Miljökonsekvensbeskrivning för Nord Stream dokumentation för samråd inom ramen för Esbokonventionen

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning för Nord Stream dokumentation för samråd inom ramen för Esbokonventionen Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

2 > Några av världens största kända gasreserver finns i Ryssland och utanför dess kuster. Målet för Nord Streams rörledningar genom Östersjön är att skapa en ny anslutning mellan dessa enorma tillgångar och marknaden i Europeiska unionen, där efterfrågan på naturgas ständigt ökar. Globala gasreserver i bcm (miljarder kubikmeter) 7,980 CIS ex. Ryssland Ryssland 44,650 Nordamerika 6,130 8,620 Central- och Sydamerika 7,730 Europa Afrika 14,580 Iran 27,800 Mellanöstern ex. Iran 45,410 Fjärran Östern 14,460 Källa: BP-Statistical Review of Worlds Energy 2008

3 Innehåll Innehåll 04 Inledning 07 Nord Stream-projektet Varför behövs rörledningarna? 10 Samråd med ansvariga myndigheter och andra intressenter Med vem hålls samråd och vem meddelar tillstånd? 15 Projektprocessen Hur ska gasledningen byggas och drivas? 18 Alternativ Varför till havs och varför denna sträckning? 22 Bedömning av potentiella risker Vilka risker finns och hur stor är sannolikheten för att dessa inträffar? 24 Metodik för miljökonsekvensbedömningen Hur beräknar man eventuell påverkan av rörledningarna? 29 Bedömning av den potentiella påverkan av Nord Streams rörledningar Vilken påverkan kan Nord Stream-projektet medföra? 37 Gränsöverskridande påverkan Blir det någon påverkan över nationsgränserna? 41 Miljöledning och övervakning Kommer Nord Stream att fortsätta utvärdera? Miljökonsekvensbeskrivning för Nord Stream dokumentation för samråd inom ramen för Esbokonventionen kommer hädanefter och i hela dokumentationen benämnas Nord Streams Esborapport eller Esborapporten. Nord Streams engelska Esborapport har översatts till de nio språk som talas runt Östersjön ( Översättningarna ). Om uppgifter i Översättningarna avviker från den engelskspråkiga Esborapporten, har innehållet i den sistnämnda rapporten företräde. Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 3

4 Introduction Inledning > Det här dokumentet är en icke-teknisk sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivningen för Nord Stream-projektet. Nord Stream-projektet syftar till att transportera naturgas från Ryssland till Europeiska unionen via två rörledningar genom Östersjön. På så sätt ansluts världens största kända naturgasreserver med närmaste större marknad. Syftet med det här dokumentet är att fastställa de gränsöverskridande effekterna som sannolikt uppkommer till följd av att de två föreslagna rörledningarna läggs ut genom Östersjön för att transportera naturgas från Ryssland till Europa. Miljökonsekvensbeskrivningen i sin helhet utgör föremål för samråd inom ramen för Esbokonventionen och benämns därför Esborapporten. Den icke-tekniska sammanfattningen av Esborapporten är sammanställd av företaget Nord Stream AG och är avsedd för läsare som inte har fördjupad specialistkunskap i de berörda ämnena. Mer detaljerad information finns i själva Esborapporten. > 4 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

5 Inledning Rörledningarnas hållfasthet säkerställs av projektets tekniska utformning som i sin tur styrs av resultaten från de studier som genomförs vid framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen. Dessa resultat har införlivats i projektet. Resultaten från miljökonsekvensbeskrivningen innebär att rutiner som minimerar miljöpåverkan kan införas. Nord Stream anlitar välkända miljökonsultföretag för framtagande av alla dessa miljöbedömningar och rapporter. De viktigaste resultaten från undersökningarna är följande: Begränsad miljöpåverkan förväntas av projektet och denna påverkan är i allmänhet av mindre betydelse (som mest måttlig) och har kort varaktighet. Grundliga undersökningar av havsbotten har genomförts för att fastställa en säker sträckning. Rörledningarnas föreslagna sträckning utarbetades med hänsyn till miljö mässiga, sociala, socio-ekonomiska och tekniska kriterier. Risk- och miljöbedömningar visar att oförutsedda händelser inte kommer att ha någon påverkan av stor betydelse. En av de främsta prioriteringarna har varit att undvika dumpningsplatser för stridsmedel. Rörledningarnas fysiska närvaro kan under driftsfasen komma att påverka fisket lokalt. En oberoende övervakning av alla Nord Streams miljö-, säkerhetsoch arbetsaktiviteter utförs av välkända expertföretag. Nord Stream AG är det bolag som står bakom rörledningsförslaget och företaget har under många år genomfört forskningsstudier och undersökningar. Dessa undersökningar omfattar såväl tekniska som miljörelaterade utredningar samt bedömningar av sociala och socio-ekonomiska frågor på lokal, nationell och internationell nivå. I nationell och internationell lagstiftning krävs att industriprojekt, som en del i tillståndsprocessen, ska genomgå grundliga miljökonsekvensbedömningar och Nord Stream har genomfört sådana nationella miljökonsekvensbedömningar samt upprättat miljökonsekvensbeskrivningar i Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Men dessa nationella miljökonsekvensbeskrivningar beskriver som utgångspunkt endast de nationella effekterna. Det lämnar en lucka som behöver åtgärdas för att kunna arbeta med sådana effekter som har sitt ursprung i en jurisdiktion men som påverkar en annan och vice versa. Detta är avsikten med Esbokonventionen Konvention om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (Esbokonventionen), dvs. att fokusera på sådana effekter som överskrider jurisdiktionsgränser och som därmed kräver en ingående kommunikation från ursprungslandet till den potentiellt berörda grannen för att göra det möjligt för den senare att inkludera dessa effekter i den nationella beslutsprocessen. Därför är Nord Streams Esborapport grundstommen i rapporteringen om miljöpåverkan och den täcker projektets potentiella miljöpåverkan över alla landsgränser. Som sådan överbryggar den glappet mellan de enbart nationella perspektiven på effekterna. Nord Stream har beställt dessa konsekvensbeskrivningar från externa välkända miljökonsultföretag, men när de skickas till alla berörda parter anges Nord Stream som dess upphovsman. > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 5

6 Inledning MÅNGA VIKTIGA RESULTAT HAR FRAMKOMMIT VID FORSKNING INOM PROJEKTET Projektets tekniska utformning säkerställer rörledningarnas hållfasthet och den styrs av resultaten från miljökonsekvensbeskrivningarna, vilka har införlivats i projektet. Internationella standarder för konstruktion och anläggning av undervattensledningar har också tillämpats. Resultaten från miljökonsekvensbeskrivningen innebär att rutiner som ytterligare minskar miljöpåverkan kan införas. De flesta miljöeffekter från projektet (som mest måttliga) är kortvariga och har begränsad geografisk utbredning, och de uppstår huvudsakligen under anläggnings- och provningsfasen, innan rörledningarna tas i drift. Utredningar och undersökningar påbörjades 1997 och vid detta arbete används löpande den allra senaste tekniken och teknologin. Under de senaste fyra och ett halvt åren har över kilometer av de olika sträckningsalternativen undersökts, både i vattnet och på havsbotten. Sträckningsalternativen har bedömts med hänsyn till miljömässiga, sociala, socio-ekonomiska och tekniska kriterier. Risk- och miljöbedömningar visar att det är mycket osannolikt att oförutsedda händelser som får betydande påverkan på miljön inträffar. Rutiner har dock upprättats för att förebygga och hantera även de mest osannolika händelser. Under anläggningsarbetet förekommer påverkan från rörläggningsfartyg längs rörledningskorridoren. Den är dock huvudsakligen tillfällig eftersom rörledningsfartyget förflyttar sig tre kilometer per dag. En av de främsta prioriteringarna har varit att undvika dumpningsplatser för stridsmedel på havsbotten. Nord Streams undersökningar av havsbotten har genomförts på mer än kilometer under de senaste fyra och ett halvt åren, och allt från stridsmedel till dumpade tvättmaskiner har påträffats. Under driftsfasen kan fisket komma att påverkas på grund av rörledningarnas fysiska närvaro, men påverkansreducerande åtgärder kommer att vidtas i samarbete med de yrkesverksamma fiskarna. Alla Nord Streams konstruktions- och anläggningsarbeten har certifierats av oberoende organ som har licensierats för dessa uppdrag av myndigheter. Certifieringsorganen är Det Norske Veritas (DNV) i Norge och SGS/TÜV Nord i Tyskland, vilka är oberoende organ vars mål är att skydda liv, egendom och miljö. Nord Stream är ett internationellt konsortium vars aktieägare är Gazprom från Ryssland (51 %), Wintershall, ingår i BASF från Tyskland (20 %), E.ON Ruhrgas från Tyskland (20 %) och Gasunie från Nederländerna (9 %). Alla dessa har stor erfarenhet av naturgasprojekt. Konsultföretaget Environmental Resources Management (ERM) från Storbritannien framställde Nord Streams Esborapport i samarbete med Rambøll från Danmark, Institute for Applied Ecology (IfAÖ) från Tyskland, PeterGaz från Ryssland och andra välkända miljöspecialister. Delägare Varje partner i Nord Stream AG har många års erfarenhet av naturgasprojekt Group 6 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

7 Content Viborg, Ryssland Greifswald, Tyskland Nord Streamprojektet > Ryssland har några av världens största kända naturgasreserver. Inom Europeiska unionen minskar de egna tillgångarna, samtidigt som energibehovet ökar. Nord Stream-projektet är tänkt att tillgodose 25 procent av Europas ytterligare behov av naturgas. Naturgas ger också låga koldioxidutsläpp jämfört med andra fossila bränslen, vilket kan hjälpa länderna i Europeiska unionen att uppfylla de uppsatta utsläppsmålen för att begränsa klimatförändringarna. De två rörledningarna ska få en kilometer lång sträckning längs Östersjöns botten, mellan Viborg i Ryssland och Lubmin, nära Greifswald i Tyskland. Anläggningsarbetet beräknas starta under 2010 och den ena rörledningen ska vara driftsklar under 2011 och den andra under Rörledningarna kommer att ge 55 miljarder kubikmeter gas per år, vilket är tillräckligt för att försörja 26,5 miljoner hushåll. Nord Streams rapporter, undersökningar och forskning om potentiella miljömässiga och socio-ekonomiska effekter är en del av den process som inleddes Under 2006 bekräftade Europeiska unionen projektets betydelse genom att ge det högsta möjliga status inom ramen för Transeuropeiska energinätverk (TEN-E). > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 7

8 Nord Stream projektet E uropa har ett ständigt ökande behov av energi och behöver hitta olika sätt att tillgodose detta behov på. Europeiska kommissionens generaldirektorat för Energi och transport (2007) säger att fram till 2025 förväntas Europas gasimport att öka med 195 miljarder, till 509 miljarder kubikmeter. Samtidigt minskar Europas egna gastillgångar, precis som andra fossila bränslen, och förnybara energialternativ kan ännu inte tillgodose behoven. Nord Stream-projektet kommer att tillgodose 25 procent av Europas beräknade importbehov av naturgas. För närvarande transporteras ungefär 45 procent, eller över 130 miljarder kubikmeter, av Europas totala naturgasimport i rörledningar genom Nordsjön och Medelhavet. Rörledningar till havs är en väl beprövad teknik. Av de fossila bränslena (olja, kol och gas) är naturgas det miljövänligaste och ger ungefär 40 procent lägre koldioxidutsläpp än kol. Naturgas från Nord Stream-projektet kan ge tillräckligt med energi för att försörja 26,5 miljoner hushåll per år. Detta motsvarar energin från cirka 39 medelstora kärnkraftsanläggningar, 50 koleldade kraftverk eller tankfartygslaster med flytande naturgas (LNG). För tillfället betraktas naturgas, enligt FN:s klimatpanel (IPCC), som en bro mellan utfasningen av fossila bränslen och utvecklingen av förnybara energikällor i framtiden. Ryssland har, med sina cirka miljarder kubikmeter naturgas, några av världens största kända gasreserver. Och det ligger mycket nära EU. Ryssland har i årtionden levererat gas till Västeuropa även under kalla kriget. Det finns redan omfattande rörledningar som transporterar rysk gas genom Europa. En ny gaskälla till detta system är både logiskt och ekonomiskt förnuftigt. Nord Stream har ingen annan målsättning än att skydda det unika ekosystemet i Östersjön. Vid planeringen för rörledningarna har man tagit hänsyn till farhågorna som påtalats av intressenterna myndigheter, forskare, organisationer och allmänheten. Projektet överensstämmer med alla gällande nationella, internationella, sjöfartsrelaterade och lagstadgade krav. Undersökningsresultaten återspeglas i projektutformningen Förstudien för en rörledning genom Östersjön påbörjades Sedan dess har mer än kvadratkilometer noggrant undersökts. Mer än 150 undersökningsstationer har utnyttjats för att undersöka så olikartade faktorer som vattenkvalitet, föroreningar i sediment, sammansättningen av plankton, livsmiljöer för fåglar och marint liv. Under de senaste fyra och ett halvt åren har över kilometer havsbotten undersökts genom provtagningar och studier. Resultaten av detta återspeglas i projektutformningen, vilket garanterar långsiktig säkerhet samtidigt som effekterna > 8 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

