UTLÄGGANDE AV TVÅ RÖRLEDNINGAR PÅ DEN SVENSKA KONTINENTALSOCKELN. Ansökan om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Transkript

1 UTLÄGGANDE AV TVÅ RÖRLEDNINGAR PÅ DEN SVENSKA KONTINENTALSOCKELN Ansökan om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln September 2016

2 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING YRKANDE 3 Förslag till villkor 4 BAKGRUND TILL ANSÖKAN 6 Introduktion 6 Naturgasledningssystemet Nord Stream 2 6 Information om Bolaget 7 Naturgasförsörjningen till Europa 7 Inledning 7 Naturgasens betydelse i den europeiska energimixen 8 Prognos kring efterfrågan på naturgasmarknaden och produktionen inom Europa 8 Naturgas i relation till minskade utsläpp av koldioxid m.m. 9 UTVECKLING AV ANSÖKAN OM UTLÄGGANDE AV TVÅ RÖRLEDNINGAR PÅ KONTINENTALSOCKELN 11 1 Introduktion till ansökan Allmänt Den svenska ansökan en del av ett större projekt 11 2 Den rättsliga regleringen Internationell rätt havsrättskonventionen Nationell rätt kontinentalsockellagen Villkor och åtaganden 13 3 Rörledningarnas sträckning 13 4 Teknisk beskrivning Allmänt Konstruktion 15 5 Nord Stream 2 och potentiell miljöpåverkan erfarenheter från Nord Streamprojektet och dess miljökontrollprogram m.m Inledning Erfarenheterna från Nord Stream-projektet 18 6 Uppgift om de åtgärder som sökanden anser behövs för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningarna m.m Allmänt Förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningarna Inverkan på möjligheten att utföra undersökningar av kontinentalsockeln och dess naturtillgångar samt möjligheten att utvinna naturtillgångar Befintliga kablar och rörledningar 21 7 Ärendets handläggning 21 Bilagor A. Teknisk beskrivning B. Miljöredovisning (bilagor till miljöredovisningen i en separat pärm) C. Atlas (se separat pärm)

3 3 Till Regeringen Näringsdepartementet SÖKANDE Nord Stream 2 AG, Baarerstrasse 52, 6300 Zug, Schweiz (registreringsbevis bilagt ansökan) Kontaktperson: Nicklas Andersson, adress som ovan, tel e-post: nicklas.andersson@nord-stream2.com Ombud: advokaten Mikael Berglund och jur. kand. Emma Lund Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB, Sveavägen 17, Stockholm, tel e-post: mikael.berglund@froberg-lundholm.se resp. emma.lund@froberg-lundholm.se (fullmakt bilagt ansökan) SAKEN Ansökan om tillstånd till utläggande av två rörledningar på kontinentalsockeln utanför Sveriges territorialgräns enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln YRKANDE Nord Stream 2 AG (nedan Bolaget) ansöker om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln (nedan kontinentalsockellagen) att, som del i ett naturgasledningssystem från Ryssland till Tyskland benämnt Nord Stream 2, lägga ut två rörledningar för transport av naturgas på kontinentalsockeln utanför Sveriges territorialgräns, inom en korridor om 200 meter på ömse sidor om respektive sträckning som anges i bilagan till den tekniska beskrivningen, allt i huvudsaklig överensstämmelse med denna ansökan jämte bilagor.

4 4 Förslag till villkor Bolaget föreslår att regeringen, enligt förutsättningarna i kontinentalsockellagen, förenar tillståndet med nedanstående villkor. 1 Utöver det föreslagna villkoret åtar sig Bolaget även nedanstående försiktighetsmått och begränsningar vid genomförande av projektet, allt utifrån erfarenheterna från prövningen och genomförandet av Nord Stream-projektet under åren Villkor 1. Verksamheten får inte försvåra eller förhindra användningen eller möjligheten att reparera befintliga undervattenskablar och rörledningar. För det fall verksamheten temporärt kan hindra eller försvåra användningen eller möjligheten att reparera kablar och rörledningar ska överenskommelser härom ingås med ägarna av respektive kabel och rörledning. Åtaganden om försiktighetsmått, begränsningar och skyddsåtgärder a. Om inte annat framgår av nedan angivna åtaganden, ska verksamheten utföras och bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med vad Bolaget uppgett eller åtagit sig i ansökan och i övriga handlingar i ärendet. b. Bolaget ska informera Sjöfartsverket minst en (1) kalendermånad innan utläggningsarbetena påbörjas. Bolaget ska därefter fortlöpande hålla Sjöfartsverket informerat om verksamhetens fortskridande, samt när arbetena avslutas. Detta i syfte att verket ska kunna hålla sjöfarten informerad via internationella fastställda metoder såsom Underrättelser för sjöfarande (Ufs), elektroniska sjökort (ENC) samt navigationsvarningar. c. Bolaget ska minst en (1) kalendermånad innan arbetet med utläggning av respektive rörledning påbörjas vid djupvattenleden söder om Norra Midsjöbanken och Hoburgs bank samråda med Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Kustbevakningen om de åtgärder som krävs för att skydda sjöfarten mot störningar i djupvattenleden. Åtgärderna ska bekostas av Bolaget och Bolaget ska följa de anvisningar som lämnas av Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Kustbevakningen. d. Efter utläggandet av respektive rörledning ska Bolaget meddela Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), Sjöfartsverket, Kustbevakningen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) och Försvarsmakten om respektive rörlednings exakta sträckning samt höjd över havsbotten längs sträckningen på den svenska kontinentalsockeln. e. Bolaget ska fastställa ett kontrollprogram för övervakning av verksamheten under anläggnings- respektive driftsfasen. Kontrollprogrammet ska tas fram i samråd med Kustbevakningen, SGU, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt SMHI. f. Avfall, såväl fast som flytande, ska källsorteras och förvaras i enlighet med en av Bolaget upprättad avfallshanteringsplan, samt transporteras till land för omhändertagande i enlighet med gällande bestämmelser för avfallet i fråga. 1 Bolagets villkorsförslag är upprättat i enlighet med den praxis som bildats kring verksamheter enligt 15 a kontinentalsockellagen. Som framgår av tidigare ärenden (se bl.a. Regeringsbeslut i ärende nr N2005/3709/HUB) är möjligheten att meddela villkor för dessa typer av verksamheter begränsad. 2 Regeringens ärende nr N2008/147/FIN.

