sig mot vuxna. Kommunens kostnader inom omsorgen för funktionsnedsatta är låga jämfört med andra kommuner, och brukarna är generellt sett nöjda med både boende och dagverksamhet. Även inom äldreomsorgen, både inom särskilt boende och ordinärt boende, är brukarnöjdheten hög. Kommunens kostnader för hemtjänst är högre än andra kommuners, medan kostnader för särskilt boende ligger på en lägre nivå än jämförbara kommuner. Kommunen har under flera år satsat på arbete med tidiga insatser och möjlighet till kvarboende i ordinärt boende så länge som möjligt. De strukturella förutsättningarna (högre utbildningsnivå, låg arbetslöshet) i Falun borde visa sig på att behovet av ekonomiskt bistånd är lägre än andra kommuner. Tyvärr är detta ett område där kommunen legat på höga nivåer i flera år. Tack vare flera olika insatser (projektet FÖSUT under 2016 och projektet Framgången som pågår) börjar vi nu tyda en sjunkande trend. Arbetet och åtgärder för att minska utbetalningar av försörjningsstöd är prioriterade för hela organisationen eftersom detta skulle frigöra resurser som istället skulle kunna användas inom andra verksamhetsområden. Värna demokrati, delaktighet och inflytande Falun har ambitiösa mål för sitt demokratiarbete, med program som Demokratikommun Detta område är därmed en viktig indikator för hur väl arbetet lyckas. Av nyckeltalen som presenteras i rapporten, framstår kommunen som medelmåttig både avseende tillgänglighet och medborgarnas uppfattning om möjligheter till inflytande. 12

13 Nyckeltal Övergripande nyckeltal Befolkning, ekonomi 1. Demografisk försörjningskvot, kommun U 0,90 0,85 0,80 0,75 0,70 0,65 Definition Kolada (N00927) Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Februari ,60 Falun har relativt goda förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0-19 år och äldre än 65år. Diagrammet visar att en falubo (20-64 år) år 2016 ska försörja ytterligare 0,8 personer (0-19, >65 år). I jämförelse med liknande kommuner har Falun en större andel av befolkningen som är i arbetsför ålder. Jämförelsen med alla kommuner oviktat medel (där alla kommuner har lika stor inverkan på medelvärdet oavsett kommunens storlek) visar att Falun är placerat bättre än snittet (lägre försörjningskvot). Det skall tilläggas att en jämförelse med riket, den totala befolkningen oavsett folkbokföringskommun, placerar Falun över rikets genomsnittliga försörjningskvot. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: , e-post: sari.nilsson@falun.se 13

14 2. Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) 82,0 81,0 KKiK 80,0 79,0 78,0 77,0 76,0 Definition Kolada (N00914) Antal förvärvsarbetande i åldern år dividerat med antal invånare i åldern år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Publicering i Kolada: December 75, Falun ligger relativt bra till när det gäller andelen förvärvsarbetande invånare i målgruppen år i jämförelse med liknande kommuner och Dalarnas län. Sedan krisåret 2009 då andelen förvärvsarbetande i målgruppen år rasade kraftigt i hela landet kopplat till finanskrisen har Falun haft en positiv trend. Vi ser inte något tecken på att trenden planar ut. Snarare ser vi indikation på att gapet till liknande kommuner ökar, det vill säga Falun ökar andelen förvärvsarbetande i målgruppen år snabbare än jämförbara kommuner. Bra att veta att andelen förvärvsarbetande i åldern år påverkas av en rad faktorer såsom: Antalet anställda minskar/ökar på befintliga arbetsplatser Antalet arbetsställen tillkommer eller läggs ner Antalet med sjukpenning minskar/ökar Antalet studerande minskar/ökar Unga vuxnas flytt till studier och arbete Kurvan påverkas starkt av att Falun och Dalarna är först ut i landet med generationsväxlingen. Kontaktperson: Lars Jonsson, tel: e-post: lars.jonsson@falun.se 14

15 3. Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 Definition Kolada (N01982) Invånare med eftergymnasial utbildning år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Publicering i Kolada: April Falun har en större andel invånare med eftergymnasial utbildning även landets alla kommuner i genomsnitt och även jämfört med liknande kommuner. En eftergymnasial utbildning ökar möjligheterna att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. Den höga andelen invånare med eftergymnasial utbildning bidrar till den låga arbetslöshetsnivån i Falun (se nyckelta 80) Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: , e-post: sari.nilsson@falun.se 15

16 4. Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) U 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Definition Kolada (N02900) Andel av kommunens invånare i åldern 0-19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0-19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Februari Mottagandet av nyanlända(både vuxna och barn) har ökat för varje år i Falun tex 2014: 180 personer, 2015: 254 pers och 2016: 400 personer. Det förklarar en del av ökningen i Falun eftersom de nyanlända är födda i ett annat land men det finns en del andra utlandsfödda som vi inom AIK inte har koll på och det är alla andra utlandsfödda som inte är nyanlända och som kommer från länder inom och utanför EU. Vi vet att några kommuner i Dalarna har haft ett väldigt stort mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek som tex Hedemora, Avesta och Ludvika som säkert gör att det blir högre siffror för Dalarna. En del av Dalakommuner har också haft högre mottagande av ensamkommande barn. Kontaktperson: Amel Mujic, tel: , e-post: amel.mujic@falun.se 16

17 5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) U 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Definition Kolada (N01950) Andel av kommunens invånare i åldern år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Februari Mottagandet av nyanlända(både vuxna och barn) har ökat för varje år i Falun tex 2014: 180 personer, 2015: 254 pers och 2016: 400 personer. Det förklarar en del av ökningen eftersom de är födda i ett annat land men det finns en del andra utlandsfödda som vi inom AIK inte har koll på och det är alla andra utlandsfödda som inte är nyanlända, både inom och utanför EU, tex kärleksinvandrare och arbetskraftsinvandrare. Det verkar vara ungefär lika många i Dalarna. Vi vet att några kommuner i Dalarna har haft ett väldigt stort mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek som tex Hedemora, Avesta och Ludvika. Vi vet också att de flesta av de andra kommuner i Sverige som är ungefär i samma storlek som Falun så har de tagit emot fler nyanlända. En av förklaringarna till det är att det ofta har funnits asylboenden i de kommuner vilket ofta bidrar att de nyanlända stannar i de kommuner. Falu har inte haft asylboenden alls under många år förutom en kortare period under Kontaktperson: Amel Mujic, tel: , e-post: amel.mujic@falun.se 17

