ARBETSMODELL TIDIG SAMVERKAN

Transkript

1 ARBETSMODELL TIDIG SAMVERKAN November 2014

2 2 Rapport Datum Diarienummer RS Västra Götalandsregionen Närhälsan Handläggare: Malin Nymann E-post: Tidig samverkan Sammanfattning I detta projekt har huvudinriktningen varit tidig samverkan mellan framför allt Hälso-och sjukvården, Försäkringskassan (FK) och arbetsgivare (vid behov Arbetsförmedlingen) och att skapa en arbetsmodell för detta. Projektet har drivits på tre vårdcentraler där Rehabkoordinatorerna har haft en betydande roll då de framför allt varit länken mellan läkare, patient, Försäkringskassans personliga handläggare (PHL)och vid behov andra involverade. En kartläggning har gjorts av både Rehabkoordinatorer och PHL där de registrerat aktiviteter och problem som uppstod i processen. Informationen registrerades i flödesschema/simbanor. 31 personer har deltagit. 25 kvinnor, 6 män. Medelålder 43 år. 21 personer var sjukskrivna för psykisk ohälsa. Sjukskrivningstiden för personerna var i snitt 66 arbetsdagar. Avstämningsmöte varierade mellan 4-53 arbetsdagar. Resultatet av projektet har blivit en Guide för tidig samverkan där vårdcentralerna kan skapa rutiner i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med hjälp av ett datorbaserat klickverktyg. Arbetsmodellen förutsätter att patienten får en PHL på Försäkringskassan från första kontakt från vården. Överlag är involverade aktörer, som patienter, läkare, Rehabkoordinatorer, arbetsgivare och PHL positiva till föreslagen arbetsmodell. Bakgrund Hälso- och sjukvårdsdirektören och verksamhetsområdeschef Väst på Försäkringskassan initierade ett utvecklingsprojekt för en enklare och effektivare sjukskrivningsprocess. En process där samspelet mellan inblandade aktörer, vårdsökande, sjukvård, Försäkringskassa, arbetsgivare m fl fungerar effektivt. Det vill säga att alla viktiga aktörer, när så krävs, kopplas in tidigt i sjukskrivningsprocessen. Syftet är att vårdsökande får rätt insats i rätt tid.

3 3 Projekt organisation Beställare/ägare Ann Söderström, Hälso- och sjukvårdsdirektör Västra Götalandsregionen (VGR) Lars Arvidsson, Verksamhetsområdeschef Väst, Försäkringskassan (FK) Styrgrupp = beredningsgrupp FK: Karin Lindfors, Louise Ahlgren, Claes Lenngerd/ Kerstin Mattsson VGR/Hälso- och sjukvårdsavdelningen: Mats Swanberg, Ingela Heimann, Ann- Sofie Bäck Projektgrupp Malin Nymann, projektledare Eva- Lena Berggren, rehab koord, VC Ågårdsskogen Lidköping Cecilia Kristmansson, rehab koord, VC Munkedal Ing-Marie Renström, rehab koord, VC Läkargruppen Mölndalsbro Personliga handläggare PHL på FK Jenny Freudenthal, PHL, Uddevalla Marita Lantto, PHL, Göteborg, Gamlestan Anneli Basta, PHL, Göteborg Gamlestan Kerstin Göransson, PHL, Skövde Christina Johansson, PHL, Skövde Utvecklingsområden Patienten kan förvänta sig vård, behandling och rehabilitering för snabbt tillfrisknande och återgång i arbete. Patienten ska inte behöva ha några väntetider som passiviserar utan vill få en tidig och effektiv rehabilitering och samordning av insatser som behövs. Utifrån det samordningsansvar Försäkringskassan har så tar det idag för lång tid innan samtliga aktörers perspektiv på patientens aktuella situation har kartlagts. Särskilt angeläget är att beakta att arbetsgivare och Arbetsförmedlingen kommer in tidigt i sjukskrivningsprocessen. Mål Målet med projektet har varit att ta fram en ny arbetsmodell för en effektivare rehabiliterings- och sjukskrivningsprocess för personer som bedöms behöva ytterligare stöd, d.v.s. utöver medicinsk behandling och rehabilitering (eller andra faktorer finns som innebär en risk för långvarig sjukskrivning och/eller problem med återgång i arbete).

4 4 Effektmål Patientnöjdhet patienten ska vara nöjd med bemötande och insatta åtgärder Inblandade aktörer (sjukvården, FK och arbetsgivaren) ska vara nöjda med arbetssättet En andel av målgruppen bör också ha erhållit andra åtgärder än sjukskrivning, t ex förebyggande sjukpenning, åtgärder på arbetsplatsen. Att kontakt med arbetsgivare/af initieras tidigt i sjukskrivningsprocessen. Deltagande vårdcentraler En förutsättning och krav för medverkan i projektet har varit att vårdcentralen skulle ha en Rehabkoordinator med utrymme för att driva projektet. En ambition har varit att initiera Avstämningsmöte inom 28 dagar. Projektet startade januari 2013 och följande vårdcentraler deltog initialt: Läkargruppen Mölndalsbro, Mölndal Vårdcentralen Centrum, Alingsås Närhälsan Ågårdskogens vårdcentral, Lidköping Närhälsan Munkedals vårdcentral, Munkedal Vårdcentralen Centrum i Alingsås lämnade under hösten 2013 projektet på grund av att Rehabkoordinatorn inte längre kunde lägga erforderlig tid på uppdraget. Anpassningar på Försäkringskassan Arbetsmodellen har förutsatt att patienten tilldelades en PHL från början av sjukfallet, dvs. sjukskrivningsärendet handlades inte på enheten Tidig bedömning. PHL fick sjukskrivningsärendet direkt, startade upp samordningen, utredde parallellt den sjukpenninggrundande inkomsten, bedömde rätten till ersättning och kallade till Avstämningsmöte. Kontaktvägar Alternativa arbetssätt presenterades för vårdcentralerna att prova för att skapa tidig samverkan med berörda parter. Tanken var att vården vid behov skulle initiera tidig kontakt med arbetsgivare. Alternativen var att läkare eller Rehabkoordinator, efter samtycke av patient, tar en direkt kontakt via telefon med arbetsgivaren för att diskutera rehabiliterande åtgärder/arbetsåtergång.

