Förskolan Karlslunds plan mot diskriminering och kränkande behandling

Transkript

1 Förskolan Karlslunds plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2017/2018 1/15

2 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Ytterst ansvarig för arbetet med planen är förskolechef Carina Ekholm. En arbetsgrupp med representanter från samtliga avdelningar har arbetat fram planen med kontinuerliga återkopplingar till respektive arbetslag. Alla pedagoger har sedan ansvar att aktivt arbeta med planen genom förhållningssätt, aktiviteter,observationer, diskussioner och reflektioner och medvetet arbete i barngrupp så den blir ett levande dokument. Vår vision Vår vision är att förskolan Karlslund är en plats där varje person, både vuxen och barn blir respekterad för den de är, känner sig trygga och vågar uttrycka sina åsikter samt har möjlighet att utvecklas. All personal utvecklar en god kunskap om och arbetar aktivt med både främjande och förebyggande insatser mot diskriminering och kränkande behandling. Barn och vårdnadshavare görs på olika sätt delaktiga i arbetet som rör planen. Planen gäller från Planen gäller till Läsår 2017/2018 Barnens delaktighet Barnen har deltagit genom trygghetsvandring, kartläggningsveckor, intervjuer, värdegrundslekar och olika aktiviteter kopplat till detta. Vårdnadshavarnas delaktighet Förskolerådet har fått information och diskuterat kring upplägg och innehåll i planen, samt vårdnadshavares delaktighet i detta. De diskuterar platser och situationer där kränkningar kan uppstå. Protokoll har samtliga vårdnadshavare fått ta del av. Alla vårdnadshavare har vid våra enskilda samtal Vt-17 fått insyn i vårt arbete och givits möjlighet att komma med synpunkter. Detta har genomförts både vår och höst på en avdelning. Två avdelningar har under hösten haft gruppsamtal med vårdnadshavarna. Där delgavs information om våra sju diskrimineringsgrunder och konkreta arbetssätt utifrån planen. Vi informerade om vårdnadshavarnas delaktighet och ansvar i demokratiuppdraget och att detta är ett arbete vi gör tillsammans. Vårdnadshavarna gavs möjlighet att komma med frågor och delge oss synpunkter. Ett gemensamt informationsblad från likabehandlingsgruppen har delgivits samtliga vårdnadshavare, där års hjulet med likabehandlingsplanen har beskrivits. Alla nya vårdnadshavare får ta del av detta informationsblad vid inskolningssamtal. Alla avdelningar ger även information genom uppsatt planering och månadsbrev/informationsbrev. Personalens delaktighet Pedagog på förskolan har gått utbildningen likabehandling och värdegrund i teori och praktik. Vi i likabehandlingsgruppen som består av en pedagog fån varje avdelning har delgivit övriga pedagoger kartläggningsmetoder att genomföra under v där alla pedagoger varit engagerade på olika sätt. Vi har på förskolan arbetat fram ett gemensamt årshjul som beskriver våra olika insatser, utvärderingar och uppföljningar i det systematiska kvalitetsarbetet med planen. Vi diskuterar, reflekterar och arbetar kontinuerligt med främjande och förebyggande insatser kopplat till vår plan. På alla våra utvecklingsdagar lyfter vi vilka normer vi kunnat se, dess konsekvenser och hur vi kan utmana. Detta skapar en röd tråd i arbetet med planen och skapar förutsättning för täta uppföljningar och nya åtgärder.vi diskuterar också olika praktiska dilemman med varandra. Vi har gemensamt arbetat fram alternativa högtider där innehållet planeras upp genom sammarbete mellan pedagoger på de olika avdelningarna. Förankring av planen Tillsammans med barnen vill vi pedagoger utveckla arbetet med ett normkritiskt förhållningssätt för att vidga och ge barnen möjligheter och rättigheter att vara barn på många olika sätt. Där olikheter blir en tillgång. Vi reflekterar och dokumenterar tillsammans med barnen och ger dem inflytande genom anpassad miljö, inspirerade material och medvetet närvarande pedagoger. Vi gör dem delaktiga genom olika aktiviteter genom våra främjande/förebyggande insatser. Alla pedagoger ska arbeta utifrån kartläggningen. Pedagoger har tillsammans tagit fram något som vi kallar för bemötandenycklar. Det är ett antal metoder som ska prägla vårt bemötande mot barnen som tex. att se möta och bekräfta varje barn, ge utrymme för olikhet och aktivt främja möten mellan barnen. Samtlig personal ska vara delaktig genom främjande, kartläggning, förebyggande arbete samt utvärdering. Vi arbetar med att utveckla gemensamma strategier och förhållningssätt på våra Apt träffar för utveckla hela förskolans arbete. Vi genomför övningar för att få syn på våra egna normer. Vi arbetar för att utveckla pedagogernas förhållningssätt på våra reflektionsdagar. Vi reflekterar utifrån forskning, litteratur, artiklar och egna observationer. detta är också ett sätt för att få syn på våra egna normer. Vårdnadshavare får information och blir delaktiga genom olika insatser. Förskoleråd, information på kommunens hemsida, månadsbrev/informationsbrev diskussioner på möten och vid samtal med vårdnadshavare tar vi alltid upp likabehandlingsplanen och hur arbetet fortskrider och belyser hur viktiga de är i arbetet med planen Och hur de kan vara med och påverka. 2/15

