Att ligga som föräldrarna bäddar

Transkript

1 SOCIOLOGISKA INSTITUTIONEN Kandidatuppsats Socionomprogrammet Självständigt arbete i sociologi med inriktning på socialt arbete 15hp Att ligga som föräldrarna bäddar EN KVANTITATIV STUDIE OM UNGDOMARS SEXUELLA HANDLINGSUTRYMME FÖRFATTARE MY HELLBERG SANDRA SARIN HANDLEDARE PAUL FUEHRER EXAMINATOR SANDRA TORRES

2 Sammanfattning Denna studie avser att undersöka ungdomars sexuella handlingsutrymme. Syftet är att studera om det sexuella handlingsutrymmet uppfattas olika när det gäller ungdomar med, respektive utan, en lindrig intellektuell funktionsnedsättning. I analysen har särskild hänsyn tagits till tre bakgrundsfaktorer; ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet bygger på den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap. Studien bygger på en sekundäranalys av kvantitativt datamaterial hämtat från två tidigare studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl. (2012). Det sammanslagna datamaterialet består av 2576 respondenter från årskurs nio i Stockholms stad samt från det nationella programmet på gymnasiesärskolor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Frågor som i datamaterialet berör restriktioner i skolan och på fritiden, begränsningar i heterosexuella föräktenskapliga relationer, begränsningar i val av framtida äktenskapspartner samt begränsningar i sexuella relationer innan äktenskap har bearbetats. Analysen av materialet har gjorts utifrån tidigare forskning samt teorin om socialkonstruktivism där respektabilitet, sexuella script samt det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin varit framträdande begrepp/teorier. Studien visar tre huvudsakliga resultat. För det första att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begräsningar när det gäller sexuella relationer innan äktenskap än vad ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning. För det andra att ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning uppfattar större begränsningar i valet av sin framtida äktenskapspartner. Slutligen indikerar resultatet att när hänsyn tas till om ungdomar har föräldrar med hög religiositet, eller två utlandsfödda föräldrar, så är skillnaderna mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning små. Nyckelord: Intellektuell funktionsnedsättning, sexuellt handlingsutrymme, ungdomar, sexualitet, socialkonstruktivism

3 Abstract The purpose of this study is to investigate adolescents understandings of opportunities to enact their sexuality both when a mild intellectual disability is present, and is not. In addressing the aim, three background factors have been taken into consideration; gender, parents country of birth and parents religiosity. In determining adolescents understanding of opportunities to enact their sexuality, the study looked at four outcomes; restrictions on schooling and leisure time, the restriction of heterosexual relations before marriage, restrictions in the choice of future husband or wife and restrictions in sexual relations before marriage. The study is based on quantitative data from two previous studies; Schlytter et.al. (2009) and Davidian et.al. (2012). The database contains 2576 respondents from the ninth grade in Stockholm and from the national programs in secondary special school in Stockholm, Gothenburg, Malmo and Uppsala. Variables that handles restrictions in school and on leisure time, restriction in heterosexual relation before marriage, restrictions in the choice of future husband or wife and restriction in sexual relations before marriage has been processed. The results of the study is analysed based on the theory of social constructivism where respectability, sexual script and romantic love and love ideology has been prominent. The study has three major findings. Firstly, adolescents with a mild intellectual disability experience restrictions in sexual relations before marriage more frequently than adolescents without an intellectual disability. Secondly, adolescents without an intellectual disability experience more limitations concerning the ability too freely choose a future husband or wife by themselves in comparison to adolescents with an intellectual disability. Lastly, the results indicate that the difference between adolescents with or without an intellectual disability and room to act in relation to sexuality are small when the adolescents parents are born outside of Sweden or are considered by the adolescent to be very religious. Keywords: intellectual disability, sexuality, adolescent, opportunities to act, social constructivism

4 Förord Det här är en kandidatuppsats, skriven vid Uppsala universitet på Socionomprogrammet under hösten Det har varit en oerhört lärorik och spännande termin som präglats av hårt arbete och många nya lärdomar. Vi vill rikta ett stort tack till Astrid Schlytter och vår arbetsplats TRIS- tjejers rätt i samhället för tillgången till det råmaterial som vår studie bygger på. Inget i uppsatsen hade varit möjligt utan detta. Vi vill även tacka Mariet Ghadimi för att du har svarat på många och krångliga frågor angående SPSS och mycket annat. Sist men inte minst vill vi även tacka vår handledare Paul Fuehrer för alla genomläsningar och kommentarer. Dina handledningstimmar har varit till oerhört stor hjälp i vårt arbete med uppsatsen. Stort tack! My och Sandra

5 Innehåll 1. Inledning Syfte och frågeställningar Relevanta begrepp Intellektuell funktionsnedsättning Sexuellt handlingsutrymme Disposition Tidigare forskning Forskning om ungdomssexualitet Forskning om ungdomssexualitet kopplat till etnicitet och kön Forskning om ungdomars upplevelse av hedersrelaterade begränsningar Forskning om unga med intellektuell funktionsnedsättnings sexualitet Sammanfattning Teoretiska perspektiv Socialkonstruktivism och sexualitet Respektabiliteten Sexuella script Det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin Diskussion angående val av teoretiska perspektiv Metod Design & metod Urval av studier Schlytter m.fl. (2009). Oskuld och heder: en undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad - omfattning och karaktär. Stockholm: Stockholms stad Davidian m.fl. (2012). Trippelt utsatt- hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Uppsala Reflektion av metod och urval Val av metod Urval av studier Urval av variabler Tillvägagångssätt Enkätfrågorna... 21

6 4.4.2 Svarsalternativen Validitet Analysmetod Utformning av mått och begrepp Etiska överväganden Oskuld och heder: en undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad - omfattning och karaktär Trippelt utsatt- hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning Resultat Beskrivning av respondenterna Ungdomars uppfattning av sitt sexuella handlingsutrymme Restriktioner i skolan och på fritiden Föräktenskapliga relationer Ett valfritt äktenskap Sex innan äktenskap Bakgrundsfaktorers påverkan Spelar intellektuell funktionsnedsättningen roll? Restriktioner i skolan och på fritiden Föräktenskapliga relationer Ett valfritt äktenskap Sex innan äktenskap Logistisk regressionsanalys Sammanfattning av resultatet Avslutande diskussion Summering Övergripande diskussion Ett valfritt äktenskap Sex innan äktenskap Metodologisk diskussion Slutsats Implikationer för forskning och praktik Litteraturlista Bilagor... 46

7

8 1. Inledning Både i Sverige och internationellt har det forskats mycket kring ungdomars sexualitet. Sverige har ur ett historiskt perspektiv gått från en återhållsam inställning till en mer allmän acceptans vad gäller föräktenskapliga relationer. I Sverige slog den sexuella revolutionen igenom under 1960-talet, där framförallt kvinnors sexuella frigörelse främjades genom bland annat fri abort och p-piller. Idag är kärleksideologin, där sex ska ske inom ett kärleksförhållande men inte nödvändigtvis inom ett äktenskap, den rådande normen i Sverige. Samtidigt börjar sex utanför både äktenskap och kärleksrelationer blir alltmer accepterat i ungdomsgrupper. (Forsberg 2005) Parallellt med denna sexuella revolution pekar dock forskning på en utveckling i motsatt riktning, där uppfattningen om att sexualitet inte bör praktiseras utanför äktenskapet har stor majoritet. Denna traditionella syn på sexualitet kan framförallt urskiljas bland ungdomar med utländsk bakgrund samt hos ungdomar från olika frikyrkliga församlingar. (Ghadimi 2007, Forsberg 2005, Andersson 2003) I tidigare forskning och studier av ungdomars sexualitet framhålls det även att flickor med utlandsfödda föräldrar tenderar att ha ett mer begränsat sexuellt handlingsutrymme än flickor vars båda föräldrar är födda i Sverige. (se exempel Schlytter m.fl. 2009, Forsberg 2007, Ghadimi 2007 och Frisell 1996) Samtidigt som forskningen kring ungdomars sexualitet är relativt välutvecklad är forskning kring sexualitet hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning mycket begränsat. Den forskning som hittills finns på området pekar på att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i stor utsträckning avsexualiseras av omgivningen. (se exempelvis Folkesson & Kollberg 1996 enligt Löfgren-Mårtensson 2005 och Helmius 2004) Vidare pekar forskningen på att acceptansen av ett sexuellt liv är mycket mer begränsat mot personer med intellektuell funktionsnedsättningar än för personer utan. (se exempel Löfgren-Mårtensson 2012) Därför är det enligt oss intressant att undersöka hur det sexuella handlingsutrymmet uppfattas hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i jämförelse med ungdomar som inte har en intellektuell funktionsnedsättning. Under en längre tid har vi arbetat på föreningen TRIS- tjejers rätt i samhället som arbetar förebyggande och akut mot hedersrelaterat förtryck och våld. I det dagliga arbete möter vi ungdomar både med och utan intellektuell funktionsnedsättning som har ett mycket begränsat sexuellt handlingsutrymme och som förväntas vänta med sex tills de gifter sig. Utifrån vår erfarenhet kan vi se mer eller mindre allvarliga konsekvenser för dessa ungdomar om de inte uppfyller dessa förväntningar. Vidare upplever vi en mycket bristande kunskap hos yrkesverksamma om att även ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning kan bli utsatta för hedersrelaterat förtryck och våld och att både deras kropp och sexualitet fråntas. Det leder, i vår mening, till att samhället inte ingriper i den utsträckning som det skulle behövas när det gäller denna målgrupp. Av ovanstående anledningar anser vi att en jämförelse av hur ungdomar med respektive utan intellektuell funktionsnedsättning upplever sitt sexuella handlingsutrymme är viktigt att studera för att på så sätt finna eventuella skillnader och likheter. Uppsatsen kommer att behandla ungdomars uppfattning av sitt sexuella handlingsutrymme. 1

9 1.1 Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att studera ungdomars uppfattning av sitt sexuella handlingsutrymme. Uppsatsens centrala frågeställningar är: Uppfattar ungdomar begränsningar kring sitt sexuella handlingsutrymme? I så fall, på vilka områden? Beroende på om ungdomen har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte, finns det då någon skillnad i uppfattningen kring sitt sexuella handlingsutrymme med hänsyn tagen till: - Ungdomars kön - Föräldrars födelseland - Föräldrars grad av religiositet 1.2 Relevanta begrepp Nedan presenteras relevanta begrepp och definitioner som används i examensarbetet och som vi har som utgångspunkt. Dessa begrepp är; intellektuell funktionsnedsättning och sexuellt handlingsutrymme Intellektuell funktionsnedsättning Den allmängiltiga definitionen av utvecklingsstörning är antagen av American Association on Mental Retardation från 2002, vilken även är antagen i Sverige. Endast delar av definitionen presenteras nedan då stora delar inte på något sätt är relevant för vår studie, så som exempelvis IQ-kvoterna. Definitionen är hämtat från Infoteket om funktionshinder i Uppsala län och skriven av Larsson och Holmbom (2012). Utvecklingsstörning beskrivs som "ett funktionshinder som karaktäriseras av en samtidig nedsättning i intelligens och adaptiva färdigheter inom minst två av följande tre områden: akademiska färdigheter, sociala färdigheter och praktiska färdigheter Dessa områden kan definieras enligt följande: - Akademiska färdigheter innebär att läsa, skriva, räkna och andra skolprestationer - Sociala färdigheter innebär möjligheter och färdigheter att umgås med andra i sociala sammanhang, att motsvara andras förväntningar, att kunna skydda sig etc. - Praktiska färdigheter är aktiviteter i det dagliga livet (ADL), d v s hur individen klarar av vardagsbestyr som att äta, tvätta sig, klä sig, hålla en dygnsrytm, städa, etc. Utvecklingsstörning graderas enligt lindrig, måttlig och svår. I materialet som ligger till grund för vår uppsats har de ungdomar som går på gymnasiesärskolans nationella program en lindrig utvecklingsstörning, vilket innebär att respondenterna har en kognitiv ålder mellan 9-12 år. (Davidian m.fl. 2012) I uppsatsen kommer utvecklingsstörning fortsättningsvis att benämnas som intellektuell funktionsnedsättning då det är den benämning som Davidian m.fl. (2012) använder sig av i sin rapport. Eftersom vår studies material grundar sig dels på Davidian m.fl. (2012) studie är det naturligt att ta sig an intellektuell funktionsnedsättning som benämning. 2

