Sektion 7. Miljökonsekvensbedömning
|
|
- Marcus Nilsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sektion 7 Miljökonsekvensbedömning
2
3 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Miljökonsekvensbeskrivning Detta kapitel beskriver bakgrunden till och metodiken vid miljökonsekvensbedömningen. Här redogörs för de krav, som ställs enligt den finska lagstiftningen som gäller miljökonsekvensbedömning, samt hur konsekvenserna har identifierats och integrerats i bedömningen genom hela konsekvensbedömningsprocessen (omfattning). Vidare beskrivs och evalueras även de olika konsekvenserna. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Inledning (kapitel 7.1) ger en överblick över Nord Stream-projektet i relation till miljökonsekvensbedömningar och presenterar strukturen i konsekvensbedömningen i det relevanta kapitlet (kapitel 8). Konsekvenser som har bedömts (kapitel 7.2) ger information om hur omfattningen av de studerade konsekvenserna har fastställts i förhållande till de krav som ställs i den finska lagstiftningen gällande miljökonsekvensbedömning. Metoderna för beskrivning och evaluering av projektets konsekvenser (kapitel 7.3) redogör för hur de bedömda konsekvenserna har beskrivits och hur konsekvensernas betydelse har bedömts överlag. Jämförelse av alternativ (kapitel 7.4) beskriver hur de olika alternativen (se kapitel 6) har jämförts med avseende på betydelsen av konsekvenserna. Konsekvensområde (kapitel 7.5) beskriver omfattningen av de potentiella konsekvenserna längs sträckningen inom det finska projektområdet. Konsekvensområdet fastställs för varje konsekvensobjekt separat.
4 386 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Allmänt Syftet med miljökonsekvensbeskrivningen för Finland är ett utföra en systematisk bedömning av det planerade Nord Stream-projektets konsekvenser för miljön. Miljökonsek vens bedömningen har utförts som ett nationellt förfarande i enlighet med lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning. Målet har varit att bedöma de eventuella miljökonsekvenser som kan uppkomma inom den finska ekonomiska zonen och i viss mån även på finskt territorium, vilka sammantagna utgör det finska projektområdet. Miljökonsekvensbedömningen har utförts för tre separata projektfaser: anläggning, drift och avveckling. Anläggningen av de två rörledningarna, inklusive rörläggning och beredning av havsbottnen, beräknas sammanlagt ta omkring 30 månader. Drifttiden för rörledningarna be räknas vara omkring 50 år. Figur 7.1. Silvertärnor i Finska viken. (Foto: Antti Tanskanen) Miljökonsekvenserna av anläggningen och driften av Nord Stream och jämförelse av alternativen (se kapitel 7.4) behandlas i kapitel 8. Miljöhänsynen vid avvecklingen av rörledningarna behandlas separat i kapitel 10. Slutledningarna av bedömningen sammanfattas i kapitel 11. Åtgärder för att lindra och förebygga konsekvenser (kapitel 13) och ett förslag till uppföljningsplan (kapitel 15) beskrivs utgående från resultaten av bedömningen.
5 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion UPPBYGGNANDEN AV VARJE AVSNITT I MILJÖKONSEKVENS BEDÖMNINGEN (kapitel 8) Översikt En kort beskrivning av utgångsläget. Konsekvensmekanismer Beskrivning av vilka effekter de olika projektverksamheterna kan ha på konsekvensobjektet (det som utsätts för konsekvensen, t.ex. vattenmassan, skyddsområden, sjöfarten) eller på vilket sätt de kan ändra utgångsläget för det. Metoder och bakgrundsdata Beskrivning av det källmaterial och de metoder som använts vid miljökonsekvensbedömningen. Metodologin definierar hur omfattningen av konsekvenserna har fastställts (direkta mätningar, geografiska informationssystem (GIS), tröskelvärden, jämförande studier osv.). Konsekvensbedömningen inbegriper praktiskt taget alltid också en kvalitativ expertbedömning och är således ofta en kombination av kvantitativa och kvalitativa metoder. Konsekvensbedömning av konsekvenser under anläggning och drift Beskrivning av resultaten av konsekvensbedömningen. Konsekvenserna av anläggningen respektive driften diskuteras separat. Beskrivningen behandlar karaktären, storleken och den totala betydelsen av varje konsekvens som är föremål för bedömning. Jämförelse av alternativ Beskrivning av skillnaderna mellan de bedömda alternativen med avseende på deras miljökonsekvenser. Dessa är alternativ 1 (C14), alternativ 2 (C16, Kalbådagrund), underalternativ 1a/2a (söder om Hogland i det finska området) och icke-verkställande av projektet (nollalternativ). Informationsbrist och osäkerheter En beskrivning av eventuella osäkerhetsfaktorer eller utebliven information som kunde ha gjort konsekvensbedömningen mer omfattande och gedigen. Slutsats Beskrivning av konsekvensens storlek, konsekvensobjektets värde och känslighet samt den totala betydelsen av de analyserade konsekvenserna.