3 Utvärdering Beskriv hur fjolårets plan har utvärderats Resultat och genomförda insatser/åtgärder samt vad det resulterat i har vi diskuterat och reflekterat kring på våra APT tillfällen under året där all apedagoger i huset deltar. På våra reflektionsdagar 1 ggr/ månad dokumenterar, utvärderar vi diskrimineringsgrunderna och insatser som gjorts i varje arbetslag. Vårdnadshavarna har genom vår veckoplanering, månadsbrev/informationsbrev och vid vårens samtal fått ta del av vårt arbete som gjorts under året och fått komma med synpunkter. Vårdnadshavarnas synpunkter fångades även upp i den årliga enkäten.detta för att förtydliga och förankra vårt likabehandlingsarbete och för att skapa förtroendefullt samarbete mellan förskola och hem. Våra representanter i förskolerådet har tillsammans med chef och pedagoger diskuterat insatser och åtgärder på sina möten som sedan tillförts i protokollen. Vårdnadshavarnas synpunkter på förskolans likabehandlingsarbete fångades även upp i den årliga vårdnadshavare enkäten. Delaktiga i utvärderingen av fjolårets plan Alla pedagoger har varit delaktiga och har H ett ansvar att dokumentera, utvärdera och följa upp de insatser som gjorts på avdelningarna. 1 ggr/månad.vi har i utvärderingen tagit till oss vårdnadshavares framkomna synpunkter som vi fått till oss genom samtal med vårdnadshavare och de återkommande intervjufrågor som ställs till vårdnadshavare varje år. Barnen har involverats genom aktiviteter och intervjuer. Förskolechef har delgivits utvärderingen och varit delaktig på våra apt möten. Resultat av utvärderingen av fjolårets plan Bättre klimat bland barnen och de visar mer uppskattning och stärker varandra, men kan utvecklas ännu mer. Barnen ser varandra mer som en tillgång och olikheter som något positivt och spännande och de har själva börjat reflektera har vi sett i våra uppföljningar. Att vi genomfört olika observationer har gjort att vi fått syn på utanförskap och insatserna har lett till inkludering i barngrupperna. Vi har under året kontinuerligt återkopplat våra främjande och förebyggande insatser på utvecklingsdagarna/apt. Vi behöver utveckla arbetet med att skapa mer inflytande för barnen över verksamheteten samt delta mer i barnens lek vilket har framkommit i våra utvärderingar. Alla arbetslag påtalar också att vi behöver ritprata mer vid uppkomna konfliktsituationer. Vi behöver strukturera upp hur vi följer upp insatserna och reflekterar kring dem. Vi kommer att arbeta fram ett gemensamt årshjul utifrån likabehandlingsplanen, detta tror vi kommer att skapa struktur som leder till att lättare följa upp våra insatser. Vi ser att vi behöver utveckla våra egna handlingar och förhållningssätt i syfte att förändra och utmana normer. Det handlar inte OM vi gör skillnad utan NÄR. Filmningen har lyfts som något positivt i utvärderingen och många har fått syn på sig själva och sina utvecklingsbehov. Vi kommer därför att fortsätta att filma oss själva för att få syn på förhållningssätt och hur vi är med och reproducerar normer. Vi påbörjar vår filmning i Jan-18 då vi kommer att få nya arbetslag och alla behöver få möjlighet att arbeta sig samman först. Alla pedagoger behöver ta ett större ansvar för att läsa in sig på aktuell litteratur.utvecklar vi vårt normkritiska perspektiv skapar vi förutsättningar att arbeta med normkreativt förhållningssätt tillsammans med barnen. Alla avdelningar arbetar efter en gemensam etisk plan som vi framställt, samt att alla avdelningar har skapat handlingsplaner över inköp av material. Vi planerar för fler gemensamma inköp som bidrar till att vi kan köpa in mer pedagogiskt materila som är kopplat till vårt arbete. Vi behöver få mer tid till gemensam analys och reflektion på våra Apt träffar. Vi föreslår att viss information läggs på ventilation för att få denna tid. Vi fortsätter Ht-17 vid varje Apt att utveckla vårt arbete med normer genom diskussion, reflektion övningar och litteratur. Vi har fått positiv återkoppling från vårdnadshavare som tycker det är viktigt att vi aktivt arbetar med likabehandlingsplanen och att vi gjort dem och barnen delaktiga i detta arbete. Vi såg en markant procent ökning i årets enkät om hur insatta vårdnadhavarna är i likabehandlingsarbetet. Vi efterfrågar fortfarande den etikföreläsning vi efterfrågat. Vaktmästaren har inte verkställt de dörrar som ska kapas som framkom i trygghetsvandringen Ht-16. Årets plan ska utvärderas senast Beskriv hur årets plan ska utvärderas Vi gör kontinuerliga utvärderingar, uppföljningar och arbetar fram insatser varje månad på våra reflektionsdagar. I juni -18 kommer alla pedagoger se över insatser och reflektera över årets arbete på respektive avdelning. Sedan sammanställer likabehandlingsgruppen arbetet över hela förskolan. Arbetet leder vidare till nya mål och åtgärder. för att årets plan utvärderas Förskolechef tillsammans med arbetsgrupp samt övrig förskolepersonal 3/15