5 5 g. Vid en avveckling av driften av rörledningarna ska åtgärder för återställning vidtas av Bolaget. Bolaget ska i god tid innan rörledningarna tas ur drift informera regeringen om sina avsikter och i samband härmed överlämna en plan för avvecklingen till regeringen.

6 6 BAKGRUND TILL ANSÖKAN Introduktion Nord Stream 2 är benämningen på ett naturgasledningssystem genom Östersjön med en årlig transportkapacitet om omkring 55 miljarder kubikmeter naturgas som kommer att kunna förse EU:s gasmarknad med naturgas från de omfattande ryska fyndigheterna. Naturgasledningssystemet kommer redan till år 2020 att kunna bidra till att säkra Europas behov av gas genom att fylla en del av importbehovet samt täcka utbuds- och efterfrågerisker inom EU. De dubbla och cirka kilometer långa rörledningarna på Östersjöns botten kommer att förse Europa med en ekonomisk, hållbar och tillförlitlig energikälla. Det privatfinansierade infrastrukturprojektet om åtta miljarder euro (motsvarande cirka 76 miljarder svenska kronor) kommer att öka EU:s möjlighet att konkurrera om naturgasen ett rent bränsle med lågt kolinnehåll i syfte att nå de ambitiösa miljö- och klimatmål som satts upp inom unionen. Nord Stream 2 bygger på den omfattande kunskap och erfarenhet som förvärvades vid genomförandet av Nord Stream, ett projekt som erkänts för sin höga miljö- och säkerhetsmässiga standard, effektiva logistik samt öppna dialog och publika konsultationsprocesser. Det nu aktuella projektet drivs av bolaget Nord Stream 2 AG. Naturgasledningssystemet Nord Stream 2 Nord Stream 2-projektet omfattar anläggande och drift av två rörledningar genom Östersjön med en inre diameter av mm. Respektive rörledning kräver cirka stycken 24 ton tunga betongbelagda stålrör. Rörutläggningen sker via specialbyggda rörläggningsfartyg, som svetsar samman respektive rörledningssegment, kontrollerar dessa samt lägger ut de sammansvetsade rörledningarna på havsbotten. Projektet planeras att genomföras under 2018 och 2019 i syfte att testning och idrifttagande av systemet kan ske i slutet av Rörledningssträckningens längd uppgår till cirka kilometer. Sträckningen går från den ryska Östersjökusten, nära Ust-Luga väst om Sankt Petersburg, till landföringen i Tyskland, nära Greifswald. Sträckningen är mer eller mindre parallell med Nord Stream. Landföringsanläggningarna i Ryssland respektive Tyskland kommer att vara separerade från det befintliga naturgasledningssystemet Nord Streams anläggningar. Nord Stream 2 liksom Nord Stream kommer att transportera naturgas via den nya norra naturgaskorridoren från gasfälten på Jamalhalvön, t.ex. från det omfattande naturgasfältet Bovanenkovo. Produktionskapaciteten vid dessa norra gasfält är under uppbyggnad medan fälten från det tidigare utvecklade Urengoy-området, som förser naturgas till Europa via den centrala korridoren, har passerat sina produktionstoppar. Den norra korridoren är och kommer tillsammans med Nord Stream 2 vara effektiva, toppmoderna naturgasledningssystem med ett drifttryck om 120 bar på land och 220 bar vid den ryska landföringen in till Nord Stream 2.

7 7 Nord Stream 2 kommer att designas, konstrueras och drivas i enlighet med den internationellt erkända standarden DNV-OS-F101. Det är en standard med acceptanskriterier för rörledningssystem till havs. Nord Stream 2 AG har engagerat DNV GL, ett världsledande skepps- och offshore s.k. klassningsbolag, för oberoende verifiering och certifiering av projektet. DNV GL kommer att granska alla faser i projektet och bekräfta när rörledningssystemet är redo för idrifttagning. Vidaretransport av naturgasen från Nord Stream 2 till det europeiska gasnätet kommer att säkras genom dels uppgradering (NEL rörledningssystem), dels via ny planerad kapacitet (EUGAL rörledningssystem), vilka utvecklas parallellt av separata naturgasledningsoperatörer (TSO). Med anledning härav kommer infrastrukturen nedströms projektet att kunna leverera gas till såväl Tyskland och nordvästra Europa, som till centrala och sydöstra Europa via knytpunkter i Baumgarten, Österrike, vilket kommer att kunna komplettera leveransen av naturgas via den s.k. södra korridoren. Detta kommer att förstärka EU:s gasinfrastruktur, dess knytpunkter och marknader samt komplettera befintlig infrastruktur. Det toppmoderna naturgasledningssystemet Nord Stream 2 är som angetts ovan privat finansierat. Projektbudgeten (CAPEX) uppgår till cirka 8 miljarder euro, varav 30 procent kommer att finansieras av bolagets ägare och 70 procent finansieras externt. Information om Bolaget Nord Stream 2 AG bildades för att planera, konstruera och driva naturgasledningssystemet Nord Stream 2. Bolaget är baserat i Zug, Schweiz, och ägs för närvarande av det nederländska bolaget Gazprom Gerosgaz Holdings B.V., ett dotterbolag till PJSC Gazprom. En ägarstruktur av jämlika europeiska och ryska intressen förutses i projektet, vilket är en reflektion av projektets betydelse för det europeiska energibehovet. Naturgasförsörjningen till Europa Inledning Relevansen av naturgas som en primär energikälla i Europa bedöms vara stabil över de kommande decennierna givet nödvändigheten att reducera användningen av kol på grund av klimatfrågan och utfasningen av kärnkraft i stora delar av EU. I ljuset av den minskande inhemska produktionen av naturgas behöver EU redan till år 2020 öka importen av naturgas i syfte att täcka behovet de kommande decennierna. Mot bakgrund av de minskande respektive osäkra framtida leveranserna av naturgas via rörledningar från Norge, Nordafrika och den kaspiska regionen/mellanöstern, behöver det framtida behovet mötas av ytterligare gas via naturgasledningssystem från Ryssland eller via leveranser av flytande naturgas (LNG) från andra globala producenter.