18 6. Skattesats totalt kommun, (%) U 34,50 34,00 33,50 33,00 32,50 32,00 31,50 31,00 30,50 Definition Kolada (N00900) Skattesats, totalt. Källa: SCB. Publicering i Kolada: December Skattesatsen i Falun ligger högt i likhet med andra kommuner i Dalarna. Kommunalskatt: 22,31% Landstingsskatt: 11,16% Begravningsavgift: 0,29% Landstinget höjde skattesatsen 2013 med 50 öre. En hög skattesats kan påverka benägenheten för nya invånare att flytta till Falun och även för nya företag att etablera sig på orten. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: , e-post: sari.nilsson@falun.se 18

19 7. Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad U 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 Definition Kolada (N00938) Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Publicering i Kolada: April Sjukpenningtalet minskade betydligt mellan åren 2002 och Från 2010 då sjukpenningtalet låg som lägst har sjukfrånvaron stadigt ökat. Samtliga ohälsomått pekar mot en fortsatt ökad sjukfrånvaro i såväl Falun, liknande kommuner, länet och riket. Kvinnor har en betydligt högre sjukfrånvaro än män. Det totala antalet sjukpenningdagar per person i Falun låg 2015 på 10,6 dagar (jmf 9,6 dagar 2014), Skillnaden mellan riket och Falun 2015 var 0,8 dagar (jmf 0,9 dagar 2014). Det totala antalet sjukpenningdagar bland kvinnor i Falun ökade från 13, till 15 dagar Vi ser samma ökningstakt i sjukpenningtalet för män däremot så är antalet dagar i snitt betydligt lägre bland män. Några av Försäkringskassans förklaringar till den nuvarande uppgången i sjukpenningtalet: De förändrade sjukersättningsreglerna 2008 med borttagande av tidsbegränsad sjukersättning och striktare regler har lett till att fler blir kvar med sjukpenning istället för sjukersättning. Sjukskrivningslängden bland anställda ökar sedan 2013 oavsett diagnos, kön eller sysselsättning. Ökad sysselsättning bidrar till ökningen eftersom antalet som potentiellt kan bli sjukskrivna blir fler. Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9 dagar i december Insatserna handlar om: Att hälso- och sjukvården i arbetet med sjukskrivningar måste få ett fokus på arbetsåtergång. Att arbetsgivare tar ansvar för att hitta lösningar på arbetsplatserna som underlättar arbetsåtergång. Att arbetsförmedlingens verksamhet som måste förstärka möjligheterna till omställning där detta krävs för att bryta en pågående sjukskrivning. Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se 19

20 8. Återstående medellivslängd vid födseln kommun, år 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 Kvinnor Män Kvinnor Definition Kolada Kvinnor (N00925) Män (N00923) Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Mars Kvinnor Män Måttet Återstående medellivslängd är tillsammans med måttet Självskattat hälsotillstånd mått som ofta används för att beskriva bilden av den allmänna hälsoutvecklingen. I Falun är den återstående medellivslängden för både män och kvinnor högre än alla kommuner, länet och liknande kommuner. Medellivslängden för både män och kvinnor fortsätter att öka vilket till stor del beror på förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar är det som bidragit mest till den minskade statistiken. Även utbildningsnivå har konstaterats vara en faktor som bidrar till den ökade återstående medellivslängden. Skillnaden i livslängd mellan individer med låg respektive hög utbildning är sammanlagt cirka 5 år (enligt rapporten Öppna jämförelser Folkhälsa 2014). Kvinnor i Falun lever enligt statistiken generellt längre än män; 84,2 år (kvinnor) 81 år (män) vilket även kan ses i nyckeltal nr 10 som visar 2016 års åldersstruktur. Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se 20

21 9. Invånare totalt, antal (Index (basår=100) U 110,0 108,0 106,0 104,0 102,0 100,0 98,0 96,0 94,0 Definition Kolada (N01951) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Färgriktning: höga värden gröna Publicering i Kolada: Februari Befolkningsökningen i Falu kommun har gradvis ökat. Mellan ökade invånarantalet enbart med 166 personer. Mellan var ökningen mer påtaglig och ökade med hela 623 personer. Falun ser ut att locka fler människor att flytta hit samtidigt som vi behåller fler av de som redan bor här. Inflyttningen till kommunen låg år 2016 på 3099 personer (2803, 2015) samtidigt som utflyttningen var 2627 personer (2729, 2015). Födelseöverskottet var 140 personer (89, 2015). Dock ser trenden ut att vara än mer uppgående om Falun jämför sig med liknande kommuner samt resten utav landet. Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se 21

22 10. Åldersstruktur, 2016 U 100+ år år år år år år år år år år 0-4 år -5% -4% -3% -2% -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% Män Falun Kvinnor Falun Riket I stora drag ser Falun ut att följa trenden för rikets ålderfördelning mellan män och kvinnor. Falun tenderar dock att ha ett lägre invånarantal i åldrarna år och ett något högre antal både kvinnor och män i åldrarna år mot rikets åldersfördelning. När man enbart ser till Falu kommuns åldersfördelning ser vi ut att ha en relativt jämn fördelning mellan män och kvinnor. Något fler unga män än kvinnor i åldersgrupperna 0-10 år samt år. Allt fler ser ut att leva längre vilket även konstateras i nyckeltalen N00925 och N00923 (Återstående medellivslängd vid födseln män och kvinnor) där man tydligt kan se att kvinnor tenderar leva längre än män. Med hjälp av denna graf kan vi följa olika åldersgrupper och grovt kunna förutse vart framtida satsningar bör fokuseras. Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se 22

