Vårdöverenskommelse 2017 mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Habilitering & Hälsa. Dnr HSNV

Transkript

1 Vårdöverenskommelse 2017 mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Habilitering & Hälsa Dnr HSNV

2 Innehåll 1. Allmänna förutsättningar... 3 Parter... 3 Giltighetstid... 3 Utgångspunkter Uppdrag... 3 Ekonomisk ersättning... 4 Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse... 4 Uppföljning Förändrade förutsättningar Undertecknande parter... 6 Bilaga 1. Nämndspecifik beställning och utbudspunkter HSNV... 7 Bilaga 2. Precisering av uppdrag... 8 Bilaga 3. Ersättning Bilaga 4. Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse Bilaga 5. Uppföljning Bilaga 6. Uppföljningsbilaga HSNG, HSNV, HSNS, HSNÖ och HSNN Bilaga 7. Utfallsmått jämlik vård... 20

3 1. Allmänna förutsättningar Parter Denna vårdöverenskommelse är tecknad mellan västra hälso- och sjukvårdsnämnden och styrelsen för Habilitering & Hälsa (H&H). Giltighetstid Överenskommelsen gäller för perioden Utgångspunkter Vårdöverenskommelsen beskriver H&H uppdrag och reglerar inriktning, volymer, ersättning och uppföljning för överenskommelseperioden. Viktiga underlag för denna vårdöverenskommelse är: Föregående års vårdöverenskommelse Gällande konventioner, lagar, förordningar, föreskrifter, regionala riktlinjer samt regionala vård- och handlingsprogram och beslut som berör utförarens verksamhetsområde. Regionfullmäktiges budget och Regionstyrelsens regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete 2017(RS ) Västra hälso- och sjukvårdsnämndens mål- och inriktningsdokument Strategiska frågeställningar från utförarens styrelse. Regionfullmäktiges budget är Västra Götalandsregionens överordnade styrdokument. Vid en målkonflikt mellan andra regionala styrdokument och budgeten gäller den senast antagna budgeten. Vid flerårig överenskommelse ska justeringar göras mellan åren, i enlighet med de förutsättningar som anges i regionens budget och Regionstyrelsens regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete 2017 (RS ) Västra hälso- och sjukvårdsnämndens mål- och inriktningsdokument Det gäller också de förändringar som uppdatering av resursfördelningsmodellen kan komma att innebära. 2. Uppdrag H&H uppdrag är att bedriva hälso- och sjukvård i enlighet med precisering i bilaga 2. Hälso- och sjukvården ska ges med högsta möjliga medicinska säkerhet och kvalitet grundad på evidens samt följa regionalt gjorda prioriteringar. Socialstyrelsens föreskrift och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) ska vara vägledande i detta arbete Vården ska vara likvärdig och patientanpassad där diagnostisering och behandling sker på jämlika villkor. En jämlik hälso- och sjukvård innebär att vård och behandling ges på lika villkor, och med gott bemötande, till alla, oavsett bostadsort, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder.

