Nyckeltalsjämförelser 2017

Transkript

1 Nyckeltalsjämförelser 2017 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga

2 Innehåll Bakgrund och syfte 2 Struktur kring rapporten och nyckeltalen 2 Projektgruppens analys av nyckeltalen 5 Sammanfattning med snabbanalys 8 Hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet 11 Ekologisk hållbarhet 19 Social hållbarhet 23 Övergripande nyckeltal 31 Personalnyckeltal 48 Verksamhetsnyckeltal Övergripande verksamhet 50 Förskola 54 Grundskola 59 Gymnasieskolan 68 Vård och omsorg om personer med funktionsnedsättning 73 Ekonomiskt bistånd 78 Äldreomsorg, hemtjänst 93 Äldreomsorg, särskilt boende 99 Trafik och mark 107 Kultur och fritid 110 Energi, vatten och återvinning 117 Projektgrupp Cecilia Berg, ledningsförvaltningen Jonas Hampus, omvårdnadsförvaltningen Linnea Bergström, ledningsförvaltningen Malin Adolphson, ledningsförvaltningen Margareta Gustafsson, barn- och utbildningsförvaltningen Ove Stenberg, socialförvaltningen Peter Sjöstrand, ledningsförvaltningen Sofia Reyier Österling, barn- och utbildningsförvaltningen Ussi Jonsson Kjellberg, kultur- och fritidsförvaltningen

3 Inledning Bakgrund och syfte Det krävs ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att upprätthålla styrmodellen och verksamheternas användande av jämförelser och nyckeltal i uppföljningen. Det finns också ett behov av att skapa en bättre helhetsbild av all information som sammanställs och koppla detta till fastställda mål och till ledning och styrning. Hösten 2013 startade Ekonomikontoret ett projekt för att stödja denna utveckling. Projektets uppdrag uppdelades i tre etapper: 1. Ta fram en rapport som på ett enkelt sätt gör nationella jämförelser tillgängliga med kommunens egna kommentarer. Utvalda nyckeltal skall ge en övergripande bild av Falun i jämförelse med andra kommuner och användas som en del i planeringsarbetet och för ledning och styrning. 2. Inventera vilka nyckeltal som krävs för att möjliggöra kontinuerlig uppföljning av kommunens verksamheter. 3. Med hjälp av systemstöd möjliggöra kontinuerlig uppföljning av de nyckeltal som tagits fram för kommunens verksamheter. Hur har nyckeltalen valts ut till rapporten? En viktig ambition har hela tiden varit att inte använda för många nyckeltal. Samtliga nyckeltal som finns i rapporten är hämtade från Kolada 1. I Kolada finns förutom nyckeltalen även olika rapportpaket. Ett rapportpaket per område (fyra kommunrapporter) har använts som utgångspunkt vid valet av lämpliga nyckeltal: 1. Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi 2. Verksamhet i översikt 3. Hållbar utveckling 4. Jämställd verksamhet Strukturen kring rapporten och nyckeltalen Vilka kommuner jämför sig Falun med? I rapporten har valts jämförelser med tre olika kommungrupperingar: Samtliga kommuner i Sverige (alla kommuner ovägt medelvärde) Kommunerna i Dalarna Liknande kommuner d.v.s. kommuner med liknande strukturella förutsättningar (olika kommuner beroende på verksamhet) Kolada har ett bra stöd för att lätt ta fram likutsökta kommungrupper 2 vilket underlättar jämförelsearbetet med liknande kommuner. Nedan följer en förteckning över vilka likutsökta kommungrupper som finns i rapporten och vilka kommuner som ingår i respektive grupp för aktuellt år. 1 Kolada, Kommun- och landstingsdatabasen, sköts av RKA, Rådet för främjande av kommunala analyser. Kolada innehåller offentlig statistik från bl.a. Statistiska centralbyrån, Skolverket och Socialstyrelsen. Det finns ca kommunala nyckeltal i Kolada. 2 I liknande kommuner redovisas medelvärdet för de sju kommuner som är mest likt den egna kommunen utifrån strukturårsjusterad standardkostnad viktad till 70% och antal invånare 30%. I strukturella skillnader tas hänsyn till socioekonomiska faktorer, demografiska faktorer, d.v.s. åldersstrukturen, geografiska faktorer, d.v.s. om kommunen är en glesbygdskommun eller om befolkningen bor samlat. 2

4 Jämförelsegrupp Liknande kommuner, övergripande Liknande kommuner, förskola och skolbarnomsorg Liknande kommuner, grundskola Liknande kommuner, gymnasieskola Liknande kommuner, IFO Liknande kommuner, LSS Liknande kommuner, äldreomsorg Kommun Nyköping Norrtälje Örnsköldsvik Uddevalla Sigtuna Skellefteå Sandviken Kalmar Karlskrona Trollhättan Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Östersund Hässleholm Landskrona Nyköping Sandviken Uddevalla Varberg Örnsköldsvik Borlänge Mölndal Norrtälje Nyköping Trollhättan Uddevalla Örnsköldsvik Järfälla Kristianstad Motala Sigtuna Sundbyberg Uddevalla Upplands Väsby Gotland Lidingö Mölndal Norrtälje Nyköping Trollhättan Örnsköldsvik Borlänge Karlskrona Piteå Trelleborg Trollhättan Uddevalla Östersund 3

5 Uppdatering av nyckeltal De nyckeltal som finns i rapporten offentliggörs i Kolada vid ett flertal olika tidpunkter under året. Beslutet har därför tagits att uppdatera rapporten två gånger per år, februari och september. För att du som läsare lätt ska kunna se vilka nyckeltal som uppdaterats sedan tidigare rapport markeras dessa i rubriken med en bokstaven (se Sammanfattning med snabbanalys i rapporten). Hur läser du nyckeltalen Nyckeltalet redovisas under en tio-årsperiod för att kunna ge en bra bild över trenden och om värden ligger stadigt eller inte. Samma intervall visas även för de nyckeltal som inte har tio års data tillgängligt i databasen och visar på så sätt hur länge nyckeltalet funnits eller hur ofta det rapporteras. Nyckeltalen analyseras och kommenteras av personer i verksamheten som är väl insatta i ämnet. Den kontaktperson som finns angiven för ett nyckeltal har i de flesta fall medverkat i arbetet kring analys och kommentar. Jämförelsegrupperna i diagrammen är framräknade med ovägt medel. En fördel med ovägt medel är att dessa medelvärden alltid kan beräknas. Med ovägt medel menas att alla kommuner ges samma vikt oavsett storlek på kommun. Saknas värde för någon kommun som ingår i jämförelsegruppen tas inte kommunen med i medelvärdesberäkningen. Vi har i 2017 års nyckeltalsrapport valt att övergå till ranking av nyckeltalet i en fyrfärgad skala, enligt följande: Tänk på att nyckeltalsjämförelser ger en bild av hur kommunen fördelar sina resurser och vad som fås ut av resurserna. Bakom kostnadsnyckeltalen kan det även finnas strukturella skillnader samt skillnader i ambitionsnivå, effektivitet och avgifter mellan kommunerna. Från och med denna rapport finns även nyckeltal ingående i KKIK (Kommunens Kvalitet i Korthet). KKIK nyckeltalen kommer dock fortfarande även finnas tillgängliga i en separat sammanställning på falun.se. Nyckeltalen ingående i KKIK är markerade med följande symbol: Observera att datainsamlingen till KKIKs nyckeltal ofta görs av kommunerna själva, vilket kan påverka säkerheten i dataunderleget. Längst ner på varje sida finns information kring när nyckeltalet publiceras i Kolada samt kontaktuppgifter till den kontaktperson som bäst kan svara på eventuella frågor kring nyckeltalet. Utvecklingsnyckeltal Vad är det? I vissa nyckeltal står det i beskrivningstexten att Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Det betyder att det är ett nyckeltal som kanske inte tagits fram under lång tid, där kvalitetsgranskningen inte är säkrad, eller där det inte finns en planerad årlig produktion av data. I vissa fall finns inte data för alla kommuner eller landsting. Utvecklingsnyckeltal är i allmänhet nyckeltal som beskriver kvalitet, t.ex. 4

6 från Öppna jämförelser, eller sådana som kommuner och landsting själva tar fram och publicerar direkt i Kolada. De flesta KKIK nyckeltal är utvecklingsnyckeltal. Mätning och publicering Under rubriken Mätning och publicering får du uppgifter om när själva mätningen av nyckeltalet görs och när uppgiften publiceras i Kolada. Framtida tankar kring rapporten I dagsläget är de flesta nyckeltal kommenterade. Ett kontinuerligt förbättringsarbete pågår för att utveckla analyser kring de avvikelser som finns i nyckeltalen. Synpunkter på innehåll och förslag på förbättringar kan lämnas till projektledare Peter Sjöstrand (86768), Linnea Bergström (86832) eller ekonomichef Kjell Nyström (86450). En ny styrmodell togs fram under Ett förändringsarbete av rapporten har inletts för att bättre kunna använda nyckeltalen som analysverktyg vid uppföljningen av den strategiska handlingsplanen. Styrmodellen och dess visions perspektiv är Trygghet och välfärd, Hållbar utveckling, Näringsliv och arbetsmarknad, Plats för alla, En del av resten av värden, Samhällsplanering och infrastruktur. Förhoppningen är att denna förändring ska vara klar till nästa publicering av rapporten i augusti. Projektgruppens analys av nyckeltalen Valda nyckeltal i rapporten ger en bred men inte komplett bild av kommunen och dess medborgare, hållbarhetsprogrammen, och de verksamheter som kommunen bedriver. Det är viktigt att inte tolka nyckeltalen som absolut sanning utan mer som en indikation på var man kan hitta förbättringsmöjligheter. Vi har utifrån nyckeltalen i rapporten gjort en avvikelseanalys och lyft fram några områden som bör diskuteras och analyseras vidare. Medborgarna Falun har betydligt fler högutbildade än genomsnittet i riket. Högutbildade lever längre och håller statistiskt sett friskare och har hög tillit till andra människor. I Falun är andelen i arbetsför ålder (21 64 år) hög. Falun har även en förhållandevis hög andel befolkning år som jobbar. I åldrarna har dock Falun en lägre andel förvärvsarbetande jämfört med andra jämförbara kommuner. Då även antalet arbetslösa i samma åldersspann är låg tyder detta på att Falun har en större andel studerande. Befolkningen har tidigare ökat med i snitt ca 200 personer men senaste året är ökningen c:a 500 personer vilket är positivt. I SCB:s medborgarundersökning är de flesta medborgare positiva till Falun som plats att bo på. Kommunens långsiktiga ekonomi Falun har i jämförelse med andra kommuner höga skatteintäkter. En bidragande orsak till detta är att vi har en hög skattesats. Skulle Falun ha samma skattesats som rikssnittet skulle vi ha runt 200 mnkr mindre att röra oss med. Ur ett långsiktigt hållbart ekonomiskt perspektiv finns det några nyckeltal som bör uppmärksammas - kommunens soliditet, borgensförbindelser, långfristiga skulder och självfinansieringsgraden vid ett fortsatt högt investeringsbehov. 5

