Det finns mer information om Faluns standardkostnader vid nyckeltal 28 i rapporten. Där kan du se Falun i jämförelse med jämförelsekommunerna.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det finns mer information om Faluns standardkostnader vid nyckeltal 28 i rapporten. Där kan du se Falun i jämförelse med jämförelsekommunerna."

Transkript

1 Äldreomsorgen har kostnader som ligger 9,2 % över standardkostnaden vilket motsvarar 51 mnkr. Förhållandevis stor andel pensionärer beviljas hemtjänst. I den årliga brukarenkätundersökningen får både hemtjänsten och särskilt boende ett bra resultat. I SCB:s medborgarundersökning tycker medborgarna att äldreomsorgen ska prioriteras. Kostnaden för hemtjänsten har ökat kraftigt i Falun. När det gäller särskilt boende är kostnaden relativt låg. Är mixen mellan hemtjänst och särskilt boende optimal? Två förbättringsområden som vi vill lyfta är arbetet med att förebygga fallskador bland äldre och antal personal som en brukare träffar under en 14-dagarsperiod. När det gäller fritidsverksamheten är resurstilldelningen 50 % över rikssnittet. Detta innebär att Falun satsar 33 mnkr mer än snittkommunen. Det finns inga bra offentliga resultatnyckeltal som kan jämföras med andra kommuner. I SCB:s medborgarundersökning tycker man att fritidsmöjligheter och idrotts- och motionsanläggningar kan förbättras om möjligt. Vad står detta för? Det finns mer information om Faluns standardkostnader vid nyckeltal 28 i rapporten. Där kan du se Falun i jämförelse med jämförelsekommunerna. När det gäller resurstilldelningen mellan de olika verksamheterna i Falun (kr/inv) är det två verksamheter som tilldelats ca 50 % mer än rikssnittet, Fritidsverksamheten och Individ och familjeomsorgen. Är detta ett medvetet val? För mer information se nyckeltal 27. Hållbar utveckling Avsnittet hållbar utveckling ger en samlad bild av utvecklingen i kommunen när det gäller ekonomisk hållbarhet, ekologisk hållbarhet och social hållbarhet. De hållbarhetsnyckeltal (alternativt nyckeltal) som presenteras är utvalda för att ge en bred bild av utvecklingen i Falun. För att nå det övergripande målet Hållbar utveckling finns tre strategiska styrdokument. Ett tillväxtprogram för den ekonomiska dimensionen, ett miljöprogram för den ekologiska dimensionen och ett folkhälsoprogram för den sociala dimensionen. 6

2 Ekonomisk hållbarhet 1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag. Källa: Bolagsverket och SCB. Kolada N av av av 290 Faluns mål är varje år öka nettosiffran för antal företag och jobb. Detta diagram visar konjunktursvängningars påverkan på antalet nystartade bolag. Trenden från och fram till idag är uppåtgående. Falun håller en hög nivå jämförbart med andra kommuner och riket vilket till viss del kan bero på att Lagerbolaget AB Grundstenen har sin hemvist här och som bildar nya bolag och säljer dem till företagare här och i andra delar av landet. Både uppgångar och nedgångar förstärks därmed. Publicering i Kolada under februari. Karin Perérs, tel: eller e-post: karin.perers@falun.se 7

3 2. Demografisk försörjningskvot, kommun Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer år. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Falun har relativt bra förutsättningar att bära det samlade ekonomiska ansvaret för personer 0-19 och och äldre än 65 år. Diagrammet visar att en falubo (20-64 år) år ska försörja ytterligare 0.75 person (0-19, >65år). Falun har en relativt andra kommuner stor befolkning i åldersgruppen år i förhållande till personer 0-19 och äldre än 65 år. Förutsatt alla faktorer jämförbara med de andra kommunerna avseende arbetsmarknad, arbetslöshet, utbildningsnivå och lön etc har en arbetande falubo en mindre försörjningskvot. Publicering i Kolada under februari. Karin Perers, tel eller e-post karin.perers@falun.se 8

4 3. Förvärvsarbetande invånare år, andel (%) N Antal förvärvsarbetande i åldern år dividerat med antal invånare i åldern år den 31/12. Med förvärvsarbetande avses personer med löneinkomst av anställning under november månad, och personer med inkomst av aktiv näringsverksamhet. Källa: SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik (RAMS). Kolada N av av av 290 Antalet förvärvsarbetande ökar årligen från Från en är trenden mer positiv Falun och Dalarna än i jämförbara kommuner och riket. Det kan troligen härledas till att Dalarna har landets äldsta befolkning och är först i landet att påbörja det omfattande generationsskiftet. Publicering i Kolada under februari. Karin Perers, tel eller e-post karin.perers@falun.se 9