9 Nord Stream projektet på fysiska, biologiska och socio-ekonomiska miljöer minimeras. Nord Streams studier omfattar den mest detaljerade undersökning som hittills utförts i Östersjön och företaget kommer att dela med sig av resultatet till alla relevanta myndigheter. Nord Stream planerar att påbörja anläggandet av den första kilometer långa rörledningen under Gastransporter kan påbörjas under 2011, och den andra rörledningen ska vara driftsklar I den föreslagna sträckningen sammankopplas Viborg på den ryska kusten med Lubmin i närheten av Greifswald i Tyskland. Varje rörledning kommer att transportera 27,5 miljarder kubikmeter gas per år, totalt 55 miljarder kubikmeter per år. Projektets tekniska utformning är redan klar och processen för att få nödvändiga nationella och internationella tillstånd pågår. Europeiska unionen inser att man måste planera sin långsiktiga energitrygghet och har, inom ramen för riktlinjer för de transeuropeiska energinätverken (TEN-E), tilldelat Nord Stream högsta möjliga status som ett projekt av europeiskt intresse. EU:s inhemska gasproduktion Import Importunderskott 2025, 195 bcm 42% bcm 58% 19% bcm (prognos) 81% Källa: Europeiska kommissionen, generaldirektoratet för energi och transport, bcm av underskottet ska tryggas av Nord Stream 25 % av Europas förutsedda importunderskott När Nord Streams rörledningar är helt tagna i drift kommer de att kunna tillgodose en stor del av Europas framtida behov av gasimport. Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 9

10 Introduction Samråd med berörda myndigheter och andra intressenter > Projektet kräver samråd på alla nivåer med allmänheten, speciella intressegrupper, regeringar och EU-organ. Mellan 2006 och 2008 skickade Nord Stream representanter till i genomsnitt ett möte, samråd, offentliga utfrågning eller konferens per vecka. Många av de förslag som kom upp i samband med detta har införlivats i projektet. Nationella miljökonsekvensbeskrivningar är mycket viktiga i sådana diskussioner. Syftet med dem är att bedöma Nord Stream-projektets potentiella påverkan på ekosystemet i Östersjön och att etablera samarbete bland alla relevanta intressenter för utveckling av säkra och miljömässigt godtagbara rörledningar. Miljökonsekvensbeskrivningar som täcker nationella och gränsöverskridande aspekter har lämnats till berörda myndigheter och alla anläggningsrelaterade tillstånd måste erhållas innan anläggningsarbetet kan börja. Esbokonventionen handlar om gränsöverskridande frågor frågor som går över de nationella gränserna. Den offentliga samrådsprocessen för dessa gränsöverskridande frågor inleddes i november > 10 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

11 Samråd med berörda myndigheter och andra intressenter Rörledningarnas sträckning går direkt genom de exklusiva ekonomiska zonerna (EEZ) och/eller territorialvatten som tillhör Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Enligt terminologin i Esbokonventionen är dessa länder upphovsparter. Länder vid Östersjön som kan komma att påverkas av rörledningarna benämns utsatta parter. Ryssland är undertecknande part men har ännu inte ratificerat Esbokonventionen. Ryssland agerar dock som upphovspart där dess nationella lagstiftning så tillåter. Esborapporten finns på alla de nio östersjöstaternas nationella språk samt på engelska. E ftersom projektet överskrider nationella gränser och kan påverka områden som är miljömässigt och socio-ekonomiskt känsliga, eftersträvar Nord Stream aktivt samråd med alla intressenter och utsatta parter. Samråden har omfattat allmänheten, speciella intressegrupper och representanter från nationella myndigheter och EU. Under sommaren 2008 inledde Nord Stream en informationsturné om rörledningarna, där allmänheten i hela Östersjöregionen inbjöds att yttra sig. Nationella miljökonsekvensbeskrivningar har genomförts i alla de fem länderna längs rörledningarnas hela kilometer långa föreslagna sträckning. Detta är undersökningar av miljömässiga aspekter under anläggande, provnings- och testningsarbetet samt vid drift av de två rörledningarna. Syftet med miljökonsekvensbeskrivningarna är att informera beslutsfattare och andra intressenter om rörledningarnas potentiella påverkan på ekosystemet i Östersjön, samtidigt som man strävar efter samarbete i alla berörda länder vid utvecklingen av säkra och miljövänliga rörledningar. Nord Stream arrangerar de här undersökningarna och studierna med hjälp av kompetenta organisationer som alla är internationellt erkända som experter på sina respektive områden. Rambøll i Danmark, Institute for Applied Ecolology (IfAÖ) i Tyskland och PeterGaz i Ryssland genomförde till exempel miljökonsekvensbeskrivningarna och tillståndsansökningar. Marin Mätteknik i Sverige och DOF i Norge genomförde undersökningar av havsbotten. Den italienska konstruktionsfirman Snamprogetti ansvarade för rörledningskonstruktionen och Environmental Resources Management (ERM) från Storbritannien sammanställde Esborapporten. Tillstånd måste erhållas Nord Stream-projektet lyder under den nationella lagstiftningen i alla de länder som rörledningarna passerar genom Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Enligt kraven i respektive lands lagstiftning lämnas ansökningar och miljökonsekvensbeskrivningar till ansvariga myndigheter och alla anläggningsrelaterade tillstånd måste erhållas innan anläggningsarbetet kan inledas. Internationellt samråd enligt Esbokonventionen påbörjades i november 2006 då Nord Stream skickade så kallade projektinformationsdokument om de planerade rörledningarna till de berörda myndigheterna i Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland i enlighet med Esbokonventionen. Esbokonventionen handlar om gränsöverskridande frågor sådant som överskrider nationella gränser och fastställer upphovsparter och utsatta parter. De förra är de länder där anläggning kommer att ske, antingen på deras territorialvatten, deras exklusiva ekonomiska zoner eller båda. De senare är de länder som på något sätt kan komma att påverkas av projektet, även om inget anläggningsarbete kommer att äga rum där. > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 11

12 Samråd med berörda myndigheter och andra intressenter Nio stater omfattas av Esboprocessen Norge Sverige Finland Viborg Estland Ryssland Danmark Lettland Föreslagen sträckning Territorialgräns EEZ-gräns Alla Östersjöländer deltar i de internationella samråden enligt Esbokonventionen. Tyskland Greifs- wald Polen Litauen Vitryssland Rörledning i det europeiska naturgasnätet Utsatt part enligt Esbo Upphovspart enligt Esbo De fem upphovsparterna är Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Estland, Lettland, Litauen och Polen är s.k. utsatta parter. När anläggningsarbetet görs i Ryssland till exempel, kan grannlandet Finland bli en utsatt part. Därför är alltså alla ursprungsparter också utsatta parter, i den mån som de påverkas av att projektet genomförs i ett annat (grann-)land. I Esborapporten beskrivs miljöpåverkan längs hela sträckningen. De internationella samråden har hittills gett över 200 kommentarer, förslag och idéer till Nord Stream. Där det har varit praktiskt möjligt har många av dem införlivats i projektutformningen. Samrådsprocessen fortgår och Nord Stream eftersträvar fortfarande dialog, en tvåvägs kommunikationsprocess. Nord Stream-projektet utgör det hittills största internationella samrådsförfarandet enligt Esbokonventionen. > 12 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

13 Samråd med berörda myndigheter och andra intressenter Urval av miljöstudier slutförda i november 2008 Recipient/ Resurs Miljöundersökningens omfattning Entreprenören Bentos Sjöfåglar Vattenkvalitet Klimat Djupt vatten Undervattensskred Buller Sediment Provtagning och analys av makrofauna på mjuk botten längs rörledningarnas sträckning i den svenska delen av Östersjön, 2007 Makrozoobentos längs Nord Stream-ledningen i Finska viken beskriven på grundval av ryska uppgifter från 2005 och 2006 (maj 2008) Makrozoobentos längs Nord Stream-ledningen i Östersjön 2006 och 2007 (februari 2008) Makrozoobentos längs Nord Stream-ledningen (S-sträckning) på grundval av uppgifter från maj 2008 Makrozoobentos längs Nord Stream-ledningen i Finland (Kalbådagrund) på grundval av uppgifter från maj 2008 Nulägesundersökningar av användningen av havområdet nordost om Ertholmene av häckande sillgrisslor, Uria aalgae, och tordmular, Alca torda, i förhållande till den planerade sträckningen för Nord Streams rörledningar Sjöfågelundersökningar i den danska EEZ sydost om Bornholm Konsekvenser av muddring/dikning på mobiliseringen av näringsämnen till vattenmassan i Östersjön Påverkan på Östersjön på grund av klimatförändringar. SMHI-rapport nr. 77, 2007 Möjliga effekter på inflödande djupt vatten av en rörledning som korsar flödet i Akrona- och Bornholmsbassängerna. SMHI-rapport nr. 61, 2007 Undervattensskred i sydvästra egentliga Östersjön. SGU. Rapport 2008:5 Bullerstudie: Östersjön. Rörledning under vatten. Februari 2008 Gasledning söder om Bornholm. Undersökning söder om Bornholm 4-13 maj 2008 (Fältrapport, inklusive kemiska analys av föroreningar i sediment) Undersökning runt Bornholm augusti Resultat av fysiska och kemiska analyser av ytsediment Sveriges geologiska undersökning. Provtagning av ytsediment längs rörledningssträckningen i den svenska delen av Östersjön. Sveriges geologiska undersökning, SGU-Dnr /2007 FIMR Gasledningsundersökning, del I augusti 2007 och del II september 2007 Stockholms universitet - Elsina Flach, Hans Cederwall, Göran Fornander & Alma Strandmark Dansk Bio. Laboratorium (DBL) Danska hydrauliska institutet (DHI) Institut für Angewandte Ökologie (IfAÖ) Larsson, Blomqvist (AMFAB) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Sveriges geologiska undersökning (SGU) ODS - Ødegaard & Danneskjold- Samsøe A/S Danska hydrauliska institutet (DHI) Sveriges geologiska undersökning (SGU) Finska havsforskningsinstitutet (FIMR) Urval av geotekniska undersökningar slutförda i november 2008 Recipient/ Resurs Omfattning av geoteknisk undersökning Entreprenören Geotekniska undersökningar Geoteknisk rapport. Undersökningsuppgifter Nordeuropeisk gasledning i Östersjön - sektion till havs, 2006 Undersökningsuppgifter Nord Streams rörledningsprojekt Östersjön PeterGaz / Fugro OSAE (Offshoreundersökning och teknik) Fugro OSAE (Offshoreundersökning och teknik) Nord Streams geotekniska sträckningsundersökning, Östersjön DOF Under vattnet > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 13

14 Samråd med berörda myndigheter och andra intressenter Urval av geofysiska undersökningar slutförda i november 2008 Recipient/ Resurs Omfattning av geofysisk undersökning (inklusive undersökningar av kulturarv och krigsmateriel) Entreprenören Sträckningsalternativ Sträckningsundersökning Undersökning av sträckning och krigsmateriel Kemiskt krigsmateriel Detaljerad geofysisk undersökning Östersjön och Finska viken 2005 Detaljerad geofysisk undersökning Undersökning av drift och resultat Nord Stream-projektet i Östersjön, Greifswalder Bodden, slutrapport Sökning av krigsmateriel och geofysisk sträckningsundersökning, slutrapport Detaljerad undersökning, sträckningsrevision C14, finskt vatten, faktarapport Detaljerad undersökning, sträckningsrevision C14, svenskt vatten, faktarapport Detaljerad undersökning, sträckningsrevision C14, danskt vatten, faktarapport Detaljerad undersökning, sträckningsrevision C14, tyskt vatten, faktarapport Kemiska stridsmedel - dataresultat (DMU) Riskanalys av kemiskt krigsmateriel längs S-sträckningen baserat på resultat av kemisk analys av kemiskt krigsmateriel i sediment längs S-sträckningen Kompletterande miljöfältundersökningar i den finska EEZ vid den alternativa sträckningen vid Kalbådagrund och den lämpligaste sträckningen för den planerade Nord Stream-gasledningen Kemisk analys av dumpade kemiska stridsmedel i sediment Analys av arsenikföreningar i sedimentprover och sedimentporvattenprover från Östersjön PeterGaz Fugro OSAE (Offshoreundersökning och teknik) Marin Mätteknik (MMT) Nationella miljöforskningsinstitutet (NERI, på danska DMU) Nationella miljöforskningsinstitutet (NERI) Finska havsforskningsinstitutet (FIMR) Finska institutet för verifiering av kemiska vapen (Verifin) Nationella miljöforskningsinstitutet (NERI) Urval av ytterligare underöskningar slutförda i november 2008 Recipient/ Resurs Ytterligare studier Entreprenören Buller Utsläpp/atmosfär Temperatur Fiske Turism Studie om stora landföringsområden Studie om små landföringsområden Sträckningsalternativ inom den tyska sektorn (teknisk genomförbarhet av Usedomsträckningen - till havs) Teknisk akustisk undersökning Studie om utsläpp och föroreningar av atmosfären Påverkan av den omgivande temperaturen i omedelbar närhet av rörledningen vid den tyska landföringen Fiske i Östersjön Turism på Bornholm - med särskild tonvikt på ostkusten och Dueodde IMPAC, Institut für Angewandte Ökologie (IfAÖ) IMPAC Ingenieurbüro Patzold Ingenieurbüro Patzold Snamprogetti Fiskerikonsult Agner Svendsen (FOGA) Centrum för region- och turismforskning (CRT) 14 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

