Övergripande nyckeltal

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Övergripande nyckeltal"

Transkript

1 Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N av av av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun de senaste sex åren på 0,6-0,7 procent årligen mattades av förra året och var endast 0,2 procent. Inflyttningen till kommunen minskade jämfört med tidigare år från c:a personer till personer samtidigt som utflyttningen var personer. Positivt var födelseöverskottet på 126 personer vilket var 82 st. fler än. Publicering i Kolada under februari.

2 2. Åldersstruktur, U Invånare Liknande kommuner Dalarnas län, ovägt Alla kommuner, Falun övergripande medel ovägt medel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 0-6 år ,2% ,8% ,5% ,4% 7-15 år ,9% ,8% ,6% ,9% år ,6% ,4% 827 4,4% ,4% år ,8% ,5% ,2% ,9% år ,5% ,7% ,6% ,8% år ,9% ,1% ,4% ,1% år ,8% ,8% ,9% ,4% ,4% ,8% ,2% ,1% Totalt % % % % Antal invånare 0-6,7-15, 16-19, 20-24, 25-64, och 80+ år den 31/12 dividerat med antal invånare totalt den 31/12, andel %. Källa: SCB. Kolada N01922, N01930, N01954, N01977, N01978, N01852, N01853, N01854, N01855, N01856, N01932, N01940, N01941, N01942 och N Källa: SCB Med denna indelning ges bättre möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd, dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare. Falun har en högre andel unga personer mot jämförande kommuner och lägre andel äldre än liknande kommuner och dalakommunerna. Publicering i Kolada under februari.

3 3. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel (%) Förvärvsarbetande invånare, per åldersgrupp Falun Liknande kommuner, övergripande Dalarnas län, ovägt medel Alla kommuner, ovägt medel Andel år 16,6 17,3 21,6 22,8 18,3 19, , år 57,8 57,9 64,9 64,8 63,1 64,1 62,2 62, år 76,8 77,2 78,5 78,3 77,2 77,0 76,9 76, år 87,9 87,8 87,8 87,6 86,0 85,9 85,7 85, år 86,1 85,9 84,7 84,8 84,1 84,0 82,8 82, år 72,1 73,2 68,6 69,3 68,6 69,0 68,1 68,6 Andel år 79,6 79,7 80,3 80,3 79,0 79,1 78,6 78,5 Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal invånare i åldersgrupp den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00914, N00910, N00911, N00912 och N Källa: SCB Falun har lägre andel förvärvsarbetande i åldern år än jämförande kommuner. Detta tyder på att Falun har större andel studerande eftersom även arbetslösheten i åldersgruppen år är låg i Falun 7,7 % mot 8,5 som är snittet för Dalarnas län och 8,8 % och 10 % för Liknande kommuner respektive Alla kommuner. Detta bekräftas av måttet Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, studieförb. program, andel (%), här ligger Falun på 90,8 % mot % för jämförelsekommunerna. Publicering i Kolada under december.

4 4. Arbetslöshet mars månad, (%) U Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern år dividerat med antal invånare år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N av av av 290 Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner undre senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Mätning i mars, publicering i Kolada under april. Linda Norén, tel: e-post:

5 5. Långtidsarbetslöshet år i kommunen, andel (%) av bef. U Antal personer år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N av av av 290 Falun har högre långtidsarbetslöshet än snittet för Dalarnas kommuner. Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Publicering i Kolada under april. Linda Norén, tel: e-post:

6 6. Skatteintäkter kommunen, kr/inv. U Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden Skattesatsen befinner sig i den övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. Fr.o.m. överfördes ansvaret för hemsjukvården från landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23 kr till 22,54 kr. Faluns högre skatteintäktsnivå kan delvis förklaras av att medianinkomsten i Falun är betydligt högre än Sverigemedel. Publicering i Kolada under mars.