7 Tillgänglighet, dialog och delaktighet Ett annat viktigt övergripande område är att skapa tillgänglighet, dialog och delaktighet. Undersökningar visar att Falun inte är bra på att svara i telefon eller på att svara på mail. Vi har dock förbättrat eposthanteringen och de enheter som gått in i det nya kundcentret har förbättrat sina svar via telefon. Vår hemsida har förbättrats det senaste året när det gäller att informera våra medborgare via hemsidan. I det självuppskattade delaktighetsindex kan vi konstatera att vi inte är så bra på systematiskt arbete kring delaktighet. Det bekräftas också i SCB:s medborgarundersökning där medborgarna ger oss underkänt när det gäller vårt arbete att skapa inflytande och dialog. Verksamheternas resurstilldelning SKL har tagit fram en referenskostnad 3 för alla stora verksamheter. Referenskostnaden tar hänsyn till kommunens strukturella förutsättningar. Genom att använda beräkningen får man en bild av om kommunen har en kostnadsnivå som motsvarar kommunens strukturella förutsättningar. Grundskolans kostnadsnivå ligger under referenskostnaden med -5,7 procent (-5,3% 2014), vilket motsvarar c:a 32 mnkr. Falun har historiskt uppvisat goda resultat när det gäller behöriga elever till gymnasiet men trenden har pekat nedåt under de senaste åren. Gjorda undersökningar i bl.a. i klass 8 visar att eleverna trivs och tycker utbildningen är bra. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att grundskolan ska prioriteras. Satsar vi för lite resurser på grundskolan? Gymnasieskolan har 2015 haft kostnader som ligger under referenskostnaden med -4,0 procent (9,1% 2014) vilket motsvarar c:a 8 mnkr låg kostnadsnivån för gymnasieskolan på 12,3 procent över referenskostnaden, så gymnasieskolan har verkligen lyckats vända trenden. Individ- och familjeomsorgen har kostnader som ligger 20,1 procent (16,4 procent 2014) över referenskostnaden vilket motsvarar c:a 45 mnkr.. Andelen återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats har också ökat sedan föregående år vilket är oroväckande. Andelen invånare som någon gång under året fått bistånd ligger högt vilket också återspeglar sig i resurstilldelningen. Detsamma gäller missbrukarvård för vuxna. Det finns nyckeltal som visar hur länge man får ekonomiskt bistånd och hur långa handläggningstider kommunen har. Falun har många bistånd som varar 12 månader och längre men ligger kring snittet vad gäller handläggningstider. Vi kan lära av andra kommuner bl. a. Trelleborg som har en annan syn och hantering av ekonomiskt bistånd. Andelen återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats har också ökat sedan föregående år vilket är oroväckande. Äldreomsorgen har kostnader som ligger 9,8 procent (8,4% 2014) över referenskostnaden vilket motsvarar c:a 59 mnkr. Den senaste KKIK-undersökningen (Kommunens Kvalitet i Korthet) visar att väntetiden till särskilt boende i Falun har ökat och är nu 76 dagar (44 dagar 2015) vilket är över medelvärdet för 57 dagar. Förhållandevis stor andel pensionärer beviljas hemtjänst, där Falu kommun ligger högre i kostnader för åldersgruppen 80+. I den årliga brukarenkätundersökningen får både hemtjänsten och särskilt boende ett bra resultat. Kostnaden för hemtjänsten har ökat kraftigt i Falun. När det gäller särskilt boende är kostnaden relativt låg. Är mixen mellan hemtjänst och särskilt boende optimal? Två förbättringsområden som bör lyftas är arbetet med att förebygga fallskador bland äldre och antal personal som en brukare träffar under en 14-dagarsperiod. 3 Referenskostnaden ger en indikation på om en kommun har högre eller lägre kostnader än det som motiveras av den egna strukturen enligt det kommunalekonomiska kostnadsutjämningssystemet. Exempel på strukturer är åldersstruktur, invånarnas sociala bakgrund och bebyggelsestruktur. Skillnaden mellan kommunens kostnad och den beräknade strukturkostnaden kan utgöra skillnader i effektivitet eller ambitionsnivå. 6

8 När det gäller fritidsverksamheten är resurstilldelningen 70 procent (81% 2014) över rikssnittet. Detta innebär att Falun satsar 63 mnkr mer än snittkommunen. Det finns inga bra offentliga resultatnyckeltal som kan jämföras med andra kommuner. Det finns mer information om Faluns referenskostnader vid nyckeltal 28 i rapporten. Där kan du se Falun i jämförelse med jämförelsekommunerna. När det gäller resurstilldelningen mellan de olika verksamheterna i Falun (kr/inv) är det två verksamheter som sticker ut mer än rikssnittet, Fritidsverksamheten och Individ- o familjeomsorgen vilket är ett medvetet val gällande Fritidsverksamheten genom satsningen på Lugnetanläggningarna och VM-tävlingarna 2015 och delvis gällande Individ- o familjeomsorgen via satsningen på fler socialsekreterare som gjordes Hållbar utveckling Avsnittet hållbar utveckling ger en samlad bild av utvecklingen i kommunen när det gäller ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. De hållbarhetsnyckeltal som presenteras är utvalda för att ge en bred bild av utvecklingen i Falun. För att nå det övergripande målet Hållbar utveckling finns tre strategiska styrdokument. Ett tillväxtprogram för den ekonomiska dimensionen, ett miljöprogram för den ekologiska dimensionen och ett folkhälsoprogram för den sociala dimensionen. 7

9 Sammanfattning med snabbanalys Nr Nyckeltal Sid nr Kolada nummer Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare 11 U00901 U/ KKIK 2 Demografisk försörjningskvot, kommun 12 N Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) 13 N00914 U/KKIK 4 Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) 14 N Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) 15 N Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) 16 N Skattesats totalt kommun, (%) 17 N Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning Totalt 18 U Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) 19 U07409 U/KKIK 10 Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enl MFS, % 20 U00437 U 11 Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl EES, (%) 21 U Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv 22 N Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad 23 N00938 KKIK 14 Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv 24 N Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) 25 N Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) 26 N Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år 27 N Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år 28 N Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) 29 U01405 U 20 Invånare år med låg tillit till andra, andel (%) 30 U01413 U 21 Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) 31 N Åldersstruktur, Förvärvsarbetande per åldersgrupp, U 24 Arbetslöshet mars månad, (%) 34 N Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. 35 N Skatteintäkter kommunen, kr/inv 36 N Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2014, (%) Avvikelse redovisad kostnad strukturårsjusterad standardkostnad 2014, (%) Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) 39 N Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv 40 N Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) 41 N Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv 42 N Nöjd Region-Index Helheten 43 U00402 KKIK 34 Nöjd Inflytande-Index Helheten 44 U00408 KKIK 35 Nöjd Medborgar-Index Helheten 45 U00401 KKIK 36 Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng 46 U00416 U/ KKIK 8

10 Nr Nyckeltal Sid nr Kolada nummer Nöjd Region-Index - Trygghet 47 U00405 N/ KKIK 38 Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, andel 48 N Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) 49 N Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) 50 U00412 U/ KKIK 41 Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga, (%) 51 U00413 U/ KKIK 42 Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen, (%) 52 U00414 U/ KKIK 43 Informationsindex för kommunens webbplats 53 U00415 U/ KKIK 44 Barn per årsarbetare i förskolan, antal (kommunal förskola) 54 N Barn per årsarbetare i förskolan, antal (oavsett regi) 55 N11102 N/KKIK 46 Kostnad förskola, kr/inskrivet barn 56 N11008 KKIK 47 Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) 57 U11401 N/ KKIK Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%). Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat - elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) 58 U11402 N/ KKIK 59 U15454 U 60 U15455 U/ KKIK 51 Elever i åk. 9 som uppnått målen i alla ämnen, kommunala skolor, andel(%) 61 N15419 U 52 Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev 62 N Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt 63 N15505 U Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) 64 N15543 N/ KKIK Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) 65 N15474 N/ KKIK 56 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) 66 N15428 N/ KKIK 57 Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) 67 N15436 U 58 Gymnasieelever med examen inom 4 år, hemkommun, andel (%) 68 N17461 N/ KKIK 59 Gymnasieelever som uppnått grundläggande behörighet till universitet och högskola inom 4 år, högskoleförberedande program kommunala skolor, andel (%) 69 N17530 U 60 Sökande till gymnasieskolan intagna på 1:a handsval, andel (%) 70 N Kostnad för kommunal gymnasieskola (enl. Skolverket), kr/elev 71 N Betygspoäng efter avslutad gymnasieutbildning, genomsnitt 72 N17500 U 63 Kostnad insatser för personer med funktionsnedsättning, kr/inv 0-64 år 73 N Invånare 0-64 år med insatser enligt LSS, andel (%) 74 N Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avs boende enl LSS 9.9, medelvärde Verkställighet i antal dagar från beslut till insats avs kontaktperson enligt LSS, medelvärde 75 U28418 U 76 U28420 U 67 Kvalitetsaspekter LSS grupp- och serviceboende, andel (%) av maxpoäng 77 U28423 N/ KKIK 68 Hushåll med ekonomiskt bistånd som erhållit bistånd i månader under året, andel (%) 78 N Utbetalt ekonomiskt bistånd per hushåll (exkl flyktinghushåll), kr/hushåll 79 N Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv 0-64 år 80 N Väntetid i antal dagar från första kontakttillfället för ansökan vid nybesök till beslut inom försörjningsstöd, medelvärde 81 U31402 U/ KKIK 72 Invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd, andel (%) 82 N31807 KKIK 73 Unga vuxna med ekonomiskt bistånd, andel (%) 83 U31804 U 74 Ej återaktualiserade ungdomar år ett år efter avslutad utredning eller insats, andel (%) 84 U33400 U/ KKIK 75 Vuxna biståndsmottagare med försörjningshinder på grund av arbetslöshet, andel % 85 U31805 U 9

