Övergripande nyckeltal

Transkript

1 Övergripande nyckeltal Befolkning, ekonomi 1. Demografisk försörjningskvot, kommun Definition Kolada (N00927) Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Februari Falun har relativt goda förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0-19 år och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20-64 år) år 2017 ska försörja ytterligare 0,79 personer (0-19, >65 år). I jämförelse med liknande kommuner har Falun en större andel av befolkningen som är i arbetsför ålder. Jämförelsen med alla kommuner oviktat medel (där alla kommuner har lika stor inverkan på medelvärdet oavsett kommunens storlek) visar att Falun är placerat bättre än snittet (lägre försörjningskvot). Det ska tilläggas att en jämförelse med riket, den totala befolkningen oavsett folkbokföringskommun, placerar Falun över rikets genomsnittliga försörjningskvot. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: , e-post: sari.nilsson@falun.se

2 2. Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) KKiK Definition Kolada (N00914) Antal förvärvsarbetande i åldern år dividerat med antal invånare i åldern år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Publicering i Kolada: December Falun ligger relativt bra till när det gäller andelen förvärvsarbetande invånare i målgruppen år i jämförelse med liknande kommuner och Dalarnas län. Sedan krisåret 2009 då andelen förvärvsarbetande i målgruppen år rasade kraftigt i hela landet kopplat till finanskrisen har Falun haft en positiv trend. Vi ser inte något tecken på att trenden planar ut. Snarare ser vi indikation på att gapet till liknande kommuner ökar, det vill säga i Falun ökar andelen förvärvsarbetande i målgruppen år snabbare än jämförbara kommuner. Bra att veta att andelen förvärvsarbetande i åldern år påverkas av en rad faktorer såsom: Antalet anställda minskar/ökar på befintliga arbetsplatser Antalet arbetsställen tillkommer eller läggs ner Antalet med sjukpenning minskar/ökar Antalet studerande minskar/ökar Unga vuxnas flytt till studier och arbete Kurvan påverkas starkt av att Falun och Dalarna är först ut i landet med generationsväxlingen. Kontaktperson: Lars Jonsson, tel: e-post: lars.jonsson@falun.se

3 3. Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) Definition Kolada (N01982) Invånare med eftergymnasial utbildning år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Publicering i Kolada: April Falun har en större andel invånare med eftergymnasial utbildning än landets alla kommuner i genomsnitt och även jämfört med liknande kommuner. En eftergymnasial utbildning ökar möjligheterna att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. Den höga andelen invånare med eftergymnasial utbildning bidrar till den låga arbetslöshetsnivån i Falun (se nyckeltal 79) Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: , e-post: sari.nilsson@falun.se

4 4. Utrikes födda invånare 0-19 år, andel (%) Definition Kolada (N02900) Andel av kommunens invånare i åldern 0-19 år som är födda i annat land än Sverige. Beräknas som antal invånare 0-19 år som är födda i annat land än Sverige dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Avser 31/12. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Februari Mottagandet av nyanlända (både vuxna och barn) har ökat för varje år i Falun tex 2014: 180 personer, 2015: 254 personer och 2016: 400 personer. Det förklarar en del av befolkningsökningen i Falun eftersom de nyanlända är födda i ett annat land Vi vet att några kommuner i Dalarna har haft ett väldigt stort mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek som tex Hedemora, Avesta och Ludvika som säkert gör att det blir högre siffror för Dalarna. En del av Dalakommuner har också haft högre mottagande av ensamkommande barn. Kontaktperson: Amel Mujic, tel: , e-post: amel.mujic@falun.se

5 5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) Definition Kolada (N01950) Andel av kommunens invånare i åldern år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Februari Mottagandet av nyanlända (både vuxna och barn) har ökat för varje år i Falun tex 2014: 180 personer, 2015: 254 pers och 2016: 400 personer. Det förklarar en del av ökningen eftersom de är födda i ett annat land. Vissa grupper av nyanlända har dock inte AIK kolla på som t.ex. kärleksinvandrare och arbetskraftsinvandring. Det verkar vara ungefär lika många i Dalarna. Vi vet att några kommuner i Dalarna har haft ett väldigt stort mottagande i förhållande till kommunens befolkningsstorlek som tex Hedemora, Avesta och Ludvika. Vi vet också att de flesta av de andra kommuner i Sverige som är ungefär i samma storlek som Falun så har de tagit emot fler nyanlända. En av förklaringarna till det är att det ofta har funnits asylboenden i de kommuner vilket ofta bidrar att de nyanlända stannar i de kommunerna. Falu har inte haft asylboenden alls under många år förutom en kortare period under Kontaktperson: Amel Mujic, tel: , e-post: amel.mujic@falun.se