10 1.2.2 Sexuellt handlingsutrymme I uppsatsen kommer sexuellt handlingsutrymme att kretsa kring ungdomars uppfattning av sitt egna sexuella handlingsutrymme utifrån den unges uppfattning om vårdnadshavarens förväntningar och tillåtelse när det kommer till den unges relation- och sexualliv. Det sexuella handlingsutrymmet i uppsatsen kommer ha fyra utgångspunkter: 1. Restriktioner i skolan och på fritiden. Vi är medvetna om att restriktioner i skolan och på fritiden kan härledas till flertalet olika förklaringsmodeller och inte nödvändigtvis behöver kopplas till just det sexuella handlingsutrymmet. Däremot indikerar tidigare forskning och teorier att för ungdomar som lever med hedersrelaterade normer och begränsningar, så kan restriktioner i skolan och på fritiden härledas till just det sexuella handlingsutrymmet. Schlytter m.fl. (2009:25) lyfter detta genom Khans modell som menar att i kulturer där bevarande av en kvinnas oskuld innan äktenskap är framträdande så är social och fysisk segregation mellan könen vanligt. Könssegregation går emot normer och värderingar som råder i Sverige vilket gör att områden som i normala fall inte sexualiseras blir det på grund av att det är arenor som både ogifta tjejer och killar vistas på gemensamt. Detta resulterar i att framförallt flickor inom hederskulturer i vissa fall begränsas i inslag av undervisning (gemensam idrott, simning) samt på fritiden (biobesök, fritidsgårdsbesök och discon). (Schlytter 2009:25) Av ovanstående förklaring har vi valt att inkludera restriktioner i skolan och på fritiden i vår analys av det sexuella handlingsutrymmet. 2. Tillåtelsen att ha föräktenskapliga relationer. Får ungdomar ha pojkvän/flickvän för sina föräldrar? En föräktenskaplig relation kan innebära sexuella uttryck i olika former. Det blir därför viktigt att inkludera aspekten i analysen om ungdomars sexuella handlingsutrymme. 3. Ett fritt val av framtida äktenskapspartner. Får ungdomar själva välja sin framtida partner? För att kunna analysera ungdomars sexuella handlingsutrymme måste vi undersöka om ungdomarna själva får välja vem de eventuellt kommer att ha ett framtida sexualliv med. Att inte få välja framtida äktenskapspartner innebär enligt oss en stor inskränkning av ungdomarnas sexuella handlingsutrymme. 4. Familjens förväntan att ungdomen väntar med sex till äktenskap. Får ungdomar ha sex innan äktenskap eller förväntas det av familjen att de ska vara oskuld den dagen de gifter sig. Den utgångspunkten är den absolut tydligaste i frågan om hur ungdomar uppfattar sitt sexuella handlingsutrymme. Vi är väl medvetna om att det finns andra aktörer, normer och faktorer som påverkar det sexuella handlingsutrymmet men har i avgränsningen valt att endast fokusera på ovannämnda perspektiv. 3

11 1.3 Disposition Inledningsvis, i kapitel 2, redogör vi för kunskapsläget och tidigare forskning utifrån fyra teman: forskning om ungdomssexualitet, forskning om ungdomssexualitet kopplat till etnicitet och kön, forskning om ungdomars upplevelse av hedersrelaterade begränsningar samt forskning om unga med intellektuell funktionsnedsättnings sexualitet. Därefter, i kapitel 3, presenteras uppsatsens teoretiska utgångspunkt som är socialkonstruktivism. Här redogörs teorin om socialkonstruktivism i sin helhet samt tillhörande begrepp och teorier där respektabilitet, sexuella script samt det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin står i fokus. I kapitel 4 presenteras och diskuteras val av metod samt en kort redovisning av det datamaterial som ligger till grund för studien samt vår egen bearbetning av datamaterialet. Kapitlet inleds av en kortfattad presentation av tvärsnittsdesign och kvantitativ sekundäranalys som metod följt av en presentation av de två studierna, Schlytter m.fl. (2009) och Davidian m.fl. (2012), som ligger till grund för denna uppsats. Vidare presenteras våra reflektioner kring val av metod och urval. Därefter presenteras det tillvägagångssätt som används för denna studie samt analysmetod för bearbetning av studiens resultat. Slutligen presenteras de etiska överväganden som Schlytter m.fl. (2009) och Davidian m.fl (2012) har gjort vid insamlandet av materialet samt våra egna etiska överväganden i relation till denna studie. Vidare presenteras resultatet av undersökningen i kapitel 5 som inleds med en beskrivning av respondenterna. Därefter presenteras de resultat som framkommit utifrån uppsatsens första frågeställning angående om ungdomar uppfattar begränsningar i sitt egna sexuella handlingsutrymme och i så fall på vilka områden? Följaktligen presenteras resultaten utifrån uppsatsens andra frågeställning om det beroende på om ungdomen har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte, finns en skillnad i uppfattningen kring sitt sexuella handlingsutrymme med hänsyn tagen till ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars grad av religiositet. Avslutningsvis, i kapitel 6, diskuteras resultaten kopplat till frågeställningar, teori, tidigare forskning samt metod. Kapitlet inleds med en summering av resultaten och följs av en diskussion kring ett valfritt äktenskap samt sex innan äktenskap. Vidare förs en metodologisk diskussion. Kapitlet avslutas med att presentera slutsats samt implikationer för forskning och praktik. 4

12 2. Tidigare forskning Presentationen av tidigare forskning är tematiskt uppdelad. I avsnitt 2.1 introduceras forskning om ungdomssexualitet i generella drag, hur utvecklingen har sett ut sedan talets början samt vilka tendenser som har kunnat urskiljas kring ungdomssexualiteten. Vidare, i avsnitt 2.2 presenteras hur forskningen av ungdomssexualitet kopplat till kön och etnicitet har sett ut fram tills idag där forskningen pekar på skiljelinjer mellan två synsätt inom ungdomssexualiteten. Inom området har både kvantitativa och kvalitativa studier genomförts vilka presenteras i avsnittet. Forskning om ungdomssexualitet och etnicitet har lett flera forskare in på forskningsfältet om hedersrelaterat förtryck och våld, där ungdomars begräsningar och värderingar kring sin egen sexualitet men också andra livsområden har studerats. Detta presenteras i avsnitt 2.3. I avsnitt 2.4 presenteras hur forskningen har berört ungdomssexualitet kopplat till intellektuell funktionsnedsättning. Detta är hittills ett forskningsområden som inte har studerats i någon större utsträckning tidigare. Slutligen, i avsnitt 2.5, sammanfattar vi kapitlet samt redogör för de kunskapsluckor som finns på området och vilken roll vår studie kan ha för att fylla dessa. Observera att vi tar upp både Schlytter m.fl. (2009) och Davdian m.fl. (2012), vars datamaterial denna studie baseras på, i tidigare forskning. Valet att presentera studierna i tidigare forskning grundar sig på den vikt dessa har haft för forskningen inom området ungdomars sexualitet. 2.1 Forskning om ungdomssexualitet Enligt Forsberg (2005:26) har det under 1900-talet genomförts tre befolkningsbaserade studier i Sverige om människors sexuella erfarenheter varav den ena, SAM 73/90, inriktat sig på ungdomars sexualitet. SAM 73/90 genomfördes år 1990 och omfattade ungefär 2000 ungdomar som var födda år 1973, och är enligt Forsberg (2005:26.) den enda i sitt slag. Enligt Forsberg (2005:27) tillkommit en del större kvantitativa undersökningar under de senaste åren. Flera av de studier som genomförts fram till 2000-talet tyder på att kärleksideologin som förutsätter kärlek men inte äktenskap för sexuella relationer, har en stark position bland ungdomar i Sverige. (se exempelvis Frisell 1996) Forsberg (2007:66) menar att viss forskning från de senaste decennierna indikerar en något förändrade inställning till sex utanför fasta relationer. I Herlitz studie Hiv och aids i Sverige. Kunskap och beteende hos allmänheten kan tydliga skillnader mellan svaren från 1989 och 2003 urskiljas. (Forsberg 2005:53) Exempelvis visar resultaten att andelen unga män och kvinnor, år, som anser att sexuellt umgänge endast bör ske inom den fasta relationens ramar har sjunkit med närmare 30 procent. (Herlitz och Forsberg 2010:35) Vidare menar Forsberg (2005:13) att forskningen talar för en förändring kring olika sexuella förväntningar mellan könen där forskningsresultaten visar ett ökat antal livstidspartners, tillfälliga sexuella kontakter och en öppenhet för gruppsex och s.k. knullkompis -relationer bland framförallt unga kvinnor. Detta kan enligt Forsberg (2005:13) vara ett resultat av kärleksideologins upplösning. 5

13 2.2 Forskning om ungdomssexualitet kopplat till etnicitet och kön Enligt Forsberg (2005:40) är det först i början av 1990-talet som forskare inom ämnesområdet sexualitet och ungdomar börjar intressera sig för det faktum att många av de studerade ungdomarna har rötter i andra länder än i Sverige. Resultaten från dessa studier pekar ut skiljelinjer mellan ett svenskt synsätt och ett synsätt som representeras av människor med rötter i andra länder och traditioner. Exempelvis menar Forsberg (2005:40f) att Månsson, Lewin samt Henriksson & Lundahl uppmärksammar de svårigheter som finns när det gäller hur (sexuella) signaler och beteenden är avsedda att uppfattas och hur de uppfattas. Forsberg hävdar vidare att flera forskare som studerat ungdomars sexualitet i mångkulturella sammanhang utifrån ett könsperspektiv har kommit fram till att framförallt flickors och kvinnors sexuella handlingsmöjligheter begränsas och att detta är mer uttalat i andra länder än i Sverige. (Forsberg 2005:40f) Forsberg (2005:41) lyfter upp frågan om oskuld som ett nytt tema i forskningen. Exempelvis framhåller Eldén (2003:7) i sin avhandling, Heder på liv och död: Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder, hur rykten, oskuld och heder aktualiseras. Detta utifrån en undersökning av sju rättsfall rörande hedersrelaterat våld samt tio intervjuer med arabisk och kurdisktalande kvinnor. Annan forskning rörande temat oskuld är Anderssons (2003:12 17) avhandling, Inte samma lika: identifikationer hos tonårsflickor i en multietnisk stadsdel, där högstadieflickor från en stadsdel i Göteborg intervjuas. Syftet med studien var att analysera identifikationsprocesser utifrån plats, kön och etnicitet. I analysen konstaterar Andersson (2003:141f) att den kvinnliga oskulden är en nyckelsymbol bland studiens deltagare. Att vara oskuld vid giftermål är av stor betydelse för flera av de intervjuade. Vidare diskuterar Andersson (2003:141f) att oskuldens betydelse samspelar med olika typer av begränsningar för unga flickors rörelsefrihet. I boken Brunetter och blondiner- sex, relationer och tjejer i det mångkulturella Sverige, skriver Forsberg (2007) om tonårstjejer som lever i det mångkulturella Sverige och hur deras syn på relationer och sexualitet skiljer sig. Enligt Forsberg (2007:104f) använder ungdomarna i hennes studie två centrala begrepp: brunetter och blondiner. Begreppen kan tolkas utifrån tre olika nivåer, den första är utifrån hårfärg och den andra utifrån svensk (blond) respektive utländsk (brunett) bakgrund. Den tredje nivån är kopplat till beteende där innebörden av begreppet blond är detsamma som att leva med ett större handlingsutrymme och kunna agera mer fritt när det gäller kärleksrelationer och sexuella relationer. Att vara brunett innebär däremot att man lever efter strängare förhållningsregler och att man håller på sig när det gäller sexuella relationer. Även i Ghadimis (2007) artikel, Om kravet på oskuld- en studie av flickors respektive pojkars föreställningar, framträder oskuldstemat som en central del av studien. Ghadimi (2007) framhåller bland annat att ungdomar med utländsk bakgrund i större utsträckning än ungdomar med svensk bakgrund instämmer i så kallade oskuldsnormer, det vill säga normer som begränsar det föräktenskapliga handlingsutrymmet. Liknande mönster beskrivs, redan år 1996, i Frisells rapport Kärlek utan sex går an, men inte sex utan kärlek- om gymnasieflickors tankar kring kärlek och sexualitet där hon hävdar att oskulden för flickor från mellanöstern 6