11 Nr Nyckeltal Sid nr Kolada nummer Vuxna biståndsmottagare med mycket långvarigt ekonomiskt bistånd, andel % 86 U31801 U 77 Kostnad institutionsvård vuxna missbrukare, kr/inv år 87 N Kostnad missbrukarvård vuxna, kr/inv 88 N Kostnad öppna insatser vuxna missbrukare, kr/inv 89 N Kostnad öppna insatser barn och unga, kr/inv 0-20 år 90 N Vårddygn i familjehem, antal/inv 0-20 år 91 N33801 U 82 Vårddygn i institutionsvård, antal/inv 0-20 år 92 N33800 U 83 Brukarbedömning hemtjänst äldreomsorg helhetssyn, andel (%) (Värde) 93 U21468 U/ KKIK 84 Invånare 65+ som var beviljade hemtjänst i ordinärt boende, andel (%) 94 N Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/inv N Kostnad hemtjänst äldreomsorg, kr/brukare 96 N21010 KKIK 87 Personalkontinuitet, antal personal som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde 97 U21401 U/ KKIK 88 Omsorgs- och serviceutbud hemtjänst äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 98 U21431 N/ KKIK 89 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - helhetssyn, andel (%) 99 U23471 U/ KKIK 90 Invånare 65+ i särskilda boendeformer, andel (%) 100 N Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalintäkter, kr/inv N Kostnad särskilt boende äldreomsorg exkl lokalkostnader, kr/brukare 102 N23009 KKIK 93 Brukarbedömning särskilt boende äldreomsorg - måltidsmiljö, andel (%) 103 U23468 U 94 Väntetid i antal dagar från ansökningsdatum till erbjudet inflyttningsdatum till särskilt boende, medelvärde 104 U23401 N/KKIK 95 Fallskador bland personer 80+, 3-årsm, antal/1000 inv 105 U20402 U 96 Kvalitetsaspekter särskilt boende äldreomsorg, andel (%) av maxpoäng 106 U23432 N/ KKIK 97 Kostnad buss, bil och spårbunden trafik, kr/inv 107 N Nettokostnader gator och vägar samt parkering, kr/inv 108 N Nettokostnader parker, kr/inv 109 N Barnbokslån i kommunala bibliotek, antal per barn 0-14 år 110 N Huvudbibliotekets öppethållande utöver på vardagar, timmar/vecka 111 U09403 N/ KKIK 102 Nettokostnader fritidsgårdar, kr/inv 112 N Nettokostnad kulturverksamhet, kr/inv 113 N Nettokostnad musik- och kulturskola, kr/inv 114 N Elever som deltar i musik- eller kulturskola som andel av invånare 7-15 år, (%) 115 U Nettokostnad idrotts- och fritidsanläggningar, kr/inv 116 N Priser för värme, vatten, återvinning, el och renhållning kr/kvm 117 Ej Kolada 108 Hushållsavfall som återvinns genom materialåtervinning, inkl biologisk behandling, andel % 118 U07414 U/ KKIK 10

12 Hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet 1. Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Antalet nyregistrerade företag per 1000 invånare i kommunen. Baseras på data från första halvåret och räknas upp gånger två som en prognos för helåret. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Redan registrerade företag som flyttar in till kommunen från annan kommun ingår inte. Källa: Nyföretagarcentrums företagsbarometer. Färgriktning: höga värden gröna. Kolada U00901 Faluns mål är att varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktursvängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från 2012 och fram till idag är uppåtgående. Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed. Falun har ett diversifierat näringsliv vilket gör oss mindre sårbara vid konjunktursvängningar. Kommunen arbetar aktivt med att förbättra förutsättningarna för företagande och har ett nära samarbete med exempelvis Nyföretagarcentrum och Dalarnas Sciencepark. Kommunen agerar sig också i Ung Företagsamhet på olika sätt samt att vi sedan ett antal år tillbaka erbjuder Roligaste sommarjobbet (RS) till ungdomar i kommunen. Mätning och publicering i Kolada under februari Kontaktperson: Linda Wallin, tel: e-post: linda.noren@falun.se 11

13 2. Demografisk försörjningskvot, kommun Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. Källa: SCB. Kolada N00927 Falun har relativt bra förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0-19 och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20-64 år) år 2015 ska försörja ytterligare 0.79 person (0-19, >65år). I jämförelse med liknande kommuner har Falun en större andel i åldersgruppen år, (se nyckeltal 22 sid 28). Förutsatt att alla faktorer är jämförbara med de andra kommunerna avseende arbetsmarknad, arbetslöshet, utbildningsnivå och lön etc. har en arbetande falubo en lägre försörjningskvot. Mätning och publicering i Kolada under februari Kontaktperson: Linda Wallin, tel: e-post: linda.noren@falun.se 12

14 3. Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldern år dividerat med antal invånare i åldern år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Kolada N00914 Falun ligger relativt bra till när det gäller andelen förvärvsarbetande invånare i målgruppen år i jämförelse med liknande kommuner och Dalarnas län. Sedan krisåret 2009 då andelen förvärvsarbetande i målgruppen år rasade kraftigt i hela landet kopplat till finanskrisen har Falun haft en positiv trend. Vi ser inte något tecken på att trenden planar ut. Snarare ser vi indikation på att gapet till liknande kommuner ökar, det vill säga Falun ökar andelen förvärvsarbetande i målgruppen år snabbare än jämförbara kommuner. Bra att veta att andelen förvärvsarbetande i åldern år påverkas av en rad faktorer såsom: Antalet anställda minskar/ökar på befintliga arbetsplatser Antalet arbetsställen tillkommer eller läggs ner Antalet med sjukpenning minskar/ökar Antalet studerande minskar/ökar Unga vuxnas flytt till studier och arbete Kurvan påverkas starkt av att Falun och Dalarna är först ut i landet med generationsväxlingen. Mätning och publicering i Kolada under december Kontaktperson: Lars Jonsson, tel: e-post: lars.jonsson@falun.se 13

15 4. Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Invånare med eftergymnasial utbildning år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Kolada N01982 Falun har en hög andel invånare med eftergymnasial utbildning viket ökar möjligheterna för befolkningen att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. På så vis påverkar denna indikator arbetsmarknaden och den värdeskapande tillväxten i Falun. Mätning och publicering i Kolada under april Kontaktperson: Linda Wallin, tel: e-post: linda.noren@falun.se 14

16 5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) Andel av kommunens invånare i åldern år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB. Kolada N01950 Nya nyckeltal för Faluns mottagande av nyanlända med uppehållstillstånd innebär en ökning från 152 till 167. Vid september månads ingång är antalet nyanlända med uppehållstillstånd i Falun totalt 240. Integrationsenheten räknar med att antalet nyanlända som får Falun som vistelsekommun innevarande år (2016) kommer att ligga på ca 300 personer. Asylboenden har startat och stängts under året. Det gäller både kommunens tillfälliga evakueringsboenden och privata anläggningsboenden som Migrationsverket upphandlat. Antalet ensamkommande som kommit till Falun under året är 5 personer varav två överförts till anläggningsboende då de fyllt 18 år strax efter ankomsten. Det kan jämföras med år 2015 då det totala antalet ensamkommande var 163 personer, av vilka en majoritet anlände under perioden september december innebar ett hårt tryck på boenden för ensamkommande. Nu är situationen den omvända. Nya regler för kommunernas ersättning för asylsökande ensamkommande innebär en åtstramning och behov av förändring av boenden från HVB-hem till stödboenden med lägre kostnad. Den nya ersättningen föreslås gälla fr.o.m. 1 juli Omställningsarbetet har påbörjats. De nya reglerna och minskningen av antalet flyktingar innebär också att ensamkommande som placerats i andra kommuner kan komma att tas hem till Falun. I statistiken för utrikes födda finns också personer, som kommunens flyktingmottagande inte har kontakt med. Det handlar om arbetskraftsinvandrare, kärleksinvandrare, d.v.s. utrikes födda partners till falubor. Eftersom Falun har högskola omfattar statistiken sannolikt även utländska studenter, som studerar på Högskolan i längre eller kortare perioder. Mätning och publicering i Kolada under februari Kontaktperson: Laila Edholm, tel: , epost: laila.edholm@falun.se 15

17 6. Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) Andel av kommunens invånare i åldern 0-19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0-19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB. Kolada: N02900 Under 2015 tog Falu kommun emot 238 nyanlända med uppehållstillstånd, varav 94 barn. Därutöver fick 163 asylsökande ensamkommande ungdomar Falu kommun som vistelsekommun. Totalt har socialförvaltningen idag ansvaret för totalt ca 189 ensamkommande barn (september 2016), Ett 80-tal av dessa är placerade i andra kommuner, företrädesvis i familjehem. Barn som inte har svenska som modersmål går först till Centrum för flerspråkighet om de är mellan 6 och 15 år, dvs. i grundskoleålder, där de stannar sex månader innan de slussas ut till olika skolor. Barn från 16 år och uppåt går vanligen till IM-programmet på Lugnetgymnasiet. År 2015 var 70 procent av de flyktingarna, som anlände till Sverige män eller pojkar. Detta påverkar nu antalet nyanlända flyktingar med uppehållstillstånd som får Falun som vistelsekommun. Enligt Migrationsverket kommer 8 av 10 nyanlända med uppehållstillstånd vara ensamstående män. Allt fler nyanlända kommer att få Falun som vistelsekommun. Det är dock osäkert hur de vuxna männens familjeåterförening kommer se ut de närmaste åren. Den nya migrationspolitiken som infördes 20 juli 2016 samt fortsatta gränskontroller innebär begränsat flyktingmottagande. Dessutom innebär lagändringarna krav på försörjning för att få hit anhöriga samt tidsbegränsade uppehållstillstånd. Lagändringarna gäller alla som kom efter den 24 november De som kom före 25 november skulle söka om uppehållstillstånd för sina familjer före den 20 juli. Hur detta kommer att påverka antalet barn i skolan är idag svårt att förutsäga. Antalet ensamkommande barn ser ut att ligga på nivåer som närmar sig 2007 års antal, dvs sex-sju personer. De två privata anläggningsboenden som Migrationsverket har upphandlat är nerlagda och det gör att antalet asylsökande med barn också kommer att minska i förhållande till våren 2016 Mätning och publicering i Kolada under februari Kontaktperson: Laila Edholm, tel: , epost: laila.edholm@falun.se 16