6 388 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Konsekvenser som bedömts Miljökonsekvenslagstiftningen i Finland De direkta och indirekta konsekvenserna av Nord Stream-projektet har identifierats och be dömts utgående från kraven i den finska lagstiftningen för miljökonsekvensbedömning. Enligt finsk lag ska konsekvenserna för följande utredas: människors hälsa, levnadsförhållanden och trivsel marken, vattnet, luften, klimatet, växtligheten och organismer samt naturens mångfald samhällsstrukturen, byggnader, landskapet, stadsbilden och kulturarvet utnyttjandet av naturresurserna växelverkan mellan de ovan nämnda faktorerna De konsekvenser som har bedömts inom ramen för Nord Stream-projektet i Finland har fastställts utgående från förteckningen ovan i enlighet med den process som beskrivs i kapitel Konsekvenser av planerad verksamhet och oförutsedda händelser Den finska miljökonsekvensbedömningen har tagit upp konsekvenser av såväl planerad verksamhet som oförutsedda händelser. Genom denna indelning vill man skilja mellan sådana kon sekvenser som mycket sannolikt kan uppkomma och sådana som uppkommer oväntat till följd av oförutsedda händelser. Konsekvenser av planerad verksamhet: konsekvenser som orsakas av planerad eller känd verksamhet (kapitel 8). Denna typ av konsekvenser förväntas uppstå under projektet (t.ex. ökad grumlighet i vattnet till följd av ingrepp på havsbottnen). Konsekvenser av oförutsedda händelser: konsekvenser som orsakas av oplanerade händelser, med andra ord olyckor eller incidenter (t.ex. bränsleutsläpp vid anläggningsarbetena) (kapitel 9). Trots att denna typ av konsekvenser inte förväntas uppstå under projektet bedöms ändå sannolikheten (risken) för konsekvensen. Metodiken för bedömning av konsekvenser av planerad verksamhet inbegriper en uppskattning av konsekvensernas kvalitet, typ, omfattning, reversibilitet och betydelse. Konsekvensens totala betydelse har fastställts genom att relatera dessa variabler till konsekvensens storlek (omfattning och varaktighet). Konsekvenser av oförutsedda händelser bedöms utgående från effekternas betydelse, eller konsekvens, och genom att införa en sannolikhetsfaktor för att händelsen kommer att inträffa.
7 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Identifiering av konsekvenser av planerad verksamhet De potentiella konsekvenserna som tas upp i denna miljökonsekvensbedömning identifieras inledningsvis genom att fastställa vilka projektverksamheter som kan tänkas påverka miljön (inklusive den socioekonomiska miljön). Denna studiefas har krävt detaljinformation om projektet och projekteringen, de olika arbetena som ingår i projektet samt insikt i de grundläggande miljöförhållandena i utgångsläget. En preliminär förteckning över de potentiella konsekvenserna presenterades i bedömningsprogrammet /18/. Förteckningen utarbetades vidare för miljökonsekvensbeskrivningen. Förteckningen över de konsekvenser som bedömts baserar sig på: Projektbeskrivningen: en analys av utformningen av och processerna i projektet gav en klar uppfattning om de arbeten som ingår i projektet. Miljökonsekvensbeskrivningsprogrammet: bedömningsprogrammet och kontaktmyndighetens utlåtande (bilaga VIII) lyfte fram potentiella miljömässiga och socioekonomiska element som kan påverkas inom en viss tidsram och på ett visst avstånd. Berörda parters insatser: åsikterna från bland annat medborgarorganisationer, myndigheter och privatpersoner beaktades vid bedömningen av de aktuella konsekvenserna Sakkunskap: sakkunskapen hos specialister och reglerande organ användes för att fastställa möjliga konsekvenser och hänsyn. Tidigare erfarenhet: erfarenhet från liknande rörledningsprojekt underlättade identifieringen av konsekvenserna. Potentiella konsekvenser: potentiella konsekvenser av både planerade och oförutsedda händelser kunde identifieras genom växelverkan mellan projektet och miljön. En matris över möjlig växelverkan mellan de identifierade projektverksamheterna och miljöobjekten har utarbetats för de tre huvudfaserna av projektet (tabell 7.1). På detta sätt var det möjligt att ta upp en specifik effekt i miljökonsekvensbedömningen om det förelåg risk för kon sekvenser på ett miljöobjekt. Vid identifieringen har man beaktat den projektverksamhet som planerats för projektområdet i Finland (utmärkt med F i tabell 7.1).
8 390 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 Tabell 7.1. Matris över konsekvensobjekten i den finska miljökonsekvensbedömningen. Interferens mellan en projektverksamhet och ett konsekvensobjekt (= potentiell konsekvens) som har uppdagats vid identifieringen av konsekvenser har märkts med X. Identifieringen hänför sig endast till den planerade verksamheten inom det finska projektområdet (kolumnerna märkta med F). De sociala konsekvenserna hänför sig till människors uppfattning om hela projektet. Medborgarnas välbefinnande täcker således all verksamhet. Under slutskedet av den här miljökonsekvensbedömningen har Nord Stream AG anmält att företaget delvis kommer ersätta användningen av ankarpositionerat rörläggningsfartyg med ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg som inte behöver ankare för manövrering. Enligt planerna ska ett dynamiskt positionerat rörläggningsfartyg användas för anläggningen av de första 300 kilometrarna från Ryssland av de båda rörledningarna (sydöstra och nordvästra lendningarna, KP 0-300). MKB:n har dock genomförts enligt den värsta tänkbara situationen (worst-case-scenario), vilket betyder att bedömningen grundar sig på antagandet att hela anläggningen av de båda rörledningarna ska genomföras med ankarpositionerat fartyg. Preliminära miljösynpunkter beträffande röjningen av krigsmateriel och tunnor i ankarkorrido-
9 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion ren presenteras i bilaga XII. Den egentliga konsekvensbedömningen är möjlig först efter att undersökningarna av ankarkorridoren är färdiga (hösten 2009) Gränsöverskridande konsekvenser Nord Streams rörledning kan ge upphov till gränsöverskridande konsekvenser både i upphovsländerna (de länder genom vilka rörledningarna går, nämligen Tyskland, Danmark, Sverige, Finland och Ryssland) och eventuella utsatta länder (de länder som ligger nära projektområdet, nämligen Estland, Lettland, Litauen och Polen). Bedömningen av gränsöverskridande konsekvenser ingår inte i den nationella miljökonsekvens bedömningen. Denna konsekvensbeskrivning inbegriper endast potentiella konsekvenser som berör konsekvensobjekt inom den finska ekonomiska zonen. Gränsöverskridande konsekvenser tas upp i Nord Streams miljökonsekvensbedömning en ligt konventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (1991), den så kallade Esborapporten /5/. 7.3 Metoderna för beskrivning och evaluering av projektets effekter I detta kapitel redogörs för terminologin som använts i konsekvensbedömningen med avseende på beskrivning av karaktären, storleken och den totala betydelsen av de bedömda konsekvenserna. En stegvis beskrivning av konsekvenserna är ett viktigt verktyg som gör det möjligt för experterna att dra slutsatserna i samma logiska följd för varje konsekvens. Alla av de konsekvenser som bedömts kan emellertid inte beskrivas på exakt samma sätt. Ett likformigt tillvägagångssätt på alla punkter gör likväl resultaten av bedömningen av de olika konsekvenserna mer jämförbara. Det bör poängteras här att de vetenskapliga metoder och uppgifter som används vid bedömningen av betydelsen (t.ex. riktlinjer, tröskelvärden, antaganden) av konsekvenserna tas upp i varje avsnitt i kapitel 8.
