Naturgasledningen genom Östersjön. Det svenska tillståndsförfarandet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturgasledningen genom Östersjön. Det svenska tillståndsförfarandet"

Transkript

1 Naturgasledningen genom Östersjön Det svenska tillståndsförfarandet

2 Vägledande, föredragen gasledningssträckning och landbaserade anläggningar Säkrar ytterligare gasleveranser till Europa Nord Stream 2:s sträckning Nord Stream:s sträckning Territorialvattengräns Exklusiv ekonomisk zon gräns Mittlinje mellan Danmark och Polen Bekräftad landbaserad anläggning Potentiell landbaserad anläggning Landföring Nord Stream 2 kommer att genomföras utifrån de positiva erfarenheter som gjordes i samband med utläggningen av Nord Stream. Det planerade rörledningssystemet, som omfattar två rör, kommer årligen att kunna transportera ungefär 55 miljarder kubikmeter gas. Nord Stream 2 kommer de kommande decennierna att kunna erbjuda tillförlitliga och miljövänliga leveranser av naturgas till Europa. De dubbla rörledningarna kommer att omfatta cirka kilometer genom Östersjön, från den ryska till den tyska Östersjökusten. Var och en av gasledningarna kommer att ha kapacitet att leverera ungefär 27,5 miljarder kubikmeter (bcm) naturgas per år. De nya ledningarna kommer att bidra till att trygga Europas energiförsörjning genom att erbjuda en ytterligare transportled för den gasimport som kommer att behövas för att kompensera EU:s och Norges sjunkande gasproduktion. Beroende på den teknologi som används, släpper gasdrivna kraftverk ut ungefär 50 procent mindre koldioxid än koldriva kraftverk. De cirka 55 bcm gas som Nord Stream 2 kommer att kunna leverera skulle kunna minska EU:s totala koldioxidutsläpp genererade av energiproduktion med cirka 14 procent, om gas användes istället för koldriven elproduktion. 2

3 Möjliggör en klimatvänlig energiövergång Nord Stream 2-rörledningarna kommer att baseras på Nord Stream ledningarnas goda resultat. De befintliga rörledningarna, i drift sedan 2011 and 2012, har visat att de tillhandahåller tillförlitliga, prisvärda and effektiva gasleveranser med en minimal inverkan på Östersjöns miljö. Med Nord Stream 2 kommer EU att ha en tillförlitlig och direkt tillgång till världens största gas reserver, som befinner sig i norra Ryssland. Gas, en av de mest flexibla och tillförlitliga energiresurserna, spelar en viktig roll i Europas energimix. Medans EU:s inhemska gas produktion förväntas minska till ungefär hälften till och med år 2035, förväntas EU:s efterfrågan samtidigt att förbli stabil. Europa kommer därför att behöva importera ytterligare gas för att täcka det växande importgapet. Nord Stream 2 kommer att kunna tillhandahålla ungefär en tredjedel av detta behov, som komplement till andra leveransalternativ av andra marknadsaktörer. Nord Stream 2, ett privatfinansierat projekt, kommer att tillhandahålla en direkt länk mellan gasproducenter och konsumenter. Gasledningarna kommer att ha en kapacitet som motsvarar den årliga energiförsörjningen av 26 miljoner hushåll. Ytterligare gasleveranser stimulerar konkurrensen När naturgasen levererad genom gasledningarna nått Tyskland kan den sedan transporteras vidare var som helst inom EU:s inre gasmarknad, vägledd av prissignaler (se kartan nedan). Denna ökade tillgång av gas kommer att stimulera konkurrensen och internationella sammankopplingar, och därmed ytterligare förbättra integrationen av EU:s inre energimarknad till konsumentens fördel. Nord Stream 2 kommer att leda till en mer robust gasförsörjning inom EU och även bidra till en förbättrad energiförsörjning i hela regionen. De cirka 55 bcm gas som ledningarna kommer att kunna leverera motsvarar den årliga energiförsörjningen av 26 miljoner hushåll. Havsbaserade gasledningar, det bästa sättet att transportera gas Från ett ekologiskt perspektivt är havsbaserade gasledningar det mest lämpliga sättet att transportera gas, eftersom det inte behövs mellanliggande kompressorstationer längs sträckningen i motsats till landbaserade ledningar. Gas som levereras i ledningar står även starkt i jämförelse med kondenserad naturgas (LNG), både från ett ekonomiskt och ekologiskt perspektiv, då den energi som används för att kondensera, transportera och återföra LNGn till gasform inte behövs. Nord Stream 2 kommer årligen att kunna transportera energi motsvarande upp till 700 LNG-fartyg. Fysiska europeiska gasflöden, 2016 När naturgasen levererad av Nord Stream 2 nått norra Tyskland kan den sedan transporteras vidare genom hela Europa. Källa: OECD / IEA,