5 5 En annan väg att gå var att Rehabkoordinator direkt kontaktade personlig handläggare på Försäkringskassan som initierade ett Avstämningsmöte. Metod För att hitta en effektiv arbetsmodell fick en kartläggning göras av patientens väg från första till sista kontakt på vårdcentralen. För att tydliggöra patientens väg i vården och på Försäkringskassan, fick Rehabkoordinator och PHL registrera aktiviteter och problem som uppstod i processen(bilaga 1) Utifrån denna information gjordes sedan flödesschema/simbanor för respektive patient. Nedan visas exempel på hur ett flödesschema/simbana kunde se ut:

6 6

7 7 Utfall 31 personer deltog i projektet, 25 kvinnor och 6 män. Medelålder 43 år. Av de personer som deltog i projektet var 21 personer sjukskrivna för psykiska besvär, sju personer för muskuloskeletala sjukdomar (smärtproblematik), två personer för sjukdom i nervsystemet och en person för andningsproblematik. I genomsnittsnitt var personerna sjukskrivna 66 arbetsdagar (92 kalenderdagar). Rehabkoordinatorn kontaktade i 30 fall av 31 direkt PHL på Försäkringskassan för ärendediskussion och tidigt Avstämningsmöte. En läkare tog direkt kontakt med arbetsgivare. Avstämningsmötena varierade mellan 4-53 arbetsdagar(6-74 kalenderdagar). Några ärenden hade även flera Avstämningsmöten under sjukskrivningstiden. Utifrån flödesscheman/simbanorna sammanställdes alla problem som både Rehabkoordinatorer och PHL identifierade och det som framför allt framkom från bådas håll, var att det ofta var svårigheter med att nå involverade personer via telefon, både vad gällde patient/ försäkrad, arbetsgivare, arbetsförmedling, läkare, Rehabkoordinatorer och PHL. Det framkom även att det var svårt att få till tider för Avstämningsmöten och att det fanns en del problem på arbetsplatsen som medförde att det var svårt med arbetsåtergång(bilaga 2).

8 8 Arbetsmodell Målet med projektet var att ta fram en ny arbetsmodell och resultatet blev en Guide för tidig samverkan. Tanken med guiden är att den ska ge vägledning för vårdcentralerna så att de kan utarbeta egna rutiner för tidig samverkan. Guiden är utformat som ett datorbaserat klick verktyg. Användare kan klicka på de olika delarna i arbetsmodellen där rutinmallar finns inlagda (bilaga 3). I varje rutinmall beskrivs syfte, vem rutinen gäller för, vem som har ansvar och beskrivning/utförande. Den övre delen i Guiden beskriver vårdens del/ väg genom processen. Söker vård- Individen söker primärvård och kan erbjudas råd om egenvård, besökstid eller hänvisning till annan vårdgivare. Kvinnor och män ska bemötas jämlikt utifrån sina behov. Triagering(sortering). Underlätta arbetet med Triagering. Här finns även förslag på frågor att använda vid Triagering (bilaga 4) Bedömning/ behandling vårdgivare. Underlätta arbetet med bedömning och behandling av patienter med samverkansbehov Rehabkoordinator. En funktion som i individärenden ansvarar för att patienterna får tillgång till snabb och relevant bedömning och rehabilitering som gör att sjukskrivningsprocessen blir effektiv. Det kan t.ex. innebära att koordinera rehabiliteringsinsatser och vara kontaktperson gentemot andra aktörer.

9 9 Kontakt med arbetsgivare. Att tidigt samverka med arbetsgivaren (eller arbetsförmedlingen) för att diskutera rehabiliterande åtgärder/ arbetsåtergång Rehabkoordinator kontaktar Försäkringskassan. Upprätta kontakt mellan vården och Försäkringskassan i samverkans ärenden Den undre delen i Guiden är till för att framför allt vården ska få en förståelse för hur Försäkringskassan arbetar i processen med personer som har samverkans behov. Försäkringskassan utreder ärendet-från och med kommer Försäkringskassan att bedöma ärenden utifrån 3 olika behov: 1) Kunder som enbart behöver ersättning för den tid de varit sjuka, 2) Kunder som är tillfälligt sjuka och kommer att gå tillbaka i sitt vanliga arbete/som arbetssökande. Är inte i behov av insatser eller stöd från FK för att återgå i arbete/till att söka arbete, 3) Kunder med behov av personlig kontakt, insatser och stöd från FK och flera aktörer för att återgå i arbete/arbetssökande så snart som möjligt samt hitta en långsiktig och hållbar lösning. Försäkringskassan kallar till Avstämningsmöte. Att få kunskap om hur Försäkringskassan kallar till Avstämningsmöte. Avstämningsmöte. Att få information om Avstämningsmöte-inför, under och efter ett Avstämningsmöte(bilaga 5) Redovisade effektmål Telefonintervjuer gjordes med patienter och arbetsgivare. De läkare, Rehabkoordinatorer och PHL som var involverade i projektet fick svara på en enkät. I övrigt vad gällde effektmålen så var samtliga sjukskrivna, ingen fick förebyggande sjukpenning. En kontakt togs direkt med arbetsgivaren och fyra personer var aktuella för företagshälsovården. Patienter De flesta personerna ringde själv upp vårdcentralen för att få hjälp med sina problem och några kom på akut tid till vårdcentralen. De var överlag nöjda med både bemötande och kontakten med både läkare, Rehabkoordinator och PHL. När frågan ställdes om de var nöjda med Avstämningsmötet sa de allra flesta att de var nöjda. Några patienter/ försäkrade kommenterade att de inte hade någon bra kommunikation med sin chef. Till en vårdcentral riktades det viss kritik till

10 10 personal som arbetade med psykisk hälsa och någon person uppgav att hon hade haft tre olika läkare (bilaga 6) Arbetsgivare Mer eller mindre alla som intervjuades var nöjda med Avstämningsmötet. Mötet gav en tydlighet, alla fick höra samma sak och beslut kunde fattas. Alla arbetsgivare som intervjuades trodde på tidig kontakt med vården och Försäkringskassan. Företagshälsovård användes vid behov. Alla var dock inte anslutna till någon Företagshälsovård(bilaga 7) Läkare Patienturvalet gjorde läkarna utifrån om man befarade att det skulle bli en lång sjukskrivning, klurigt ärende, unga patienter och vid typisk magkänsla när en sjukskrivning kommer att bli besvärlig och behov av snabb planering. Svårigheter vid urvalet kunde också uppstå då några personer tackade nej då de kände sig stressade av att ha ett möte inom 4 veckor eller då de inte ville att arbetsgivaren skulle kontaktas. De flesta läkare hade kontakt med arbetsgivaren via Avstämningsmöten. Läkarna har haft bra samarbete med både Rehabkoordinator och PHL. Avstämningsmöten har överlag fungerat bra. Svårigheterna kan i framtiden vara att hitta tider till snabba Avstämningsmöten. Läkarna anser att det är bra med en Rehabkoordinator någon som kan hålla ihop det hela(bilaga 8). Rehabiliteringskoordinatorer Rehabkoordinatorerna önskade mer tid till att välja ut patienter. Det har varit trögt att få patienter till projektet. Rehabkoordinatorerna har haft bra kontakt med vårdcentralchef i sitt arbete. Samarbetet har fungerat väl med de läkare som varit engagerade i projektet och även med PHL. Rehabkoordinatorerna önskar bättre rutiner och kontinuitet på vårdcentralerna(bilaga 9). Handläggare på Försäkringskassan (PHL) Svaren från PHL är att urvalet ibland kändes slumpvis. Läkarna skiljde sig åt i urval av patienterna. PHL hade svårt att få tiden att gå ihop och att projektärendena ibland krockade med övrig planering. PHL upplevde inte att de hade speciellt mycket stöd från cheferna. Bra samarbete har de haft med både läkare och Rehabkoordinatorer. PHL tyckte generellt att det fanns vissa frågor att arbete vidare med vad gällde Avstämningsmöte och att urvalet av patienter kunde varit tydligare(bilaga 10).