23 11. Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0-10,0-15,0-20,0-25,0-30,0-35,0 Definition Kolada (N03002) Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppvisar Falun negativ soliditet, dvs värdet av kommunens skulder överstiger (det bokförda) värdet av tillgångarna. med, -7,3 % (-14,2% 2015). Detta är dock en förbättring mot tidigare år. En negativ soliditet innebär att kommunens långsiktiga förmåga att klara av påfrestningar i ekonomi är svagare än i liknande kommuner. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget (ovägt medel) befinner sig i samma situation. Kontaktperson: Sara Matsson Burell, tel: , e-post: sara.burell@falun.se 23

24 12. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv U Definition Kolada (N03004) Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen åren 2012 och 2013 beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun AB bildades vilket innebar att kommunala lån överfördes till bolaget, respektive att nya lån togs med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Ökningen åren förklaras med att Lugnet i Falun AB har lånat för att färdigställa skidanläggningen. Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet Kb har färdigställt nya biblioteket. Under 2016 har borgens- och övriga ansvarförbindelser, räknat i miljoner kronor, legat kvar på samma nivå som föregående år. Anledningen till det minskade nyckeltalet förklaras med befolkningsökningen under Kontaktperson: Anders Malmqvist, tel: , e-post: anders.malmqvist@falun.se 24

25 13. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) U 200,0 180,0 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 0,0 Definition Kolada (N03103) Årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Investeringar innebär kostnadsbelastningar över en lång period och är därmed en viktig indikator att följa för att mäta den långsiktiga stabiliteten i kommunens ekonomi. Falu kommuns målsättning är att 100% av investeringarna ska vara finansierade med egna medel, dvs de medel som kommunen själv genererat under året från den löpande verksamheten (och som presenteras i kassaflödesanalysen). På kortare sikt har fullmäktige satt upp en målnivå på 75%. Som framgår av diagrammet ovan är det endast under de två sista åren som kommunen uppnått en självfinansieringsgrad på 100%. Det är viktigt att denna trend fortsätter så att kommunens intäkter även i fortsättningen kan nyttjas till kärnverksamheterna och inte till högre räntekostnader. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: , e-post: sari.nilsson@falun.se 25

26 14. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv U Definition Kolada (N03055) Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen.källa: SCB. Publicering i Kolada:Augusti Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 22 % de senaste fem åren. Moderbolaget Falu Stadshus AB:s lösen av en koncernintern revers genom bland annat upptagande av externa lån bidrar till ökningen. Därutöver har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB och Högskolans nya bibliotek vilka finansierats genom lån. Utbyggnaden av Södra Centrum förskotterades med 70 mnkr till Trafikverket. Trafikverket har meddelat att återbetalningen till Falu kommun sker under Falu kommuns likviditet förbättrades under 2016 och kommer att amortera lån under Kontaktperson: Anders Malmqvist, tel: , e-post: anders.malmqvist@falun.se 26

27 15. Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, antal U Definition Kolada (N00053) Månadsavlönad personal, totalt antal kommunalt anställda. Antal som varit anställda eller har fått lön i november månad. Källa: SKL. Publicering i Kolada: Mars Projektet Heltid till alla har gett resultat och SKL har visat att Falun var bäst i Sverige att öka andelen heltidsarbetande under perioden Kommunen ligger bland de främsta i landet avseende resultatet av genomförandet av heltid, där andelen heltidsanställda var 95 % vid årsskiftet 2015/2016. Andelen som arbetar heltid är 80 %, bland de högsta i landet. Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, tel: e-post: sven.fernlund.skagerud@falun.se 27

28 16. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) U 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 4,5 4,0 Definition Kolada (N00090) Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SKL. Publicering i Kolada: Mars Kommunen har genomfört ett projekt för att sänka sjuktalen. Förändringen är inte stor men Falun har haft mindre ökningstakt än jämförbara kommuner. Sjukfrånvaron mellan enheter och förvaltningar skiljer sig dramatiskt åt inom kommunen. Även om vi kan konstatera att ex hemtjänsten har en hög sjukfrånvaro är det skillnad även där enheter emellan. Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, tel: e-post: sven.fernlund.skagerud@falun.se 28

29 17. Nettokostnadsavvikelser - referenskostnad 2016 (%) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Förskola inkl. öppen förskola, (%) Grundskola inkl. förskoleklass, (%) Gymnasieskola, (%) Individ- och familjeomsorg, (%) Äldreomsorg, (%) -5,0-10,0 Alla kommuner Dalarnas län Falun Liknande kommuner, övergripande Falun 2016 Definition Kolada (N11024, N15001, N17001, N30001, N20900) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad. Publicering i Kolada: Augusti En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Det är bekymmersamt att se att samtliga skolformers nettokostnad numer ligger under referenskostnad (förväntad kostnad) och att Falun sticker ut negativt mot samtliga jämförbara grupper; riket, Dalarna och jämförbar kommun. Trots det är det vår bedömning att personal och verksamhet presterar väl i relation till den ekonomiska ramen. Frågan är om det är hållbart över tid. Det är rimligt att anta att vi får det svårare att nå de uppsatta målen om en ökad måluppfyllelse om trenden inte avtar och vänder uppåt. Falu kommun har en för hög kostnadsnivå inom individ- och familjeomsorg 14,3 % (20,3 %) och äldreomsorgen 7,7 % (9,8 %), men visar dock på en svagt nedåtgående trend vilket kan anses som positivt. Men man kan inte bortse ifrån att vi utmärker oss mycket särskilt inom äldreomsorgen. Kontaktpersoner: Förskola: AiniLeena Niva, tel: , e-post: ainileena.niva@falun.se Grundskola: Gustaf Malmberg, tel: , e-post: gustaf.malmberg@falun.se Gymnasiet: Johan Svedmark, tel: , e-post: johan.svedmark@falun.se IFO & Äldreomsorgen: Linnea Bergström, tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se 29