14 och södra medelhavsområdet är central och att sexualitet kopplas samman med äktenskap och den patriarkala familjestrukturen. (Frisell 1996:75) Enligt Forsberg (2005:43) är Hammarén en av få forskare som intresserat sig för pojkars sexualitet i mångkulturella sammanhang. I artikeln, Horor, players och de Andra: killar och sexualitet i det nya Sverige (red. Lalander & Johansson, 2003), presenterar Hammarén sina resultat från gruppintervjuer med gymnasiepojkar från mångkulturella områden. Hammarén (2003:100) hävdar att det i samtliga av hans gruppintervjuer framträder en uppenbar ambivalens mellan framförallt två typer av könsidentiteter som pojkarna förhåller sig till. En som reglerar och undergräver tjejers sexuella utlevelser, och en som välkomnar initiativ och framåtanda vad gäller tjejers sexuella agerande. Vidare visar intervjuerna att killarna inte är helt fria i att utforska sin egen sexualitet. Killarnas släkt kan ha synpunkter på deras sexuella beteende vilket kan leda till svårigheter när de ska hitta en framtida partner. (Hammarén 2003:108f) Slutligen hävdar Hammarén (2003:108f) att även om killars reella handlingsutrymme är större än tjejers så undgår sexuellt utlevande killar inte kritik. Dock framhåller Hammarén att killars sexuella mandat ändå är större en tjejers. 2.3 Forskning om ungdomars upplevelse av hedersrelaterade begränsningar Under de senaste åren har det genomförts flera enkätundersökningar om ungdomars uppfattningar av det egna sexuella handlingsutrymmet utifrån hedersnormer och traditioner i Sverige. Emellertid har bortfallen i flera av undersökningarna ofta varit stora. Ett exempel är Socialstyrelsens nationella undersökning från 2007, där 5238 elever svarat på en enkät där Minell (2007:9) hävdar att bortfallet i denna undersökning var så stort att resultaten inte kan generaliseras till populationen. En annan enkätundersökning med en relativt låg svarsfrekvens (49,2 procent) är Ungdomsstyrelsens enkätundersökning, Ungdomsstyrelsens ungdomsenkät 2009, som genomfördes tillsammans med Statistiska centralbyrån år (Ungdomsstyrelsen 2009:143) Enkäten skickades ut till 6000 individer mellan 16 och 25 år och det övergripande syftet med undersökningen var att kartlägga ungas livsvillkor. Som komplement till denna rikstäckande ungdomsenkät gjorde även Ungdomsstyrelsen en enkätundersökning i ett begränsat urval av bostadsområden bestående av: Araby i Växjö, Hjällbo i Göteborg, Husby i Stockholm och Rosengård i Malmö. (Ungdomsstyrelsen 2009:143) Populationen i denna undersökning omfattade individer i åldern år och urvalsstorleken för samtliga områden var 2000 individer. Även här var svarsfrekvensen låg, 33,4 procent svarade på enkäten. För att kompensera bortfallet i respektive enkätundersökning viktades resultaten genom att använda registerinformation med vissa nyckelvariabler för de individer som valt att inte svara på enkäten. (Ungdomsstyrelsen 2009:151) Enkätsvaren från de individer som hade svarat på en fråga fick alltså även gälla för de individer som inte svarat på frågan men som utifrån den registerbaserade informationen liknade dem som hade svarat. (Ungdomsstyrelsen 2009:151) Resultatet efter vikningen visar att 3,9 procent av de unga kvinnorna har ett villkorat val vad gäller val av framtida partner och 4 procent förväntas följa andras vilja vad gäller val av framtida partner. 3,8 procent av de unga männen har ett villkorat val eller begränsningar i sitt val av framtida partner. (Ungdomsstyrelsen 2009:153) 7

15 En av de tidigaste enkätundersökningarna, gällande hedersrelaterat förtryck och våld, gjordes år 2002 där 1193 elever i årskurs sju, åtta, och nio deltog. (Ghadimi 2007:21, 25) Resultatet från denna enkätundersökning redovisas, förutom i Ghadimis (2007) artikel, Om kravet på oskuld- en studie av flickors respektive pojkars föreställningar, även i Högdins (2007) rapport, Lärandets villkor för pojkar och flickor med tvåkulturell bakgrund. Studien visar att pojkar med utländsk bakgrund värderar oskuldens betydelse strängare för en flicka än för en pojke, och att flickor med utländsk bakgrund är mer positiva till föräldrars bestämmanderätt när det gäller en dotters sexuella utrymme jämfört med en sons. (Ghadimi 2007:42f) Detta medför, enligt Ghadimi (2007:42f), konsekvenser för de flickor som förväntas leva upp till dessa krav. Vidare hävdar Ghadimi (2007:42f) att oskuldsnormer även internaliserats av pojkar i förhållande till deras eget sexuella handlingsutrymme, och att detta med största sannolikhet även begränsar pojkars sexualitet. Den största enkätundersökningen med lägst bortfall, 17 procent, är Oskuld och heder: en undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad - omfattning och karaktär som genomfördes av Schlytter, Ghadimi, Högdin, Rexvid & Backlund år (Schlytter m.fl. 2009) I undersökningen studeras bland annat ungdomars handlingsutrymme kring frågor om sexualitet, val av framtida partner samt skol- och fritidsaktiviteter. Enkäten besvarades av 2356 elever som gick i årskurs 9 på skolor i Stockholms stad. (Schlytter m.fl. 2009) Studien visar bland annat att 30 procent av flickorna och 16 procent av pojkarna förväntas vänta med sex tills de gifter sig. (Schlytter m.fl. 2009:43) Studiens resultat visar även tydliga samband mellan att ha oskuldsnormer inom familjen och att ha restriktioner i skola och fritid. Med oskuldsnorm avses respondenter som har svarat att deras föräldrar förväntar sig att de ska vänta med sex tills de gifter sig och inte tillåts att ha pojkvän/flickvän. (Schlytter m.fl. 2009:56ff) 2.4 Forskning om unga med intellektuell funktionsnedsättnings sexualitet Enligt Löfgren-Mårtensson (2005:20) är kunskapen om sambandet mellan utvecklingsstörning och sexualitet mycket begränsad. Forskning pekar på att denna grupp i stor utsträckning avsexualiseras av omgivningen. (Folkesson & Kollberg 1996 enligt Löfgren- Mårtensson 2005) Helmius (2004:110) hävdar att en individ som föds med en funktionsnedsättning bemöts i sitt samspel med omgivningen som ett funktionshindrat barn snarare än som en flicka eller pojke med funktionsnedsättning. Detta gör att den sexuella dimensionen riskerar att glömmas bort i funktionshindrade unga människors liv, identitet och vardag. Vidare hävdar Löfgren-Mårtensson (2005:21) att kunskapen om hur människor med utvecklingsstörning själva upplever och beskriver sina erfarenheter av kärlek och sexualitet, känslor och förälskelse är knapphändig. Inom forskningen kring unga med intellektuell funktionsnedsättning och sexualitet har Löfgren-Mårtensson varit framträdande. I, Får jag lov- om sexualitet och kärlek i den nya generationen unga med utvecklingsstörning (2005), tar hon bland annat upp 1 Detta är även den studies råmaterial som denna uppsats kommer att behandla. 8

16 självbestämmande och möjligheter till kärlek och sexualitet. Löfgren-Mårtensson (2005:184) hävdar att det sätts tydliga ramar kring unga med intellektuell funktionsnedsättnings sexualitet, som ofta är svåra att gå utanför. I intervjuer med personal som arbetar med unga med intellektuell funktionsnedsättning framkommer det även att personalen upplever att anhöriga ofta har svårt att se sexualiteten hos sina barn. År 2012 kom rapporten, Trippelt utsatt- hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, av Davidian, Mohtadi, Hellberg & Bergström. 2 I Trippelt utsatt undersöks omfånget och karaktären av hedersrelaterat förtryck och våld bland unga med intellektuell funktionsnedsättning på gymnasiesärskolan, där bland annat det sexuella handlingsutrymmet studerats. (Davidian m.fl. 2012) Davidian m.fl. (2012) synliggör den utsatta situation som flickor i en hederskontext lever med framförallt i gruppen med utländsk bakgrund. Vidare lyfts att även pojkar som lever i en hedersrelaterad kontext är en utsatt grupp bland ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning. Rapporten redogör bland annat för att 28 procent av eleverna inte tillåts ha sex för sina föräldrar, där 35 procent flickor och 22 procent pojkar svarar att de inte tillåts ha sex för sina föräldrar. I studien framkommer även att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i hög grad riskerar att utsättas för vilseledande äktenskap. (Davidian m.fl. 2012:38) Med vilseledande äktenskap menar Davidian m.fl. (2012:38) att den unge, oftast kvinnan, förleds in i ett äktenskap med löften om kläder, smycken och fest utan att riktigt förstå vad ett äktenskap innebär. Författarna menar att personer med intellektuell funktionsnedsättning snarare tycks vilseledas in i äktenskap än att bli övertygade och/eller tvingade. 2.5 Sammanfattning Den tidigare forskningen gällande ungdomars sexualitet i Sverige pekar både på en utveckling mot en mer allmän acceptans vad gäller föräktenskapliga relationer och en utveckling i motsatt riktning där sexualitet inte bör praktiseras utanför äktenskapet. (se exempelvis Ghadimi 2007, Forsberg 2005, Andersson 2003) Resultaten från dessa studier pekar även ut skiljelinjer mellan ett svenskt synsätt och ett synsätt som representeras av människor med rötter i andra länder och traditioner. (Forsberg 2005:40f) Oskulden som ett nytt tema inom forskningen, där framförallt är flickor med utländsk bakgrund förväntas vänta med sex tills de gifter sig. (se exempelvis Eldén 2003, Forsberg 2007, Ghadimi 2007, Andersson 2003, Forsberg 2005, Schlytter 2009) Forskning visar även att killar kan ha vissa begränsningar i sitt sexuella handlingsutrymme, men att killars sexuella mandat ändå är större än tjejers. (se exempelvis Hammarén 2003) Vad gäller forskning om hedersrelaterade traditioner och begränsningar bland ungdomar har en del kvantitativa studier genomförts. (se exempelvis Ghadimi 2007, Minell 2007, Ungdomsstyrelsen 2009, Schlytter m.fl. 2009) Dock har flera av dessa studier ett relativt stort bortfall och de studier som anses vara mest tillförlitliga är Ghadimi (2007) samt Schlytter m.fl. (2009). 2 Detta är även den studies råmaterial som denna uppsats kommer att behandla. 9

17 När det kommer till forskning om sexualitet och sexuellt handlingsutrymme hos unga med intellektuell funktionsnedsättning är den begränsad. Forskning pekar på att denna grupp i stor utsträckning avsexualiseras av omgivningen. (se exempelvis Folkesson & Kollberg 1996 enligt Löfgren-Mårtensson 2005 och Helmius 2004) Löfgren-Mårtensson är den mest framträdande forskaren inom detta område och menar att forskningen kring hur människor med utvecklingsstörning själva upplever och beskriver sina erfarenheter av kärlek, sexualitet, känslor och förälskelse är mycket bristfällig. (Löfgren-Mårtensson 2005:21) Den enda studien om hedersrelaterat förtryck och våld som gjorts på gymnasiesärskolan i Sverige är Trippelt utsatt- hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Studien är unik i sitt slag och redovisar bland annat att 28 procent av respondenterna inte tillåts ha sex för sina föräldrar. Rapporten lyfter även en ny typ av äktenskapstvång, vilseledande äktenskap, där den unge förleds in i ett äktenskap med löften om kläder, smycken och fest utan att riktigt förstå vad ett äktenskap innebär. (Davidian m.fl. 2012:38) Sammanfattningsvis kan det konstateras att det finns en hel del studier kring ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättnings sexuella handlingsutrymme. Resultaten pekar i två riktningar, dels på en utvecklings mot ett mer fritt förhållningssätt till sexualitet bland ungdomar, dels på en utveckling mot att det traditionella synsättet där sex innan äktenskap inte är acceptabelt. Vad gäller studier kring det sexuella handlingsutrymmet hos unga med intellektuell funktionsnedsättning är den mycket knapphändig. Vidare finns det ingen, så vitt vi vet, studie som studerat hur det sexuella handlingsutrymmet hos ungdomar, med respektive utan, intellektuell funktionsnedsättning eventuellt skiljer sig åt. Vår studie kan emellertid inte fylla denna kunskapslucka helt och hållet men kan leda ett steg närmare mer kunskap kring ungdomar med intellektuell funktionsnedsättnings villkor när det gäller deras sexuella handlingsutrymme. 10