15 Content Projektprocessen > Rörledningar till havs har funnits i drift i årtionden och lyder under internationella standarder och sträng certifiering. Alla projektets aspekter täcks, från vilka material som används till rörledningarnas säkerhet och riskbedömningar i alla stadier. De två rörledningarna byggs en i taget. De består av 12 meter långa rörsektioner som transporteras ut till ett rörläggningsfartyg. Där svetsas rören ihop och sänks ner i vattnet. Upp till tre kilometer rörledning kan läggas på en dag. När rörledningarna är på plats fylls de med vatten för att trycktestas under minst 24 timmar. När alla nödvändiga intyg har erhållits tas rörledningarna i drift. Rörledningarna är utformade för en livstid på 50 år och efter det sker avvecklingen under lika sträng kontroll. > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 15

16 Projektprocessen Rörledningarna beläggs med flera lager Rörsektionerna har olika beläggningar som ska göra dem starka och effektiva. I förhållande till de volymer som rörledningarna transporterar är de ganska låga 1,4 meter. Under de senaste fyrtio åren har offshoreindustrin utvecklat en omfattande sakkunskap när det gäller konstruktion, anläggning och drift av rörledningar. Rörledningar till havs anses som det säkraste, effektivaste och mest miljövänliga sättet att transportera gas och olja långa sträckor. Följaktligen har projektutvecklare följt de stränga internationella standarderna och certifieringsprocesserna, som täcker alla aspekter och alla stadier i projektet. Omfattande undersökningar av havsbotten har genomförts och gett en detaljerad bild av förhållandena på botten och eventuella hinder. Utifrån dessa undersökningar har man sedan fastställt om det krävs anpassningar av havsbotten för att förhindra långa delar av rörledning utan stöd, s.k. fria spann. Anpassningar (eller ingrepp) på botten har undvikits där det har varit möjligt. Mellan 1997 och 1999 undersöktes fyra möjliga sträckningar, som omfattade rörledningar till havs och på land. Alternativet till havs valdes av tekniska, miljömässiga och ekonomiska skäl. Ytterligare optimering av sträckningen gjordes sedan för att minska miljöpåverkan ännu mer. Under hela processen var det en central fråga att minimera behovet av arbeten på havsbotten. Ledningarnas dimensioner och konstruktion Varje rörledning består av enskilda 12 meter långa stålrörsektioner med en konstant innerdiameter på millimeter och en väggtjocklek på upp till 41 millimeter. Rörledningarna har en invändig beläggning som ska minska friktionen och en utvändig som ger korrosionsskydd. Ännu ett lager, som består av betong, läggs på rörledningarna, med en maximal tjocklek på 110 millimeter. Detta lager ska öka vikten och ge stabilitet på havsbotten. De 12 meter långa rören till den första ledningen tillverkas till en början vid stålverk i Tyskland och Ryssland. Därifrån transporteras de till specialla beläggningsanläggningar. Sedan transporteras de ut för att antingen direkt användas eller lagras på omlastningsplatser som finns utspridda längs Östersjökusten. Rörsektionerna transporteras sedan med speciella transportfartyg ut till rörläggningsfartygen. Rörläggningsfartygen är en slags flytande plattform som är bemannad dygnet runt. De Viktbeläggning av betong: mm Korrosionsskydd:...4,2 mm Rörledningsstål: mm kan lägga ut upp till tre kilometer rörledning per dag. Ombord på detta fartyg svetsas rörsektionerna ihop i en sluten industrianläggning där svetsskarvarna till 100 % inspekteras automatiskt med ultraljud. Slutligen, när varje skarv har skyddats, matas rörledningen ut på en ramp, en s.k. stinger, som förhindrar överbelastning på rörledningen när den sänks ner i vattnet. På grundare vatten i Tyskland utförs samma operationer med ett mindre fartyg och på liknande sätt. Saipem S.p.A. från Italien har anlitats för utläggningen av Nord Streams rörläggning. Saipem har omfattande erfarenhet av anläggning av storskaliga rörledningar till havs för olje- och gasindustrin. Provning av rörledningarna När en rörledning har byggts är den torr inuti och fylld med luft. För tryckprovning fylls den med havsvatten och trycksätts sedan under minst 24 timmar med ett högre tryck än gastrycket under drift. Testvattnet behandlas med kemiskt syrereducerande medel och kaustiksoda, som förekommer naturligt i havsvatten. Redan i rörledningen bryts dessa ämnen ned i sina naturliga beståndsdelar. Först när rörledningarnas hållfasthet har fastställts tas de i drift. För närvarande är det tänkt att testvattnet ska släppas ut i havet i närheten av landföringsplatsen nära Viborg i Ryssland. Sedan torkas rörledningarna med luft och fylls och trycksätts med naturgas. > 16 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

17 Projektprocessen Till var och en av de två rörledningarna ska rörsektioner svetsas ihop och sänkas ner på havsbotten Rörsektionerna transporteras till rörläggningsfartyget Pråmar levererar en stadig ström av rör till rörläggningsfartyget. Nord Streams leveranskedja är både effektiv och miljövänlig. Anläggningen börjar Efter transporten inspekteras alla rördelar och matas in i en sluten produktionsanläggning där rörledningen sammanfogas Svetsning inifrån och ut Alla rördelar sammanfogas till rörledningen med en sofistikerad svetsprocess. Varje svetsskarv inspekteras med ultraljud och förseglas. Nedsänkning på havsbotten Allteftersom rörledningen blir längre och längre rör sig rörläggningsfartyget framåt och ledningen sänks ner till botten. Upp till tre kilometer rörledning kan byggas på en dag. Drift av rörledningarna Under normal drift förs trycksatt gas hela tiden in i Viborg och tas ut i samma takt i Greifswald i Tyskland. Trycket och gasflödet övervakas ständigt. Intags- och uttagsvolymerna övervakas också dygnet runt med datorövervakning, vilket innebär att högsta tillåtna tryck aldrig överskrids. Alla rörledningar fjärrövervakas dygnet runt. Specialister finns alltid i tjänst för att vidta åtgärder för att garantera säkerheten i en nödsituation. Hela driftsproceduren har certifierats av oberoende certifieringsorgan, Det Norske Veritas (DNV) och SGS/TÜV Nord i Tyskland. Driften måste också godkännas som en del i den nationella godkännandeprocessen. Underhåll och inspektion utförs regelbundet vid driften av ledningen. Invändiga inspektioner utförs med en fjärrstyrd intelligent anordning, en s.k. PIG (Pipeline Inspection Gauge), som rör sig inuti rörledningarna längs hela deras längd och letar efter eventuella avvikelser. Även rörledningarnas utsida, deras stödstrukturer och havsbotten övervakas regelbundet med en fjärrstyrd undervattensfarkost (ROV). Eventuella åtgärder vidtas sedan utifrån resultatet av dessa undersökningar. Rörledningarna är utformade för att vara i drift i minst 50 år. Deras skick kommer fortlöpande att bedömas för att säker drift ska kunna garanteras. Driftperioden kan alltså förlängas beroende på rörledningarnas skick. När rörledningarna tas ur drift kan de antingen tas bort helt eller delvis, eller lämnas kvar utan att användas. Detta beror i hög grad på vilka internationella avvecklingskrav som gäller vid denna tidpunkt. Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 17

18 Alternativ > Naturgas är för närvarande ett givet svar på Europas ökande energibehov. Det finns tre möjliga sätt att transportera denna energikälla: som flytande naturgas (LNG), vilket ger relativt höga koldioxidutsläpp, alternativt via gasledningar på land, vilket kräver ett stort antal kompressorstationer som även det orsakar mer utsläpp och energiförbrukning, eller i gasledningar till havs, vilket minimerar ovanstående nackdelar. Uttömmande studier av alternativa sträckningar i Östersjön har gjorts i över 10 år. Säkerheten beaktas alltid. Tre andra viktiga kriterier för utvärdering är de miljömässiga, socio-ekonomiska (t.ex. fiske, militär, fritid) och tekniska (t.ex. anläggningstid och avstånd). Om det skulle förkomma konkurrerande intressen prioriteras alltid säkerhet och miljö. Med hänsyn till alla dessa kriterier bedömdes den kilometer långa sträckningen mellan Viborg och Greifswald som den bästa. Av de tre platser som bedömdes ansågs Greifswald bäst som landföringsplats för rörledningarna. > 18 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

19 Alternativ Nord Stream-projektet ger påtagliga fördelar när det gäller energieffektivitet och miljöskydd, jämfört med andra alternativ för naturgastransport. Vanligen är de tre alternativen för gastransport följande: med tankers som transporterar gasen som flytande naturgas (LNG), med gasledningar på land eller med gasledningar till havs. Här nedan bedöms alternativen för gastransport. LNG-TANKERS Ett års gasleverans från Nord Stream-projektet motsvarar ungefär den mängd som skulle uppnås med 600 till 700 turer över Östersjön med LNG-tankers. Fartygstransport innebär ökad sjöfartstrafik och medför därför en påverkan på den marina säkerheten, höga halter av föroreningar och mycket buller. Konvertering av naturgas till och från flytande form kräver också energi och ger oönskade utsläpp. LNG-konvertering och transport är det mest koldioxidintensiva sättet att transportera naturgas på. När en rörledning väl är byggd ger den ingen av dessa nackdelar. RÖRLEDNING PÅ LAND En rörledning på land ger också nackdelar jämfört med en till havs. En sträckning på land skulle bli längre och orsaka mer störning på miljön och den skulle också passera städer, vägar, järnvägar, kanaler, floder, landytor, jordbrukslandskap liksom känsliga ekosystem och kulturmiljöer. En rörledning på land kräver också många kompressorstationer för att gastrycket ska bibehållas och dessa förbrukar energi samtidigt som de orsakar buller och luftföroreningar. RÖRLEDNINGAR TILL HAVS En rörledning till havs ger inga av ovanstående nackdelar och dessutom kan den transportera mer gas vid bibehållet och högre tryck än på land. En rörledning till havs innebär en kortare sträckning och är också mer kostnadseffektiv att bygga och underhålla. Dessutom ger den inga störningar för städer, jordbruk eller annan infrastruktur. Den största nackdelen, precis som med alla rörledningar, är den påverkan som åstadkoms under anläggningsarbetet. Utvecklingen av andra rörledningar till havs visar dock att dessa nackdelar i allmänhet inte är särskilt omfattande och oftast kortvariga. Den orsakar också mindre påverkan på människor och naturmiljö än de andra två alternativen. Under drift är påverkan huvudsakligen begränsad till störning av yrkesfiske och, i mindre omfattning, en viss begränsning av fartygstrafik och navigation. Nollalternativet Det finns också ett nollalternativ, vilket innebär att projektet inte genomförs alls. Det skulle naturligtvis inte ge någon miljöpåverkan alls längs rörledningskorridoren. Andra sätt att tillgodose Europas växande behov av energi t ex elda med kol och olja skulle dock ge mycket högre CO 2 -utsläpp > Fördelar med en rörledning till havs LNG Tankfartyg Till havs som fraktar gas konverterad till flytande form i specialtankfartyg skapar problem med föroreningar och buller på haven. Konverteringsprocessen kräver även stora mängder energi och leder till utsläpp. Under vattnet Rörledningar transporterar mer gas vid hållbara tryck än system på land vilket innebär en lägre påverkan på människor och miljö än andra alternativ. Finland Viborg Ryssland På land Kompressorstation Mottagande terminal Rörledningar Alternativ på land Frankrike Tyskland Greifswald Polen Vitryssland Ukraina En sträckning över land skulle vara längre och mer störande för miljön, och kräva ett antal kompressorstationer, vilka skulle utgöra en källa till utsläpp. Av de tre alternativen för gastransport är rörledningar till havs det bästa. Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 19