5 4. Invånare år med eftergymnasial utbildning, andel (%) N Invånare med eftergymnasial utbildning år, andel (%). Eftergymnasial avser: eftergymnasial utbildning kortare än 3 år, längre än 3 år samt forskarutbildning. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Andel innevånare med eftergymnasial utbildning ökar möjligheterna för befolkningen att ta förvärvsarbete eller ha egen förvärvsinkomst. På så vis påverkar denna indikator arbetsmarknaden och den värdeskapande tillväxten i Falun. Publicering i Kolada under februari. Karin Perers, tel eller e-post karin.perers@falun.se 10

6 5. Utrikes födda vuxna invånare, andel (%) N Andel av kommunens invånare i åldern år den 31/12 som är födda i annat land än Sverige. Källa: SCB. Kolada N Andelen utrikes födda i Falun ligger på knappt tio procent av befolkningen. Det är en mindre andel än Sverige totalt, men en högre andel jämfört med övriga kommuner i Dalarna förutom Borlänge kommun. Om man fördjupar sig i de utrikes föddas ursprungsländer, kommer ca en tredjedel från Norden, en tredjedel från Europa inkl EU/EES-länderna och en tredjedel från övriga världen. Under 2014 har KS tagit beslut om att öka andelen flyktingar från 120 till 152, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Under tog Falun emot 134 personer, inklusive ensamkommande flyktingbarn. Det totala antalet inflyttade utrikes födda under var 340. Denna siffra omfattar förutom flyktingar, arbetskraftsinvandrare bl a på grund av den fria rörligheten inom EU, partners till svenskar som gift sig med utrikes födda och utländska studenter vid Högskolan Dalarna. Sett till den demografiska utvecklingen skulle befolkningen minska om inte kommunen tog emot flyktingar. Falun har ett boendesegrationsindex som enligt Kolada ligger på samma nivå som Danderyds kommun. Det betyder att Falun inte är en segregerad kommun. Den svenskfödda befolkningens utbildningsnivå är jämförbar med de utrikes föddas. Andelen med eftergymnasial utbildning ligger t o m någon procent högre hos utrikes födda än hos den svenska befolkningen. Däremot har den svenskfödda befolkningen en större andel med gymnasial utbildning. Tre områden får ses som betydelsefulla för att integrationsprocessen ska fungera bra - arbetsmarknaden, där det finns anledning intensifiera möjligheterna för flyktingarna att få arbete, utbildningsområdet, där det är viktigt att hitta former för snabbare validering av betyg eller praktik för att pröva kunskaper hos de vuxna och inom stadsbyggnadsområdet för att förhindra segregation. I allmänhet går integrationsprocessen snabbare för de yngre och det är särskilt märkbart för de ungdomar som kommer till kommunens boenden för ensamkommande flyktingbarn." Publicering i Kolada under februari. Laila Edholm, tel eller e-post laila.edholm@falun.se 11

7 6. Skattesats totalt kommun, (%) N Skattesats totalt. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Skattesatsen i Falun ligger högt. En hög skattesats påverkar indirekt andra indikatorer såsom Svenskt Näringslivs mätning av det lokala företagsklimatetet där skattesatsen är en parameter. Publicering i Kolada under februari. Karin Perers, tel eller e-post karin.perers@falun.se 12

8 7. U. Nöjd Kund-Index, Serviceundersökning Totalt N Nöjd Kund Index, Företagsklimat - Totalt: Kommunrankning, enkätundersökningen Insikt, företagarnas helhetsbedömning av servicen i myndighetsutövningen (skala 0-100)\n. Källa: SKL. Kolada U av av 290 Denna mätning kallad Insikt görs genom enkätundersökning hos företag som haft ärenden som beslutats av kommunen under verksamhetsåret. Falun har bara deltagit i denna mätning vid två tillfällen. De båda mätningarna uppvisade liknande värden på översiktlig nivå. På underliggande nivåer kan de verksamhetsområden som ingår se mer detaljerade uppgifter. De verksamhetsområden som ingår är miljö- och hälsoskydd, bygglov, serveringstillstånd samt brandtillsyn. Även markupplåtelse mäts. Publicering i Kolada under februari. Karin Perers, tel eller e-post karin.perers@falun.se 13