4 Främjande insatser Namn Främja många olika sätt att göra kön och öppna upp för olikheter Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning Pojkar och flickor ska ges möjlighet att utveckla sin identitet och känna trygghet i den samt värna om sin integritet. Ge alla pojkar och flickor ökat handlingsutrymme, samt ge dem lika stort inflytande över verksamheten. uppföljning på Apt i Nov-17 Insats Genom att vidareutveckla våra kunskaper i normkritiskt förhållningssätt och att vara förebilder skapar vi förutsättningar för barnen att utveckla sina förmågor och intressen utan att begränsas av stereotypa föreställningar om kön. Synliggöra olika familjekonstellationer, som visar på olika sorters kärlek och familjer på ett likvärdigt sätt. Detta för att skapa förutsättningar för alla barn att känna stolthet över sin familj. Ger flickor och pojkar lika möjligheter till varierat lekmaterial som leder till utveckling och lärande. Vi är delaktiga i barnens lek för att utmana normer. Anpassad miljö, inspirerande material och medvetet närvarande och härvarande pedagoger skapar möjlighet för barnen till delaktighet och inflytande. Rutiner för inköp av material/ lekmaterial. Vi arbetat med kroppsgränser och ger barnen verktyg för att värna om sin integritet t.ex. stop-hand. För att granska vårt förhållningssätt som pedagog tar vi hjälp av ljud eller filminspelning. Reflekterar kring, enskilt eller i grupp under Jan-18. Filmningen följs upp under Vt-18 på Apt. Vi granskar litteratur och tar del av böcker som visar olika sorters kärlek och familjer på ett likvärdigt sätt. Barnens tankar och reflektioner ligger till grund för det fortsatta arbetet. Alla pedagoger ansvarar för att arbeta enligt årshjulet och likabehandlingsgruppen ansvarar för att det blir genomfört och följs upp /15

5 Namn Kompetensutveckling Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder För att utveckla våra främjande/förebyggande insatser behöver all förskolepersonal få kompetensutveckling kontinuerligt kring det som berör vårt likabehandlingsarbete. Insats Vi har under Vt -17 Filmat oss pedagoger och reflekterat, analyserat och diskuterat dessa på Apt för att utvecklas vårt normkritiska tänkande. Arbetet kommer att fortsätta Ht-17 där vi kommer att arbeta med olika övningar för att få syn på våra egna normer, men även utifrån yrkesroll. Detta för att göra planen till ett levande dokument och förankra arbetet hos alla pedagoger. Under Ht-17 kommer arbetet leda vidare till att arbeta med våra normer, förhållningssätt och utveckla vår förmåga att reflektera. Detta blir en stående punkt på våra utvecklingsdagar och leds av utvecklingsledaren i varje arbetslag. Detta skapar förutsättningar för varje arbetslag att utveckla diskussion och reflektion kopplat till våra styrdokument. Ur boken " Lärande i förskola och skola" Mia Heikkilä (2015) har vi hämtat frågeställningar kopplat till inköp av lekmaterial,introduktion av lekmaterial, lokaler, utemiljön och innemiljön. Detta har redovisats på Apt. All personal genomgår ICDP och NPF utbildning senast Vt-17 Alla enhetens förskolor har tittat på delar ur filmen tusen gånger starkare ( Christina Herrström) och disskuterat och reflekterat över normer. Vt-17 Föreläsning med Ylva Andersson "Livet leker för dem som kan koden" Barns lek- vuxnas ansvar. Vt-17 Föreläsning med Aicha Lundgren för likabehandlingsgruppen. Ht-17 Föreläsning om leken och vuxennärvaro med Gunilla Niss. Förskolechef Carina Ekholm /15

6 Namn Insikt och förståelse för att familjers olika religion, trosuppfattning, etnisk tillhörighet innebäs skillda önskemål och behov Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Etnisk tillhörighet och Religion eller annan trosuppfattning Vi stödjer utvecklingen av barnens modersmål och uppmärksammar flerspråkighet på ett positvt sätt. Etniska tillhörigheter, trosuppfattningar och religioener bemöts på lika vilkor. Gäller både barn, pedagoger, vuxna samt vårdnadshavare. Uppföljning Apt- Nov-17 Insats Genom att utveckla våra kunskaper i normkritiskt förhållningssätt och att vara förebilder skapar vi förutsättningar för barnen att möta andra människor utan steriotypa uppfattningar eller föreställningar. Gäller både etniska och nationella minoriteter, religion eller annan trosuppfattning. Vid inskolning för vi en dialog för att få kunskap om olika familjers förhållanden / kulturer som kan påverka vistelsen på förskolan. Det är viktigt att möta varje enskild familj för att få råd om vilka fester och traditioner som är lämpliga att uppmärksamma. Vi erbjuder lekmaterial, litteratur, lekar och musik från hela världen utifrån tanken om att skapa en större kulturell mångfald på vår förskola. Barnens tankar och reflektioner ligger till grund för det fortsatta arbetet. Vi vill se olikheter som en tillgång i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi deltar i barnens lek för att utmana normer. Anpassad miljö, inspirerande material och medvetet närvarande och härvarande pedagoger skapar möjlighet för barnen till delaktighet och inflytande. Rutiner för inköp av material/ lekmaterial. Alla barn erbjuds modersmålsstöd, och vi tar tillvara deras kunskaper. Vi ansvarar för att de blir en del av vårt pedagogiska arbete och deltar i vår verksamhet. För att alla ska få delaktighet och få information använder vi tolk vid behov. För att granska vårt förhållningssätt som pedagog tar vi hjälp av ljud eller filminspelning. Reflektera kring, enskilt eller i grupp under Jan 18. Filmningen följs upp under Vt-18 på Apt. Vi inkluderar fler högtider för att skapa mångfald och ser över våra traditioner. Alla pedagoger ansvarar för att arbeta enligt årshjulet och likabehandlingsgruppen ansvarar för att det blir genomfört och följs upp /15