18 3. Teoretiska perspektiv För att kunna förklara det uppfattade sexuella handlingsutrymmet bland ungdomar utgår vi från teorier om socialkonstruktivism. Teorin om sociala konstruktioner bidrar till förklaringar om varför det sexuella handlingsutrymmet kan te sig annorlunda beroende på tid, kulturella respektive sociala sammanhang och person. Socialkonstruktivism kan också bidra till förståelsen om varför fysiska platser som fritidsgårdar och biosalonger sexualiseras i vissa sammanhang. Socialkonstruktivismen bygger på en mängd olika teoretiska begrepp och uppsatsen begränsas därför till begrepp som direkt kan kopplas till ungdomars sexualitet och möjlighet till att utforma och utöva den. De utgångspunkter vi tar avstamp i är Skeggs (1997) respektabilitetsteori, Simon och Gagnon (1984) teori om sexuella script samt Giddens (1995) romantiska kärlekskomplex som också speglar kärleksideologin. Kapitlet inleds med en presentation av socialkonstruktivism för att därefter gå närmare in på respektabilitet, sexuella script samt det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin. Avslutningsvis förs en diskussion kring valda teorier och begrepp. 3.1 Socialkonstruktivism och sexualitet Man föds inte till kvinna, man blir det är ett uttryck myntat av De Beauvoir från boken Det andra könet. (1949:325) De Beauvoir talar om kvinnan som det andra könet i relation till mannen, det första könet, och att det är samhället i sin helhet som konstruerar skillnaderna. Det lilla barnet föds utan förståelse kring kön och sexuella differenser, detta internaliseras under socialisationen utifrån den förståelse och uppfattningar som vuxna i barnets omgivning ger uttryck för. (De Beauvoir 1949:326f) Enligt Barron (2004:33, 130) är kön och funktionshinder socialt konstruerade fenomen och menar vidare att allmänheten har en inställning av att kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar främst identifierar sig som funktionshindrade. Forsberg (2005:36) hävdar att socialkonstruktivism är ett grundläggande perspektiv inom diskussionen om kön och sexualitet i den bemärkelse att normer och värderingar av kön och sexualitet hela tiden konstrueras av interaktionen och samspelet mellan människor. Vidare hävdar Forsberg (2005:12) att det finns grundläggande skillnader mellan hur flickor och pojkar/kvinnor och män förhåller sig till sin sexualitet, vilka kan ses ur ett konstruktivistiskt perspektiv. De förväntningar som de generella könspositionerna i Sverige sätter på ungdomar är exempelvis att kvinnor ska agera respektabelt och kontrollera sin sexualitet, något som män inte förväntas göra i samma utsträckning. Enligt Löfgren-Mårtensson (2005:68) återfinns olika typer av kontroll och regleringar av sexualiteten i alla samhällen, vilket sker genom lagar och förordningar men allra helst genom en indoktrinering av vad som är normalt och naturligt inom sexualiteten. Vidare menar Löfgren-Mårtensson (2005:68) att alla uppfattningar, normer och föreställningar kring sexualiteten kan ses som sociala konstruktioner som har internaliserats genom en socialisationsprocess från ung ålder. 11

19 3.1.1 Respektabiliteten Skeggs (1997:9) beskriver begreppet respektabilitet i sin bok, Att bli respektabelkonstruktioner av klass och kön, som något som präglar människans sätt att bland annat tala, vara och klassificera. Enligt Skeggs (1997:9) är respektabilitet inget människor i det moderna samhället önskar om det inte vore en egenskap hos andra som uppfattas som värdig och legitim. Skeggs (1997:9, 41) presenterar begreppet respektabilitet i en studie av en grupp med 83 vita arbetarklasskvinnor i nordvästra England. Studien var av longtinuell karaktär och Skeggs (1997:41) höll kontakten med kvinnorna under 11 år varav hon under de tre första åren ägnade sig åt intensiva observationer och andra etnografiska metoder. Kvinnor från arbetarklassen har under århundranden betraktats som vulgära och promiskuösa, några vars moraliska beteende behöver regleras. (Skeggs 1997: 70f) Även arbetarklasskvinnorna själva, som ingick i Skeggs (1997:121) studie har en bild av arbetarklassen som stämmer överens med den allmänna synen. Kvinnornas beskrivningar innehöll ord som grova, skitvulgära, fattiga och sjabbiga. Skeggs (1997:121) beskriver att kvinnorna i studien strävar efter värdighet genom att dis-identifiera sig med den arbetarklassbakgrund de har. Det görs med olika typer av strategier för att bli respektabla kvinnor, bland annat genom att justera sina kroppsliga uttryck till eleganta och välvårdade. Enligt Skeggs (1997:133ff) är den respektabla kroppen vit, avsexualiserad, heterofeminin och medelklass vilket kvinnorna som ingick i studien strävade efter. Skeggs (1997:61) konstaterar vidare att en grundläggande skillnad mellan mäns och kvinnors sexualitet kan kopplas till just respektabilitet, där kvinnors respektabilitet är kopplad till sexualitet och femininitet. Genom att investera i femininet och där igenom fjärmas från sin sexualitet uppnår kvinnorna i studien också en respektabilitet och detta blir avgörande för hur kvinnorna uppfattas som individer. (Skeggs 1997:61) Vidare framhåller Skeggs (1997:198) att sexuell praktik och respektabilitet inte verkar gå ihop utan snarare är något som väcker skamkänslor hos kvinnorna i studien. Forsberg (2007:37), som knyter an till Skeggs diskussion om respektabiliteten, menar att respektabiliteten har en central betydelse över hela världen men att den laddas med olika innebörder och betydelser beroende på det sociokulturella sammanhanget. Respektabiliteten har enligt Forsberg (2005:38) rötter i två tankesystem. Den ena i kärleksideologin som syftar till att sexualiteten är något som sker inom ett kärleksförhållande och ses som individens ensak. Den andra kopplingen är till ett mer traditionellt tankesystem, enligt vilket sexualitet är kopplat till äktenskapet och inte bara är individens ensak utan även en angelägenhet för hela familjen/släkten. (Forsberg 2005:38) Ghadimi (2007:22) framhåller i sin artikel, Om kravet på oskuld- en studie av flickors respektive pojkars föreställning, att den kvinnliga sexualiteten och bevarandet av kvinnans oskuld är grundläggande för ärbarhet och heder i traditionella och könssegregerade samhällen. Det finns ett starkt symboliskt värde för en släkts anseende kopplat till sexualitet och oskuld. Vidare anser Ghadimi (2007:35) att tidigare forskning visar att kravet på oskuld för flickor innebär begränsningar i det sexuella handlingsutrymmet. Schlytter m.fl. (2009:16) beskriver 12

20 att familjens eller mannens heder inom hedersrelaterade traditioner uppnås genom olika kvaliteter. Hos män reflekteras den i maskuliniteten och en man är respektabel när han kontrollerar släktens kvinnliga medlemmars sexuella uppförande. Kvinnor, å andra sidan, upprätthåller familjens heder genom sin sexuella renhet. En mans och familjs heder i familjer med hedersrelaterade traditioner är alltså helt beroende av flickors och kvinnors sexuella beteende, vilket reflekteras genom sexuell kontroll av flickor och kvinnor. (Schlytter m.fl. 2009:16) Sexuella script Simon och Gagnon har utvecklat teorin kring sexuella script. I artikeln Sexual script (1984) diskuterar författarna den kulturella och sociala kontextens påverkan på individers sexualliv. De sexuella scripten bestämmer vem, när, var, hur och på vilket sätt sexuella relationer ska ske. Scripten blir ett slags manus som människor i en given sociokulturell och historisk kontext lär sig utifrån interaktion med andra, vilket sedan styr deras sexualliv. (Simon och Gagnon 1984) Enligt Simon och Gagnon (1984) är sexuella script kulturellt betingande och måste ses mot bakgrund av sitt specifika sammanhang samt utifrån kön, ålder, etnicitet och klass. Det är framförallt skillnaderna mellan könen kopplat till sexualitet som är mycket tydliga. De sexuella scripten är dessutom föränderliga över tid utifrån vad som anses acceptabelt i samhället. (Simon och Gagnon 1984) Löfgren-Mårten (2012:62, 72) beskriver Simon och Gagnons teori med att sexualiteten är ett inlärt beteende och att det därför ska studeras som alla andra inlärda beteenden. Det är genom interaktionen med andra som människan lär sig hur hon ska agera som sexuell varelse, vilken är olika beroende på kulturell och social kontext. Enligt Löfgren-Mårtensson (2012:62) är sexuella script som riktas mot personer med intellektuell funktionsnedsättning mer restriktiva än mot personer som tillhör samhällets norm. Det finns, enligt Löfgren-Mårtensson (2012:62), en oro att mörkare sidor av sexualiteten ska framträda om vuxna och personal inte beskyddar ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning från att upptäcka sin egen sexualitet Det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin I Giddens (1995) bok, Intimitetens omvandling. Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället, utvecklas en teori kring det romanistiska kärlekskomplexet. Det romantiska kärlekskomplexet växte enligt Giddens (1995:43) fram under 1700-talet då äktenskapet gick från en praktisk grund där kärlek inte är vidare relevant till en mer romantisk kärlek med ett starkt fokus på den andra partnern och om att dela livet med den rätta. Giddens (1995:47) framhåller att i kärlekskomplexet hör den goda sexualiteten hemma inom en kärleksrelation där sexualiteten blir sanktionerad och respektabel genom heterosexuella parrelationer och äktenskapet. Att sexualiteten endast accepteras inom ett äktenskap är framförallt gällande för kvinnan i relationen. Vidare framhåller Giddens (1995:58) att det romantiska kärlekskomplexet börjat urholkas på senare tid för att lämna plats åt den rena relationen som bygger på en större jämlikhet och frivillighet mellan parterna. Den rena relationen förutsätter heller inte äktenskap, endast en kärleksrelation, för sexualitet. (Giddens 1995:58)) 13

21 Även i Sverige har kärleksideologin, som bygger på det romantiska kärlekskomplexet, en stark position. Kärleksideologin har, enligt Forsberg (2007:21), varit en dominerande norm i Sverige. Enligt denna norm hör sexualiteten hemma i en kärleksrelation, men sexualiteten behöver inte nödvändigtvis ske inom äktenskapets ramar. Ghadimi (2007) poängterar dock att det finns forskningsresultat som motsäger kärleksideologins utbredning där det istället finns tydliga krav på oskuld, framförallt hos flickor med utlandsfödda föräldrar. Detta oskuldskrav påverkar enligt Ghadimi ungdomars värderingar av sex före äktenskapet i vissa fall. 3.2 Diskussion angående val av teoretiska perspektiv I valet av teorier har vi utgått från vad som kan tänkas vara användbart i analysen om vad som påverkar ungdomars sexuella handlingsutrymme. Teorier om socialkonstruktionism tar avstamp i normer och i vad som anses vara ett acceptabelt beteende i olika samhällen. Inom socialkonstruktionism ryms flera teoretiska inriktningar, där vi i uppsatsen lyfter tre av dem; respektabilitet, sexuella script och det romantiska kärlekskomplexet/kärleksideologin. Det romantiska kärlekskomplexet och kärleksideologin lyfter hur synen på sexualitet har förändrats i Sverige, från att endast vara en del av äktenskapet till att idag inte behöva praktiseras inom äktenskapets ramar. Däremot ska sexualitet helst praktiseras inom en kärleksrelation. Teorin ger oss en utgångspunkt i hur majoritetssamhället ser på ungdomars sexuella handlingsutrymme och är därför ett bidrag i diskussionen kring varför det sexuella utrymmet skiljer sig beroende på olika bakgrundsfaktorer. Respektabilitet bidrar till ett perspektiv som synliggör skillnaden mellan hur en man respektive kvinna blir respektabel, där kvinnans respektabilitet i mycket högre grad är knutet till sexualiteten. Respektabilitet öppnar även för diskussion om konstruktionen av respekt i olika samhällen. Teorin om sexuella script och framförallt Löfgren-Mårtensson bidrag är användbart i diskussionen kring skillnader mellan det sexuella handlingsutrymmet hos ungdomar som har en intellektuell funktionsnedsättning och ungdomar som inte har det. 14

