1(9) YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet. skickas till.

Transkript

1 1(9) YTTRANDE Ärendenr: NV Näringsdepartementet skickas till Remissyttrande avseende ansökan om tillstånd enligt lagen (1996:314) om kontinentalsockeln för utläggande av två rörledningar för naturgas i Östersjön, ert diarienummer N2016/05812/FÖF Bakgrund Nord Stream 2 AG (bolaget) har hos regeringen ansökt om tillstånd enligt 15 a lagen (1966:314) om kontinentalsockeln för att lägga ut två rörledningar för naturgas i Östersjön (verksamheten). Rörledningarna sträcker sig från Viborg i Ryssland till Griefswald i Tyskland och löper däremellan genom svensk och finsk ekonomisk zon samt danskt territorialhav. I svensk ekonomisk zon innebär verksamheten nedläggning av 510 km rörledning. Rörledningarna ska användas för transport av naturgas. Naturvårdsverket har av Näringsdepartementet beretts möjlighet att yttra sig över ansökan med bilagor. Naturvårdsverkets ställningstagande Naturvårdsverket anser att bolaget på ett utförligt sätt redovisat miljöpåverkan av den planerade verksamheten. Enligt bolagets bedömning kommer verksamheten inte att ha någon eller endast ringa påverkan på skyddade områden och sjöfågel. Naturvårdsverket bedömer känsligheten för sjöfågel som stor. I området uppehåller sig en stor andel av Europas bestånd av alfågel, ejder, svärta och sjöorre. Dessa arter har minskat kraftigt i antal de senaste åren till följd av människans intensiva nyttjande av Östersjön. Särskilt allvarlig är situationen för de fåglar som utnyttjar området som övervintringsplats, såsom alfågel. Naturvårdsverkets uppfattning är att särskild hänsyn och största möjliga försiktighet bör visas i samband med havsbottenarbete vid nedläggningen av rörledningarna i närhet till Hoburgsbank och Norra Midsjöbanken där fåglarna befinner sig. Detta mot bakgrund av det särskilda ansvar som Sverige har för arten alfågel enligt bl.a. EU:s fågeldirektiv och Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds (EAEWA). Naturvårdsverket anser att bolaget inte i erforderlig utsträckning redovisat säkerhetsåtgärder för att förhindra sådan förorening som kan påverka sjöfågel.

2 2(9) Bolaget har inte heller föreslagit att miljöövervakning ska ske med beaktande av ekotoxikologiska effekter eller påverkan på sjöfågel. Mot bakgrund av ovan anser Naturvårdsverket att ett beslut om tillstånd bland annat bör innehålla villkor om: att havsbottenarbeten inte får påbörjas innan bolaget redovisat det platsspecifika utförandet av havsbottenarbetet längs sträckningen för rörledningarna vid Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken däribland metoder (exempelvis tyngdförstärkning av rör) för att begränsa spridning av sediment vid havsbottenarbete. att bolaget ska ha ett kontrollprogram för övervakning av verksamheten under anläggningsfasen samt under den tidigare delen av driftfasen. Detta bör lämpligtvis utformas på samma sätt som gjort i villkor 7 i regeringens beslut om tillstånd avseende NSP, N2008/147/FIN, daterat att omgivningsstörningar från det planerade anläggningsarbetet ska kontrolleras av bolaget. Kontrollen bör bl.a. omfatta sedimentspridning i samband med anläggningsarbeten och miljöpåverkan från denna t.ex. i form av effekter på musselbankar, samt hela projektets inverkan på växtlivet och fågel-, fisk- och däggdjurspopulationer som förekommer inom och i anslutning till verksamhetsområdet. att grumling, som orsakas av havsbottenarbeten i samband med nedläggning av rörledningarna, högst får uppgå till riktvärde 15 mg/l vid gränsen för områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken. Bolaget bör vara skyldigt att avbryta arbetet så snart bolagets egenkontroll visar att gränsvärdet överskridits och arbetet bör inte få påbörjas förrän åtgärder vidtagits som säkerställer att gränsvärdet