11 11 Diskussion Huvudmålet med projektet var att ta fram en arbetsmodell. Resultatet blev en Guide för Tidig samverkan. Guiden är framtagen tillsammans med en logistiker utifrån de olika arbetssätten som framkom under projektets gång och den har reviderats vid flertal tillfällen. Rehabkoordinatorerna har haft en stor roll i projektet och har haft svårt att hinna uppdraget inom given tidsram. När det gäller effektmålen så var överlag både patienter och inblandade aktörer nöjda med arbetssättet. Ingen läkare ordinerade förebyggande sjukpenning. Det kan bero på att förebyggande sjukpenning inte är tillräckligt känt på vårdcentralerna och att en del läkare också uppger att det är krångligt med administration när det ska användas. Mer diskussioner om detta bör ske på vårdcentralerna för att se om det kan börja användas mer frekvent och Försäkringskassan bör se över det administrativa krånglet. Tidig kontakt direkt med arbetsgivaren användes bara en gång. Förhoppningen var att vårdcentralarena själva skulle ta kontakt med framförallt arbetsgivare, men en del läkare sa att de inte har tid för detta i ordinarie arbete. Inte heller Rehabkoordinatorerna har ringt någon arbetsgivare direkt. Det finns en viss osäkerhet med hur detta ska göras, vilka frågor ska t.ex. ställas till arbetsgivaren när de ringer? Det är därför angeläget att arbeta fram rutiner för detta då den tidiga kontakten är av mycket stor vikt för arbetsåtergång. Tanken med tidig kontakt med arbetsgivaren kan också vara att skapa ett kontaktnät där även arbetsgivaren vid behov (efter samtycke från arbetstagaren) också ska kunna ringa in till vårdcentralen för att kunna föra diskussioner om återgång till arbete. Med guiden kommer det bli en tidsvinst för vårdcentralen då alla vet vem som gör vad i processen och roll fördelningen blir tydligare. Kontakten ska skapas tidigt med berörda parter så att personerna som involveras i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan få en snabb handläggning och inga onödiga väntetider ska behöva uppstå om man har en bra framförhållning och planering. Då det varit svårt att ibland nå involverade personer i projektet så är kommunikationen en viktig nyckel till framgång. Att kunna veta vem man ska kommunicera med och på vilket sätt underlättar arbetet. Viktigt att Rehabkoordinator får tid avsatt och regelbundet finns på plats eftersom han/hon kan vara den som är drivande i frågan och kontaktpersonen till/från vårdcentralen samt kunskapsbärande i försäkringsmedicin. Utifrån projektet har det blivit tydligt att Triagering(sortering) på vårdcentralen är av stor vikt. Vårdpersonal som svarar i telefon (Tele Q) har en viktig roll i att lotsa personer till rätt profession eller instans. Alla personer som söker vård kanske inte alltid behöver träffa läkaren först utan det kan vara någon annan profession som ska ha första kontakten. Frågor har skapats till Guiden som vårdpersonal som svarar i telefon eller andra involverade kan börja använda för att lättare kunna ringa in problemen som personerna har när de ringer till vårdcentralen.

12 12 När projektet började så fanns det inga klara rutiner hur man skulle arbeta för att fånga personer tidigt men det utformades efter hand och kontakten med läkare och PHL har varit av stor betydelse för Rehabkoordinator. Avstämningsmöten var det ibland svårt att få tid för och alla vårdcentraler hade inte rutin för detta. Om arbetet ska fungera bättre så behöver vårdcentralen se till att det finns regelbundna tider avsatta för Avstämningsmöte och involverade parter bör också se till att det finns tillgängliga tider gentemot vårdcentralen för att möjliggöra tidiga möten. Viktigt är också att tänka på att få ett jämt flöde av möten under året så inte alla möten hopar sig före ledigheter såsom inför jul- och sommarsemester. En erfarenhet av projekt är även att samarbetet bör öka med andra yrkesgrupper så som t.ex. psykologer, kuratorer och rehab personal då flera projektdeltagare gick på behandling hos dem. Viktigt att vårdcentralerna knyter dessa resurser till sin verksamhet och får en bra kommunikation. En annan reflektion är också att det var mycket kvinnor med i projektet(25 av 31) En vårdcentral hade bara med kvinnor i projektet. Missar vårdcentralerna män med psykisk ohälsa? Hur arbetar vårdcentralerna med jämställdhetsfrågorna? Fördelar som projektet har medfört är att det snabbar upp processen. Problem har synliggjorts tidigt, med hjälp av flödesscheman/ simbanorna då man sett patientens väg och på så sätt haft patienten i fokus. Arbetsgivaren involveras tidigare och känner sitt ansvar i ett tidigare skede. En stor fördel har varit att de medverkande vårdcentralerna har fått en/två PHL att vända sig till på Försäkringskassan. Rekommendation För att kunna få rutiner på vårdcentralen är ett förslag att guiden implementeras samt att vårdcentralerna även identifierar sina egna förbättringsområden, vad avser sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, genom att göra två egna flödesscheman/simbanor så att man ser patientens väg genom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Ett förslag är att en arbetsgrupper tillsätts på vårdcentralerna för att arbeta fram rutiner med hjälp av guiden. Gruppen kan bestå av t.ex. vårdcentralchef, Rehabkoordinator, försäkringsmedicinsk ansvarig läkare och vårdpersonal som tar emot samtal till vårdcentralen. Önskvärt är också att personal som arbetar med inriktning mot psykisk hälsa och rehabilitering deltar. Forskning visar att tidiga kontakter med arbetsgivare bidrar till återgång i arbete, därför är detta ett utvecklingsområde.