9 Ekologisk hållbarhet 8. U. Miljöbilar, andel av kommunens personbilar och lätta lastbilar enligt MFS, % N Andel personbilar och lätta lastbilar som uppfyller miljöbilskrav enligt förordning. För fordon registrerade före 1 jan används tidigare miljöb FS 2004:1364). Avser bilar som enligt vägtrafikregistret är registrerade på kommunen och dess majoritetsägda bolag. Möjlighet har getts att komplettera med fordon i operationell leasing samt för andra avvikelser. Källa: Miljöfordon Syd (MFS). Kolada U av av av 176 Den kraftiga ökningen av antalet miljöbilar under åren som diagrammet visar beror på en konsekvent tillämpning av kommunens resepolicy och de krav som fanns där. Då skedde en övergång till mindre och effektivare dieselbilar som också blev billigare för användarna. I siffrorna för dessa år ingår dock inte bolagen som då hade bara enstaka miljöbilar. För ingår Kopparstadens fordon och från även FEV. Bolagens bilar var i första hand servicefordon och utbudet av funktionella arbetsfordon var inte lika bra som för personbilar. Bolagen har nu ökat sin miljöbilsandel och prioriterar elbilar där så är möjligt. Kopparstadens miljöbilsandel är % och Falu Energi & Vattens 26 %. ifördes en ny miljöbilsdefinition. Den innebar att en del tyngre fordon blev miljöklassade trots att de släppte ut mer koldioxid och vissa lättare fordon som tidigare var miljöfordon inte längre godkänndes trots att deras utsläpp var mindre. skaffades en del bilar som uppfyllde den gamla miljöbilsnormen men inte den nya vilket innebar att andelen miljöbilar sjönk till under 50 %. Vid nyförvärv är det nu den nya definitionen som gäller. För att utvecklingen ska fortsätta gå åt rätt håll är det viktigt att kommunen har en tydlig policy för vilka fordon som skaffas. Ambitioner finns även att kommunen ska ha ett antal elbilar. För det behövs en tydlig politisk viljeinriktning. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel eller e-post ola.bergea@falun.se 14

10 9. U. Byggnader, andel förnybar energi samt restvärme enl EES, (%) N Mängd energi från förnybara källor samt restvärme i fjärrvärmen delat med total mängd energi i lokaler och bostäder som ägs av kommunen eller dess majoritetsägda bolag. Inkluderar förnybara andelar av el, fjärrvärme, fjärrkyla, samt biobränslen. Källa: Inrapportering för energieffektiviseringsstödet (EES), bearbetat av Energimyndigheten och SKL. Kolada U av av av 269 Den fjärrvärme som produceras med förnybara biobränslen är den viktigaste förnybara energikällan för energi som används för kommunen byggnader. Den värmer många av Kopparstadens hyresfastigheter och kommunens lokaler. Kopparstadens förser också de flesta av sina fastigheter med verksamhetsel från sina två vindkraftverk. Hyresgästernas står för sin egen hushållsel som inte ingår i detta nyckeltal. Byggnader som används för så kallad industriliknande verksamhet som Falu Energi & Vattens avfallshantering, VA- och kraftverksamhet ingår inte heller i nycketalet. De solceller som finns på några av kommunens fastigheter ger också ett mindre bidrag till den förnybar energi. Data har för andelen förnybar el har blivit felaktigt registrerade hos energimyndigheten vilket innebär att diagrammet är något missvisande. Korrekta värden är för är 80 procent, för 77 procent och för 79 procent. Det lägre värdet beror på några riktiga köldknäppar under vintern då fjärrvärmens värmepannor måste kompletteras med en del olja. Många kommuner har också valt att upphandla så kallad grön el som bara kommer från förnybara energikällor. Om Falun följde det exemplet skulle vi ligga mycket nära hundraprocentig förnybar energiförsörjning. Det finns även en liten mängd oljeeldning i några fastigheter som skulle kunna konverteras. Det skulle dock inte påverka nyckeltalet mer än någon tiondels procent. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel eller e-post ola.bergea@falun.se 15