20 Alternativ och därmed mycket större miljöpåverkan jämfört med naturgas. Nord Stream-projektet ger också socio-ekonomiska fördelar så som ökat antal arbetstillfällen lokalt, särskilt under anläggningsfasen. Val av sträckning Till grund för valet av den föreslagna sträckningen till havs genom Östersjön låg omfattande undersökningar. Varje alternativ bedömdes mot tre huvudsakliga kriterier med säkerhet som ett övergripande kriterium. Det första kriteriet var miljö. Planerarna strävade efter att undvika att korsa områden som utsetts till skyddade eller miljömässigt känsliga områden med ekologiskt känsliga djur- eller växtarter. Projektplanerarna ville också minimera allt arbete som skulle kunna störa havsbottens naturliga sammansättning. Ett andra kriterium var sociala och socio-ekonomiska faktorer. Huvudsyftet här var att minimera alla restriktioner för aktiviteter till sjöss fartyg, fiske, offshoreindustri, militär och turism eller rekreation och med befintliga installationer till havs, som kablar och vindkraftverk. (Att undvika gamla dumpningsplatser för krigsmateriel och kulturarvsplatser ligger också inom den här kategorin.) Det tredje kriteriet täcker tekniska överväganden. Här var det viktigt att beakta hur man skulle kunna förkorta anläggningstiden och därmed minimera potentiella störningar osv. och samtidigt minimera den tekniska komplexiteten i driften, minska vissa kostnader och resursanvändningen. KRITERIERNA ANVÄNDES PÅ FEM STRÄCKNINGSALTERNATIV. MED EN STRÄCKNING FRÅN RYSS- LAND TILL TYSKLAND VAR ALTERNATIVEN FÖLJANDE: Norr eller syd om Gogland, i ryska vatten. Norr eller syd om Kalbådagrund, i finska vatten. Öst eller väst om Gotland och runt Hoburgs bank, i svenskt vatten. Runt Bornholm i danskt och tyskt vatten. Landföring av rörledningarna vid Lübeck, Rostock eller Greifswald i Tyskland. NORR ELLER SYD OM GOGLAND (RYSSLAND) Den norra sträckningen runt ön Gogland föreslås, eftersom den ligger längst bort från skyddade områden och föreslagna mineralutvinningsplatser. En befintlig kabel men inga farleder behöver korsas, och den är 13 kilometer kortare. NORR ELLER SYD OM KALBÅDAGRUND (FINLAND) Det sydliga alternativet föreslås eftersom det har några små fördelar: det är mindre komplicerat tekniskt sett, kräver mindre ingrepp på havsbotten och kommer i mindre grad att påverka marina organismer. ÖST ELLER VÄST OM GOTLAND OCH RUNT HOBURGS BANK (SVERIGE) Runt Gotland föreslås den östra sträckningen eftersom den undviker större farleder. Den ligger också längst bort från militära områden och dumpningsområden för krigsmateriel, och den är kortare. Runt Hoburgs Bank föreslås en sträckning mitt emellan Natura 2000-området och en större farled. På så sätt undviks påverkan på någon skyddad plats. En alternativ sträckning längre åt sydöst hade hamnat närmare dumpningsplatser för krigsmateriel och även närmare lekplatser för torsk och skarpsill. Alternativet skulle också ha krävt att undervattenskablar och en större farled skulle korsas, och sträckningen skulle bli längre. RUNT BORNHOLM (DANMARK) En sydlig sträckning, den så kallade S-sträckningen, föreslås runt Bornholm eftersom den undviker fartygstrafiken norr om Bornholm och påverkar miljön mindre. Den undviker även flera Natura 2000-platser. Eftersom sträckningen ligger närmare Pommerska bukten krävs färre ingrepp på havsbotten och endast tre kablar behöver korsas. LANDFÖRING AV RÖRLEDNINGarna VID LÜBECK, ROSTOCK ELLER GREIFSWALD I TYSKLAND Av dessa alternativ föreslås det sista. Greifswald föreslås av flera skäl. Sträckningen passerar genom färre Natura 2000-platser och kräver mycket färre ingrepp på havsbotten. Den här sträckningen är också kortare, kräver kortare anläggningstid vilket minimerar varaktigheten för och antalet orsakade störningar. Slutligen har kuststräckan vid Greifswald mycket mindre turism och färre bostäder. > 20 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

21 Alternativ Utvärdering av havsbaserade alternativ Sverige Finland Kalbådagrund Viborg Ryssland Hogland Estland Föreslagen sträckning Den- Danmark Bornholm Gotland Lettland Sträckningsalternativ Huvudsakliga sträckningsalternativ Lithuania Litauen Territorialgräns Germany Tyskland Lübeck Rostock Greifswald Poland Polen EEZ-gräns Landföringar Landföringsalternativ Olika alternativ beaktades grundligt innan man kom fram till den föreslagna optimala sträckningen längs havsbotten. Tekniska val De tre kriterierna miljö, socio-ekonomi och teknik tillämpades också på större tekniska aspekter. Mycket av detta styrs av befintliga regleringar, framför allt Submarine Pipeline Systems Code DNV-OS-F101. Sedan flera årtionden tillbaka är det branschpraxis att använda DNV:s konstruktionskoder. Avgörande beslut fattades efter det att miljöfaktorer bedömts. Det beslutades att ingen serviceplattform skulle användas (vilket ursprungligen hade planerats i svensk ekonomisk zon), eftersom projektet bedömdes som tekniskt genomförbart utan en sådan. På så sätt minimeras påverkan på havsbotten och påverkan på sjöfarten minskar. Rörledningarnas material och konstruktion har valts så att förbrukningen av naturresurser ska minimeras. Logistiska val gjordes så att tågtransporter på land kan användas i stället för vägtransporter och alla transporter ska hållas på ett minimum. Där rörledningarna behöver överbryggande stöd beslutades att grusfyllnad ska användas i stället för sprängning och schaktning, och vid Greifswald ska en pålad kassun minska effekten på känsliga livsmiljöer. På den tekniska sidan har miljöaspekter styrt var vatten för tryckprovning ska släppas ut från rörledningarna innan de tas i drift. I de aktuella planerna ska tryckprovning göras vid Viborg eftersom vattnet där har lägre salthalt och har större djup, vilket innebär att testvattnet späds ut och sprids snabbare och effektivare än vid Greifswald. Testvattnet ska renas enbart med en kemisk syreförbrukare och kaustiksoda, som är naturliga komponenter i havsvattnet, om än i låga koncentrationer. På så sätt minimeras effekterna på vattenkvaliteten och på marint liv när vattnet släpps ut. Det pågår tester som ska utvärdera om det är nödvändigt att behandla vattnet för att förhindra invändig korrosion och säkra att rörledningarna håller sig hela. Slutsats Under hela projektutformningen har Nord Stream satsat betydande resurser på att hitta och välja den sträckning som ger minst miljömässig och socio-ekonomisk påverkan. Den kilometer långa sträckningen som föreslås från Viborg, på den ryska Östersjökusten, till Greifswald på den norra Östersjökusten i Tyskland, minimerar miljöpåverkan och de kommersiella störningarna samtidigt som den utgör en grund för effektiv, tillförlitlig och säker installation av de två rörledningarna till ett rimligt pris. Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 21

22 Alternatives Bedömning av potentiella risker > Riskbedömning är mycket viktigt i alla större anläggningsprojekt och den pågår ständigt. Den styrs av etablerade regler och rutiner. Nord Stream-projektet följer relevanta riskbedömningsdirektiv från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) och standarder från Det Norske Veritas (DNV), och därmed har riskbedömningar gjorts för såväl människor som miljö. De kritiska perioderna för sådana risker är under anläggning och drift av rörledningarna och skulle kunna omfatta exempelvis dragankare eller fartygskollisioner som kan resultera i oljeutsläpp. När risken har fastställts utarbetas och införs förfaranden för att undanröja eller minska den till en acceptabel nivå. Med säkerhetszoner runt anläggningsfartyg till exempel, blir kollisioner med andra fartyg mycket osannolika. Enligt vedertagen praxis i branschen förbereds och utrustas sådana fartyg också för att kunna hantera bränsle- eller oljeutsläpp vid bunkring. Risken för skador har noggrant utvärderats för varje kilometer av rörledningarna, med hänsyn till all möjlig påverkan, och den har bedömts som acceptabel. Det innebär att den uppfyller internationellt godkända kriterier. Rörledningarna kommer också att märkas ut på alla sjökort, vilket minimerar risken för störningar för fartygstrafiken, till exempel vid ankring. Tillsynen av säkerhets- och riskbedömningen för projektet sköts oberoende av DNV:s experter. Deras bedömning täcker alla steg i anläggningsarbetet, inklusive förberedelsearbete, rörläggning, provning och slutligen drift av rörläggningarna. > 22 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

23 Bedömning avpotentiella risker Grundliga riskbedömningar är praxis inom rörledningsbranschen och Nord Stream-projektet är inget undantag. De förfaranden som styr alla risk- och säkerhetsbedömningar har utarbetats efter många års erfarenhet och via internationella avtal. Under kontroll av Det Norske Veritas (DNV) uppfyller Nord Stream-projektet alla relevanta riskbedömningsdirektiv och riskbedömningskriterier från Internationella sjöfartsorganisationen (IMO). Riskbedömningar görs för att täcka alla aspekter och alla faser i projektet, från planering, anläggning och drift till dess att rörledningarna tas ur drift dvs. avveckling. Det är bara om en risk slutligen, enligt dessa standarder, bedöms som acceptabel som det planerade arbetet tillåts. I allmänna termer måste en fastställd risk sedan kategoriseras efter dess potentiella allvar eller betydelse (som är en kombination av dess potentiella konsekvens och sannolikheten att den ska inträffa). Möjliga alternativ undersöks sedan för att minska eller, ännu hellre, eliminera risken. När rutiner har fastställts för att uppnå detta införlivas de i projektplaneringen. Riskbedömningar har gjorts både för människor och miljö. De mest sannolika riskperioderna har fastställts till anläggningsfasen och, i mindre utsträckning, till driften av rörledningarna. De mest sannolika riskerna under anläggning är att anläggningsfartyg kolliderar med passerande fartyg och att oljespill uppstår vid bunkring. Tack vare de planerade försiktighetsåtgärderna (säkerhetszon och beredskapsplan för oljeutsläpp) har de båda riskerna reducerats till acceptabel nivå. Exempelscenario Under rörledningsanläggningen är den största risken för människor en fartygskollision. Rörläggningsfartyget förflyttar sig ungefär tre kilometer per dag, i bra väderlek, och transportfartyg med rörledningssektioner åker regelbundet fram och tillbaka. En kollision med ett passagerar-, fiske-, militär- eller fraktfartyg skulle utgöra livsfara på alla fartyg samtidigt som det finns risk för oljeutsläpp. Branscherfarenhet visar att den viktigaste riskreducerande åtgärden är att skapa en skyddszon runt anläggningsfartygen, vilket minskar risken för fartygskollisioner till försumbar. Dessutom kommer behöriga sjöfarts- och kustbevakningsmyndigheter att informeras om all fartygstrafik, och den kommer också att sändas ut via lämpligt medium, t.ex. Navtext. Kollisioner till havs utgör en mycket allvarlig risk och rankas som en händelse med allvarliga konsekvenser och är därför oacceptabel. När säkerhetszonen tillämpas på projektet blir denna händelse dock osannolik och därmed blir risken av mindre betydelse och helt acceptabel. Om en kollision ändå skulle inträffa finns det rutiner för att hantera det. De riskreducerande åtgärder som beskrivs ovan har avsevärt minskat risken för en kollision och därmed minskat risken för oljeutsläpp. Samtidigt kommer alla fartyg att ha en beredskapsplan för oljeutsläpp som ska vara godkänd av myndigheterna. Därmed betraktas risken för oljeutsläpp vara av mindre betydelse. En risk kan bedömas som av mindre betydelse och vara acceptabel men det innebär ändå inte att den glöms. Riskbedömningsdata visar exempelvis att totala rörledningsbrott är så sällsynta att det är osannolikt att det ska inträffa under rörledningarnas livstid. Den huvudsakliga möjliga orsaken till ett rörledningsbrott är att den träffas av ett ankare från ett stort fartyg. För att undvika detta kommer rörledningarnas sträckning att framgå på alla sjökort. Rutiner kommer att finnas för att exempelvis varna fartyg så att de kan undvika att komma i närheten av ett ledningsbrott, samtidigt som omedelbara åtgärder sätts in för att isolera och stänga av trycket i rörledningarna och på så sätt undanröja faran. Slutsats Riskreducerande åtgärder finns för alla risker som bedöms som oacceptabla. Dessutom kontrolleras och godkänns projektets hela säkerhets- och riskbedömningsprocess av oberoende experter från DNV och SGS/TÜV. Denna tredjepartsbedömning täcker alla faser i anläggningen exempelvis förberedelsearbete, rörläggning och provning och även den slutliga driften och avveckling av rörledningarna. Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 23