10 392 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Beskrivning av definitionerna för kategorisering av miljökonsekvenser Karaktärisering av konsekvenserna Miljökonsekvenserna har delats in enligt kvalitet, typ och reversibilitet. Kvaliteten hänför sig till om konsekvensen är negativ eller positiv, medan typen avser direkta eller indirekta konsek venser. Reversibiliteten avser möjligheten att återställa konsekvensobjektet till dess status före påverkan. I det ideaia fallet är alla konsekvenser som hänför sig till projektet reversibla. Konsekvenser som eventuellt ändå kvarstår trots lindrande åtgärder och efter att projektverksamheten avslutats betecknas som restkonsekvenser. Betydelsen av konsekvenserna har bedömts genom expertutvärdering. Betydelsen antingen liten, måttlig eller väsentlig fastställs utgående från konsekvensobjektets värde och känslighet i relation till storleken av konsekvensen. Värdet av ett konsekvensobjekt har uppskattats utgående från bland annat lagar, förordningar, proportionalitetsprincipen och inlägg från myndigheter och intressenter. KARAKTÄRISERING AV KONSEKVENSER Konsekvensens kvalitet Negativ Konsekvens som leder till en negativ förändring från utgångsläget eller introducerar en ny, oönskad faktor. Positiv Konsekvens som leder till förbättring från utgångsläget eller introducerar en ny, önskvärd faktor. Bägge Konsekvens som leder till både en negativ förändring och förbättring från utgångsläget. Konsekvenstyp Direkt Konsekvens som orsakas av direkt interaktion mellan planerad projektverksamhet och miljön (t.ex. besittningstagande av en livsmiljö under rörläggningen). Indirekt Konsekvens som orsakas av annan verksamhet eller andra omständigheter till följd av projektet (t.ex. ökat fiske längs rörledningen p.g.a. uppkomsten av en konstgjord livsmiljö som gynnar vissa målarter). Sekundära effekter har betraktats som indirekta effekter. Bägge Konsekvenser som orsakas av både direkta och indirekta effekter på ett och samma konsekvensobjekt (t.ex. ökad vattengrumlighet som leder till direkta svårigheter för dykande fåglar att hitta föda och indirekta följder för rovfåglar som måste flytta till andra områden).
11 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Konsekvensens reversibilitet Reversibel Konsekvensen är reversibel när konsekvensobjektet kan återgå till det tillstånd det hade före påverkan (t.ex. vattengrumligheten går tillbaka till det normala efter anläggningsarbetena). Delvis reversibel Konsekvensen är delvis reversibel om konsekvensobjektet delvis kan återgå till det tillstånd det hade före konsekvensen (t.ex. en grop som uppkommit vid röjning av ammunition kan delvis fyllas genom naturlig sedimentation). Irreversibel Konsekvensen är irreversibel om konsekvensobjektet inte kan återgå till det tillstånd det hade före konsekvensen (t.ex. havsbottnen tas upp av rörledningen). Konsekvensens betydelse Liten Konsekvensobjektet har litet värde och/eller liten känslighet. Det har inte väckt bekymmer under miljökonsekvensbedömningen eller konsekvensens storlek är liten. Måttlig Konsekvensobjektet har måttligt värde och/eller måttlig känslighet. Det har väckt ett visst bekymmer hos intressenterna och konsekvensens storlek är måttlig eller väsentlig. Väsentlig Konsekvensobjektet har väsentligt värde och/eller väsentlig känslighet (t.ex. Natura 2000-områden). Det har väckt mycket bekymmer hos intressenterna och konsekvensens storlek kan vara väsentlig Konsekvensens storlek Storleken av ändringen på den fysiska, biologiska och sociala/socioekonomiska miljön har uttryckts i lämpliga kvantitativa storheter. Sociala konsekvenser har tagits med eftersom de relaterar till människors uppfattning om hela projektet. Konsekvensens storlek fastställs genom bedömning av konsekvensens omfattning och varaktighet.