11 10. Utsläpp av växthusgaser inom kommunens gränser, ton CO2-ekv/inv N Utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska gränser, ton CO2-ekvivalenter/invånare. Ibland kan enskilda industriverksamheter leda till höga utsläpp inom en kommuns gränser. Källa: RUS (Regional utveckling och samverkan i miljömålssystemet) samt Nationella emissionsdatabasen. Kolada N av av 290 Miljöprogrammet anger att det i Falun 2020 bara ska släppa ut 60 procent av de växthusgaser som släpptes ut hade utsläppen minskat till 69 procent. Usläppen behöver alltså minska med ytterligare 9 procentenheter för att delmålet ska nås. Minskningen av utsläpp sedan 1990 till största delen på minskade utsläpp från uppvärmning. Oljeeldning är inte längre är det vanliga uppvärmningssättet i bostäder och i industrier. Idag värms stora delar av Falun med fjärrvärme från kraftvärmeverket eller från värmepumpar eller med el. Den minskning som syns i diagrammet beror till stor del på att pappersbruket i Grycksbo bytt ut oljan mot biobränslen. De jämförelsevis låga utsläppen i Falun beror till stor del på att det inte finns några riktigt stora processindustrier inom kommunen. Det finns inte heller någon riktigt stor trafikled genom kommunen. Faluns låga utsläpp beror också på Faluns biobränsleeldade kraftvärmeverk som värmer stora delar av centrala Falun. Många bostäder värms även med värmepumpar och el. Av de utsläpp som görs i Falun kommer ungefär sextio procent från trafiken. Mängden har varit stabil sedan 2005 men från 2010 har det skett en liten minskning och den är lika stor som 1990, Minskingen beror på effektivare bilar och inblandning av fossilfria bränslen i den vanliga bensinen. Av de utsläpp som fortfarande sker kommer 13 % från oljeeldning för uppvärmning och 11 % från jordbruket. Publicering i Kolada under november. Ola Bergeå, tel eller e-post ola.bergea@falun.se 16

12 Social hållbarhet 11. Sjukpenningtalet bland kommunens invånare, antal dagar N Antal utbetalda dagar med sjukpenning och rehabiliteringspenning per registrerad försäkrad i åldrarna år exklusive försäkrade med hel sjukersättning eller aktivitetsersättning (före år 2003 hel förtidspension eller helt sjukbidrag). Alla dagar är omräknade till nettodagar. Källa: Försäkringskassan. Kolada N av av av 290 Sjukpenningtalet i Falun har minskat betydligt mellan år 2004 och år Man kan se samma trend i riket, länet och liknande kommuner. Från år 2010 har sjukfrånvaron börjat öka. Skillnaden mellan riket och Falun år var 0,7 dagar. Det gör en skillnad på färre sjukdagar i Falun jämfört med riket. Ökningen av antal sjukdagar har framför allt skett bland kvinnor och i sjukfall med psykiska diagnoser. Kvinnor har dubbelt så många sjukpenningdagar som män. Enligt Försäkringskassans analyser kan en förklaring till den nuvarande uppgången bero på att fler individer kvarstår i sjukskrivning i stället för att flyttas över till sjukersättning. En annan förklaring är en ökning av antalet sjukfall för försäkrade med anställning. Ökningen är generell över de olika samhällssektorerna. För att förstå den nuvarande utvecklingen behövs mer kunskap om varför de psykiska diagnoserna ökar och varför kvinnor är särskilt utsatta. Publicering i Kolada under mars. Angela Poroli, tel eller e-post angela.poroli@falun.se 17

13 12. Anmälda våldsbrott i kommunen, antal/ inv Avser summering av: Dödligt våld, Försök till mord eller dråp, Misshandel inkl. grov, Våldtäkt inkl. grov, Grov kvinnofridskränkning, Grov fridskränkning, Olaga förföljelse, Våld mot tjänsteman och Rån inkl. grovt, antal/ inv. Källa: BRÅ. Kolada N av av av 290 Publicering i Kolada under mars. Källa: BRÅ 18