8 8 Utan ett nytt naturgasledningssystem direkt från Ryssland måste säkringen av EU:s importbehov förlita sig på antingen import av LNG i konkurrens med den asiatiska marknaden (Asien har historiskt erbjudit ett högt pris för LNG jämfört med priserna på EU:s marknad) eller på transitländer. Vidare behöver andra risker för energiförsörjningen reduceras med tillgänglig reservkapacitet. Naturgasledningssystemet Nord Stream 2 kommer härvid att kunna leverera en tillförlitlig och hållbar transportkapacitet om omkring 55 miljarder kubikmeter naturgas per år på ett miljömässigt, effektivt och ekonomiskt sätt, säkra det kommande importgapet inom EU samt omedelbart täcka behovet av reservkapacitet. Nord Stream 2 behövs därför snarast. Naturgasens betydelse i den europeiska energimixen Naturgas utgör den näst största källan i den europeiska energiproduktionen och är en viktig komponent i energimixen. Enligt alla större prognoser inom merparten av EU:s medlemsländer kommer energiförbrukningen under de kommande decennierna inte enbart att bygga på förnybara energikällor; trots förnybara energikällors framväxt samt ökad energieffektivitet kommer naturgasen att spela en roll även på medellång sikt. I och med de politiska åtgärder som följer av COP 21 3 för att begränsa kolförbrukningen, liksom de åtgärder för utfasning eller minskning av kärnkraften som har införts i flera av EU:s medlemsländer (och Schweiz), kommer ökningen av förnybar energiproduktion att behöva kompletteras med flexibel gaseldad kraftproduktion med låga utsläpp av koldioxid. Tillgång till naturgasvolymer för EU på nuvarande nivåer och ännu högre kommer med anledning av det ovanstående att vara nödvändig för att säkerställa att EU:s mål för minskning av koldioxidutsläppen nås. Detta särskilt när man samtidigt efterföljer de politiska besluten om att fasa ut kärnkraften i flera av EU:s medlemsländer och för att behålla möjligheten att göra transportsektorn mindre beroende av olja. Utan erforderliga reserver av naturgas (för att möta dels det ökade importbehovet, dels möjliggöra utfasning av mer klimatpåverkande energikällor) äventyras den övergripande energisäkerheten samt förverkligandet av ambitionen att minska utsläppen av koldioxid. Prognos kring efterfrågan på naturgasmarknaden och produktionen inom Europa Det finns ett flertal scenarier kring naturgasens utveckling inom EU. Med utgångspunkt i EU:s referensscenario (baserat på PRIMES) 4, som publicerades i slutet av juli 2016, kan en stabil efterfrågan på naturgas förutses inom EU. Härvid kan även noteras att bedömningen av efterfrågan på naturgas inom EU inte innefattar den gas som importeras av Ukraina från EU:s inre marknad. Ukraina har under flera kvartal importerat naturgas främst från väst. Infrastruktur som möjliggör gasleveranser från Slovakien till 3 COP 21: Konferens mellan parterna i FN:s ramkonvention om klimatförändringar. 4 Europeiska kommissionen, EU:s referensscenario 2016: Energy, transport and GHG emissions Trends to 2050, juli 2016.

9 9 Ukraina, oberoende av direkta gasleveranser från Ryssland till väst, och på samma sätt från Polen och Ungern till Ukraina har byggts och är under uppbyggnad. Om man tittar på efterfrågan på gas i EU måste således möjligheten att Ukraina täcker sitt importbehov (upp till 20 miljarder kubikmeter per år) med gas från väst ingå i balansen mellan tillgång och efterfrågan på gas. 5 Sammanfattningsvis när det gäller EU28 samt Schweiz är det rimligt att anta att det kommer att finnas en stabil efterfrågan på gas fram till 2035 i linje med EU:s referensscenario. Ovanpå detta tillkommer ett potentiellt importbehov för Ukraina från EU:s gasmarknad på upp till 20 miljarder kubikmeter per år. Under alla omständigheter finns det därmed, även utifrån antagandet om en stabil efterfrågan på gas, ett tydligt behov av ökad gasimport i EU. Det råder en bred samsyn om att den befintliga inhemska produktionen av naturgas i EU, koncentrerad till nordvästra Europa, minskar. Enligt EU:s referensscenario förutses en minskning av den inhemska europeiska produktionen med mer än 30 procent år 2030 jämfört med dagens situation. Det kan noteras att denna minskning innefattar prognoser om en ökad produktion av skiffergas i Polen, liksom utveckling av nya fynd till havs i Rumänien och på Cypern. Minskningen av gasproduktionen i EU, som förutses i EU:s referensscenario, måste även korrigeras ner ytterligare under perioden mellan 2020 och 2030 i ljuset av ny utveckling och nya insikter i Storbritannien, Nederländerna och Tyskland. EU måste således öka sin import av naturgas för att möta den minskade produktionen. Naturgas i relation till minskade utsläpp av koldioxid m.m. Nord Stream 2 kommer att möjliggöra ökade naturgasleveranser till EU som i sin tur medför ökade möjligheter att använda gas som drivmedel inom transportsektorn, vilket är ett uttalat mål i EU:s politik (i synnerhet inom sjöfarten på floder samt inom den tyngre transportsektorn i syfte att minska föroreningar i form av partiklar i städerna), samt minska utsläppen av koldioxid i syfte att uppfylla EU:s ambitiösa mål i detta avseende fram till 2020 och Stora fördelar på kort sikt när det gäller minskning av växthusgasutsläpp kan vidare uppnås genom att övergå från kraftproduktion baserad på kol och brunkol till gaseldad kraftproduktion. Nord Stream 2 kommer att förse EU med den nödvändiga gaskapacitet som behövs för att stödja en sådan övergång. Nord Stream 2:s bidrag till en hållbar och ekonomisk energiförsörjning i Europa Nord Stream 2 bidrar till ökade konkurrensmöjligheter inom EU samt till ökade konkurrensmöjligheter mellan EU och andra stater och regioner. En överskottskapacitet hos de två Nord Stream 2-rörledningarna fungerar inte enbart som en reservlösning vid tider av osäkerhet kring utbud 5 Oxford Institute for Energy Studies, Russian Gas Transit Across Ukraine Post-2019: pipeline scenarios, gas flow consequences, and regulatory constraints, februari 2016.