30 18. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2016, (%) U Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N Falu kommun utmärker sig tydligt med höga kostnader för fritidsverksamhet. Detta beror till största delen på de stora satsningar som gjordes på Lugnetanläggningarna i och med skid-vm Även kostnaden för Individ och familjeomsorgen är högre i Falun än mot resterande kommuner i både Dalarnas län men även liknande kommuner och resterande landet. Projekt inom Socialförvaltningen pågår för att se över och sänka dessa kostnader vilket ser ut att ha gett resultat. Mellan år 2015 och 2016 har kostnaderna sänkts från 4894 kr/inv till 4666 kr/inv. Falun fortsätter att ha lägre kostnader för den politiska verksamheten än både länet, jämförbara kommuner och resterande landet. Kostnader till politisk verksamhete innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revisionen. Även kostnader för särskilt riktade insatser och utbildningsverksamhet utmärker sig Falun med lägre kostnader än genomsnittet Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se 30

31 19. Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag 4,0 N 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5 Indikator Definition Kolada (N03001) Resultat före extraordinära poster kommun, dividerat med skatteintäkter och generella statsbidrag kommunen. Källa: SCB Publicering i Kolada: Mars Falu kommun har under hela perioden (med undantag för 2010 och 2011) haft ett budgeterat resultatmål om 2% av skatteintäkter och utjämning. Som framgår av diagrammet ovan har målet uppnåtts vid sex tillfällen de senaste elva åren. Både i jämförelse med alla kommuner och med liknande kommuner, har Faluns resultat haft djupare dalar än båda jämförelsegrupperna. För kommunens framtida utmaningar, med ökade demografiska behov och ett ökat investeringsbehov, är det viktigt att resultatmålet om 2% uppnås under flertalet år än vad som varit fallet historiskt. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: , e-post: sari.nilsson@falun.se 31

32 Främja goda förutsättningar för näringsliv och arbete 20. Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning Totalt U Definition Kolada (U07451) Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100). Källa: SKL. Publicering i Kolada: April Undersökta verksamhetsområden: Bygglov, Miljö- och hälsoskydd, Livsmedelskontroll Totala NKI för hela kommunen blev 72, vilket är högt. Svarsfrekvensen för hela kommunen blev 65 %, vilket anses mycket bra och 20 procentenheter högre än totala svarsfrekvensen i SKLs Insiktsmätning. En hög svarsfrekvens båda för hög tillförlitlighet till mätningen. (2016). NKI-betyg per respektive myndighetsområde: Bygglov 72 Miljö- och hälsoskydd 68 Livsmedelskontroll 76 Kontaktperson: Linda M Wallin tel: e-post:linda.m.wallin@falun.se 32

33 21. Företagsklimat enl. ÖJ (Insikt) - Totalt - Information, NKI N Indikator Definition Kolada (U07509) Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt. Företagarnas bedömning av information inom serviceområdet (skala 0-100). Källa: SKL. Publicering i Kolada: April Undersökta verksamhetsområden: Bygglov, Miljö- och hälsoskydd, Livsmedelskontroll Betygsindex per respektive serviceområde: Tillgänglighet 72 Information 69 Bemötande 77 Kompetens 75 Rättssäkerhet 75 Effektivitet 69 Kontaktperson: Linda M Wallin tel: e-post:linda.m.wallin@falun.se 33

34 22. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare N 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Indikator Definition Kolada (N00941) Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Redan registrerade företag som flyttar in till kommunen från annan kommun ingår inte. Källa: Bolagsverket och SCB. Publicering i Kolada: Februari KKiK (U00901) Faluns mål är att varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktursvängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från 2012 och fram till idag är uppåtgående. Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed. Falun har ett divergerat näringsliv vilket gör oss mindre sårbara vid konjunktursvängningar. Kommunen arbetar aktivt med att förbättra möjligheterna för företagande och har ett nära samarbete med exempelvis Nyföretagarcentrum, Ung Företagsamhet, Roligaste sommarjobbet etc. Kompletterande nyckeltal: U Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Linda M Wallin tel: e-post:linda.m.wallin@falun.se 34

35 23. Utrikes födda år bland anställda, andel (%) N Indikator Definition Kolada (N00220) Utrikes födda i åldern år bland anställda enligt HÖK, kommun, andel (%). Källa: SKL. Färgriktning: höga värden gröna Publicering i Kolada: Augusti Detta är ett relativt nytt nyckeltal, men efter tre års mätning kan man börja urskilja en uppåtgående positiv trend för antalet anställda med utländsk bakgrund. Detta visar att Falu kommun tar tillvara kompetensen hos nyanlända, vilket i sin tur medför ett kunskapsutbyte. Det underlättar mycket för en bättre integration och ökad förståelse hos alla parter. Både för den anställde i fråga men även för dennes kollegor och andra bekanta runtomkring. Kontaktperson: Linnea Bergström tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se 35

36 Tillgodose behovet av goda livsmiljöer 24. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) KKiK Definition Kolada (U07409) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAVmärkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen för KKiK. Publicering i Kolada: Sedan har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge kommuner. Inom respektive kommun har sakkunniga personer utsetts för ett gemensamt arbete med utvecklingen kring livsmedelsfrågor vilket resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har under senare år förändrats där man i tidigare upphandlingar frågade på samtliga produktgrupper vid ett och samma tillfälle. I det nya upphandlingsförfarandet är livsmedelupphandlingen delad i specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att svara på anbudet. Det har även gett sakkunnig möjlighet att lägga mer fokus på respektive produkt. I Falu kommuns nya miljöprogram är målet att andelen ekologiska livsmedelsinköp ska uppgå till 40 procent år Inom Falu kommuns skolor och förskolor så har arbetet med ekologiska livsmedel kommit betydligt längre än inom omvårdnad och äldreomsorg. Diagrammet ger en helhetsbild för kommunen men den verkliga andelen ekologiskt inom skola/förskola är 30 % och inom omvårdnad/äldreomsorg 16 %. Kontaktperson: Marie Lagnert tel: e-post:marie.lagnert@falun.se 36