22 4. Metod Inledningsvis i avsnitt 4.1 och 4.2 introduceras val av design, metod samt urval av de båda studiernas datamaterial (Schlytter m.fl samt Davidian m.fl. 2012) som ligger till grund för vår studie. Fortsättningsvis i avsnitt 4.2 presenteras en genomgående beskrivning av både Schlytter m.fl. (2009) och Davidian m.fl. (2012) studies urval, bortfall, genomförande samt validitet och reliabilitet. Vidare, i avsnitt 4.3, följer en reflektion av metod och urval av studier samt urval av de variabler vi har valt att inkludera i vår studie. Därefter, i avsnitt 4.4, redovisas och diskuteras dels vår studie tillvägagångssätt där det redogörs för hur vi har bearbetat datamaterialet och för hur vi bedömer studiens validitet. Val av analysmetod redovisas i 4.5. Avslutningsvis ges en redovisning av de etiska överväganden som har gjorts i avsnitt Design & metod För vår uppsats har vi använt en tvärsnittsdesign, vilket innebär att data samlas in från mer än ett enda fall vid en viss tidpunkt (Bryman 2002:57), samt en kvantitativ sekundäranalys som metod. Det material som ingår i undersökningen består av två kvantitativa studier utförda under våren 2008 i Stockholms stad samt våren 2010 i Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. (Schlytter m.fl.2009 och Davidian m.fl.2012) Nedan följer en utförlig beskrivning av dessa två kvantitativa studier. 4.2 Urval av studier I urval av studier redovisas de valda studier var för sig, avsnittet inleds med Schlytter m.fl. (2009) och fortsätter därefter med Davidian m.fl. (2012) Schlytter m.fl. (2009). Oskuld och heder: en undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad - omfattning och karaktär. Stockholm: Stockholms stad. Studien genomfördes i och med ett uppdrag av Stockholms stad med syfte att ingå i den stadsövergripande kartläggningen av omfånget och karaktären av hedersrelaterat våld i Stockholm. Tre huvudsakliga frågeställningar undersöktes: (Schlytter m.fl.2009:30) - I vilken omfattning lever flickor och pojkar i familjer som upprätthåller normer om oskuld samt begränsningar när det gäller umgänge med motsatta könet och framtida val av partner? - I vilken utsträckning begränsas dessa flickor och pojkar av sina föräldrar när det gäller deltagande i undervisning och andra aktiviteter i skolan och på fritiden? - Hur ser situationen ut för dessa flickor och pojkar? Studien omfattar dels en enkätundersökning och dels en aktstudie. Aktstudien omfattar en granskning av domar och socialtjänstens akter i de ärenden där det var aktuellt att göra ett omhändertagande på grund av brister i hemförhållandena i Stockholms stad under (Schlytter m.fl.2009:7) För denna uppsats används endast enkätundersökningen. 15

23 Forskargruppen bestod av Astrid Schlytter, Mariet Ghadimi, Sara Högdin, Devin Rexvid samt Åsa Backlund vid Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Studiens urval I ett inledande skede beslutades att enkätundersökningen skulle omfatta cirka 2000 elever från årskurs nio i Stockholms stads grundskolor. Avsikten med urvalet var dels att fånga upp en variation av ungdomar från både innerstaden samt olika typer av förortsområden, dels att fånga upp ungdomar med olika etniska bakgrunder. (Schlytter m.fl.2009:37) För att uppnå detta delades Stockholm in i fem geografiska områden, därefter delades skolorna in i fem grupper utifrån ett register över elevernas modersmål. I de skolor som ingick i urvalet gick det totalt 2824 elever i årskurs nio. Av dessa gick 1794 elever i de kommunala skolorna och 1030 elever i de fristående skolorna. Studiens bortfall Av 2824 niondeklassare fyllde 2356 i enkäten, det externa bortfallet låg således på 17 procent. Schlytter m.fl. (2009:38) hävdar att bortfallet förklaras av att eleverna var sjuka eller av annan anledning inte var närvarande vid det lektionstillfälle som var avsatt för ifyllning av enkäten. Studiens genomförande Innan enkätundersökningen genomfördes granskades den av forskare på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet. Därefter fick en testgrupp av elever gå igenom och kommentera frågorna. (Schlytter m.fl.2009:38) I samband med att ledningen på de skolor som skulle delta i studien kontaktades i januari 2008 upprättades ett schema för när de olika klasserna skulle fylla i enkäten. Enkätstudien genomfördes klassvis under avsatta lektionstillfällen på de flesta av skolorna under våren På tre skolor samlades samtliga niondeklassare i en större lokal och fyllde i enkäten. (Schlytter m.fl.2009:38) Studiens reliabilitet och validitet Enligt Jacobsen (2007:284f) finns det risk för att sättet man genomfört en undersökning på även kan vara orsaken till det resultat man sedan får. Vidare hävdar Jakobsen (2007:284f) att utformningen av enkäten skapar vissa resultat ju fler fel man gör när man utformar enkäten desto mindre kan man lita på de resultat man får. Enkätundersökningen granskades av forskare på Institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet och en testgrupp av elever gjorde en genomgång av enkäten och lämnade kommentarer innan den genomfördes, vilket tyder på att enkätens utformning har hög tillförlitlighet. Vidare menar Jakobsen (2007:288) att den kontext som respondenten befinner sig i när enkäten besvarades också kan påverka resultatet. På de flesta av skolorna fylldes enkäten i klassvis, vilket kan ha påverkat resultatet. Exempelvis kan de elever som inte förstått en fråga inte velat/vågat fråga forskargruppen eller läraren i helklass om vad frågan syftar till, vilket i sin tur kan leda till internt bortfall alternativt att eleven svarat på måfå. (Jakobsen 2007:287f) Enligt Jakobsen (2007:268) är en av de största utmaningarna vid en enkätundersökning med fasta svarsalternativ att försäkra sig om att frågorna verkligen mäter de fenomen man har för avsikt att mäta. Enligt Schlytter m.fl. (2009:7) användes teoriförankrade analytiska kriterier 16

24 vid genomförandet av studien vilket tyder på en hög validitet. Emellertid framhåller Schlytter m.fl. (2009:7) att forskningen kring flickornas situation är mer omfattande än pojkarnas situation, varvid kriterierna för flickorna är mer tillförlitliga. Vidare menar Schlytter m.fl. (2009:100) att det är svårt att svara på om de ungdomar som ingår i denna studie är helt representativa för alla ungdomar i Stockholms stad. Dock är bortfallet litet och urvalet noga genomtänkt för att representera sammansättningen av Stockholms stads niondeklassare i den grad det är möjligt. Vi anser således att generaliserbarheten för denna studie är hög. Vidare anser vi även att reliabiliteten och validiteten för studien är hög då genomförandet är noggrant genomfört och mätinstrumenten skapats utifrån teoriförankrade analytiska kriterier Davidian m.fl. (2012). Trippelt utsatt- hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Uppsala. Studien utfördes inom ramen för Projekt Nå, ett projekt inom TRIS- tjejers rätt i samhället. (Davidian 2012:2) Projektet var finansierat av Allmänna arvsfonden. Studien bestod av två olika enkätundersökningar, en riktad till skolpersonal på gymnasiesärskolorna, och en riktad till eleverna på det nationella programmet på gymnasiesärskolan. (Davidian m.fl. 2012:8) Utifrån denna uppsats syfte och frågeställning är endast enkätundersökningen som riktade sig till eleverna av intresse. Projekt Nås syfte var att kartlägga hur stor andel ungdomar i gymnasiesärskolans nationella program som kan tänkas leva med hedersrelaterade normer och begränsningar. Syftet var även att belysa i vilken utsträckning personal på gymnasiesärskolan uppger att de har erfarenhet av elever som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld. (Davidian 2012:7) Studien skulle besvara följande två frågeställningar: (Davidian 2012:7) - I vilken utsträckning lever ungdomar i familjer som kontrollerar deras sexualitet, begränsar deras fritid och umgänge med det motsatta könet samt bestämmer vem de ska leva med i framtiden? - Vilka erfarenheter har skolpersonal av elever som lever i familjer som upprätthåller normer om oskuld, begränsar deras deltagande i undervisning och andra aktiviteter i skolan och på fritiden samt inskränker deras möjligheter att själva välja sin framtida partner? Studien genomfördes av Talin Davidian, Chia Mohtadi, My Hellberg och Sevana Bergström. Den statistiska analysen genomfördes av Mariet Ghadimi. Studiens urval Urvalet för studien bestod av de fyra storstäderna Stockholm, Göteborg, Malmö och Uppsala. Detta var ett riktat urval då studien ville fånga upp ungdomar med olika etniska bakgrunder. (Ghadimi 2013) Utifrån detta gjordes ytterligare ett urval där minst en gymnasiesärskola från varje stad skulle ingå. (Ghadimi 2013) Slutligen ingick tre gymnasiesärskolor från Göteborg, tre från Malmö, två från Uppsala samt en från Stockholm. Gymnasiesärskolan i Stockholm var den enda av gymnasiesärskolorna som bedrevs i privat regi och var vid tidpunkten för enkätundersökningen den största gymnasiesärskolan i Sverige. (Ghadimi 2013) 17

25 Studiens bortfall Av totalt 253 eleverna som gick på de valda skolornas nationella program besvarade 221 elever enkäten, vilket ger ett externt bortfall på ca 12 procent. (Ghadimi 2013, Davidian 2012:8) Bortfallet förklarades av att eleverna antingen var sjuka eller var på praktik den dagen då enkäten genomfördes. (Ghadimi 2013) Studiens genomförande I ett första stadium kontaktades ledningen för de gymnasiesärskolor som fanns på respektive kommuns hemsida. Projektgruppen blev inbjudna till rektorskonferenser i två av städerna för att presentera studien. (Ghadimi 2013) Vidare har utformningen av enkäterna inspirerats av enkäten från Schlytter m.fl. (2009), men har anpassats till gymnasiesärskolans elever genom kortare frågor, enklare språk samt färre svarsalternativ. Samtliga frågor har även illustrerats med pictobilder för att förtydliga frågorna och underlätta förståelsen av dem. (Davidian m.fl. 2009:9) Genomförandet av enkätstudien skedde klassvis under vårterminen (Ghadimi 2013) Studiens reliabilitet och validitet Vad gäller studiens reliabilitet finns en mängd faktorer att ta hänsyn till. Exempelvis består enkätfrågorna av få svarsalternativ och av pictobilder vilket kan ha påverkat elevernas uppfattning av frågornas betydelse. Emellertid består enkäten av ett flertal kontrollfrågor, vilket innebär att samma fråga med olika formuleringar ställts på flera ställen i enkäten. Dessa kontrollfrågor har gett ungefär samma resultat, vilket enligt Jakobsen (2007:286) pekar på en hög reliabilitet. (se bilaga 2) Då studiens förståelse och definition av hedersrelaterade normer och begräsningar grundar sig på samma teoretiska modell som i Schlytter m.fl. (2009) samt att enkätfrågorna i studien är inspirerade av Schlytter m.fl. (2009) anser vi att validiteten även för denna studie är hög. (Davidian m.fl. 2012:10) Sammanfattningsvis anser vi att denna studie har hög reliabilitet och validitet då enkätens kontrollfrågor ger ungefär samma resultat och att mätinstrumenten grundar sig i samma teoriförankrade analytiska kriterier som för Schlytter m.fl. (2009) Även om urvalet för denna studie är väl sammansatt utifrån totalurvalet anser vi dock att generaliserbarheten för denna studie bör dras med försiktighet då antalet respondenter inte är så högt (221 respondenter). 4.3 Reflektion av metod och urval Reflektion av metod och urval är indelat i tre avsnitt; val av metod, urval av studier samt urval av variabler. I urval av variabler redovisas och diskuteras valet av variabler från Schlytter m.fl. (2009) respektive Davidian m.fl. (2012) för vår studie. 18