10 10 och efterfrågan för EU, utan är även en förutsättning för att skapa konkurrens mellan leverantörer till EU, främst mellan rysk gas som levereras via Nord Stream och globala producenters leveranser av flytande gas (LNG) i konkurrens med Asien. I och med möjligheten att leverera naturgas till knytpunkter för gas i nordvästra Europa, som TTF, Gaspool och NCG, liksom i centrala och östra Europa (Central East European Gas hub (CEGH)) via infrastruktur nedströms Nord Stream, NEL, OPAL liksom EUGAL, bidrar Nord Stream 2 indirekt till anslutningen av dessa knytpunkter. Detta är ett viktigt bidrag för att ytterligare integrera EU:s inre gasmarknad och dess infrastruktur. För att trygga försörjningen av naturgas, samt täcka den befintliga och framtida risken i relation till utbud och efterfrågan inom EU, behövs Nord Stream 2 så snart som möjligt. Ryssland har potentialen att förse EU med ett betydande bidrag till EU:s framtida försörjningstrygghet med tanke på landets omfattande och bekräftade naturgasreserver. Sedan gasexporten till EU-länderna började för mer än 40 år sedan är Ryssland en dokumenterat tillförlitlig leverantör av gas till EU, och har under denna tid uppfyllt sina leveransskyldigheter, även under politiskt utmanande perioder. Härvid kan även noteras att Sverige importerar en inte oansenlig del av sin råolja från Ryssland; under 2014 importerade Sverige cirka hälften av råoljan från Ryssland. 6 6 Se Energimyndighetens hemsida, i fråga om Sveriges import av råolja och drivmedel, data från myndigheten och SCB.

11 11 UTVECKLING AV ANSÖKAN OM UTLÄGGANDE AV TVÅ RÖRLEDNINGAR PÅ KONTINENTALSOCKELN 1 Introduktion till ansökan 1.1 Allmänt Denna ansökan avser utläggande, drift och underhåll av två naturgasrörledningar på den svenska kontinentalsockeln utanför Sveriges territorium enligt 15 a kontinentalsockellagen. Ansökan består av denna ansökningshandling, en teknisk beskrivning jämte underbilaga (se Bilaga A), en miljöredovisning (se Bilaga B) jämte underbilagor, samt en atlas (se Bilaga C). Syftet med denna ansökningshandling är att presentera en överblick av projektet avseende utläggandet, underhållet och driften av de två rörledningarna på den svenska kontinentalsockeln. För en mer detaljerad beskrivning av projektet och dess miljöpåverkan hänvisas till den tekniska beskrivningen och miljöredovisningen med bilagor. 1.2 Den svenska ansökan en del av ett större projekt De två rörledningarna kommer att läggas ut på kontinentalsockeln utanför territorialgränsen till Finland, Sverige, Danmark och Tyskland, samt på kontinentalsockeln inom Rysslands, Danmarks och Tysklands respektive territorium. Detta förutsätter att tillstånd beviljas i nämnda fem jurisdiktioner. Eftersom projektet är gränsöverskridande bör processerna i varje land samordnas för att möjliggöra en heltäckande och fullständig prövning av projektet, samt för att kunna få till stånd ett gemensamt internationellt samråd kring ansökan i enlighet med Esbokonventionen. En samordning enligt ovan förutsätter att de nationella processerna i största möjliga mån synkroniseras och handläggs parallellt, så att myndigheter och andra intressenter vid samma tidpunkt kan granska och lämna synpunkter på projektet och de olika processerna. En parallell handläggning främjar en transparent granskning av projektet, vilket är i linje med bland annat Århuskonventionen. Det bör noteras att den dokumentation som kommer att tas fram i enlighet med Esbokonventionen planeras att skickas ut på en publik remissrunda under inledningen av år För att möjliggöra att den svenska ansökan kan skickas ut på en publik remissrunda vid samma tidpunkt som övriga ansökningar samt den s.k. Esbodokumentationen, behöver den nu aktuella svenska ansökan till regeringen lämnas in innan dokumentationen enligt Esbokonventionen har blivit färdigställd, och innan ansökningarna i de andra länderna har lämnats in. Anledningen till detta är att det i den svenska tillståndsprocessen ingår ett så kallat administrativt remissförfarande, med fokus på vilken ytterligare dokumentation som sökanden (Bolaget) eventuellt behöver ta fram innan en projektansökan blir publik. Av denna anledning kommer den svenska ansökan att bli den första som lämnas in av Nord Stream 2-projektet. Övriga jurisdiktioner planerar att lämna in sina respektive ansökningar i början av år 2017.

12 12 2 Den rättsliga regleringen 2.1 Internationell rätt havsrättskonventionen De två rörledningarna kommer för svenskt vidkommande att läggas ut på kontinentalsockeln utanför svenskt territorium. Enligt artikel 79.1 i Förenta Nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 (nedan havsrättskonventionen ) har alla stater rätt att lägga ut undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln. Enligt artikel 79.2 i konventionen får en kuststat inte hindra utläggandet eller bibehållandet av en kabel eller rörledning, låt vara att en kuststat har rätt att vidta skäliga åtgärder för att exempelvis begränsa och kontrollera föroreningar från en rörledning (dock inte från kablar). En stat har däremot inte rätt att uppställa andra eller mer omfattande krav eller villkor för utläggandet av en rörledning än vad som följer av internationell rätt. 2.2 Nationell rätt kontinentalsockellagen Svensk lagstiftning är som huvudregel inte tillämplig på verksamheter utanför Sveriges territorium, om inte annat uttryckligen stadgas i svensk författning som utfärdats med stöd i internationell rätt. Sverige har implementerat ovannämnda bestämmelser om utläggandet av kablar och rörledningar på kontinentalsockeln enligt havsrättskonventionen genom 15 a kontinentalsockellagen. Enligt 15 a kontinentalsockellagen krävs för utläggande av rörledningar på kontinentalsockeln utanför svenskt territorium tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. En ansökan om tillstånd ska enligt 4 a kontinentalsockelförordningen (1966:315) innehålla uppgift om rörledningarnas sträckning på kontinentalsockeln samt uppgift om de åtgärder som sökanden anser behövs för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningarna. De nämnda kraven är uttömmande. 15 a kontinentalsockellagen innehåller ingen hänvisning till bestämmelserna i miljöbalken beträffande exempelvis samråd och upprättandet av en miljökonsekvensbeskrivning. Av den anledningen är de svenska bestämmelserna om samråd eller kravet på att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning inte direkt tillämpliga på projektet. Den logiska anledningen till detta torde vara den begränsade möjlighet en kuststat har att faktiskt överpröva ett projekt avseende utläggandet av kablar och rörledningar på kontinentalsockeln (jfr. artikel 79.2 i havsrättskonventionen). Ovanstående resonemang vinner stöd i praxis, och har även bekräftats av den svenska regeringen, bland annat i det pressmeddelande som gavs ut i samband med att tillstånd lämnades för projektet Nord Stream samt i själva tillståndsbeslutet för det projektet där regeringen exempelvis angav att prövningen av ansökan är begränsad i jämförelse med projekt innanför svenskt territorium, och att det givna tillståndet har stöd i internationell rätt (som ger en entydig rätt att lägga ut rörledningar på kontinentalsockeln).