7 Namn Skapa förutsättningar att utvecklas oavsett ålder Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Ålder Se det skilda barnets förmågor / behov oavsett ålder för att bryta åldersnormen. Gäller både barn och pedagoger. Alla barn är kompetenta. uppföljning Apt-Nov-17 Insats Genom att vidareutveckla våra kunskaper i normkritiskt förhållningssätt och vara förebilder skapar vi förutsättningar för barnen att utvecklas oavsett ålder. Diskutera tillsammans med barnen om ålder genom litteratur där barnens tankar och reflektioner ligger till grund för det fortsatta arbetet. Vi deltar i barnens lek för att utmana normer. Vi arbetar med gemensamma åldersöverskridande temaarbeten, aktiviteter och ser över lekmiljöer och material för att bryta åldershierarkier men även skapa Vi- gemenskap och värdegrund. Anpassad miljö, inspirerande material och medvetet närvarande och härvarande pedagoger skapar möjlighet för barnen till delaktighet och inflytande. Rutiner för inköp av material/lekmaterial. För att granska vårt förhållningssätt som pedagog tar vi hjälp av ljud eller filminspelning. Reflektera kring enskilt eller i grupp under Jan 18. Filmningen följs upp under Vt-18 på Apt. Vi benämner gruppers namn och använder alternativ till ord som begränsar t. ex stor-liten. Alla pedagoger ansvarar för att arbeta enligt årshjulet och likabehandlingsgruppen ansvarar för att det blir genomfört och följs upp /15

8 Namn Göra förskolemiljön tillgänglig och tillåtande för alla barn Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling och Funktionsnedsättning Utforma verksamheten så att alla barn kan delta i de olika aktiviterna utifrån sina individuella förutsättningar och funktionsvariationer. Uppföljning Apt Nov-17 Insats Genom att vidareutveckla våra kunskaper i normkritiskt förhållningssätt och att vara förebilder skapar vi förutsättningar för barnen och att utveckla sina förmågor och intressen och inte begränsas av stereotypa föreställningar om funktionsvariationer. Skapa goda relationer med vårdnadshavare för att ta del av deras kunskap kring funktionsvariationer och fortbildning vid behov. Lekar, material, miljö, aktiviteter, ljus och ljud anpassas efter barnens olika förmågor och funktionsvariationer så att förskolan görs mer tillgänglig för alla. Anpassad miljö, inspirerande material och medvetet närvarande och härvarande pedagoger skapar möjlighet för barnen till delaktighet och inflytande. Rutiner för inköp/ lekmaterial. Vi för in lekmaterial med olika funktionsförutsättningar samt använder oss av litteratur som speglar barn med funktionsvariationer. Barnens tankar och reflektioner ligger till grund för det fortsatta arbetet. Vi deltar i barnens lek för att utmana normer. För att granska vårt förhållningssätt som pedagog tar vi hjälp av ljud eller filminspelning. Reflektera kring enskilt eller i grupp under Jan 18. Filmningen följs upp under Vt-18 på Apt. Barnen får använda sin kropp på många olika sätt för att få känna självklarhet inför sin kropp,men även rätten att värna om sin kropp och kunna säga NEJ! Detta för att skapa en god självkänsla hos barnen. Alla pedagoger ansvarar för att arbeta enligt årshjulet och likabehandlingsgruppen ansvarar för att det blir genomfört och följs upp /15