inte överskrids. Skäl för Naturvårdsverkets ställningstagande Bolagets planerade verksamhet I den svenska ekonomiska zonen innebär verksamheten nedläggning av 510 km rörledning. För att motverka instabilitet planeras dikning för 72,4 km samt stenläggning vid ca 200 platser. Cirka 2,5 km rörledning läggs per dag under 24 h/dygn och området kommer att trafikeras av 5-6 fartyg per dygn som deltar i rörläggningen i totalt 112 dagar. Dikningen skapar en 1,5 meter djup ränna i sediment på havsbotten. Rörledningarna har en föreslagen sträckning som skär 140 km genom Natura 2000-området söder om vid Gotland, Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken, SEZZ Störningar från fartyg som deltar i rörläggningen kommer pågå upp till 56 dagar för varje rörledning. Bolagets bedömning av verksamhetens miljöpåverkan Bolaget har bedömt konsekvenserna på fåglar och skyddade områden som inga eller försumbara. För skyddade områden baserar bolaget inte sina slutsatser på en bedömning av hela det i december 2016 beslutade Natura 2000 området utan enbart de tidigare beslutade två mindre Natura 2000 områdena. För fågel har bolaget bedömt känsligheten som stor, men trots detta i sin övergripande

3 3(9) bedömning av konsekvenser redovisat påverkan som ingen eller försumbar. Bolaget har inte föreslagit några villkor för sin verksamhet för att förhindra förorening då de menar att det inte alls behövs (p 2.3 i ansökan). Bolaget har endast angett att verksamheten kommer att genomföras i huvudsak i enlighet med vad som angetts i ansökan. Bolaget har inte heller redovisat försiktighetsmått för att minska miljöpåverkan vare sig vad gäller avgränsning i tid eller begränsning av halter för suspenderat material eller tekniska lösningar för minskad spridning av sediment. Bolaget har också angett att de inte ser något behov av utredning eller miljöövervakning avseende sjöfågel och ekotoxikologiska effekter. Naturvårdsverkets bedömning av prövningens omfattning Eftersom rörledningarna enbart förläggs på kontinentalsockeln inom Sveriges ekonomiska zon är Sveriges jurisdiktion inte total. Sverige har dock både de rättigheter och skyldigheter som tillförsäkras en kuststat genom folkrättsliga åtaganden enligt FN:s havsrättskonvention (United Nations Convention on the Law of the Sea). Genom artikel 79 i havsrättskonventionen tillförsäkras alla stater rätt att lägga rörledningar på en kuststats kontinentalsockel inom den ekonomiska zonen. Rätten är inte obegränsad utan kräver tillstånd från kuststaten. Kuststaten får inte godtyckligt hindra nedläggning av rörledningar. Av artikel 79 följer att Med förbehåll för rätten att vidta skäliga åtgärder för utforskning av kontinentalsockeln, utvinning av dennas naturtillgångar och för förhindrande, begränsning och kontroll av förorening från rörledningar får kuststaten inte hindra utläggande eller bibehållande av rörledningar. Konventionen innebär alltså en skyldighet för alla stater att skydda och bevara den marina miljön. Kuststater är ålagda ett särskilt ansvar för att förebygga skadlig miljöpåverkan i dess ekonomiska zon och på dess kontinentalsockel. Rättigheterna och förpliktelserna som följer av artikel 79 i havsrättskonventionen kommer till uttryck i 15 a lagen om kontinentalsockeln som anger att ett tillstånd förenas med villkor för att förhindra, begränsa och kontrollera föroreningar som kan orsakas av rörledningar. I ett tillståndsbeslut ska den sträckning av rörledningen på kontinentalsockeln som tillståndet avser anges och regeringens prövning ska omfatta en prövning av den ansökta sträckningens lämplighet. Begreppet förorening ska ges en vid tolkning och omfatta alla typer av påverkan på den omgivande miljön som kan orsakas av såväl nedläggningen av en rörledning som av driften av rörledningen. Vad gäller rörledningar är det generellt sett nedläggningen som kan ha störst effekt på den omgivande miljön då havsbottenarbete och omfattande fartygstrafik innebär risk för förorening genom störningar/påverkan på såväl fauna, fisk, däggdjur och fågel samt vattenkvalitet. 