13 13 Oaktat det ovanstående har Bolaget ändå beslutat att tillsammans med ansökan inge en motsvarighet till en miljökonsekvensbeskrivning (miljöredovisningen, bilaga B) i syfte att presentera en heltäckande bild av projektet på svensk kontinentalsockel och dess potentiella miljö- och hälsopåverkan. Miljöredovisningen motsvarar och innehåller samtliga delar som ska ingå i en miljökonsekvensbeskrivning enligt MKB-direktivet och Esbokonventionen. Bolaget har även valt att genomföra nationella och internationella samråd, samt planerar att, som framgått ovan, tillsammans med övriga jurisdiktioner fortsätta med publika samråd i enlighet med Esbokonventionen under år Bolaget kommer inför dessa samråd att ta fram dokumentation som beskriver projektet i dess helhet, den s.k. Esbodokumentationen. Dokumentationen, som tas fram i samråd med ansvariga myndigheter runt Östersjön, kommer att färdigställas till inledningen av år Villkor och åtaganden Bolaget har föreslagit att tillståndet ska förenas med ett villkor som skyddar möjligheterna att använda och reparera redan befintliga undervattenskablar och rörledningar. Villkoret är ett standardvillkor i samband med tillstånd till utläggande av kablar och rörledningar på kontinentalsockeln. Enligt kontinentalsockellagen (och havsrättskonventionen) kan ett tillstånd också innehålla villkor för att möjliggöra utforskning av kontinentalsockeln och utvinning av dess naturtillgångar samt villkor som behövs för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningar. Eftersom detta inte är aktuellt beträffande Nord Stream 2, det vill säga att projektet skulle hindra utforskning och utvinning eller ge upphov till förorening från rörledningarna, har inga sådana ytterligare villkor föreslagits av Bolaget. Däremot kommer Bolaget, utöver det föreslagna villkoret, att följa vissa särskilda åtaganden för att exempelvis säkerställa att projektet inte kommer att medföra risk för negativa konsekvenser för miljön i Östersjön och för att skydda sjöfarten och andra tredjepartsverksamheter. Beträffande frågan om åtaganden och villkor, se vidare under avsnitt 6 nedan. 3 Rörledningarnas sträckning De sökta sträckningarna för respektive rörledning framgår av bilagan till den tekniska beskrivningen. Ansökt sträckning för respektive rörledning består av en korridor om 400 meter 200 meter på vardera sidan om respektive sträckningskoordinater inom vilken respektive rörledning kommer att placeras. Anledningen till att ansökan omfattar en korridor är för att föremål, genom exempelvis bottentrålning eller annan oförutsedd händelse, kan ha kommit i vägen för den planerade sträckningen efter det att bottenundersökningarna i projektet genomfördes. Om sådana föremål påträffas behövs en flexibilitet i att kunna justera den planerade sträckningen. Detta är också av betydelse

14 14 för att kunna begränsa en eventuell påverkan på tumlare och andra ljudkänsliga arter, eftersom att projektet i möjligaste mån kan undvika att röja stridsmedel genom att inom korridoren justera sträckningen. Detta särskilt i förhållande till den södra delen av svensk ekonomisk zon och kontinentalsockel där tumlare uppehåller sig under delar av året. Med anledning härav är det påkallat att ha möjlighet att kunna göra mindre justeringar av sträckningen inom ansökta korridorer. Det bör emellertid noteras att inga minor eller andra stridsmedel har hittats i dessa känsliga områden samt att de miljöstudier som har genomförts har tagit hänsyn till att rörledningarna kan placeras var som helst inom respektive rörledningskorridor. Sträckningen utgörs enligt ovan av två korridorer; en västlig och en östlig korridor. Rörledningarna kommer att läggas ut i princip parallellt, med ett avstånd mellan ledningarna om normalt cirka 100 meter de ansökta korridorerna överlappar således varandra längs stora delar av sträckningen. Rörledningarna kommer att läggas ut i princip parallellt med Nord Streams två befintliga rörledningar, med ett minsta avstånd mellan de två systemen om cirka 500 meter. För mer exakta uppgifter om rörens placering m.m. hänvisas till den tekniska beskrivningen. När rörledningarna väl är utlagda kommer rörledningarnas exakta positioner inom ovan angivna korridorer att meddelas berörda myndigheter, allt i enlighet med Bolagets föreslagna åtagande (se åtagandeförslag (d)). 4 Teknisk beskrivning 4.1 Allmänt Nedan presenteras en kort sammanfattning av projektets tekniska aspekter. För en mer detaljerad redogörelse hänvisas till den tekniska beskrivningen, bilaga A. Rörledningarnas respektive längd på den svenska kontinentalsockeln är cirka 510 km (den totala sträckningen på kontinentalsockeln mellan Ryssland och Tyskland är cirka km). Avståndet mellan de två nu aktuella rörledningarna kommer, som angetts ovan, att vara cirka 100 meter, men kan på grund av bottenförhållandena variera utmed vissa delar av sträckan. Respektive rörledning kommer att ha en årlig transportkapacitet om omkring 27,5 miljarder kubikmeter naturgas. För detta ändamål kommer cirka betongbelagda stålrör att läggas ut på havsbotten för respektive rörledning, varje stålrör med en längd om cirka 12,2 meter och en vikt om cirka 24 ton vardera. Rörledningarna kommer att ha en inre diameter om mm. Utläggningen av rörledningarna kommer att utföras av för ändamålet specialbyggda läggningsfartyg som, förutom själva utläggandet, även hanterar all svetsning samt kvalitetskontroll av rörledningarna. Rörledningarnas sträckning på havsbotten har bestämts utifrån bland annat rörledningarnas sammanlagda längd (att minimera den totala längden), bottenförhållanden, förekomsten av miljömässigt känsliga områden, militära områden, viktiga sjöfartsleder samt andra områden som

