Säker gasförsörjning för Europa

Transkript

1 BAKGRUNDSINFORMATION Säker gasförsörjning för Europa Utläggning och drift av Nord Streams rörledning Juni 2008 Anläggandet av Nord Streams rörledning genom Östersjön ett av de viktigaste europeiska infrastrukturprojekten på senare år kommer att påbörjas under Den kommer att bestå av två ledningar som var och en har en total längd av km. Tillsammans har de en kapacitet som uppgår till 55 miljarder kubikmeter per år. Europas behov av importerad gas beräknas öka med omkring 200 miljarder kubikmeter till år 2015 och Nord Stream kommer att täcka ca 25 procent av denna nya efterfrågan. När den står klar 2012 kommer denna rörledning genom Östersjön att binda samman världens största gasreserver, i Ryssland, med det europeiska gasledningsnätet och därigenom säkra kontinentens försörjning med naturgas under de kommande decennierna. Nord Streams system genomgår nu en minutiös planering ned till minsta tekniska detalj. Planeringen omfattar allt från att genomföra riskbedömningar till att bestämma ledningens exakta sträckning på havsbotten, från val av material för rörledningen till den tekniska konstruktionen som ska säkerställa ett driftsäkert system. Rören Rören till ledningen kommer att tillverkas av höghållfast stål enligt DNV 1 Offshore Standard OS-F 101. Rörväggen kommer att variera i tjocklek från ungefär 26.8 till 41.0mm i enlighet med det fallande trycket längs ledningens sträckning. På insidan kommer rören att täckas med en friktionsdämpande beläggning för att förbättra deras prestanda. På utsidan kommer de att täckas med en rostskyddsbeläggning. För att ge rören extra vikt och säkerställa att de vilar stabilt på havsbotten kommer de att täckas med ett lager cement, 60 till 110mm tjockt. Varje rördel är 12m lång. Oberoende kontroller och kvalitetskontroller kommer att genomföras av både leverantörerna och oberoende rörledningsexperter såväl som av experter från Nord Stream AG för att garantera att rörledningen kan motstå det höga inre trycket på över 200bar. Under tillverkningen kommer rören att besiktigas grundligt med ickeförstörande metoder som ultraljudsprovning, provning med magnetpartiklar och röntgenundersökningar för att upptäcka möjliga materialdefekter som inte är synliga från utsidan. Man kommer även att fortlöpande testa stålmaterialets mekaniska egenskaper under tillverkningen av 1 Det Norske Veritas (DNV) är en oberoende stiftelse som har sin bas i Oslo och arbetar med att skydda liv, egendom, och miljön. Den identifierar och bedömer risker inom sjöfart, energi- och transportbranscherna samt bistår med rådgivning om riskhantering. DNV har en särskild forskningsavdelning som har stärkt och utvecklat tjänster, regler och branschstandarder. Många av de tekniska lösningar som tagits fram av DNV har varit så exakta att de har bidragit till att fastställa internationellt erkända standarder. 1