24 Introduction Metodik för miljökonsekvensbeskrivningen > Metoderna som Nord Stream använder för att bedöma miljökonsekvenser och presentera resultaten överensstämmer med internationella riktlinjer. På grund av projektets gränsöverskridande karaktär styr dessutom Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) utvärderingsprocessen i den gränsöverskridande dimensionen. Betydelsen hos en potentiell påverkan bedöms utifrån flera faktorer. De är dess källa (karaktären hos den verksamhet som ger upphov till påverkan), hur länge den varar (dess varaktighet), det fysiska område eller den skala som den täcker, dess intensitet, värdet och eller känsligheten hos den miljö där påverkan uppstår och slutligen effekterna av de åtgärder som vidtas för att minimera eller undvika denna påverkan. Påverkans tidsskala varierar efter skedet i projektets genomförande. Anläggning, testning och idrifttagande av rörledningarna kommer att vara de viktigaste skedena i detta avseende. Det är dock viktigt att > 24 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

25 Metodik för miljökonsekvensbeskrivningen komma ihåg att all potentiell påverkan under dessa skeden inte sker samtidigt längs hela rörledningarna, utan förekommer lokalt. Påverkans omfattning eller skala beaktas i följande termer: Skala för lokal påverkan = upp till 500 meter från källhändelsen Skala för regional påverkan = 500 meter till 10 kilometer Skala för nationell påverkan = över 10 kilometer Därefter måste den potentiella påverkan bedömas utifrån hur allvarligt vissa delar av miljön kan påverkas. Här är det viktiga det relativa värdet eller känsligheten hos resursen och/eller recipienten, dvs. det som kommer att utsättas för påverkan. Resurserna och/eller recipienterna kategoriseras i tre miljöer: fysiska, biologiska samt sociala och socioekonomiska. För oplanerade händelser beaktas även sannolikheten för att den ska inträffa. Slutligen bedöms betydelsen hos den potentiella påverkan efter att hänsyn har tagits till åtgärder som kommer att införas för att minimera eller reducera denna påverkan. En potentiell påverkan är en följd av antingen en planerad aktivitet eller en oplanerad händelse. En planerad händelses påverkan kommer att ha liten, måttlig eller stor betydelse, där det sistnämnda är oacceptabelt. En oplanerad händelses påverkan kommer att vara låg, måttlig eller hög, där det sistnämnda åter är oacceptabelt. I båda fallen görs värderingen av betydelsen efter att motverkande eller riskreducerande åtgärder har vidtagits. Ingen påverkan från Nord Stream-projektet, vare sig planerad eller oplanerad, har kategoriserats som stor eller hög av erkända expertkonsulter. På samma sätt som en riskbedömning identifierar möjliga säkerhetsrisker räknar en miljökonsekvensbeskrivning ut vilken miljömässig eller social och socioekonomisk påverkan en viss åtgärd kommer att få. Efter att varje potentiell påverkan har identifierats utformas påverkansreducerande förfaranden för projektet. Det finns internationella riktlinjer som styr hela denna process för Nord Stream-projektet. På grund av dess gränsöverskridande karaktär träder riktlinjerna i Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) i ett gränsöverskridande sammanhang in. Nationella miljökonsekvensbeskrivningar genomförs för de länder där rörledningarna passerar och där ett tillstånd behövs för att anlägga och driva rörledningarna. Inom detta strikta sammanhang analyseras en potentiell påverkan och tilldelas en betydelse. > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 25

26 Metodik för miljökonsekvensbeskrivningen Faktorer som används för att bedöma en påverkans betydelse KÄLLA den aktivitet som ger upphov till påverkan TIDSOMFATTNING om den aktivitet som ger upphov till påverkan äger rum under anläggningen, fasen före och under idrifttagandet, driften eller under avvecklingen av rörledningarna RUMSOMFATTNING de platser eller områden längs rörledningarnas sträckning där den inledande aktiviteten påbörjas VARAKTIGHET hur länge påverkan pågår, vilket kan vara tillfälligt, kortvarigt, långvarigt eller permanent SKALA den fysiska utbredning i vilken påverkan kan upplevas INTENSITET den effekt eller skadenivå som uppstår. Kriterier har fastställts för att avgöra om intensiteten är låg, medelhög eller hög MILJÖVÄRDE ELLER KÄNSLIGHET varje del av en miljö som kommer att påverkas kallas för en resurs eller en recipient. (Tre miljöer identifieras fysisk, biologisk, social och socioekonomisk) resurser och recipienter skiljer sig åt i sitt värde och/eller sin känslighet för den aktuella påverkan (och kan faktiskt variera i känslighet längs rörledningarnas sträckning) RISKREDUCERING åtgärder som vidtas för att minimera eller avlägsna ( mildra ) påverkan BEDÖMNING AV BETYDELSE bedömningen av dessa faktorer leder till att en påverkan tilldelas en betydelse Källan Detta kan vara i vilket skede som helst i projektet. Det finns två huvudsakliga källor som kan orsaka den potentiella påverkan. De är antingen planerade aktiviteter eller oplanerade händelser. Varje aktivitet eller händelse kan ge upphov till ett antal olika konsekvenser. Tidsomfattning När det gäller tidsomfattningen sker den mesta påverkan under anläggningen. Det är dock viktigt att notera att påverkan inte kommer att ske samtidigt längs hela längden på den kilometer långa rörledningssträckningen, utan bara i närheten av den plats där rörläggningsfartyget utför arbete med en hastighet på tre kilometer per dag. Skala eller fysisk omfattning Den fysiska omfattningen eller skalan hos en potentiell påverkan har varit en viktig del av bedömningsprocessen och klassificeras på följande sätt i Esborapporten: LOKAL PÅVERKAN är en påverkan där effekterna sker upp till 500 meter från källhändelsen REGIONAL PÅVERKAN sker mer än 500 meter men mindre än 10 kilometer från källhändelsen NATIONELL PÅVERKAN sker över ett avstånd på mer än 10 kilometer från källhändelsen Påverkans omfattning Påverkans omfattning är en kombination av skala, varaktighet och intensitet. Miljövärde eller känslighet Här är det viktiga det relativa värdet och/eller känsligheten hos resursen och/eller recipienten, dvs. det som kommer att beröras av påverkan. Resurserna eller recipienterna kategoriseras i tre miljöer. Den FYSISKA MILJÖN, exempelvis havsbottnen, vattenmassan, atmosfären Den BIOLOGISKA MILJÖN, exempelvis marina växter och djurliv och naturskyddsområden Den SOCIALA OCH SOCIOEKONOMISKA MILJÖN, exempelvis fiskerinäring, sjöfart och navigering, turism och fritid, kulturmiljö, offshoreindustrier och militära övningar > 26 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

27 Metodik för miljökonsekvensbeskrivningen Minimering av den potentiella påverkan Ett viktigt mål med miljökonsekvensbeskrivningen är att identifiera alla tänkbara sätt att minimera eller hindra den potentiella påverkan. För en oplanerad händelse är en annan viktig aspekt på dess betydelse hur sannolikt det är att den inträffar. Förfarandena för riskreducering är utformade för att kraftigt minimera denna sannolikhet samt dess konsekvens. Exempel på riskreducerande åtgärder är att undvika känsliga platser, planera aktiviteter för att undvika sjöfåglars häckningsperioder och lekperioder för fisk, samt vidta kontrollåtgärder för att hantera grumlingen eller resuspension och spridningen av sediment. Dessa åtgärder som behövs för att motverka eller mildra en påverkan är medtagna i projektets utformning och införlivas i enlighet med regler, standarder, bästa branschpraxis och eventuella specialist observationer. Betydelse Slutligen måste den potentiella påverkan bedömas utifrån hur allvarligt vissa delar av miljön kan påverkas. Den potentiella påverkans betydelse bedöms efter att hänsyn har tagits till åtgärder som kommer att införas för att minimera eller mildra denna påverkan. En påverkan som uppstår till följd av en planerad aktivitet kommer, beroende på sin omfattning och miljövärdet eller känsligheten, att tilldelas en betydelse obetydlig, liten, måttlig eller stor. En påverkan som uppstår till följd av en oplanerad händelse kommer att tilldelas en betydelse obetydlig, låg, måttlig eller hög beroende på dess omfattning, miljövärde eller känslighet och sannolikheten att den inträffar. Varje påverkan med stor eller hög betydelse som inte kan mildras tillräckligt för att den ska tilldelas en lägre betydelsekategori betraktas som oacceptabel. En måttlig eller liten påverkan hanteras på ett sätt som godkänns genom regler och bästa praxis. Planerade aktiviteter och oplanerade händelser För varje aktivitet betraktar Nord Stream den högsta betydelsen stor eller hög som oacceptabel och aktiviteten kommer inte att tillåtas. Tänk dock på att betydelsen inte tilldelas förrän eventuella riskreducerande åtgärder har vidtagits. Dessa är utformade för att minimera eller avlägsna betydelsen hos den potentiella påverkan så att den högsta betydelsen blir mycket osannolik. Alla miljökonsekvensbeskrivningsstudier genomförs noggrant och ingen påverkan från Nord Stream-projektet har kategoriserats som stor eller hög. Exempel 1. ETT EXEMPEL PÅ BEDÖMNING AV EN PLANERAD AKTIVITET RÖRLÄGGNING Detta är kanske den mest uppenbara planerade aktiviteten i projektet. Till att börja med kommer den potentiella påverkan troligen att uppkomma till följd av rörläggningsfartygets fysiska närvaro, buller och vibrationer i vatten och luft samt från den fysiska störningen av sediment när rörledningarna läggs på havsbotten, vilket leder till en generellt ökad oklarhet (grumlighet) i vattnet. Ingen påverkan kan urskiljas från dessa på vare sig den fysiska miljön eller den socioekonomiska miljön, till stor del på grund av att påverkan är lokal och kortvarig. Påverkan av dessa recipienter är därför till stor del obetydlig. > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 27

28 Metodik för miljökonsekvensbeskrivningen Störningar av den biologiska miljön kommer att ske vid havsytan, där fartygen arbetar. Detta kommer att påverka sjöfåglar och, i vattnet självt, framför allt fiskar och (beroende på platsen) havslevande däggdjur. Den kommer dock att ha kort varaktighet och vara lokal medan rörläggningsfartyget rör sig längs sträckningen vid sin hastighet av upp till tre kilometer per dag. Därför har rörläggningen liten betydelse och den påverkar bara den biologiska miljön. 2. ETT EXEMPEL PÅ BEDÖMNING AV EN PLANERAD AKTIVITET RÖJNING AV KRIGSMATERIEL Vid röjningen av krigsmateriel kan en påverkan identifieras som potentialen att frigöra föroreningar från sediment som störs till följd av den tryckvåg som följer av detonationen av krigsmaterielet. Den kommer att påverka vattenmassan (den fysiska miljön) och har potential att påverka fiskar. Påverkan anses dock ha mindre betydelse eftersom den inte kommer att vara i mer än ett par dagar. 3. ETT EXEMPEL PÅ BEDÖMNINGEN AV EN OPLANERAD HÄNDELSE RÖRLEDNINGSFEL Läckage från ett brott på en av rörledningarna skulle tveklöst vara en oplanerad händelse. Den viktiga påverkan skulle vara en följd av utsläppet av naturgas. Det skulle kunna uppstå effekter i alla de tre miljöerna, nämnda ovan. Betydelsen beror på händelsens omfattning, värdet eller känsligheten hos de påverkade delarna i de tre miljöerna och på sannolikheten att händelsen inträffar. Den första faktorn varierar naturligtvis mycket (främst beroende på storleken på hålet i rörledningen), men statistik för den sista faktorn visar att händelsen är mycket osannolik, så händelsen anses leda till en påverkan av liten betydelse i alla de tre miljöerna. Förberedelser och förfaranden finns dock på plats om den skulle inträffa. 4. ETT EXEMPEL PÅ BEDÖMNINGEN AV EN OPLANERAD HÄNDELSE FARTYGSKOLLISION En fartygskollision där ett projektfartyg är inblandat vilken leder till ett stort oljeutsläpp skulle naturligtvis vara mycket allvarlig. På grund av de åtgärder som redan har vidtagits, exempelvis säkerhetszoner runt anläggningsfartyg, är sannolikheten dock mycket låg. En kollision kan därmed anses ha liten betydelse eftersom den är mycket osannolik. Om den ändå inträffar finns det åtgärder för att hantera den. 28 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