15 15 reserverats för andra ekonomiska intressen och/eller fritidsintressen. En annan viktig aspekt har varit att placera de nu aktuella rörledningarna nära de två befintliga naturgasledningarna (Nord Stream), där så bedöms möjligt och rimligt, för att på så vis minimera påverkan på övriga aktiviteter i Östersjön (såsom exempelvis fiske och sjötransport). Omfattande geofysiska och geotekniska undersökningar har genomförts i syfte att finna en optimerad sträckning med få ingrepp på havsbotten samt för att undvika föremål på havsbotten som exempelvis skeppsvrak och dumpad ammunition eller andra stridsmedel. Vidare har miljöundersökningar genomförts i syfte att kartlägga och jämföra sedimentet på havsbotten och havsbottens biologiska värden längs alternativa sträckningar samt att utreda vilka eventuella miljöeffekter som projektet kan medföra. 4.2 Konstruktion Rörledningarna Rörledningarnas individuella stålrör är cirka 12,2 meter långa. Tjockleken på stålrörens väggar varierar längs sträckan mellan 26,8 mm och 41,0 mm beroende på var rören kommer att läggas ut. Skillnaden i tjockleken motiveras av trycket i rörledningarna; vid den ryska landföringen kommer trycket att vara högre än vid den tyska, vilket motiverar en ökad tjocklek på rörens väggar. Rören kommer invändigt att beläggas med ett epoxy-baserat material för att öka flödeshastigheten i rören. Utvändigt kommer rörledningarna att förses med en korrosionsskyddande beläggning. Denna beläggning kommer i sin tur att beläggas med armerad betong för att ge extra tyngd åt rörledningarna så att dessa vilar stadigt på havsbotten. Betongbeläggningen kommer att läggas på i tjocklekar om mm där tjockleken varierar beroende på stabilitetsförutsättningar längs sträckningen. Därutöver kommer rörledningarna att förses med ett katodiskt skydd i form av offeranoder, exempelvis en aluminiumlegering som aktiveras av indium, som en ytterligare skyddsåtgärd för att garantera rörens kvalitet Utläggning av rörledningarna Utläggandet av rörledningarna kommer att ske med hjälp av två olika sorters rörläggningsfartyg; fartyg som antingen manövreras, förflyttas och positioneras med hjälp av ankare eller fartyg som hålls på plats genom s.k. dynamisk positionering (med hjälp av GPS och propellrar). Valet av fartyg beror bland annat på tillgänglighet samt på eventuella särskilda krav på att en viss fartygstyp bör användas inom ett visst område. Exempelvis är det vid utläggandet av rörledningarna i den södra delen av den svenska ekonomiska zonen en fördel om utläggning sker med hjälp av fartyg som använder dynamisk positionering (bland annat mot bakgrund av att de nya rören helst bör placeras så nära de två befintliga rören som möjligt), medan det längre norrut är möjligt att Bolaget även kommer att använda ankarpositionerat rörläggningsfartyg för utläggandet av rörledningarna.

16 16 De individuella rören kommer att levereras till rörläggningsfartyget där de svetsas samman till en sammanhängande rörledning. De sammanfogade rörledningarna skjuts därefter ut över rörläggningsfartygets akterparti och sänks ned till botten i takt med att fartyget rör sig framåt. Eftersom havsbotten är ojämn kommer det för vissa delar av sträckningen att krävas bottenarbeten i form av dikning eller stenläggning för att hålla rörledningarna på plats. Bottenarbeten kan också komma att krävas vid korsandet av andra kablar eller rörledningar (exempelvis de befintliga Nord Stream-rören) som identifierats på den svenska kontinentalsockeln (se vidare avsnitt 6.4 nedan). Vid utläggningen av rörledningarna kommer en skyddszon att upprättas för att hålla rörläggningsarbetet separerat från övrig sjöfart i området. Samma skyddszoner som tillämpades i Nord Stream-projektet kommer sannolikt att tillämpas, det vill säga en skyddszon om cirka tre kilometer vid användningen av ett ankarpositionerat rörläggningsfartyg. För ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg kommer skyddszonen kring fartyget sannolikt att vara två kilometer. Vidare kommer en s.k. underrättelse till sjöfarande att upprättas och lämnas in till Sjöfartsverket, vilken kommer att vara tillgänglig för alla fartyg som trafikerar Östersjön. Både Sjöfartsverket och Kustbevakningen kommer löpande att hållas underrättade om utläggningsarbetet. Bolaget har även föreslagit ett åtagande i enlighet härmed. Det kan konstateras att utläggningen av de befintliga rörledningarna (Nord Stream) genomfördes som planerat och i enlighet med de förutsättningar som angetts i tillståndet. Härvid kan noteras att projektet, som arbetade aktivt med olika säkerhetsaspekter, hade över 15 miljoner mantimmar utan dödsfall eller allvarliga skador. Den omfattande erfarenheten från Nord Stream-projektet har införlivats i Nord Stream 2-projektet, till exempel genom att företag och experter som var involverade i Nord Stream-projektet till stor del har följt med till Nord Stream 2-projektet Kabel- och rörkorsningar Längs med rörledningarnas sträckning på den svenska kontinentalsockeln kommer sammanlagt sju aktiva kablar (kraft- och telekablar) och två rörledningar (de befintliga Nord Stream-rören) att korsas. Bolaget kommer att använda sig av väl etablerade metoder för att hantera dessa korsningar. Mest troligt kommer s.k. flexibla madrasser att användas vid kabelkorsningarna för att permanent hålla rörledningarna och kablarna separerade. Den här metoden användes även framgångsrikt i Nord Stream-projektet Tidplan Bolaget avser att påbörja utläggningen av rörledningarna under år 2018 för att sedan ta dessa i drift under den senare delen av år 2019.