1 1 Kommentar till 15 a, Zeteo, och Proposition 1995/96:140, jämf. med begreppet förorening i artikel 3.8 havsmiljödirektivet förorening: direkt eller indirekt tillförsel till den marina miljön, orsakad av mänskliga aktiviteter, av ämnen eller energi, inklusive av människan orsakat undervattensbuller, som leder till eller sannolikt leder till negativa effekter, exempelvis skador på levande resurser och marina ekosystem, inbegripet minskad biologisk mångfald, folkhälsorisker, hinder för marina verksamheter, inklusive fiske, turism, rekreation och annat legitimt nyttjande

4 4(9) Naturvårdsverket vill framhålla att regeringen ska beakta de skyldigheter som åvilar Sverige vad gäller att skydda och bevara den marina miljön vid prövningen av ansökan enligt 15 a kontinentalsockellagen. En förutsättning för att kunna meddela tillstånd är att det är möjligt att utifrån bolagets egna åtaganden och det redovisade underlaget meddela villkor så att uppkomsten av föroreningar begränsas i erforderlig utsträckning. Rörledningarnas sträckning planeras rakt igenom det N2000 område som beslutats till förmån för såväl utsjöbankarna som habitat som hotade fågelarter, däggdjur och fisk. Verksamheter som på ett betydande sätt kan påverka miljön i N2000-områden kräver normalt tillstånd enligt 7 kap 28 a och b miljöbalken. Detta för att tillse att en verksamhet inte skadar en livsmiljö som avses att skyddas eller medför att skyddade arter utsätts för en störning som på ett betydande sätt kan försvåra bevarandet av arten i området. Det är inte tydligt huruvida bestämmelserna enligt 7 kap och 32 miljöbalken är tillämpliga vid en tillståndsprövning för nedläggning av rörledningar enligt 15 a kontinentalsockellagen. Naturvårdsverket anser att en sådan prövning är förenlig med havsrättsrättskonvention. Bolagets verksamhet kan komma att innebära betydande påverkan på miljön i det aktuella N2000- området. Bolaget har inte ansökt om N2000-tillstånd. För att meddela ett sådant tillstånd anser Naturvårdsverket att det behöver det finnas ett yrkande därom. För att tillförsäkra den marina miljön och de hotade arterna det skydd Sverige är skyldigt att tillförsäkra dem genom havsrättskonventionen, art- och habitatdirektivet, fågeldirektivet och EAEWA är det (i brist på en N2000- prövning enligt 7 kap miljöbalken) nödvändigt att föreskriva villkor så att arterna och deras livsmiljöer får ett sådant skydd som säkerställer deras överlevnad. Med s villkor som begränsar föroreningarna från verksamheten ges förutsättningar för fortplantning och långsiktig överlevnad, det vill säga tillståndet för hotade arter försämras inte. Området Området utgörs av bland annat utsjöbankar, grunda havsområden och rev som tjänar som viktiga övervintringsområden för sjöfågel. Hoburgsbank och Norra Midsjöbanken har utgjort N2000-områden under många år. Regeringen beslutade den 14 december 2016 om utökat skydd för områdena Norra Midsjöbanken och Hoburgsbank med stöd av art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet genom att områdena fördes samman till ett N2000-område 2, som till sin utbredning motsvarar de tidigare områdena samt att det skyddade området utökades till att omfatta ett stort vattenområde mellan bankarna. De marina utsjöbankankarna söder om Gotland utgör en unik resurs för övervintrande populationer av sjöfågel. Vintertid samlas drygt 90 % av av haven, försämrad kvalitet för användning av havsvatten och minskade upplevelsevärden eller rent allmänt försämrad hållbar användning av marina varor och tjänster. 2 N2000-området Hoburgsbank och Norra Midsjöbanken, SEZZ00001.