4 Den genomsnittliga utnyttjandegraden av Nord Stream ledningarna uppnådde 71 % år Denna siffra kommer att överstiga 80 % år 2016, om inget oförutsätt händer. Ett miljövänligt alternativ till kol and kärnkraft I samband med att EU avser minska dess koldioxidutsläpp år 2030 till 40 procent jämfört med utsläppen av koldioxid år 1990, måste unionen hitta ekonomiskt bärkraftiga lösningar. För att EU ska kunna uppnå detta mål, måste kolbaserad kraftproduktion minska avsevärt fram till år Den omfattande utfasning av fossila bränslen som krävs av energisektorn är en omvälvande förändring för de flesta europeiska länder. Deras kraftverk, industrier, uppvärmning och transportsektor måste hitta hållbara lösningar. Denna process kommer att intensifieras i och med utfasningen av kärnkraft som påbörjats i flera större länder. Andelen av förnybar energi förväntas mer än fördubblas i den europeiska energimixen under de kommande 20 åren, vilket kommer att leda till en större efterfrågan på tillförlitlig och komplementerande kraftproduktion med låga koldioxid utsläpp. Gaseldad kraftproduktion kommer att spela en avgörande roll som komplement till de klart föredragna men inte reglerbara förnybara energi källorna, såsom vind och solenergi. Att ersätta kol med gas är ett billigt och snabbt sätt att uppnå EU:s målsättning att minska koldioxidsutsläppen. Gas, en konkurrenskraftig och mycket effektiv energikälla Gas ger inte bara avsevärda fördelar för kraftproduktion jämfört med andra bränslen. Kombikraftverk (CCGT), kan till exempel uppnå en energieffektivitet på 60 procent, jämfört med en energieffektivitet mellan 25 procent och 45 procent för kol. Gas är också smidigare och billigare att lagra och transportera än elektricitet, med mycket lägre energiförluster än elnät. Att transportera energi genom havsbaserade gasledningar kan vara ända upp till 20 gånger billigare än genom landbaserade elledningar. Högeffektiv producerad gas och en ökad prisskillnad mellan gas och kol, driver ytterligare upp efterfrågan på gas. Gas kan idag konkurrera med kol i välförsedda marknader, vilket det redan gör i Storbritannien. Naturgas är inte bara en tillförlig energikälla. Den är också kostnadseffektiv, konkurrenskraftig och ett miljövänligt sätt att uppnå EU:s klimatmål. Nord Stream 2 utgör en självklar del av lösningen för att säkra Europas framtida energiförsörjning. Utnyttjandegraden av de befintliga Nord Stream ledningarna Sedan de sattes i drift 2011 och 2012 har utnyttjandegraden av Nord Stream ledningarna stigit stadigt, överskridande 70 procent år 100 % Hittills under år 2016 har utnyttjandegraden varierat mellan 75 procent och 84 procent. 75 % Källa: Nord Stream AG H1, 2016 Genomsnittlig årlig utnyttjandegrad 43 % 65 % 71 % 80 % 50 % 25 % 0 % 4

5 Företaget Projektets utförare, projektföretaget Nord Stream 2 AG leds från sitt säte i Zug, Schweiz. Infrastrukturprojektet, vars kostnad beräknas uppgå till ungefär 8 miljarder euro, är privatfinansierat. Nord Stream 2 kommer att utgå ifrån det arbete, bland annat geotekniska och geofysiska undersökningar och dess tekniska design, som påbörjats av Nord Stream. Projektet kommer i stor utsträckning att baseras på Nord Streams erfarenheter och kunskaper, och även ha en liknande projektorganisation och logistikkoncept. Projektet som leds av ett team av nästan 200 experter från mer än 20 länder, följer tillämplig EU lagstiftning, nationella lagar och internationella konventioner. Till 100 procent privatfinansierat Nord Stream 2 projektet är helt privatfinansierat med en förväntad investeringskostnad på cirka 8 miljarder euro, vilket motsvarar ungefär 76 miljarder svenska kronor. Projektet har och kommer att utlysa internationella upphandlingar gällande rören, deras utläggning och rörledningslogistik. Upphandlingarna utförs enligt internationell praxis samt företagets uppförandekod och upphandlingsriktlinjer. Förväntad översiktlig tidsplan Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Q1 Q2 Q3 Q4 Miljöstudier 1 Undersökningar och teknisk design Leveranser av material och utrustning Nationella tillståndsförfaranden Upphandling av material och utrustning, samt rörledningslogistik Miljöövervakning Utläggning av ledningarna Testning av rörledningar Ledningarna tas i drift Q Nationella och internationella miljöstudier Environmental Impact Assessments (EIAs) genomförs parallellt 5

6 Tekniken bakom rörledningarna Nord Stream 2 ledningarna kommer att byggas av stålrör som läggs ut på Östersjöns havsbotten. Dikesplogar, som den avbildad, används för att stabilisera rören på vissa delar av havsbotten på sträckningen. Toppmodern teknisk utformning De två parallella ledningarna kommer att behöva cirka stålrör var. Varje rör kommer att vara 12,2 m långt, med en yttre diameter på ungefär mm och väga upp till 24 ton. Rören kommer att skyddas av en korrosionsskyddande beläggning och en betongbeläggning (se bild nedan). Den inre diametern på mm kommer vara konstant längs hela gasledningen för att underlätta kontroller och underhållsarbeten. Rören kommer att svetsas samman under utläggningen. Svetsningen och utläggningen av rören kommer att utföras av specialiserade fartyg, som kommer att behöva logistiskt stöd från olika hamnar längs Östersjökusten avseende beläggningen av rören och tillfällig rörlagring. Under utläggningen kommer vissa havsbottenarbeten, som stenläggning eller dikning, vara nödvändiga för att stabilisera rören på vissa delar av sträckningen (se bild bredvid). Oberoende certifiering av den tekniska designen Gasledningssystemets tekniska utförande, utläggning och drift kommer att basera sig på den omfattande erfarenhet som förvärvats genom driften av de befintliga Nord Stream ledningarna. Ett oberoende certifieringsorgan, norska DNV GL, kommer att bevittna, granska, ta del av och intyga det tekniska utförandet och färdigställandet av rören. Betongbeläggning mm Korrosionsskydd 4,2 mm Stålrör mm Friktionsskydd 6