17 Testning av rörledningarna m.m. Innan rörledningarna tas i drift kommer Bolaget att genomföra tester av ledningarna. Det finns i huvudsak två olika metoder för att kontrollera ledningarna innan de tas i drift; antingen via en s.k. torr testmetod eller genom trycktestning med vatten. Den senare metoden användes för det befintliga naturgasledningssystemet Nord Stream. Metoden innefattar ett s.k. trycktest med filtrerat havsvatten, som tillförs ett syrereducerande ämne för att förhindra rörledningskorrosion (naturligt förekommande i vattnet). Därtill kan vatten komma att belysas med ultraviolett ljus för att reducera mängden bakterier i vattnet. När trycktestningen är klar återförs vattnet till havet. Den torra testmetoden, å andra sidan, innebär att rörledningarna inte kommer att trycktestas med vatten, utan de kontrolleras istället med hjälp av speciella inspektionsdon. Denna metod förutsätter dock att rörledningarna kan läggas ut på ett sådant sätt att inget vatten tränger in i rörledningarna Driftsfasen Driften av rörledningssystemet kommer att övervakas och kontrolleras från ett kontrollrum som troligtvis kommer att vara lokaliserat i Zug eller dess omnejd i Schweiz. Rörledningssystemet är som utgångspunkt konstruerat för att vara underhållsfritt. Invändiga och utvändiga inspektioner av rörledningarna kommer dock att genomföras regelbundet för att upptäcka eventuella skador eller förtida förslitningar på rörledningssystemet. Utvändiga inspektioner inbegriper bland annat övervakning av rörledningarnas position, förhållandena på havsbotten samt det katodiska skyddssystemet. Invändiga inspektioner kommer att utföras med tekniskt avancerade inspektionsdon, s.k. Pipeline Inspection Gauges eller PIG:s. Dessa inspektionsdon är utrustade med mätutrustning som klarar av att upptäcka den allra minsta oregelbundenhet. Om mot förmodan skador eller förslitningar på ledningarna skulle upptäckas, kommer reparationsåtgärder att vidtas Avveckling Bolaget ser ett långsiktigt behov av rörledningarna varför det under överskådlig framtid inte är aktuellt med en avveckling av naturgasledningssystemet. När rörledningarnas förutspådda tekniska livslängd emellertid är uppnådd kommer flödet av naturgas att stängas av och systemet avvecklas. Avvecklingen av rörledningarna kommer att ske antingen genom att rörledningarna avlägsnas från havsbotten eller att dessa lämnas kvar på botten efter det att rören tömts på gas, rengjorts och därefter vattenfyllts. Den rådande uppfattningen är i dagsläget att det är miljömässigt mest fördelaktigt att lämna kvar rörledningar med stor diameter på havsbotten. Den slutliga bedömningen måste emellertid göras i enlighet med de normer för miljöskydd som är i kraft vid den tidpunkt när rörledningarna avvecklas och med beaktande av de tekniska lösningar som vid denna tidpunkt står till buds. Med

18 18 anledning härav har Bolaget föreslagit ett åtagande som innebär att Bolaget i god tid innan avvecklingen ska lämna in en plan till regeringen kring hur avvecklingen föreslås gå till (se åtagande (g)). 5 Nord Stream 2 och potentiell miljöpåverkan erfarenheter från Nord Streamprojektet och dess miljökontrollprogram m.m. 5.1 Inledning Bolaget har låtit genomföra omfattande miljöstudier samt upprättat en miljöredovisning motsvarande en miljökonsekvensbeskrivning rörande projektet och dess potentiella påverkan på miljön i Östersjön. Bolaget har härvid bland annat studerat och bedömt projektets potentiella påverkan på havsbotten och bottenlevande organismer (via grumling och spridning av sediment under anläggningsfasen), fisk, fisklek, marina däggdjur, skyddade områden, sjöfart, utvinnandet av naturtillgångar m.m. Arbetet har föregåtts av ett samråd 2013 med bland annat svenska myndigheter, intresseorganisationer och allmänhet, vilket fortsatte under 2015 och 2016 fram till denna ansökans upprättande. För en fullständig redogörelse av ovanstående hänvisas till miljöredovisningen, bilaga B. 5.2 Erfarenheterna från Nord Stream-projektet Allmänt Såsom framgår ovan är Nord Stream 2 såvitt avser rörens utformning, konstruktionsarbetet samt miljöförhållandena där projektet kommer att genomföras i princip identiskt med det tidigare Nord Stream-projektet. Inför Nord Stream-projektet genomfördes en mängd utredningar och undersökningar beträffande projektets potentiella miljöpåverkan, och efter att tillstånd meddelats övervakades verksamheten i enlighet med ett miljökontrollprogram. Med anledning härav har det nu aktuella Nord Stream 2-projektet stora mängder data och erfarenhet varmed projektet besitter unika förutsättningar att kunna genomföra och presentera en bedömning av projektets miljöpåverkan. I Nord Stream-projektet upprättades som angetts ovan ett miljökontrollprogram bland annat avseende projektets genomförande i svensk ekonomisk zon. Kontrollprogrammet upprättades med utgångspunkt i kraven i miljöbalken och förordningen (1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll (låt vara som sagt att dessa bestämmelser inte formellt var tillämpbara på projektet), samt i samarbete med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, SMHI, SGU samt Kustbevakningen.

19 19 Kontrollprogrammet omfattade bland annat övervakning av potentiella effekter från röjning av stridsmedel samt anläggnings- och drifteffekter på förekomst av fisk längs rörledningen (reveffekter), bottenfauna, vattenkvalitet, Bornholmbassängens hydrologiska förhållanden, ekotoxikologiska effekter på musslor, fiskförekomst inom Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken m.m. Vidare innefattade kontrollprogrammet övervakning av projektets potentiella påverkan på sjöfart, fiske och kulturmiljön. Rapporteringen skedde via ett antal årliga rapporter till de aktuella myndigheterna. Vidare gjordes samtliga rapporter tillgängliga via Nord Stream-projektets hemsida. De genomförda miljökontrollprogrammen var omfattande och kostnaden härför uppgick till cirka 40 miljoner euro mellan åren för projektet i sin helhet Miljöövervakningen i svensk ekonomisk zon Miljöövervakningen i den svenska ekonomiska zonen innefattade som angetts ovan ett stort antal aspekter. En fråga som lyftes i samband med Nord Stream-projektet var risken för sedimentsspridning, speciellt i relation till de närliggande Natura 2000-områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken. Nord Stream undersökte härvid vattenkvalitén innan, under och efter konstruktionsarbetet (där bl.a. dikning förekom), och kunde konstatera att de antaganden som bolaget gjort beträffande sedimentsspridning i miljöredovisningen var konservativa. Den modellering som gjordes inför projektet visade att sediment inte skulle spridas till utkanten av Natura 2000-områdena, vilket alltså sedermera också kunde bekräftas när vattenkvalitén faktiskt undersöktes. Vidare genomfördes även undersökningar avseende bottenfauna, fiskförekomst m.m. före under och efter utläggningsarbetena vid dessa utsjöbankar. Resultatet visade att anläggningsarbetena inte hade någon påverkan på dessa områden. Av miljökontrollrapporterna framgår vidare att inga olyckor eller incidenter i relation till sjöfarten, inklusive fiskefartyg, inträffade under anläggandet av Nord Stream, samt att den faktiska påverkan på sjöfarten i området endast blev liten och kortvarig. Sammanfattningsvis kan utifrån den genomförda miljöövervakningen konstateras att Nord Stream-projektets påverkan på sin höjd var lokal, kortvarig eller obetydlig, samt att de föregående miljöbedömningarna i det projektet var konservativa. Resultaten från den genomförda övervakningen bekräftade således de slutsatser som redan framgick av miljöredovisningen (de utförda miljöundersökningarna), nämligen att effekterna och påverkan på den marina miljön var begränsad till rörledningarnas absoluta närhet. Det kan noteras att nu aktuell miljöredovisning utgår från konservativa antaganden och bedömningar samt inte har förutsett några förändringar rörande miljöpåverkan jämfört med Nord Stream-projektets underlag och erfarenheter under konstruktion och miljöövervakning.