9 Namn Främja ett socialt klimat fritt från kränkningar Områden som berörs av insatsen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Uppmuntra och stärka barnens inlevelse och medkänsla för andra människor och förankra värdegrunden i barnens vardag. uppföljning Apt Nov-17 Insats Genom att vidareutveckla våra kunskaper i normkritiskt förhållningssätt skapar vi förutsättningar för barnen att mötas utan kränkningar. Utifrån handlingar och känslor reflekterar tillsammans med barnen kring hur vi vill ha det på vår förskola. Vi uppmuntrar barnens identitetsskapande, och medkänsla för andra. Vi är med och bearbetar uppkomna konflikter när det behövs på olika sätt bl.a. seriesamtal, forumspel och sagor. Vi arbetar med att göra förlåt, och låta barnen använda sin stop- hand när de tycker något inte är okej. Samtidigt får barnen själva träna konflikthantering i vardagen på förskolan med hjälp av vuxna. Vi arbetar genomgående med gruppens gemenskap- med övningar, temaarbeten, litteratur och lekar. Barnens tankar och reflektioner liggeer till grund för det fortsatta arbetet. Detta för att skapa tillhörighet i gruppen, värdegrund och känna trygghet i att gemenskapen och en acceptans för olikheter. Anpassad miljö, inspirerande material och medvetet närvarande och härvarande pedagoger skapar möjlighet för barnen till delaktighet och inflytande. Rutiner för inköp av material/ lekmaterial. Vi är delaktiga i barnens lek för att kunna få syn på när uteslutningar och nedvärderande kommentarer sker men även för att utmana normer. För att granska vårt förhållningssätt som pedagog tar vi hjälp hjälp av ljud eller videoinspelning att reflektera kring enskilt, eller i grupp. Vi arbetar efter vår etiska plan. Alla pedagoger ansvarar för att arbeta enligt årshjulet och likabehandlingsgruppen ansvarar för att det blir genomfört och följs upp /15

10 Kartläggning Kartläggningsmetoder V kartläggningsveckor. Loggbok genomfördes under båda veckorna där vi observerade barnens lek och samspel som sedan dokumenterades. Loggbok fördes också utifrån pedagogernas förhållningssätt. En del barn fick studera blandat lekmaterial och där skriftliga observationer genomfördes av pedagog. Intervjufrågor till delar av barngrupperna. Boken "När kiwi fick nya vänner" Författare Henriks Karlström samt boken " Leka tre" Författare Carin Wirsén Sociogram Arbetat med delar av husmodellen med enskild rundvandring tillsammans med pedagog. För att tydliggöra använde vi även känslokort som komplement. Trygghetsvandring/ Barnskyddsrond med vårt skyddsombud. Två barn från varje avdelning deltog och det genomfördes både ute och inne. Forumspel utförda av pedagoger ( även handdockor och lekdjur användes) Barnkonferens har genomförts på alla avdelningar tillsammans med förskolechef och specialpedagog Ht-17 Områden som berörs i kartläggningen Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck, Etnisk tillhörighet, Religion eller annan trosuppfattning, Funktionsnedsättning, Sexuell läggning och Ålder Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen Vi har delgivit vårdnadshavare att kartläggning sker v Likabehandlingsgruppen har beskrivit arbetet med likabehandlingsplanens årshjul delgivit alla vårdnadshavare genom informationsbrev. Barnen har involverats genom enskilda intervjuer, boksamtal och material där deras åsikter, tankar, uttryck, reaktioner och reflektioner dokumenterats. Sociogram som efter reflektion i arbetslaget sammanställs på varje avdelning och där åtgärder ska dokumenteras och föras in i arbetet på avdelningarna. Detta följs upp vid ett nytt sociogram i februari. Utifrån husmodellen har pedagogerna dokumenterat barnens tankar, åsikter, faror och rädslor. Varje avdelning genomför åtgärder efter olika avdelningars behov. Trygghetsrond/barnskyddsrond genomförs på förskolan där ett antal 5 åringar från varje avdelning deltog Ht 2017.Genomförts i både ute och inne miljö. Deras tankar, åsikter faror och rädslor har dokumenterats av skyddsombud för att ringa in risker för kränkningar och trakasserier. Vi har delgivit vårdnadshavare att kartläggning sker v De olika kartläggningsmetoderna vi använt har delgivits vårdnadshavarna på våra planeringstavlor. Vårdnadshavarna har informerats på samtal och i månadsbrev/informationsbrev om kartläggningsresultat och givits möjlighet att diskutera detta, samt delge oss eventuell information som hjälper oss i det fortsatta arbetet. Förskolerådet arbetar med likabehandlingsfrågor och har diskussionsgrupper, b la om vad är en kränkning? Hur vårdnadshavare kan bli mer delaktiga i arbetet. Hur personalen har involverats i kartläggningen Likabehandlingsgruppen har planerat upp och informerat övriga pedagoger om de olika kartläggningsmetoder som i årets kartläggning ska användas. Arbetet har därefter delats upp och alla pedagoger har tagit ansvar för olika delar. Varje arbetslag har efter genomförd kartläggning diskuterat och reflekterat över sina resultat på reflektionsdagen i oktober. Liikabehandlingsgruppen har därefter gjort en gemensam sammanställning. Resultat och analys Vid kartläggningen på våra avdelningar har vi fått en övergripande bild av barnens samspel. Resultaten visar en positiv utveckling, men vi behöver arbeta vidare kontinuerligt med detta. Flertalet barn trivs, känner sig inte ensamma och påvisar att de leker med olika barn i olika rum. En del upplever vissa situationer otrygga tex vid toaletterna och att en del barn känner sig styrda i vissa situationer. En del avdelningar känner att barnen inte är vana att bli intervjuade vilket leder till kortfattade svar och även kände vissa pedagoger att barnen svarar de svar pedagogen vill höra. De kommer att påbörja ett mer medvetet arbete med frågor kontinuerligt för utveckla detta. Barnen erbjuder sig mer att hjälpa varandra nu än tidigare. Vi har observerat utanförskap i vissa situationer som sker när pedagoger inte är i närheten. Sker verbalt men även genom kroppsspråk som tex blickar. En del barn anpassar sig för att passa in och blir styrda av barn med högre status. En del barn släpper inte gärna in andra samt förekomst av hierarkier. Barn i behov av att kunna hantera känslor och konflikter förekomst av hård fysisk kontakt i vissa situationer. Förekommer att barnen kommenterar varandra utifrån yttre attribut och ålder, men vi ser en positiv utveckling. I våra barnintervjuer framkom att barnen är väldigt ärliga och medvetna om sig själva och hur de bjuder in eller utesluter andra barn i leken. Det framkom också att barnen blir ledsna om de inte får vara med. En del avdelningar känner att barnen inte är vana att bli intervjuade vilket leder till kortfattade svar och även kände vissa pedagoger att barnen svarar de svar pedagogen vill höra. Vi behöver arbeta mer kontinuerligt med barnintervjuer och ställa nyfikenhetsfrågor till barnen. I dokumentationen med varierat material blandade barnen gärna materialet och bjöd in pedagogerna till samspel i leken. En del barn valde helt andra leksaker än vad de brukar, och hur våra förväntningar styr barnen. Detta visar hur viktigt pedagogiska 10/15