14 13. Invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta familjer, andel (%) Antal invånare 0-19 år i ekonomiskt utsatta hushåll dividerat med totalt antal invånare 0-19 år, multiplicerat med 100. Med ekonomiskt utsatta avses hushåll med låg inkomst eller socialbidrag. Med låg inkomst avses lägsta utgiftsnivå baserad på den socialbidragsnorm, som fastställdes på 1980-talet (med inflationsuppräkningar) och en norm för boendeutgifter. Om inkomsterna understiger normen för dessa utgifter definieras detta som låg inkomst. Med socialbidrag menas att sådant erhållits minst en gång under året. Källa: SCB (LISA). Kolada N av av av 290 Angela Andelen barn i Falun som levde i familjer med låg inkomststandard år var 11 procent. Det har varit relativt stabilt under den senaste 5- årsperioden. Falun ligger lägre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt Barnombudsmannens analyser är det framför allt barn med utländsk bakgrund och kort vistelsetid i Sverige samt barn vars föräldrar har förgymnasial utbildning som lever i familjer med låg inkomststandard. Även många barn till ensamstående föräldrar lever med låg inkomststandard, enligt rapporten. Åsa En konsekvens av att Falun har förhållandevis många hushåll som någon gång under året fått ekonomisk bistånd varav en andel hushåll med hemmavarande barn. Publicering i Kolada under februari. Åsa Johansson, tel eller e-post asa.johansson@falun.se Angela Poroli, tel eller e-post angela.poroli@falun.se 19

15 14. U. Förstagångsväljare som röstade i senaste kommunfullmäktigevalet, andel (%) Andelen förstagångsväljare, folkbokförda i kommunen, som röstade i de två senaste kommunfullmäktigevalen. Källa: SKL Kolada U av 290 Andelen förstagångsväljare ökade från år 2006 till år 2010 i så väl Falu kommun som i riket i stort. Ett bredare politiskt spektrum, med fler partier, lockar fler ungdomar att rösta och de hittar alternativ som intresserar dem. Oklara majoritetsförhållanden i framförallt Falun och på andra håll i riket gynnar partiernas och ungdomsförbundens mobiliseringsförmåga och motiverar ungdomar att rösta, eftersom deras röst får avgörande effekt på vilka som får majoritet i kommunen. I Falun har också skolorna varit mycket aktiva med att arrangera skolval och på annat sätt informerat om valet vilket bidragit till att andelen förstagångsväljare ökat. Valdeltagandet bland ungdomar generellt är dock lägre bland övriga grupper. Främsta anledningen är att det tar tid att sätta sig in de politiska rättigheterna och vad partipolitik har för effekt på den egna vardagen och ungdomarnas egen framtid. Publicering i Kolada under september. Pernilla Nylander, tel eller e-post pernilla.nylander@falun.se 20

16 15. Elever i åk. 9 som är behöriga till ett yrkesprogram, hemkommun, andel (%) U Antal elever i årskurs 9 som är behöriga till ett yrkesprogram dividerat med antal elever som fått eller skulle ha fått betyg i minst ett ämne enligt det mål- och kunskapsrelaterade betygssystemet i årskurs 9. Uppgiften avser elever folkbokförda i kommunen. Uppgiften avser läsår. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 290 Faluns resultat har sjunkit rejält från föregående år, och ser man tillbaka till är fallet dramatiskt. I jämförelse med övriga dalakommuner ligger Falun fortfarande högt. Resultatförbättringar i Faluns grundskolor kommer underifrån och återfinns i lägre årskurser: årskurs 6 och 7 uppvisar förhållandevis goda resultat. En möjlig tolkning är att de effekter som kommer av det systematiskt förbättringsarbetet vad gäller undervisningens kvalitet ger effekt, men enbart långsiktig. Grundskolorna i Falu kommun behöver vara uthålliga i det utvecklingsarbete som påbörjats, men också höja siktet för att säkerställa att alla elever får rätt utmaningar och stimulans i lärandet. Mätning i samband med skolavslutning. Publicering Kolada september. Tomas Olsson tel eller e-post tomas.olsson@falun.se 21

17 16. Etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning, andel (%) Andel av eleverna folkbokförda i kommunen som erhållit slutbetyg eller motsvarande år T-2 som påbörjat studier på universitet/högskola eller börjat arbeta år T, oberoende var arbetet ligger. Även andra utbildningar som berättigar till studiebidrag räknas in som studier. Exempel på detta är KYutbildningar och komvux. Källa: SCB och Skolverket. Kolada N av av av 286 I Falun är relativt låg andel ungdomar etablerade på arbetsmarknaden eller studerar 2 år efter avslutad gymnasieutbildning. Tänkbara förklaringar kan vara; Kortare arbetsperioder för att därefter kunna resa och ge sig ut i världen? Svårt för ungdomar att få jobb? Utbildningar som inte möter branschernas behov? Publicering Kolada maj. Jonatan Block tel eller e-post jonatan.block@falun.se 22