37 25. Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv U Definition Kolada (N45024) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för buss, bil och spårbundentrafik, dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Avser olika former av kollektivtrafik som kommunen helt eller delvis svarar för. Avser affärsverksamhet bedriven i förvaltningsform. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Tidigare avtal (tom 2014) var ej marknadsmässigt då trafikutövaren körde till ett för lågt pris (förmodad felräkning i anbudet) samtidigt som avtalet tillät gamla bussar. 2014, efter en misslyckad upphandling, blev Dalatrafik tvungna att direktupphandla utbudet för att inte stå utan trafikutövare. Kostnaden slår igenom fullt ut för 2015 då peak nås. Under den här perioden var det även stora problem med biljettmaskiner som skapade osäkerhet gällande intäkterna. Lyckad upphandling sker 2015 då Keolis, en av endast två anbudsgivare, tilldelas avtalet i Falu kommun. Nuvarande avtal har tydligare fokus på bussars kvalité, ålder samt att ett resandeincitament finns för trafikutövaren vilket totalt ger ett högre pris. Med så få anbudsgivare, är det svårt att veta om kostnaden är på rätt nivå vilket ett mer attraktivt förfrågningsunderlag hade borgat för. Kontaktperson: Mats Olofsson tel: e-post: mats.olofsson@falun.se 37

38 26. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % Definition Kolada (U00437) Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan 2013 används tidigare miljöbilsdefinition (SFS 2004:1364). För fordon registrerade från 1 januari 2013 används ny miljöbilsdefinition (Vägtrafikskattelagen SFS 2006:227). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Miljöfordon Syd har gett möjlighet till kommuner och landsting att komplettera med fordon i operationell leasing samt justera för andra avvikelser. Se fotnot för att se om uppgiften är preliminär eller slutgiltig. Källa: Miljöfordon Syd (MFS). Publicering i Kolada: April Falun kommunkoncern har lägre andel miljöfordon än andra jämförbara kommuner och andelen har stadigt minskat. Det pekar på att det finns en förbättringspotential att arbeta med. De höga noteringarna 2011 handlar endast om kommunorganisationen och hör samman med en strikt tillämpning av fordonspolicyn. Därefter har hela koncernen räknats med och det har även inom kommunorganisationen införskaffats en del bilar som inte uppfyller miljöbilsnormen. Tillgången på miljöalternativ för servicefordon och lättare lastbilar samt behovet av fyrhjulsdrivet i inom de mer otillgängliga delarna av kommunen har varit ett problem har åtminstone på personbilssidan inneburit en förändring med nästan enbart miljöbilar. Det är nödvändigt med en tydligare styrning mot det mer långsiktiga målet att hela fordonsflottan ska vara fossilfri Kontaktperson: Ola Bergeå, tel: e-post: ola.bergea@falun.se 38

39 27. Nettokostnad gator och vägar samt parkering, kr/inv U Definition Kolada (N07024) Nettokostnad för gator och vägar samt parkering, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser drift och underhåll av statskommunala, kommunala och enskilda gator och vägar inklusive olika former av trafiksäkerhetsåtgärder. Kostnader och intäkter för kommunal parkering förs också till denna verksamhet. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Kostnaderna närmar sig övriga kommuner. Det indikerar att kommunen hittat en nivå på funktionsentreprenaden i paritet med andra kommuner. Kontaktperson: Nicklas Karlsson tel: , e-post: nicklas.karlsson@falun.se 39

40 28. Nettokostnad parker, kr/inv U Definition Kolada (N07025) Nettokostnad för parker, dividerat med antal invånare totalt 31/12. Med nettokostnad avses bruttokostnad minus bruttointäkt. Avser kommunal parkverksamhet som parker, lekplatser, offentliga toaletter, naturområden etc. Här redovisas även kostnader för naturreservat om det inte har en mycket uttalad naturvårdsprofil, då de redovisas under miljö, hälsa och hållbar utveckling. Avser samtlig regi. Källa: SCB:s Räkenskapssammandrag. Publicering i Kolada: Augusti Ökningen 2016 berodde på att stort eftersatt underhåll av parkerna genererade extra engångsinsatser i samband med att ny entreprenör tog över driften Kontaktperson: Nicklas Karlsson tel: , e-post: nicklas.karlsson@falun.se 40

41 29. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0,00 Indikator Definition Kolada (N00401) Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2- ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen. Färgriktning: höga värden gröna Publicering i Kolada: Augusti hade utsläppen minskat till 67 procent av utsläppen 1990 vilken är en god bit på väg mot miljöprogrammets mål på 60 procent minskning. Det har uppnåtts genom att oljeeldning har minskat till förmån för biobränslebaserad fjärrvärme och värmepumpar och att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot biobränslen. Falun har heller inte någon annan riktigt stor processindustri. Av de återstående utsläppen svarar transporterna för närmare 60 procent och uppvärmning och arbetsmaskiner för 11 procent vardera. För fortsatt minskning av utsläppen av växthusgaser är det viktigt att främja och underlätta ett mer hållbart resande. Kontaktperson: Ola Bergeå, tel: e-post: ola.bergea@falun.se 41

42 30. Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm Definition "Fastigheten Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige". Här redovisas fakta bland annat om de prisskillnader som finns mellan olika kommuner. Svenskt Vatten, Avfall Sverige, Energimarknadsinspektionen och Svensk Fjärrvärme har bidragit med faktauppgifter till rapporten. I denna undersökning förflyttas en bostadsfastighet genom landets samtliga 290 kommuner för att jämföra kostnader för sophämtning, vatten och avlopp, el och uppvärmning. För mer detaljerad information se Nyckeltalet ej från Kolada. Nils Holgersson-fastigheten i Falu Kommun har det senaste året fått lägre prishöjningar än genomsnittskommunen i såväl Dalarnas län som övriga Sverige. Fjärrvärme och elnät svarar för ca 75% av de totala kostnaderna i Nils Holgersson-fastigheten, inom båda dessa områden har Falu Energi & Vatten gjort små eller inga prisjusteringar. För fjärrvärmens del har priserna satts i dialog med kunderna i Prisdialogen medan elnätspriserna sätts med en intäktsram som beräknas av Energimarknadsinspektion. Till skillnad mot andra, framförallt större, elnätsägare har Falu Elnät valt att inte utnyttja hela intäktsramen och bara justerat priserna marginellt efter verkliga kostnadsökningar. Kontaktperson: Per Magnusson, e-post: per.magnusson@fev.se 42