6 6. Skattesats totalt kommun, (%) Definition Kolada (N00900) Skattesats, totalt. Källa: SCB. Publicering i Kolada: December Skattesatsen i Falun ligger högt i likhet med andra kommuner i Dalarna. En skatteväxling mellan kommunerna i Dalarna och landstinget genomförs fr o m avseende kollektivtrafiken. Skatteväxlingen innebär att kommunerna sänker skatten med 47 öre och landstinget höjer med detsamma. Fördelningen mellan kommunal- och landstingsskatt är enligt nedan: Kommunalskatt: 22,07% Landstingsskatt: 11,63% Begravningsavgift: 0,29% Landstinget höjde skattesatsen 2013 med 50 öre. En hög skattesats kan påverka benägenheten för nya invånare att flytta till Falun och även för nya företag att etablera sig på orten. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: , e-post: sari.nilsson@falun.se

7 7. Sjukpenningtalet, dagar/registrerad försäkrad KKiK Definition Kolada (N00938) Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Publicering i Kolada: April Sjukpenningtalet minskade betydligt mellan åren 2002 och Från 2010 då sjukpenningtalet låg som lägst har sjukfrånvaron stadigt ökat. Samtliga ohälsomått pekar mot en fortsatt ökad sjukfrånvaro i såväl Falun, liknande kommuner, länet och riket. Kvinnor har en betydligt högre sjukfrånvaro än män. Det totala antalet sjukpenningdagar per person i Falun låg 2016 på 11,1 dagar (10,9 dagar 2015). Det totala antalet sjukpenningdagar bland kvinnor i Falun ökade från 15,0 år 2015 till 15,6 dagar Vi ser en ökning i sjukpenningtalet även för män, men där är antalet dagar i snitt betydligt lägre. Några av Försäkringskassans förklaringar till den nuvarande uppgången i sjukpenningtalet: De förändrade sjukersättningsreglerna 2008 med borttagande av tidsbegränsad sjukersättning och striktare regler har lett till att fler blir kvar med sjukpenning istället för sjukersättning. Sjukskrivningslängden bland anställda ökar sedan 2013 oavsett diagnos, kön eller sysselsättning. Ökad sysselsättning bidrar till ökningen eftersom antalet som potentiellt kan bli sjukskrivna blir fler. Regeringens mål är att sjukpenningtalet ska uppgå till högst 9 dagar i december Insatserna handlar om: Att hälso- och sjukvården i arbetet med sjukskrivningar måste få ett fokus på arbetsåtergång. Att arbetsgivare tar ansvar för att hitta lösningar på arbetsplatserna som underlättar arbetsåtergång. Att arbetsförmedlingens verksamhet som måste förstärka möjligheterna till omställning där detta krävs för att bryta en pågående sjukskrivning. Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se

8 8. Återstående medellivslängd vid födseln kommun, år Kvinnor Definition Kolada Kvinnor (N00925) Män (N00923) Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Mars Kvinnor Män Kvinnor Män Måttet Återstående medellivslängd är tillsammans med måttet Självskattat hälsotillstånd mått som ofta används för att beskriva bilden av den allmänna hälsoutvecklingen. I Falun är den återstående medellivslängden för både män och kvinnor högre än alla kommuner, länet och liknande kommuner. Medellivslängden för både män och kvinnor fortsätter att öka vilket till stor del beror på förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder. Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar är det som bidragit mest till den minskade statistiken. Även utbildningsnivå har konstaterats vara en faktor som bidrar till den ökade återstående medellivslängden. Skillnaden i livslängd mellan individer med låg respektive hög utbildning är sammanlagt cirka 5 år (enligt rapporten Öppna jämförelser Folkhälsa 2014). Kvinnor i Falun lever enligt statistiken generellt längre än män; 84,2 år (kvinnor) 81 år (män) vilket även kan ses i nyckeltal nr 10 som visar 2016 års åldersstruktur. Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se

9 9. Invånare totalt, antal (Index (basår=100) Definition Kolada (N01951) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Färgriktning: höga värden gröna Publicering i Kolada: Februari Befolkningsökningen i Falu kommun var kraftig även under Totalt ökade befolkningen med 655 personer. Nästan lika hög tillväxt som i hela riket, vilket är lite ovanligt för Falu kommun. Folkökningen i Dalarnas län har också ökat under 2017, men inte lika kraftigt som i Falun. Inrikes flyttningsöverskottet hamnade på 305 personer (203, 2016). Drivet både av att inrikes inflyttning ökat samtidigt som inrikes utflyttning minskat jämfört med Invandringsöverskottet hamnade på 234 personer (269, 2016). Minskningen jämfört med 2016 beror främst på en lägre invandring. Födelseöverskottet hamnade på 116 personer (140, 2016). Lite lägre antal nyfödda än under Folkökningstrenden är fortsatt stark i Falun även om det som främst driver tillväxten just nu är inrikes inflyttningen. Den variabeln är också den som varierar mest från år till år. Kontaktperson: Christer Johansson, tel: , e-post: christer.johansson@falun.se