18 7. Skattesats, totalt kommun (%) Skattesats, totalt. Källa: SCB. Kolada N00900 Skattesatsen i Falun ligger högt i likhet med andra kommuner i Dalarna. Kommunalskatt: 22,31 % Landstingsskatt: 11,16 % Begravningsavgift: 0,29 % En hög skattesats påverkar indirekt andra indikatorer såsom Svenskt Näringslivs mätning av det lokala företagsklimatet där skattesatsen är en parameter. Landstinget höjde landstingsskatten mellan med 50 öre. I Svenskt Näringslivs mätning är skattesatsen inräknad tillsammans med fem andra faktorer som tillsammans ger ett värde och slutligen bidrar med 1/3 av den totala rankingen. Alltså betyder skattesatsen inte allt för mycket av den totala rankingen. Mätning och publicering i Kolada under december Kontaktperson: Linda Wallin, tel: e-post: linda.noren@falun.se 17

19 8. Företagsklimat/Serviceundersökning (Nöjd kund-index) - Totalt, NKI Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100)\n. Källa: SKL. Kolada U07451 Denna mätning kallad Insikt görs genom enkätundersökning hos företag som haft ärenden som beslutats av kommunen under verksamhetsåret. Mätningarna 2011 och 2013 uppvisade liknande värden på översiktlig nivå. På underliggande nivåer kan de verksamhetsområden som ingår se mer detaljerade uppgifter. På grund av tekniska problem i Kolada kunde data ej visas i diagrammet års värde för Nöjd-Kund-Index (NKI) hamnade på 67. Vilket även är medelvärdet för samtliga deltagande kommuner. De verksamhetsområden som mäts är miljö- och hälsoskydd, serveringstillstånd, brandtillsyn samt bygglov och markupplåtelse. Mätning och publicering i Kolada under april. Kontaktperson: Linda Wallin, tel: e-post: linda.noren@falun.se 18

20 Ekologisk hållbarhet 9. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U07409 Sedan har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge kommuner. Inom respektive kommun har sakkunniga personer utsetts för ett gemensamt arbete med utvecklingen kring livsmedelsfrågor vilket resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har under senare år förändrats där man i tidigare upphandlingar frågade på samtliga produktgrupper vid ett och samma tillfälle. I det nya upphandlingsförfarandet är livsmedelupphandlingen delad i specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att svara på anbudet. Det har även gett sakkunnig möjlighet att lägga mer fokus på respektive produkt. I Falu kommuns nya miljöprogram är målet att andelen ekologiska livsmedelsinköp ska uppgå till 40 procent år Inom Falu kommuns skolor och förskolor så har arbetet med ekologiska livsmedel kommit betydligt längre än inom omvårdnad och äldreomsorg. Diagrammet ger en helhetsbild för kommunen men den verkliga andelen ekologiskt inom skola/förskola är 30 % och inom omvårdnad/äldreomsorg 16 %. Mätning och publicering i Kolada under november. Kontaktperson: Katarina Lindberg, tel: e-post: katarina.lindberg@falun.se 19

21 10. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan 2013 används tidigare miljöbilsdefinition (SFS 2004:1364). För fordon registrerade från 1 januari 2013 används ny miljöbilsdefinition (Vägtrafikskattelagen SFS 2006:227). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Miljöfordon Syd har gett möjlighet till kommuner och landsting att komplettera med fordon i operationell leasing samt justera för andra avvikelser. Källa: Miljöfordon Syd (MFS). Kolada U00437 Andelen miljöbilar sjunker kraftigt åren efter toppnoteringen Det beror på att därefter inkluderades hela kommunkoncernens bilpark och det infördes nya, på vissa sätt tuffare, miljöbilskriterier togs en uppdaterad version av resepolicyn fram med krav på att nya bilar ska vara miljöbilar om inte särskilda funktionskrav innebär att det inte finns tillgängliga alternativ. Särskilt problematiskt är det med servicebilar och andra lättare lastbilar. Behovet av fyrhjulsdrivna bilar inom de mer otillgängliga delarna av kommunen är ett annat problem. För servicebilar innebär miljöbilsalternativet eldrift. För att möjliggöra ett rationellt användande av eldrivna servicebilar krävs dock tillgång till laddstolpar i anslutning till garaget. Nycketalet försämras mer för Falun än för andra jämförbara kommuner. Det ger en fingervisning om att det finns en potential att förbättra resultatet. En tydligare styrning och ett helhetstänk för elbilsalternativet skulle kunna vända trenden och öka andelen miljöbilar. Mätning och publicering i Kolada under november/december. Kontaktperson: Ola Bergeå, tel: e-post: ola.bergea@falun.se 20

22 11. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl. EES, (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla, samt biobränslen. Källa: Inrapportering för energieffektiviseringsstödet (EES), bearbetat av Energimyndigheten och SKL. Kolada U00464 Diagrammets fina värden för 2014 beror tyvärr på en felrapportering. Den verkliga andelen kvar på 80 procent. Den förnybara energi som används är främst den biobränslebaserade fjärrvärmen som värmer de flesta av Kopparstadens hyresfastigheter och kommunen lokaler. Kopparstaden förser också de flesta av sina fastigheter med verksamhetsel från sina två vindkraftverk. Solceller på en del av kommunens byggnader bidrar också. Den återstående andelen ej förnybar energi är den el som används av kommunorganisationen. Det finns även en liten mängd oljeeldning i några fastigheter där det sker en succesiv konvertering. Den påverkar dock inte andelen med mer än någon tiondels procent. Byggnader som används för så kallad industriliknande verksamhet som Falu Energi & Vattens avfallshantering, VA- och kraftverksamhet ingår inte i nyckeltalet. Till den verksamheten används deras egen förnybara el. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Ola Bergeå, tel: e-post: ola.bergea@falun.se 21

23 12. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2-ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen. Kolada N hade utsläppen minskat till 67 procent av utsläppen 1990 vilken är en god bit på väg mot miljöprogrammets mål på 60 procent minskning. Det har uppnåtts genom att oljeeldning har minskat till förmån för biobränslebaserad fjärrvärme och värmepumpar och att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot biobränslen. Falun har heller inte någon annan riktigt stor processindustri. Av de återstående utsläppen svarar transporterna för närmare 60 procent och uppvärmning och arbetsmaskiner för 11 procent vardera. För fortsatt minskning av utsläppen av växthusgaser är det viktigt att främja och underlätta ett mer hållbart resande. Mätning och publicering i Kolada under juni/juli Kontaktperson: Ola Bergeå, tel: e-post: ola.bergea@falun.se 22

24 Social hållbarhet 13. Sjukpenningstalet bland kommunens invånare, antal dagar Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Kolada N00938 Sjukpenningtalet minskade betydligt mellan åren 2002 och Från 2010 då sjukpenningtalet låg som lägst har sjukfrånvaron stadigt ökat. Samtliga ohälsomått pekar mot en fortsatt ökad sjukfrånvaro i såväl Falun, liknande kommuner, länet och riket. Kvinnor har en betydligt högre sjukfrånvaro än män. Det totala antalet sjukpenningdagar per person i Falun låg 2015 på 10,6 dagar (jmf 9,6 dagar 2014), Skillnaden mellan riket och Falun 2015 var 0,8 dagar (jmf 0,9 dagar 2014). Det totala antalet sjukpenningdagar bland kvinnor i Falun ökade från 13, till 15 dagar Vi ser samma ökningstakt i sjukpenningtalet för män däremot så är antalet dagar i snitt betydligt lägre bland män. Några av Försäkringskassans förklaringar till den nuvarande uppgången i sjukpenningtalet: De förändrade sjukersättningsreglerna 2008 med borttagande av tidsbegränsad sjukersättning och striktare regler har lett till att fler blir kvar med sjukpenning istället för sjukersättning. Sjukskrivningslängden bland anställda ökar sedan 2013 oavsett diagnos, kön eller sysselsättning. Ökad sysselsättning bidrar till ökningen eftersom antalet som potentiellt kan bli sjukskrivna blir fler. Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9 dagar i december Insatserna handlar om: Att hälso- och sjukvården i arbetet med sjukskrivningar måste få ett fokus på arbetsåtergång. Att arbetsgivare tar ansvar för att hitta lösningar på arbetsplatserna som underlättar arbetsåtergång. Att arbetsförmedlingens verksamhet som måste förstärka möjligheterna till omställning där detta krävs för att bryta en pågående sjukskrivning. Mätning och publicering i Kolada under april Kontaktperson: Cecilia Berg, tel: e-post: cecilia.berg@falun.se 23