7 Rörläggningsprocess Anläggandet av Nord Stream 2 ledningarna kommer att utföras dygnet runt. Pipe Cross section 1 Rören lossas från transportfartyget och staplas på lagerutrymmen på varje sida av rörläggningsfartyget. Rör levereras regelbundet för att säkerställa att det alltid finns tillräckligt med material ombord så att ett 24-timmars byggschema kan hållas. 2 För att förbereda rören för svetsning är ändarna avfasade för att vara i exakt rätt form för ihopmontering. Insidan av röret rengörs sedan med tryckluft innan det förs till stationen för dubbel skarvsvetsning. 3 Vid stationen för dubbel skarvsvetsning anpassas och svetsas två fasade 12 meter rörskarvar samman för att skapa ett dubbel-segment som mäter 24 meter. Dessa kommer senare att anslutas till huvudledningen. 4 Dubbelsegmentet flyttas sedan till en icke-skadlig provnings station, dvs. automatisk ultraljudsprovning (AUT), där varje millimeter av svetsen genomgår ultraljud för att upptäcka eventuella oacceptabla brister. Om så krävs, kommer felet repareras och svetsningen göras om för att uppfylla internationell standard. 5 Efter AUT förflyttas dubbelsektionen i en rörhiss till produktionsrampen, eller fronten. På fronten undersökts ledningen invändigt efter skräp. Dubbelsektionen svetsas sedan ihop med rörändarna. 6 Den preparerade dubbelsektionen ansluts sedan till änden av rörledningen genom en halvautomatiserad svetsmetod. Kvalificerade svetsare övervakar varje steg för att säkerställa att svetsproceduren klarar Nord Streams 2:s och berörda myndigheters godkända kvalitetsnormer. Svetsen där dubbelsektionen 7 har svetsats fast i huvudledningen genomgår också en ultraljudundersökning. Oacceptabla brister kommer att repareras och svetsas om för att uppfylla internationell standard. 8 När svetsen uppfyller kraven appliceras en korrosionsbeständig, värmekrympande manschett runt hela omkretsen. Därefter fylls manschetten med polyuretanskum längs med svetsområdet. Detta skum hårdnar, vilket ger ytterligare skydd. 7

8 Vägledande sträckning genom den svenska zonen (EEZ) Optimering av sträckningen för att minimera miljöeffekter Den föreslagna sträckningen av Nord Stream 2 har valts ut omsorgsfullt för att inte ha en stor eller långsiktig påverkan. Den dubbelröriga ledningen kommer att sträcka sig ungefär 510 km genom svensk ekonomisk zon och generellt löpa parallelt med de befintliga Nord Stream ledningarna. Särskilda tekniska, samhällsekonomiska och miljörelaterade begränsningar granskades under de förberedande arbeten som utfördes innan Nord Stream 2:s sträckning valdes ut. Utvärderade miljöaspekter relaterade till ledningarnas möjliga påverkan på Östersjömiljön under utläggning och drift, omfattade även skyddade och miljökänsliga områden. Den dubbelröriga ledningen kommer att sträcka sig ungefär 510 km genom svensk ekonomisk zon. Grundlig utvärdering av tekniska och samhällsekonomiska aspekter Tekniska överväganden var knutna till rörens utformningskoncept, som dess komponenter och monteringssätt. Andra överväganden omfattade vattendjupet för att uppnå bästa stabilitet av rören, distansen till och korsandet av fartygsleder, kablar och andra rörledningar, och även havsbottnens jämnhet. Angående de samhällsekonomiska kriterierna var målet att minimera begränsningar på sjöfarten, för de verksamma i fartygs och fiskeindustrin, militära övningsområden samt fritidsområden. Förekomsten av minor och platser av kulturhistoriskt värde som skeppsvrak långs sträckningen har också undersökts noggrannt. 8