7 7. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner U Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter: Fritidsverksamheten kostade ca 80 procent (50 procent ) mer per invånare i Falun än vad alla kommuners totala medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i Lugnetverksamheten och att skid-vm drog upp kostnaderna. Kostnaderna för individ- och familjeomsorg är fortsatt högre än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även, då individoch familjeomsorg kostade kr/invånare i Falun och kr/invånare i övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde. Projekt pågår för att vända trenden gällande kostnaderna inom individ- och familjeomsorg. Inom politisk verksamhet och inom särskilt riktade insatser har Falun lägre kostnader än riket och övriga länet. Däremot är skillnaden mindre om man jämför med liknande kommuner. Kostnader för politisk verksamhet innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Särskilt riktade insatser avser medel till flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder är ungefär som liknande kommuner. Publicering i Kolada under juni.

8 8. Avvikelse redovisad kostnad strukturårsjusterad standardkostnad, (%) U Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad per verksamhet, andel (%). Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög kostnadskostym inom gymnasieskolan 9,1 %, individ- och familjeomsorg 16,4% och äldreomsorgen 8,4 %. Individ- och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år sedan 2007, men bröts och är nu på väg nedåt 16,4 % mot 17,2 % förhoppningsvis fortsätter den trenden. Grundskolan har lyckats hålla en låg kostnad -5,3 %. För gymnasieskolan har kostnadsavvikelsen ökat mellan men minskade till 9,1 % (12,3 % ). Förskola och skolbarnomsorg ligger ungefär på den kostnadsnivå som kommunens struktur motiverar, 1,7 %. När det gäller äldreomsorgen så minskade kommunens nettokostnadsavvikelse till 8,4 % (9,2 % ). Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Publicering i Kolada under juni.

9 9. Soliditet inklusive pensionsåtagande, kommun (%) U Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppstår ett negativt balanserat resultat, -23,4% (-27,4 ), vilket skulle innebära att Falu kommun behöver låna till 100 % för att klara av sina åtaganden eller sälja av tillgångar. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget (ovägt medel) befinner sig i samma situation. Publicering i Kolada under juni.

10 10. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv. U Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen åren och beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun AB bildades vilket innebar att kommunala lån överfördes till bolaget, respektive att nya lån togs med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Under år har kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser totalt sett inte ökat. Kommunens handlingsfrihet kommer att begränsas framöver om inte utvecklingen hejdas. Publicering i Kolada under juni. Bengt Thored, tel: e-post:

11 11. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) U Årets resultat före avskrivningar, dividerat med nettoinvesteringarna i kommunen. Visar hur stor del av nettoinvesteringarna som finansieras med årets resultat. Värden som är negativa sätts till lika med 0. Värden som överstiger 100 sätts till lika med 100. Källa: SCB. Kolada N03103 Självfinansieringen beräknas som resultat efter extraordinära poster plus avskrivningar i förhållande till nettoinvesteringsutgifter. och påverkas resultaten för Faluns del positivt av AFA återbetalning av försäkringspremier, i storleksordning mnkr per år. Det som även påverkar kommunernas egen finansieringsgrad är försäljning av tillgångar. Så var fallet då anläggningstillgångar fördes över från trafik- och fritidsnämnden till det nystartade bolaget Lugnet i Falun AB. Detta innebar att kommunen behövde mindre finansiering detta år. För övrigt är de planerade investeringsbehoven i kommunen fortsatt höga och överstiger den investeringsvolym som kan anses ekonomiskt hållbar över tiden. Publicering i Kolada under juni.

12 12. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv. U Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Källa: SCB. Kolada N av av av 290 Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 19 % de senaste fem åren. Moderbolaget Falu Stadshus AB:s lösen av en koncernintern revers genom bland annat upptagande av externa lån bidrar till ökningen. Därutöver har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB vilka finansierats genom lån. Se även kommentar till Nyckeltal 31 - Borgens- och övriga ansvarsförbindelser. Publicering i Kolada under juni. Bengt Thored, tel: e-post:

13 13. Nöjd Region-Index Helheten U Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens Nöjd-Regionindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och\leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U av 54 Medborgarna känner sig relativt trygga i Falu Kommun. var första året som Falun var med undersökningen. Publicering i Kolada under maj.

14 14. Nöjd Inflytande-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande\över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U av 54 Undersökningen har endast gjorts 2007 och för Faluns del, svårt att dra några slutsatser om detta. Publicering i Kolada under maj.