5 5(9) dykänderna i områden som totalt sett utgör mindre än 5 % av Östersjöns yta. Området skyddas till förmån för såväl tumlare som alfågel, tobisgrissla och ejder. Området är i och med regeringens beslut skyddat i enlighet med 7 kap miljöbalken. Naturvårdsverkets bedömning av miljöpåverkan och nödvändig övervakning och försiktighetsmått i förhållande till sjöfågel De störningar som Naturvårdsverket ser att den planerade verksamheten (nedläggning av rörläggning samt dikning och stenläggning) innebär avser framförallt frisättning av miljögifter och näringsämnen, grumling av vattenkolumnen samt buller och störande aktiviteter. För sjöfågel, som Naturvårdsverket särskilt ansvarar för, innebär detta en rad effekter som kan ha en negativ påverkan på förmåga att bygga upp närings- och energireserver inför kommande häckning. Nedan följer en genomgång av hotbilden mot sjöfågel och då särskilt alfågel samt vilka effekter Naturvårdsverket anser att bolagets verksamhet kan komma att medföra. Sjöfågel Ejder, alfågel, sjöorre och svärta är en grupp fågelarter med likartad ekologisk funktion som minskat markant i antal i Östersjön. Gemensamt för dessa dykänder är att de under vintern lever ute till havs och huvudsakligen livnär sig på de musslor utsjöbankarna tillhandahåller. Det är den övervintrande alfågelpopulationen som minskat mest. Antalet övervintrande alfåglar i de svenska farvattnen har minskat från till 1,4 miljoner 1992/93 till år Minskningen i antalet övervintrande alfåglar är mest markant för områdena öster om Gotland. Alfågeln är en globalt hotad art som till följd av den snabba minskningen klassats som Vulnerable på IUCNs globala rödlista och som Endangered på Helcoms rödlista över hotade arter. Minskningen beror på en komplex hotbild. Östersjöns ekosystem är starkt påverkat av mänskliga aktiviteter och hotbilden mot alfågel beror såväl på fartygstrafik och oljeutsläpp, spridning av miljögifter, som störningar vid exploatering av utsjöbankarna för olika verksamheter. 3 Alfågeln är hotad globalt och det pågår ett omfattande internationellt arbete i syfte att skydda alfågeln. 4 En betydande andel av världspopulationen är beroende av havsområden inom svensk ekonomisk zon för sin långsiktiga överlevnad. Sverige har därför ett särskilt utpekat ansvar för bevarandet av alfågeln. 3 Bevarandeplan för Natura 2000-område Hoburgs bank SE fastställd av Länsstyrelsen i Gotlands län 30 augusti För att minska hotet och på sikt kunna avföra arten från globala rödlistan antog AEWA (Agreement on the Conservation of African-Eurasian Migratory Waterbirds) en så kallad International Single Species Action Plan för bevarandet av alfågel.

6 6(9) Miljöfarliga ämnen i sediment Den planerade dikningen i sediment omfattar en sträcka upp till 72,4 km inom Natura 2000-området. Bolaget har i sin miljöbeskrivning angett att en volym på m 3 havsbotten kommer att påverkas av dikningsarbetet. I det kompletterande material som inkom i februari 2016 anges dock att denna volym förväntas uppgå maximalt till m 3 (mängden är dock inte fastställd). Det är viktigt att bolaget innan verksamheten påbörjas redovisar en slutlig beskrivning av omfattningen av och en tidsplan för anläggningsarbetena vid Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken. Dikningen av sediment skapar en 1,5 meter djup ränna över havsbottensyta där historiska sedimentavlagringar blottläggs. Utifrån områdets sjöfartsrelaterade historik finns anledning att tro att dessa sediment innehåller högre halter av miljögifter. Naturvårdsverket anser inte att riskerna för exponering av miljöfarliga ämnen är begränsade till den spridning som bolaget estimerat och tidpunkten för bolagets planerade aktiviteter. Den blottläggning av sediment som dikningen utgör innebär en framtida risk för okontrollerad spridning av miljögifter på grund av naturliga orsaker som vinterstormar och negativ miljöpåverkan. Den miljöövervakning som genomfördes i samband med anläggningen av NSP kunde inte helt utesluta att metaller och tennorganiska föreningar spreds i samband med dikningen. 5 Det är därför av stor vikt att bolaget utför egenkontroll och övervakning samt att försiktighetsmått föreskrivs. Försämrad födokvalitet Naturvårdsverket har i kompletteringsyttranden tidigare efterlyst att bolaget ska inkludera effekten på kvalitén på musslor som födoresurs och samverkande effekter från bolagets olika påverkansområden i sin miljöbedömning. Det är viktigt att säkra kvalitén på musselbankarna söder om Gotland då dykfåglar under vinter och vår bygger upp sina närings- och fettreserver inför äggläggning och ruvning. Som en del av en komplex hotbild, har det hos ejder påvisats brist på essentiellt vitamin, B (tiamin) 6. Avmagring samt parasitbelastning rapporteras hos fåglar då de lämnar sina övervintringsområden i södra Östersjön. 7 Detta tyder på att det habitat som Östersjöns marina utsjöbankarna utgör är mycket sårbart. Havsbottenarbete av den typ som kan förväntas i samband med anläggningen av NS2 (grumling och sedimentering, frisättning av närings- och miljöfarliga ämnen samt förändringar i ljus och temperaturförhållanden) kan påverka bildandet av naturprodukter som exv. tiamin och fenolära substanser vilka vid långvarig exponering kan leda till minskad energiproduktion och få påföljande avmagringseffekter. Avmagring och försämrad hälsostatus också medföra att könskvoten hos fåglarna påverkas eftersom fågelhonorna är de som drabbas hårdast av energiförlust i samband med häckning. En skev könsfördelning innebär en mer långsiktig effekt på fågelpopulationernas framtida utveckling. 5 Monitoring of ecotoxicological effects in Sweden Monitoring report. Nord Stream document no.:g-pe-ems-rep-192-m11mr1mu-a. 6 Balk, L., Hägerroth, PA., Gustavsson, H mfl. Widespread episodic thiamine deficiency in Northern Hemisphere wildlife. Sci. reports 6: Personlig kommentar från Torsten Mörner, statsveterinär, Statens Veterinärmedicinska Anstalt.