9 Minimal miljöpåverkan på Östersjön Utifrån Nord Stream projektets erfarenheter, förväntas de planerade gasledningarna att ha en försumbar miljöpåverkan på Östersjön. Den omfattande miljöredovisning och de undersökningar som utförts innan inlämnadet av tillståndsansökan, visar att Nord Stream 2 projektet inte kommer att ha någon eller bara en försumbar inverkan på vattenkvalitet, havsbotten sediment, fiskar, fåglar, marina däggdjur, befintlig infrastruktur och kulturarv, för att bara nämna vissa utvärderade aspekter. Med de preventiva åtgärder som föreslagits bedöms den totala inverkan på fåglar, tumlare, gråsäl och de skyddade Natura 2000 områdena Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken vara försumbar. Ingen oförutsedd miljöpåverkan från de befintliga ledningarna Resultaten från det första Nord Stream projektets miljöövervakning och sociala övervakningsprogram har påvisat att ledningarna inte har lett till en oförutsedd påverkan på miljön. De har bekräftat att återhämtningen av miljön har skett. De har även bekräftat att effekter som uppmättes vid utläggningen var lokalt begränsade och mestadels kortvariga. Dessa uppgifter och erfarenheten som förvärvats kommer att bidra till att Nord Stream 2 uppfyller samma strikta internationella normer samt kan läggas ut och sättas i drift utan negativa effekter på miljön. Noggranna undersökningar av befintliga riskområden avseende stridsmedel och möjliga kulturarv längs sträckningen har redan genomförts. Sedimentprov togs längs ledningens sträckning och analyserades för föroreningar. Miljöövervakning under anläggning och drift För den framtida utläggningen och driften av Nord Stream 2 kommer ett miljöövervakningsprogram att inrättas för att kontrollera de genomförda bedömningarna. Detta program kommer att baseras på erfarenheterna förvärvade genom Nord Stream projektet, genomförda undersökningar och bedömningar samt i samråd med berörda myndigheter. Utläggningsschema i svensk ekonomisk zon Nord Stream 2 planerar för närvarande att använda flera rörläggningsfartyg som samtidigt lägger rören vid olika platser i Östersjön. Inom svensk ekonomisk zon planeras utläggningen att börja 2018 och avslutas under Ett detaljerat tidsschema kommer att diskuteras med de svenska myndigheterna och fastställas under kommande månader. Två svenska hamnar planeras att användas för tillfällig lagring av rören Karlshamn i Blekinge och Slite på Gotland. 9

10 Tillståndsförfarandet och beslutsfasen Administrativ samrådsfas Offentlig samrådsfas Beslutsfasen Q3 Q Q1 Q Q Q > Första utvärdering > Begäran om ytterligare information > Nord Stream 2 besvarar frågor som lagts fram av regeringen och utvalda myndigheter > Offentligt samråd > Offentlig utfrågning planeras > Begäran om ytterligare information > Nord Stream 2 besvarar frågor som lagts fram av berörda parter > Sammanställning av Nord Stream 2:s svar skickas till berörda parter och regeringen > Regeringen kan begära ytterligare information Det svenska tillståndsförandet i ett nötskal De olika nationella tillståndsförfarandena varierar i de fem länder där Nord Stream 2 gasledningen kommer att läggas ut. I Sverige börjar processen hos näringsdepartmentet. För att lägga rörledningar på kontinentalsockeln utanför svenskt territorium, krävs tillstånd enligt lagen (1966:314) om kontinentalsockeln. Lagen tillämpar delar av Förenta Nationernas havsrättskonvention (UNCLOS) däribland rätten för alla att lägga kablar och rörledningar på kontinentalsockeln utanför kuststaters territorier. Ansökningen kommer först att gå igenom en så kallad administrativ samrådsfas. Nord Stream 2 lämnade in sin tillståndsansökan till den svenska regeringen närmare bestämt till näringsdepartmentet som ansvarar för ärendet den 16 september Den inlämnade ansökan innehåller en formell juridisk ansökan, en heltäckande miljöredovisning, en detaljerad teknisk beskrivning, en atlas samt flera bilagor med detaljerad bakgrundsinformation. Informationen som lämnas ut i dessa dokument innehåller detaljerad projektinformation som inriktar sig på utläggningen av gasledningssystemet i svensk ekonomisk zon. Nord Stream 2:s ansökan förväntas först gå igenom en så kallad administrativ samrådsfas, där näringsdepartementet och ett antal utvalda myndigheter kommer att utvärdera ansökningens fullständighet. Dessa myndigheter kommer sannolikt att omfatta Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Transportstyrelsen, Sveriges Geologiska Undersökning, Sjöfartsverket, Kustbevakningen 10

11 De svenska och internationella offentliga samrådsfaserna planeras att inledas samtidigt i början av 2017 och löpa fram till början av sommaren Under denna period har alla berörda parter möjligheten att kommentera eller ställa frågor om den planerade gasledningen. med flera. De kommer att kommentera ansökningen, begära förtydliganden och eventuellt be om ytterligare information. Nord Stream 2 kommer under resten av året att besvara dessa frågor och, om nödvändigt, tillhandahålla extra information. De svenska och internationella offentliga samrådsfaserna De svenska och internationella offentliga samrådsfaserna planeras att inledas i början av Den internationella offentliga samrådsfasen, även benämnd Esbo konsultationsprocessen, planeras att lanseras samtidigt and löpa parallelt med den svenska. Bägge processer är öppna för alla parter. Dessa omfattar allt från icke-statliga organisationer (NGOs) och fiskare till myndigheter och kommuner belägna utmed Östersjön. Bägge samrådsprocesserna förväntas löpa fram till början av sommaren Under denna period har alla möjligheten att kommentera eller ställa frågor om den planerade gasledningen. En offentlig utfrågning, där Nord Stream 2 representanter kommer att presentera projektet och publiken har möjlighet att ställa frågor, planeras att hållas under den offentliga samrådsfasen. Beslutsfasen Den svenska regeringen kommer att börja förbereda sitt beslut när den bedömer att Nord Stream 2 har besvarat de frågor som ställts och lämnat in all begärd extra information. Regeringens tillståndsbeslut förväntas under slutet av 2017 eller början av Ryssland, Finland, Danmark och Tyskland de fyra andra länderna genom vilka gasledningen kommer att dras förväntas ta deras tillståndsbeslut ungefär samtidigt som Sverige. Huvudkontor Baarerstrasse Zug, Switzerland Tel: Fax: info@nord-stream2.com Media kontakt för Sverige: Lars O Grönstedt Tel: lars.gronstedt@nord-stream2.com Allmänna projekt-relaterade frågor gällande Sverige: Tel: sverige@nord-stream2.com september