25 14. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv. Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/ inv. Källa: BRÅ. Kolada N07403 I Falun minskar antalet anmälda brott generellt så också antalet anmälda våldsbrott. Antalet anmälda brott i länet Dalarna som helhet uppvisar dock en negativ trend som också kan komma att påverka Falun på olika sätt. Den tidigare positiva trenden med en minskning av det dödliga våldet i Sverige som helhet verkar nu bruten. För nästan alla typer av brott finns det ett s.k. mörkertal, d.v.s. brott som begåtts men som inte anmälts. För att få en tydligare bild av om brottsstatistiken stämmer behöver man därför också söka annan information än just anmälda brott. Varje år gör t ex BRÅ en nationell trygghetsundersökning. Där får man svar på också vad befolkningen svarat om brott som inte anmälts. I BRÅ:s Rapport 2016:02, Nationella trygghetsundersökningen framgår att Dalarna är ett av de län i landet där befolkningen över tid tycks vara mindre utsatta för våldsbrott (misshandel, hot och personrån) än riket som helhet. I Falun bedrivs ett brottsförebyggande arbete av många olika aktörer t ex kommunala förvaltningar, kommunala bolag, privata aktörer, frivilligorganisationer, föreningar, samfund och polisen både separat och i samverkan. Samverkan mellan olika aktörer t ex skolan, socialtjänsten och polisen har under de senaste åren utökats och förbättrats i många avseenden. För att Faluns positiva utveckling skall fortsätta behövs fortsatta gemensamma och separata insatser på det brottsförebyggande området. Viktiga faktorer för att fortsätta den fina utvecklingen på kort och lång sikt i Falun är t ex förbättrade skolresultat, ökad trygghet i hemmen genom t ex minskat missbruk och våld samt ökad trygghet i offentlig miljö. Mätning och publicering i Kolada under april Kontaktperson: Ulrika Gustafsson-Lindberg, tel: e-post: Ulrika.Gustafsson-Lindberg@falun.se 24

26 15. Invånare 0-19 i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Källa: SCB (LISA). Kolada N02904 Andelen barn i Falun som levde i familjer med låg inkomststandard år 2014 var 10 procent och statistiken visar att Falun legat relativt stabilt på den nivån de senaste 10 åren. Enligt Barnombudsmannens analyser är det framför allt barn med utländsk bakgrund och kort vistelsetid i Sverige samt barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning som lever i familjer med låg inkomststandard. Även många barn till ensamstående föräldrar lever med låg inkomststandard, enligt rapporten. Mätning och publicering i Kolada under februari Kontaktperson: Cecilia Berg, tel: e-post: cecilia.berg@falun.se 25

27 16. Ungdomar som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KY-utbildningar och Komvux. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N17453 Andelen ungdomar i Falun som är etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning har ökat kraftigt sedan 2010, och är nu i nivå med samtliga jämförelsegrupper. Mätning och publicering i Kolada under maj/juni Kontaktperson: Jonatan Block, tel: e-post: jonatan.block@falun.se 26

28 17. Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N00925 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för kvinnor 84 år (män 81 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Mätning och publicering i Kolada under mars. Kontaktperson: Cecilia Berg, tel: e-post: cecilia.berg@falun.se 27

29 18. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män födda i Sverige kommun. Källa: SCB. Kolada N00923 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för män 80,9 år (kvinnor 84,2 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Mätning och publicering i Kolada under mars Kontaktperson: Cecilia Berg, tel: e-post: cecilia.berg@falun.se 28

30 19. Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Kolada U01405 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Över 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd och andelen med bra hälsa har ökat sedan Trots det finns det stora skillnader mellan kön, utbildningsnivå och socioekonomiska grupper. Det är vanligare att män rapporterar att de har god hälsa än att kvinnor gör det. Andelen med god hälsa ökar med högre utbildning och är vanligast bland mellan- och högre tjänstemän. Majoriteten av Faluborna skattar sitt hälsotillstånd som bra och vi ligger stabilt en bit högre än riket i genomsnitt. En hög andel av invånarna i Falun har eftergymnasial utbildning vilket sannolikt bidrar till att vi sticker ut i förhållande till alla kommuner i genomsnitt. Mätning och publicering i Kolada under november/december. Kontaktperson: Anna Perols, tel: e-post: anna.perols@falun.se 29

31 20. Invånare år med låg tillit till andra, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) invånare år med låg tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-4 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar låg tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Kolada U01413 Den som känner tillit till andra är mer benägen att delta i sociala aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till en god hälsa. Låg tillit till andra människor har i flera studier visat sig ha samband med fysisk och psykisk ohälsa samt ökad dödlighet. En av fem i Falun uppger att man i allmänhet inte kan lita på de flesta människor. Falun ligger bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. I Sverige har tilliten, eller mer precist i vilken utsträckning människor instämmer i påståendet det går att lita på människor i allmänhet, legat på en ganska stabil nivå eller till och med ökat lite från mitten av talet. Men när forskare ställer frågan: tror du att tilliten ökat eller minskat de senaste 20 åren tror de flesta att tilliten minskat. Vi lever i en orolig tid med ökad ojämlikhet både globalt och inom landet. Flera forskare hävdar att när ojämlikheten ökar, avtar optimismen och färre tror att de kan styra över sitt eget öde. Tilliten till människor i allmänhet minskar. Pessimistiska individer litar oftast enbart på en liten krets av likasinnade. Mätning och publicering i Kolada under december Kontaktperson: Anna Perols, tel: e-post: anna.perols@falun.se 30

32 Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 Befolkningsökningen i Falun 2015 var 0,3 procent vilket var en ökning mot 2014 då ökningen var endast 0,2 procent. Inflyttningen till kommunen ökade från personer 2014 till personer 2015 samtidigt som utflyttningen var personer. Födelseöverskottet var 89 personer vilket var 37 st. färre än Mätning och publicering i Kolada under februari Kontaktperson: Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 31

33 22. Åldersstruktur Falun, 2015 Antal invånare, åldersintervall: 0-4, 5-9, 10-14, 15-19, 20-24, 25-30, 31-34, 35-39, 40-44, 45-49, 50-54, 55-59, 60-64, 65-69, 70-74, 75-79, 80-84, 85-89, 90-94, 95-99, 100+ Källa: SCB Med denna indelning ges möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd, dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare. Falun har en högre andel unga personer mot jämförande kommuner och lägre andel äldre än liknande kommuner och dalakommunerna. Mätning och publicering i Kolada under februari Kontaktperson: Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 32

34 23. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel (%) 2015 Förvärvsarbetande invånare, per åldersgrupp Falun Liknande kommuner, övergripande Dalarnas län, ovägt medel Alla kommuner, ovägt medel Andel år 16,6 19,2 21,1 22,6 18,3 20,1 19,9 20, år 58,2 60,8 64,3 66,0 64,3 66,0 62,6 64, år 78 78,3 76,8 76,7 77,3 77, , år 87,7 85,5 86,5 85, ,5 85, år 86,2 86,7 84,6 84,1 84,5 84, , år 73,3 74,2 69,6 69,7 69,7 70, , år 80,0 80,9 79,6 79,4 79,5 79,7 78,5 78,9 Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal invånare i åldersgrupp den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00910, N00911, N00912, N00913, N00914 Falun har lägre andel förvärvsarbetande i åldern år än jämförande kommuner. Detta tyder på att Falun har större andel studerande eftersom även arbetslösheten i åldersgruppen år är låg i Falun och den minskade till 5,6% 2015 (6,6 % 2014) snittet för Dalarnas län var 6,8 %, 8,2 % för Liknande kommuner samt 8,1 % gällande snittet för Alla kommuner. Mätning och publicering i Kolada under december Kontaktperson: Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 33

35 24. Arbetslöshet mars månad, (%) Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00919 Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner under senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Här behöver vi sätta in proaktiva insatser för att försäkra kompetensförsörjningen framgent för vårt näringsliv. Får inte företag tag på rätt kompetens hindras tillväxten. Mätning i mars, publicering i Kolada under april. Kontaktperson: Linda Wallin, tel: e-post: linda.noren@falun.se 34

36 25. Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. Antal personer år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00955 Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Mätning och publicering i Kolada under april Kontaktperson: Linda Wallin, tel: e-post: linda.noren@falun.se 35

37 26. Skatteintäkter kommunen, kr/inv. Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Källa: SCB. Kolada N03010 Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden Skattesatsen befinner sig i den övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. Fr.o.m överfördes ansvaret för hemsjukvården från landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23 kr till 22,54 kr. Faluns högre skatteintäktsnivå kan delvis förklaras av att medianinkomsten i Falun är betydligt högre än Sverigemedel. Mätning och publicering i Kolada under september Kontaktperson: Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 36

38 27. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2015 Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter: Fritidsverksamheten kostade 2014 ca 70 procent (81 procent 2014) mer per invånare i Falun än vad alla kommuners totala medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i Lugnetverksamheten och att skid-vm drog upp kostnaderna. Kostnaderna för individ- och familjeomsorg är fortsatt högre än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även 2015, då kostnaderna inom individ- och familjeomsorg är 32 procent högre än alla kommuners totala medelvärde (33 procent 2014). Projekt pågår för att vända trenden gällande kostnaderna inom individ- och familjeomsorg. Inom politisk verksamhet och inom särskilt riktade insatser har Falun lägre kostnader än riket och övriga länet. Däremot är skillnaden mindre om man jämför med liknande kommuner. Kostnader för politisk verksamhet innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Särskilt riktade insatser avser medel till flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder är ungefär som liknande kommuner. Mätning och publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 37

39 28. Avvikelse redovisad nettokostnad referenskostnad 2015, (%) Avvikelse redovisad nettokostnad och referenskostnad per verksamhet, andel (%). Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög kostnadsnivå inom individ- och familjeomsorg 20,3 % (16,4 %) och äldreomsorgen 9,8 % (8,4 %). Individ- och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år , Kostnaderna började gå nedåt var avvikelsen 16,4 % men 2015 har avvikelsen återigen ökat till 20,3 %. Gällande grundskolan har vi en fortsatt låg kostnad -5,7 % (-5,3 % 2014). För gymnasieskolan ökade kostnadsavvikelsen mellan men minskade 2014 till 9,1 % och 2015 har man nu lägre kostnader 4,0 %. Förskola och skolbarnomsorg ligger ungefär på den kostnadsnivå som kommunens struktur motiverar, -1,5 %. När det gäller äldreomsorgen så har kommunens nettokostnadsavvikelse ökat 2015 till 9,8 % (8,4 % 2014). Förhållandevis stor andel pensionärer beviljas hemtjänst där Falu kommun ligger högre i kostnader för åldersgruppen 80+. Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Mätning och publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 38