26 4.3.1 Val av metod Vi har valt att använda oss av en kvantitativ forskningsmetod då vi via dessa enkätstudier har möjlighet att fånga upp ett stort antal respondenters svar på ett flertal frågor om deras livssituation. (Schlytter m.fl. 2009:39) Vidare ger det oss möjlighet till att beskriva förhållandevis små skillnader mellan grupper av individer när det gäller de aktuella variablerna. I denna uppsats har vi valt att studera två sekundärkällor. Detta har gjorts därför att vi därmed får tillgång till ett stort datamaterial som vi annars varken haft tid eller resurser till att på egen hand samla in, och dels därför att studierna är av god kvalitet och har genomförts av erfarna och skickliga forskare Urval av studier Urvalet av de sekundärkällor som kommer att analyseras i uppsatsen gjordes utifrån två aspekter. Den ena aspekten är ett bekvämlighetsurval. (Bryman 2002:114) I och med vår arbetsplats, TRIS- tjejers rätt i samhället, har vi tillgång till råmaterialet från båda studierna. Den andra aspekten av urvalet är att vi utifrån genomsökning samt samtal med ledande forskare inom området (exempelvis Schlytter och Ghadimi) funnit att dessa studier, om hur ungdomar uppfattar sitt sexuella handlingsutrymme, är de som bäst lämpar sig till för uppsatsens syfte och frågeställning. Detta eftersom Trippelt utsatt är den enda studie som gjorts på ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning inom temat, dels för att Oskuld och heder är den mest omfattande studien på området med minst bortfall. Emellertid går det inte att utesluta att det kan finnas ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning bland respondenterna från Schlytter m.fl. (2009). Utifrån den definition av intellektuell funktionsnedsättning som uppsatsen utgår från anser vi dock att sannolikheten är liten för att dessa respondenter skulle ha en diagnostiserad intellektuell funktionsnedsättning Urval av variabler Oskuld och heder: en undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad - omfattning och karaktär. Utifrån uppsatsens syfte och frågeställning samt att liknande frågor fanns i Davidian m.fl. (2012) studie, valde vi ut följande enkätfrågor för kommande analys ur Schlytter m.fl. (2009: bilaga 1) studie: - Är du tjej/kille? - Var är din mamma född? - Var är din pappa född? - Hur religiöst troende anser du att din mamma/pappa är? - Tillåter dina föräldrar dig att vara med på: Idrotten när tjejer och killar har gemensam lektion? Simning när tjejer och killar badar tillsammans? - I min familj förväntas det av mig att jag väntar med sex tills jag gifter mig? - Vad får du göra för dina föräldrar/andra vuxna som du bor tillsammans med? Får du gå på disco? Får du gå på bio med kompisar? Får du gå på stan med kompisar? 19

27 - Får du vara tillsammans med någon av motsatt kön som du själv för dina föräldrar (heterosexuellt förhållande)? - Får du gifta dig/bli sambo med vem du vill i framtiden? Utifrån vår andra frågeställning faller det sig naturligt att analysera svaren på frågorna utifrån kön, föräldrarnas födelseland samt graden av religiositet som respondenterna anser att deras föräldrar har. Enkätfrågorna I min familj förväntas det av mig att jag väntar med sex tills jag gifter mig?, Får du vara tillsammans med någon av motsatt kön som du själv för dina föräldrar (heterosexuellt förhållande)? samt Får du gifta dig/bli sambo med vem du vill i framtiden? har valts ut för vidare analys då vi utifrån dessa enkätfrågor anser oss ha möjlighet till att besvara frågeställningen om huruvida ungdomar har begränsningar i sitt sexuella handlingsutrymme. Frågor om ungdomarna har restriktioner i skolan och på fritiden undersöks närmare för att se om dessa restriktioner kan vara ett utryck för begränsningar kring ungdomarnas sexuella handlingsutrymme. Trippelt utsatt- hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning Utifrån uppsatsens syfte och frågeställning, samt att frågorna i de båda enkätstudierna skulle vara liknande, valde vi ut följande enkätfrågor för kommande analys ur Davidian m.fl. (2012: bilaga 2) studie: - Är du tjej/kille? - Var är din mamma född? - Var är din pappa född? - Tror din mamma eller pappa på gud? - Får du har sex för dina föräldrar? - Får du gå på bio med kompisar för dina föräldrar? - Får du gå och fika med dina kompisar för dina föräldrar? - Får du gå på disco med dina kompisar för dina föräldrar? - Får du vara med på gymnastiken för dina föräldrar? - Får du vara med på simningen i skolan för dina föräldrar? - Får du vara tillsammans med någon? - Bestämmer din mamma eller pappa vem du ska gifta dig med? Enkätfrågorna i Davidian m.fl. (2012) studie är anpassade för gymnasiesärskolans elever och skiljer sig därför en del från enkätfrågorna i Schlytter m.fl. (2009) studie, exempelvis används piktogram och färre svarsalternativ. Skillnader och hur vi har hanterat detta kommer att redovisas mer ingående i nästa avsnitt. 4.4 Tillvägagångssätt Nedan presenteras tillvägagångssättet för hur vi slog ihop de två datafilerna till en. Först presenteras och problematiseras enkätfrågornas utformning, därefter presenterar vi hur 20

28 uppdelningen av svarsalternativen utfördes. Avslutningsvis diskuteras validiteten för studien. Schlytter m.fl. (2009) studie kommer nedan att presenteras som UNG 08, och Davidian m.fl.(2012) studie kommer att presenteras som Trippelt utsatt Enkätfrågorna För att kunna slå samman de två datafilerna behövde varje enskild fråga från de båda studierna som vi har valt att analysera jämföras med varandra. En första aspekt är att enkätfrågorna är anpassade utefter två skilda målgrupper: 15-åriga elever från årskurs nio respektive åriga elever från gymnasiesärskolan. Frågorna är där av utformade på olika sätt i de två enkätundersökningarna, exempelvis används pictobilder i Trippelt utsatt. Vissa av frågorna är identiska i de två studierna, så som Är du tjej/kille? Var är din mamma född? Var är din pappa född?, andra frågor är mer problematiska så som frågan från UNG 08 Får du vara tillsammans med någon av motsatt kön som du själv för dina föräldrar (heterosexuellt förhållande)? som i Trippelt utsatt ställs Får du vara tillsammans med någon?. Enligt vår bedömning framgår det tydligt ur piktogrambilden (se bilaga 2) för denna fråga att det är ett heterosexuellt förhållande som frågan syftar till då bilden tydligt visar en man respektive en kvinna som pussar varandra. Ytterligare en problematisk enkätfråga är huruvida respondenten förväntas vänta med sex tills han/hon gifter sig som i UNG 08 formuleras I min familj förväntas det av mig att jag väntar med sex tills jag gifter mig? och Trippelt utsatt Får du ha sex för dina föräldrar?. Innan hopslagningen formulerade vi därför om frågan från Trippelt utsatt så att den stämde överens med UNG 08, vilket innebär att de respondenter som i Trippelt utsatt svarat ja, jag får ha sex för mina föräldrar, efter omformuleringen svarar nej, i min familj förväntas det inte att jag väntar med sex tills jag gifter mig. En tredje enkätfråga som är problematisk vid hopslagningen är frågan om vem som respondenten anser sig bestämma hans/hennes framtida partner. I UNG 08 ställs frågan på följande sätt: Får du gifta dig/bli sambo med vem du vill i framtiden?. I Trippelt utsatt är frågan formulerad: Bestämmer din mamma eller pappa vem du ska gifta dig med?. Även här formulerade vi om frågan från Trippelt utsatt till formuleringen som används i UNG 08, vilket betyder att vi har vänt på svarsalternativen för respondenterna i Trippelt utsatt. Resterande frågor är snarlika, dock skiljer sig frågan som i UNG 08 är Får du gå på stan för dina föräldrar/andra vuxna som du bor tillsammans med? som i Trippelt utsatt är formuleras Får du gå och fika med dina kompisar för dina föräldrar? Enligt vår bedömning är det ändå möjligt för oss att slå ihop dessa frågor då det är respondentens möjlighet till fritid vi vill undersöka vilket dessa två frågor ger svar på Svarsalternativen Förutom att frågorna i de båda enkätstudierna är formulerade på olika sätt, skiljer sig även antalet svarsalternativ på frågorna åt i respektive studie. Svarsalternativen på frågorna Är du tjej/kille?, Var är din mamma född? samt Var är din pappa född? är däremot identiska (se bilaga 1 och 2). 21

29 Grad av religiositet Svarsalternativen för hur religiöst troende elevens föräldrar är skiljer sig åt på en del punkter. Dels är frågan i UNG 08 uppdelad för elevens mamma respektive pappa, medan frågan i Trippelt utsatt är Tror din mamma eller pappa på gud?. Dels består svarsalternativen i UNG 08 av fyra svarsalternativ (se bilaga 1), frågan i Trippelt utsatt består av tre svarsalternativ, vilket är den enda av de valda frågorna som har tre svarsalternativ, resterande består av två svarsalternativ: Ja respektive Nej (se bilaga 2). För att kunna använda oss av denna fråga måste vi därför slå ihop svaren för graden av religiositet hos mamma respektive pappa i UNG 08- filen. Detta har gjorts på liknande sätt som Ghadimi (2007:27). (se mer i Ghadimi 2007:27) Dock har hänsyn inte tagits till frågan om hur ofta familjen besöker religiösa församlingslokaler då denna fråga inte finns i Trippelt utsatt. Sammanslagningen delades slutligen in, i likhet med Trippelt utsatt-enkäten, i tre svarsalternativ: låg grad av religiositet, medelhög grad av religiositet och hög grad av religiositet. Förväntas vänta med sex Svarsalternativen för frågan I min familj förväntas det av mig att jag väntar med sex tills jag gifter mig är fyrgradig i UNG 08: Instämmer inte alls Instämmer inte Instämmer och Instämmer absolut. För att svarsalternativen i UNG-08 ska vara identiska med svarsalternativen i Trippelt utsatt har vi slagit ihop svarsalternativen på följande sätt: - Instämmer inte alls + Instämmer inte = Nej - Instämmer + Instämmer absolut =Ja. Restriktioner i skolan och på fritiden Frågorna Får du gå på disco?, Får du gå på bio med kompisar? samt Får du gå på stan med kompisar? har också fyrgradig skala för svarsalternativ i UNG 08: Nej, aldrig, Sällan, Ofta, Ja, alltid. Dessa svarsalternativ har vi slagit ihop enligt följande: - Nej, aldrig + Sällan = Nej - Ofta + Ja, alltid = Ja För svarsalternativen till frågorna Tillåter dina föräldrar dig att vara med på idrotten respektive simningen när tjejer och killar har gemensam lektion har vi gjort samma uppdelning med undantag för svarsalternativet Sällan som i dessa frågor istället har Ibland som svarsalternativ. Uppdelningen ser därför ut enligt följande: - Nej, aldrig + Ibland = Nej - Ofta + Ja, alltid = Ja Föräktenskapliga relationer Frågan Får du vara tillsammans med någon av motsatt kön som du själv för dina föräldrar? har i UNG 08 fyra svarsalternativ. Då svarsalternativen i Trippelt utsatt består av Ja samt Nej, 22

30 var vi även här tvungna att slå ihop svarsalternativen till två. Detta gjordes genom att svarsalternativ 1 från UNG 08 blev Nej och resterande (2-4) blev Ja: 1. Nej, det är inte okej för mina föräldrar att jag har en pojk-/flickvän av motsatt kön.= Nej 2. Ja, endast om jag förlovar mig eller planerar att gifta mig med min partner. =Ja 3. Ja, men bara om jag sköter det diskret så att det inte orsakar skvaller och ryktesspridning. =Ja 4. Ja, mina föräldrar har inget emot om jag har en pojk-/flickvän som är i ungefär samma ålder. =Ja Svarsalternativ 2 och 3 är enligt oss problematiska då dessa beskriver en villkorad tillåtelse från föräldrarna. Trots detta har vi ändå bedömt att svarsalternativ 2 och 3 är ett Ja då respondenten faktiskt tillåts ha pojk-/flickvän (även om det är en villkorad tillåtelse). I diagram 4.1 redovisas det för hur eleverna svarat på frågorna i UNG Diagram 4.1 Får du vara tillsammans med någon av motsatt kön som du själv för dina föräldrar? ,4 % % 5,5 % 10,1 % Ja, mina föräldrar har inget emot om jag har en pojk-/flickvän som är i ungefär samma ålder. 2. Ja, endast om jag förlovar mig eller planerar att gifta mig med min partner. 3.Ja, men bara om jag sköter det diskret så att det inte orsakar skvaller och ryktesspridning. 4.Nej, det är inte okej för mina föräldrar att jag har en pojk-/flickvän av motsatt kön. Ett valfritt äktenskap I UNG 08 finns det tre svarsalternativ på frågan Får du gifta dig/bli sambo med vem du vill i framtiden?. Dessa slog vi ihop till två svarsalternativ eftersom det endast finns två svarsalternativ i Trippelt utsatt (se bilaga 2). Då frågan är om respondenten får gifta sig med vem han/hon vill bedömer vi att svarsalternativ 1 och 3 är Nej då svarsalternativ 3 är en villkorad valmöjlighet och alltså inte ett fritt val: 23