Projektbakgrund. Nord Stream 2 AG april 2017

Projektbakgrund. Nord Stream 2 AG april 2017 Nord Stream 2 AG april 2017 Innehållsförteckning Nord Stream 2: En ny naturgasledning för Europas framtida energibehov... 3 1. Nord Stream 2 säkerställer ytterligare kapacitet för en långsiktig tillgång

Läs mer

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET

ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Nord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön

Nord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön PRESSMEDDELANDE Nord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön Samtliga tre sektioner av den första, 1 224 km långa rörledningen har nu lagts ut De tre sektionerna

Läs mer

Nord Stream 2. Europeisk energisäkerhet och naturgasförsörjning. Lars Grönstedts presentation

Nord Stream 2. Europeisk energisäkerhet och naturgasförsörjning. Lars Grönstedts presentation Nord Stream 2 Europeisk energisäkerhet och naturgasförsörjning Lars Grönstedts presentation Vad är egentligen naturgas? > metangas CH 4 > det mest miljövänliga fossila bränslet > släpper ut 50% mindre

Läs mer

Nord Stream 2: Ny naturgasledning för Europas energiframtid

Nord Stream 2: Ny naturgasledning för Europas energiframtid PROJEKTBAKGRUND Nord Stream 2: Ny naturgasledning för Europas energiframtid Tillgången till naturgas blir allt viktigare för såväl EU som för den globala energimarknaden. Globalt sett stiger efterfrågan

Läs mer

Baltic Pipe Project. Ny förbindelse för gasleveranser

Baltic Pipe Project. Ny förbindelse för gasleveranser Baltic Pipe Project Ny förbindelse för gasleveranser 2 3 Säker, billig och mer hållbar energi över gränserna Baltic Pipe Project är ett strategiskt infrastrukturprojekt med målet att skapa en ny förbindelse

Läs mer

Nord Stream Rapport från Östersjön. Lars O Grönstedt, Senior Adviser Nord Stream AG Trollhättan,

Nord Stream Rapport från Östersjön. Lars O Grönstedt, Senior Adviser Nord Stream AG Trollhättan, Nord Stream Rapport från Östersjön Lars O Grönstedt, Senior Adviser Nord Stream AG Trollhättan, 2012-10-25 Infrastruktur för naturgas i Europa Nya rörledningar (sedan 2008) Föreslagna projekt Befintlig

Läs mer

Inledande anmärkningar

Inledande anmärkningar Det här dokumentet har översatts från den danska originalversionen. I händelse av skillnader mellan den översatta versionen och den danska versionen så gäller den danska versionen. Inledande anmärkningar

Läs mer

Säker gasförsörjning för Europa

Säker gasförsörjning för Europa BAKGRUNDSINFORMATION Säker gasförsörjning för Europa Utläggning och drift av Nord Streams rörledning Juni 2008 Anläggandet av Nord Streams rörledning genom Östersjön ett av de viktigaste europeiska infrastrukturprojekten

Läs mer

Nord Stream 2 Miljöredovisning

Nord Stream 2 Miljöredovisning Nord Stream 2 Miljöredovisning 2017-05-02 BAKGRUND OCH INTRODUKTION Stora likheter mellan Nord Stream och Nord Stream 2 Erfarenheter från planering och genomförande av Nord Stream har kunnat användas vid

Läs mer

Östersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland

Östersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland MHN au 18 Östersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland Remiss från kommunstyrelsen, dnr: KS 2009/113-42. Remiss kommer ursprungligen från

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

UTLÄGGANDE AV TVÅ RÖRLEDNINGAR PÅ DEN SVENSKA KONTINENTALSOCKELN. Ansökan om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

UTLÄGGANDE AV TVÅ RÖRLEDNINGAR PÅ DEN SVENSKA KONTINENTALSOCKELN. Ansökan om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln UTLÄGGANDE AV TVÅ RÖRLEDNINGAR PÅ DEN SVENSKA KONTINENTALSOCKELN Ansökan om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln September 2016 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING YRKANDE 3 Förslag till villkor

Läs mer

Inledande anmärkningar

Inledande anmärkningar Inledande anmärkningar Detta dokument är ett utkast av ett tillstånd för Gaz System för anläggning av en naturgasrörledning på dansk territorialvatten och på kontinentalsockeln i Östersjön. Det ska betonas

Läs mer

kan motverka EU:s målsättningar att diversifiera och skapa en mer flexibel naturgasförsörjning.

kan motverka EU:s målsättningar att diversifiera och skapa en mer flexibel naturgasförsörjning. Boverket Myndigheten för sernhe.tsplenerinq, byggande och boende Yttrande Datum 2017-05-16 3.1.2 Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer 1989/2017 Ert diarienummer N2016105812/FÖF

Läs mer

Naturgas bidrar till att skydda miljön

Naturgas bidrar till att skydda miljön BAKGRUNDSINFORMATION Juni 2008 Naturgas bidrar till att skydda miljön Naturgas har speciella egenskaper som gör den lämplig för att ge energisäkerhet och överbrygga klyftan till en energiframtid baserad

Läs mer

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING

SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING EN SMARTARE ENERGI SMARTA LÖSNINGAR FÖR EN HÅLLBAR ENERGIOMSTÄLLNING Ska vi klara omställningen till ett hållbart energi system behövs smarta lösningar. Inte en lösning, utan flera. Gas är en del av ett

Läs mer

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna.