13 13 Arbetsförmedlingen har inte varit med i projektet men är en viktig samarbetspartner då det är många personer som är arbetslösa och söker vård. Arbetsmodellen kan även tillämpas på andra enheter/ kliniker där man har behov av rutiner för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Viktigt att det finns stöd från verksamhetscheferna i arbetet med att skapa rutiner kring sjukskrivnings- rehabiliteringsprocessen. Bilagor: 1: Information och detaljbeskrivning för varje patient Rehabkoordinator och Försäkringskassan(s.14) 2: Problem som Försäkringskassan handläggare identifierade (s.15) 3. Rutinmall (s.17) 4. Frågor till personer med psykisk ohälsa och/eller som löper stor risk för sjukskrivning (s.18) 5. Inför, under, efter Avstämningsmöte (s.19) 6. Sammanställning telefonintervjuer patienter(s.20) 7. Sammanställning telefonintervjuer arbetsgivare (s.25) 8. Enkätsvar från läkare (s 31) 9. Enkätsvar från rehabkoordinatorer (s 33) 10. Enkätsvar från handläggare på Försäkringskassa. (s 35)

14 14 Bilaga 1 Information och detaljbeskrivning för varje patient, Rehabkoordinator VC: Patient: Telefon nummer: Diagnos: Ålder: Civilstånd: Sjukskrivningsgrad: Anställning: Vem initierade ärendet: När togs kontakt med AG: När togs kontakt med FK: Avstämningsmöte/när? Kontakt med andra aktörer: A: B: C: Åtgärder: Delaktivitet: Dag:1 Patientens väntetid till detta besök/kontakt: Problem i vår process: Information och detaljbeskrivning för den försäkrade, Försäkringskassan Fk kontor: DF: Diagnos: Ålder: Yrke: Arbetsgivare/bransch: Telefon nummer: Avstämningsmöte/när? Vilka var med på mötet? Kontakt med olika aktörer: A: B: C: Delaktivitet: Dag:1 Tidsåtgång idag för oss: Patientens väntetid till detta besök/kontakt: Problem i vår process:

15 15 Bilaga 2 Problem som Försäkringskassans handläggare identifierade: Försäkringskassan inte fått in något läkarintyg Svårt att få tag på den försäkrade Svårt att få tag på arbetsgivaren Får inte tag på Rehabkoordinator Missnöjd försäkrad ringer handläggare Svårt hitta mötestider med arbetsgivaren Svårt få mötestider på vårdcentralen Avstämningsmöte utan läkare Privat psykolog kommer bara på Avstämningsmöte om hon får ersättning Når inte privat psykolog Får inte några mötestider från vårdcentralen Återkravs ärende Komplikationer med Arbetsgivaren Arbetsträningen fungerar inte Arbetsgivare svarar inte i telefon Arbetsgivaren ändrar uppgjord plan Den försäkrade kom inte till Avstämningsmöte Svårt för den försäkrade att arbetspröva hela dagar Arbetsgivare inte med i Rehab diskussioner- den försäkrade avvaktar individuell sjukgymnastik Jäv, fick därför byta handläggare Den försäkrade vill inte att Försäkringskassan kontaktar arbetsgivare Arbetsgivare är inte med på Avstämningsmöte Ansökan från den försäkrade har inte inkommit Den försäkrade kan inte återgå till ordinarie arbete Det dröjer 12 veckor för att få ett gemensamt kartläggningsmöte med Arbetsförmedlingen Det dröjer med att utreda den sjukdoms grundade inkomst(sgi) Handläggare når inte läkare via fråga/svar Konflikt på arbetsplats- ingen plan kan göras FK försöker nå arbetsgivare Arbetsgivaren har ej bokat in möte med den försäkrade enligt plan Problem på arbetsplatsen Problem som vården identifierade via Rehabkoordinatorerna: Stafettläkare kontaktar inte Rehabkoordinator vid första sjukskrivningstillfället Patienten svara inte i telefon Arbetsgivare svarar inte i telefon Läkare vill avvakta Avstämningsmöte Ont om tider för Avstämningsmöte

16 16 Patient kom på jourtid Patient har fler problem som upptäcks av RK Fanns inga tider hos psykolog Patient avbokar tid och byter vårdcentral Patient kontakt med öppenpsykiatri och vårdcentral på annan ort, svårt att skapa kontakt med dem Patient sjuk- kom inte till möte Patient borde fått längre tid hos läkare Patient kommer på drop in tid Svårt att få tid till ett Avstämningsmöte Patient börjat arbeta men har sömnproblem Patient lämnar sent återbud till behandling(hos sjukgymnast/arbetsterapeut) Läkare skickar remiss direkt till Företagshälsovård Möte utan läkare Läkare kontaktade Försäkringskassan före Rehabkoordinator Patient vill inte göra en Rehab utredning Patient inte nöjd med psykisk hälsa... Exempel på en Handlingsplan/problem identifiering: Bedömning och prioritering av problem i sjukskrivnings- rehabiliteringsprocessen 2013 bedömning bedömning Org Problem och avvikande aktiviteter Ledtid Hur ofta Tot Orsak Förslag på åtgärder Ledtid Hur ofta Tot PV Stafett läkare kontaktar inte RK Ingen info om projektet Rutin för information FK Patient svarar inte i telefon flera orsaker, behov av analys utreds mer Noterbart Problem och avvikande aktiviteter 0 Sen kontakt med arbetsgivare från vården Läkaren har inte tid, Kan RK ringa? Patient fyller i frågeformulär om bla arbete (Oden) 0 0

17 17 Bilaga 3 Tidig samverkan i sjukskrivning och rehabiliteringsfrågor Dokumentnamn: Xxx Enhet/Område Giltig fr o m datum: Giltig till datum: VGR/FK ÅÅÅÅ-MM-DD ÅÅÅÅ-MM-DD Utfärdare (namn och titel): Xxxxx Xxxx, Rehabkoordinator Godkänd av vårdcentralschef Xxxx Xxxxx Syfte: Gäller för: Ansvar: Beskrivning/Utförande:

18 18 Bilaga 4 Förslag på frågor till personer som t ex har psykisk ohälsa och/eller som löper risk för sjukskrivning Vid behov kan en eller flera av följande frågor ställas: 1. Vad har du för anställningsförhållanden? 2. Hur tycker du att du klarar av ditt arbete? Svarar: Klarar inte längre av det=risk för sjukskrivning Svarar: Hyfsat, med ansträngning, inte som förr etc.= finns ev. risk för sjukskrivning 3. Får jag lov att ställa några frågor kring ditt arbete? Tycker du att du har svårt att koncentrera dig på dina arbetsuppgifter? Tycker du att det är svårt att delta i arbetsmöten och t ex på fikapauser eller matraster? Upplever du mobbing eller konflikter på ditt arbete? Tycker du att du har stöd från din chef i dina svårigheter på jobbet? 4. Hur sover du? 5. Känner du dig utvilad när du kommer till jobbet? Hur är det efter en helg? 6. Har du fått ändra ditt privatliv för att få den återhämtning du behöver? Om ja, hur länge har du behövt göra det? 7. Har du några andra hälsobesvär som du tycker påverkar dig? Frågorna sammanställda med hjälp av Monica Bertilsson, Med dr, leg arbetsterapeut Doktorsavhandlingen heter Work capacity and mental health - the phenomena and their importance in return to work Enheten för Socialmedicin Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet

19 Bilaga 5 19

20 20 Bilaga 6 Sammanställning telefon intervjuer med patienter: Antal svar: 19 intervjuade, 1 person på semester(ville inte bli uppringd igen), 1 person låst nummer, 3 personer blev det inte möte för, 6 personer inte fått tag på, 1 person kom inte fram till pga. fel nummer Sju personer uppgav att de inte träffat någon Rehabkoordinator men tre stycken sa att de istället haft kontakt med en sjuksköterska. Av de 19 intervjuade var det 16 personer som själva ringde upp vårdcentralen för att få hjälp. Tre person gick till vårdcentralen på akut tid. Nedan redovisas resultaten. Hur och när fick du kontakt med vården: Efter att personen själv sjukskrivit sig så tog hon kontakt med vårdcentral för att få en läkartid, hon kom inte ihåg hur lång tid det tog men hon tyckte att hon snabbt fick en tid Fick hjälp med en gång när hon ringde. Fick frågan om att delta i projektet och det ville hon göra eftersom hon snabbt ville tillbaka till jobbet Hade bokat en tid hos läkare för ett annat problem men när hon kom till läkaren brast allt- grät hejdlöst dagligen. Gått länge med symtomen men inte sökt för dem! Gick till akuten på vårdcentralen och sökte hjälp. Fick då träffa läkare som informerade om projektet. Fick snabb hjälp! Gick till akuten på vårdcentralen och sökte hjälp efter ett års besvär på arbetsplatsen. Blev bra bemött av läkaren Sökte själv och fick snabb kontakt med sin läkare- det gick verkligen fort och det började hända lite grejer. Troligtvis arbetsrelaterade problem. Personen haft flera återkommande sjukskrivningar Personen kom på akut tid till vårdcentralen och fick träffa sin husläkare Hur upplevdes kontakten/bemötandet med läkare, Försäkringskassans handläggare, Rehabkoordinator och arbetsgivare: Skitnöjd- bra bemötande från alla. Varit så himla positivt. Har bara hört negativt om Försäkringskassan men detta var jättebra

21 21 Överlag var det ett mycket bra bemötande- hon var fascinerad av hur bra systemet fungerade - hon var mållös Trodde aldrig att det kunde vara så bra som det var. Pat var helt slut och orkade inget och då fanns både vården och arbetsgivaren där och stöttade och hjälpte till och fångade upp henne Alla professioner bemötte mig på ett bra sätt Rehabkoordinator pratade med mig på ett mycket bra sätt om att eventuellt ta det lite lugnt eftersom hon bara körde på och hon är medveten om detta men älskar sitt jobb och tycker om att hålla igång Bra bemötande från Rehabkoordinator men hon kunde ju inte ha en aktiv roll utan var en representant från vården Väldigt bra bemötande av läkare- har INGET att klaga på lyssnat och stöttat otroligt bra Bra bemötande av läkare, allt gick väldigt enkelt Bra läkare men tyvärr ser alla bara sin del- ingen hjälper till med helheten. Läkaren sjukskriver och ger medicin Fantastiskt bra läkare Blev fint uppfångad av läkare som såg till att hon fick hjälp på olika sätt Mycket bra handläggare som jag träffat och haft kontakt med via telefon - hon har sett hur jag mått och har haft förståelse Bra handläggare som informerade på enkelt sätt, fick snabb info- var inget strul med väntetider Snäll och bra handläggare men vad kan hon göra när det är problem med chefen? Bra handläggare som gjorde det hon skulle- hon visste sin roll Bara positiva erfarenheter från handläggare på försäkringskassan- har ju hört så mycket negativt Har inte haft någon bra chef, ofta konflikter (arbetskamrater mår inte heller bra)

22 22 Bra kontakt med arbetsgivare- ställt upp trots att problemen funnits tidigare. Kommer gå in i ett Rehab program via Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan då det nu inte längre fungerar på jobbet Bra kontakt med arbetsgivaren- är på arbete då och då men mår dåligt av att komma dit. Provat att arbetsträna men det fungerade inte alls- fick gå hem efter 30 min Hon upplever inte att chefen vill ha tillbaka henne till arbetet - hon vet inte vad som kommer hända henne Bra kontakt med arbetsgivare- över förväntan Bra arbetsgivare som löste problemen som uppstod Är du nöjd med Avstämningsmötet? Bra med snabbt möte och mötet var bra Stoltheten fått ta stryk Jätte dåligt bemötande av framförallt handläggaren som hon upplevde kränkte henne- det värsta hon varit med om- lyssnade inte på vad hon sa. Upplevde att de pratade över huvudet på mig Arbetsgivaren var bra men sa inte så mycket Har inte haft bra kontakt med arbetsgivaren- de var inte med på mötet Haft tre olika läkare. Hade en AT läkare initialt men han fick inte vara med på Avstämningsmöte så istället var Rehabkoordinator med på mötet pga. Läkarbrist Mötet fungerade bra- gjorde en någorlunda plan för framtiden. Arbetsgivaren var inte med på mötet Arbetsförmedlingen kunde inte hjälpa till- hon ville gå utbildning men det fanns inga pengar och jag var inte helt arbetslös

23 23 Nöjd med det men grät mig igenom mötet- Bra med snabbt möte då hon fick bra stöttning- har fått hjälp Bra möte, förstående handläggare Bra men mycket jobbigt möte, fick inte stöd av chefen (oförstående chef). Bra att mötet var tidigt så att det hände något. Efter mötet ringde jag Försäkringskassan och talade om att hon tyckte att mötet varit jobbigt. Hon kommer byta arbetsplats Gick väldigt fort att få till ett möte vilket var väldigt positivt Nöjd med att det blev ett snabbt möte. Slappa oror sig så länge Nöjd med mötet- men vad ledde mötet till? Hon ser ingen framtid hos nuvarande arbetsgivare som hon varit hos i 10 år- vill inte säga upp sig då det inte är hennes fel att det inte fungerar. Jag kommer bli frisk om jag får ett nytt jobb. Hon ringer på flera jobb men får inte ens komma på intervju Gick bra men hon var nervös före mötet, läkaren stöttade henne bra inför mötet Fick på kort varsel veta att mötet skulle vara(dagen innan) vilket gjorde att det blev känslomässigt jobbigt- hade ingen tid att förbereda sig. Var känslomässigt jobbigt men det gick ändå bra. Är nöjd Har en arbetsgivare som har ett stort hjärta men gör ibland saker lite fort. Bra möte men det kanske inte blev så mycket bättre då men blev bättre sen Rehabkoordinator såg till att det blev ett Avstämningsmöte med läkare, försäkringskassans handläggare, arbetsgivare och Fibromyalgi förbundet. Läkaren sa att han blev tvingad att sjukskriva Mötet blev ok men ingen plan gjordes, hon fick börja jobba heltid igen- nu har hon inte jobbet kvar utan är inskriven på Arbetsförmedlingen men där händer det inte så mycket. Haft bra kontakt med arbetsgivaren men det blev inget förlängning med arbete Övrigt: Psykisk hälsa är under all kritik på vårdcentralen- fanns ingen som kan ta hand om mig på ett professionellt sätt. Fanns inte rätt personal. Skulle vilja att det fanns en enhet som kunde ta detta med stress och utbrändhet Psykisksköterska satt bara och pratade och kom ingen vart- orkade med det tre gånger sedan sökte hon privat