31 1. Nej, jag får inte gifta mig/bli sambo med vem jag vill. = Nej 2. Ja, jag får gifta mig/bli sambo med vem jag vill. =Ja 3. Ja, men endast om personen har samma bakgrund som min familj, när det gäller exempelvis religion eller etisk bakgrund. = Nej Nedan, i stapeldiagram 4.2 redovisas hur respondenterna svarat på frågorna i UNG Diagram 4.2 Får du gifta dig/bli sambo med vem du vill i framtiden? 84, ,4 10, Nej, jag får inte gifta mig/bli sambo med vem jag vill. 2. Ja, jag får gifta mig/bli sambo med vem jag vill. 3. Ja, men endast om personen har samma bakgrund som min familj, när det gäller exempelvis religion eller etnisk bakgrund Validitet Enligt Bryman (2002:88) rör validitet frågan om huruvida en eller flera indikatorer som utformats i syfte att mäta ett begrepp verkligen mäter just det begreppet. Studiens syfte är att undersöka hur ungdomar uppfattar sitt sexuella handlingsutrymme. Frågorna, om respondenten förväntas vänta med sex tills att han/hon gifter sig, om respondenten får vara tillsammans med någon av motsatt kön samt om respondenten får gifta sig med vem han/hon vill anser vi ha direkta kopplingar till respondentens sexuella handlingsutrymme. Andra frågor som huruvida eleven har restriktioner i skolan och på fritiden är i denna studie inte direkt kopplade till respondentens sexuella handlingsutrymme och har därmed en svag intern validitet. (se mer i Bryman 2002:44) Då både Schlytter m.fl. (2009) och Davidian m.fl. (2012) använt liknande teoriförankrade analytiska kriterier vid genomförandet av respektive studie anser vi att även våra mätinstrument består av relativt hög validitet. Däremot lyckas vår studie endast fånga upp ytterligheterna och inga nyanser där emellan, då alla frågor förutom en (den om föräldrarnas grad av religiositet enligt respondenten) har två svarsalternativ. Vidare har vi vid hopslagningen av de båda datafilerna varit tvungna att dra egna slutsatser som exempelvis gällande frågan om respondenten får gifta sig vem han/eller hon vill. Där har vi gjort egna tolkningar som innebär att villkorade valmöjligheter likställs med nej på denna fråga. Detta 24

32 även om respondenten själv förmodligen uppskattar att han/hon själv fritt får välja sin framtida partner. 4.5 Analysmetod För bearbetningen av datafilerna har statistikprogrammet SPSS version 19 använts. Innan vi kunde lägga ihop datafilen från UNG 08 och Trippelt utsatt behövde vi se över formulering av de valda enkätfrågorna samt de olika svarsalternativen, se mer i avsnitt 4.4. Tillvägagångssätt. Efter att formuleringarna av frågorna var omgjorda och antalet svarsalternativ var desamma i SPSS- filen för UNG 08- kopian samt Trippelt utsatt- kopian slogs filerna samman till en samlad fil. Innan vi började med körningar togs frekvenstabeller fram för att se att filsammanslagningen var korrekt genomförd. Genom att se över det externa bortfallet och jämföra med originalfilerna konstaterades det att den sammanslagna filen var korrekt. Därefter togs korstabeller fram för att se hur många observationer vi får av samtidigt förekommande värden. (Djurfeldt m.fl.2010:142) För att kontrollera mot fler variabler än en användes layers, se mer i Sundell (2010). Vidare testades signifikansvärdet av eventuella samband som framträder i korstabellerna med Chi 2 - test, se mer i Djurfeldt m.fl. (2010:188f). Slutligen genomfördes ett antal multivariata regressionsanalyser för att undersöka vilka variabler som påverkar ungdomarnas sexuella handlingsutrymme. Då de beroende variablerna är dikotoma, alltså bara har två värden, så har vi använt en logistisk regressionsanalys. (Djurfeldt m.fl. 2010:157, 373) För att undersöka signifikansvärdet i de logistiska regressionsanalyserna studerades värdet av Nagelkerke R Square samt Percentage Correct under Classification Table för att se andelen rätt gissningar. (se mer i Sundell 2011) Utformning av mått och begrepp Utifrån de teorier vi valt att utgå ifrån samt den tidigare forskningen vi använt oss av har vi skapat ett mått för handlingsutrymme i skolan och på fritiden. Måttet har använts för att få en indikation på antalet restriktioner i skolan och på fritiden som ungdomar har. Det har använts i genomförandet av korstabeller samt i regressionsanalyser. Vi har valt att inte separera fritids- och skolfrågorna då vi anser att det för studiens syfte är mer intressant att se om respondenten har restriktioner och inte inom vilka områden respondenten har restriktioner. Emellertid har vi i beaktning att restriktioner i skolan är mer inskränkande för respondenten än vad restriktioner på fritiden är, dels då det bryter mot skolplikten och dels för att skolan är en mycket betydande del av ungdomars utveckling. I måttet, restriktioner i skolan och på fritiden, ingår följande ursprungsvariabler: - Får du gå på disco för dina föräldrar? - Får du gå på bio med kompisar för dina föräldrar? - Får du gå på stan med kompisar för dina föräldrar? - Tillåter dina föräldrar dig att vara med på idrotten när tjejer och killar har gemensam lektion 25

33 - Tillåter dina föräldrar dig att vara med på simningen när tjejer och killar har gemensam lektion 4.6. Etiska överväganden Då uppsatsen är baserad på två redan genomförda studier, Schlytter m.fl. (2009) respektive Davidian m.fl. (2012) kommer avsnittet om etiska övervägande att fokusera på vilka etiska övervägande som gjorts inom respektive studie. Då vi inte kunnat påverka insamlandet av materialet har vår egen etiska övervägning fokuserat på om anonymiteten för respondenterna fortfarande gör sig gällande vilket vi anser att den gör. Vidare anser vi att de etiska överväganden som gjorts i de båda studierna är väl uttömmande och vi har inget att tillägga. Nedan presenteras först de etiska överväganden som gjorts i Schlytter m.fl. (2009) och därefter de etiska överväganden som gjorts i Davidian m.fl. (2012) Oskuld och heder: en undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad - omfattning och karaktär. Då samtliga respondenter var över 15 år behövdes inget samtycke inhämtas från vårdnadshavare, vidare var deltagandet i undersökningen frivilligt, vilket enligt Schlytter m.fl. (2009:38f) meddelades både skriftligt och muntligt till respondenterna. Enkätundersökningen genomfördes dessutom anonymt. Dock genomfördes enkätundersökningen klassvis, vilket Schlytter m.fl. (2009:38f) menar kan medföra vissa svårigheter. Exempelvis kan det vara svårt för elever som vill avstå från att delta i studien att göra det. Det går därför inte att utesluta att några elever mer eller mindre kan ha känt ett tryck på sig att fylla i enkäten. Däremot var det upp till skolledningen på varje skola att i förväg informera elever och föräldrar om att studien skulle genomföras, vilket enligt Schlytter m.fl. (2009:38f) innebär att det kan ha funnits elever som inte ville eller fick fylla i enkäten och som därför var frånvarande vid det tillfälle som var avsatt. Slutligen var forskargruppen medveten om att vissa frågor i enkäten behandlade känsliga områden i ungdomarnas liv, varpå information meddelades till eleverna om bland annat möjlighet till kontakt med kuratorerna på skolan om enkätens frågor väckte tankar och obehag. (Schlytter m.fl. 2009:38) Trippelt utsatt- hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning Då samtliga respondenter i studien gick på gymnasiesärskolan och var över 15 år behövdes inget samtycke från respondenternas vårdnadshavare. (Bryman 2002:440) Emellertid menar vetenskapsrådet (2002:9) att särskild försiktighet bör iakttas då det gäller omyndiga eller sådana personer som inte själva kan tillgodogöra sig given information. Vidare bör kravet på samtycke tillämpas så långt det är möjligt. Slutligen bör förmyndare eller närstående personer ges detta ansvar där så inte är möjligt. (Vetenskapsråden 2002:9f) Därför valde projektgruppen att formulera ett informationsbrev där bland annat studiens syfte, frivillighet samt anonymitet presenterades, vilket skolledningen för varje skola ansvarade för att skicka hem till vårdnadshavarna. (Ghadimi 2013) 26

34 5. Resultat I nedanstående avsnitt redovisas resultatet av den statistiska analysen. Resultaten har tagits fram i egna dataanalyser, körningar samt tolkningar och är således oberoende av de tolkningar och resultat som presenteras i Schlytter m.fl. (2009) respektive Davidian m.fl. (2012). I resultatavsnittet redovisas några av de viktigaste delarna av all framtagen statistik i form av diagram och tabeller. Övrig statistik som lyfts upp i texten under resultatavsnittet är bifogat i bilaga 3. Alla korstabuleringar är signifikanttestade med Chi 2. I avsnitt 5.1 introduceras bakgrundsfaktorer från studiens respondenter som är viktiga att förstå inför den kommande resultatanalysen. I 5.2 redovisas resultat utifrån uppsatsens första frågeställning: Uppfattar ungdomar begränsningar kring sitt sexuella handlingsutrymme? I så fall, på vilka områden? Här redovisas variabler utifrån vår valda definition av sexuellt handlingsutrymme. I avsnitt 5.3 redovisas resultat utifrån uppsatsens andra frågeställning: Beroende på om ungdomen har en intellektuell funktionsnedsättning eller ej, finns det då någon skillnad i uppfattningen kring sitt sexuella handlingsutrymme med hänsyn tagen till: - Ungdomars kön - Föräldrars födelseland - Föräldrars grad av religiositet Först redovisas det för eventuella skillnader mellan ungdomar som har respektive inte har en intellektuell funktionsnedsättning gällande frågor som rör uppfattningen av deras sexuella handlingsutrymme. Därefter appliceras bakgrundsfaktorerna kön, föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. I avsnitt 5.4 presenteras en multivariat logistiskt regressionsanalys med förväntas du vänta med sex tills äktenskap som beroende variabel och kön, föräldrars födelseland, föräldrar religiositet samt om ungdomar har en intellektuell funktionsnedsättning som oberoende variabler. Avslutningsvis, i 5.5, sammanfattas de resultat som är relevanta inför uppsatsens avslutande diskussion utifrån frågeställningarna. Gruppen ungdomar från Davidian m.fl. (2012) material kommer fortsättningsvis att benämnas som ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, gruppen ungdomar från Schlytter m.fl. (2009) material som ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning. 5.1 Beskrivning av respondenterna Uppsatsens empiri består av svar från 2576 respondenter från årskurs 9 och gymnasiesärskolans nationella program. Fördelningen mellan årskurs 9 och gymnasiesärskolan är ojämn, 2356 respondenter (91,46 procent) har svarat från årskurs 9 och 221 respondenter (8,54 procent) har svarat från gymnasiesärskolan. Den ojämna fördelningen beror på att Schlytter m.fl. (2009) originalmaterial har betydligt fler respondenter i jämförelse med Davidian m.fl. (2012) originalmaterial. Vi är väl medvetna om att det eventuellt kan finnas ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i Schlytters m.fl. (2009) material men 27

35 eftersom vi inte har någon möjlighet att avgöra detta så har vi valt att bortse från det. Könsfördelningen är mycket jämn med 1264 tjejer (49,30 procent) och 1300 killar (50,70 procent). Vad gäller föräldrarnas födelseland, som redovisas i diagram 5.1, uppger 1237 (48,2 procent) respondenter att båda föräldrarna är födda i Sverige, 344 (13,4 procent) respondenter uppger att en av föräldrarna är födda utomlands och 984 (38,4 procent) respondenter har två föräldrar som är födda utomlands. I diagram 5.2 redovisas frågan om föräldrarnas grad av religiositet, där 1223 (48,9 procent) respondenter uppfattar att deras föräldrar har en låg religiositet, 873 (34,9 procent) respondenter uppfattar att deras föräldrar har en medelhög grad av religiositet och 407 (16.3 procent) respondenter uppfattar sina föräldrar som mycket religiösa. Diagram 5.1 Föräldrarnas födelseland Diagram 5.2 Grad av religiositet 13,41% 38,36% 48,23% 16,26% 34,88% 48,86% Båda föräldrarna födda i Sverige 1 förälder född utomlands 2 föräldrar födda utomlands Låg grad av religiositet Medelhög grad av religiositet Hög grad av religiositet 5.2 Ungdomars uppfattning av sitt sexuella handlingsutrymme De områden som vi utgått från och där vi även identifierat begränsningar kring respondenternas sexualitet är: - Graden av restriktioner i skolan och på fritiden utifrån frågor rörande restriktioner kring deltagande i simning, skolidrotten samt att gå på bio, stan eller disco. - Respondenternas tillåtelse av föräldrarna gällande frågan om de får vara tillsammans med någon av motsatt kön. - Respondenternas fria val vad gäller frågan om de får gifta sig med vem de vill. - Familjens förväntningar vad gäller frågan om respondenterna förväntas att vänta med sex tills de gifter sig Restriktioner i skolan och på fritiden Resultaten i vår studie, som redovisas i diagram 5.3, visar att 15,2 procent av ungdomarna uppger att de har 1-2 restriktioner i skolan och/eller på fritiden och att 3,4 procent av ungdomarna har tre eller fler restriktioner. Närmare en femtedel av ungdomarna har alltså minst en restriktion i skolan eller på fritiden. Diagram 5.3 Restriktioner i handlingsutrymmet Inga resriktioner 1-2 restriktioner 3 eller fler restriktioner 15,21% 3,43% 81,36% 28