10 10. Åldersstruktur, år år år år år år år år år år 0-4 år -5% -4% -3% -2% -1% 0% 1% 2% 3% 4% 5% Män Falun Kvinnor Falun Riket I Falu kommun bor något fler kvinnor än män, drygt kvinnor mot drygt män. Detta skiljer sig från riket och många kommuner där männen är fler än kvinnorna. Åldersfördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn i kommunen förutom över 75 år där kvinnorna är fler pga att de lever längre. Jämfört med riket har Falu kommun något lägre andel män i åldrarna år samt fler män och kvinnor i åldrarna år. I och med att Falu kommun har en högre andel män och kvinnor i åldern år förväntas Falu kommun de närmsta åren att få en allt större andel äldre befolkning. Kontaktperson: Christer Johansson, tel: , e-post: christer.johansson@falun.se

11 11. Soliditet inklusive pensionsåtagande kommun, (%) Definition Kolada (N03002) Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppvisar Falun negativ soliditet, dvs värdet av kommunens skulder överstiger (det bokförda) värdet av tillgångarna med, -7,3 % (-14,2% 2015). Detta är dock en förbättring mot tidigare år. En negativ soliditet innebär att kommunens långsiktiga förmåga att klara av påfrestningar i ekonomi är svagare än i liknande kommuner. Kontaktperson: Sara Matsson Burell, tel: , e-post: sara.burell@falun.se

12 12. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv Definition Kolada (N03004) Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen åren 2012 och 2013 beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun AB bildades vilket innebar att kommunala lån överfördes till bolaget, respektive att nya lån togs med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Ökningen åren förklaras med att Lugnet i Falun AB har lånat för att färdigställa skidanläggningen. Förvaltningsbolaget Högskolefastigheten Lugnet Kb har färdigställt nya biblioteket. Under 2016 har borgens- och övriga ansvarsförbindelser, räknat i miljoner kronor, legat kvar på samma nivå som föregående år. Anledningen till det minskade nyckeltalet förklaras med befolkningsökningen under Kontaktperson: Anders Malmqvist, tel: , e-post: anders.malmqvist@falun.se

13 13. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) Definition Kolada (N03103) Årets resultat plus avskrivningar i procent av kommunens nettoinvesteringar. Källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Investeringar innebär kostnadsbelastningar över en lång period och är därmed en viktig indikator att följa för att mäta den långsiktiga stabiliteten i kommunens ekonomi. Falu kommuns målsättning är att 100% av investeringarna ska vara finansierade med egna medel, dvs de medel som kommunen själv genererat under året från den löpande verksamheten (och som presenteras i kassaflödesanalysen). På kortare sikt har fullmäktige satt upp en målnivå på 75%. Som framgår av diagrammet ovan är det endast under de två sista åren som kommunen uppnått en självfinansieringsgrad på 100%. Det är viktigt att denna trend fortsätter så att kommunens intäkter även i fortsättningen kan nyttjas till kärnverksamheterna och inte till högre räntekostnader. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: , e-post: sari.nilsson@falun.se

14 14. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv Definition Kolada (N03055) Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen.källa: SCB. Publicering i Kolada: Augusti Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 19 % de senaste fem åren. Under perioden har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB och Högskolans bibliotek vilka finansierats genom lån. Kontaktperson: Anders Malmqvist, tel: , e-post: anders.malmqvist@falun.se

15 15. Månadsavlönad personal, heltidsanställda i kommunen, antal Definition Kolada (N00053) Månadsavlönad personal, totalt antal kommunalt anställda. Antal som varit anställda eller har fått lön i november månad. Källa: SKL. Publicering i Kolada: Mars Projektet Heltid till alla har gett resultat och SKL har visat att Falun var bäst i Sverige att öka antalet heltidsarbetande under perioden Kommunen ligger bland de främsta i landet avseende resultatet av genomförandet av heltid, där antalet heltidsanställda var 95 % vid årsskiftet 2015/2016. Andelen som arbetar heltid är 80 %, vilket är bland de högsta i landet. Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, tel: e-post: sven.fernlund.skagerud@falun.se