43 31. Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel % KKiK Definition Kolada (U07414) Antal kilogram hushållsavfall som samlats in för materialåtervinning inklusive biologisk behandling dividerat med totalt antal kilogram insamlat hushållsavfall. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. I procenttalet ingår också den s.k. rejekten, dvs. den mängd som samlats in för materialåtervinning men som ej kunnat materialåtervinnas. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (inklusive så kallat jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger), grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.) även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Källa: Avfall Sverige. Publicering i Kolada: Augusti Materialåtervinningen fungerar mycket bra i Falun jämförelsevis med andra kommuner. Det beror delvis på att insamling sker i egen regi, att det har investerats på återvinningscentralerna och att personalen har kompetensutvecklats. Detta ger att insamling av producentansvarsmaterial vid källan ökar. Kontaktperson: Micael Grandin, e-post: micael.grandin@fev.se 43

44 32. Insamlat hushållsavfall kommun, kg/inv N 560 Indikator Definition Kolada (U07801) Antal kilogram insamlat hushållsavfall per justerat invånarantal i kommunen. I hushållsavfall ingår mat- och restavfall (tidigare benämt kärl- och säckavfalll, grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger, samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etc.), även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Invånarantalet justeras med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in- /utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. Genom att använda ett justerat invånarantal speglas mängden avfall per person på ett mer korrekt sätt för den egna kommunen, vilket underlättar jämförelser med andra kommuner. Källa: Avfall Sverige. Publicering i Kolada: Augusti Ökningen beror främst på att insamling av mat- och restavfall, förpackningsmaterial samt trädgårdsavfall har ökat 2015 jämfört med Enligt statistik från FEV för 2016 har mängderna minskat igen. Kan vara en effekt av ökad insamling av förpackningar i egen regi och att mer trädgårdsavfall körs till återvinningscentralen istället för att slängas i skogen. Kontaktperson: Micael Grandin, e-post: micael.grandin@fev.se 44

45 33. Nöjd Medborgar-Index - Renhållning och sophämtning N Indikator Definition Kolada (U07403) Medborgarnas bedömning av renhållning och sophämtning i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Vad tror eller tycker du om sophämtningen i din kommun?", "Vad tror eller tycker du om tillgängligheten till återvinningscentraler i din kommun? (Där du t.ex. kan lämna in farligt avfall, grovavfall och elektronikavfall.)", "Vad tror eller tycker du om kommunens åtgärder mot klotter och annan skadegörelse?" och "Vad tror eller tycker du om renhållningen av parker och allmänna platser i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December Ett nyckeltal som väger samman både nöjdhet med avfallsinsamling samt städning/renhållning. FEV kan bara kommentera nöjdheten med avfallsinsamlingen och här har siffrorna ökat från 88% 2014 till 92% 2016 (nöjdhet med avfallshanteringen från en- och tvåfamiljshus i kommunen: Tittar man på nöjdhet med besöket på Återvinningscentralen så ligger denna siffra på 94 % Kontaktperson: Micael Grandin, e-post: micael.grandin@fev.se 45

46 34. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv U Definition Kolada (N07403) Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/ inv. Brotten är en aggregering av kommunerna i länet. Fr.o.m så avses endast de brott som kunnat härledas till en kommun. Tidigare år fanns det med brott som begåtts i länet men inte kunnat kopplas till en specifik kommun. Källa: BRÅ. Publicering i Kolada: April När man tittar närmare på de olika delar som här ingår under rubriken anmälda våldsbrott kan vi i Falun konstatera att ökningen av våldsbrott till stor del beror på en ökning av anmälda våldtäkter/grova våldtäkter, från 49 anmälda/ invånare 2015 till 84 anmälda/ invånare Vi har också sett en stor ökning i antalet anmälda sexuella ofredanden under samma period i Falun. Liksom i övriga Sverige är den grupp som utsätts i första hand unga flickor och kvinnor. Faluns skolor har sedan länge ett arbete med jämställdhetsfrågor och under hösten 2016 startade Falu kommun en intensifiering av arbetet mot bl a sexuella ofredanden genom kampanjer och ett framtagande av material till skolorna. Arbetet med detta fortgår. Falu kommun har också startat en ny uppsökande, förebyggande fältgrupp för unga, Ungdomsstödjarna, som också kommer att finnas på Faluns offentliga platser, fritidsgårdar, skolor samt andra platser där unga i Falun befinner sig. Kontaktperson: Ulrika Gutsafsson Lindberg, tel: , e-post: ulrika.gutsafsson-lindberg@falun.se 46

47 35. Anmälda brott om skadegörelse per inv. N Indikator Definition Kolada (U07452) I brottskategorin brott om skadegörelse ingår "skadegörelse/grov skadegörelse/åverkan på motorfordon (ej brand), genom brand (även motorfordon), klotter, mot stat, kommun, landsting (ej klotter), annan skadegörelse" samt "mordbrand/grov mordbrand". Avser åren T-2 till T. Källa Brottsförebyggande rådet samt SCB Publicering i Kolada: April I Falun arbetar vi med olika former av samverkan för att motverka skadegörelse bl a genom klotter. Många aktörer ingår i en samverkan för dokumentation och snabb sanering av skadegörelse. Då forskning visat att risken för mer skadegörelse ökar om annan skadegörelse finns på en plats/i ett område kan vår samverkan ha betydelse för den positiva trenden i Falun. Kontaktperson: Ulrika Gutsafsson Lindberg, tel: , e-post: ulrika.gutsafsson-lindberg@falun.se 47