18 17. Återstående medellivslängd vid födseln (kvinnor) kommun, år N Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för kvinnor födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N av av av 286 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för kvinnor 84 år (män 80, 5 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Publicering Kolada maj. Angela Poroli, tel eller e-post angela.poroli@falun.se 23

19 18. Återstående medellivslängd vid födseln (män) kommun, år N Beräknad återstående medellivslängd i antal år vid födelsen perioden T-4 till år T för män födda i Sverige, kommun. Källa: SCB. Kolada N av av av 286 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. I Falun är medellivslängden för män 80,5 år (kvinnor 84 år) vilket är något högre än riket, länet och liknande kommuner. Enligt rapporten Öppna jämförelser - folkhälsa 2014 fortsätter medellivslängden i Sverige att öka och under de senaste decennierna är det den minskade dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar som bidragit mest till ökningen. Förbättrade levnadsvanor och bättre behandlingsmetoder har också bidragit. Den höjda utbildningsnivån i befolkningen som helhet är förmodligen också en viktig orsak till att medellivslängden ökat. Även om medellivslängden i sig har ökat för både män och kvinnor så finns skillnader mellan könen och mellan olika utbildningsnivåer. Kvinnor lever generellt längre än män och det finns stora skillnader i återstående medellivslängd mellan individer med olika utbildningsnivå. De som har högre utbildning lever längre än de med lägre utbildning. Skillnader i livslängd mellan individer med kort respektive lång utbildning är sammanlagt cirka fem år. Publicering Kolada maj. Angela Poroli, tel eller e-post angela.poroli@falun.se 24

20 19. U. Invånare år med bra självskattat hälsotillstånd, andel (%) N Antal som i Nationella folkhälsoenkäten svarat "Bra" eller "Mycket bra" på frågan "Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?" dividerat med antal som besvarat frågan. Avser år T-3 till T. För kommuner används tilläggsurval vilka förekommer oregelbundet, därför viktas andelarna efter antal svar per år. Källa: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV). Kolada U av av av 184 Medellivslängd och självskattat hälsotillstånd är två mått som ofta används för att beskriva hälsa övergripande och som ger en bild av hälsoutvecklingen. Av Faluborna är det 74 procent som har skattat sitt hälsotillstånd som bra. Det är större andel än riket, länet och liknande kommuner. Resultatet pekar på en något förbättrad utveckling i samtliga beskrivna kommuner sedan början av mätperioden år 2007 fram till senaste mätningen år Kvinnor i Falun anger bättre hälsa än män. I Dalarna och riket är det omvänt män anger bättre hälsa än kvinnor. Yngre anger bättre hälsa än äldre. Enligt forskning har frågan hur man skattar sin hälsa en koppling till utbildningsnivå; större andel av personer med eftergymnasial utbildning skattar sitt hälsotillstånd som gott jämfört med personer med förgymnasial och gymnasial utbildning. Studier visar att personer som skattar sin hälsa som god lever längre än de som skattar sin hälsa som dålig. Publicering Kolada maj. Angela Poroli, tel eller e-post angela.poroli@falun.se 25

21 20. U. Invånare år med låg tillit till andra, andel (%) N Andel (%) invånare år med låg tillit till andra. Resultatet baseras på data från de fyra befolkningsenkäterna Hälsa på lika villkor (Statens folkhälsoinstitut) år T-4 till år T, Liv & hälsa år T, Folkhälsa i Skåne år T samt Hälsoenkät Stockholms län frågan; Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor? Indikator redovisar låg tillit, det vill säga andel (%) personer som svarat nej på frågan. Kolada U av av av 184 Falun ligger bra till i jämförelse med riket, länet och liknande kommuner. Från år 2007 och fram till år har andelen invånare i Falun som har svårt att lita på andra minskat. Vid den senaste mätningen år 2014 har dock andelen ökat. Forskningen påvisar att en låg nivå av tillit i samhället hänger samman med en ökad risk för ohälsa. Det finns stora skillnader i andelen som uppgivit att de mestadels inte kan lita på andra människor. Andelen är klart högst i den yngsta åldersgruppen i jämförelse med övriga åldersgrupper. Människor med eftergymnasial utbildning har uppgivit att de litar i högre grad på andra människor än vad individer med kortare utbildning gör. Publicering Kolada maj. Angela Poroli, tel eller e-post angela.poroli@falun.se 26