29 Bedömning av den potentiella påverkan av Nord Streams rörledningar > Den kilometer långa rörledningssträckningen har bedömts av Nord Stream, och man har tittat på den potentiella påverkan från både planerade aktiviteter och oplanerade händelser. I detta avsnitt sammanfattas bedömningsresultaten längs hela rörledningarnas sträckning under anläggningsarbetet, fasen före och under idrifttagandet samt driften. Det finns tre miljöer som kan påverkas av projektet och effekterna är mestadels tillfälliga, begränsade till anläggningsarbetet. Den fysiska miljön, exempelvis havsbottnen, vattenmassan och atmosfären Den biologiska miljön, exempelvis marina växter och djurliv och naturskyddsområden Den sociala och socioekonomiska miljön, exempelvis fiskerinäring, sjöfart och navigering, turism och fritid, kulturmiljö, offshoreindustrier och militära övningar Typer av planerade aktiviteter som kan påverka dessa miljöer är bland annat minröjning, anläggningsarbeten på havsbotten, allt anläggningsarbete, fartygsrörelser och ankring, utsläpp av vatten från tryckprovningar, drift och avveckling av rörledningarna. Oplanerade händelser är mycket osannolika, men innefattar oljeutsläpp, störning av dumpade konventionella och kemiska stridsmedel och rörledningsfel. > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 29

30 Bedömning av den potentiella påverkan av Nord Streams rörledningar Idetta avsnitt sammanfattas resultaten av miljökonsekvensbeskrivningen längs hela rörledningssträckningen för båda rörledningarna under anläggningen, fasen före och under idrifttagandet samt driften. Vad gäller driftsfasen sammanfattar detta avsnitt de två nästan parallella rörledningarnas totala påverkan på havsbotten under hela deras operationella livslängd. Den dubbla rörledningssträckningens hela längd, kilometer, har bedömts för sannolika konsekvensscenarier från planerade aktiviteter och oplanerade händelser. Planerade aktiviteter är den normala processen för utformningen av projektet. Det finns bestämmelser för att minimera sannolikheten för oplanerade, men förutsägbara händelser, och det finns förfaranden för att hantera dem om de inträffar. Det finns tre miljökategorier, resurser eller recipienter, som kan påverkas av dessa aktiviteter: DEN FYSISKA MILJÖN, inklusive fysiska processer, vattenmassan, havsbottnen och atmosfären DEN BIOLOGISKA MILJÖN, inklusive plankton, marin bottenfauna, fiskar, sjöfåglar, marina däggdjur och naturskyddsområden DEN SOCIALA OCH SOCIOEKONOMISKA MILJÖN, inklusive fiskerinäring, sjöfart och navigering, turism och fritid, kulturmiljö, offshoreindustri och militära övningar Planerade aktiviteter De kommentarer som följer om de tre miljökategorierna och påverkan av planerade aktiviteter hänvisar till den medföljande tabellen (se sida 32/33). Bokstäver inom parentes (RU, FI, SE, DK och DE) avser Ryssland, Finland, Sverige, Danmark respektive Tyskland. Dessa är de länder där den ursprungliga aktiviteten äger rum. Som vid andra bedömningar tilldelas en påverkan en betydelse. För planerade aktiviteter är betydelsen liten, måttlig eller stor. Resurser eller recipienter som inte påverkas eller som påverkas i obetydlig grad av de planerade aktiviteterna inkluderar fysiska processer, turism och fritidsliv, kulturliv, offshoreindustri och militära övningar. Den påverkan som bedöms vara obetydlig diskuteras inte. Fysisk miljö VATTENMASSAN (RU, FI, SE, DK, DE) Detta är den vertikala sektionen vatten, från havsbottnen till ytan, som kommer att genomgå en påverkan av minröjningen (RU, FI, SE) och från anläggningsarbeten på havsbotten (RU, FI, SE, DK, DE). I båda fallen orsakar dessa aktiviteter en resuspension av sediment, vilket leder till en liten påverkan. Vattenmassan kommer också att påverkas av utsläppet av tryckprovningensvatten vid Viborg (RU). Modeller visar att denna påverkan kommer att vara regional, kortvarig och ha liten betydelse. HAVSBOTTNEN (RU, FI, SE, DK, DE) Påverkan på havsbottnen kommer att ha liten betydelse, och uppstå under anläggningsfasen, huvudsakligen som en följd av arbeten på havsbottnen, och under driftsfasen när rörledningarna ligger på havsbottnen. Det kommer att uppstå en liten påverkan på havsbottnen från minröjningen, vilken leder till en fysisk förändring av havsbottnen samt resuspension och spridning av sediment på vissa platser där röjningen av krigsmateriel kommer att äga rum (RU, FI, SE). Längs hela rörledningarnas sträckning kommer den kontrollerade användningen av ankare under anläggningen att leda till en liten fysisk förändring av havsbottnen. En liten påverkan av havsbottnen på platser längs rörledningens sträckning kommer att ske i de områden där arbetena äger rum (RU, FI, SE, DK, DE). Specifika arbeten såsom muddring och spontning, på tyskt vatten, kommer att förändra havsbottnen fysiskt samt leda till att föroreningar frigörs i sedimentet, vilket orsakar en liten påverkan på havsbottnen (DE). En liten påverkan förväntas också på havsbottnen till följd av frigörandet av metallpartiklar från korrosionsskyddande anoder (RU, FI, SE, DK, DE). > 30 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

31 Bedömning av den potentiella påverkan av Nord Streams rörledningar ATMOSFÄREN (RU, FI, SE, DK, DE) Denna tredje beståndsdel av den fysiska miljön kommer att utsättas för utsläpp (koldioxid, kväveoxider och svaveldioxid) från fartygsmotorer, men bara i små mängder, jämfört med de årliga utsläppen från den normala sjöfarten i Östersjön, och leda till en påverkan av liten betydelse. Biologisk miljö Denna miljö omfattar plankton, bottenlevande organismer ( bentos ), fiskar, sjöfåglar, marina däggdjur och naturskyddsområden. I detta avsnitt redovisas var och en av ovanstående recipienter i den biologiska miljön för sig, och miljökonsekvensbeskrivningarna diskuteras för olika typer av aktiviteter. Generellt förväntas alla delar av denna miljö genomgå en liten, eller i sällsynta fall liten till måttlig, påverkan från minröjning (RU, FI, SE) och från anläggningsarbeten på havsbotten såsom muddring, utplacering av sten och dikning (RU, FI, SE, DK, DE). Störningarna från rörläggningen förväntas vara små. Var och en av dessa aktiviteter kan leda till störningar av sediment, frigörande av föroreningar, grumling av vatten, vibrationer, buller och visuella störningar. Mer specifika effekter från andra aktiviteter på de olika delarna av denna miljö är följande: PLANKTON Plankton förväntas genomgå en obetydlig påverkan, eftersom de är ganska rörliga. MARINA ORGANISMER ( BENTOS ) (RU, FI, SE, DK, DE) Resuspension och spridning av sediment och frigörande av föroreningar till följd av röjningen av krigsmateriel (RU, FI, SE), anläggningsarbeten på havsbotten och borttagning av vrak (DE) kan kväva bentosen och leda till toxiska effekter och minska solljusinstrålning, vilket påverkar den fotosyntes som är nödvändig för växtlivet. Det kommer även att uppstå en förlust av livsmiljöer på havsbotten till följd av anläggningsarbeten på havsbotten, rörläggning och tillhörande ankarhantering, sammanfogningar under vatten (FI, SE) och borttagning av vrak (DE). Den långvariga närvaron av de två rörledningarna kommer att medföra en sekundär livsmiljö för bentos. All denna påverkan anses vanligen ha mindre betydelse, utom i Pommerska bukten, Oderbank och Boddenrandschwelle, där påverkan klassas som måttlig på grund av de bentiska arternas höga känslighet, inklusive sjögräs, i dessa områden. FISKAR (RU, FI, SE, DK, DE) Under anläggningsarbetena på havsbotten kommer fiskar att påverkas av ökat buller och vibrationer, vilket leder till en liten till måttlig påverkan. Detsamma kommer att gälla för frigörandet av sediment, specifikt i området runt Greifswalder Bodden. Röjning av krigsmateriel kan ha specifika effekter såsom vävnadsskador, beteendeförändringar och bortdrivning från lekområden och betraktas åter som en liten till måttlig påverkan (RU, FI, SE). Rörledningarnas fysiska närvaro och ljudet av gas som färdas genom dem kan skrämma fiskar inom cirka en kilometers radie tills de blir lika vana vid det som de är vid exempelvis fartygsbuller. Detta betraktas som en liten till måttlig påverkan. SJÖFÅGLAR (RU, FI, SE, DK, DE) I alla situationer kan sjöfåglar tillfälligt drivas bort från sina normala lokaler, vilket gör den inledande påverkan liten till måttlig, särskilt under röjningen av krigsmateriel i Ryssland. Röjningen av krigsmateriel kommer att få effekter över och under vattenytan. Påverkan över vattenytan kan uppkomma till följd av buller och vibrationer, tillsammans med visuella störningar och störningar i vattnet. Särskilt dykande fåglar kan vara känsligare för sådana störningar. Påverkan under vattenytan kan innefatta grumling och allmän störning av vattnet och påverka fåglar som livnär sig på fisk och söker föda bland marina organismer, och bedöms vara liten till måttlig. Dessutom förväntas en liten till måttlig påverkan från anläggningsarbetena på havsbotten, ankarhantering, rörläggning och stödfartygens rörelser. > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 31

32 Bedömning av den potentiella påverkan av Nord Streams rörledningar Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning, del 1 Recipient/ resurs Påverkan Aktivitet RU FI SE DK DE Vattenmassan Ökad grumlighet, utfällning av förorenande ämnen Röjning av krigsmateriel Anläggningsarbeten på havsbotten Förändring av vattenkvaliteten Utsläpp av vatten från tryckprovningar Havsbotten Utfällning av förorenande ämnen Anläggningsarbeten på havsbotten, ankarhantering Fysisk förändring av havsbotten Röjning av krigsmateriel Anläggningsarbeten på havsbotten Muddring, spontning Ankarhantering Utfällning av förorenande ämnen från korrosionsskyddande anoder Rörledningarnas närvaro Atmosfären Utsläpp av förorenande gaser Anläggningsarbeten på havsbotten, rörläggning Marin bentos Ökad grumlighet Röjning av krigsmateriel Anläggningsarbeten på havsbotten, ankarhantering, rörläggning Utfällning av förorenande ämnen Röjning av krigsmateriel (RK), Anläggningsarbeten på havsbotten, rörläggning, Ankare (nej RK) (nej RK) Buller och vibrationer Röjning av krigsmateriel Fysisk förlust av livsmiljöer på havsbotten Röjning av krigsmateriel Vrakborttagning Anläggningsarbeten på havsbotten, ankarhantering, rörläggning Sammanfogningar under vatten Övertäckning Vrakborttagning Anläggningsarbeten på havsbotten, rörläggning Fysisk förändring av havsbotten Rutinunderhåll Införande av sekundära livsmiljöer Rörledningarnas närvaro Fisk Ökad grumlighet Utfällning av förorenande ämnen Buller och vibrationer Anläggningsarbeten på havsbotten Röjning av krigsmateriel (RK), Anläggningsarbeten på havsbotten Röjning av krigsmateriel (RK) Sammanfogningar under vatten Anläggningsarbeten på havsbotten Rörledningarnas närvaro Anläggnings- och stödfartygsrörelser Fysisk förändring av havsbotten Rörledningarnas närvaro Sjöfåglar (se även början av del 2) Ökad grumlighet Buller och vibrationer Röjning av krigsmateriel, Anläggningsarbeten på havsbotten Anläggningsarbeten på havsbotten, Anläggnings- och stödfartygsrörelser Liten Liten-måttlig Liten-måttlig > 32 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