11 lekmiljöer, samspel, närvarande vuxna och material är för att utmana normer i förskolan. Barnen från all avdelningar fastnade för boken " När kiwi fick nya vänner" av Henrika Karlström. Barnen beskriver både rättigheter och känslor när de beskriver bokens innehåll. Att boken handlar om frukter tar fokus från skuld och skam. Barnen beskriver att de använder sina stophänder och att de bestämmer över sig själva och många barns beskriver olika känslor kopplat till boken. Sociogrammet visar att alla avdelningar har barn som inte fått några röster. Vi ser att det är delvis barn som går 15 timmar, relativt nyinskolade men även barn som upplevs som populära lekkamrater. Vi har dokumenterat och ska fortsätta observera dessa barn samt mer aktivt arbeta för att få in dem i leken. Vi följer upp sociogrammet under våren -17. Vid barnskyddsronderna/trygghetsvandringarna framkom att förskolan är en bra förskola att vara på. Framkom rädsla för att barn stänger toalett dörren och att man inte får vara ifred på toaletten och att barn knuffas vid trånga passager. På Ängen framkom rädsla för att vara i gula rummet om dörren stängs för rummet ligger långt bort. En del barn har påvisat att utformandet och materialet i rummen är utgångspunkt när de väljer aktivitet och att de gärna leker med olika kompisar i de olika rummen. Barnen uttryckte att ute vill de ha tätare räcke vid bron för att inte ramla ner. Utifrån loggboken med oss pedagoger ser vi att vi behöver utveckla ett mer tillåtande klimat. Det krävs mod att agera utifrån barns perspektiv och initiativ. Att vi inte begränsar utan skapar möjligheter så att barnen kan utveckla sina initiativ, sin kreativitet och sitt ansvar. Hur pratar vi och bemöter barnen så att alla barn får möjlighet att bli sedda och utvecklas, ett arbete som vi ser kan utvecklas av att vi under våren kommer djupare gå in på delaktighet och inflytande. Forumspel var väldigt nyttigt och ett bra sätt att barnen får komma med lösningar och vi är lysssnande pedagoger, och något vi kan föra in mer i verksamheten. Avdelningarnas barnkonferenser visar att där inskolningarna blivit klara tidigt på hösten har barngruppen hunnit bli trygg. Där inskolningar skett under hela hösten har det varit svårt att hålla fast vid strukturer, och känsla av otillräcklighet har infunnit sig. Varit positivt att kunnat samarbeta med andra avdelningar.vi har barn som behöver extra stöd,där vi tar hjälp av olika insatser och anpassar material och miljö utifrån förutsättningar. Finns behov av att arbeta mer med närvarande och härvarande pedagoger för att att utmana barnen mer i leken. Flera pedagoger känner att de behöver utveckla sitt arbete med pedagogisk dokumentation. 11/15