15 15. Nöjd Medborgar-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal.se för mer information. Kommunens Nöjd-Medborgarindex, skala Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar?" och "Föreställ dig en kommun som sköter\sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U av 54 Undersökningen har endast gjorts 2007 och för Faluns del, svårt att dra några slutsatser om detta. Publicering i Kolada under maj.

16 16. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 184 Delaktighetsindex hade en nedåtgående trend men en rejäl uppryckning gjordes med en viss tillbakagång, dock är inte detta jämförbart med tidigare år men det är dock en försämring jämfört med andra kommuner. Publicering i Kolada under maj.

17 17. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U av av av 186 Sedan 2011 har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge kommuner. Detta har resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska produkter som resulterat i ökningen enligt diagrammet. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har under senare år förändrats från att tidigare fråga på samtliga produktgrupper vid ett och samma tillfälle till att fråga på specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter vid enskilt tillfälle. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att kunna svara på anbudet och för dem som arbetar med livsmedelsanbudet kunna lägga mer tid på respektive produkt. I Falu kommuns nya miljöprogram är målet att uppnå 40 procent ekologiska livsmedelsinköp till år Publicering i Kolada under november. Katarina Lindberg, tel: e-post:

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Nyckeltals jämförelse 2015

Nyckeltals jämförelse 2015 Nyckeltals jämförelse 2015 Falu kommun i jämförelse med andra kommuner Projektgruppen för förbättrad uppföljning och analys Upplaga 2015-02-09 Innehåll Inledning... 2 Strukturen kring rapporten och nyckeltalen...

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Kulturförvaltningen- nyckeltal

Kulturförvaltningen- nyckeltal Kulturförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Kulturförvaltningen Negativt - Kulturförvaltningen Fler antal aktiviteter för barn och ungdomar än riket och länet Lägre kostnad för den allmänna

Läs mer

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås

Jämförelse kostnader Linköping--Västerås 1 (5) Omsorgskontoret 2014-09-15 Dnr Än Anders Karlsson Budgetberedningen Budgetuppdrag nr 20 Jämförelse kostnader Linköping--Västerås Den komplettering av budgetmaterialet som efterfrågas är: -varför

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Kulturförvaltningennyckeltal

Kulturförvaltningennyckeltal Kulturförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 Analysgruppen 215-4-8 4 35 3 25 2 263 Aktiva låntagare i kommunala bibliotek, antal/1 inv. 273 348 314 36 262 251 271 276 Värnamo ligger under rikssnittet

Läs mer

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal

Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Omsorgsförvaltningen - nyckeltal Sammanfattning Positivt Särskilt boende Negativt -Särskilt boende Lägre kostnad i förhållande till strukturårsjusterad standardkostnad Vi har en svag negativ trend, vad

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Resultatet ur ett Faluperspektiv Peter Sjöstrand, Ekonomikontoret Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Bakgrund Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) är en årligen återkommande

Läs mer

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Stockholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Stockholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Trosa. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Trosa. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Trosa Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012

Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012 Anvisningar Övriga mått Kommunens kvalitet i korthet 2012 Nyckeltalen Nyckeltalen i denna del är de nyckeltal som ingår i Kommunens kvalitet i korthet (Kkik) och som ska publiceras i Kolada, men som inte

Läs mer

Företagens betydelse i Vallentuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Vallentuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Vallentuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet

Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport Hållbar utveckling Ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet Diagrammen baseras

Läs mer

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gävle. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gävle Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Borgholm. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Borgholm. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Borgholm Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Salem. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Salem. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Salem Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Danderyd. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Danderyd. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Danderyd Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se)

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Företagens betydelse i Österåker. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Österåker. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Österåker Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Örebro. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Örebro Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Härnösand. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Härnösand. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Härnösand Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Håbo. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Håbo. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Håbo Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Höör. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Höör Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Mönsterås. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Mönsterås. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Mönsterås Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Gotland. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Gotland Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Anvisningar Övriga mått Kommunens Kvalitet i Korthet 2014

Anvisningar Övriga mått Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Anvisningar Övriga mått Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Nyckeltalen Nyckeltalen i denna del är de nyckeltal som ingår i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) och som ska publiceras i Kolada, men som inte