33 Bedömning av den potentiella påverkan av Nord Streams rörledningar Sammanfattning av miljökonsekvensbeskrivning, del 2 Recipient/ resurs Påverkan Aktivitet RU FI SE DK DE Sjöfåglar (se även början av del 2) Förlust av livsmiljöer på havsbotten Röjning av krigsmateriel, Stenborttagning, Vrakborttagning, Anläggningsarbeten på havsbotten, rörläggning, ankarhantering Visuella/fysiska störningar Munitions clearance, seabed intervention works, pipe laying, construction and support vessel movement Marina däggdjur Buller och vibrationer Röjning av krigsmateriel Anläggningsarbeten på havsbotten Vattenfyllning Förändring av vattenkvaliteten Utsläpp av vatten från tryckprovningar Naturskyddsområden Ökad grumlighet Röjning av krigsmateriel Anläggningsarbeten på havsbotten, rörläggning, ankarhantering Buller och vibrationer Röjning av krigsmateriel Anläggningsarbeten på havsbotten Fiske Begränsad navigering för fiskefartyg Röjning av krigsmateriel Anläggnings- och stödfartygsrörelser samt införande av en säkerhetszon Störning av nuvarande fiskemönster Rörledningarnas närvaro och fria spann (samt eventuellt tillhörande säkerhetszoner) Skada på fiskeutrustning Rörledningarnas närvaro och fria spann Sjöfart och navigering Begränsad navigering för kommersiella fartyg Röjning av krigsmateriel Anläggnings- och stödfartygsrörelser samt införande av en säkerhetszon Liten Liten-måttlig Måttlig > Sammanfattning av konsekvensbeskrivning Resultaten av konsekvensbeskrivningen illustreras på landsbasis i tabellen nedan. I listan visas de recipienter och resurser som påverkas, själva effekten och de associerade aktiviteterna. I de fall då effekterna på en resurs eller recipient befinns vara små, mindre till måttliga eller måttliga, visas detta för varje relevant land med hjälp av nyckeln nedan. Ingen påverkan på en resurs eller recipient bedöms som stor. Exempelvis kommer röjningen av stridsmedel att resultera i ökad grumlighet och utfällning av föroreningar. Detta kommer att ha liten påverkan i Ryssland, Finland och Sverige och ingen påverkan i Danmark och Tyskland. Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 33

34 Bedömning av den potentiella påverkan av Nord Streams rörledningar MARINA DÄGGDJUR (RU, FI, SE, DK, DE) Buller och vibrationer tros ha störst effekt på marina däggdjur, och därför förväntas ingen påverkan under den slutliga driftfasen. I området kring Viborg i Ryssland kommer det under utsläppet av vatten från tryckprovningen av rörledningarna att uppstå en del kortvarigt buller och vibrationer med liten till måttlig påverkan. En liknande påverkan förväntas under anläggningsarbetena på havsbotten, särskilt spontning, muddring och dikning. Röjning av krigsmateriel kommer att leda till en måttlig påverkan, dock åter med kort varaktighet. NATURSKYDDSOMRÅDEN (RU, DE) Påverkan på naturskyddsområden i närheten av rörledningarnas sträckning kommer att uppstå om de skyddade livsmiljöerna och/eller arterna, som är de intressen som avgör områdets status, påverkas. Platser för röjning av krigsmateriel ligger inte i närheten av naturskyddsområden men buller och vibrationer kan ha en (måttlig) påverkan på angivna arter (marina däggdjur, sjöfåglar och fiskar) som rör sig utanför gränserna för ett visst område. Anläggningsarbeten på havsbotten utförs inom en halv kilometer utanför det ryska naturskyddsområdet Skala Hally. I Tyskland ligger både nationalparken på ön Usedom och biosfärreservatet under UNESCO på sydöstra Rügen inom en kilometer. Alla de tre platserna bedöms genomgå en måttlig påverkan till följd av anläggningsarbeten på havsbotten. Skyddade sjöfågelpopulationer kan uppleva en visuell och fysisk påverkan av måttlig betydelse på grund av anläggningen och stödfartygs rörelser i Greifswalder Bodden. Den sociala och socioekonomiska miljön Den sociala och socioekonomiska miljön innefattar fiskerinäring, sjöfart och navigering, turism och fritid, kulturmiljö, offshoreindustrier, militära övningar och offshoreprojekt såsom vindkraftsparker och kablar. Den mesta påverkan i denna miljö har klassats som obetydlig, utom den som beskrivs i avsnitten nedan. Under anläggning och tillhörande fartygsrörelser förväntas störningen av sjöfart och fiske ha liten och liten till måttlig betydelse på grund av en säkerhetszon runt projektfartyget. Denna zon minimerar risken för fartygskollisioner väsentligt. FISKERINÄRING (RU, FI, SE, DK, DE) Navigeringspåverkan förväntas uppstå var som helst längs rörledningarnas sträckning till följd av ett ökat antal anläggnings- och stödfartyg i området och inrättandet av en säkerhetszon. Påverkan på fiskerinäringen har liten betydelse. Fiske och trålning är föremål för särskild och kontinuerlig utredning, särskilt när det gäller närvaron av rörledningar när de är i drift. Rörledningarna kan locka till sig fiskar genom att fungera som artificiellt rev och fiskbestånd förväntas inte påverkas. Eftersom situationen i Östersjön är ganska annorlunda, både när det gäller sediment och bottenstruktur samt fiskeutrustning och fartyg, har Nord Stream satt igång ett gemensamt konsultationsprogram med representanter för fiskerinäringen för att bättre förstå vilken begränsning de två rörledningarna innebär för de nuvarande mönstren och sederna, och i vilken utsträckning dessa > Konsultationer med fiskerinäringen Trålningen kan fortsätta utmed det mesta av sträckningen. Områden med stödstrukturer eller omfattande ojämnheter på havsbotten kan begränsas. Riskreducerande åtgärder kommer att arrangeras tillsammans med fiskerinäringen. Trålningsredskap kan dras över rörledningarna där havsbottnen är jämn och rörledningarna ligger platt på botten. Tester pågår. 34 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

35 Bedömning av den potentiella påverkan av Nord Streams rörledningar kan anpassas för att möjliggöra rörledningarnas permanenta närvaro. För närvarande är den tillgängliga informationen begränsad, vilket har lett till en försiktig bedömning av påverkan på de nuvarande fiskemönstren och skada på fiskeutrustning till följd av att den fastnar i rörledningarna. Denna påverkan har bedömts ha liten till måttlig respektive liten betydelse. Särskilt när det gäller fiske kommer Nord Stream att arrangera riskreducerande åtgärder tillsammans med fiskerinäringen och implementera rekommendationerna från de oberoende analytikerna DNV. SJÖFART OCH NAVIGERING (RU, FI, SE, DK, DE) Navigeringspåverkan förväntas uppstå var som helst längs rörledningarnas sträckning till följd av ett ökat antal anläggnings- och stödfartyg i området och inrättandet av en säkerhetszon. Påverkan på sjöfart och navigering har liten betydelse. Oplanerade händelser (RU, FI, SE, DK, DE) Följande kommentarer sammanfattar effekterna av de viktigaste oplanerade händelserna, såsom framgår av tabellen (se sida 39). Om dessa uppstår kan de ha en mycket stor påverkan på alla de tre miljöerna. Det finns dock åtgärder för att minimera sannolikheten för oplanerade händelser och hantera dem om de skulle uppstå. Erfarenheten av rörledningar till havs sträcker sig flera årtionden bak i tiden, och har tagit fram beprövade modeller av olycksscenarier, som ger en detaljerad förståelse av den möjliga påverkan. Som vid andra bedömningar klassas betydelsen av oplanerade händelser som låg, måttlig eller hög. I huvudsak är betydelsen resultatet av en analys av sannolikheten för en händelse och av dess möjliga konsekvenser. Som vid andra bedömningar tilldelas betydelsen efter att riskreducerande åtgärder har vidtagits. UTSLÄPP AV BRÄNSLE OCH OLJA (RU, FI, SE, DK, DE) Utsläpp av bränsle och olja kan uppstå under anläggningsarbetet eller under nödvändigt driftsrelaterat underhåll av rörledningarna. Påfyllning av bränsle i fartyg till havs och/eller skada på fartyg till följd av en kollision kan leda till utsläpp. Beroende på utsläppets plats och storlek kan konsekvenserna bli allt från små till stora. Med tanke på den låga sannolikheten för ett utsläpp (särskilt ett stort utsläpp) skulle dock påverkan på vattenmassan, plankton och atmosfären ha låg betydelse. Påverkan på marina organismer, fiskar, marina däggdjur och naturskyddsområden skulle vara låg till måttlig. Påverkan på fiskerinäring, sjöfart och navigering, turism och fritid skulle ha låg betydelse. STÖRNING AV KEMISKA STRIDSMEDEL OCH KONVENTIONELLA STRIDSMEDEL (RU, FI, SE, DK, DE) Det finns en generell möjlighet att störa stridsmedel i Östersjön, men längs rörledningarna är sannolikheten låg för störningar. Konventionella stridsmedel omfattar allt från granater till bomber, raketer mot ubåtar, torpeder och marina minor. Nord Stream har utfört en hel del studier om detta ämne, med undersökningar av stridsmedel sedan 2005, och en specifik undersökning av kemiska stridsmedel Dessa undersökningar är utöver undersökningarna av andra organisationer, exempelvis NATO och HELCOM (Helsingforskommissionen). Undersökningsmetoden började med en skanning efter stora föremål längs en två kilometer bred korridor. Skanningen begränsades efter hand till en 15 meter bred korridor, där man sökte efter föremål i storleken av en mobiltelefon. Fjärrstyrda undervattensfarkoster användes, och de utrustades vid olika tillfällen med multibeam-ekolod (MBES), penetrerande ekolod, magnetometrar, sidescan sonar (SSS), gradiometrar och kameror. Det behöver knappast nämnas att tusentals föremål hittades och utvärderades av oberoende experter. De flesta föremål (exempelvis gamla tvättmaskiner) var ofarliga. I svenskt vatten undersöktes exempelvis mer än tusen föremål Av dessa var det bara ett som potentiellt hörde samman med stridsmedel. Cirka 100 sedimentprover analyserades efter kemiska stridsmedel bara från danskt vatten. De kemiska testerna är uppdelade mellan två oberoende laboratorier DHI i Danmark och VeriFin i Finland. Proverna kopierades för parallella tester i båda laboratorierna. > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 35

36 Bedömning av den potentiella påverkan av Nord Streams rörledningar Avgränsning av sökningen efter den säkraste sträckningen m 2 km En geofysisk undersökning som genomfördes 2005 fastställde en inledande 2 kilometer bred korridor som skulle undersökas vidare. Två potentiella sträckningar undersöktes i en detaljerad geofysisk undersökning av en 180 meter bred korridor. Det gav både tekniska data och den bildupplösning som behövdes för att identifiera krigsmateriel. År 2007 och 2008 inspekterades en 25 meter bred korridor för varje rörledning med högupplöst utrustning. Potentiellt farliga föremål utvärderades av oberoende experter Nord Streams undersökningsmaterial utgör den största mängd data som någonsin har samlats in längs korridorområdet. För att säkerställa att detta arbete uppfyller och överträffar rekommenderad god praxis har Nord Stream anordnat seminarier, där experter från nationella myndigheter kunnat granska, diskutera och utvärdera data. Detaljerade förfaranden för röjning riskbedöms och lämpliga riskreducerande åtgärder vidtas baserat på tidigare erfarenhet från minsvepningsenheterna i de olika flottorna runt Östersjön. Det bör noteras att de nationella flottorna i länderna runt Östersjön regelbundet röjer (genom detonation) krigsmateriel i Östersjön. Mer än 400 föremål har röjts på detta sätt sedan Längs större delen av rörledningarnas sträckning är sannolikheten att störa kemiska stridsmedel låg. Sträckningen passerar dock nära två kända dumpningsplatser för krigsmateriel, vid Bornholm och söder om Gotland. Anläggningsperioden är den mest sannolika tiden för att en olycka skulle inträffa, som skulle kunna frigöra giftiga kemikalier i vattnet. Det skulle uppstå små konsekvenser för vattenmassan och för sjöfåglar, men måttliga för fiskar, marina däggdjur och naturskyddsområden. Konsekvenserna för de marina bottendjuren skulle kunna bli stor. Med tanke på den låga sannolikheten för att störa sådant krigsmateriel bedöms påverkan som måttlig för de marina bottendjuren och låg för andra biologiska recipienter. Påverkan på den sociala och socioekonomiska miljön betraktas som obetydlig. När det gäller konventionella stridsmedel blir påverkan om en oplanerad detonation inträffar sannolikt lik påverkan för planerad röjning av krigsmateriel, om än med hänsyn till en låg till måttlig sannolikhet. Påverkan har vanligtvis låg betydelse men sträcker sig till måttlig beträffande naturskyddsområden. Rörledningsfel Ett rörledningsfel är en läcka eller ett fullständigt brott när rörledningarna är i drift. Ett utsläpp av gas till följd av ett sådant brott skulle kunna få en påverkan med liten konsekvens för de flesta resurser eller recipienter, vilken sträcker sig till måttlig för fiskar, marina däggdjur och naturskyddsområden. Riskbedömningen har visat att sannolikheten för att detta ska inträffa är låg och därför blir betydelsen av denna påverkan låg. Slutsats Såsom har nämnts tidigare har experterna slagit fast att en påverkan som kan följa av planerade aktiviteter företrädesvis kommer att ha liten och ibland måttlig betydelse. För oplanerade händelser gäller detsamma där betydelsen i huvudsak är låg och ibland måttlig. I båda fallen gäller bedömningarna för alla de tre miljöerna. Ingen påverkan längs hela rörledningarnas sträckning har stor eller hög betydelse. 36 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