40 29. Soliditet inklusive pensionsåtagande, kommun (%) Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Kolada N03002 Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppvisar Falun negativ soliditet, dvs värdet av kommunens skulder överstiger (det bokförda) värdet av tillgångarna. med, -14,2 % (-23,4 2014). Detta är dock en förbättring mot tidigare år. En negativ soliditet innebär att kommunens långsiktiga förmåga att klara av påfrestningar i ekonomi är svagare än i liknande kommuner. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget (ovägt medel) befinner sig i samma situation. Mätning och publicering i Kolada under september Kontaktperson: Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 39

41 30. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv. Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Kolada N03004 Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen åren 2012 och 2013 beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun AB bildades vilket innebar att kommunala lån överfördes till bolaget, respektive att nya lån togs med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Ökningen åren förklaras med att Lugnet i Falun AB har lånat för att färdigställa skidanläggningen. Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet Kb har färdigställt nya biblioteket. Även Kopparstaden och Falu Energi & Vatten AB har ökat upplåningen. Kommunens handlingsfrihet kommer att begränsas framöver om inte utvecklingen hejdas. Mätning och publicering i Kolada under september Kontaktperson: Anders Malmqvist, tel: e-post: anders.malmqvist@falun.se 40

42 31. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) Årets resultat före avskrivningar, dividerat med nettoinvesteringarna i kommunen. Visar hur stor del av nettoinvesteringarna som finansieras med årets resultat. Värden som är negativa sätts till lika med 0. Värden som överstiger 100 sätts till lika med 100. Källa: SCB. Kolada N03103 Självfinansieringen beräknas som resultat efter extraordinära poster plus avskrivningar i förhållande till nettoinvesteringsutgifter och 2013 påverkas resultaten för Faluns del positivt av AFA återbetalning av försäkringspremier, i storleksordning mnkr per år. Det som även påverkar kommunernas egen finansieringsgrad är försäljning av tillgångar. Så var fallet 2012 då anläggningstillgångar fördes över från trafik- och fritidsnämnden till det nystartade bolaget Lugnet i Falun AB. Detta innebar att kommunen behövde mindre finansiering detta år. För övrigt är de planerade investeringsbehoven i kommunen fortsatt höga och överstiger den investeringsvolym som kan anses ekonomiskt hållbar över tiden. Hedemora och Malung-Sälen är de kommuner som drar ned Dalarnas utfall Mätning och publicering i Kolada under september Kontaktperson: Peter Sjöstrand, tel: e-post: peter.sjostrand@falun.se 41

43 32. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv. Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Källa: SCB. Kolada N03055 Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 22 % de senaste fem åren. Moderbolaget Falu Stadshus AB:s lösen av en koncernintern revers genom bland annat upptagande av externa lån bidrar till ökningen. Därutöver har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB och Högskolans nya bibliotek vilka finansierats genom lån. Utbyggnaden av Södra Centrum förskotterades med 70 mnkr till Trafikverket. Trafikverket har ännu inte börjat betala tillbaka förskotteringen. Se även kommentar till Nyckeltal 31 - Borgens- och övriga ansvarsförbindelser. Mätning och publicering i Kolada under september Kontaktperson: Anders Malmqvist, tel: e-post: anders.malmqvist@falun.se 42

44 33. Nöjd Region-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens Nöjd-Regionindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och\leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00402 Det är glädjande att Faluborna i allmänhet upplever att de är trygga i kommunen och en av faktorerna som ligger bakom är sannolikt ett medvetet arbete när det gäller säkerhet och trygghet. Att tryggheten trots allt är lägre enligt 2016 års undersökning jämfört med 2014, är oroande. Möjligen kan det kopplas till lägre polisiär närvaro som det rapporterats om mycket under året i media. Mätning och publicering i Kolada under juni. Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 43

45 34. Nöjd Inflytande-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande\över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00408 Ett oroande resultat som visar att det finns väldigt mycket att göra när det gäller arbetet med insyn och inflytande inom Falu kommun. Här krävs en mängd insatser. Bland annat kommer kommunens kommunikationskontor att inleda ett strategiskt arbete tillsammans med vår demokratifunktion i syfte att få fler Falubor att känna engagemang och möjlighet att göra sina röster hörda. Arbetet med insyn är oerhört viktigt. Kommunen strävar efter maximal öppenhet utifrån de lagar och regler som vi har att rätta oss efter. Vi ska jobba strategiskt för att, i Falu kommuns olika kanaler, berätta om det arbete som bedrivs på ett ärligt och rakt sätt och även lyfta de verksamheter som är viktiga att få vetskap om men som sällan uppmärksammas i media. Flera svåra mediaärenden under året har säkerligen också påverkat resultatet här. Mätning och publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 44

46 35. Nöjd Medborgar-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal.se för mer information. Kommunens Nöjd-Medborgarindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar?" och "Föreställ dig en kommun som sköter\sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00401 Även här borde resultatet vara betydligt bättre. Flera svåra mediaärenden under 2016 har sannolikt påverkat resultatet och det har varit komplicerat att i media nå ut med information som har balanserat upp bilden. Strävan är att ligga betydligt högre upp i kommande undersökningar. Mätning och publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 45

47 36. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år 2014 och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U00416 Falun låg i 2015 års mätning i paritet med övriga dalakommuner, men har tappat en del enligt mätningen Det är utan tvekan bekymmersamt med tanke på de ambitioner som kommunen har och det arbete som bedrivs avseende demokratifrågor. Uppenbarligen upplever faluborna att det arbete som bedrivs inte kommer dem till del, eller också känner de inte till det. Det är dock glädjande att mycket tyder på att siffrorna kommer att ändras till nästa år. Det måste vara vår absoluta ambition. Ett stort antal insatser planeras och ska bedrivas under 2017 mellan kommunens demokratisamordnare och kommunikationskontor vilket på olika sätt ska leda till ökat engagemang och ökad känsla av delaktighet hos Faluborna. Kommunens Kontaktcenter som nu håller på att utvecklas alltmer ska också bidra till bilden av ökad tillgänglighet och delaktighet. Mätning och publicering i Kolada under maj Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 46

48 37. Nöjd Region-Index Trygghet Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Medborgarnas bedömning av hur tryggt det är i kommunen, skala Utgår från frågorna: "Hur ser du på hur tryggt och säkert du kan vistas utomhus på kvällar och nätter?", "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot hot, rån och misshandel?" och "Hur ser du på hur trygg och säker du kan känna dig mot inbrott i hemmet?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada: U00405 Falun är sedan länge en kommun som de flesta känner sig förhållandevis trygga i. Dalarna som län har i många undersökningar varit bland de län i landet som upplevs som tryggast. Att den upplevda tryggheten i Dalarna nu sjunkit kan också påverka den upplevda tryggheten i Falun. Falun ligger fortsatt bland de kommunerna med lägst andel anmälda brott bland i storlek jämförbara kommuner i landet. I BRÅs trygghetsundersökning lyfts att det under senare år skett en ökning av t ex sexualbrott i landet. I gruppen flickor och unga kvinnor år kan man se en tydlig ökning av andelen som uppger att de utsatts för sexualbrott. Samma åldersgrupp uppger även en ökad otrygghet på olika platser som t.ex. sitt bostadsområde. Oavsett om de själva utsatts för brott eller inte. Detta kan också gälla i Falun, där vi i tidigare undersökningar gällande skolelever kunde se en tydlig skillnad i upplevd trygghet mellan flickor och pojkar. Mätning och publicering i Kolada under juni Kontaktperson: Ulrika Gustafsson-Lindberg, tel: e-post: ulrika.gustafsson-lindberg@falun.se 47

49 Personalnyckeltal 38. Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, antal Månadsavlönad personal, totalt antal kommunalt anställda. Antal som varit anställda eller har fått lön i november månad. Källa: Kolada N00053 Projektet Heltid till alla har gett resultat och SKL har visat att Falun var bäst i Sverige att öka andelen heltidsarbetande under perioden Kommunen ligger bland de främsta i landet avseende resultatet av genomförandet av heltid, där andelen heltidsanställda var 95 % vid årsskiftet 2015/2016. Andelen som arbetar heltid är 80 %, bland de högsta i landet. Mätning och publicering i Kolada under mars Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, tel: e-post: sven.fernlund.skagerud@falun.se 48

50 39. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SKL. Kolada N00090 Kommunen har genomfört ett projekt för att sänka sjuktalen. Förändringen är inte stor men Falun har haft mindre ökningstakt än jämförbara kommuner. Sjukfrånvaron mellan enheter och förvaltningar skiljer sig dramatiskt åt inom kommunen. Även om vi kan konstatera att ex hemtjänsten har en hög sjukfrånvaro är det skillnad även där enheter emellan. Mätning och publicering i Kolada under mars Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, tel: e-post: sven.fernlund.skagerud@falun.se 49

51 Verksamhetsnyckeltal Övergripande verksamhet 40. Andel som får svar på e-post inom två dagar, (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som inom två arbetsdagar får svar på en enkel fråga via e-post. Frågorna skickas till kommunens centrala e-postadress. Tiden mäts sedan i arbetsdagar från det att e- postfrågan har inkommit till dessa att ett svar skickats. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00412 Andelen som fått svar på e-post inom två dagar har ökat från 81 % till 89 % vilket är något bättre än snittet för undersökta kommuner och medelsvarstiden är c:a 3 timmar på besvarade brev vilket är betydligt bättre än snittet av undersökta kommuner som var 5 timmar. Förskola, grundskola, handläggare gällande gator & vägar och handikappomsorgen har i 2016 års undersökning svarat till 100 % inom två arbetsdagar. Innehållet gällande kontaktuppgifter i e-postfrågorna har dock försämrats mot tidigare år vilket innebär avsändaruppgifter som enbart består av för- och efternamn eller ännu färre uppgifter. Kontaktuppgifterna bör följa en och samma mall och innehålla information om för- och efternamn, befattning, förvaltning, kommun, adress, telefonnummer, mailadress och hemsida. När det gäller svarkvalitet i e-postmeddelandena finns också mer att önska, exempelvis hänvisning till hemsidan, erbjudande att ringa kommunen eller annan för mer information och då med telefonnummer samt eventuella telefontider, bifogande av länk eller tips och idéer om något som inte direkt efterfrågats. Mätning och publicering i Kolada under december Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 50