16 16. Sjukfrånvaro kommunalt anställda totalt, (%) Definition Kolada (N00090) Den totala sjukfrånvarotiden, ackumulerad under året, som andel (%) av den tillgängliga ordinarie arbetstiden. Avser samtlig kommunalt anställd personal. Avser den obligatoriska sjukfrånvaroredovisningen. Källa: SKL. Publicering i Kolada: Mars Kommunen har genomfört ett projekt för att sänka sjuktalen. Förändringen är inte stor men Falun har haft mindre ökningstakt än jämförbara kommuner. Sjukfrånvaron mellan enheter och förvaltningar skiljer sig dramatiskt åt inom kommunen. Även om vi kan konstatera att ex hemtjänsten har en hög sjukfrånvaro är det skillnad även där enheter emellan. Kontaktperson: Sven Fernlund Skagerud, tel: e-post: sven.fernlund.skagerud@falun.se

17 17. Nettokostnadsavvikelser - referenskostnad 2016 (%) 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Förskola inkl. öppen förskola, (%) Grundskola inkl. förskoleklass, (%) Gymnasieskola, (%) Individ- och familjeomsorg, (%) Äldreomsorg, (%) -5,0-10,0 Alla kommuner Dalarnas län Falun Liknande kommuner, övergripande Falun 2016 Definition Kolada (N11024, N15001, N17001, N30001, N20900) Avvikelse i procent mellan nettokostnad och referenskostnad. Publicering i Kolada: Augusti En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Det är bekymmersamt att se att samtliga skolformers nettokostnad numer ligger under referenskostnad (förväntad kostnad) och att Falun sticker ut negativt mot samtliga jämförbara grupper; riket, Dalarna och jämförbar kommun. Trots det är det vår bedömning att personal och verksamhet presterar väl i relation till den ekonomiska ramen. Frågan är om det är hållbart över tid. Det är rimligt att anta att vi får det svårare att nå de uppsatta målen om en ökad måluppfyllelse om trenden inte avtar och vänder uppåt. Falu kommun har en för hög kostnadsnivå inom individ- och familjeomsorg 14,3 % (20,3 %) och äldreomsorgen 7,7 % (9,8 %), men visar dock på en svagt nedåtgående trend vilket kan anses som positivt. Men man kan inte bortse ifrån att vi utmärker oss mycket särskilt inom äldreomsorgen. Kontaktpersoner: Förskola: AiniLeena Niva, tel: , e-post: ainileena.niva@falun.se Grundskola: Gustaf Malmberg, tel: , e-post: gustaf.malmberg@falun.se Gymnasiet: Johan Svedmark, tel: , e-post: johan.svedmark@falun.se IFO & Äldreomsorgen: Linnea Bergström, tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se

18 18. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner 2016, (%) Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N Falu kommun utmärker sig tydligt med höga kostnader för fritidsverksamhet. Detta beror till största delen på de stora satsningar som gjordes på Lugnetanläggningarna i och med skid-vm Även kostnaden för Individ och familjeomsorgen är högre i Falun än mot resterande kommuner i både Dalarnas län men även liknande kommuner och resterande landet. Projekt inom Socialförvaltningen pågår för att se över och sänka dessa kostnader vilket ser ut att ha gett resultat. Mellan år 2015 och 2016 har kostnaderna sänkts från 4894 kr/inv till 4666 kr/inv. Falun fortsätter att ha lägre kostnader för den politiska verksamheten än både länet, jämförbara kommuner och resterande landet. Kostnader till politisk verksamheten innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revisionen. Även kostnader för särskilt riktade insatser och utbildningsverksamhet utmärker sig Falun med lägre kostnader än genomsnittet Kontaktperson: Linnea Bergström, tel: , e-post: linnea.bergstrom@falun.se

19 19. Resultat före extraord. poster (kommunen), andel (%) av skatt & generella statsbidrag Indikator Definition Kolada (N03001) Resultat före extraordinära poster kommun, dividerat med skatteintäkter och generella statsbidrag kommunen. Källa: SCB Publicering i Kolada: Mars Falu kommun har under hela perioden (med undantag för 2010 och 2011) haft ett budgeterat resultatmål om 2% av skatteintäkter och utjämning. Som framgår av diagrammet ovan har målet uppnåtts vid sex tillfällen de senaste elva åren. Både i jämförelse med alla kommuner och med liknande kommuner, har Faluns resultat haft djupare dalar än båda jämförelsegrupperna. För kommunens framtida utmaningar, med ökade demografiska behov och ett ökat investeringsbehov, är det viktigt att resultatmålet om 2% uppnås under flertalet år än vad som varit fallet historiskt. Kontaktperson: Sari Nilsson, tel: , e-post: sari.nilsson@falun.se