4 Inom ramen för uppdraget ska H&H samverka med andra vårdgivare, kommuner och myndigheter. Samverkan syftar till att på ett strategiskt plan nyttja varandras kunskaper och bygga upp gemensamma rutiner för att säkerställa vårdens kvalitet utifrån kunskap och patientens perspektiv. Syftet är att använda de sammantagna resurserna på bästa sätt för att nå uppsatta mål. H&H ska arbeta systematiskt med hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder och integrera dessa i hälso- och sjukvården. Utföraren ska ingå i det regionala Nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) och ska fortsätta att utveckla och följa upp arbetet i enlighet med intentionerna för HFS, Socialstyrelsens riktlinjer och regionuppdrag (RS ). Befintliga utbudspunkter, där H&H idag bedriver verksamhet, är basen för denna vårdöverenskommelse. Vid förändring ska samråd ske mellan beställaren och utföraren enligt gällande reglemente. Beställaren ska löpande informera om kända förändringar i vårdutbud hos övriga vårdgivare som kan komma att påverka utföraren. Omfattande förändringar inom hälso- och sjukvården kommer att genomföras de närmaste åren. I Göteborg kommer bland annat två nya specialistsjukhus med dagkirurgiska centrum att byggas i Frihamnen och Högsbo. Samtidigt ska ett sammanhållet närsjukvårdssystem etableras. En väl fungerande kommunikation och dialog är nödvändig i samband med förändringarna. Hälso- och sjukvårdsnämnden har ansvar för att föra dialog med Göteborgs Stad och medborgardialoger medan alla vårdgivare ska ta ansvar för dialogen med sina brukare. Under 2017 kommer en omställning av hälso- och sjukvården att inledas. Syftet med omställningen är att skapa ökat värde för patienterna såsom ökad kvalitet, en högre patientsäkerhet, korta väntetider, ett gott bemötande och god omvårdnad före, under och efter behandling. Förändringen ska även medföra att patienterna involveras i högre utsträckning i sin behandling och att vården ska se helheten runt patienternas hälsa och sjukdom. Omställningen ska ske utifrån styrprincipen att vården ska skapa största möjliga värde för patienterna och invånarna, givet de tillgängliga resurserna. Styrprincipen ska vara vägledande för alla åtgärder som vidtas. Omställningsarbetet delas in i tre områden som kallas Den nära vården, Koncentration av vård och Digitala vårdformer och tjänster. Ekonomisk ersättning Omfattning, villkor och ersättning för uppdraget framgår av bilaga 3. Den ekonomiska ersättningen baseras på de förutsättningar som anges i Västra Götalandsregionens budget och Regiongemensamma riktlinjer för detaljbudgetarbete 2017 (RS 04149:2016) Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse I bilaga 4 specificeras de förändringar som gjorts gentemot föregående vårdöverenskommelse. Specifikationen omfattar förändringar i uppdrag, volymer och ersättning. Uppföljning Uppföljning av uppdraget, inklusive omfattning och periodicitet, specificeras i bilaga 5. Grunden för uppföljning är Regionfullmäktiges mål och fokusområden, regionala indikatorer samt hälso- och sjukvårdsnämndens mål- och inriktningsdokument.

5 Koncernkontoret ska samordna den uppföljning som begärs in från utföraren i syfte att undvika dubbelrapportering. 3. Förändrade förutsättningar Om det under överenskommelseperioden uppstår väsentligt förändrade förutsättningar har respektive part rätt att begära överläggningar. Om förändringarna är på grund av oförutsägbar händelse som ingen av parterna kan råda över, finns ett gemensamt ansvar att hantera den uppkomna situationen. Eventuella förändringar ska regleras i tilläggsöverenskommelse alternativt översyn av hela överenskommelsen. Om parterna inte är överens avgör regionstyrelsens ägarutskott hur ärendet ska hanteras.

6 4. Undertecknande parter Västra Götaland Niclas Attefjord Ordförande HSNV Patrik Cerny Ordförande styrelsen för Habilitering & Hälsa Leena Ekberg Avdelningschef kvalitetsstyrning, uppdrag avtal Mikael Forslund Förvaltningens direktör

7 Bilaga 1. Nämndspecifik beställning och utbudspunkter HSNV Habiliteringsverksamhet Utbudspunkter för habiliteringsverksamheten Barnhabilitering: Alingsås, Kungälv och Stenungsund. Vuxenhabilitering: Alingsås, Kungälv och Stenungsund. Hörselverksamhet Utbudspunkter för hörselverksamheten Alingsås och Mölndals sjukhus. Synverksamhet Utbudspunkt för synverksamheten Centrala Göteborg. Tolkverksamhet Utbudspunkt för tolkverksamheten Tolkcentral: Centrala Göteborg. Ekonomiska förutsättningar Riskdelning HSNG och HSNV tillämpar riskdelning för läkemedel. Om kostnaden under 2017 överskrider tkr tillskjuter beställaren 50 procent av det överskjutande beloppet. Habilitering & Hälsa har rätt att avropa 0,5 miljoner under 2017 under förutsättning att medlen behövs för att täcka kostnaden för verksamhet som finansieras av hälso- och sjukvårdsnämnd väster. Avstämning sker vid delårsrapport augusti. Om avrop sker under 2017 ska medlen permanentas i ersättningen Fortsatt dialog mellan HSNV och styrelsen för Habilitering & Hälsa avseende ersättningsnivån för kommande år.