12 Förebyggande åtgärder Namn Säkra förskolan mot utanförskap, nedvärderande språkbruk och hirarkier Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Ålder Implementera grundtanken om alla människors lika värde i barngruppen. Barnen ska lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer för att få möjlighet att känna sig värdefulla, önskade, inkluderade och respekterade. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer/reflektioner avseende barnes fria lek på våra reflektionsdagar 1 ggr/månad. resultatet analyseras och presenteras på apt i maj-18. Alla pedagoger ska filma sig och barnen i olika situationer. Detta sammanställs och pedagogernas refektioner presenteras på apt under våren -18. Åtgärd Vi går aktivt in och stoppar situationer där både barn och vuxna kränker. Vi använder oss av samtal, ritprat, handdockor och forumspel för att återspegla uppkomna situationer som sker i gruppen för att skapa förståelse och undvika att barnen upplever skuld och skam. Vi arbetar genomgående med gruppens gemenskap genom övningar, lekar och temaarbeten för att utveckla samarbetsförmåga. Vi vill skapa tillhörighet, trygghet och olikheters tillåtande. Skapar möjligheter för att ta plats genom olika insatser tex talrundor i samlingen, fri frukt ist för samling,delar oss i mindre grupper. Vi gör kontinuerligt observationer av barnens samspel och lek på förskolan, både ute och inne samt sociogram och känslobarometer utifrån vårt pedagogiska årshjul. Vi har rutiner för inköp av lekmaterial, introduktion av lekmaterial/lokaler/utemiljön/innemiljön för att arbeta mot utanförskap, nedvärderande språkbruk och hierarkier. Vi behöver åtgärda toalettdörrarna för barnen och skapa runda hål i korridorsdörrarna. Vi kontaktar vaktmästare för att få våra dörrar kapade så att barnen blir trygga men ändå bibehåller sin integritet. De får även åtgärda utemiljöns uppkomna säkerhetsbrister. Vi pedagoger cirkulerar mer på gården och är mer delaktiga i barnens aktiviteter. Vi har alltid en planerad frivillig aktivitet som alla barn har möjlighet att delta i. Motivera åtgärd I kartläggningen har det på olika sätt framkommit att barnen behöver öka sin acceptans för det olika och okända och fler barn bör få möjlighet att ta plats. Detta är grunden i demokrati och motverka kränkningar. Kartläggningen har även visat att det finns ett utanförskap samt att det händer fysiska och verbala kränkningar på oövervakade platser och i samspelet mellan barnen. Pedagoger behöver bli medvetna om sitt förhållningssätt och hur vi samtalar med barnen. För att få syn på vårt förhållningssätt och våra normer kommer vi under våren -18 filma oss i arbetslagen. Alla pedagoger ansvarar för att arbeta enligt årshjulet och likabehandlingsgruppen ansvarar för att det blir genomfört och följs upp /15

13 Namn Uteslutningar p.g.a kön, kläder och yttre attribut Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling, Kön, Könsidentitet eller könsuttryck och Sexuell läggning implementera grundtanken om alla människors lika värde i barngruppen. Flickor och pojkar ska ha ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer på förskolan. Utvärderingen sker genom kontinuerliga observationer/reflektioner avseende barnens fria lek på våra reflektionsdagar 1 ggr/månad. Resultatet analyseras och presenteras på apt i maj-18. Alla pedagoger ska filma sig och barnen i olika situationer. Detta sammanställs och pedagogernas refektioner presenteras på apt under våren -18. Åtgärd Vi går aktivt in i situationer där barnen utesluter och kommenterar varandra utifrån kön, person och yttre attribut. Vi använder oss av samtal, ritprat, handdockor och forumspel för att återspegla uppkomna situationer, som sker i gruppen, för att skapa förståelse och undvika skuld och skam. Personalen för in i leken stereotypa göranden växlat med könsöverskridande för att skapa möjlighet för både pojkar och flickor att inta fler positioner. Vi har skapat rutiner för inköp av lekmaterial/introduktion av lekmaterial/lokaler/utemiljö/inne miljö för att arbeta mot uteslutningar p.g.a kön, kläder och yttre attribut. Vi låter barnen själva definiera sina relationer. Bekräftar barnen på ett sätt så de bekräftar sin identitet. Vi gör kontinuerliga observationer av barnens samspel och lek, både inne och ute. Vi pedagoger cirkulerar mer på gården och är mer delaktiga i barnens aktiviteter. Vi har alltid en planerad frivillig aktivitet som alla barn har möjlighet att delta i. Motivera åtgärd Vi har uppmärksammat och observerat i vår kartläggning att det förekommer nedvärderande uttryck och uteslutningar p.g.a kön. Kläder och yttre attribut påverkar statusen i gruppen. Pedagoger behöver bli medvetna om sitt förhållningssätt och hur vi samtalar med barnen. För att få syn på vårt förhållningssätt och våra normer kommer vi under våren -18 filma oss i arbetslagen. Alla pedagoger ansvarar för att arbeta enligt årshjulet och likabehandlingsgruppen ansvarar för att det blir genomfört och följs upp /15

14 Namn Förekomst av värderingar utifrån ålder Områden som berörs av åtgärden Kränkande behandling och Ålder Implementera grundtanken om alla människors lika värde i barngruppen. Barnen ska ha lika handlingsutrymme i alla situationer och miljöer oavsett ålder. Utvärdering sker genom kontinuerliga observationer avseende barnens lek. Resultat från observationerna analyseras och presenteras på Apt i Maj-18. Alla pedagoger ska även filma sig och barnen i olika situationer. Detta sammanställs och pedagogernas reflektioner presenteras på Apt våren-18. Åtgärd Vi går aktivt in i situationer där barnen värderar varandra efter ålder. Vi försöker uppmuntra barnen att ta hjälp av varandra för att se varandra som en tillgång, vi bekräftar barnens positiva handlingar. Vi använder oss av samtal, ritprat, handdockor och forumspel för att återspegla uppkomna situationer som sker i gruppen, för att skapa förståelse och undvika skuld och skam. Vi skapar rutiner för inköp av lekmaterial/introduktion av lekmaterial/lokaler/utemiljö/innemiljö för att förebygga att barnen värderar varandra utifrån ålder. Låta barnen delta i åldersöverskridande gemensamma temaarbeten och aktiviteter. Ibland väljer barnen aktivitet enskilt för att stärka egna val och intressen. Det skapar VI- gemenskap och trygghet, men även tillfällen att praktisera demokrati. Vi pedagoger granskar vårt egna språkbruk. Utesluter att använda ord som begränsar barnen, och ser till barnens förmågor istället för ålder. Vi gör kontinuerliga observationer av barnens samspel och lek på förskolan, både ute och inne. Vi pedagoger cirkulerar mer på gården och är mer delaktiga i barnens aktiviteter. Vi har alltid en planerad frivillig aktivitet som alla barn har möjlighet att delta i. Motivera åtgärd Vi har uppmärksammat och observerat att det förekommer värderingar och uteslutningar utifrån barnens ålder. Pedagoger behöver bli medvetna om sitt förhållningssätt och hur vi samtalar med barnen. För att få syn på vårt förhållningssätt och våra normer kommer vi under våren -18 filma oss i arbetslagen. Varje avdelning planerar åtgärder och redovisar resultatet av dem på Apt vt-17. Likabehandlingsgruppen ansvarar för att det blir verkställt och följs upp /15