1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare U

1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare U Ekonomisk hållbarhet 1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare U Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag

Läs mer

1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare U

1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare U Ekonomisk hållbarhet 1. Nyregistrerade företag kommun, antal/1000 invånare U Antalet nyregistrerade företag i kommunen dividerat med antal invånare 31/12. Avser aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag

Läs mer

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Fokus: Hällefors Län: Örebro län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Diagrammen baseras

Läs mer

Nyckeltals jämförelse 2015

Nyckeltals jämförelse 2015 Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

1. Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare

1. Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare Hållbar utveckling Ekonomisk hållbarhet 1. Nyregistrerade företag helårsprognos utifrån första halvåret, antal/1000 invånare Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information.

Läs mer

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Diagrammen baseras

Läs mer

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands län (ovägt medel) Kommungruppering: Förortskommuner till storstäderna (ovägt medel) Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Diagrammen

Läs mer

Nyckeltals- jämförelser 2015

Nyckeltals- jämförelser 2015 Nyckeltals- jämförelser 2015 Falu Kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-09-16 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet

Läs mer

Nyckeltalsjämförelser 2016

Nyckeltalsjämförelser 2016 Nyckeltalsjämförelser 2016 Falu Kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2016-02-08 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Nyckeltalsjämförelser 2016

Nyckeltalsjämförelser 2016 Nyckeltalsjämförelser 2016 Falu Kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2016-09-19 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet Fokus: Älmhult Län: Kronobergs läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun till mindre tätort (ovägt medel) Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal Befolkning, ekonomi 1. Demografisk försörjningskvot, kommun Definition Kolada (N00927) Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal

Läs mer

Visionsrapport 2016 Tabell- och referensbilaga

Visionsrapport 2016 Tabell- och referensbilaga Visionsrapport 2016 Tabell- och referensbilaga 2016-12-21 Utvecklingsenheten Innehåll 1 Referensbilaga ekologisk hållbarhet 5 2 Tabellbilaga social hållbarhet 7 2.1 Hälsa... 7 2.1.1 Tabeller och diagram...

Läs mer

Jämställd regional tillväxt?

Jämställd regional tillväxt? Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av

Läs mer

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner Fokus: Län: Västra Götalands län Kommungruppering: Förortsko till storstäderna Nyckeltal för jämställd verksamhet i ko Det är en del av konas uppdrag att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor

Läs mer

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner

Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner 2017-03-28 Socioekonomiska förutsättningar i Kalmar läns kommuner Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan länets kommuner. Kustkommunerna har generellt sett starkare socioekonomiska förutsättningar

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 3 37 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 365 36 355 3 35 3 335 3 9 12 15 1 6 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015

Öppna jämförelser energi och klimat. andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Öppna jämförelser energi och klimat andreas.hagnell@skl.se Tekniska nämndpresidier 10 mars 2015 Aktuellt i politiken energi & klimat - EU: 2030-paket och Energiunion: försörjningstrygghet & solidaritet,

Läs mer

Nyckeltals jämförelse 2015

Nyckeltals jämförelse 2015 Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB

Landskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 27-21 Befolkningens åldersfördelning 21 3 32 3 347 34 342 34 337 33 332 33 27 29 211 213 2 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019

Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Öppna jämförelser Folkhälsa 2019 Lysekils kommun Medellivslängd Självskattad hälsa Hjärtinfarkter Äldres fallskador Daglig rökning Stillasittande Avstår från att gå ut Gymnasiebehörighet Arbetslöshet samt

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Täby Täby Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 34 046 90-94 33 288 1 105 440 90-94 1 092 604 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 9 9 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Hållbarhetsbarometer rapport. Mora

Hållbarhetsbarometer rapport. Mora Hållbarhetsbarometer rapport Mora Innehållsförteckning 1 Syfte... 4 2 Hållbart samhälle - om begreppet... 4 2.1 Förklaring till färgsättning...4 3 Ekologisk hållbarhet... 5 3.1 Energi...5 3.1.1 Slutanvändning

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 1 17 17 17 17 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 1 7 1 7 7 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 26-21 Befolkningens åldersfördelning 21 33 6 33 4 33 2 33 32 8 32 6 32 4 32 2 26 28 21 212 214 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 9 7 3 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 26-21 Befolkningens åldersfördelning 21 29 6 29 4 29 2 29 28 8 28 6 28 4 28 2 26 28 21 212 214 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 11 11 11 11 1 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 17 17 17 17 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 9 9 7 9 9 9 9 3 9 9 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 34 34 33 33 32 32 28 21 212 214 216 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring från 28