8 Bilaga 2. Precisering av uppdrag Habilitering & Hälsa har i uppdrag att bedriva följande: Habiliteringsverksamhet, Hörselverksamhet, Synverksamhet, Tolkverksamhet. Habilitering & Hälsa ska även bereda och besluta kring ansökningar om råd och stöd enligt LSS 9:1. I uppdraget ingår att ansvara för utredning, bedömning och beslut i råd- och stödärenden. Habiliteringsverksamhet Åtagande Habiliteringens grundåtagande innebär att erbjuda habiliterande åtgärder på specialistnivå till personer med medfödda eller tidigt uppkomna, varaktiga funktionsnedsättningar som ger stora svårigheter i vardagen. Patienter som remitteras till habiliteringen ska vara utredda och ha en diagnos inom habiliteringens diagnosgrupper och en tydlig beskrivning av de svårigheter som patienten har i vardagen. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och i vilken grad vardagsfunktionen påverkas är avgörande för behovet av behandlande åtgärder samt om det finns en risk för att barnet, under sin utveckling, kan komma att få stora svårigheter i vardagen. Det krävs alltid en individuell bedömning för att avgöra om patientens hälso- och sjukvårdsbehov ska tillgodoses inom habiliteringen. Ofta krävs åtgärder från flera verksamheter och utförare i samverkan. Utredande och behandlande åtgärder planeras utifrån varje patient. Åtgärder och mål dokumenteras i en vårdplan. Mål för habiliteringsåtgärderna Patienten får stöd i att utvecklas och finna strategier för aktuella och kända svårigheter i vardagen. Närstående och personal får ökade möjligheter att stödja patienten. Patienten får ökade möjligheter att vara delaktig i samhället. Habiliteringens huvuduppgifter Erbjuda specialiserade utredande och behandlande åtgärder, oftast från flera kompetensområden. Åtgärderna kan vara stödjande/tränande, kompenserande och förebyggande. Åtgärderna kan ges individuellt eller i grupp samt även till närstående. Upptäcka tillkommen ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av åtgärder för dessa hos annan vårdgivare eller inom annan verksamhet i den egna förvaltningen. Utredande och behandlande åtgärder planeras utifrån varje patient och finns dokumenterade i en vårdplan. Vid behov bör åtgärderna ske i samverkan med andra samverkanspartners som är viktiga för patienten. Målgrupper Personer med medfödda eller tidigt uppkomna, svåra motoriska och/eller kognitiva

9 funktionsnedsättningar orsakade av skada i nerv-, muskel- och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, utvecklingsstörning och/eller autism i barndomen. Personer med kombinerade motoriska, tal- och språkmässiga och/eller kognitiva funktionsnedsättningar såsom svårare former av ADHD med DCD, atypisk autism, Aspergers syndrom och ABI. Regional medicinsk riktlinje för den neuropsykiatriska vården av barn och unga innebär en förskjutning av gränsdragningen mellan barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomshabilitering för vissa barn med autismspektrumstörningar (RS , HSD-A ). Vuxna personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom (jmf LSS personkrets 1:2). Hörselverksamhet Åtagande Hörselverksamheten erbjuder habilitering/rehabilitering på specialistnivå till personer med bestående hörselnedsättning/dövhet/dövblindhet samt deras anhöriga, närstående och andra personer i närmiljön. Insatserna utgår från en helhetssyn där brukare/familj är delaktig i all planering av insatserna från tvärprofessionella team med medicinsk, teknisk, pedagogisk och psykosocial kompetens. Utredande och behandlande åtgärder planeras utifrån varje patient. Åtgärder och mål dokumenteras i en vårdplan. Mål för hörselåtgärderna Förbättra livssituationen och delaktigheten för personer i alla åldrar med bestående hörselnedsättning/dövhet/dövblindhet. Hörselverksamhetens huvuduppgifter Erbjuda diagnostisering, habilitering/rehabilitering, teknisk service och alternativ telefoni. Målgrupper Personer som är barndomsdöva. Personer som från födseln eller under barn- och ungdomsåren blivit döva och som utvecklat och som använder teckenspråk som sitt första språk och talspråk som sitt andra språk. Barndomshörselskadade personer. Personer som från födseln eller under barn- och ungdomsåren erhållit en bestående hörselskada. Svårigheter att kommunicera enbart via hörseln. Ev. teckenspråk som kompletterande kommunikationsmetod. Vuxendöva personer. Personer som blivit döva i vuxen ålder efter språkinlärning. Språkförståelse och förmåga till talproduktion finns kvar, men förmågan att uppfatta tal saknas helt. Gravt hörselskadade personer. Personer som kan uppfatta förstärkt tal endast under gynnsamma akustiska och psykologiska betingelser. Vuxenhörselskadade personer. Personer som i vuxen ålder (över arton år) blivit hörselskadade, vilket innebär att man är i behov av kommunikativt stöd och hörseltekniska hjälpmedel för att kunna kommunicera med andra. Åldershörselskadade personer. Personer som efter 65 års ålder har blivit hörselskadade, vilket innebär att de är beroende av hörseltekniska hjälpmedel och/eller alternativa kommunikationssätt för att kommunicera med andra. En speciell grupp är åldershörselskadade som är 85 år och äldre och som är i behov av speciella insatser. Dövblinda personer. Personer som har en allvarlig grad av kombinerad syn- och hörselskada alltifrån helt dövblind till förekomst av syn- och hörselrester.

10 Kombinationen reducerar ömsesidigt möjligheterna att utnyttja eventuella syn och hörselrester. Regionalt specialistteam för döva och dövblinda personer Åtagande Ansvara för att göra dövspecifik respektive dövblindspecifik habilitering/rehabilitering tillgänglig genom direkta och konsultativa åtgärder. Teamen ska också verka som kulturöversättare mellan det döva och det hörande samhället samt nätverka runt brukaren, med närstående och personal. Målgrupper Barn, ungdomar och vuxna med: förvärvad dövblindhet med teckenspråk som första språk, medfödd dövblindhet, syn- och hörselnedsättningar i progression. Vuxna med: barndomsdövhet och teckenspråkiga. Synverksamhet Åtagande Synverksamheten har ett övergripande ansvar på specialistnivå för habilitering och rehabilitering av personer med måttlig till svår synnedsättning och blindhet. Utredande och behandlande åtgärder planeras utifrån varje patient. Åtgärder och mål dokumenteras i en vårdplan. Betala ut glasögonbidrag enligt beslutade riktlinjer och enligt den ersättning som erhållits för ändamålet. Mål för synåtgärderna Förbättra livssituationen för personer med synskada genom habilitering och rehabilitering, där kurativ, pedagogisk, teknisk och medicinsk kompetens ingår. Synverksamhetens huvuduppgifter Erbjuda habiliterings- och rehabiliteringsåtgärder på specialistnivå till personer som kan använda synrester och kompensatoriska tekniker för blinda. Erbjuda utprovning, inträning och uppföljning av synhjälpmedel. Målgrupper Barn och ungdomar med: måttlig till svår synnedsättning som är medfödd, måttlig till svår synnedsättning som är förvärvad, blindhet som är medfödd, blindhet som är förvärvad. Vuxna med: måttlig till svår synnedsättning sedan barn och ungdom, måttlig till svår synnedsättning som har förvärvats i vuxen ålder, blindhet sedan barn och ungdomen,

11 blindhet som är förvärvad i vuxen ålder. Tolkverksamhet Åtagande Tolkverksamheten omfattar det geografiska området för VGR och erbjuder tolkservice till sina målgrupper och till personer som kommer i kontakt med dessa grupper. Mål för tolkningarna Utifrån tolkanvändarens behov göra kommunikation möjlig genom olika tolkmetoder. Tolkverksamhetens huvuduppgifter Erbjuda tolkservice dygnet runt årets alla dagar. På kvällar, nätter och helger finns beredskap för akuta uppdrag avseende teckenspråkiga tolkanvändare. Ge tolkservice åt personer med funktionsnedsättning som rör röst, tal eller språk (genom taltjänst). Taltjänst samordnar även uppdragen och ger information om verksamheten. Taltjänst är tillgänglig dagtid, kvällar och helger. Målgrupper Personer som: är barndomsdöva; är döva från födseln eller har blivit döva under barn- och ungdomsåren, är vuxendöva/vuxenhörselskadade; har förlorat eller fått nedsättning av hörseln i vuxen ålder, är barndomshörselskadade; har erhållit en bestående hörselnedsättning från födelsen eller från barn- och ungdomsåren, är dövblinda; har en kombinerad syn- och hörselskada, alltifrån hel dövblindhet till förekomster av syn- och/eller hörselrester. Funktionsnedsättningen kan finnas med från födelsen eller uppstå senare med förlust antingen först av syn- eller hörselförmåga, har en funktionsnedsättning som rör röst, tal- eller språk (ej på grund av hörselskada).

12 Bilaga 3. Ersättning Förutsättning för ersättning och utbetalning Ersättningen utbetalas mot faktura, med en tolftedel av ersättningen per månad. Ersättningbilaga HSN HSN HSN HSN HSN Total 2017 Norra Västra Göteborg Södra Östra ersättning (tkr) Lokala verksamheter Barn- och vuxenhabilitering Hörsel- och dövverksamhet Synverksamhet Läkemedel Läkemedel - fast ersättning Regional verksamhet Tolkverksamhet Dövblindteam/dövteam Råd- och stödenhet Övrigt Extra resurser IS IT- förstärkning Regionservice - ny styrmodell Friskvårdsbidrag TOTAL ersättning

13 Bilaga 4. Förändringar jämfört med föregående vårdöverenskommelse Beskrivning uppdrag och förändring Ersättning (tkr) Ersättningsform Ersättning Anslag Glasögonbidrag Anslag Fria läkemedel barn och unga Anslag Justerad beställning Anslag Friskvårdsbidrag 105 Anslag Uppräkning 2% Anslag

14 Bilaga 5. Uppföljning Regionfullmäktiges mål och fokusområden Uppföljning av regionfullmäktiges mål och fokusområden rapporterar utföraren i delårsrapport mars, delårsrapport augusti samt årsredovisningen. Inrapportering sker via de ordinarie rapporteringssystem i enlighet med de riktlinjer som anges av Västra Götalandsregionen. Uppföljning av indikatorer kopplade till regionfullmäktiges mål och fokusområden sker i ordinarie rapporteringssystem, i enlighet med de riktlinjer som anges av Västra Götalandsregionen. Beställaren hämtar utförarens inrapportering i systemen. Vid eventuella avvikelser eller annat behov av information/fördjupning kan båda parter initiera en dialog i samband med ordinarie dialogmöten. Hälso- och sjukvårdsnämndens/-ernas mål och fokusområden Hälso- och sjukvårdsnämndens mål, som är specifikt riktade till vårdgivaren, följs upp i samband med dialogmöten eller i annan särskild ordning mellan parterna exempelvis genom att utföraren redovisar resultat ifrån aktuella regionala indikatorer (diarienummer HSS ). Dialogmöte innebär att utförare och beställare träffas, både på politisk- och tjänstemannanivå, för uppföljning av hälso- och sjukvårdsnämndernas mål. På dialogmötena kan även andra aktuella frågor gällande vården hanteras, exempelvis från brukarråd och medborgardialog genomförda av hälso- och sjukvårdsnämnden. Vårddata Uppföljning av vårddata görs av beställaren genom data som utföraren rapporterar till Koncernkontoret via Vega. För tolkverksamheten, som inte kan rapportera vårddata via VEGA, ska Habilitering & Hälsa rapportera statistiken till beställaren i särskild ordning. Vid eventuella avvikelser eller annat behov av information/fördjupning kan båda parter initiera en dialog i samband med ordinarie dialogmöten. Kvalitetsregister och regionala kvalitetsindikatorer Vårdgivaren ska delta i för verksamheten relevanta kvalitetsregister. De kvalitetsmått och målnivåer som framgår av uppföljningsverktyget Kvartalen ingår i utförarens uppdrag och omfattar de regionala kvalitetsindikatorerna med regionala måltal (diarienummer HSS ). Beställarna hämtar uppgifter från Kvartalen.

15 Bilaga 6. Uppföljningsbilaga HSNG, HSNV, HSNS, HSNÖ och HSNN God Vård är central i allt hälso- och sjukvårdsarbete. För att uppnå God Vård ska hälso- och sjukvården vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, jämlik och ges i rimlig tid. Redovisning sker per verksamhetsområde som helhet eller i enlighet med annat som anges. Uppföljning av indikatorer/aktiviteter sker på förvaltningsnivå och i särskilda fall på nämndnivå. Statistik redovisas skriftligt uppdelat per nämndområde, kön och ålder. Redovisning sker per del och helår samt vid dialogmöten. Med delår avses senast nästkommande månad, med helår avses senast februari nästkommande år. Kunskapsbaserad och ändamålsenlig hälso- och sjukvård Mål Säker och ändamålsenlig läkemedelsförskrivning Hög kvalitet Indikator/aktivitet Följsamhet till VGR:s läkemedelsrekomme ndationer och terapiriktlinjer. Registrera i Nationella kvalitetsregister. Måltal/ kvalitativ redovisning Ansvarig Redovisning via läkemedelsplan. H&H Helår Redovisning av registrering i CPUP och registret för gravt hörselskadade och Svenska kvalitetsregistret för synrehabiliteringar. SKRS, HabQ H&H Redovisning Helår Måltal uppnått/aktivitet genomförd Kommentar

16 Säker hälso- och sjukvård Mål Indikator/aktivitet Måltal/ kvalitativ redovisning Ansvarig Redovisning Säker vård Förekomsten av vårdrelaterade infektioner ska minimeras. Redovisning av antalet vårdrelaterade infektioner. H&H Helår Måltal uppnått/aktivitet genomförd Kommentar Patientfokuserad hälso- och sjukvård Mål Indikator/aktivitet Måltal/ kvalitativ redovisning Ansvarig Redovisning Måltal uppnått/aktivitet genomförd Kommentar Alla patienter som får åtgärder ska registreras med KVÅ koder Registrera KVÅ- koder vid varje besök. Filer med KVÅ-koder ska överföras till Vega, nivå 1. Avser Habiliteringen. Samtliga besök ska ha KVÅ-kod överförd till Vega H&H Delår, andra kvartalet Professionellt och värdigt bemötande Redovisning av patientupplevelse avseende bemötande och delaktighet. Redovisning av resultat från en nationell patientenkät. H&H Helår

17 Förbättrad situation för barn som anhöriga Redovisning av arbetet med VGR:s riktlinjer för barn som anhöriga. Redovisning. H&H Helår Effektiv hälso- och sjukvård Mål Indikator/aktivitet Måltal/ kvalitativ redovisning Ansvarig Redovisning Måltal uppnått/aktivitet genomförd Kommentar Lättillgänglig information och delaktighet Mina vårdkontakter ska vara införd och användas i alla enheter enligt regionens krav. Alla enheter ska ha infört och använda Mina vårdkontakter. H&H Helår Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Följsamhet till RMR för barn med NP diagnos Redovisning av arbetet med främjande av fysisk aktivitet för riskgrupper. Avser Habiliteringen. Regionalt uppdrag Redovisning av antalet Far på recept. Redovisning H&H H&H och Koncernkont oret Delår, andra kvartalet Delår, andra kvartalet Hälso- och sjukvård i rätt tid Mål Indikator/aktivitet Måltal/ kvalitativ redovisning Ansvarig Redovisning Måltal uppnått/aktivit et genomförd Kommentar

18 Tolkcentralerna och taltjänst ska vara tillgänglig för sina målgrupper Rimliga väntetider Tolkanvändare ska få tillgång till tolk Regionens vårdgarantier ska uppnås inom hörselverksamheten. Analys om så inte är fallet. Nationella vårdgarantin ska uppnås 92 % av alla beställda uppdrag ska utföras av tolkområdet (exkl. sen avbokning). Vårdgarantin H&H H&H Helår Månadsvis (Mäts i regionens tillgänglighetsdatabas) Delår, andra kvartalet Tillgänglig vård Kartlägga patientströmmarna utifrån valfriheten i Patientlagen. Kartläggning H&H Helår Statistik Indikator/aktivitet Ansvarig Redovisning till HSNK Måltal uppnått/ aktivitet genomförd Kommentar Habiliteringsverksamheten Antal mottagna remisser. H&H Helår

19 Synverksamheten Antal mottagna remisser. H&H Helår Hörselverksamheten Antal mottagna remisser. H&H Helår Tolkverksamheten Antal tolkanvändare. H&H Helår Antal beställda uppdrag. H&H Helår Antal ej utförda uppdrag p.g.a. tolk inte fanns. H&H Helår Antal uppdragstimmar totalt (tolktid och restid) per uppdrag. H&H Helår Andel utförda uppdrag inom Taltjänst. H&H Helår

20 Bilaga 7. Utfallsmått jämlik vård Område Utfallsmått Definition Frekvens Habilitering Förstärkta vårdgarantin, behandling och utredning (enl nuvarande rutin) Faktisk väntetid till utvalda patientgrupper (enl bil) % per produktionsområde som understiger 30 dagar Habilitering Nationella vårdgarantin (enl nuvarande rutin) Faktisk väntetid från skriven remiss till erbjuden tid % per produktionsområde som understiger 90 dagar Habilitering Väntetid per yrkeskategori arbetsterapeuter för barnoch vuxenverksamhet Faktisk intern väntetid från väntelistan per område <90 dagar Habilitering Väntetid per yrkeskategori psykologer för barn-och vuxenverksamhet Faktisk intern väntetid från väntelistan per område <90 dagar Habilitering Väntetid per yrkeskategori sjuksköterskor inom barnverksamhet Faktisk intern väntetid från väntelistan per område <90 dagar Habilitering Samverkan i vårdkontakter per nämnd (arbetas med för att få fram under året.) Antal KVÅ-kodade GB004 besök/totalt vårdkontakter per nämnd Habilitering Vårdtillfällen på Knoppaliden fördelat per nämnd Antal vårdtillfällen på Knoppaliden per nämnd Habilitering Utvecklingen av ABI-team Specifika insatser för ABI-personer Årsbokslut

21 Habilitering Hjälpmedel för kommunikation- samtalsapparater Antal hjälpmedel per produktionsområde jfr riktmärke utifrån invånarantal Habilitering Hjälpmedel för tyngdtäcken Antal hjälpmedel per produktionsområde jfr riktmärke utifrån invånarantal Habilitering Nationell Patientenkät per geografiskt produktionsområde. Nöjdhet, delaktighet, PUK värdet Årsbokslut Habilitering Andelen barn under 6 år som remitterats till Habiliteringen Andel barn under 6 år som remitterats till Habiliteringen/ totalt barn under 6 år per nämnd. Hörsel Faktiska väntetider hörselrehabilitering Faktiska väntetider <60 dagar per produktionsområde för hörselrehabilitering. Hörsel Hörapparatskostnad /patient per produktionsområde nämnd. Hörapparatskostnad förskrivna hörapparaterer i Auditbase/patient per produktionsområde. Hörsel Nationell Patientenkät, IOI-HA mätning per geografiskt produktionsområde. Nöjdhet, delaktighet och livskvalitet(ioi-ha). Användningsgrad av hörapparater PUK värdet Årsbokslut

22 Hörsel Andel patienter som fått regionala insatser Antal patienter som fått regionala insatser/nämndområde (föräldrautbildning, menièrrehabilitering, tecken som stöd) Syn Syn Syn Faktiska väntetider synrehabilitering Nationell Patientenkät, per geografiskt produktionsområde. Nöjdhet, delaktighet PUK värdet Andel patienter som fått regionala insatser Faktisk väntetid till alla kontakter per produktionsområde som understiger 60 dagar Antal patienter som fått regionala insatser/nämndområde (tekniska insatser på regional nivå, vuxen-rehabilitering syn, föräldrautbildning syn.) Årsbokslut

23