24 24 Plikttrogen person som jobbat över- de har haft mkt ny personal och hon har fått ta ansvar för det. Alla kör på Hon trodde chefen kunde förstå att hon eventuellt behövt hjälp då hon ville gå ner i tid men chefen kunde inte ge henne den tiden. Chefen hade också krav på sig och förstod inte hur dålig hon var. Har skickat in en arbetsbeskrivning för att förklara vad hon gör- chefen förvånad över allt hon gör Mycket nöjd då han känt att han fått förståelse- allt har gått över förväntan. Personen mår inte bra, går på samtalsterapi- Hon tycker att alla gör sin del men ingen hjälper till med att se helheten och att få ett samlat grepp Personen kom snabbt tillbaka till arbetet, det var hemförhållandet som krånglade och hon ville verkligen arbeta. Hon behövde bara tänka på sig själv och slapp tänka på papper och dyl. Tidigare varit sjukskriven och blev då bekväm och rädd men det hann hon inte bli nu. Arbetskamraterna har varit viktiga samt att hon har en bra chef Fick ett uppföljande samtal från Rehabkoordinator som var mycket positiv- hon trodde inte det var sant att någon ringde och frågade hur hon mådde. Blev helt paff De höll mig över vattenytan Bra projekt- skönt att man tidigt fick hjälp på olika sätt Viktigt är att personer som arbetar med detta ger tydlig information och information i god tid! Hellre ringa en gång för mycket än tvärtom- vissa behöver tid att ta in all info Företagshälsovård Frågan om de hade fått hjälp av Företagshälsovård togs upp och fyra personer hade fått hjälp via Företagshälsovården.

25 25 Bilaga 7 Sammanställning telefon intervjuer med Arbetsgivare: Antal svar: 16 arbetsgivare intervjuades, 4 chefer hade slutat, 4 arbetsgivare var sjukskrivna, 3 blev det inget möte för, 3 chefer gick inte att få tag på, 1 fel telefon nummer Alla arbetsgivare som intervjuades var nöjda med Avstämningsmötet förutom en. Alla arbetsgivare som intervjuades trodde på tidig kontakt med vården och försäkringskassan. Svaren redovisas nedan utifrån varje fråga Gav avstämningsmötet det du förväntade dig som arbetsgivare: Med tiden tappar den anställde själv tempo och tid- personen ville arbeta och var inne på det spåret. Mötet gav en tydlighet och det är alltid bra med att flera är med och lyssnar men det hade kanske löst sig även via telefon men mänsklig kontakt är dock bra Ja, det var ett bra möte, det beslutades hur man skulle göra. Den anställde mådde dåligt och ville känna efter hur mkt hon klarade att arbeta. Regelverket passar inte taxi branschen- svårt med arbetstider. Arbetsgivaren kunde vara lite flexibel med tider men svårt att vara så mycket eftersom hon arbetar i taxi branschen. Det var bra att träffa läkare och Försäkringskassan så att man kunde prata ihop sig. Presentation var bra när de kom till mötet. Vissa pratade mer än andra Har varit på två möten - det första var bra då man diskuterade konkreta saker som kunde göras på arbetet. Arbetsgivaren såg till att det utfördes. Möte två tyckte arbetsgivaren var onödigt- inget nytt sades. Det som arbetsgivaren tog med från mötet var att den anställde skulle börja arbeta i slutet av augusti och det hade man kunnat ta per telefon. Den anställde och arbetsgivaren har en bra och öppen arbetsrelation. Läkaren var inte med på mötet Arbetsgivaren var inte imponerad av mötet - han fick gissa sig till vem som var vem på mötet - ingen som höll i mötet utan det var ett allmänt babbel. Fanns ingen agenda att utgå ifrån Bra möte där alla kunde träffas och prata ihop sig. Kunde diskutera upptrappning Arbetsgivaren kontaktade Företagshälsovården som först träffade den anställde och kallade sedan till möte med den anställde, läkare, sjukgymnast, Försäkringskassan, arbetsgivare och Företagshälsovård Det blev ett jättebra möte- alla var pålästa och hade gjort diverse tester mm. Bra med tidiga möten men det beror givetvis på vilken person som det berörhär var det jättebra att ha tidigt möte

26 26 Fick samtal från Försäkringskassan om att man skulle ha möte angående en anställd (fick inte veta syftet med mötet men förstod vad det handlade om) Hade inget val att på verka mötestiden då mötet redan var inplanerat, handläggaren fick ringa flera gånger för att få tag på arbetsgivaren vilket hon förstod inte var så lätt för handläggaren Ska ha nytt möte där man fick ändra den planerade tiden vilket inte var så bra så nu har uppföljningsmötet blivit framflyttat flera gånger Upplevde att hon blev lite utskälld av Pv (läkaren ung och oerfaren Rehabkoordinator) Fick på mötet info av den anställde att hon var en dålig chef vilket inte vara så roligt att få höra men ändå bra att veta vad hon tyckte. Kändes sig som att hon fick en kalla dusch på mötet då inte primärvården inte tyckte att arbetsgivaren gjort det hon skulle Pat ville inte byta jobb trots att kanske arbetsgivaren skulle tycka att det skulle vara en bra lösning Svårt för den anställde att jobba med det hon gör nu Försäkringskassan var det inga problem med Bra dokumenterat och bra att det gjordes en plan. Upptrappning från läkare var bra. Ibland gör sjukvården det lätt för sig Arbetsgivaren upplevde att hon byggde ett nytt jobb för den anställde! Nu har arbetsgivaren insyn i hennes jobb och följer hur det går vilket också kan vara jobbigt för den anställde Arbetsgivaren kände den anställde väl- hon vet så mycket om henne och ser på det hela med andra ögon än vad vården gjorde. Vården förstod inte hennes bild av det hela. Arbetsgivaren ville inte att den anställde skulle gå hemma. Läkaren ville sjukskriva och se till att hon kom med i olika aktiviteter. Chefen och den anställde ville att hon skulle få en ny medicin och sedan försöka arbeta så mycket hon klarade av. Vill att vården ska vara mer lyhörd för vad den anställde vill Arbetsgivaren gillade inte Försäkringskassans agerande. Försäkringskassan ställer krav på arbetsgivaren om att de måste hitta andra arbetsuppgifter. Det är ett mycket litet företag- fick känslan av att Försäkringskassan sa saker till mig som att jag vore vd på stort Volvo företag som kanske har andra möjligheter till andra arbetsuppgifter Arbetsgivare och den anställde var på samma sida. Upplevde att Försäkringskassan tyckte att arbetsgivaren var en hemsk figur som inte vill ha sin anställde vilket var helt fel