52 41. Andel som tar kontakt med kommunen via telefon som får ett direkt svar på en enkel fråga (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av de som ringer kommunen för att få svar på en enkel fråga som får direkt svar på frågan. Under en fastställd period ställs ett antal relevanta frågor av enklare karaktär genom telefonsamtal till kommunen vid ett antal tillfällen. Uppringning sker via kommunens växel. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00413 Av de som fått svar på sin fråga har 45 % nått fram till huvudväxeln inom 60 sekunder vilket är något under snittet för undersökta kommuner. Vid väntan upp till 120 sekunder på svar av huvudväxeln har ytterligare 12 % av frågorna kunnat besvaras, vilket totalt sett ger ungefär samma svarsfrekvens som snittet för undersökta kommuner. Förbättringen mot föregående år kan hänföras till de verksamheter som kommit in i det nya kontaktcentret som gator, vägar och bygglovsfrågor. Vi ligger dock fortsatt dåligt till inom andra verksamheter. Kvaliteten på svaren till frågorna har förbättrats betydligt mot föregående år från 34 % 2015 till 59% i 2016 års mätning och är i nivå med riksgenomsnittet. Även informationen runt frågorna har varit god och i nivå med genomsnittet. Förbättringen kan även här hänföras till de verksamheter som kommit in i det nya kontaktcentret som gator, vägar och bygglovsfrågor men även förskola och kultur o fritidsfrågor har förbättrats. Mätning och publicering i Kolada under november/ december Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 51

53 42. Andel som upplever ett gott bemötande vid kontakt med kommunen (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av medborgarna som uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktat och kommit fram till kommunen kring en enkel fråga. Baseras på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån tre nivåer; god, medelgod och dålig. Procentsatsen gäller enbart för gott bemötande. Källa: Undersökning av externt företag. Kolada U00414 Fortsatt gott bemötande av vår personal. Personalen representerar kommunen i varje samtal som besvaras. Ett korrekt språkval och ett serviceinriktat bemötande är därför betydelsefullt. Varje medarbetare är ansiktet utåt och varje samtal bör spegla den professionalism och det servicetänkande som vi vill skall förknippas med vår kommun. Kraven på bemötande har skärpts gentemot tidigare år och därför ej jämförbara. Fr.o.m baseras resultatet på en subjektiv bedömning av frågeställaren utifrån fyra nivåer; mycket god, god, medelgod och dålig. Varje svar på mycket god ger 3 poäng, god ger 2 p, medelgod 1p och dålig 0p. Poängen summeras och divideras med maximalt möjlig poäng. Det som redovisas här är andel av maxpoäng i procent. Falun klarar medelvärdet för alla kommuner. Mätning och publicering i Kolada under november/ december Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 52

54 43. Informationsindex för kommunens webbplats Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Indexet baseras på en extern mätning av informationsgivningen på kommunens webbsida. Undersökningen görs på 12 verksamhetsområden där varje områdes svar kan ge maximalt 100 %. Här redovisas ett medelvärde av resultaten på de 12 områdena. Källa: SKL (Information till alla). Kolada U års index är betydligt högre än motsvarande siffra året innan vilket sannolikt är en effekt av förbättringsarbeten som gjorts under året och som har fått effekt. Falu kommun ska ligga högt i det här avseendet, inte minst med tanke på att webbplatsen bygger på det användarvänliga så kallade Funka-konceptet. Arbetet med att utveckla webbplatsen kommer att fortsätta under 2017 vilket bör leda till ännu bättre resultat för nästa mätning. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: Niklas Lind, tel: e-post: niklas.lind@falun.se 53

55 Förskola 44. Barn per årsarbetare i förskolan, antal (kommunal förskola) Antal inskrivna i kommunal förskola dividerat med antal årsarbetare kommunal förskola. Avser egen regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11010 Antal barn per årsarbetare minskade jämfört med förra året. Faluns nivå på antal inskrivna barn per årsarbetare ligger fortfarande 0.2 enheter högre än liknande kommuner. Skillnaderna mellan Falun och liknande kommuner har dock minskat sedan 2011 när antal barn per årsarbetare har minskat i Falun och ökat i liknande kommuner. Det är viktigt att komma ihåg att nyckeltalet avser grundbemanning, och nyckeltalet påverkas av olika kommuners strategi för vikariehantering. En viss osäkerhet finns också i hur andra kommuner redovisar kringresurser, till exempel specialpedagoger. Mätning den 15/10. Publicering i mars följande år Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se 54

56 45. Barn per årsarbetare i förskolan, antal (oavsett regi) Antal barn, i åldern 1-5 år, i förskola totalt, dividerat med totalt antal årsarbetare i förskolan. Avser alla förskolor i kommunen oavsett regi. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: Skolverket. Kolada N11102 Ovanstående statistik baseras på alla förskolor i Falu kommun, oavsett regi. Antal barn per årsarbetare minskar för både Falun och samtliga jämförelsegrupper. Detta är i linje med skolverkets rekommendationer om antal barn per årsarbetare. Nyckeltalet avser grundbemanning, och nyckeltalet påverkas av olika kommuners strategi för vikariehantering. I Faluns kommunala förskolor har särskilda medel nu tilldelats för att öka personaltätheten, dvs minska antalet barn per årsarbetare. Mätning och publicering i Kolada under april. Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se 55

57 46. Kostnad förskola, kr/inskrivet barn Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för förskola, dividerat med genomsnittligt antal inskrivna barn i förskola vid mätning 15/10 föregående och innevarande år. Avser samtlig regi. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N11008 Kostnaden för förskola ligger på samma nivå som liknande kommuner, något som också visas av förskolans låga avvikelse från borde-värdet (den strukturårsjusterade standardkostnaden). Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada juni kommande år. Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se 56

58 47. Plats på förskola på önskat placeringsdatum, andel barn (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Andel (%) barn som erbjudits plats före eller på önskat placeringsdatum. Om önskat placeringsdatum infaller på lördag, söndag, helgdag eller klämdag räknas första kommande vardag som förskolan är öppen som önskat placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Data hämtas från kommunens centrala kö till förskola. Förskolebarn som inte får plats via den centrala kön ska inte räknas med. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U11401 Alla kommuner ska kunna erbjuda plats på förskola inom fyra månader från dess att ansökan till förskolan kommer in. Falu kommun uppfyller detta krav. Ovanstående statistik visar att andelen barn som får plats på förskola på önskat placeringsdatum har ökat jämfört med 2011 och Statistiken för Falun för 2012 och 2013 baseras på en annan tolkning av frågan. Vid inlämning av uppgifterna till KKIK finns utrymme för olika tolkningar av hur uppgifterna skall registreras, vilket kan bidra till skillnader mellan kommuner. Mätning och publicering i Kolada under november Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se 57

59 48. Väntetid i antal dagar för de barn som inte fått plats på förskola på önskat placeringsdatum, medelvärde Genomsnittligt antal dagar mellan önskat placeringsdatum och faktiskt erbjudet placeringsdatum. Mätperiod årets 6 första månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U11402 Medelvärdet för antal dagar som barn har väntat på plats i förskola, jämfört med önskat datum, inkluderar ansökningar där plats önskas inom kortare tid än fyra månader. Ju färre barn som ingår i urvalet, desto mer påverkas medelvärdet av enskilda ansökningar. Statistiken för Falun för 2012 och 2013 baseras på en annan tolkning av frågan. Vid inlämning av uppgifterna till KKIK finns utrymme för olika tolkningar av hur uppgifterna skall registreras, vilket kan bidra till skillnader mellan kommuner. Mätning och publicering i Kolada under september Kontaktperson: AiniLeena Niva, tel: e-post: ainileena.niva@falun.se 58

60 Grundskola 49. Elever i årskurs 5: Sammanvägt resultat elevernas syn på skolan och undervisning, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 5 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U15454 Nyckeltalet är ett medelvärde av genomsnittlig andel elever som svarat positivt på de frågor som bestämts av SKL, fråga 1-7 nedan. Fråga 8-12 är Faluns egna frågor och kan ej jämföras med andra kommuner. Nedan syns resultaten från de enskilda frågorna. Frågorna har besvarats av 78% av eleverna i kommunala skolor i Falun. Trygghet och kunskapslust har lyfts fram som två viktiga frågor i grundskolans arbete. Andel elever i åk.5 som svarat positivt på frågan om trygghet är konstant från 2015 till Kunskapslusten har ökat markant sedan 2013, även om årets nivå är något lägre än förra årets. Förklaringen till den generella ökningen i kunskapslust antas finnas genom ett stort fokus på motivations- och intresseskapande undervisning, vilket även fortsättningsvis är ett prioriterat område. Åk Trygghet 95% 93% 96% 96% Kunskapslust 69% 72% 78% 76% Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada november Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 59

61 50. Elever i årskurs 8: Sammanvägt resultat elevernas syn på skolan och undervisningen, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Genomsnitt av andelen elever som på en fyrgradig skala svarat stämmer helt och hållet och stämmer ganska bra (positiva svar) på de gemensamma enkätfrågorna om elevernas syn på skolan och undervisningen. Avser elever i årskurs 8 i kommunen. Källa: Egen uppgift från kommunen och SKL. Kolada U15455 Nyckeltalet är ett medelvärde av genomsnittlig andel elever som svarat positivt på de frågor som bestämts av SKL, fråga 1-7 nedan. Fråga 8-12 är Faluns egna frågor och kan ej jämföras med andra kommuner. Nedan syns resultaten från de enskilda frågorna. Frågorna har besvarats av 74% av eleverna i kommunala skolor i Falun. Trygghet och kunskapslust har lyfts fram som två viktiga frågor i grundskolans arbete. Andel elever i åk.8 som svarat positivt på frågan om den upplevda tryggheten har minskat något från 2015 till Elevernas upplevda kunskapslust har ökat markant från 2015 till 2016, och ökningen är mycket stor jämfört med Förklaringen till detta kan antas finnas genom ett stort fokus på motivations- och intresseskapande undervisning, vilket även fortsättningsvis är ett prioriterat område. Åk Trygghet 96% 94% 96% 93% Kunskapslust 40% 49% 56% 66% Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada december Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 60