Läs mer

Företagens betydelse i Järfälla. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Järfälla. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Järfälla Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Eskilstuna. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Eskilstuna Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Västervik. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Västervik. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Västervik Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Lidköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Lidköping. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Lidköping Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Mariestad. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Mariestad. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Mariestad Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt

Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 2 Verksamhet i översikt Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Falköping. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Falköping Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Företagens betydelse i Lysekil. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Lysekil. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Lysekil Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Rapport från Analysgruppen

Rapport från Analysgruppen Rapport från Analysgruppen Budgetberedningen 150421 www.varnamo.se/budget2016bbvår M Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN, slutat OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola

Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola RAPPORT 2014-11-04 1(8) UTVECKLINGSCHEF BO GERTSSON Öppna jämförelser 2014 gymnasieskola Bättre resultat i Staffanstorp! Sammanfattning Bättre resultat 2014 i Staffanstorps kommun jämfört med föregående

Läs mer

Företagens betydelse i Burlöv. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Burlöv. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Burlöv Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Räddningstjänsten- nyckeltal

Räddningstjänsten- nyckeltal Räddningstjänsten- nyckeltal Sammanfattning Eftersom Räddningstjänsten utreds som ett eget område under Samverkansutredningen, har vi bara ytligt berört nyckeltal för Räddningstjänsten vad gäller ekonomi

Läs mer

Företagens betydelse i Markaryd. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Markaryd. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Markaryd Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Företagens betydelse i Klippan. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Klippan. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Klippan Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN

BEFOLKNING 1 ANEBY KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 7 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv M

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 Andel 7 7 9 + Ålder Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings-

Läs mer

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING 3 MULLSJÖ KOMMUN BEFOLKNING Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 9 9 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN BEFOLKNING # Folkmängdsförändring - Befolkningens åldersfördelning 7 9 + Ålder Andel Folkmängd den december Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto Flyttnings- Kv

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Rapport från Analysgruppen

Rapport från Analysgruppen Rapport från Analysgruppen Budgetberedningen 15422 www.varnamo.se/budget216bbvår H 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Åldersfördelning per kommun, andel (%) 5,9 5,6 6,4 6,5 4,4 5,4 5,9 6,8 6, 14,8 14,5 16,4 16,7 14,7

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Medborgarundersökningen. Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index

Medborgarundersökningen. Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Medborgarundersökningen Med SCB:s Nöjd-Region-Index Nöjd-Medborgar-Index Nöjd-Inflytande-Index Tilläggsfrågor Simrishamns kommun Hösten 2007 Tabell 1. Tilläggsfrågor Invånarnas bedömning av Simrishamns

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagens betydelse i Nynäshamn. Medlemsföretaget Järna Rosor

Företagens betydelse i Nynäshamn. Medlemsföretaget Järna Rosor Företagens betydelse i Nynäshamn Medlemsföretaget Järna Rosor Teknisk beskrivning Bild 5: Flyttnetto (inflyttning minus utflyttning) i antal personer Bild 8: Försörjningsbördan illustrerar hur många personer

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund

Ekonomi i balans. Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi. Ålands kommunförbund Ekonomi i balans Relationstal vid bedömning av kommunal ekonomi Ålands kommunförbund FÖRORD Syftet med detta dokument är att föra fram användbara nyckeltal för att underlätta bedömningen av huruvida en

Läs mer

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # SÄVSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 11 11 1 9 1 9 1 1 1 7 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År

Läs mer

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN

BEFOLKNING # VETLANDA KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd Födelsenettnetto

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012

Kommunens Kvalitet i Korthet. En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 Kommunens Kvalitet i Korthet En jämförelse mellan fem kommuner i SOLTAKsamarbetet 2012 KKiK 2012 1 SOLTAK samverkan mellan Stenungsund, Orust, Lilla Edet, Tjörn, Ale, Kungälv och Öckerö kommuner. September

Läs mer

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN

BEFOLKNING # TRANÅS KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 3 1 1 1 1 17 9 17 17 7 17 17 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN

BEFOLKNING # EKSJÖ KOMMUN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 1 1 1 1 3 1 1 1 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN

BEFOLKNING 9 VÄRNAMO KOMMUN Andel BEFOLKNING 9 Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 33 33 33 3 3 3 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning År Folkmängd

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer