Minnesanteckningar från Förtroenderåd Attention Vuxenhab.

Transkript

1 1(3) Minnesanteckningar från Förtroenderåd Närvarande: Stefan Trollheden, FA Johnnie Westman, Attention Ingalill de Bruin, Attention Tomas Arvidsson, RBU Margret Lind, FUB Vbg Södra Dal Anna Kågeson, Verksamhetschef habiliteringen FyrBodal Yvonne Tellskog, Habiliteringschef Vuxenhab. Annika Svensson, Habiliteringschef BUH Rosenhäll Carina Rudström, Enhetschef Gruppverksamheten. Attention Informerade om att vuxenpsykiatrin i Uddevalla har bjudit in intresseföreningar för olika diagnosgrupper för ett samarbete kring hur de ska arbeta. Ingalill de Bruin, tillsammans med två till, representerar Attention.. De håller till i Gula Villan. Christer Johansson enhetschef inom vuxenpsykiatrin är ansvarig. Attention kommer att anordna en utställning på Bohusläns museum vecka kallad Särskilda vuxna. Attention påpekar att det är viktigt att förstärka de positiva sidorna hos personer med funktionshinder. Utanförskapet kostar. Förutom lidande för individerna själva också stora belopp i pengar för samhället. Det finns personer som gjort beräkningar på detta, bland annat Ingemar Johansson. Tanken väcktes att ta hit honom för att föreläsa för våra politiker. Frågan kom upp varför personer med ADHD inte får tillgång till habiliteringens insatser. Anna Kågeson svarade att uppdrag och resurser för personer med diagnosen ADHD ligger hos psykiatrin. Man kan däremot ha en diagnos som tillhör habiliteringens uppdrag och ha ADHD som tilläggsdiagnos och då tillhör man habiliteringens målgrupp. Det är politiker som styr var resurserna ska ligga. Framför behov av att det tas fram ett Vårdflödesschema när det gäller vuxna med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, liknande det som finns för barn och ungdomar. FA Betonar att det är viktigt att föreningens medlemmar får sina insatser via habiliteringen och inte via psykiatrin eftersom det är ett funktionshinder och inte en sjukdom. Anna K förtydligar att det är riktigt men man kan ju få psykiska problem också och då är det psykiatrin som behandlar det. Vuxenhab. Yvonne Tellskog berättade om att vuxenhabiliteringen och vuxenpsykiatrin påbörjat ett samarbete för att få till en bra samverkan. Det fungerar bra i de enskilda ärendena i dag enligt Yvonne men man vill få till ett smidigt och bra arbetssätt liknande det som finns på barnsidan. Steg 1 är nu att vuxenhabiliteringen ska komma ut till psykiatrin för att informera och bygga upp ett samarbete. Habiliteringen lägger mycket tid på samverkan vilket i sig är positivt men negativt för

2 2(3) produktionen. Västra Götaland har tagit fram en tydlig handlingsplan för samordning utifrån Socialstyrelsens föreskrift SOFS. 2008:20, Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Förslaget har varit ute på remiss. Beslut tas den 1 oktober. Yvonne Tellskog slutar sin tjänst som chef för vuxenhabliteringen i slutet av oktober. Rekrytering pågår. Många kompetenta sökande men i dagsläget inte klart vem det blir. Marianne Caping Sterner, sjukgymnast på vuxenhab, och Anna Kågeson delar på chefskapet tills ny chef finns på plats. Delårsrapport Rapporten bifogades inbjudan. Visar på ett överskott men det är inget medvetet val. Beror bland annat på sjukskrivningar, personal som slutat och ej fått ersättare direkt, pengar från Invandrarverket för asylsökande med mera. Inga pengar kan tyvärr föras över till nästa år. Vuxenhab har haft ett stort inflöde av nya remisser. Ungefär en tredjedel kommer från barnhabiliteringen resten kommer utifrån. FA tycker det skulle vara intressant att få statistik över hur många av de nya som inte har haft kontakt med habiliteringen tidigare. Finns ingen sådan statistik idag. Av dem som kommer utifrån kan det ju vara många som haft kontakt med barnhabiliteringen tidigare men haft ett uppehåll sedan dess. Vuxenhabiliteringens uppdrag ser annorlunda ut än det på barn- och ungdomshabiliteringen. När det gäller vuxna är det primärvård och kommun som i första hand ska tillgodose behoven. Då det behövs speciella resurser/ insatser där kommun och primärvård inte räcker till är det vuxenhabiliteringen som ger kompletterande insatser. Vuxenhabiliteringen arbetar väldigt mycket med samverkan kring patienten. Projekt Habiliteringen FyrBoDal fick kr under 2009 för att motverka psykisk ohälsa hos barn/ungdomar med funktionshinder. Pengarna var riktade till gruppverksamhet. Projektet har medfört att fler gruppaktiviteter har kunnat genomföras och med en särskild satsning inom området kommunikation. Gruppverksamheten har förstärkts med en logoped och en personal från gamla Brunbo under Detta har gjort att det har kunnat erbjudas fler grupper både till barn/ungdomarna själva men också till föräldrar och anhöriga. Under sommaren genomfördes också två läger. Ett i Grebbestad för tonåringar med en diagnos inom autismspectrat eller med en lindrig utvecklingsstörning och ett på Solgården utanför Vänersborg för ungdomar med ett rörelsehinder. Båda lägren var mycket uppskattade. Tyvärr var det begränsat antal platser och tyvärr var det flera som inte kom med. Det har kommit önskemål om att ha läger även nästa sommar. Tomas G bekräftar att lägret var mycket uppskattat. Skulle man kunna göra något även för syskon? Behov finns. Carina svarar att allt handlar om resurser. Det vi tar till syskon får vi ta från habiliteringsbarnen Det är svårt att räcka till för alla behov. Johnnie W Kan man erbjuda studenter från omvårdnad och barn- och fritidsprogrammet att medverka som resurspersoner?? Det är även möjligt att ta ut en viss kostnad för lägret. Under 2010 kommer habiliteringen att få kr extra för att kunna fortsätta med projektet en termin till. Detta gör att förhoppningsvis ett par läger kan anordna även nästa sommar.

3 3(3) Beställningen 2010 Skickas med som bilaga till minnesanteckningarna. Besparing på ca en miljon kr varav krav på 1% effektivisering. ca kr som skall tas bort permanent. Försöker i första hand hitta besparingsmöjligheter vad gäller lokaler, resande osv. i sita hand teampersonal. Ytterligare en miljon försvinner från gamla Brunbo-budgeten vilket redan fanns med i beställningen från Det påpekades att Mikael Forslund vid ett tidigare Förtroenderåd lovat att i god tid ha med patienter och brukarråd vid ev förändringar och besparingar av verksamheten. Det är viktigt att patienter och brukarråd får vara med i diskussionerna och inte bara ställs inför fullbordat faktum så som i Brunbos fall. Anna K lovar att göra sitt bästa för att detta ej upprepas. Patientavgifter F o m 1/10-09 höjs patientavgifterna inom vuxenhabiliteringen för personer över 19 år. 50 kr för behandling i grupp, 100 kr för enskild behandling inklusive besök hos kurator då det gäller behandling, utskrift av recept 80 kr. Högkostnadsskydd 900 kr är samma som förut. Vid uteblivning debiteras patienten 100 kr. FUB FUB s ungdomssektion Klippan vill att vuxenhabiliteringen kommer och informerar om sin verksamhet. Yvonne Tellskog kontaktar Kerstin Svensson från FUB. FUB firar 40 årsjubileum nu på lördag 3 oktober. Nästa möte den 16 november kl på Habliteringen Rosenhäll i Uddevalla. Anna önskar byta tid för nästa möte till den 23 november kl Rosenhäll, i Uddevalla. CR vid pennan.

4 Verksamhetsbeställning 2009 för Bilaga 6 Barn- och ungdomshabiliteringen FyrBoDal Åtagande Barn- och ungdoms habiliteringens grundåtagande är att erbjuda habiliterande åtgärder på specialistnivå till barn och ungdomar med medfödda eller tidigt uppkomna funktionsnedsättningar som ger betydande och varaktiga svårigheter i vardagen. Barn, ungdomar som kommer till habiliteringen skall vara utredda och ha diagnos inom habiliteringens målgrupper då det inte ingår i habiliteringsorganisationens gemensamma uppdrag att utifrån remiss utreda och ta ställning till funktionsnedsättning/sjukdom/skada. De habiliterande åtgärderna kan vara medicinska, pedagogiska, psykologiska, sociala och tekniska och bör kombineras utifrån barnets/ungdomens och familjens behov. Mål för habiliteringsåtgärderna är att: o Barnet/ungdomen, utifrån sina egna förutsättningar, kan delta i vardagsaktiviteter och få stöd i sin personliga utveckling o Föräldrarna får goda möjligheter att stödja sitt barn o Barnet/familjen får ökade möjligheter till delaktighet i samhället Habiliteringens huvuduppgift är att: o Utreda barnets/ungdomens funktionsförmåga och möjlighet till aktivitet och delaktighet för att klargöra behov av habiliterande åtgärder o Ge planerade och från flera kompetensområden sammansatt och specialiserade åtgärder som komplement till övrig hälso- och sjukvård. o Upptäcka tillkommande ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av åtgärder för dessa hos annan vårdgivare eller inom egen verksamhet. Målgrupper Åtgärderna kan vara stödjande/tränande, kompenserande eller förebyggande och ges individuellt eller i grupp. Dessutom ges indirekta åtgärder i form av information, konsultation till omgivningen. För varje aktuellt barn eller ungdom upprättas en habiliteringsplan tillsammans med barnet/ familjen. Habiliteringsplanen följs upp regelbundet för att se om åtgärderna leder till de uppsatta målen. Efter barnets/familjens behov och önskemål samarbetar och samverkar barn- och ungdomshabiliteringen med andra för familjen viktiga kontakter. Habiliteringens åtagande beskrivs mer utförligt i arbetsprocessen för habilitering. Till barn- ungdomshabiliteringens åtagande hör samverkan med brukarorganisationer via brukarråd. 1. Barn med svåra motoriska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar orsakade av skada i nerv-, muskel- och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar,

5 utvecklingsstörning och/eller autistiskt syndrom. 2. Barn med kombinerade motoriska, perceptuella, tal- och språkmässiga och/eller kognitiva funktionsnedsättningar såsom svårare former av ADHD+DCD, ABI, autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom. Här krävs en individuell bedömning för att avgöra om barnets / ungdomens svårigheter ska tillgodoses inom habiliteringen, inom barnpsykiatrin eller hos barnläkare i öppen vård. Ofta krävs gemensamma insatser från ovanstående instanser i samarbete. Inom ovanstående målgrupper prioriteras barn/ungdomar som har behov av samordnade och allsidiga insatser av ett specialiserat tvärprofessionellt team. ADHD: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder DCD: Developmental Coordination Disorder ABI: Acquired Brain Injury, inkluderar TBI (Traumatic Brain Injury) Ansvarsområdet omfattar Fyrbodal. Möjligheten till att ta emot barnoch ungdomar från andra delar av regionen skall finnas. Ca barn/ ungdomar. Organisation Barn- och ungdomshabiliteringen är organiserad i team. För närvarande finns följande team: - Dalslands-teamet - Mellerud/Färgelanda/Bengtsfors/Dals Ed/Åmål. - Vänersborgs-teamet - Team Trollhättan/Lilla Edet - Team 4 - Team 1 Uddevalla - Team 2 Sotenäs/Lysekil/Orust - Team 3 Munkedal/Tanum/Strömstad Dessutom: datatek och Gruppverksamhet Tillgänglighet För tillgängligheten gäller den nationella vårdgarantin. Avvikelse ska rapporteras till beställaren enligt Mål och uppföljningsplan Uppföljning Ersättning Tidpunkt, metod och frekvens för uppföljning, se Mål och uppföljningsplan Ersättningen utgår från hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. Ersättningen specificeras i ersättningsbilagan Målrelaterad ersättning 2009: Brukartid, diagnosregistrering samt implementering av läkemedelsplan och handlingsplan för hygienföreskrifter. Förändringar Under skall en avveckling av habiliteringsenheten Brunbo göras utifrån den utredning som gjorts av hälso- och sjukvårdsnämndernas kansli. Geografiskt ansvarsområde Antal/volym Verksamhetschef Anna Kågeson, telefon

6 Verksamhetsbeställning 2010 för Bilaga 7 Vuxenhabiliteringen FyrBoDal Åtagande Vuxenhabiliteringens grundåtagande är att erbjuda habiliterande åtgärder på specialistnivå till personer med medfödda eller tidigt uppkomna funktionsnedsättningar som ger betydande och varaktiga svårigheter i vardagen. Vuxna (>18 år) som kommer till habiliteringen skall vara utredda och ha diagnos inom habiliteringens målgrupper då det inte ingår i habiliteringsorganisationens gemensamma uppdrag att utifrån remiss utreda och ta ställning till funktionsnedsättning/sjukdom/skada. Mål för habiliteringsåtgärderna är: o att personen utifrån sina egna förutsättningar kan delta i vardagsaktiviteter och få stöd i sin personliga utveckling o att närstående och personal genom information och kunskap får goda möjligheter att stödja personen. o att personen får ökade möjligheter till delaktighet i samhällsaktiviteter. Habiliteringens huvuduppgift är att: o Utreda personens funktionsförmåga och möjlighet till aktivitet och delaktighet för att klargöra behov av habiliterande åtgärder o Ge planerade och från flera kompetensområden sammansatta och specialiserade åtgärder som komplement till övrig hälso- och sjukvård. Åtgärderna kan vara stödjande/tränande, kompenserande och förebyggande och ges individuellt eller i grupp. Dessutom ges indirekta åtgärder i form av information, konsultation till omgivningen. o Upptäcka tillkommande ohälsa och funktionsnedsättningar samt aktualisera behov av åtgärder för dessa hos annan vårdgivare eller inom egen verksamhet. Habiliteringsåtgärderna planeras och genomförs efter varje persons förutsättningar och behov. Vuxenhabiliteringens åtgärder är ett komplement till det stöd som personer med funktionsnedsättningar får från kommuner, primärvård och övrig hälsooch sjukvård. Många åtgärder ges i samverkan med dessa. Målgrupper Till vuxenhabiliteringens åtagande hör samverkan med brukarorganisationer. Avgörande för vilka vuxna (>18 år) som ska ha tillgång till vuxenhabilitering är behovet av specialiserat tvärprofessionellt arbetssätt. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad och dess inverkan på vardagsfunktionen är avgörande för behovet av habiliteringsåtgärder. Det krävs en individuell bedömning för att avgöra om personens svårigheter ska tillgodoses inom habiliteringen, inom vuxenpsykiatrin eller i primärvården. Ofta krävs gemensamma insatser från ovanstående instanser i samarbete

7 1. Vuxna med medfödda svåra motoriska och/eller kognitiva funktionsnedsättningar orsakade av skada i nerv-, muskel-, och/eller skelettsystemet såsom cerebral pares, ryggmärgsbråck, neuromuskulära sjukdomar, utvecklingsstörning och/eller autistiskt syndrom. 2. Vuxna med kombinerade motoriska, perceptuella tal- och språkmässiga och/eller kognitiva funktionsnedsättningar såsom svårare former av ADHD+DCD, ABI (som tidigare fått åtgärder inom barn- och ungdomshabiliteringen) autismliknande tillstånd och Aspergers syndrom. 3. Personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom. (jmfr LSS personkrets 1:2) ADHD: Attention Deficit/Hyperactivity Disorder DCD: Developmental Coordination Disorder ABI: Acquired Brain Injury, inkluderar TBI (Traumatic Brain Injury) Organisation Ansvarsområdet omfattar i huvudsak Fyrbodal. Möjligheten till att ta emot vuxna från andra delar av regionens skall finnas. Ca 500 personer (över 18 år) Vuxenhabiliteringen är organiserad i team. För närvarande finns följande team: - Team 1 - Vänersborg/Färgelanda, Mellerud/Åmål - Team 2 - Lilla Edet/Trollhättan/Dals Ed/Bengtsfors - Team Rosenhäll-Uddevalla/Munkedal/Tanum/Strömstad/ Sotenäs/Lysekil/Orust Tillgänglighet Uppföljning Ersättning Tidpunkt, metod och frekvens för uppföljning se Mål och uppföljningsplan Ersättningen utgår från hälso- och sjukvårdsnämnderna i Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad. Ersättningen specificeras i ersättningsbilagan. Delar av den totala ersättningen ges som målrelateerad ersättning efter rapportering av måluppfyllelse till beställaren av följande mål 2010: Patienttiden ska uppgå till minst 65 procent och en beskrivning av indirekt patienttid och övrig tid ska göras. Geografiskt ansvarsområde Planeringstal Verksamhetschef Anna Kågeson, telefon