20 20 6 Uppgift om de åtgärder som sökanden anser behövs för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningarna m.m. 6.1 Allmänt Nedan återfinns en beskrivning avseende de aspekter som ska beaktas och bedömas vid prövning av utläggande av kablar och rörledningar på kontinentalsockeln enligt kontinentalsockellagen och dess förordning. 6.2 Förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar från rörledningarna Rörledningarna kommer att anläggas i enlighet med internationell vedertagen standard för havsbaserade installationer. Ett eventuellt läckage av naturgas kommer att upptäckas genom det tryckfall som uppkommer. Vid tryckfall kommer flödet omedelbart att stängas av. Tekniska hjälpmedel för detta kommer att installeras. Vid bestämmandet av om det finns skäl att föreskriva några villkor för att förhindra, begränsa eller kontrollera föroreningar från rörledningarna bör en jämförelse göras med de tidigare projekt som tillståndsprövats (såvitt gäller utläggandet av kablar eller rörledningar på kontinentalsockeln), inklusive Nord Stream. Utifrån denna jämförelse kan konstateras att det inte finns skäl att föreskriva ett villkor för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar i form av läckage av naturgas från rörledningarna. 6.3 Inverkan på möjligheten att utföra undersökningar av kontinentalsockeln och dess naturtillgångar samt möjligheten att utvinna naturtillgångar Utvinning av sand Enligt Sveriges Geologiska Undersökning finns det i Sveriges ekonomiska zon tio områden där utvinning av sand och grus bedöms som lämpligt. Dock har bara ett tillstånd meddelats för utvinningen av sand till havs. Detta tillstånd avser förekomsten vid Sandhammaren längs kusten till Ystads kommun. Denna förekomst ligger inom svensk territorialvatten några kilometer utanför kusten. I närheten av de två nu aktuella rörledningarna ligger potentiella områden för utvinning av sand och grus, nämligen förekomsten vid Södra Midsjöbanken och Salvorev (beläget nordöst om Gotland). Eftersom Salvorev är ett naturreservat kommer någon utvinning av sand troligtvis inte att bli aktuell här. Vidare planeras en vindkraftspark vid Södra Midsjöbanken (och Södra Midsjöbanken kommer därtill högst troligt att bli utpekat som ett Natura 2000-område), varför utvinning av sand inte heller bedöms som troligt här. Det bör noteras att även om dessa områden skulle användas för utvinning av naturresurser, skulle rörledningarnas ansökta sträckningar ändå inte påverka möjligheten att utvinna resurserna. Andra potentiella projekt är belägna på ett sådant stort avstånd från Nord Stream 2-projektet att det inte föreligger någon risk att Nord Stream 2 skulle ha några negativa effekter på utvinningen av sand eller grus i dessa områden.

21 Utvinning av olja och gas Såvitt avser utvinnandet av olja eller gas från den svenska kontinentalsockeln är dessa åtgärder förbjudna enligt 3 kontinentalsockellagen. Med anledning härav kommer det aktuella projektet inte att ha någon negativ påverkan på utvinnandet av olja och/eller gas Framtida undersökningar och utvinning av naturresurser i närheten av rörledningarna Det är endast under konstruktionsarbetet som det kommer att upprättas en säkerhetszon. Säkerhetszonen anläggs endast runt involverade fartyg, och inte runt själva rörledningarna. När väl rörledningarna är utlagda finns således ingen skyddszon runt rörledningarna. Rörledningarna kommer därmed inte, i ljuset av respektive rörlednings bredd, att utgöra något hinder mot framtida undersökningar och utvinning av naturresurser i närheten av rörledningarna. I rörledningarnas omedelbara närhet kan emellertid undersökning och utvinning förutsätta att försiktighetsåtgärder vidtas och överenskoms med Bolaget, allt beroende på undersöknings- och utvinningsteknik (jfr. föreslaget villkor 1). 6.4 Befintliga kablar och rörledningar Längs med rörledningarnas sträckning på den svenska kontinentalsockeln kommer sammanlagt sju aktiva kablar och två rörledningar att korsas. De aktuella kablarna och rörledningarna är följande. Telekabel mellan Sveriges fastland och Lettland (LV-S1), Lattelecom Telekabel mellan Gotland och Lettland (Baltkom), BC Fiber Telekabel mellan Gotland och Litauen (BCS EW), TeliaSonera Kraftkabel (två stycken) mellan Sverige och Polen (SWEPOL), Svenska kraftnät Kraftkabel mellan Lettland och Sverige (NordBalt), Svenska kraftnät Telekabel mellan Finland och Tyskland, (C-Lion), Cinia Group Rörledningar (två stycken) mellan Ryssland och Tyskland, Nord Stream AG Det finns väl etablerade metoder för att hantera kabel- och rörledningskorsningar. Bolaget kommer att inleda en dialog med ägarna av ovan nämnda kablar och rörledningar samt kommer, för det fall anläggandet av Nord Stream 2 riskerar att hindra eller försvåra nyttjandet av kablar och rörledningar, att träffa överenskommelser med dessa om de nödvändiga korsningarna. Villkor i enlighet härmed har föreslagits av Bolaget (villkorsförslag 1). 7 Ärendets handläggning Bolaget hemställer om att ärendet handläggs skyndsamt. Anledningen härför är bland annat att den svenska ansökan, i enlighet med vad Bolaget anfört ovan, bör handläggas parallellt med

22 22 övriga jurisdiktioners ansökningar samt att den publika remissrundan inom ramen för Esbokonventionen är planerad att inledas under det första kvartalet Med anledning härav måste aktuell ansökan skickas ut på s.k. administrativ remissrunda/kompletteringsrunda under hösten 2016, så att Bolaget kan komplettera ansökan med eventuellt ytterligare material om så begärs från remissmyndigheterna. Vidare är projektet av stor vikt för Europas energiförsörjning. Även om Sverige inte nyttjar naturgas annat än i liten utsträckning utgör naturgas den näst största källan i den europeiska energiproduktionen och är därmed väsentlig i energimixen. Mot bakgrund bland annat av att den inhemska produktionen av naturgas i Europa minskar samt att det redan år 2020 finns ett klart behov av ytterligare naturgas till Europa är handläggningen av ärendet angelägen.

23

24