37 Content Gränsöverskridande påverkan > Enligt Esbokonventionen ska varje medlemsland utbyta information om projekt som kan påverka ett annat land, dvs. som kan ha en gränsöverskridande påverkan. Nord Streams miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) bidrar till detta syfte. Esbokonventionen skiljer mellan ett land där anläggningen och driften äger rum, upphovsparten och det land som påverkas av detta arbete, en utsatt part. Om anläggningsarbetet utförs i Finland och påverkar både Ryssland och Estland är Finland enligt Esbokonventionens terminologi därmed upphovspart, medan Ryssland och Estland är utsatta parter. Nord Stream-projektet omfattar anläggningsarbete inom de nationella rättsområdena i fem länder. Dessa fem upphovsparter är Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland. Det finns fyra länder som kan vara endast upphovsparter Lettland, Litauen, Estland och Polen. Vid bedömningen tas hänsyn till både typen av påverkan och dess närhet till ett annat lands exklusiva ekonomiska zon (EEZ). Alla de nio Östersjöländerna kommer i något skede att påverkas av de planerade aktiviteterna. Estland kommer att genomgå mer gränsöverskridande påverkan än andra under anläggningen, men den kommer ändå att ha liten betydelse. De flesta aktiviteter och händelser, planerade eller oplanerade, har kort varaktighet och bedöms ha liten betydelse. Ett begränsat antal bedöms ha liten till måttlig betydelse. > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 37

38 Gränsöverskridande påverkan Enligt Esbokonventionen ska parterna informera varandra om en föreslagen aktivitet som kan ha en påverkan över nationsgränserna. Nord Streams nationella miljökonsekvensbeskrivningar (MKB) och Esborapporten är öppna och verifierbara verktyg för att uppnå denna kommunikation. I Esbokonventionen definieras det land där den aktivitet som orsakar påverkan äger rum som upphovspart. Det land där påverkan äger rum definieras som den utsatta parten. De fem länder vars vatten korsas av rörledningarna är Ryssland, Finland, Sverige, Danmark och Tyskland (RU, FI, SE, DK, DE). Därför kommer vart och ett av dessa länder vid något tillfälle att vara en upphovspart. Ryssland har skrivit på men inte ratificerat Esbokonventionen, men anges i detta projekt som upphovspart och deltar i konsultationsprocessen i den utsträckning som landets nationella lagstiftning tillåter. Vid olika tidpunkter kommer de fyra länderna Estland, Lettland, Litauen och Polen (EE, LV, LT, PL) att påverkas av arbetet i dessa första fem länder. Vart och ett av dessa länder kommer därmed att vara en s.k enbart.utsatt part. Under anläggningsarbetet i Finland, som berör Ryssland och Sverige, skulle de sistnämnda två länderna exempelvis också, vid denna tidpunkt, vara utsatta parter. På detta sätt kommer varje land som är en upphovspart under vissa omständigheter även att vara en utsatt part. I detta gränsöverskridande sammanhang undersöker miljökonsekvensbeskrivningar de möjliga effekterna av planerade aktiviteter och oplanerade händelser i grannländer. Varje påverkan från en planerad aktivitet tilldelas en liten, måttlig eller stor betydelse. Om en påverkan fortfarande klassas som stor efter att riskreducerande åtgärder har vidtagits och inga andra riskreducerande åtgärder kan minska denna betydelse tillåts aktiviteten inte äga rum, eller ett alternativ måste hittas. Påverkan från oplanerade händelser har låg, måttlig eller hög betydelse. Sådana händelser kan per definition inträffa när som helst, var som helst och få varierande konsekvenser. Oplanerade händelser har vanligen låg sannolikhet, men de ignoreras inte. Åtgärder och förfaranden finns för att hantera dem om de inträffar. Det finns även åtgärder för att minimera deras sannolikhet. Tabellerna i detta avsnitt (se sida 39/40) innehåller detaljer om vilka aktiviteter och händelser som får en gränsöverskridande påverkan på de nio ländernas exklusiva ekonomiska zoner (EEZ), territorialvatten (TW) eller både och. Alla de nio länderna kommer i något skede att utsättas för påverkan från ett grannland. Det kommer att ske under både anläggningen och driften av rörledningarna. Påverkan under anläggningen bedöms som liten, kortvarig och övergående eftersom anläggningsverksamheten gradvis rör sig längs rörledningarna i en hastighet av cirka tre kilometer per dag. Påverkan från närvaron av rörledningarna i drift förväntas vara liten till måttlig och långvarig. Planerade aktiviteter alla länder (RU, FI, SE, DK, DE, EE, LV, LT, PL) Under anläggningen kommer luften att utsättas för en liten påverkan från utsläpp av förbränningsgaser, som främst kommer från fartygsmotorer. Fiske- och lastfartyg kommer att påverkas (liten och liten till måttlig betydelse på grund av en säkerhetszon runt anläggningsverksamheten). Under driften av rörledningarna kan en liten till måttlig påverkan på fiskemönstren för fiskefartyg med bottentrål uppstå på särskilda platser där rörledningarna inte är i kontakt med havsbotten (ett område med fritt spann ). > Sammanfattning av gränsöverskridande konsekvensbeskrivning De två tabellerna nedan visar resultaten av sammanfattningen av den gränsöverskridande konsekvensbeskrivningen för både upphovsparterna och de endast utsatta parterna som ett resultat av planerade aktiviteter och oplanerade händelser. När det gäller planerade aktiviteter är effekterna indelade i de faser av projektet då de förväntas uppstå, anläggning och drift. Tabellen visar en lista med de gränsöverskridande effekterna och de associerade aktiviteterna liksom den recipient eller resurs som påverkas. I de fall då effekterna på en resurs eller recipient befinns vara små, mindre till måttliga eller måttliga, visas detta för varje relevant land med hjälp av nyckeln nedan. Ingen påverkan på en resurs eller recipient bedöms som stor. Exempelvis kommer röjningen av stridsmedel att resultera i ökad grumlighet. Detta kommer att ha liten påverkan på vattenmassan och den marina faunan i Finland och Estland. 38 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

39 Gränsöverskridande påverkan Sammanfattning av gränsöverskridande miljökonsekvensbeskrivning för planerade aktiviteter Fas Gränsöverskridande påverkan Aktivitet Recipient/ Resurs Upphovsparter Enbart utsatta parter RU FI SE DK DE EE LV LT PL Anläggning Ökad grumlighet Röjning av krigsmateriel Vattenmassan Marin bentos Anläggningsarbeten på havsbotten Vattenmassan Ankarhantering, rörläggning Marin bentos Utfällning av förorenande ämnen Röjning av krigsmateriel Anläggningsarbeten på havsbotten Vattenmassan Vattenmassan Ankarhantering, rörläggning Marin bentos Buller och vibrationer Röjning av krigsmateriel Fisk Marina däggdjur Marin bentos Rörledningarnas närvaro Fisk Utsläpp av förorenande gaser Anläggning Atmosfären Fysisk förändring av havsbotten Ankarhantering Havsbotten Fysisk förlust av livsmiljöer på havsbottn Ankarhantering Rörläggning Marin bentos Marin bentos Övertäckning Rörläggning Marin bentos Visuella/fysiska störningar Allmän anläggningsverksamhet och fartygsrörelser Sjöfåglar Isbrytning Anläggnings- och stödfartygsrörelser Marina däggdjur Begränsad navigering för fiskefartyg Röjning av krigsmateriel och införande av en säkerhetszon Fiske Anläggnings- och stödfartygsrörelser samt införande av en säkerhetszon Fiske Begränsad navigering för handelsfartyg Röjning av krigsmateriel och införande av en säkerhetszon Sjöfart och navigering Anläggnings- och stödfartygsrörelser samt införande av en säkerhetszon Sjöfart och navigering Drift Störning av nuvarande fiskemönster Rörledningarnas närvaro Fiske Skada på fiskeutrustning Rörledningarnas närvaro Fiske Fysisk förändring av havsbotten Rörledningarnas närvaro Fisk Införande av sekundära livsmiljöer Rörledningarnas närvaro Fisk Liten Liten-måttlig Måttlig > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 39

40 Gränsöverskridande påverkan Sammanfattning av gränsöverskridande miljökonsekvensbeskrivning för oplanerade händelser Oplanerad händelse Recipient/Resurs Upphovsparter Enbart utsatta parter RU FI SE DK DE EE LV LT PL Bränsle-/ oljeutsläpp Vattenmassan Atmosfären Plankton Marin bentos Fisk Sjöfåglar Marina däggdjur Naturskyddsområden Fiske Sjöfart och navigering Turism och rekreation Offshoreindustri Störning av konventionellt krigsmateriel Rörledningsfel Vattenmassan Marina däggdjur Atmosfären Låg Låg-måttlig Måttlig Oplanerade händelser alla länder (RU, FI, SE, DK, DE, EE, LV, LT, PL) Oplanerade händelser kan vara ett oljeutsläpp eller ett utsläpp av naturgas efter ett rörledningsbrott. I teorin skulle dessa kunna påverka ett, flera eller alla områden i ländernas EEZ. En sådan händelses skala och påverkan skulle bero på händelsens intensitet. En annan möjlig oplanerad händelse kan vara störning och detonation av konventionella stridsmedel. Eftersom det finns förfaranden för att minimera sannolikheten för dessa händelser är sannolikheten för att de ska inträffa låg. Med tanke på denna låga sannolikhet anses påverkan från ett oljeutsläpp ha låg till måttlig betydelse. Med tanke på den låga sannolikheten för ett brott på rörledningen anses även påverkan från ett utsläpp av naturgas ha låg betydelse. Det finns en möjlighet att en oavsiktlig detonation av krigsmateriel skulle få en effekt på angränsande vatten, om den inträffar inom 10 kilometer från gränsen till en EEZ. Vattenmassan skulle bli grumlig och bullret och vibrationerna skulle störa marina däggdjur. Med tanke på den låga sannolikheten för denna händelse är den övergripande bedömningen av påverkans betydelse åter låg. Slutsats Den gränsöverskridande påverkan från planerad anläggningsverksamhet bedöms i allmänhet ha en liten betydelse, som sträcker sig till måttlig i vissa fall. Det mesta av den gränsöverskridande påverkan kommer att ske i Finska viken och motsvarande gränsöverskridande påverkan kommer att ske i den estniska EEZ. När rörledningarna är i drift rör den enda gränsöverskridande påverkan fiskerinäringen. Studier pågår för att förbättra Nord Streams förståelse av Östersjöns fiskeflottor och deras möjlighet att arbeta med rörledningarna på havsbottnen. Som ett resultat av osäkerheten rörande hur bottentrålande fiskefartyg kommer att anpassa sig till rörledningarnas effekter har försiktighetsåtgärden tilldelats en låg till måttlig betydelse. För oplanerade händelser betraktas den övergripande betydelsen av påverkan som låg, till följd av deras låga sannolikhet, stora variationer när det gäller skalan och med låg till måttlig påverkan på vissa resurser eller recipienter i händelse av ett oljeutsläpp. 40 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning Februari 2009

41 Transboundary Impacts Miljö ledning och övervakning > Nord Stream inför ett miljöledningssystem för varje skede i projektet. Det finns ett HSE-MS (ledningssystem för hälsa, säkerhet och miljö) som uppfyller internationella normer. Entreprenörer inom projektet kommer också att omfattas av detta HSE-MS. Ett förfarande för kommunikationer med tredje part utarbetas så att Nord Stream kan ta emot, registrera och hantera alla kommentarer, förslag och kritik. En driftavdelning som ska ansvara för drift och underhåll av rörledningarna inrättas av Nord Stream, och en driftchef har redan utnämnts. Projektets utformning innehåller redan åtgärder för att minimera eventuell miljöpåverkan. Nord Stream kommer också att inrätta ett fullt integrerat miljöövervakningsprogram i nära samarbete med de nationella myndigheterna. > Februari 2009 Nord Streams Esborapport: Icke-teknisk sammanfattning 41