12 394 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 7 KONSEKVENSENS STORLEK Konsekvensens omfattning Lokal Konsekvenser som berör lokalt viktiga objekt i närheten av rörledningarna. Lokala konsekvenser påträffas i regel inom 5 kilometer från källan. Konsekvenserna av detta projekt begränsas således huvudsakligen till den finska ekonomiska zonen (t.ex. suspension av sediment i vattnet). Regional Konsekvenser som berör objekt inom den finska ekonomiska zonen men med påverkan utanför Finlands gränser. Regionala konsekvenser påträffas i regel inom 5-40 kilometer från källan. Nationell Konsekvenser som berör miljöobjekt med nationell omfattning eller av nationell betydelse (t.ex. förlust av ett nationellt viktigt förökningsområde för marina djur eller sociala konsekvenser). Konsekvensens varaktighet Kortvarig Effekten varar under 3 veckor. Måttlig Effekten varar från 3 veckor upp till 1 år. Långvarig Effekten varar från 1 år upp till 10 år. Permanent Effekten varar mer än 10 år Konsekvensens generella signifikans Utvärdering av konsekvensens totala betydelse är den mest relevanta delen av miljökonsekvensbedömningen. I denna miljökonsekvensbeskrivning har konsekvenserna kategoriserats från ingen konsekvens till betydande konsekvens. Konsekvensens kvalitet, antingen positiv eller negativ, fastställs separat från dess betydelse. Konsekvensens betydelse omfattar kvaliteten, typen, omfattningen, reversibiliteten och betydelsen av konsekvensen. Dessa variabler har evaluerats av experter i förhållande till konsekvensens storlek och konsekvensobjektets värde/känslighet. Definitionen av konsekvensens betydelse ska inte uppfattas som absolut, utan betydelsen har evaluerats med avseende på syftet att bevara eller uppnå ett visst läge. Till exempel om en konsekvens inverkar på en hotad art respektive en icke-hotad art bör konsekvenserna i det senare fallet anses vara mindre betydande än i det förra, oavsett om konsekvensens storlek är densamma.
13 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion KONSEKVENSENS TOTALA BETYDELSE Ingen konsekvens Konsekvensobjektet påverkas inte. Liten konsekvens I regel har konsekvensobjektet liten betydelse (m.a.o. litet värde/liten känslighet) eller kon sekvensens storlek bedöms vara liten. Konsekvenserna är i regel lokala och kortvariga. Konsekvensen är ofta också reversibel. Konsekvensen är normalt inte signifikant för konsekvensobjektet. Måttlig konsekvens Konsekvensobjektet är i regel av måttlig betydelse (måttligt värde/måttlig känslighet). Konsekvensen är i regel lokal eller regional med måttlig eller lång varaktighet. Den är också i regel delvis reversibel eller irreversibel och normalt inte signifikant för konsekvensobjektet. Betydlig konsekvens Konsekvensobjektet har väsentlig betydelse (m.a.o. väsentligt värde/väsentlig känslighet). Omfattningen är i regel nationell och varaktigheten lång eller permanent. Konsekvensen är i regel irreversibel och betydande för konsekvensobjektet.
14 396 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Jämförelse av alternativ Effekterna av Nord Streams planerade rörledningar, verkställda enligt alternativ 1 eller alternativ 2, bedöms och jämförs med alternativet att projektet inte genomförs (nollalternativet). De tre alternativen har bedömts som likvärdiga med avseende på projektets genomförande (se kapitel 6). Underalternativet 1a/2a har bedömts separat genom jämförelse av de berörda delarna av alternativ 1 eller 2. Sträckningsalternativen 1 och 2 är för det mesta tekniskt identiska. Alternativ 1 är till 90 procent exakt lika med alternativ 2. De två alternativen har sålunda i hög grad samma effekter. Skillnaden mellan alternativen är den cirka 42 kilometer långa avvikelsen söderut vid Kalbådagrund för alternativ 2. För att få mer detaljerad fokus på skillnaderna mellan alternativ 1 och 2 i området vid Kal båda grund behandlas dessa i ett eget kapitel. Alternativen har jämförts i två steg: Alternativ 1 har jämförts med alternativet att projektet inte verkställs (nollalternativ) varefter alternativ 2 har jämförts med alternativ 1 Underalternativet 1a/2a har bedömts som en potentiell modifiering av sträckningen på ett kort avsnitt (~ 3 km) i den östra delen av rörledningen. Det har bedömts på detta sätt för både alternativ 1 och 2. De viktigaste resultaten av bedömningen av konsekvenserna för varje alternativ har sammanfattats i kapitel 11. Konsekvenserna av varje alternativ åskådliggörs i en tabell över deras betydelse. 7.5 Konsekvensområde Konsekvensens omfattning avser det geografiska område som kan påverkas av projektet. Rörledningen löper 375 kilometer inom finländskt område (figur 7.2). Det potentiella konsek vensområdet varierar emellertid beroende på miljöförhållandena (sedimenttyp, batymetri osv.), konsekvensobjektet (vattenmassan, havsdäggdjur osv.) och konsekvensen (ökad vatten grumlighet, buller osv.). Denna konsekvenskorridor kan vara allt från cirka 1 meter (t.ex. be sittning av havsbottnen) till flera kilometer bred på bägge sidor om rörledningen (t.ex. buller). Vissa konsekvenser har utvärderats på nationell nivå (t.ex. sociala konsekvenser).
15
Sektion 6. Alternativen och optimering av sträckningen
Sektion 6 Alternativen och optimering av sträckningen Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 6 367 6 Alternativen och optimering av sträckningen I detta kapitel redogörs för de sträckningsalternativ inom
Läs merNord Stream utbyggnadsprojekt >
Nord Stream utbyggnadsprojekt > Informationstillfälle för allmänheten om programmet för miljökonsekvensbedömning Helsingfors 16.4.2013, Åbo 17.4.2013, Hangö 18.4.2013, Kotka 22.4.2013, Mariehamn, 24.4.2013
Läs merLag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program
Given i Helsingfors den 8 april 2005 1 Lag om bedömning av miljökonsekvenserna av myndigheters planer och program I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Syfte 2 Syftet med denna lag är att främja
Läs merO2 Finland Oy. Vindkraftspark i Rajamäenkylä, program för miljökonsekvensbedömning
O2 Finland Oy Vindkraftspark i Rajamäenkylä, program för miljökonsekvensbedömning O2 Finland Oy 1 / 4 SAMMANDRAG Bakgrund och beskrivning Elförbrukningen i Finland har ökat från år till år och den antas
Läs merNord Stream 2 Miljöredovisning
Nord Stream 2 Miljöredovisning 2017-05-02 BAKGRUND OCH INTRODUKTION Stora likheter mellan Nord Stream och Nord Stream 2 Erfarenheter från planering och genomförande av Nord Stream har kunnat användas vid
Läs merBILAGA. till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /...