7 7(9) Samverkande effekter från bolagets verksamhet Både vad gäller tid och rum, innebär bolagets aktiviteter en rad av aktiviteter som påverkar fåglarnas förmåga att dyka efter föda, vila och tillgodogöra sig föda av god kvalitet. Enskilt samt i samverkan kan dessa faktorer ha en avgörande effekt på fågelpopulationernas möjligheter att lagra näring inför häckningssäsongen vilket kan resultera i en nedsatt reproduktionsframgång. Havsbottenarbetet i samband med nedläggningen av rörledningarna innebär en grumling av vattenmassan vilket kan försämra sjöfåglarnas förmåga att söka föda. Närvaro av fartyg vid anläggningsarbetet innebär en störning, både vad gäller buller och visuellt. I bolagets miljöbedömning beräknas en störningszon på 400 meter från rörledningen för alfågel. Vid miljöövervakning i samband med nedläggningen av NSP i Tyskland observerades ett högre undvikande beteende hos alfågel med flyktbeteende på ca 3,5 km avstånd från konstruktionsarbetet 8. Störningen från NSP aktiviteter kunde dock inte separeras från övrig kommersiell trafik men slutsatsen var att aktiviteten bidrog i form av extra störningskälla. Kumulativa effekter från olika verksamheter NSP2-projektets påverkan kan ha en betydande kumulativ påverkan i form av kombinerad påverkan från andra aktiviteter. I sin miljöredovisning definierar bolaget de rumsliga gränserna för en sådan bedömning till ett avstånd på 20 km från rörledningens dragning. Naturvårdsverket vill peka på de projekt som inkluderar flera vindkraftsparker, utvinning av marin sand och grus samt utvinning av råvaror. Verksamheterna innebär spridning av sediment, buller, emissioner samt närvaro av fartyg som kan påverka skyddade områden, fåglar, marina däggdjur, fisk samt bentisk fauna. Tidsmässigt kommer arbetet med nedläggning av rörledningarna att överlappa med anläggningen av vindkraftsparken samt utvinningen av sand. Begränsning av störningar och villkor för att begränsa förorening Det föreligger, som ovan beskrivits, en hotbild mot de övervintrande populationerna av sjöfågel och då i synnerhet alfågeln. Aktiviteterna påverkar även livsmiljön för marina däggdjur, fiskar och blötdjur. Åtgärder som riskerar att skada det övervintrande beståndet kan innebära skada på populationsutvecklingen för alfågel. Det är därför viktigt att Sverige inte tillåter åtgärder som kan påverka artens bevarandestatus utan att Sverige gör det som är möjligt för att skydda de utpekade arterna. Då Naturvårdsverket anser att spridningen av sediment och miljögifter är en viktig orsak till hotbilden mot alfågeln anser vi det viktigt att kontrollera och i största möjliga utsträckning begränsa grumling och spridning av sediment vid anläggningsarbetet. Bolaget har underskattat den sammanlagda effekten på sjöfågel i den slutliga bedömningen av enskild och samverkande påverkan på sjöfågelfågelpopulationerna och därmed heller inte föreslagit några villkor för 8 Nord Stream: Results of Environmental and social monitoring Document-No. G-PE-PER-MON

8 8(9) sin verksamhet för att förhindra förorening. Det behövs begränsning av halter för suspenderat material och tekniska lösningar för minskad spridning av sediment. Utifrån bolagets redovisade underlag och slutsatser, tidigare genomförda kontrollprogram och förhållanden i Östersjön anser Naturvårdsverket att ett tillstånd bör förenas med villkor avseende egenkontroll och övervakning samt försiktighetsmått och skyddsåtgärder för att bolaget dels ska kontrollera eventuell miljöpåverkan och dels begränsa den. För att minimera störningarna på sjöfågelbeståndet är det viktigt att i möjligaste