2 rören. Därigenom kan man säkerställa att endast rör med specificerad styrka och materialseghet kommer att användas. Vart och ett av de färdiga rören kommer slutligen att genomgå ett antal kvalitetskontroller innan de släpps vidare från fabriken. Som ett led i denna process kommer varje rör att fyllas med vatten upp till ett tryck som ligger avsevärt över det högsta drifttrycket. Undersökningar av havsbotten och teknisk projektering Innan konstruktionsarbetet påbörjas kommer en noggrann undersökning av havsbotten att genomföras längs rörledningens hela sträckning för att söka efter potentiella hinder. Sidotittande sonar kommer att användas för att söka efter metallföremål i och på havsbotten. Undersökningar av botten, strömmar, vattentemperaturer och vågparametrar ingår också i undersökningen och är en förutsättning för konstruktionsarbetet. Konstruktionsingenjörerna kommer därefter att bestämma i detalj var havsbotten måste prepareras innan ledningen läggs för att undvika långa fria spann. Vidare kommer det att fattas beslut om var rörledningen måste grävas ned och vad som kan göras för att undvika hinder eller särskilt känsliga områden. Rörläggningen i detalj Stålrören kommer att förses med beläggningar i särskilda beläggningsanläggningar och förvaras på land innan de transporteras till det stora rörläggningsfartyget med rörtransportfartyg. Rörläggningsfartyget har stor lagringskapacitet och besättning och utrustning för att lägga rör dygnet runt så länge väderförhållandena tillåter. Ombord på rörläggningsfartyget kommer rören att inspekteras på nytt med avseende på transportskador innan de får klartecken för svetsning. Rören kommer att sättas samman och svetsas ihop. Varje svetsfog kommer att kontrolleras med ultraljudsprovning för att identifiera eventuella defekter. Godkända svetsfogar täcks med en korrosionsskyddande beläggning. Rörledningen kommer därefter att sänkas ned från fartyget i vattnet via den utläggningsarm ( stinger ) som sitter i rörläggningsfartygets akter och stödjer rörledningen. Därigenom kan påfrestningarna på rörledningen under utläggningen hållas inom kontrollerade och acceptabla gränser. I detalj kommer rörläggningen att gå till på följande sätt: Först kommer två 12m långa rördelar att svetsas samman i en dubbelfogssvetsstation till en 24m lång sektion med en svetssträng från insidan och en från utsidan. Efter svetsning av dubbelfogen kontrollerar den automatiska ultraljudsutrustningen svetsfogen och om den godkänns kommer dubbelfogen att få klartecken för fronten. Alla dubbelfogar kommer att genomgå en mycket noggrann ickeförstörande ultraljudsprovning som granskar varje millimeter av området kring svetsfogen med hjälp av 30 eller fler ultraljudssonder. Därigenom kan man upptäcka och eliminera även de allra minsta defekter i svetsningen. 2

3 De prefabricerade 24m långa dubbelsektionerna transporteras därefter till den centrala monteringsbanan som går under benämningen fronten. Här kopplas dubbelsektionerna samman med rörledningen och svetsas ihop med halvautomatiska maskiner. De många svetssträngarna runtom kommer att svetsas i fem eller sex svetsstationer för att uppnå en hög produktivitet. Även svetsfogarna i fronten kontrolleras noggrant med ultraljudsteknik med 50 ultraljudssonder för att säkerställa att samtliga svetsfogar är felfria. Sedan svetsfogen blivit godkänd får den sin beläggning och nästa 24m-längd kan sänkas ned på havsbotten. Detta görs genom att rörläggningsfartyget dras 24m framåt samtidigt som rörledningen hålls sträckt över utläggningsarmen. Med denna metod kan man lägga mer än 3km rörledning per dag. Under större delen av sin sträckning kommer rörledningen att vila på havsbotten. I några områden i närheten av landföringarna blir det nödvändigt att gräva ned rörledningen och återfylla med sand för att få tillräcklig stabilitet på botten. I några områden, t.ex. områden med tät fartygstrafik som farleder kommer det också att vara nödvändigt att gräva ned rörledningen för att skydda den från kontakt med fartygsankare. På grunt vatten med ett djup mellan 5 och 15m där större rörläggningsfartyg inte kan gå in kommer rörläggningen att utföras med mindre fartyg dock med samma teknik. När rörläggningen är klar kommer ledningen att fyllas med vatten och tryckprovas i minst 24 timmar till ett tryck som är högre än det maximala framtida gastrycket i rörledningen. Detta görs som ett slutgiltigt bevis på att rörledningen har tillräcklig styrka för att transportera gasen vid högt tryck och att den är 100 procentigt läckagefri innan den tas i drift. Därefter kommer rörledningen att tömmas på vatten innan gas för första gången förs in i ledningen. Drift av rörledningssystemet När anläggningsarbetet är klart och alla provningar före och under idrifttagande har genomförts och myndigheterna har gett sitt slutliga godkännande kommer rörledningen att fyllas med gas och den kommersiella driften att ta sin början. För att inleda transporten kommer man att släppa på trycksatt och uppmätt gas vid intagspunkten för Nord Stream-systemet i Viborg, Ryssland. Samtidigt kommer en lika stor mängd gas att tas ut vid systemets leveranspunkt i Lubmin, i närheten av Greifswald, Tyskland. För att garantera att detta flöde kan fungera som tänkt måste rörledningen fyllas med en dämpande gas. Om ingen gas transporteras, t.ex. efter en nedstängning kommer trycket av denna dämpande gas att resultera i ett värde under 170bar, vilket är det lägsta konstruktionstrycket för hela systemet. Trycket får inte sjunka under detta värde ens efter tryckjämvikt efter en viss tid. För att säkerställa att denna mängd dämpande gas inte överskrider maxvärdet kommer man att använda ett 3