Föreställ dig en morgondag, där mängden avfall minskar. Där städer kan förädla sitt avfall till energi, till förmån för invånarna. EN RENARE MORGONDAG Det ledande nordiska energibolaget Gasum vill bidra till utvecklingen mot ett koldioxidneutralt samhälle tillsammans med sina samarbetspartners. 1 Föreställ dig en morgondag, där mängden

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

1(3) SVERIGES GEOLOGISKA UNDERSÖKNING 2015-08-25 324-1044/2015 Bilaga 2 Förslag till regeringsbeslut Ansökan om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln för utläggande av undervattenskabel,

Läs mer

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK

TROLLEBODA VINDKRAFTPARK TROLLEBODA VINDKRAFTPARK VINDKRAFTPARK I TROLLEBODA Vi undersöker möjligheten att bygga mer vindkraft i Kalmarsund. Våren 2008 fick vi tillstånd av miljödomstolen att bygga 30 vindkraftverk med totalhöjden

Läs mer

Nord Stream utbyggnadsprojekt >

Nord Stream utbyggnadsprojekt > Nord Stream utbyggnadsprojekt > Informationstillfälle för allmänheten om programmet för miljökonsekvensbedömning Helsingfors 16.4.2013, Åbo 17.4.2013, Hangö 18.4.2013, Kotka 22.4.2013, Mariehamn, 24.4.2013

Läs mer

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten

Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett

Läs mer

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige

Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige Säker och hållbar gasförsörjning för Sverige 131204 Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i gasinfrastruktur Äger, driver och underhåller det svenska transmissionssystemet för gas Gasnätet

Läs mer

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv Tobias A. Persson Fysisk Resursteori Inst. Energi och Miljö Chalmers Tekniska Högskola frttp@fy.chalmers.se 100% 80% 60% 40% Olja EU15 Kärnkraft Naturgas 20%

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

Lillgrund vindkraftpark

Lillgrund vindkraftpark Lillgrund vindkraftpark I juni 2008 invigdes Lillgrund vindkraftpark. Den ligger en knapp mil utanför den skånska kusten, strax söder om Öresundsbron. Lillgrund är med sina 48 vindkraftverk Sveriges största

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende

Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende ^^^^ Boverket Myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende Yttrande Datum 2017-05-22 Naturvårdsverket Diarienummer 2021/2017 Ert diarienummer NV-03441-13 registrator(^naturvardsverket. se Samråd

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A8-0048/21. Ändringsförslag. Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen 8.3.2018 A8-0048/21 21 Skäl Da (nytt) Da. I enlighet med artikel 8 i EUFfördraget ska EU främja jämställdhet mellan kvinnor och män och säkerställa jämställdhetsintegrering i all sin verksamhet som en

Läs mer

Nord Stream 2 AG. April 2019 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN

Nord Stream 2 AG. April 2019 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN Nord Stream 2 AG April 2019 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, SYDÖSTRA STRÄCKNINGEN NORD STREAM 2 Ansökan om bygglov, sammanfattning, Danmark, sydöstra sträckningen INNEHÅLL 1.

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer

BALTIC PIPE I ÖSTERSJÖN - DANMARK KONSTRUKTIONSANSÖKAN, SAMMANFATTNING

BALTIC PIPE I ÖSTERSJÖN - DANMARK KONSTRUKTIONSANSÖKAN, SAMMANFATTNING Avsedd för Energistyrelsen Dokumenttyp Konstruktionsansökan, sammanfattning Datum Januari 2019 BALTIC PIPE I ÖSTERSJÖN - DANMARK KONSTRUKTIONSANSÖKAN, SAMMANFATTNING Ansvarsfriskrivning: Ansvaret för publikationen

Läs mer

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR ENERGIKÄLLOR Vindkraft släpper i stort sett inte ut någon koldioxid alls under sin livscykel Har inga bränslekostnader. Påverkar det omgivande landskapet och ger upphov till buller Beroende av att det

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

Det här är elcertifikatsystemet

Det här är elcertifikatsystemet MEDDELANDE 1 (7) Datum 2003-04-23 Dnr Det här är elcertifikatsystemet Den 1 maj år 2003 införs elcertifikatsystemet som ska ge en ökad elproduktion från sol, vind, vattenkraft och biobränslen. Systemet

Läs mer

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd?

Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Det svenska energisystemet efter 2020 varför är en storskalig satsning på havsbaserad vindkraft önskvärd? Staffan Jacobsson, Chalmers Fredrik Dolff, Ecoplan Förväntat produktionsgap i EU EU:s mål - minska

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden

Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Kraftfull entré för LNG på den svenska marknaden Lars Frisk, Chef Affärsutveckling Swedegas - nav med nationellt perspektiv Investerar i infrastruktur för gas Äger och driver svenska stamnätet för gas

Läs mer

Spelinstruktioner och material

Spelinstruktioner och material Spelinstruktioner och material (Översättning av Stabilization Wedges från Carbon Mitigation Initiative, http://cmi.princeton.edu/wedges) Målet för spelet är att konstruera en stabiliseringstriangel genom

Läs mer

Infrastruktur för biogas

Infrastruktur för biogas Biogasting 1 dec 2010 Infrastruktur för biogas Jesper Engstrand, Marknads och affärsutveckling 1 2010-12-03 Swedegas AB Sedan 1976 Transport av ca 14 TWh (1 300 MNm 3 ) Säte i Göteborg Swedegas ägs av

Läs mer

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara

Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Regionalt gasnät i Bergslagen integrerar det förnybara Gävle-Dala Drivmedelskonvent 20 mars 2014 Caroline Steinwig Swedegas en nyckelspelare på svensk gasmarknad Investerar i infrastruktur för gas Äger,

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee

Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets rapport om havsbaserad vindkraft, M 2017/00518/Ee YTTRANDE 16 juni 2017 M 2017/00518/Ee Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se m.remisser-energi@regeringskansliet.se Angående yttrande över Remiss av Statens energimyndighets

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄR VERSION 2002/0220(COD) 6 mars 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS 1 (6) meddelat i Stockholm den 21 december 2018 SÖKANDE Fundacja ClientEarth Prawnicy dla Ziemi Ombud: Jurist David Loveday Box 433 129 04 Hägersten KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens

Läs mer

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

El- och värmeproduktion 2010

El- och värmeproduktion 2010 Energi 2011 El- och värmeproduktion 2010 El- och värmeproduktionen ökade år 2010 Den inhemska elproduktionen gick upp med 12 procent, fjärrvärmeproduktionen med 9 procent och produktionen av industrivärme

Läs mer

Nord Stream 2 AG. Augusti 2018 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNING

Nord Stream 2 AG. Augusti 2018 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNING Nord Stream 2 AG Augusti 2018 NORD STREAM 2 ANSÖKAN OM BYGGLOV, SAMMANFATTNING, DANMARK, NORDVÄSTRA STRÄCKNING Det här dokumentet har översatts från den engelska originalversionen. I händelse av skillnader

Läs mer

Varifrån kommer elen?

Varifrån kommer elen? Varifrån kommer elen? Information om ursprungsmärkning och miljöpåverkan. Dina val påverkar vår produktion och miljön. Från och med 1 juli 2013 är det ett lagkrav att alla elhandelsbolag ska informera

Läs mer

Sektion 6. Alternativen och optimering av sträckningen

Sektion 6. Alternativen och optimering av sträckningen Sektion 6 Alternativen och optimering av sträckningen Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 367 6 Alternativen och optimering av sträckningen I detta kapitel redogörs för de sträckningsalternativ inom

Läs mer

Europas påverkan på Sveriges elnät

Europas påverkan på Sveriges elnät Europas påverkan på Sveriges elnät Värme- och Kraftkonferensen 2013-11-12 Hilda Dahlsten Europas påverkan på Sveriges elnät > Kraftsystemet 2013 > Den nordeuropeiska elmarknadens utveckling > Nyckelfrågor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden: Säker, ren och effektiv energi Den samhälleliga utmaningen Säker, ren och effektiv energi för åren 2014-2015 är uppdelat i fem områden: 1. Energieffektivitet (Energy Efficiency EE) där 21 utlysningar ingår.

Läs mer

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk

söndag den 11 maj 2014 Vindkraftverk Vindkraftverk Vad är ursprungskällan? Hur fångar man in energi från vindkraftverk? Ett vindkraftverk består utav ett högt torn, högst upp på tornet sitter en vindturbin. På den vindturbinen sitter det

Läs mer

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda

Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider. Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Välkommen! Utredning om vindkraft på Lygnersvider Jonas Cognell Per Carlson Anne Kodeda Göteborg Energi 2007 Ägare Antal kunder Antal anställda Rörelsens intäkter Investeringar Göteborg Stad Ca 300 000

Läs mer

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se

Blekinge Offshore. 2012 Blekinge Offshore AB, www.blekingeoffshore.se Blekinge Offshore Projektbeskrivning Projektet omfattar uppförande av i första hand 700 vindkraftverk med en kapacitet på 2 500 MW och en beräknad produktion på 7-8 TWh per år inom Sveriges elområde 4.

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning

Högkölens vindpark. Projektbeskrivning Högkölens vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING HÖGKÖLEN 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver omställningen

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick

Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser

Läs mer

Finns det förutsättningar för LNG i ett land med utbyggt gasnät? _. Danmark

Finns det förutsättningar för LNG i ett land med utbyggt gasnät? _. Danmark Finns det förutsättningar för LNG i ett land med utbyggt gasnät? _ Danmark Mikael Näslund, DGC mna@dgc.dk Översikt Vad är DGC? Naturgas i dagens Danmark LNG i dansk sjöfart LNG till naturgasnätet och annan

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2013-04-10 Diarienummer: N137-0148/12 Utvecklingsavdelningen Björn Wadefalk Telefon: 366 40 19 E-post: bjorn.wadefalk@vastra.goteborg.se Remiss Vindplats Göteborg Vinga Vind

Läs mer

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris?

Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Behöver Sverige beredskapslager av oljeprodukter vid en kris? Ny lag om beredskapslagring av oljeprodukter Urban Bergström Trygg energiförsörjning Energimyndigheten Frankrike står inför bränslebrist om

Läs mer

Luongastunturis vindpark. Projektbeskrivning

Luongastunturis vindpark. Projektbeskrivning Luongastunturis vindpark Projektbeskrivning PROJEKTBESKRIVNING LUONGASTUNTURI 2/5 OX2 utvecklar, bygger, finansierar och förvaltar anläggningar som producerar förnybar energi i norra Europa. Vi driver

Läs mer

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens

Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Lars Dahlgren 1999-12-15 N1999/11386/ESB Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Slutbetänkande från Värme- och gasmarknadsutredningen, Handel med gas i konkurrens Svenska Bioenergiföreningen (Svebio) har

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium

Ledord för Sveriges energipolitik. Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Hållbarhetskriterium Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet Inom energiområdet Energiförsörjning för ett hållbart samhälle Satsningar på: Försörjningstrygghet

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream

KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

Smarta elnät För ett hållbart samhälle

Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Smarta elnät För ett hållbart samhälle Dagens kraftnät baserar sig på att elen produceras i stora kraftanläggningar och att flödet i transmissionsoch distributionsnäten

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt Transportstyrelsens årliga sjöfartsseminarium, 2019-02-06 Linda Styhre, Tekn. Dr IVL Svenska Miljöinstitutet Omställning

Läs mer

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best

Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd.

Vind. Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vind Från projektering till elproduktion vindkraft med wpd. Vi ser till att tankarna byter riktning Världens energibehov bara ökar. Samtidigt har miljön sagt ifrån på allvar. Vi står inför en av vår tids

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet

2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga

Läs mer

Offentligt samråd. 1 Vad är en bank? Och varför behöver banker tillstånd?

Offentligt samråd. 1 Vad är en bank? Och varför behöver banker tillstånd? Offentligt samråd om vägledningen vid bedömning av tillståndsansökningar och om vägledningen vid bedömning av tillståndsansökningar från fintechkreditinstitut Vanliga frågor 1 Vad är en bank? Och varför

Läs mer

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör...

Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Preem - Sveriges största drivmedelsleverantör och Nordens största raffinör... Produktion & Försäljning Två raffinaderier 16,4 miljoner ton per år 80% av Sveriges- och 30% av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning

Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige. Sammanfattning Klimatfärdplan För en fossilfri och konkurrenskraftig stålindustri i Sverige Sammanfattning Svensk stålindustri vill göra skillnad för det globala klimatet. Redan idag har svenska stålprodukter ett lågt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling SFS 2009:1 SFS 2010: 1104 (SFS 2009:1) Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; utfärdad den 8 januari 2009. (SFS 2010:1104) Förordning

Läs mer

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78

Kommittédirektiv. Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser. Dir. 2012:78 Kommittédirektiv Fossiloberoende fordonsflotta ett steg på vägen mot nettonollutsläpp av växthusgaser Dir. 2012:78 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2012. Sammanfattning I regeringens proposition

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.11.2017 COM(2017) 660 final 2017/0294 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Vindenergi. Holger & Samuel

Vindenergi. Holger & Samuel Vindenergi Holger & Samuel Hur utvinns elenergi ur vinden? Ett vindkraftverk består av ett torn med rotorblad samt en generator. Vinden får rotorbladen att snurra, varpå rotationen omvandlas till el i

Läs mer

Till Regeringen Näringsdepartementet att. Susanne Adlercreutz via email: cc: n.registrator@regeringskansliet.se susanne.adlercreutz@regeringskansliet.se Stockholm 2017-11-07 Ärende nummer N2016/05812/FÖF

Läs mer

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26

Vindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26 Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.

Vindpark Marviken. Vindpark Marviken. Projektbeskrivning. ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy. Vindpark Marviken Vindpark Marviken Projektbeskrivning ReWind Offshore AB, Köpmannagatan 2, 652 26 Karlstad info@rewindenergy.se Vindpark Marviken Projektet drivs av ett konsortium som består av: Kolmårdsvind

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO

Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO 1 Havs- och Vattenmyndighetens Oljejour på SWECO Finansierat av Havs- och Vattenmyndigheten Uppdraget omfattar 2 år (+ 2 år) Tjänsten har funnits sedan 1980 (tidigare på Naturvårdsverket) 2 HaV:s Oljejour

Läs mer

Rysslandskrisens konsekvenser för europeisk gasförsörjning. Energinätverk Sverige 20 mars 2015 Shafagh Elhami Enheten för trygg energiförsörjning

Rysslandskrisens konsekvenser för europeisk gasförsörjning. Energinätverk Sverige 20 mars 2015 Shafagh Elhami Enheten för trygg energiförsörjning Rysslandskrisens konsekvenser för europeisk gasförsörjning Energinätverk Sverige 20 mars 2015 Shafagh Elhami Enheten för trygg energiförsörjning Detta har hänt 1. Mars: ryska trupper intar Krim 2. Juni:

Läs mer