62 51. Elever i åk. 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, kommunala skolor, andel Andel elever med godkänt betyg i alla ämnen som ingått i elevens utbildning. Andelen beräknas på de elever som fått eller skulle ha fått betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet (elever som saknar godkänt betyg i alla ämnen ingår). Uppgifterna avser elever i kommunala skolor i kommunen oberoende av var de är folkbokförda. Fr.o.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa Skolverket Kolada N15419 Från och med 2016 exkluderas elever med okänd bakgrund ur medelvärdet, och 2016 års genomsnittliga meritvärde kan enbart jämföras med andra grupper, inte med tidigare år (se grafen ovan). Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen är högre i Falun än i jämförelsegrupperna. Nedan visas en jämförelse över år, där samtliga elever (inklusive elever med okänd bakgrund) ingår i urvalsgruppen. Andelen elever som uppnått kunskapskraven i alla ämnen har ökat jämfört med föregående år, för flickor och pojkar. Den kommunala grundskolan arbetar ständigt med ett systematiskt kvalitetsarbete, där målet är att samtliga elever skall uppnå målen i alla ämnen. De senaste åren har man också lagt extra vikt vid att undervisningen skall uppmuntra elevernas lust att lära, och ett projekt har nyligen startats för att öka andelen elever som uppnår kunskapskraven i naturvetenskapliga ämnen. Andel elever i åk.9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen, samtliga elever. Källa 2016: SIRIS Totalt 81,7% 81,1% 76,9% 76,2% 79,4% Flickor 84,0% 80,0% 77,0% 79,0% 83,9% Pojkar 80,0% 82,0% 76,0% 74,0% 75,3% Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i september Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 61

63 52. Kostnad för kommunal grundskola (enl. Skolverket), kr/elev Denna statistikuppgift visar den totala kostnaden per elev för valt år. I statistiken ingår kostnader för: lokaler och inventarier, skolmåltider, elevvård, undervisning, läromedel, utrustning och skolbibliotek, övriga kostnader, till exempel SYV-verksamhet. Källa: SCB. Kolada N15008 Sedan 2010 ligger den kommunala grundskolan i Falun lägre i kostnadsnivå än samtliga jämförelsegrupper. Mätning i samband med bokslutsarbetet. Publicering i Kolada september Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 62

64 53. Meritvärde i åk. 9 i kommunala skolor, genomsnitt Elevernas sammanlagda meritvärde dividerat med antal elever som fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Betygen mäts före prövning. Uppgifterna avser elever i kommunens egna skolor, oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Meritvärdet för en elev utgörs av summan för de 17 bästa betygen i elevens slutbetyg (E=10, D=12.5, C=15, B=17.5 och A=20). Det möjliga maxvärdet är 340 poäng. Fr.o.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket Kolada N15505 Den officiella definitionen av meritvärde har ändrats, och numera gäller Skolverkets definition av meritvärde, 17 ämnen. Från och med 2016 exkluderas elever med okänd bakgrund ur medelvärdet, och 2016 års genomsnittliga meritvärde kan enbart jämföras med andra grupper, inte med tidigare år (se grafen ovan). Det genomsnittliga meritvärdet för elever i åk.9 i Faluns kommunala skolor är högre än för jämförelsegrupperna. I grafen nedan visas meritvärde 16 ämnen från 2012 och framåt, samt meritvärde 17 ämnen för samtliga elever Meritvärde 16 ämnen 207,6 203,4 210,1 207,2 214,1* (samtliga elever) Meritvärde 17 ämnen 214,3 221,1 (samtliga elever) *Från internt betygsdatasystem Procapita/Hypergene, ej officiell statistik Meritvärdet för åk 9 har ökat sedan föregående år. Detta kan kopplas till att fler elever når de högre betygsstegen. En jämförelse på skolformsnivå visar att det generellt sett är i de praktiskt-estetiska ämnena som de högre betygen i större omfattning återfinns. Diskussioner om vad vi kan dra för slutsatser och lärdomar av det sker på central och på skolenhetsnivå. Mätning i samband skolavslutning. Publicering i Kolada i september Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 63

65 54. Elever i åk 6 med lägst betyget E i alla ämnen (som eleven läser), hemkommun, andel (%) Samtliga uppgifter avser elever i skolor med betyg enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet. Antal elever i årskurs 6 med lägst betyg E i samtliga ämnen som eleven läser dividerat med antal elever i årskurs 6 totalt. Multipliceras med 100 för redovisning i procent. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skola. Elever med okänd bakgrund ingår. För dessa elever anges kommunen där de går i skolan som hemkommun. OBS! Måttet är inte direkt jämförbart mellan kommunerna på grund av att eleverna läser olika ämnen och olika antal ämnen i årskurs 6. Källa: Skolverket och SCB. Kolada N15543 Det är positivt att andelen elever med minst betyget E i alla ämnen har ökat för elever folkbokförda i Falun jämfört med föregående år, men det är inte ett tillräckligt bra resultat. Grundskolan behöver arbeta med uppföljning och utveckling av undervisningen och fortsätta att sätta fokus på de processer som enligt forskning är framgångsfaktorer för att eleverna minst ska nå lägsta kunskapskraven. Mätning och Publicering i Kolada under november Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 64

66 55. Elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov för ämnesproven i SV, Sva och MA, hemkommun, genomsnittlig andel (%) Andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i svenska alt. svenska som andraspråk + andel elever i åk 3 som deltagit i alla delprov som klarat alla delprov i matematik, dividerat med 2. Avser elever folkbokförda i kommunen oavsett var de går i skolan. Källa: Skolverket och SCB. Kolada N15474 Andelen elever som har deltagit i och klarat samtliga delprov i svenska/svenska som andraspråk respektive matematik är på samma nivå i Falun som för övriga jämförelsegrupper. Nedan visas andel elever i åk.3 i Falun som klarade respektive delprov, samt jämförelse med riket (källa: SIRIS, Skolverket). Mätning och publicering i Kolada under november/ december Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 65

67 56. Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, hemkommun, andel (%) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Elever med okänd bakgrund ingår inte. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N15428 Andelen elever i åk.9 med behörighet till gymnasiet sjunker kontinuerligt i hela landet. Mellan 2013 och 2015 minskade gymnasiebehörigheten i Falun i en snabbare takt än för jämförelsegrupperna låg Falun högre än samtliga jämförelsegrupper. Fr.o.m är urvalsgruppen i Koladas nyckeltal ovan ändrad och inkluderar nu inte elever med okänd bakgrund. Resultaten 2016 kan bara jämföras med andra, inte med tidigare år. Nedan visas en jämförelse för samtliga elever (inkl. elever med okänd bakgrund) och samtliga huvudmän över tid. Gymnasiebehörighet, samtliga huvudmän, Falun, inkl. okänd bakgrund. Källa: SIRIS, Skolverket Gymnasiebehörighet 89,0% 87,9% 86,5% 85,6% 86,2% (samtliga elever) Flickor 88,3% 86,6% 88,2% 86,7% 89,8% Pojkar 89,6% 89,2% 84,4% 84,5% 82,8% Pågående åtgärder för att öka gymnasiebehörigheten i kommunala skolor redovisas under nyckeltalet Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%), Kolada nyckeltal N Mätning och publicering i Kolada under september/ oktober Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 66

68 57. Elever i åk. 9 som är behöriga till yrkesprogram, kommunala skolor, andel (%) Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. För att ha gymnasiebehörighet till ett yrkesprogram krävs godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik och i minst fem andra ämnen från grundskolan. Fram t.o.m krävdes godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik för att uppnå lägsta behörighet till gymnasiet. Uppgiften avser elever i kommunala skolor i kommunen oavsett folkbokföringsort. Uppgiften avser läsår. Om det totala antalet elever är 40 eller fler och antalet EJ behöriga är 1-4 elever, så visas andelen behöriga som 95 procent. Fr.o.m exkluderas elever med okänd bakgrund. Källa: Skolverket Kolada N15436 Andelen elever i åk.9 med behörighet till gymnasiet sjunker kontinuerligt i hela landet. Mellan 2013 och 2015 minskade gymnasiebehörigheten i Falun i en snabbare takt än för jämförelsegrupperna låg Falun högre än samtliga jämförelsegrupper. Fr.o.m är urvalsgruppen i Koladas nyckeltal ovan ändrad och inkluderar nu inte elever med okänd bakgrund. Resultaten 2016 kan alltså bara jämföras med andra, inte med tidigare år. Resultat från samma urvalsgrupp som tidigare (samtliga elever) visas nedan. Där kan vi se ett trendbrott i gymnasiebehörigheten; de senaste årens trend med sjunkande gymnasiebehörighet ser ut att ha stannat upp och att resultatet till och med visar en svag förbättring jämfört med föregående år. Behörighet till gymnasieskolans nationella program, åk.9, samtliga elever, kommunala skolor (Källa: SIRIS, Skolverket) % 89.1% 86.2% 84.5% 84.7% Trots att andelen elever med gymnasiebehörighet har ökat något jämfört med förra året, är det oroande hur stor andel elever som inte har möjlighet att fortsätta sin utbildning på ett gymnasieprogram. Av 2016 års elever i nionde klass saknade 15% behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Gymnasiebehörigheten varierar mellan skolor och varje skolas rektor har utifrån en analys av kvalitetsbokslutet ett mål och en plan för att öka elevers måluppfyllelse och gymnasiebehörighet, baserat på det resultat som skolan visat gällande bedömningar, nationella prov, betyg, enkäter och diskussioner. Varje enskild rektor redovisar sitt resultat och framåtsyftande mål för skolformschef såväl skriftligt som muntligt. Ett arbete är påbörjat för att förenkla utvärderingen av det systematiska kvalitetsarbetet på skolorna och tidigare identifiera elever som riskerar att inte uppnå behörighet till gymnasiet. Mätning och publicering i Kolada under september/ oktober Kontaktperson: Gustaf Malmberg, tel: e-post: gustaf.malmberg@falun.se 67