15 Rutiner för akuta situationer Policy Det ska råda nolltoleransmot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling på vår förskola. Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling Personalen håller god uppsikt över alla platser där barnen leker inom- och utomhus. personalen befinner sig där barnen är och är lyhörda och observanta på samspelet mellan barnen och mellan barn och vuxna. Personal som barn och föräldrar kan vända sig till All personal ansvarar för kontakten med vådnadshavare och barn. I huvudsak ansvarar den personal som har barnet som sitt ansvarsbarn som kontaktperson för både barn och vårdnadshavare. Känner berörda att man har någon annan personal som förtroende finns för kan de vända sig till den personen. Möjlighet finns också att vända sig till någon av oss i likabehandlingsgruppen. Jeanette Bladh Avd Ängen, Marie Larsson Avd Lunden och Susanne Gustafsson Avd Gläntan Samtliga vårdnadshavare har också möjlighet att vända sig direkt till förskolechef. Vi samtalar kontinuerligt med barnen så de vet vem de ska vända sig till när de själva eller någon kamrat upplever sig vara utsatt. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn All personal ska agera omedelbart om man ser att ett barn blir utsatt för kränkningar eller trakkaserier.meddela den personal som är kopplad till barnen.samtala med barnen om händelsen, samt ta reda på ytterligare fakta genom enskilda samtal. Personalen visar empati och är lösningsfokuserad i både samtalet med den kränkte och den som kränkt.använder blanketten "Dokumentation av kränkande behandling". Skyndsam anmälan inom en vecka. Förskolechef kontaktas och informeras om händelsen som i sin tur kontaktar huvudmannen. Dokumentations blanketten skickas vidare till huvudmannen. Kopia tas till förskolan/fsk chefen som förvarar dokumentet inlåst. Kopia ges även till vårdnadshavare som informeras om händelsen och personalens åtgärder för att förhindra fortsatt diskriminering/kränkningar. Personalen på berörd/berörda avdelningar ansvarar för åtgärder som förhindrar fortsatt kränkning. Åtgärder som vidtas grundas på utredningen och riktas till såväl det barn som blivit utsatt som till den/dem som utövat kränkningen. Personalen ser över strukturer och förhållanden på grupp- och verksamhetsnivå i form av omorganisation av grupper eller insatser i värdegrundsarbetet. personalen är extra observant i både ute och innemiljön, samt punktmarkerar och observerar utifrån förutsättningar. Vid behov tas hjälp från externa resurser kopplade till förskolan. Uppföljning sker inom tre månader. Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal Den som ser att ett barn blir kränkt av personal agerar omedelbart. Personal har skyldighet att göra en anmälan till förskolechefen som i sin tur ansvarar för utredningen samt anmäler till huvudmannen. Förskolechefen kallar till enskilt möte med berörd personal och ansvarar för kontakten med vårdnadshavare. Vårdnadshavare informeras om elevombudsmannens roll. Förskolechef ansvarar för att ett åtgärdsprogram upprättas tillsammans med den/depersonal det berör. Vid allvarliga fall av trakasserier eller kränkande behandling kan det bli aktuellt med arbetsrättliga åtgärder. Rutiner för uppföljning Uppföljning sker inom tre månader med samtliga berörda då händelsen följs upp och utvärderas. Insatser sker till dess att situationen är varaktigt löst.personal ansvarar för uppföljning och förskolechef för att det blir verkställt. Rutiner för dokumentation Dokumentation om händelsen sker på vår blankett" Dokumentation av kränkande behandling" i anslutning till incidenten.barnet/ barnens upplevelser har tolkningsföreträde. Åtgärder som ska vidtas dokumenteras och presenteras av personalen till alla berörda parter. Uppföljning och utvärdering av uppsatta mål sker tillsammans med vårdnadshavare, chef och personal inom tre månader. Behövs kommpletterande insatser följs det upp efter ytterligare en månad då alla parer informeras. Förskolechef ansvarar för att det blir verkställt. Ansvarsförhållande Personal som får kännedom påtalar kränkning och meddelar sedan ansvarig personal som i sin tur meddelar förskolechef. Förskolechef kontaktar berörda vårdnadshavare och anmäler till huvudmannen. 15/15