27 27 Arbetsgivaren sa till den anställde att du inte mår så bra utan behöver gå till en läkare. Den anställde fick en tid och arbetsgivaren blev uppringd av Försäkringskassan och bokade möte Arbetsgivaren nöjd med att alla som var med på mötet. Försäkringskassan informerade bra inför mötet och var duktig och engagerad och tydlig med vad som gäller i försäkringen. Arbetsgivaren försökte lösa arbetet på 50 % och det har fungerat så där- nytt möte ska det bli då de ska göra en avstämning. Bra diskussioner om vad man skulle kunna göra för den anställde Första mötet som arbetsgivaren varit med på- Mötet låg rätt i tiden utifrån både den anställdes och arbetsgivarens perspektiv Gick väldigt fort- blev förvånad att de ringde och ville ha möte så fort Arbetsgivare, den anställde, facket, Försäkringskassan, sjukgymnast och läkare var med. Bra med att flera parter var med på mötet. Bra att alla får samma bas och bra också att alla fick samma anteckningar skickat till sig Försäkringskassan var lyhörd- såg till den drabbade- även läkaren var in lyssnande i mötet Har en ambitiös anställd som inte ser att hon gör för mycket. Mötet var bra för det var noga med att alla aspekter kom med. Det blev även en bra bekräftelse för arbetsgivaren som också kunde se hur det såg ut för den anställde Det är framförallt bra med tidiga möten- det får dock inte bli för tidigt- hon tyckte det var bra att ha möten efter dagar Man blir samstämmig på Avstämningsmötet och får höra allas delar i det hela (Försäkringskassan, läkare och arbetsgivare) och kan göra en planering Jättebra möte, det fungerade bra med alla parter(den anställde, läkare, Försäkringskassan och arbetsgivare). Arbetsgivaren tog över planeringen och erbjöd den anställde att komma till arbetet en gång/ v för att fika för att komma ut från bostaden. Det blev ett bra avslappnat sätt som de höll på med under en tid. Pat började även träna på gym som arbetsgivaren inspirerade till Tror Du som arbetsgivare att det är bra att ha en tidig kontakt med vården och Försäkringskassan i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen? Arbetsgivaren tror på tidig kontakt, det var en ny situation för arbetsgivaren vad gällde den anställdes diagnos Det är bra med tidig kontakt. Det tog för lång tid innan mötet blev av Kunde haft mötet mycket tidigare och då hade inte den anställde hunnit bli så ledsen och fundersam

28 28 Den anställde tjatade om att hon ville ha mötet. Arbetsgivaren ringde även Försäkringskassan och tyckte att det var lite konstigt att de sa till henne att hon antingen skulle sparka den anställde för att hon inte kunde utföra sitt arbete eller att hon måste arbeta 50% Arbetsgivaren förespråkar tidig kontakt med vården - det behöver inte vara en läkare men någon som ändå håller i allt så att man inte behöver byta personer Arbetsgivaren vill gärna veta vilken tidsplan man pratar om och vad kan arbetsgivaren göra. Tiden är en fiende ( man tappar rutiner, arbetskamrater mm). Det är som en idrottsman som slutar träna Bra med tidig kontakt så man kan göra upp en handlingsplan. Viktigt att vården är med tidigt för att kunna diskutera planen. Bra med möten där alla hör samma sak Absolut jättebra med tidig kontakt med vården och Försäkringskassan- har inget att förlora på det Mycket bra- superbra med tidigt möte- oerhört viktigt för att komma vidare i processen och att alla korten läggs på bordet Väldigt bra med tidiga möten men vill att man ska kunna tänka out off the box Bra med tidig kontakt för att ge den anställde information om försäkringen och vad som gäller i den. Få klarhet i vilket ansvar den anställde och arbetsgivaren har gentemot varandra Oja- bra med tidig kontakt. Bra att man ger hopp till patienten och att man diskuterar allt tidigt Bra med tidig kontakt Ju tidigare desto bättre för att kunna fånga upp alla delar- det blir mycket lättare att agera Det var bra mera sådana tidiga möten Övrigt: Har ett liknade ärende som tyvärr inte är med i projektet och det tar såå lång tid med allt Den anställde hade gått på behandling på vårdcentralen men var inte nöjd med den hjälpen, det tog även lång tid att få hjälp (med kognitiv beteende terapi behandling, KBT). Försäkringskassan hade då sagt till arbetsgivaren att de kunde bekosta en privat behandling, det tyckte arbetsgivaren var fräckt. Arbetsgivaren frågade om Försäkringskassan kunde betala hälften men de kunde de absolut inte

29 29 Arbetsgivaren tycker att Försäkringskassan är för stelbent med regelverket. Om någon som arbetar som chaufför måste ta en annan resrutt för att lösa problemet så är det bra, varför kan inte Försäkringskassan ha en annan resrutt beroende på vilka personer och företag de möter. Ofta problem med transportföretag. Om den anställda fått arbeta två dagar i rad så hade det hela varit löst. Diskriminering mot den anställde som egentligen vill jobba men inte får pga. vissa regler. Den anställdes sjukskrevs fram och tillbaka Försäkringskassans handläggare höll i mötet på ett bra sätt men det var i ett mycket trångt rum Bra att vården är med tidigt Arbetsgivaren vill ha tidig kontakt med så många involverade som möjligt så fort som möjligt. Snabba möten bra med den anställde som man tror inte kommer bli bra på ett tag. Arbetsgivaren vill ha gjort en Rehab plan före mötet men sedan snabbt möte. De vill från vården veta prognos och hur de kan arbeta med den anställde och sedan en uppföljning. Vad kan arbetsgivaren göra? Saknar nu i dagsläget att få kontakt med läkare. De vill hitta ett system för att hantera ärendena tidigt Vilket bra projekt - håll i gång det Avstämningsmöten generellt känns som en kamp mellan vården och Försäkringskassan och mitt i detta sitter arbetsgivaren Lyssna på den anställde Tror på kontakt med vården i ett tidigt skede om det finns ett samtycke Arbetsgivaren rekommenderade medicin och tillbaka till arbete så snabbt som möjligt men hon upplevde istället ibland att vården vill sjukskriva istället Ärendet skötts bra- har inte haft kontakt med Rehabkoordinator, visste inte om att hon fanns Ibland upplever arbetsgivaren att det varit för mycket aktiviteter- hade kanske varit bra att sjukskriva längre och haft aktiviteterna lite mer utspritt- blev mycket på en gång Skulle vilja haft en diskussion fortlöpande med vårdcentralen om vad som händer i ärendet- nu har hon bara fått info från den anställde. Försökte nå läkaren för samtal men fick ingen kontakt och hon visste inte om att det fanns en Rehabkoordinator på vårdcentralen