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2018 C(2018) 2526 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) /... om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014
Läs merAlternativ för avloppsvattenhanteriingen i Vichtis Program för miljökonsekvensbedömning, sammandrag
Alternativ för avloppsvattenhanteringen i Vichtis Program för miljökonsekvensbedömning, sammandrag 25.9.2013 Program för miljökonsekvensbedömning, sammandrag 25.9.2013 1 (57) Sammandrag Syftet med miljökonsekvensbedömningen
Läs merÅTERVINNINGSANLÄGGNINGEN I VANDA SAMMANFATTNING AV MKB-PROGRAMMET
ÅTERVINNINGSANLÄGGNINGEN I VANDA SAMMANFATTNING AV MKB-PROGRAMMET 2.8.2018 1 INLEDNING Remeo Oy är ett miljövårdsföretag som främst är verksamt i Finland. Företaget omsätter över 80 miljoner euro och har
Läs mer6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag
[Denna lydelse var gällande fram till 2018-01-01.] 6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag När det krävs en miljökonsekvensbeskrivning 6 kap. 1 En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå
Läs merUtbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle. Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser
Utbyggnad av slutförvaringsanläggning för använt kärnbränsle Sammanfattning av programmet för bedömning av miljökonsekvenser 1 Projektet och dess motivering 1 Projektet och dess motivering Det av Teollisuuden
Läs merDefinitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.
Riskhantering Ville Bexander ville.bexander@svbf.se 08 588 474 13 1. 2015-03-03 Definitioner - Risk Ett mått på de skadliga konsekvenserna av en möjlig framtida händelse Osäkerhetens effekt på mål Möjligheten
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i miljöbalken; SFS 2004:606 Utkom från trycket den 22 juni 2004 utfärdad den 10 juni 2004. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 i fråga om miljöbalken dels
Läs merÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING
ÅLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2018 Nr 31 Nr 31 LANDSKAPSLAG om miljökonsekvensbedömning och miljöbedömning Föredragen för Republikens President 1 den 27 juni 2018 Utfärdad i Mariehamn den 5 juni 2018 I enlighet
Läs merALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET
ALLMÄN INFORMATION BALTIC PIPE PROJEKTET 2018-03-01 VILKA ÄR VI Baltic Pipe Projektet är utvecklat av: GAZ-SYSTEM S.A. (Polen) Energinet (Danmark) Ramböll är anlitade för att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning
Läs merAllmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna
Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla
Läs merDETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING. Vad är ett program för deltagande och bedömning?
GRANKULLA STAD Markanvändningsenheten DETALJPLANEÄNDRING del av 7:e stadsdelens kvarter 1052 29.4.2011, uppdaterat 26.3.2012 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING Vad är ett program för deltagande och bedömning?
Läs merNaturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]
Läs merREVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN
MILJÖMINISTERIET 19.2.2016 REVIDERING AV DE RIKSOMFATTANDE MÅLEN FÖR OMRÅDESANVÄNDNINGEN Preliminär arbets- och bedömningsplan Miljöministeriet har börjat bereda en revidering av de riksomfattande målen
Läs merUttalande från Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Finland och Sverige om fritidsfiske efter torsk
Europeiska unionens råd Bryssel den 11 november 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0184 (NLE) 13404/15 ADD 1 REV 1 PECHE 388 I/A-PUNKTSNOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende: Rådets generalsekretariat
Läs merBÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND
BÄTTRE UNDERLAG FÖR DETALJPLANERING AV VINDKRAFTSPARKER 26.08.2014 MICHAEL HALDIN & MATTI SAHLA NATURTJÄNSTER / FINLAND I både Sverige och Finland finns det regeringsbeslut på utvidgning av vindkraft till
Läs merLandskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning 1 kap. Allmänna bestämmelser kap. Miljökonsekvensbedömning 3.
Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning 2006:082 Landskapslag (2006:82) om miljökonsekvensbedömning LL (2006:82) om miljökonsekvensbedömning 1 kap. Allmänna bestämmelser 1. Inledande bestämmelser
Läs merMiljöbedömningar av planer
www.m.lst.se Länsstyrelsen Skåne län 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar av planer Plan PM 2:1 2007-10-12 Miljöbedömningar Omslagsbild: Anne-Lie Mårtensson Förord Vad gäller vid planering? Vilka lagar ska
Läs merKapitel 1. Introduktion och vägledning för läsaren SWE
Kapitel 1 Introduktion och vägledning för läsaren Innehåll Sida 1 Introduktion och vägledning för läsaren 5 1.1 Nord Stream-projektet 5 1.2 Rapporten 5 1.2.1 Esborapportens syfte 5 1.2.2 Esborapportens
Läs mer3.12.2007 OM 3/58/2007. Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde
JUSTITIEMINISTERIET 3.12.2007 OM 3/58/2007 Till miljöministeriet och ämbetsverk inom dess förvaltningsområde REKOMMENDATION OM TILLÄMPNINGEN AV SPRÅKLAGEN I ÄRENDEN ENLIGT MILJÖSKYDDSLAGEN OCH VATTENLAGEN
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2017 COM(2017) 4 final 2017/0001 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) 2016/1903 om fastställande för 2017 av fiskemöjligheter för
Läs merBilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft
Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft
Läs merÖversiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet
Mellanlagring, inkapsling och slutförvaring av använt kärnbränsle Översiktlig struktur av MKB-dokumentet för slutförvarssystemet Svensk Kärnbränslehantering AB December 2007 Svensk Kärnbränslehantering
Läs merBilaga B: Frågeformulär social utredning
Bilaga B: Frågeformulär social utredning 1 (11) VÄSTERVIK VINDKRAFTSPROJEKT Miljökonsekvensbedömning INVÅNARENKÄT I VÄSTERVIK NÄROMRÅDE Ärade mottagare, Triventus Wind Power AB håller på att planera ett
Läs merMiljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB
1 Miljöbedömningar Ett nytt 6 kap. MB T O V E A N D E R S S O N & T O V E S K Ä R B L O M 2 Agenda Bakgrund Nya ord och uttryck Strategiska miljöbedömningar Specifika miljöbedömningar Olika typer av samråd
Läs merHur påverkas respektive parameter av att planens genomförs? Detaljplanen kommer att möjliggöra att en sporthall byggs inom området.
Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark, vatten och andra resurser även genomföras
Läs merDetaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386
KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning
Läs merEUROPEISKA KOMMISSIONEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR MILJÖ Generaldirektören Bryssel den 2 3 JAN. 2017 ENV/C2/LMR/gm Ares(2016) Ambassadör Lars Danielsson Sveriges ständige representant vid Europeiska unionen
Läs merReglemente för intern kontroll samt riktlinjer för intern kontroll
TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Johansson 2015-10-20 KS 2015/0918 50101 Kommunfullmäktige/Kommunstyrelsen Reglemente för intern kontroll samt riktlinjer för intern kontroll Förslag
Läs merVad innebär betydande miljöpåverkan? Samråd om undersökningen. Slutsats och ställningstagande. Miljöchecklista. Orientering
Vad innebär betydande miljöpåverkan? Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken ska det till en detaljplan som bedöms medföra en betydande miljöpåverkan på miljön, hälsan och hushållningen med mark,
Läs merIntern kontroll - plan för 2017
Handläggare Datum Ärendebeteckning Jennie Ljunggren, Clas Wolke 2016-11-03 BUN 2016/0912 Barn- och ungdomsnämnden Intern kontroll - plan för 2017 Bakgrund Barn- och ungdomsnämnden ska enligt kommunens
Läs merI vilken utsträckning har du fått information om projektet för utbyggnad av avfallskraftverket från följande källor?
Miljökonsekvensbedömning av Vanda Energi Ab:s utbyggnad av avfallskraftverk Undersökning i anknytning till MKB-förfarandet om invånarnas synpunkter och förväntningar 2019 Vi ber dig svara på frågorna genom
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
10.7.2018 L 174/5 KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/968 av den 30 april 2018 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1143/2014 vad gäller riskbedömningar för invasiva
Läs merKonsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag
Bil 1. Konsekvensanalys av delmål 1 Långsiktigt bevarande av kulturmiljöer under miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag (Riksantikvarieämbetets del av miljömålet) 2007-09-27 Inledning Föreliggande
Läs merBehovsbedömning Detaljplan för del av Rimbo-Tomta 7:1, Bålbroskogen i Rimbo Dnr: Ks:
Behovsbedömning Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller ett program ska upprättas eller ändras. Miljöbedömningens första steg,
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014. om upprättande av en utkastplan i Östersjön
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2014 C(2014) 7551 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 20.10.2014 om upprättande av en utkastplan i Östersjön SV SV MOTIVERING 1. BAKGRUND
Läs merAnsökningarnas struktur
MKB Pia Ottosson 1 Ansökningarnas struktur KÄRNTEKNIKLAGEN (KTL) Toppdokument MILJÖBALKEN (MB) Toppdokument Huvudrapport Långsiktig säkerhet GEMENSAMMA BILAGOR Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Samrådsredogörelse
Läs merNya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar
Nya regler om miljöbedömningar och MKB många nya begrepp och ändringar Pia Pehrson, Advokat/Partner Foyen Advokatfirma ETT NYTT 6 KAP. I MILJÖBALKEN Prop. 2016/17:200 av den 1 juni 2017 Antogs av riksdagen
Läs merExempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Läs merDETALJPLANÄNDRING OCH -UTVIDGNING FÖR KVARTER 12 I KVEVLAX.
1/9 PROGRAM FÖR DELTAGANDE OCH BEDÖMNING (MBL 63 ). KVEVLAX LÄRCENTER DETALJPLANÄNDRING OCH -UTVIDGNING FÖR KVARTER 12 I KVEVLAX. Avsikten med ett deltagande och bedömningsprogram. Enligt markanvändnings-
Läs merBevarande och utveckling i samspel. Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län
Bevarande och utveckling i samspel Nationalparkschef Anders Tysklind Naturavdelningen, Enheten för Kosterhavet Länsstyrelsen i Västra Götalands län Vad är en nationalpark? ett större sammanhängande område
Läs merInledande anmärkningar
Det här dokumentet har översatts från den danska originalversionen. I händelse av skillnader mellan den översatta versionen och den danska versionen så gäller den danska versionen. Inledande anmärkningar
Läs merNYGAMLA METODER FÖR KONSEKVENSBEDÖMNING OCH JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIV. Mårten Karlsson, TYRÉNS 2016
NYGAMLA METODER FÖR KONSEKVENSBEDÖMNING OCH JÄMFÖRELSE AV ALTERNATIV Mårten Karlsson, 2017-09-18 DENNA PRESENTATION MKB-metodik konsekvenser, samlad bedömning & alternativ Dagens praxis Hur skulle man
Läs merÖstersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland
MHN au 18 Östersjön ansökan om tillstånd att lägga ut ett rörledningssystem för gastransport mellan Ryssland och Tyskland Remiss från kommunstyrelsen, dnr: KS 2009/113-42. Remiss kommer ursprungligen från
Läs merJJIL Stockholms läns landsting
JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms
Läs mer2 Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön
Sjöfarten kring Sverige och dess påverkan på havsmiljön De flesta fartyg som trafikerar havsområdena runt Sverige följer internationella miljöregler. Trots det belastar sjöfarten havet genom oljeutsläpp,
Läs merNord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön
PRESSMEDDELANDE Nord Stream lägger ut det sista röret av den första naturgasledningen genom Östersjön Samtliga tre sektioner av den första, 1 224 km långa rörledningen har nu lagts ut De tre sektionerna
Läs merSvenska Björn SE0110124
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-12-12 Beteckning 511-2006-060144 Svenska Björn SE0110124 Bevarandeplan för Natura 2000-område (Enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Norrgrund
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merBEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING
Gul färg föreslås i aktuell detaljplan överföras från Trönninge 25:1 till Trönninge 3:31 i enlighet med tidigare skrivet avtal om fastighetsreglering. (karta eller flygbild över planområdet) BEHOVSBEDÖMNING
Läs merBiologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.