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 1 11 11 1 1 9 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 14 138 136 134 132 13 128 126 124 122 12 118 28 21 212 214 216 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 19 1 1 1 1 1 17 17 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 1 1 1 1 1 9 9 9 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 7 7 3 7 3 7 7 7 1 7 1 7 7 9 9 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 31 31 3 3 9 9 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 29 8 29 29 4 29 2 29 28 8 28 28 4 28 2 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -17 Befolkningens åldersfördelning 17 7 7 7 7 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 17 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Nyckeltalsjämförelser 2017

Nyckeltalsjämförelser 2017 Nyckeltalsjämförelser 2017 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2017-02-15 Innehåll Bakgrund och syfte 2 Struktur kring rapporten och

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 28-217 Befolkningens åldersfördelning 217 14 13 8 13 13 4 13 2 13 12 8 12 12 4 28 21 212 214 21 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 217 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 3 9 1 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 9 9 9 9 9 9 1 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 7 7 5 5 9 15 1 5 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 33 33 3 3 31 9 1 1 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 11 9 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 31 31 3 3 9 9 9 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Resultat 2013 Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4 Trygghet... 5-6 Effektivitet... 7-10 Samhällsutveckling... 11-13 Kontaktuppgifter... 14 2 Inledning Kvalitet ur ett

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 5 11 5 11 5 9 5 9 15 1 3 5 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 3 7 3 7 7 7 1 7 7 7 9 9 9 1 1 3 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 13 13 13 13 13 9 1 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 17 17 1 1 1 9 1 1 1 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 9-1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 9 9 9 9 9 9 1 7 9 + Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 9 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 7 7 7 7 7 9 7 9 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Majorna-Linné, Göteborg Majorna-Linné, Göteborg Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 32 972 90-94 30 469 815 812 90-94 816 200 4 875 115

Läs mer

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner

Nyckeltal för jämställd verksamhet i kommuner Fokus: Län: Västra Götalands län Kommungruppering: Förorts till storstäderna Nyckeltal för jämställd verksamhet i Det är en del av nas uppdrag att ge likvärdig service till kvinnor och män, flickor och

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Mölndal Län: Västra Götalands läns kommuner (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommun nära storstad (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data

Läs mer

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN

BEFOLKNING 6 VAGGERYDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 27-21 Befolkningens åldersfördelning 21 13 8 13 13 4 13 2 13 12 8 12 12 4 27 29 211 213 2 1 2 3 4 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 21 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING 3 Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 7 1 7 1 7 7 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 3 11 11 1 11 1 9 1 1 7 1 1 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring 27-216 Befolkningens åldersfördelning 216 3 33 8 33 6 33 33 2 33 32 8 32 6 32 32 2 32 27 29 211 213 21 1 2 3 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 216 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 8 NÄSSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 31 3 3 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 17 17 1 1 1 1 1 1 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 19 1 1 1 1 1 17 17 17 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 13 13 13 1 1 1 1 1 11 11 11 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Jämförelsetal. Östersunds kommun

Jämförelsetal. Östersunds kommun Jämförelsetal Östersunds kommun Mars 215 Innehåll Sammanfattning... 3 Uppdrag och bakgrund... 3 Syfte... 3 Iakttagelser... 3 1.Inledning... 4 Uppdrag och bakgrund... 4 Revisionsfråga... 4 Avgränsning...

Läs mer

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN

BEFOLKNING 5 GISLAVEDS KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 9 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN

BEFOLKNING 7 JÖNKÖPINGS KOMMUN Andel BEFOLKNING 7 Folkmängdsförändring 27-216 Befolkningens åldersfördelning 216 14 138 136 134 132 13 128 126 124 122 12 27 29 211 213 2 1 2 3 4 6 7 8 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 216 Folkmängdsförändring

Läs mer

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 2 GNOSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 9 7 9 9 9 9 9 9 9 3 9 3 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 7 7 7 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN

BEFOLKNING 4 HABO KOMMUN Andel BEFOLKNING Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 11 11 11 11 11 1 1 1 1 1 9 9 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN Andel BEFOLKNING 1 Folkmängdsförändring 7-1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 7 9 11 13 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från 7 Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer