Sektion 4. Förfarande vid miljökonsekvensbedömning

Transkript

1 Sektion 4 Förfarande vid miljökonsekvensbedömning

2

3 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Förfarande vid miljökonsekvensbedömning Den nationella miljökonsekvensbedömningen och den gränsöverskridande Esboprocessen för Nord Stream-projektet har verkställts samtidigt. Konsekvensbedömningen i Finland gäller den 375 kilometer långa delen av rörledningen som går genom den finska ekonomiska zonen. Den gränsöverskridande konsekvensbedömningen enligt Esbokonventionen omfattar hela den kilometer långa rörledningen. Bägge förfarandena beskrivs nedan. Nord Stream AG har informerat aktivt om projektet och rådfrågat intressenter om kraven i både den nationella miljökonsekvenslagstiftningen och Esbokonventionen. Informations- och samrådsprocessen kommer att fortgå under hela projektet och utgöra en del av projektets strategi för att engagera intressenter och utsatta parter. 4.1 Den gränsöverskridande Esboprocessen Esbokonventionen förpliktar stater att underrätta och konsultera varandra gällande alla om - fattande projekt, enligt de verksamheter som räknas upp i bilaga 1 till konventionen, som förväntas ha en betydande negativ påverkan på miljön över landsgränserna. En av dessa verksamheter som nämns i bilagan är rörledningar med stor diameter. Finland har undertecknat och ratificerat Esbokonventionen Esboförfarandet för Nord Stream-projektet Miljökonsekvensbedömningen enligt Esbokonventionen med avseende på Nord Streamprojektet inleddes våren Miljömyndigheterna i Tyskland, Danmark, Sverige, Finland och Ryssland enades vid ett möte den 19 april 2006 om att Esbokonventionen tillämpas på projektet. Esbokonventionen definierar de länder under vars jurisdiktion rörledningen kommer att byggas som upphovsparter. De konventionsländer som eventuellt påverkas av rörled ningen betecknas som utsatta parter. Upphovsparter anses likväl vara också utsatta par ter (se tabell 4.1). Finland, Sverige, Danmark och Tyskland åtnjuter samma status enligt Esbokonventionen. Ryssland har undertecknat men inte ratificerat konventionen. Ryss land har del tagit i möten med upphovsparterna och har meddelat att det iakttar avtals bestämmelserna endast inom ramen för sin nationella lagstiftning. De övriga utsatta parterna är Estland, Lettland, Litauen och Polen.

4 144 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 4 Tabell 4.1. Definition av parterna för Nord Stream enligt Esbokonventionen. *Ryssland har undertecknat men inte ratificerat konventionen. Upphovsparterna har sammanträtt regelbundet sedan projektet började. Det första mötet hölls i Hamburg i april Inalles fjorton möten hölls under informations- och dokumentations perioden mellan den 19 april 2006 och december Möten hölls mellan alla parter samt endast mellan upphovsparterna respektive de utsatta parterna (Estland, Lettland, Litauen och Polen). Det senaste mötet hölls i Zürich i december Varje upphovspart och utsatt part har en eller flera kontaktpunkter till olika myndigheter eller organ. Dessa är: Ryssland: ministeriet för naturtillgångar Finland: Miljöministeriet Sverige: Svenska Naturvårdsverket, Miljödepartementet, Näringsdepartementet och Kommunikationsdepartementet Danmark: Miljöministeriet, Stads- och landskapsstyrelsen och Energistyrelsen Tyskland: Förbundsministeriet för miljö, naturskydd och reaktorsäkerhet, Bergamt Stralsund (gruvmyndigheten i Stralsund) och Bundesamt für Seeschifffahrt und Hydrographie (den tyska federala myndigheten för sjöfart och hydrologi) Polen: Miljöministeriet Litauen: Miljöministeriet Lettland: Miljöministeriet Estland: Miljöministeriet Finland och Estland har undertecknat ett bilateralt avtal om miljökonsekvensbedömningar i gränsöverskridande sammanhang som definierar principerna i Esbokonventionen. En bi lateral rådgivande miljökonsekvensbedömningskommission sammanträder årligen. Det bilate rala avtalet medför inga specifika förpliktelser för Finland, men Finland måste försäkra att Estland underrättas om miljökonsekvensbedömningen för Finlands del. Ytterligare expertmöten har arrangerats under processen. Nord Stream AG deltog i ett möte i juni 2007 mellan Finland och Estland, vid vilket representanter för de finländska och estniska miljöverken och geofysiska instituten var närvarande. I juni 2007 och september 2008 var Bundesamt für Seeschifffahrt und Hydrographie (den tyska federala myndigheten för sjöfart

5 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion och hydrologi) värd för expertmöten i Hamburg i syfte att fastställa enhetliga standarder för bedömningarna och dokumenteringen. Trettio experter och forskare från kuststaterna kring Östersjön och från medborgarorganisationer deltog i mötet Genomförande av förfarandet och offentliga samråd Miljökonsekvensbedömningen enligt Esbokonventionen inleddes i november 2006 med an mälningsförfarandet. Anmälningsperioden från november 2006 till februari 2007 inleddes genom att upphovsparterna (och Ryssland) samtidigt skickade anmälningsskrivelser till sam - tliga potentiellt utsatta parter. Till skrivelsen bifogades projektunderlaget Offshore Pipe line through the Baltic Sea (November 2006) /30/. De berörda parterna vidarebefodrade anmälningarna till de relevanta myndigheterna och verkställde offentliga samråd i enlighet med nationella lagar och förfaranden. Under anmälningsperioden mottog Nord Stream AG över 190 yttranden via de nationella myndig heterna för miljökonsekvensbedömning. Fler än 50 av yttrandena kom från Finland. Dessa tas upp i den nationella miljökonsekvensbeskrivningen och Esborapporten. Yttrandena sammanställdes även i en Vitbok över intressenternas kommentarer, som mottagits under de internationella samråd som förts i enlighet med Esbokonventionen, med sammandrag och respons /31/. Nord Stream AG lämnade en statusrapport Project Information Status of the Nord Stream pipeline route in the Baltic Sea till länderna runt Östersjön i oktober Finska miljö ministeriet publicerade dokumentet och lade fram det för påseende för myndigheter och allmänheten från den 12 november till den 21 december Under denna tid lämnade finländska myndigheter och medborgare sammanlagt 23 yttranden till statusrapporten. Miljöministeriet överlämnade dessa åsikter och yttranden till de övriga direkt berörda länderna (Tyskland, Dan mark, Sverige och Ryssland ) och till Nord Stream AG. Miljöministeriets dokument är daterat den 18 januari Nord Stream AG lämnade in en andra mellanrapport Project Information Status of the Nord Stream route in Denmark and Germany, November 2008 till Östersjöländerna i novem ber Finska miljöministeriet lade fram rapporten för påseende för myndigheter och allmänheten från den 8 december 2008 till den 9 januari Resultaten av konsekvensbedömningen i hela projektområdet till havs sammanställs i en så kallad Esborapport (enligt avtal mellan parterna i Esbokonventionen) /5/. Esborapporten tar upp hela projektet och dess miljökonsekvenser längs rörledningens hela sträckning (från Ryssland till Tyskland) samt dess gränsöverskridande påverkan. Det så kallade noll alter nativet (att projektet inte genomförs) beskrivs i Esborapporten. Esborapporten fär dig ställs samtidigt med den nationella miljökonsekvensbeskrivningen för Finland. Höran de om konsekvensbeskrivningarna och möjligheter att delta för allmänheten,

6 146 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 4 medborgarorganisationer, myndigheter och andra parter med avseende på både Esboprocessen och den nationella miljökonsekvensbedömningen arrangeras parallellt. Förfarandet enligt Esbokonventionen är i korthet det följande: Figur 4.1. Förfarandet enligt Esbokonventionen.

7 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och deltagandet i Finland Verkställande av förfarandet vid miljökonsekvensbedömning Behovet av bedömning av Nord Stream-projektets effekter på miljön utgår från den finska lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994, ändrad 267/1999 och 458/2006). Den gäller inom den finska ekonomiska zonen i enlighet med bestämmelserna i 1 i lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004). Enligt förordningen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (713/2006) tillämpas bedömningsförfarandet på rörledningar som har en diameter på över DN 800 millimeter och är över 40 kilometer långa. Miljökonsekvensbedömningen avser främst att bedöma miljöpåverkan av det aktuella projektet säkerställa ett enhetligt beaktande av miljökonsekvenser vid planering och beslutsfattande öka medborgarnas tillgång till information och deras möjlighet till medbestämmande Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning genomförs i två steg. Först utarbetas ett dokument om bedöm ningens omfattning, ett så kallat miljökonsekvensbedömningsprogram, som lämnas till kon takt myndigheten. I bedömningsprogrammet beskrivs hur man av ser att gå till väga vid bedömningen av miljökonsekvenserna. Det andra steget i förfaran det är att genomföra kon sek vensbedömningen och sammanställa resul ta ten i en miljökonsekvensbeskrivning, med andra ord i föreliggande rapport. Miljökon sek vens förfarandet slutförs genom att kontakt myndigheten ger sitt utlåtande om miljökon sek vensbeskrivningen Delaktiga i miljökonsekvensförfarandet Projektansvarig är företaget Nord Stream AG. Företaget beskrivs i kapitel 2. Rambøll Oil & Gas (Danmark) och Ramboll Finland Oy har medverkat som konsult och ex pert på miljökonsekvensbedömning för Nord Stream AG. Det italienska företaget SES (Saipem Energy Services, tidigare Snamprogetti) har svarat för den tekniska projekteringen av rörledningarna. Projektet är förlagt till ett område som hör till tre olika miljöcentraler i Finland: Sydöstra Finlands, Nylands och Sydvästra Finlands miljöcentraler. De finländska myndigheterna har enats om att Nylands miljöcentral ska vara kontaktmyndighet för det nationella miljö konsekvensförfarandet. Också andra myndigheter, forskningsinstitut, kommuner och med borgare har medverkat vid miljö konsekvensbedömningen. Medbestämmande för allmänheten beskrivs i kapitel

8 148 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Miljökonsekvensförfarandet för Nord Stream-projektet Ett gränsöverskridande projektunderlag utarbetades (se kapitel 4.1.) och till ställ des de finländska myndigheterna samtidigt med det nationella miljökonsekvens be skriv ningsprogrammet. På samma sätt har Esborapporten /5/ utarbetats parallellt med denna nationella konsekvensbeskrivning. Hörande- och utlåtandeprocesserna för både kon sek vensbedömningen enligt Esbokonventionen och det nationella miljö konsek vens förfarandet genomf örs och handläggs samtidigt. Nylands miljöcentral, som fungerar som nationell kontaktmyndighet, kungjorde bedömningsprogrammet /18/ i november 2006, i enlighet med det första steget i det finländska miljökonsek vensförfarandet. Under hörandet (miljökonsekvensbedömningsprogrammet fanns till allmänhetens påseende) begärde kontaktmyndigheten utlåtanden från olika myndigheter. Även medborgare och medborgarorganisationer kunde lämna sina synpunkter på bedömningsprogrammet till kontaktmyndigheten. Utgående från dessa synpunkter och utlåtanden ut färdade kontaktmyndigheten sitt utlåtande till den projektansvarige den 27 februari Miljökonsekvensförfarandets andra del, själva bedömningen, genomfördes utgående från kontaktmyndighetens utlåtande och miljökonsekvensbedömningsprogrammet. Denna nationella konsekvensbeskrivning innehåller resultaten av konsekvensbedömningen. Den redogör för projektets viktigaste egenskaper och tekniska lösningar, verksamheter, miljöpåverkan av de undersökta alternativen, bedömningsmetoderna, bedömningsgrunderna, jämförelse av olika alternativ, genomförbarheten av alternativen, ett förslag för ett övervakningsprogram och en sammanfattning av bedömningsverksamheten. Vidare redogörs för de viktigaste osäker hetsfaktorerna som gäller bedömningen och insatserna för att förebygga och lindra negativ miljöpåverkan. Den nationella miljökonsekvensbedömningen fokuserar på Finlands del av projektområdet, med andra ord den finska ekonomiska zonen. Esborapporten tar upp de gränsöverskridande konsekvenserna från de angränsande länderna till Finland och vice versa, samt nollalternativet (projektet verkställs inte). De finländska myndigheterna har underrättats om hur konsekvensbedömningen framskrider genom hela miljökonsekvensförfarandet. Efter att den projektansvarige har tillställt konsekvensbeskrivningen till kontaktmyndigheten kommer denna att kungöra konsekvensbeskrivningen på samma sätt som bedömningsprogrammet. Konsekvensbeskrivningen är framlagd för påseende i omkring två månader (maximalt 60 dagar) och under den tiden kommer finska myndigheter, medborgare och andra intressegrupper att ha möjlighet att lämna sina åsikter och utlåtanden till kontaktmyndigheten. Kontaktmyndigheten sammanställer åsikterna och utlåtandena samt utfärdar utgående från dessa sitt eget utlåtande inom två månader (högst 60 dagar) efter att tiden för avgivan de av utlåtanden och framförande av åsikter har löpt ut. Miljökonsekvensförfarandet avslu tas genom att kontaktmyndigheten ger sitt utlåtande senast den 3 juli Denna konsekvens beskrivning och kontaktmyndighetens förestående utlåtanden kommer att beaktas i tillståndsprocesserna.

9 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Figur 4.2. Förfarandet vid miljökonsekvensbedömning i Finland Kontaktmyndighetens utlåtande om miljökonsekvensbedömningsprogrammet Under hörandet fanns det nationella bedömningsprogrammet tillgängligt för allmänheten i kustkommunerna längs Finska viken, i kommunerna i södra Skärgårdshavet och på Internet ( Utlåtanden om det nationella bedömningsprogrammet lämnades av 19 myndigheter, inklusive Åland. Dessutom framförde 16 kommuner, 4 landskapsförbund, 12 medborgarorganisationer och 6 privatpersoner sina åsikter. Myndigheter och forskningsinstitut: Egentliga Finlands arbetskrafts- och näringscentral Nylands arbetskrafts- och näringscentral Finlands miljöcentral (SYKE) Sjöfartsverket Museiverket Säkerhetsteknikcentralen (TUKES) Geologiska forskningscentralen Havsforskningsinstitutet Forststyrelsen Jord- och skogsbruksministeriet Miljöministeriet Utrikesministeriet

10 150 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 4 Kommunikationsministeriet (försenat) Handels- och industriministeriet Länsstyrelsen i Södra Finlands län Länsstyrelsen i Västra Finlands län Sydöstra Finlands miljöcentral Sydvästra Finlands miljöcentral Ålands landskapsregering Landskapsförbund: Östra Nylands förbund Kymmenedalens förbund Egentliga Finlands förbund Nylands förbund Kommuner: Halikko Lovisa Fredrikshamn Pargas Hangö Pernå Helsingfors Strömfors Ingå Sibbo S:t Karins Sjundeå Kyrkslätt Virolax Kotka Västanfjärd Medborgarorganisationer: Coalition Clean Baltic Finska vikens yrkesfiskare rf Skärgårdshavets Yrkesfiskare r.f. Finlands Naturskyddsförbund Finlands Yrkesfiskares Förbund r.f. Kotkan Luonto ry Kymmenedalens naturvårdsdistrikt Pro Karelia Hangö miljöförening rf. Nylands miljöskyddsdistrikt Världsnaturfonden WWF Finland WWF:s Östersjöprogram/Tyskland Alla nationella utlåtanden om det finska miljökonsekvensbedömningsprogrammet samlades in och behandlades av kontaktmyndigheten. Kontaktmyndigheten Nylands miljöcentral gav sitt utlåtande, i vilken ingick ett sammandrag av de övriga utlåtandena, den 27 februari Kontaktmyndighetens utlåtande tog upp de viktigaste och mest kritiska frågorna som lämnats in av andra parter under hörandeprocessen (se utlåtandet i bilaga VIII). De flesta av frågorna behandlades under miljökonsekvensbedömningen och/eller tas upp i denna konsekvensbeskrivning. Tabell 4.2. sammanfattar kontaktmyndighetens utlåtande och redogör för de åtgärder som vidtagits med anledning av utlåtandet.

11 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Tabell 4.2. De centrala punkterna i kontaktmyndighetens utlåtande (utfärdat den 27 februari 2007) samt åtgärder som vidtagits Tema Kommentar Motsvarande kapitel i konsekvensbeskrivningen Motivering Konsekvensbedömning Projektets omfattning får inte innebära att dess miljökonsekvenser bedöms mindre noggrant än om det vore fråga om ett mindre projekt. Kapitel 5 och 8 Projektutvecklaren har genomfört omfattande och detaljerade undersökningar av den fysiska, kemiska och biotiska miljön inom rörledningskorridoren. En undersökning av ankarkorridoren pågår som bäst. Tidsplan för anläggningen Tidsschemat för miljökonsekvensbedömningen är stramt och borde vid behov justeras för att rymma ytterligare undersökningar. Kapitel 4 Tidsschemat har förlängts. Projektbeskrivning Projektet beskrivs klart och tydligt men i rätt så allmänna ordalag. Det bör därför beskrivas tillräckligt noggrant för att möjliggöra en detaljerad undersökning och bedömning av dessa effekter Kapitel 3 Projektbeskrivningen har uppdaterats utgående från den senaste tekniska informationen. Bottenarbeten Det framgår inte av bedömnings programmet att havsbottnen kommer att utjämnas samtidigt för båda rören. Kapitel 3 Beskrivningen av anläggningsarbetena har förbättrats. Sträckningen Olika tidigare undersökta ledningssträckningar på land tas inte upp som alternativ och ingen motivering ges till varför de övriga sträckningarna har utelämnats. I konsekvensbeskrivningen bör ingå en noggrannare motivering för valet av Östersjöalternativet. Kapitel 2 och 6 De alternativa sträckningarna och deras bakgrund har beskrivits bättre. Sträckningen Bottentopografin i Finska viken är svår med tanke på anläggningsarbeten inom den finska ekonomiska zonen eftersom bottnen är ojämn och kräver utjämning och utfyllning innan rören kan läggas ned. Längre söderut om den föreslagna sträckningen är havsbottnen i Finska viken jämnare och djupare. Kapitel 6 Ansökan om undersökningstillstånd för en sydligare sträckning lämnades in i Finland och Estland. Estland förkastade Nord Streams ansökan om undersökningstillstånd. Ett nytt sydligare alternativ inom den finska ekonomiska zonen (alternativ 2) studerades inom ramen för miljökonsekvensbedömningen.

12 152 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 4 Tema Kommentar Motsvarande kapitel i konsekvensbeskrivningen Motivering Sträckningen Rörledningens sträckning visas inte tillräckligt noggrant för att man skulle kunna fastställa närmare hur mycket bottenarbeten som behövs. Kapitel 3, 6 och kartboken Sträckningen beskrivs mer detaljerat. Ingrepp på havsbottnen och sedimentation Eftersom vare sig den detaljerade sträckningen eller havsbottnens topografi, struktur och sedimentsammansättning har presenterats har det inte varit möjligt att få en noggrann uppfattning om bottenarbetena och borttransporten av uppgrävt material samt om hur dessa förhåller sig till de olika sedimentationsområdena i Finska viken. Kapitel 3, 5.3, 8.1 och kartboken En plan för ingreppen på havsbottnen, bottenmorfologin, batymetrin och sedimentationsområdena har presenterats. Landbaserade installationer Enligt beskrivningen kommer det vid anläggningen av rörledningen att behövas landbaserade installationer för underhåll och annan verksamhet. Var installationerna och verksamheten kommer att vara belägna framgår inte av bedömningsprogrammet, men tas enligt uppgift upp i miljökonsekvensbeskrivningen. Kapitel 3.4 De landbaserade stöd- och logistikfunktionerna har presenterats. Nollalternativet och de landbaserade alternativen Som nollalternativ nämns i programmet den nya gasledningen Yamal Europa som är parallell med den befintliga ledningen genom Vitryssland. Ett annat nollalternativ som nämns är Amberledningen via Ryssland, Lettland, Litauen och Polen. De olika landbaserade rörledningarna som undersökts tidigare har inte bedömts som alternativ till Nord Stream-havsledningen. Bedömningsprogrammet innehåller ingen motivering till varför dessa har utelämnats. Miljökonsekvensbeskrivningen bör innehålla en mer detaljerad motivering till valet av Östersjöalternativet. Kapitel 2, 6 och Esborapporten Nollalternativet har beskrivits och utvärderats. En mer ingående beskrivning av detta alternativ ingår i Esborapporten.

13 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Tema Kommentar Motsvarande kapitel i konsekvensbeskrivningen Motivering Sträckningen På grund av den känsliga miljön och den stora föroreningsbelastningen i Östersjön och speciellt i Finska viken är det viktigt att hitta en sträckning och en anläggningsmetod som medför minsta möjliga miljöpåverkan. Den nu föreslagna sträckningen följer mycket noggrant gränsen för den finska ekonomiska zonen, men detta val har inte motiverats med miljöhänsyn. Bedömningen bör föreslå det i miljöhänseende bästa sträckningsalternativet genom Finska viken. Kapitel 6 Sträckningarna har optimerats och ett sydligare alternativ ingår i miljökonsekvensbedömningen. Mätstationer Längs rörledningens sträckning eller i närheten av den finns områden som används för långtidsuppföljning av havets tillstånd och som är viktiga för uppföljningen av Östersjöns tillstånd. Integriteten för mätstationerna ska beaktas i det fortsatta planeringsarbetet. Kapitel 8.1 och kartboken Möjlig påverkan på havsforskningsstationer för långtidsuppföljning i närheten av rörledningen ingår i bedömningen. Konsekvensområde Finkornigt material av sediment och substanser som frisatts i vattnet kan av vattenströmmarna transporteras längre än vad som framgår av bedömningsprogrammet. Influensområdets omfattning mot Åland bör också undersökas under konsekvensbedömningen. Kapitel 7 och 8 Konsekvensområdet har identifierats i förhållande till varje konsekvens. Separata diskussioner har förts med åländska myndigheter och deras synpunkter har beaktats vid bedömningen. Modell för sedimentspridningen En tillräckligt noggrann analys bör göras av de skadliga substanserna och näringsämnena i bottensedimentet längs rörledningens sträckning. Miljökonsekvensbeskrivningen bör åskådliggöra, till exempel med simulationsmodeller, hur substanserna och näringsämnena som finns i sedimenten frisätts och transporteras och hur de lägger sig och binds vid organismer under rörledningens anläggningsfas. 8.1, bilaga IV och kartboken Konsekvensbedömningen med avseende på spridningen av sediment, föroreningar och näringsämnen har gjorts främst utgående från matematisk modellering.

14 154 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 4 Tema Kommentar Motsvarande kapitel i konsekvensbeskrivningen Motivering Förorenade sediment och anläggningsarbeten Förorenade sediment och anläggningsarbeten Beroende på koncentrationerna av skadliga substanser i bottensedimenten bör en plan utarbetas för hur dessa ska hanteras, utgående från miljöministeriets anvisningar om muddring och deponering av sediment från den 19 april Anvisningarna baserar sig på de rekommendationer och riktlinjer för deponering av muddrat material i havet som utfärdats med stöd av Konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö (HELCOM) och riktlinjerna för deponering i Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten (OSPAR). I projektunderlaget, det preliminära tidsschemat och tillståndsförfarandena för projektet har man inte tagit upp hantering av skadliga substanser i bottensedimenten som kunde ge upphov till förorening av miljön så som avses i miljöskyddslagstiftningen. Kapitel 3 och 5 Inga större mängder av förorenade sediment kommer att hanteras (muddring, grävning, deponering osv.). Den enda ingreppsmetoden är stenläggning. Riktlinjerna och rekommendationerna har beaktats. Inga större mängder av förorenade sediment kommer att hanteras (muddring, grävning osv.). Riktlinjerna och rekommendationerna har beaktats. Ammunition Alla rester av kemiska vapen och krigsmateriel inom anläggningsområdet bör lokaliseras och man bör redogöra för hur dessa kommer att hanteras och för de eventuella konsekvenserna. Kapitel 3, 5.6, 8 och kartboken Det finns inga kemiska vapen inom den finska ekonomiska zonen. Konventionella stridsmedel har identifieras och deras status och konsekvenser har presenterats. Fartygstrafik Rörledningens sträckning ligger nära en livlig farled. Eventuella risker för sjötrafiken till följd av anläggningsarbetena framhävdes starkt i synpunkterna. Miljökonsekvensbeskrivningen bör även ta upp hur säkerheten för sjötrafiken säkerställs under anläggningsarbetena. Kapitel 5.6, 8.4 och 9 Diskussioner har förts med sjöfartsmyndigheterna och konsekvenserna och riskerna har presenterats. Skeppsvrak Det kan finnas värdefulla vrak längs den valda sträckningen som anses vara värda att bevaras. Det kan också finnas vrak längs sträckningen som innehåller olja eller andra skadliga substanser. Kapitel 5.6 och 8.4 Vraken har identifierats och presenterats. Diskussioner har förts med Museiverket. Dessa måste undersökas under konsekvensbedömningen och påkallade åtgärder ska vidtas.

15 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Tema Kommentar Motsvarande kapitel i konsekvensbeskrivningen Motivering Natura 2000 Projektutvecklaren bör undersöka om projektet berör sådana rev eller submarina sandbankar som avses i förteckningen över livsmiljöer i bilaga I till habitatdirektivet och sådana arter som avses i bilaga II, som till exempel gråsäl, vikare eller sjöfågelarter. Projektets effekter på sådana livsmiljöer och arter bör också undersökas. Kapitel 5.5 och 8.3 Inga sådana livsmiljöer som avses i habitatdirektivet har identifierats under miljökonsekvensbedömningen. Om sådana värden ändå fastställs av myndigheterna efter miljökonsekvensbedömningen, kommer de att studeras separat. Fåglar Bedömningen bör ta i beaktande områden som är viktiga för fåglarna under olika tider av deras livscykel. Till exempel alkor söker föda på öppet hav tiotals kilometer från sina boplatser, varigenom avståndet från rörledningen så som det föreslås i bedömningsprogrammet inte är tillräckliga grunder för att anta att projektet inte skulle påverka fågellivet. Kriterierna för skyddsområdenas bevarandestatus bör betonas och konsekvenserna för dem bedömas. Bedömningen bör också klarlägga tidpunkten för anläggningsarbetena så att man undviker störningar under viktiga perioder av fåglars och andra djurs livscykel. Kapitel 5.4 och 8.2 Det preliminära tidsschemat för anläggningsarbetena framgår av konsekvensbedömningen. I bedömningen har beaktats de eventuella konsekvenserna för den biotiska miljön och avhjälpande åtgärder har presenterats vid behov. Fiske Yrkesfiskarna har uttryckt sin oro speciellt över projektets effekter på bottentrålningen. Konsekvensbedömningen bör ta upp projektets effekter på fiskarna och fisket och dess inverkan på bottentrålningen i Finska viken. Havsforskningsinstitutet, Geologiska forskningscentralen och Finlands miljöcentral till-satte en expertgrupp som har publicerat rapporten Implementation of the North European Gas Pipeline Project Data Inventory and Further Need for Data for Environmental Impact Assessment (Havsforskningsinstitutets publikationsserie MERI, Nr 58, 2006). Kapitel 3, 5.4, 5.6 och 8.2, 8.4 Konsekvenserna för fiskarna och fisket har tagits upp. Diskussioner med yrkesfiskarna pågår som bäst. Referenser och data Rapporten innehåller ypperlig information om grundläggande data som finns att tillgå i Finland och om behovet av tilläggsdata samt ett förslag till uppföljningsprogram för projektet. Kapitel 3, 5 och 15 Rapporten har använts som referens i miljökonsekvensbeskrivningen. Rapportens förslag till källmaterial och undersökningsmetoder för bedömningen har tagits i beaktande.

16 156 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 4 Tema Kommentar Motsvarande kapitel i konsekvensbeskrivningen Motivering Referenser och data Miljökonsekvensbedömningen bör basera sig på dagsaktuella uppgifter. Bedömningsprogrammet innehåller delvis föråldrade och oriktiga uppgifter om sjöfarten, sälarna, fågellivet och fiskarna. Kapitel 5 och 8 Konsekvensbedömningen har utförts med stöd av resultaten av undersökningar från och baserar sig på den senaste tekniska informationen och de bästa tillgängliga bedömningsmetoderna. Transparens Förhoppningsvis kommer allt material som används och samlas in under miljökonsekvensbedömningen att göras tillgängligt för allmänheten i så stor utsträckning som möjligt för att säkerställa konsekvensförfarandets transparens. De metoder som används för till exempel provtagning och modellering samt antagandena som anknyter till dessa bör ingå i miljökonsekvensbeskrivningen. Alla undersökningsdata som använts vid miljökonsekvensbedömningen kommer att på begäran lämnas till de nationella myndigheterna och relevanta data görs tillgängliga för allmänheten. En Vitbok innehållande de inlämnade yttrandena och Nord Stream AG:s respons till dessa (intressenternas kommentarer, som mottagits under internationella samråd som förts i enlighet med Esbokonventionen, med sammandrag och respons) överlämnades till parterna för överenskommelsen och till de nationella myndigheterna i maj 2008 /31/. Vitboken är ett sammandrag av alla yttranden som lämnats under hörandet i enlighet med Esbokonventionen och nationella höranden Deltagande Nord Stream AG har utarbetat en strategi för medverkan för intressenter och utsatta parter som omfattar projektets hela löptid. Strategin är avsedd att erbjuda möjlighet till upplysning, hörande och medbestämmande liksom även återkoppling från intressenterna och respons till dessa Formellt deltagande Miljökonsekvensbedömningen har genomförts som en interaktiv process. Under den tid som programmet för miljökonsekvensbedömningen var framlagt till påseende hölls presen tationsmöten för allmänheten i december 2006 i Helsingfors ( ), Hangö ( ), Åbo ( ) och Kotka ( ). Ordförande för mötena var Jorma Jantunen från Nylands miljöcentral. Varje möte hade omkring deltagare, inklusive representanter för media. Dessutom hölls ett separat möte för myndigheterna i Helsingfors den 11 december 2006.

17 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Möten med statliga myndigheter har arrangerats såväl i Finland som i de baltiska länderna för att diskutera projektets status, teknisk information, konsekvensbedömningen och andra frågor. Myndigheterna har deltagit i diskussionerna i en anda av samarbete. Projektet har också presenterats vid flera seminarier, workshopar och så vidare. Resultaten från denna konsekvensbeskrivning presenteras för allmänheten vid möten för allmänheten under det två månader (maximalt 60 dagar) långa hörandet som börjar den 9 mars Mötena hålls i mars 2009 och arrangeras på fem orter: Helsingfors (vecka 11), Hangö (vecka 11), Kotka (vecka 12), Åbo (vecka 11) och Mariehamn (vecka 12). Mötena arrangeras av Nord Stream AG i samarbete med kontaktmyndigheten. Ordföranden för mötena representerar kontaktmyndigheten Myndigheters besök på undersökningsfartygen Nord Stream AG arrangerade besök för myndigheterna till undersökningsfartygen Triad, OMX Pollux och Franklin i Helsingfors i november 2007 och januari Femton till tjugo olika myndigheter var närvarande vid varje besök, under vilka de hade möjlighet att följa med hur undersökningsutrustningen användes samt tala med undersöknings- och fartygsmanskapen Evenemang för media Ett pressmöte för att presentera miljökonsekvensbedömningsprogrammet hölls i Helsingfors i december Omkring ett år senare (den 5 december 2007) arrangerade Nord Stream AG en tur för pressen på undersökningsfartygen Franklin, OMX Pollux och Triad i Helsingfors. Reportrar och redaktörer från nio tv-stationer och fem större dagstidningar deltog. Flera pressmöten i mindre skala har arrangerats under 2007 och 2008 för att ge inblick i projektets dagsläge. Ett pressmöte kommer att ordnas när konsekvensbeskrivningen har slutförts och lagts fram till påseende Informationsturné om rörledningen Utöver de evenemang som nämns ovan har Nord Stream AG inrättat en informationsbuss om rörledningen, en rullande utställning som utarbetats enkom för att informera allmänheten om Nord Stream-projektet. Informationsbussen har besökt följande friluftsevenemang i Finland under sommaren och hösten 2008: Ålands Sjödagar den juli 2008 Sjödagarna i Kotka den juli 2008 Strömmingsmarknaden i Åbo den oktober 2008

18 158 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 4 Figur 4.3. Nord Streams informationsbuss på Sjödagarna i Kotka i juli Nord Streams webbplats Projektets webbplats, har varit aktiv genom hela miljökonsekvensbedömningsprocessen. Webbplatsen innehåller omfattande allmän information om projektet och om det nationella miljökonsekvensförfarandet på både finska och svenska. Informationen på de relevanta webbsidorna uppdateras kontinuerligt under processen Nyhetsbrev Nord Stream AG har publicerat nyhetsbrev på sin webbplats. Nyhetsbreven har också sänts till flera olika parter som berörs av projektet Tidsschema Miljökonsekvensförfarandet inleddes i Finland i november 2006 då bedömningsprogrammet tillställdes kontaktmyndigheten. Förfarandet avslutas då kontaktmyndigheten ger sitt utlåtan de om konsekvensbedömningen senast den 3 juli Tidsschemat för miljökonsekvensförfarandet framgår av figur 4.4.

19 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Figur 4.4. Tidsschema för det nationella miljökonsekvensförfarandet i Finland. 4.3 Lagstiftningen och tillstånden inom den finska ekonomiska zonen Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS) Syftet med Förenta nationernas havsrättskonvention (UNCLOS) är att underlätta internationell kommunikation och främja den fredliga användningen av haven och oceanerna, ett rätt vist och effektivt utnyttjande av deras tillgångar, bevarandet av deras levande tillgångar samt studiet, skyddet och bibehållandet av den marina miljön. Konventionen fastställer de vattenområden där kuststater har fulla befogenheter till verksamhet och beslutsfattande (suverän nationell styrning). Enligt havsrättskonventionen omfattar en kuststats suveränitet dess territorialvatten och territorialhav, och andra havsområden där kuststaten har särskilda rättig heter och bestämmanderätt. Den ekonomiska zonen sträcker sig upp till 200 nautiska mil från baslinjen (i stort sett kustlinjen) och omfattar havsbottnen, dess underlag och vattnet där ovanför (UNCLOS artikel 57). På grund av det korta avståndet mellan kusterna är Finlands ekonomiska zon i Östersjön

20 160 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 4 mindre än 200 nautiska mil. Finland, Ryssland, Sverige och Estland har enats om gränserna för de ekonomiska zonerna i Östersjön (gränserna framgår av karta PR-1b-F i kartboken). Enligt havsrättskonventionen har varje stat också rättigheter som omfattar kontinentalsockeln. Kontinentalsockeln omfattar havsbottnen och dess underlag i områden under vatten som sträcker sig utanför territorialhavet i hela den naturliga förlängningen av landterritoriet till kontinentalrandens ytterkant. I Östersjön sammanfaller kontinentalsockeln i stort sett med den ekonomiska zonen. Enligt konventionen är varje kuststat skyldig att skydda och bevara den marina miljön i så väl sina territorialvatten som sin ekonomiska zon. Enligt artikel 79 i havsrättskonventionen äger alla stater rätt att lägga undervattenskablar och rörledningar på kontinentalsockeln. Ut stakningen av kablars eller rörledningars sträckning måste godkännas av kuststaten som även kan fastställa villkor för dessa kablar och rörledningar. Vid dragningen av en under vattenskabel eller rörledning måste staten beakta befintliga kablar och rörledningar. I synnerhet får inte möjligheterna att reparera befintliga kablar eller rörledningar försämras. Artikel 58 av havsrättskonventionen fastställer att kuststatens rättigheter med avseende på anläggning av rörledningar och kablar ovanpå kontinentalsockeln gäller även den ekonomiska zonen Internationell miljökonsekvenslagstiftning och EU-lagstiftning Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (internationella samråd) och EU-direktivet om miljökonsekvensbeskrivning (2001/42/EG) kommer även att iakttas. Miljökonsekvensförfarandena beskrivs närmare i kapitel 4.1 och Lagstiftningen och tillståndsprocesserna Inrättandet av den ekonomiska zonen år 2006 utvidgade Finlands jurisdiktion över dess ekonomiska zon och kontinentalsockel i enlighet med lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004). Detta föranledde även ändringar i lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning (468/1994) och i vattenlagen (264/1961). Lagen om Finlands ekonomiska zon refererar till dessa lagar som också gäller i den ekonomiska zonen. De lagar som gäller den finska ekonomiska zonen och Nord Stream-projektet är lagen om förfarandet vid miljökonsekvensbedömning och vattenlagen samt andra bestämmelser som utfärdats med stöd av dessa.

21 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Enligt de finländska myndigheterna måste Nord Stream-projektet ansöka om två separata tillstånd. Dessa är: Statsrådets samtycke i enlighet med lagen om Finlands ekonomiska zon (1058/2004) Västra Finlands miljötillståndsverks tillstånd enligt vattenlagen Enligt myndigheterna måste statsrådet ge sitt samtycke till verksamheten innan tillstånd enligt vattenlagen kan utfärdas Statsrådets samtycke enligt lagen om Finlands ekonomiska zon Statsrådet kan efter ansökan lämna samtycke enligt lagen om Finlands ekonomiska zon till följande verksamhet: exploatering av havsbottnen inom den ekonomiska zonen forskning som åsyftar utnyttjande av havsbottnen annan verksamhet som avser ekonomiskt utnyttjande av zonen Enligt lagen kan samtycket lämnas för en bestämd tid eller tills vidare. Innehållet i ansökan om statsrådets samtycke fastställs i 2 i statsrådets förordning om Finlands ekonomiska zon (1073/2004). Ansökan ska lämnas till arbets- och näringsministeriet (tidigare handelsoch industriministeriet) minst sex månader före den planerade tidpunkten för inledandet av verksamheten. Miljökonsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens utlåtande om denna beaktas då stats rådet fattar sitt beslut om samtycke till verksamhet Tillstånd enligt vattenlagen För rörläggning, konstruktion, drift och underhåll av Nord Streams rörledningar behövs tillstånd enligt vattenlagen. I tillståndsansökan ska ingå en handlingsplan och utredning av konsek venserna enligt de närmare bestämmelserna i vattenförordningen. Ett vattentillstånd utgår från en bedömning av intressen i syfte att förebygga negativ på verkan i så hög grad som möjligt. Miljökonsekvensbeskrivningen och kontaktmyndighetens ut låtande om denna beaktas innan beslut fattas om tillstånd enligt vattenlagen. Tillståndet be viljas av Västra Finlands miljötillståndsverk. Miljötillståndsverket kan utfärda tillståndsvillkor i syfte att minimera miljöpåverkan av den föreslagna ledningssträckningen.

22 162 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Projektet i förhållande till planer och program för markanvändning, naturtillgångar och miljöskydd Detta kapitel redogör för hur projektet förhåller sig till markanvändningsplanerna samt planerna och programmen för utvinning av naturtillgångar och miljöskydd De riksomfattande målen för områdesanvändningen och de regionala markanvändningsplanerna i Finland Finland har fastställt ett antal långsiktiga mål för områdesanvändningen för att bemöta de stora utmaningarna som de pågående socioekonomiska förändringarna medför /32/. Målen har också utarbetats i syfte att hjälpa Finland att fullfölja internationella överenskommelser och mål, inklusive Förenta nationernas klimatöverenskommelser, konventionen för biologisk mångfald, överenskommelser om skyddet av kulturmiljöer och målen för programmet för regio nal utvecklingsplanering i europeiskt perspektiv (ESDP). Finlands riksomfattande mål för områdesanvändningen syftar till att säkerställa att nationellt viktiga mål och behov beaktas på ett tillbörligt sätt vid den regionala och lokala planeringen och i nationella myndigheters verksamhet. Målen verkställs främst genom regionalplaneringen där nationella, lokala och regionala mål samordnas vid utarbetandet av regionala markanvändningsplaner. Dessa regionala planer bidrar också till att säkerställa att de nationella riktlinjerna beaktas i den kommunala planeringen. Målen fastställer de frågor som ska tas i beaktande i hela landet vid områdesanvändningen och planeringen av densamma. Med stöd av markanvändnings- och bygglagen ska de statliga myndigheterna i sin verksamhet beakta de riksomfattande målen för områdesan vändningen och främja möjligheterna att uppnå dessa. De riksomfattande målen för om rådes användningen har grupperats på följande sätt: 1) fungerande regionstruktur, 2) en hetligare samhällsstruktur och kvalitet på livsmiljön, 3) kultur- och naturarv, rekreation i det fria och naturresurser, 4) fungerande förbindelsenät och energiförsörjning, 5) specialfrågor i Helsingforsregionen och 6) helheter av särskild betydelse som natur- och kulturmiljöer. Statsrådet beslutade den 13 november 2008 att revidera målen för områdesanvändningen. Revideringen träder i kraft den 1 mars Revideringens främsta syfte har varit att bemöta den utmaning som klimatförändringen utgör. De regionala markanvändningsplanerna inbegriper också Finlands territorialvatten. Norr om projektområdet arbetar regionförbunden som bäst med att ta fram fyra olika regionala markanvändningsplaner. Dessa är, från öst till väst, följande: Kymmenedalen, Östra Nyland, Nyland och Egentliga Finland. De planerade och pågående aktiviteterna inom den finska ekonomiska zonen och i territorialvattnen norr om rörledningens sträckning beskrivs i kapitel 5.6.7

23 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Nord Stream-projektet bedöms inte vara i konflikt med de frågor som tas upp i de nationella målen för områdesanvändningen, markanvändningsplanerna eller de reviderade må len. Denna bedömning utgår ifrån att Nord Streams rörledningar ligger uteslutande inom den finska ekonomiska zonen som anses höra till internationella vatten. Nord Streams projektområde omfattas således inte av de riksomfattande planerna för områdesanvändningen Naturskyddsprogram Omkring 9 procent av Finlands yta är skyddat med stöd av naturvårdslagen eller öde markslagen. Målet för inrättandet av naturskyddsområden är att de ska företräda alla de naturtyper som kan påträffas i Finland. Samtidigt går man in för att bevara den fauna och flora som är typisk för dessa naturtyper samt trygga hotade arter. Statsrådet har godkänt sju naturskyddsprogram: programmet för national- och naturparker samt programmen för skydd av kärr, fågelvatten, åsar, lundar, stränder och gamla skogar. I programmen har statsrådet satt upp mål för naturskyddet och utgående från dessa mål inrättas nya naturskyddsområden. Merparten av Finlands skyddade områden ingår i EU:s nätverk Natura 2000 /33/. De viktigaste skyddade områdena i Finska viken i närheten av Nord Stream-projektet be skrivs i kapitel 5.5 (Skyddsområden). Dessa består av Natura 2000-områden, nationalparker och andra skyddade områden, såsom skyddsområden i Östersjön (BSPA), Unesco- områden, Ramsarområden och sälskyddsområden. Projektets effekter på dessa skyddsområden bedöms i kapitel Vattenskydd Enligt miljöministeriet /34/ syftar Finlands vattenvårdspolitik till att förbättra och skydda vattenkvaliteten i Östersjön. Målet är att tillståndet i Östersjön och insjöarna inte försämras ytterligare genom mänsklig påverkan. Vattevårdspolitiken grundar sig på långsiktiga strategier. Statsrådet godkände i november 2006 nya riktlinjer för vattenskyddet fram till år År 2002 godkände statsrådet Finlands program för skydd av Östersjön. I programmet ingår bekämpning av eutrofieringen, minskning av risker orsakade av farliga ämnen, lindring av olägenheter som användningen av Östersjön för med sig, bevarande och ökning av naturens variationsrikedom, förbättring av miljömedvetenheten samt forskning och uppföljning. Miljöministeriets godkände en handlingsplan i juni För ytterligare information se /34/. EU:s ramdirektiv för vatten (200/60/EG) fastställer riktlinjer för vattenvårdspolitiken. Lagen om vattenvårdsförvaltningen (1299/2004) styr planeringen av förvaltningen av avrinningsområdena tillsammans med statsrådets förordning om vattenförvaltningsområden (1303/2004), statsrådets förordning om ämnen som är farliga och skadliga för vattenmiljön (1022/2006) och statsrådets förordning om vattenvårdsförvaltningen (1040/2006).

24 164 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion 4 Utsläppsförbuden, utsläppsgränsvärdena och miljökvalitetsnormerna i förordning 1022/2006 gäller också i den finska ekonomiska zonen, men förordningen stadgar inte om program eller planer. Med stöd av förordningen om vattenvårdsförvaltningen ligger projekt om rå det intill vattenförvaltningsområdet Kymmene älv Finska viken och i närheten av vatten förvaltningsområdet Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavet. De regionala miljöcentralerna har ålagts uppgiften att i samråd med arbetskrafts- och näringscentralernas fiskerienheter upprätta förvaltningsplaner och åtgärdsprogram för ovan nämnda vattenförvaltningsområden. Målet för förvaltningsplanerna för avrinningsområdena är att uppnå ett gott tillstånd i ytvattnen vid slutet av år Miljöministeriet har nu godkänt förslagen till förvaltningsplaner. De första förvaltningsplanerna torde vara klara år 2009 och bli godkända av statsrådet. Planerna delges sedan EU kommissionen. Med avseende på förvaltningsplanen för Kymmene älv Finska viken planeras inga nya projekt som skulle inverka på uppnåendet av målen för vattenkvaliteten. Risken för olyckor till följd av fartygstrafiken och föroreningar från fartygen är de största orosmomenten i Finska viken. Nord Stream nämns inte heller som ett projekt som bör tas i beaktande i förvaltningsplanen för Kumo älv Skärgårdshavet Bottenhavet /35/. Finland har undertecknat flera internationella överenskommelser om skyddet av den marina miljön och vattendragen. Att skydda Östersjön hör till de främsta prioriteringarna för det finska miljösamarbetet. Finland har också gedigen erfarenhet och goda resultat från långsiktigt gränsöverskridande samarbete för att skydda vattenområden. Detta samarbete inleddes med en överenskommelse med Sovjetunionen år 1964 (och vidare med Ryska federationen år 1992) och efterföljdes av överenskommelser med Sverige år 1971 och Norge år Riktlinjer för bullernivån Riktvärden för bullernivån har fastställts i ett statsrådsbeslut (993/1992). Dessa presenteras i kapitel För bullernivåerna vid verksamhet till havs eller under vatten har inte fastställts några riktvärden Helsingforskonventionen/Helsingforskommissionens rekommendationer Samtliga Östersjöländer, bland dem Finland, har undertecknat konventionen om skydd av den marina miljön i Östersjöområdet (Helsingforskonventionen undertecknad 1992). Konventionen stället inga direkta och väsentligt relevanta krav på anläggningen av havsbaserade rörledningar. Artikel 7 i Helsingforskonventionen stadgar emellertid om en skyl dig het att inleda samråd gällande verksamhet i territorialvatten som kan förorsaka gräns överskridande påverkan och för vilken miljökonsekvensbeskrivning krävs enligt internationell rätt eller övernationella bestämmelser. Konventionen innehåller inga detaljerade bestämmelser om miljökonsekvensbeskrivningen eller mellanstatlig samordning.

25 Miljökonsekvensbeskrivning Sektion Det finns sammanlagt 116 gällande HELCOM-rekommendationer som utfärdats av Helsingfors kommissionen i enlighet med Helsingforskonventionen. Rekommendationerna tjänar som riktlinjer för alla parter av Helsingforskonventionen och de beaktas också av Nord Stream till den del de gäller rörläggning och rörledningar. Sådana rekommendationer är bland annat skyddsområdena i Östersjön (BSPA). I Finska viken finns sammanlagt sex BSPA-områden: Ingermanland marinskyddsområde, Östra Finska vikens skärgård och vatten, Kurgalskij skyddsområde, Pernåvikarnas och Pernå skärgårds havsskyddsområde samt Ekenäs och Hangö skärgårds och Pojovikens havsskyddsområde. Följande BSPA-områden ligger inom den finska delen av Finska viken: Södra skärgårdshavet (BSPA 143) Ekenäs skärgård - Hangö udde - Bottniska viken (BSPA 24) Östra Finska vikens nationalpark (BSPA 25) Mer information om BSPA-områdena finns i databasen Baltic Sea Protected Areas Database /36/. Alla Ramsarområden och deras särskilda bevarandevärden har också beaktats. Ytterligare ett exempel på en rekommendation som Nord Stream beaktar är HELCOM:s rekommendation nr 27 28/2 (8 juli 2006) för skydd av sälarna i Östersjöområdet. Trots att sälarna hör till de prioriterade arterna och särskilt skydd enligt bilaga IV (a) till habitatdirektivet och 49 i naturvårdslagen inte behöver iakttas, har Nord Stream för avsikt att bygga rörledningarna utan att orsaka störningar i sälarnas istäckta föröknings- och viloplatser. En konsekvensbedömning med avseende på sälar finns i kapitel 8.2. Alla fartyg som anknyter till rörläggningen, annan anläggningsverksamhet och andra under sökningar kommer att iaktta Helsingforskommissionens rekommendationer (bl.a. 19/9, 22/1, 23/1 osv.) genom att undvika all slags förorening, dumpning och nedskräpning från fartygen. Det pågår också ett antal projekt, såsom en uppdatering ( ) av Helsingforskommissionens rödlista över hotade arter och habitat/biotoper enligt Inter nationella naturvårdsunionens kriterier för följande grupper: makrofyter, bentiska in vertebrater, sjöfåglar, fiskar (inklusive vandrande arter) och nejonögon (uppdatering av HELCOM:s rödlista över hotade och missgynnade arter av nejonögon och fiskar (BSEP nr 109) och marina däggdjur. Projektet kommer också att uppdatera undervattensdelen av Helsingforskommissionens rödlista över biotoperna och biotopgrupperna i Östersjön (BSEP nr 75).