4 datorbaserat övervakningssystem för att balansera de volymer som släpps in och tas ut på ett lämpligt sätt. Systemet kommer att fjärrstyras via satellit från en kontrollstation där specialister oavbrutet kommer att hålla systemet under observation dygnet runt. Vid en nödsituation kan de interagera direkt med olika säkerhetsanordningar som t.ex. isoleringsventilerna. Underhållsförfaranden kommer att utarbetas och utföras av särskild Nord Streampersonal för att se till att systemet håller samma höga tillförlitlighet under hela sin drifttid som när det just har tagits i drift. Bland annat kommer man att göra regelbundna körningar med avancerade rens- och inspektionsdon (intelligent pigs) för att kontrollera beträffande korrosion och extern påverkan. Dessa rens- och inspektionsdon är utrustade med ultraljudsgivare med hög upplösning som klarar av att upptäcka till och med de allra minsta oregelbundenheter. Nödvändiga åtgärder kan därefter fastställas utifrån sådana resultat och driftsäkerheten säkerställas. Anmärkningar för redaktörer: Nord Stream är en gasledning för överföring av naturgas som kommer att koppla samman Ryssland och Europeiska unionen via Östersjön. Importen av gas till Europeiska unionen uppgick till 336 miljarder kubikmeter år 2005 och beräknas öka med 200 miljarder kubikmeter till 536 per år till 2015 (källa: Global Insight, 2007). Genom att koppla samman världens största gasreserver med det europeiska gasledningsnätet kommer Nord Stream att täcka ca 25 procent av denna nya efterfrågan. Projektet kommer att vara ett viktigt bidrag till långsiktig försörjningstrygghet och ett test av partnerskapet mellan Europeiska unionen och Ryssland på energiområdet. Nord Stream AG planerar att ta i drift den första av två parallella rörledningar våren Varje ledning är ungefär 1 220km lång, med en transportkapacitet på ca 27,5 miljarder kubikmeter per år. I den andra fasen kommer kapaciteten att fördubblas till omkring 55 miljarder kubikmeter per år. Eftersom Nord Stream är ett gränsöverskridande projekt, skall internationella konventioner och enskilda länders lagstiftning följas i de länder vars territorialvatten och/eller ekonomiska zoner gasledningen passerar. Inför konstruktionsarbetets påbörjan, tas en gränsöverskridande miljökonsekvensbeskrivning enligt internationell lagstiftning (Esbokonventionen) fram för hela gasledningens dragning. Esbokonventionen ålägger staterna att bedöma miljökonsekvenser av vissa aktiviteter redan vid ett tidigt skede i planeringen. Konventionen ålägger även stater att meddela och rådgöra med varandra om alla planerade stora projekt som kan medföra betydande gränsöverskridande miljöpåverkan. Esbokonventionen undertecknades i Esbo (Finland) 25 februari 1991 och trädde i kraft 10 september I november 2006, lämnade Nord Stream över projektinformationsdokumentet till alla berörda länder (vars territorialvatten och/eller ekonomiska zoner Nord Stream passerar) som ett led i det 4

5 formella tillkännagivandet i enlighet med Esbokonventionen. Tillkännagivandet markerade den första fasen av samrådsprocessen under vilken Nord Stream har deltagit i drygt 20 offentliga utfrågningar och ett stort antal möten med berörda myndigheter i de olika länderna. Samråden resulterade i 129 yttranden från såväl privata som offentliga aktörer i Östersjöländerna. Nord Stream AG är ett internationellt konsortium som bildades för planering, konstruktion och drift av den nya planerade offshoreledningen. Gazprom äger 51 procent av andelarna i konsortiet. BASF/Wintershall och E.ON Ruhrgas äger 20 procent vardera. Det Nederländska infrastrukturföretaget N.V. Nederlandse Gasunie äger 9 procent av andelarna. För ytterligare information och för att ladda ner illustrationen av rörläggningen hänvisar vi till /rör-laying.html?&l=0. För ytterligare information var god kontakta: Jens Müller, mobil: Irina Vasilyeva, mobil: E-post: press@nord-stream.com 5