30 30 Projekt är livsnödvändigt Arbetsgivaren hade initialt en farhåga att de skulle styra upp för mycket utifrån deras regler men det blev bra och arbetsgivaren sa att vissa saker måste få ta tidannars kommer problemen tillbaka och då kostar det samhället mycket Hoppas detta projekt får fortsätta på detta arbetssätt Använder du som arbetsgivare Företagshälsovård(FHV) Har Företagshälsovård men inte behövt nyttja dem i detta ärende Arbetsgivaren använder bara Företagshälsovård när det är specifika saker som gäller yrket och de då behöver specialist kompetens Företagshälsovård används bara när det är arbetsrelaterat såsom t.ex. vibrationsskador. Detta var mer psykiska problem som hon även haft tidiga i livet och inget som hon fått hos nuvarande arbetsgivare Företagshälsovård kopplades in direkt Har inte behövt Företagshälsovård då vården har haft en tydlig vårdplan Är inte ansluten till någon Företagshälsovård Företagshälsovård kopplades tyvärr inte in i detta ärende vilket kanske arbetsgivaren ångrar nu. Den anställde fick samtal hos primärvården och skulle fått en funktions- och aktivitetsbedömning av arbetsterapeut som tyvärr inte blev gjord och tiden har nu bara gått. Nästa gång kommer hon koppla på FHV i liknande ärende Använder inte företagshälsovård. Den anställde fick gymkort av företaget så han kan träna själv Företagshälsovård kopplas in vid behov FHV används vid behov men den anställde har fått samtal hos terapeut på annat sätt

31 31 Bilaga 8 Enkät svar från läkare Antal svar: 5 Kan du beskriva hur du tänkte när du valde ut patienter till projektet: Jag valde att tillfråga patienter där jag befarade att sjukperioden skulle komma att bli lång samt där jag bedömde att det fanns en vinst i tidig kontakt med arbetsgivaren. Vid ett klurigt ärende. Viktigt att undvika lång sjukskrivning Blev inbokad på Avstämningsmöte. Ingen övrig kännedom Unga patienter. Deras medicinska problematik skapar problem på arbetsplatsen. Ofta kommunikations problem. Patienten är hjälpsökande. Oftast ganska typisk magkänsla när en sjukskrivning kommer att bli besvärlig och behov av snabb planering Vad har varit svårt i val av patient till projektet: Jag har inte sett några egentliga svårigheter i att välja lämpliga patienter. Däremot har några av de jag tillfrågade tackat nej då de antingen känt sig stressade över ett möte inom 4 v eller då de inte velat att arbetsgivaren skulle kontaktas. Inga svårigheter Inget x 2 Mycket att informera om efter det normala besöket Har det funnits tillfällen då du hade behövt involvera arbetsgivaren, beskriv: Jag har inte personligen tagit kontakt med arbetsgivaren. Däremot har arbetsgivaren varit med vid Avstämningsmötet och detta har varit bra. Arbetsgivaren har direkt fått en bild av problematiken och givits utrymme att direkt komma med förslag kring Rehabåtgärder eller omplacering Viktigt med kontakt med arbetsgivaren för att lägga upp Rehab plan. Arbetsgivaren har deltagit i möte med Försäkringskassan Ja, vid alla tillfällena snabb kontakt med Försäkringskassan - arbetsgivare Är ju de gånger när det mer eller mindre är påtagligt att det är arbetsrelaterade problem som ger besvär Hur upplever du samarbetet och arbetssättet med Rehabkoordinator, beskriv: Vi har haft en direkt kontakt med Rehabkoordinator här på vårdcentralen samma dag som patienten tillfrågats om projektet och samarbetet har fungerat utmärkt! Jättebra samarbete. Lätt att få kontakt - Bra Enkelt och rakt, inga besvärligheter

32 32 Hur upplever du samarbetet och arbetssättet med Försäkringskassan, beskriv: Samarbetet har fungerat enkelt och smidigt. Oftast har Rehabkoordinator och handläggaren på Försäkringskassan haft direkt kontakt efter att patienten tackat ja till att delta. Svårt att få kontakt med Försäkringskassan. Dom är svåra att nå per telefon. Ok Bra För det mesta bra men ibland kör det ihop sig och då behövs en koordinator Hur tycker du att Avstämningsmötena har fungerat: Bra! Vid flera tillfällen har vi kunnat göra en planering för Rehab- och arbetsåtergång vid första mötet. Bra möte för att planera Rehabplan som ska vara realistisk. Bra Någon gång jobbigt då vi kallat till möte fort i konfliktsituation. Arbetsgivaren var inte beredd på snabb handläggning. Oftast bra och konstruktivt Vad skulle du behövt för att kunna arbeta framgångsrikt inom detta område, beskriv: Svårigheten har varit att praktiskt hitta tider inom 4 veckor då både läkare och Försäkringskassan varit lediga för Avstämningsmöte. Jag tror att detta kan bli det största problemet om vi ska jobba på detta vis kring fler patienter. I övrigt tror jag att en tidig samverkan är bra och att det ger patienten en känsla av trygghet och stöd. Mer tid I ett av fallen tror jag att en normal handläggning skulle ge betydligt längre sjukskrivning. I ett annat fall var arbetsgivaren mycket nöjd över att problemet togs på allvar så snabbt. I ett fall känns det som om allt rann ut i sanden och patienten gick i arbete ganska snabbt igen. Att koordinators funktion finns kvar, någon som från sjukvården kan hålla ihop det hela!

33 33 Bilaga 9 Enkät svar från Rehabkoordinatorer Antal svar: 3 Hur upplever du hur patienturvalet har fungerat, beskriv: Bra förslag från doktorn men önskat att jag själv hade haft mer utrymme och tid att välja patienter De flesta patienterna som blev utvalda var positivt. Någon skulle om man ser på det idag ha väntat med Avstämningsmötet Trögt! Det är inte förrän nu som jag upplever att läkarna är mer alerta Har du upplevt svårigheter i ditt arbete som Rehabkoordinator: Som ovan tid att välja ut och att synkronisera insatser. Det är tidsödande att vara Rehabkoordinator om man har direkta patient kontakter Absolut, i början satt jag i en korridor utanför läkarmottagningen - blev ofta försenade läkarkontakter Nej, det har inte för mig varit så stora svårigheter Har du positiva erfarenheter i ditt arbete som Rehab Koordinator: Jaa absolut O,ja efter att flyttat in i läkarkorridoren så märktes en ökad kommunikation.. Patient kontakter upplevs som bra att någon lyssnar Fler Rehabkoordinatorer tar kontakt och frågar Fått ny kunskap om Försäkringskassan, bättre kontakt- framförallt sett en ny yrkesgrupp Hur upplever du intresset och stöd från din VC chef, beskriv: Bra men hon har många andra stora bitar att leda. Har också gott stöd i försäkringsmedicinsk läkare som är mer insatt i mitt arbete. Vid kris är vårdcentralens chef stöttande På senare tid har vårdcentralchefen visat mer intresse. Hon har erfarenheter i olika ärenden där Rehabkoordinator varit involverad Mycket god, min chef är alltid positiv till nyheter Hur upplever du samarbetet och arbetssättet med involverade läkare, beskriv: Positivt men svårt att kunna träffa doktorn för att diskutera patient. Saknar rutiner för detta men kanske möjligheter i framtiden kanske om frågan prioriteras. De läkare som mest engagerar sig bra samarbete. Finns ett antal läkare som inte vill förändra eller se andra lösnings vägar t.ex. att se behov av Rehab planer mm