NATUR OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Vad betyder det för dig? Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin. Vi är beroende av naturen för
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merUnderlag inför samråd. Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun. 1 Inledning
Uppdragsnr: 10099327 1 (5) Underlag inför samråd Ansökan för vattenverksamhet Brösarps vattentäkt, Tomelilla kommun 1 Inledning Föreliggande PM utgör underlag inför samråd 2009-02-24, gällande uttag av
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 20 mars 2000 (OR. en) 5685/00 Interinstitutionellt ärende: 96/0304 (COD) LIMITE ENV 22 CODEC 68
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 20 mars 2000 (OR. en) 5685/00 Interinstitutionellt ärende: 96/0304 (COD) LIMITE ENV 22 CODEC 68 RÄTTSAKTER OCH ANDRA INSTRUMENT Ärende: Gemensam ståndpunkt antagen av
Läs merBeredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande
Beredning av planen för hantering av översvämningsrisker och miljörapporten: deltagande, information och hörande Bakgrund Planerna för hantering av översvämningsrisker har gjorts för de vattendrags- och
Läs merAntagandehandling
Antagandehandling 2010-01-22 Särskild sammanställning enligt Miljöbalken 6 kap. 16 gällande det tematiska tillägget till Översiktsplan 2002 för vindkraft, Tema vindkraft, tillägg till översiktsplanen.
Läs merRiskvärdering av nya växtskadegörare
Riskvärdering av nya växtskadegörare Niklas Björklund & Johanna Boberg Enheten för riskvärdering av växtskadegörare, SLU Foto: Cajsa Lithell Olika lagstiftningar Jordbruksverket är ansvarig Svensk myndighet
Läs merDEL AV HULABÄCK 19:1 BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING. tillhörande detaljplan för. STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K
BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖBEDÖMNING tillhörande detaljplan för DEL AV HULABÄCK 19:1 STENINGE, HALMSTADS KOMMUN plan E 292 K Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott 2013-03-26 LAGAR OM MILJÖBEDÖMNINGAR AV
Läs merDokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum
1 (7) Organisation Hörby kommun Förvaltning l avdelning Upprättad av Hamish Bell Dokumenttyp Rutiner Handläggning Godkänd av Byggnadsnämnden Dokumenttitel Detaljplanering Underrubrik Undersökning om betydande
Läs merBedömning av miljöpåverkan för
Bedömning av för detaljplan HOGSTAD 13:1 m fl i Hogstad, Mjölby kommun Antagen: Laga kraft: Genomförandetidens sista dag: www.mjolby.se/planer Miljöar för planer och program Om en plan eller ett program
Läs merVersion 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Läs merDessutom kommer tillhörande transporterna till och från bolaget att kvantifieras.
Bilaga 2 till samrådsunderlag Miljökonsekvensbeskrivning för Höganäs Sweden AB En miljökonsekvensbeskrivning kommer att utarbetas av Profu AB och Svensk MKB AB till den planerade ansökan. Miljökonsekvensbeskrivningen
Läs merMiljösituationen i Malmö
Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt
Läs merÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer
ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella
Läs merDetaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING
Detaljplan för utvidgning av Sydvästra Industriområdet (delar av Säffle 6:18 och Köpmannen 2) BEHOVSBEDÖMNING HANDLINGAR Behovsbedömning Grundkarta (separat kartblad) Fastighetsförteckning Plankarta med
Läs merYttrande. Remiss från Miljö- och energidepartementet - Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet
Malmö stad Kommunstyrelsens arbetsutskott 1 (6) Datum 2018-02-09 Adress August Palms Plats 1 Diarienummer STK-2017-1402 Yttrande Till Miljö- och energidepartementet Remiss från Miljö- och energidepartementet
Läs merI denna proposition föreslås en ändring av Förslaget ansluter sig till rådets direktiv om ändring av direktivet om bedömning
RP 182/1998 rd Regeringens proposition till Riksdagen med rörslag till lag om ändring av lagen om förfarandet vid milökonsekvensbedömning PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås
Läs merUTKAST MILJÖKONSEKVENSER
1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad
Läs merPlanprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun.
Diarienr 13-2012 Planprogram för del av Teckomatorp 12:1 m fl (Södra Vallarna), Teckomatorp, Svalövs kommun. Underlag för bedömning av betydande miljöpåverkan, checklista Plan- och bygglovsarkitekt, Vlasta
Läs merChecklista Undersökning om ny detaljplan för fastigheten Duvan 6 kan antas medföra betydande miljöpåverkan
2018-12-06 Dnr2018-182 Checklista Undersökning om ny detaljplan för fastigheten Duvan 6 kan antas medföra betydande miljöpåverkan När en ny detaljplan tas fram eller en befintlig ändras eller upphävs ska
Läs merReferens Anders Forsberg. Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen
Referens Anders Forsberg Behovsbedömning av detaljplan för del av Kv Rotemannen Tumba, februari 2011 Behovsbedömningen av detaljplan för del av kvarteret Rotemannen är framtagen som ett underlag inför
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 10 maj 2017 (OR. en)
Europeiska unionens råd Bryssel den 10 maj 2017 (OR. en) 8964/17 I/A-PUNKTSNOT från: till: Rådets generalsekretariat ENV 422 FIN 290 FSTR 40 REGIO 56 AGRI 255 Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet
Läs merPM Landskapsbild Linjekoncession Edshultshall. Medverkande. Utredare och text: Fotomontage/GIS: 2 WSP Environmental
Medverkande WSP Environmental Uppdragsansvarig: Utredare och text: Fotomontage/GIS: Figurer & illustrationer: Göteborg WSP, om inget annat anges @WSPGroup.se 2 WSP Environmental INLEDNING Föreliggande
Läs merMiljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.
Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen. 2 Förord Denna vägledning är upprättad inför det seminarium om riskhantering som äger rum den 18 april 2007 i Länsstyrelsen lokaler. Seminariet vänder
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
4.7.2017 L 171/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2017/1180 av den 24 februari 2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/118 om fastställande av
Läs merFördjupningsseminarie riskanalys 2014-10-07
1 Fördjupningsseminarie riskanalys Magnus Karlsson, COWI AB mgka@cowi.se 0702 64 14 64 1 System för återkommande riskanalyser samt översyn enligt Sevesolagstiftningen 2 2 Krav i Sevsolagstiftningen Seveso
Läs merFörslag den 25 september Geografi
Geografi Jordytan består av en mosaik av livsmiljöer som är unika, föränderliga och sårbara. Geografi ger oss kunskap om dessa varierande miljöer och bidrar till förståelse av människors levnadsvillkor
Läs merVindkraft, fåglar och fladdermöss
Vindkraft, fåglar och fladdermöss Foto: Espen Lie Dahl Martin Green Jens Rydell Biologiska Institutionen Lunds Universitet Vindkraft, fåglar och fladdermöss Kunskapssammanställning Ute hösten 2011, NV
Läs merSektion 4. Förfarande vid miljökonsekvensbedömning
Sektion 4 Förfarande vid miljökonsekvensbedömning Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 4 143 4 Förfarande vid miljökonsekvensbedömning Den nationella miljökonsekvensbedömningen och den gränsöverskridande
Läs merEnkät för det offentliga samrådet
SAMMANFATTNING Enkät för det offentliga samrådet Under april juli 2015 genomförde Europeiska kommissionen ett öppet offentligt samråd om fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet. Samrådet var en
Läs merTillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007
Tillsyn över billackerare i Trelleborgs Kommun år 2007 Miljöförvaltningens rapport nr 8/2007 Inledning Bakgrund Miljönämnden utövar tillsyn och kontrollerar att miljöbalkens mål följs vid miljöskyddsobjekten
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merBiologi. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret
Balderskolan, Uppsala musikklasser 2009 Biologi Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret känna igen och kunna namnge några vanliga svenska växter känna igen och kunna namnge några
Läs merAnsökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar. Samrådsunderlag
BILAGA A3 Samrådsunderlag Ansökan om nätkoncession för linje avseende befintlig 40 kv luftledning 3450Ao Leringsforsen-Torpshammar Ånge kommun, Västernorrlands län 2016-09-15 Samråd för 40 kv luftledning
Läs merRiskutredning Ekhagen
Jönköpings Kommun Slutgiltig Malmö 2017-09-28 Datum 2017-09-28 Uppdragsnummer 1320030058 Version Slutgiltig Joakim Martikainen Björn Andersson Joakim Martikainen Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll
Läs merGöteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök
Göteborgs universitet 2007-06-26 Intern miljörevision Exempel på frågor vid platsbesök Nedan finns exempel på frågor som kan ställas vid platsbesök inom den interna miljörevisionen. Ytterligare följdfrågor
Läs merMosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Tabell Bilaga 1 Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Hedvig Hogfors,
Läs merInvasiva främmande arter
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande Invasiva främmande arter Sammanfattning Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i miljöbalken. Lagförslaget innebär ett bemyndigande
Läs merSamma krav gäller som för ISO 14001
Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS är samma som ingår i ISO 14001. Dessutom
Läs merFörfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter. Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna
Förfarandet för utnämning av Regionkommitténs ledamöter Utnämningsförfaranden i de olika medlemsstaterna SAMMANFATTNING I EU-fördragets förord anges bland målsättningarna för unionen att man ska fortsätta
Läs merMKB och alternativredovisning. Börje Andersson
MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)
Läs merSV Förenade i mångfalden SV B7-0081/143. Ändringsförslag. Luis Manuel Capoulas Santos för S&D-gruppen
6.3.2013 B7-0081/143 143 Artikel 2 punkt 1 led ma (nytt) (ma) skogsjordbruk: produktionssystem där både träd och växter odlas eller betas inom eller längs med samma skiften. 6.3.2013 B7-0081/144 144 Alyn
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merSamhällseffekter och utvärdering. Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik
Samhällseffekter och utvärdering Erik Johansson K2 Nationellt kunskapscentrum för kollektivtrafik Innehåll Varför reser vi? Effekter och konsekvenser Utvärderingsverktyg Agglomerationer Foto: News Øresund
Läs merAnsökan enligt miljöbalken
Bilaga MKB Miljökonsekvensbeskrivning Bilaga AH Verksamheten och de allmänna hänsynsreglerna Samrådsredogörelse Metodik för miljökonsekvensbedömning Vattenverksamhet Laxemar-Simpevarp Vattenverksamhet
Läs mer