mån undvika sedimentspridning. Detta kan göras genom att begränsa mängden dikning i sedimenten. Det är därför viktigt att bolaget innan verksamheten påbörjas redovisar en slutlig beskrivning av omfattningen av och en tidsplan för anläggningsarbetena vid Hoburgs Bank och Norra Midsjöbanken. Det är därvid av betydelse att bolaget utreder och redovisar möjliga åtgärder för att minska sedimentspridning (så som tyngdförstärkning av rör). Särskild hänsyn behöver visas alfågel och övriga fågelarter som övervintrar i havsområdena vid och kring Hoburgs bank samt Norra och Södra Midsjöbankarna. Naturvårdsverket föreslår ingen begränsning i tiden till skydd för sjöfågel eftersom hänsyn också måste tas till tumlare, fisk och blötdjur. Eftersom verksamheten föreslås bedrivas under den mest känsliga tiden för övervintrande sjöfågel är det av särskild vikt att anläggningarbeten kopplade till utplacering och dikning för rörledningen inom Natura 2000-området söder om Gotland övervakas och kontrolleras med beaktande av ekotoxikologiska effekter och påverkan på sjöfågel. Bolagets egenkontroll av verksamheten bör omfatta den faktiska sedimentspridningen i samband med havsbottenarbeten. Sådan övervakning är viktig för att tidigt upptäcka hög sedimentspridning i riktning mot bankarna och kunna vidta åtgärder som att pausa havsbottenarbetet. Egenkontrollen bör också omfatta miljöpåverkan från av sedimentspridning, t.ex. i form av effekter på musselbankar, samt hela projektets inverkan på växtlivet och fågel-, fisk- och däggdjurspopulationer som förekommer inom och i anslutning till verksamhetsområdet. Mätmetod och tillvägagångssätt bör regleras i kontrollprogram. I enlighet med bolagets åtagande bör ett kontrollprogram för övervakning av verksamheten under anläggnings- respektive den tidigare delen av driftsfasen för respektive rörledning tas fram i samråd med Kustbevakningen, SGU, Naturvårdsverket, Sjöfartsverket, Transportstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt SMHI (åtagande e i ansökan). Utformningen bör vara klar innan anläggningsarbetet påbörjas. För att minimera sedimentsspridningen och blottläggningen av sediment bör föreskrivas om försiktighetsmått så att dikning bara sker där andra alternativ inte är möjliga. Grumling orsakad av nedläggning av rörledningarna vid gränsen för områdena Hoburgs bank och Norra Midsjöbanken bör högst få uppgå till riktvärde 15 mg/l.

9 9(9) Det saknas statiskt säkerställda effekter från studien gällande ekotoxikologiska effekter på musslor som genomfördes inom miljöövervakningen för NSP. Därför anser Naturvårdsverket att miljöövervakning behövs gällande vattenkvalitet och att den ska avse övervakning av spridning av miljöfarliga ämnen samt ekotoxikologiska effekter. Sammanvägd bedömning De två rörledningarna kan läggas ned inom det område som bolaget föreslagit. Eftersom nedläggningen skär igenom ett N2000-område och eftersom det inom området finns en omfattande (men minskande) sjöfågelpopulation behövs ytterligare villkor än som föreslagits och som ryms inom bolagets egna åtagande. Också en N2000-prövning skulle tillgodose det behovet. Det är viktigt att skyddsvärdena i N2000-området upprätthållas och förutsättningarna för sjöfågelpopulationen följa Sveriges åtaganden för att skydda den. Beslut om detta yttrande har fattats av generaldirektör Björn Risinger. I den slutliga handläggningen har deltagit avdelningschefen Lena Callermo, föredragande, enhetschefen Patrik Havermann, handläggaren Elin Dahlgren samt miljöjuristen Emma Sjöberg. Björn Risinger Lena Callermo Kopia sänds till Miljö-och energidepartementet