48 36. Tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s, andel av bef. (%) N Indikator Definition Kolada (N07900) Andel av kommunens hushåll som har tillgång till bredband om minst 100 megabit per sekund. PTS (Postoch telestyrelsen) begär in underlag om täckning för accesstekniker av berörda parter, underlaget matchas sedan med Statistiska centralbyråns geografiska rutnät över Sveriges befolkning som utgörs av kvadratiska områden om 250x250 meter. Det insamlade underlaget ihop med ett antal antaganden utgör grunden för kartläggningen. För tillgång till riktigt höga hastigheter, 100 Mbit/s under gynnsamma omständigheter och minst 50 Mbit/s i bråd timme, fordras idag trådbundna accesstekniker i form av fiber- eller kabel-tv-nät. Avser situationen 1 oktober. T.o.m avsågs befolkning istället för hushåll. Källa: Post- och telestyrelsen, PTS Bredbandskartläggning. Publicering i Kolada: Mars Målet är att 90% av befolkningen ska ha tillgång till bredband á 100 mbit/s år Det är högt tryck i utbyggnaden av fibernätet i Falu kommun. Falun består av mycket landsbygd vilket innebär stora/komplexa projekt för att nå kunderna. Utvecklingen följer trenden för liknade städer och ligger över medel i länet. Kontaktperson: Anne Stenback, tel: , e-post: anne.stenback@falun.se Tommy Åberg, tel: , e-post: tommy.aberg@fev.se 48

49 37. Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) Definition Kolada (U01405) Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Publicering i Kolada: December Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta använda för att beskriva hälsoövergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Av Faluborna är det 74 procent som har skattat sitt hälsotillstånd som bra. Det är större andel än riket, länet och liknande kommuner. Resultatet pekar på en något förbättrad utveckling i samtliga beskrivna kommuner sedan början av mätperioden år 2007 fram till senaste mätningen år Kvinnor i Falun anger bättre hälsa än män. I Dalarna och riket är det omvänt män anger bättre hälsa än kvinnor. Yngre anger bättre hälsa än äldre. Enligt forskning har frågan hur man skattar sin hälsa en koppling till utbildningsnivå; större andel av personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med förgymnasial och gymnasial utbildning. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god lever längre än de som skattar sin hälsa som dålig. Även socioekonomisk nivå i form god inkomstnivå, påverkar enligt forskningen medellivslängden, vilket i sin tur bör påverka nivån på det skattade hälsotillståndet. Kontaktperson: Ylva Renström, tel: , e-post: ylva.renstrom@falun.se 49

50 38. Invånare år med låg tillit till andra, andel (%) Definition Kolada (U01413) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) invånare år med avsaknad av tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-3 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar avsaknad av tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Publicering i Kolada: December Falun ligger inom detta område bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. Från 2007 och fram till 2013 har andelen invånare i Falun som har svårt att lita på andra minskat. Vid mätningen år 2014 ökade dock andelen något, för att återigen minska Forskningen påvisar att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman med en ökad risk för ohälsa. Det finns stora skillnader i andelen som uppgivit att de mestadels inte kan lita på andra människor. Andelen är klart högst i den yngsta åldersgruppen i jämförelse med övriga åldersgrupper. Människor med eftergymnasial utbildning har uppgivit att de litar i högre grad på andra människor än vad individer med kortare utbildning gör. Kontaktperson: Ylva Renström, tel: , e-post: ylva.renstrom@falun.se 50

51 39. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Definition Kolada (U11401) Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Om önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag, helgdag eller klämdag räknas första kommande vardag som förskolan är öppen som önskat placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Data hämtas från kommunens centrala kö till förskola. Förskolebarn som inte får plats via den centrala kön ska inte räknas med. Källa: Egen undersökning i kommunen. Publicering i Kolada: - KKiK U Medelvärdet för antal dagar som barn har väntat på plats i förskola, jämfört med önskat datum, inkluderar ansökningar där plats önskas inom kortare tid än fyra månader. Ju färre barn som ingår i urvalet, desto mer påverkas medelvärdet av enskilda ansökningar. Statistiken för Falun för 2012 och 2013 baseras på en annan tolkning av frågan. Vid inlämning av uppgifterna till KKIK finns utrymme för olika tolkningar av hur uppgifterna skall registreras, vilket kan bidra till skillnader mellan kommuner. Kompletterande nyckeltal: U Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde För mer information, se kolada.se Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se 51

52 40. Nöjd Region-Index Helheten KKiK Definition Kolada (U00402) Kommunens Nöjd-Regionindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December Det är glädjande att Faluborna i allmänhet upplever att de är trygga i kommunen och en av faktorerna som ligger bakom är sannolikt ett medvetet arbete när det gäller säkerhet och trygghet. Att tryggheten trots allt är lägre enligt 2016 års undersökning jämfört med 2014, är oroande. Möjligen kan det kopplas till lägre polisiär närvaro som det rapporterats om mycket under året i media. Kontaktperson: Emelie von Bothmer, tel: , e-post: emelie.vom.bothmer@falun.se 52

53 41. Nöjd Region-Index Trygghet KKiK Definition Kolada (U00405) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?", "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?" och "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Publicering i Kolada: December I Falun liksom i övriga landet finns skillnader mellan kön i upplevd trygghet. Generellt sett känner sig flickor och kvinnor mindre trygga på offentliga platser än pojkar och män. Detta har också visat sig i våra LUPP-undersökningar för unga som gjort tillsammans med MUCF. Som ovan nämnts har vi en stor ökning av antalet anmälda sexualbrott, brott som i övriga landet till stor del riktar sig mot flickor och unga kvinnor. Vi inledde under 2016 därför ett förebyggande arbete mot detta för att vända den negativa trenden. Då medborgare i Falun också framfört oro runt vissa delar av centrala Falun och deras ökade upplevda otrygghet där har vi satt in extra trygghetsvandringar med påföljande åtgärder. Polisen lade i ett Medborgarlöfte in extra hög närvaro i centrala Falun under perioden oktober mars Falu kommun har också under 2017 startat en ny uppsökande, förebyggande fältgrupp för unga, Ungdomsstödjarna, som också kommer att finnas på Faluns offentliga platser. Kontaktperson: Ulrika Gustafsson-Lindberg, tel: e-post: ulrika.gustafsson-lindberg@falun.se 53

54 Tillgodose behovet av goda uppväxtvillkor för barn och unga Utbildning Förskola 42. Inskrivna barn per årsarbetare i förskolan, antal U 6,2 6,0 5,8 5,6 5,4 5,2 5,0 4,8 4,6 KKiK Definition Kolada (N11102) Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Publicering i Kolada: April Falu kommun arbetar för att minska antalet barn per årsarbetare för att ge förutsättningar till bättre måluppfyllelse i förskolan samt att skapa en hållbar arbetsmiljö för alla i verksamheten, både barn och pedagoger. Kompletterande nyckeltal: N11010 Inskrivna barn/årsarbetare kommunal förskola, antal För mer information, se kolada.se Kontaktperson: AiniLeena Niva, verksamhetschef förskola, tel: , e-post: ainileena.niva@falun.se 54

55 43. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn U KKiK Definition Kolada (N11008) Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Publicering i Kolada: Augusti Kostnaden per inskrivet barn i förskola i Falun är jämförbar med liknande kommuner sedan två år tillbaks. Den kommunala förskolan arbetar med att möta alla barns olikheter och utmana dem efter deras individuella förutsättningar så att alla känner sig inkluderade. Andra områden i fokus är arbetsmiljö samt ökad delaktighet för vårdnadshavare, barn och pedagoger. Ökade resurser förväntas öka måluppfyllelsen inom dessa områden. Kontaktperson: AiniLeena Niva, verksamhetschef förskola, tel: , e-post: ainileena.niva@falun.se 55

56 Utbildning Grundskola 44. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) KKiK Definition Kolada (U15455) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel elever som svarat något av de två förstnämnda alternativen där de fem svarsalternativen är - Stämmer helt och hållet, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte alls, Vet ej på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Publicering i Kolada: November Nyckeltalet är ett medelvärde av genomsnittlig andel elever som svarat positivt på de frågor som bestämts av SKL, fråga 1-7 nedan. Fråga 8-12 är Faluns egna frågor och kan ej jämföras med andra kommuner. Nedan syns resultaten från de enskilda frågorna. Frågorna har besvarats av 74% av eleverna i kommunala skolor i Falun. Trygghet och kunskapslust har lyfts fram som två viktiga frågor i grundskolans arbete. Andel elever i åk.8 som svarat positivt på frågan om den upplevda tryggheten har minskat något från 2015 till Elevernas upplevda kunskapslust har ökat markant från 2015 till 2016, och ökningen är mycket stor jämfört med Förklaringen till detta kan antas finnas genom ett stort fokus på motivations- och intresseskapande undervisning, vilket även fortsättningsvis är ett prioriterat område. Åk Trygghet 96% 94% 96% 93% Kunskapslust 40% 49% 56% 66% Kontaktperson: Gustaf Malmberg, Grundsär- och grundskolechef, tel: , e-post: gustaf.malmberg@falun.se 56

57 45. Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel (%) 88,0 86,0 84,0 82,0 80,0 78,0 76,0 74,0 72,0 70,0 68,0 66,0 Definition Kolada (N15419) Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på dem elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Fr.o.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa Skolverket (Siris). Publicering i Kolada: September Från och med 2016 exkluderas elever med okänd bakgrund ur medelvärdet, och 2016 års genomsnittliga meritvärde kan enbart jämföras med andra grupper, inte med tidigare år (se grafen ovan). Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är högre i Falun än i jämförelsegrupperna. Nedan visas en jämförelse över år, där samtliga elever (inklusive elever med okänd bakgrund) ingår i urvalsgruppen. Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har ökat jämfört med föregående år, för flickor och pojkar. Den kommunala grundskolan arbetar ständigt med ett systematiskt kvalitetsarbete, där målet är att samtliga elever skall uppnå målen i alla ämnen. De senaste åren har man också lagt extra vikt vid att undervisningen skall uppmuntra elevernas lust att lära, och ett projekt har nyligen startats för att öka andelen elever som uppnår kunskapskraven i naturvetenskapliga ämnen. Andel elever i åk.9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, samtliga elever. Källa 2016: SIRIS Totalt 81,7% 81,1% 76,9% 76,2% 79,4% Flickor 84,0% 80,0% 77,0% 79,0% 83,9% Pojkar 80,0% 82,0% 76,0% 74,0% 75,3% Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 57

58 46. Kostnad för kommunal grundskola kr/elev U Definition Kolada (N15008) Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, måltider, elevhälsa, undervisning, lärverktyg, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Skillnaden mellan Falu kommun och liknande kommun fortsätter att öka. Från 5570kr/elev (2015) till 6374kr/elev (2016). Om Falu kommun under 2016 skulle legat i samma nivå som liknande kommun kostnadsmässigt skulle det behövas tillsättas 30 miljoner för den kommunala grundskolan åk 1-9. Det är glädjande att Falu kommuns grundskola kan leverera en förhållandevis god kvalitet (betygsresultat/trygghet/trivsel) till en betydligt lägre kostnad än jämförelsegruppen liknande kommun. Frågan kvarstår dock om det är hållbart över tid att grundskoleverksamheten förblir, jämförelsevis, så pass slimmad. Kommande rekryteringsbehov, skollokalers skick och en utbyggd digitalisering kommer att kräva ekonomiska åtgärder. Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 58

59 47. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) KKiK Definition Kolada (N15474) 64 Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i svenska alt. svenska som andraspråk + andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i matematik, dividerat med 2. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Källa: Skolverket och SCB Publicering i Kolada: November Andelen elever som har deltagit i och klarat samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk respektive matematik är på samma nivå i Falun som för övriga jämförelsegrupper. Nedan visas andel elever i åk.3 i Falun som klarade respektive delprov, samt jämförelse med riket (källa: SIRIS, Skolverket). Kompletterande nyckeltal: N Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i svenska och svenska som andraspråk, hemkommun, andel (%) N Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesprovet i matematik, hemkommun, andel (%) För mer information, se kolada.se Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se