36 5.2.2 Föräktenskapliga relationer Frågan om respondenterna tillåts vara tillsammans med någon för sina föräldrar redovisas i diagram 5.4. Där uppger 10 procent av studiens ungdomar att de inte får vara tillsammans med någon. Diagram 5.4 Får du vara tillsammans med någon för dina föräldrar? 10% 90% Ja Nej Ett valfritt äktenskap Av studiens respondenter svarade 14,74 procent att de inte får gifta sig med vem de vill. Det betyder att ca: 376 respondenter av totalt 2576 svarande inte får gifta sig med vem de vill. Resultat redovisas i diagram 5.5. Diagram 5.5 Får du gifta dig med vem du vill? 14,74% 85,26% Ja Nej Sex innan äktenskap Närmare en fjärdedel, 23,78 procent, av studiens ungdomar förväntas vänta med sex tills de gifter sig. Det är därmed 592 av totalt 2576 respondenter som av sin familj förväntas vänta med sex tills de gifter sig. Resultat redovisas i diagram 5.6. Diagram 5.6 I min familj förväntas det att jag väntar med sex tills jag gifter mig? 23,78% 76,22% Nej Ja Bakgrundsfaktorers påverkan I likhet med både Schlytter m.fl. (2009) och Davidian m.fl. (2012) studier visar resultaten en tydlig skillnad mellan tjejer och killars sexuella handlingsutrymme. Exempelvis förväntas närmare dubbelt så många tjejer i jämförelse med killar, 30,8 procent respektive 16,7 procent, att vänta med sex tills de gifter sig. (se korstabell 10.1 i bilaga 3) Vidare visar våra resultat att ungdomar med två utlandsfödda föräldrar har fler restriktioner i skolan och på fritiden än ungdomar med två svenskfödda föräldrar. Resultaten visar även att fler respondenter med två utlandsfödda föräldrar (34,3 procent) har minst en restriktion i skolan och/eller på fritiden jämfört med respondenterna med två svenskfödda föräldrar (6,9 procent). (se korstabell 10.2 i bilaga 3) Slutligen visar våra resultat att ungdomar som uppfattar sig ha föräldrar med hög grad av religiositet har ett mer begränsat sexuellt handlingsutrymme. Resultaten visar bland annat att 28,1 procent av de ungdomar som uppfattar att de har föräldrar med hög religiositet även upplever begränsningar i frågan om en heterosexuell relation. För ungdomar med 29

37 föräldrar som har låg religiositet är siffran 2,5 procent. (se korstabell 10.3 i bilaga 3) Alla redovisade resultat av korstabuleringarna är signifikanta på 1-promillesnivån. 5.3 Spelar intellektuell funktionsnedsättningen roll? Avsnittet nedan kommer på liknande sätt som i avsnitt 5.2 att redovisa vardera variabel för sig i samma inbördes ordning som tidigare; restriktioner i skolan och på fritiden, föräktenskapliga relationer, ett valfritt äktenskap samt familjens förväntning på att ungdomen väntar med sex tills äktenskap Restriktioner i skolan och på fritiden I frågan om restriktioner i skolan och på fritiden framträder inga större skillnader mellan ungdomar med respektive utan en intellektuell funktionsnedsättning. (tabell 10.4 i bilaga 3)Vad som dock är relevant att ta hänsyn till är respondenternas ålder. I årskurs 9 är majoriteten av respondenterna år medan de respondenter som går på gymnasiesärskolan är mellan år. I korstabuleringar med kön respektive föräldrarnas födelseland som kontrollvariabel visas inga statistiskt signifikanta skillnader. Huruvida en ungdom har en intellektuell funktionsnedsättning eller ej påverkar alltså inte handlingsutrymmet kontrollerat mot kön eller föräldrarnas födelseland Föräktenskapliga relationer För frågan Får du vara tillsammans med någon? visar resultaten inga signifikanta skillnader mellan hur gruppen respondenter med intellektuell funktionsnedsättning och gruppen utan intellektuell funktionsnedsättning svarar på frågan. Det kan konstateras att huruvida respondenten får vara tillsammans med någon för sina föräldrar inte tycks påverkas av att respondenten har en funktionsnedsättning eller ej, se tabell 10.5 i bilaga 3. Som det i tidigare avsnitt Bakgrundsfaktorers påverkan redan har konstaterats så tycks respondenternas kön, föräldrarnas födelseland samt föräldrarnas religiositet ha en större påverkan för huruvida respondenten får eller inte får vara tillsammans med någon Ett valfritt äktenskap När det gäller frågan om man får gifta sig med vem man vill framträder en tydlig och statistisk signifikant bild kring att ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning i högre utsträckning svarar att de inte får gifta sig med vem de vill. Skillnaden är statistiskt signifikant på 1-procentsnivån. (tabell 10.6 i bilaga 3) I korstabulering med kön som kontrollvariabel, se tabell 10.7 och 10.8 i bilaga 3, finner vi en statistisk signifikant skillnad på 1 procentsnivån mellan tjejer med och utan intellektuell funktionsnedsättning. 18,2 procent av tjejerna utan intellektuell funktionsnedsättning uppger att de inte får gifta sig med vem de vill. För tjejer med intellektuell funktionsnedsättning är denna siffra 8,8 procent. Även mellan killarna finns en statistiskt signifikant skillnad, dock på 5 procentsnivå. 12,6 procent av killarna utan intellektuell funktionsnedsättning får inte gifta 30

38 sig med den de vill jämfört med resultatet för killarna med intellektuell funktionsnedsättning där siffran är 6,2 procent. Sammanfattningsvis visar resultaten att ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning, med hänsyn tagen till kön, uppger att de i större utsträckning inte får välja sin framtida partner jämfört med ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning. Resultaten utifrån korstabulering med variablerna kön och om man får gifta sig med vem man vill kontrollerat mot intellektuell funktionsnedsättning, se tabell 5.1, visar emellertid en signifikant skillnad, på 1 promillesnivå, mellan tjejer och killar i gruppen utan intellektuell funktionsnedsättning. I gruppen ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning finns det däremot ingen signifikant skillnad mellan könen, se tabell 5.2, vilket därmed kan indikera på att kön inte har en lika stor påverkan i gruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Tabell 5.1 Procentuell fördelning av friheten att välja make/maka uppdelat efter kön för ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning. Får du gifta dig med vem du vill? Kön Tjej 7% Kille 7% Ja 681,8 787,4 Nej 618,2 712,6 Totalt % n p 3 = 0, Tabell 5.2 Procentuell fördelning av friheten att välja make/maka uppdelat efter kön för ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning. Får du gifta dig med vem du vill? Kön Tjej 7% Kille 7% Ja 691,2 793,8 Nej 6 8,8 76,2 Totalt % n p = 0, Kontrollerat mot föräldrarnas födelseland och föräldrars grad av religiositet finner vi endast en statistiskt signifikant skillnad på 1 procentsnivån mellan ungdomar med och utan p indikerar signifikansvärdet av Chi-2 31

39 intellektuell funktionsnedsättning. Skillnaden finns i gruppen som har mycket religiösa föräldrar. Ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning uppger i högre grad, 38 procent, att de inte får gifta sig med vem de vill i jämförelse med ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning, 17,3 procent. (Se tabell 10.9 i bilaga 3) Både föräldrarnas födelseland och grad av religiositet verkar alltså påverka frågan om att få gifta sig med vem man vill i högre grad jämfört med huruvida ungdomen har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte Sex innan äktenskap När det gäller frågan om föräldrars förväntning av att den unge väntar med sex tills han eller hon gifter sig finns ingen statistisk signifikant skillnad mellan ungdomar med eller utan funktionsnedsättning. I en korstabell, se tabell i bilaga 3, framträder dock en skillnad på 5 procentenheter som indikerar att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i högre grad förväntas vänta med sex tills giftermålet. Samma bild består när variablerna kontrolleras mot kön, även där med en skillnad på ca 5 procentenheter i både gruppen tjejer och killar, dock är skillnaden inte signifikant. (se tabell och i bilaga 3). Däremot får vi ett annat resultat vid kontroll för föräldrarnas födelseland respektive föräldrarnas religiositet i analysen. Dels finner vi en statistiskt signifikant skillnad, tabell 5.3, mellan ungdomar som har två svenskfödda föräldrar, där ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning i mycket högre grad, 19,5 procent, uppger att de förväntas vänta med sex jämfört med ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning, där siffran är 4 procent. Vad gäller ungdomarna med en respektive två utlandsfödda föräldrar blir skillnaden mellan ungdomar med respektive utan intellektuell funktionsnedsättning inte lika tydlig. Tabell 5.3 Procentuell fördelning av förväntning att vänta med sex till giftermål uppdelat efter intellektuell funktionsnedsättning eller ej för ungdomar med två föräldrar i Sverige (Svar från ungdomar med två föräldrar födda i Sverige) Förväntas det i din familj att du väntar med sex tills du gifter dig? Intellektuell funktionsnedsättning Ingen intellektuell funktionsnedsättning 7% Ja 004,0 719,5 Nej 696,0 780,5 Har intellektuell funktionsnedsättning 7% Totalt % n p = 0,

40 Samma bild framträder även när föräldrarnas födelseland byts ut mot föräldrarnas religiositet, vilket redovisas i tabell 5.4. Ungdomar som har en intellektuell funktionsnedsättning och som uppger att deras föräldrar har en låg religiositet uppfattar i högre grad, 21,3 procent, att de förväntas vänta med sex än ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning, där andelen är 4,9 procent. Mönstret hos föräldrar med en medelhög religiositet är densamma, men är emellertid inte signifikant. Tabell 5.4 Procentuell fördelning gällande förväntning att vänta med sex till giftermål, uppdelat efter intellektuell funktionsnedsättning eller ej, för ungdomar med föräldrar med låg religiositet Förväntas det i din familj att du väntar med sex tills du gifter dig? Intellektuell funktionsnedsättning Ingen intellektuell funktionsnedsättning 7% Ja 004,9 721,3 Nej 695,1 778,7 Har intellektuell funktionsnedsättning 7% Totalt % n p = 0, I gruppen ungdomar som uppgett att deras föräldrar är mycket religiösa finns en motsatt bild vilken redovisas i tabell 5.5. Ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning har i högre utsträckning, 66,8 procent, en förväntan att vänta med sex i jämförelse med ungdomar som har en intellektuell funktionsnedsättning, där samma siffra är 50 procent. Utfallet är statistiskt signifikant på 5- procentsnivån. Tabell 5.5 Procentuell fördelning av förväntning att vänta med sex till giftermål uppdelat efter intellektuell funktionsnedsättning eller ej för ungdomar med mycket religiösa föräldrar. Förväntas din familj att du väntar med sex tills du gifter dig? Intellektuell funktionsnedsättning Ingen intellektuell funktionsnedsättning 7% Ja 666,8 750,0 Nej 633,2 750,0 Har intellektuell funktionsnedsättning 7% Totalt % n p = 0,

41 5.4 Logistisk regressionsanalys Avslutningsvis utfördes en logistisk regressionsanalys för frågan om man förväntas vänta med sex där bakgrundvariablerna kön, funktionsnedsättning, föräldrarnas födelseland samt föräldrarnas religiositet inkluderades som oberoende variabler. Både Nagelkerke R square och Classification table indikerar hur bra modellen är på att precisera den beroende variabeln, som i det här fallet är att respondenten förväntas vänta med sex till äktenskap. Nagelkerke R Square varierar mellan 0 till 1, och desto närmare 1 desto större förklaringsvärde har regressionsmodellen, medan Classification table overall percentage ska vara så nära 100 procent som möjligt. (Sundell 2010) I den utförda logistiska regressionen är Classification table overall percentage 84,2 procent och Nagelkerke 0,468, vilket i detta sammanhang kan bedömas som ett ganska högt förklaringsvärde. Resultatet från den logistiska regressionen, redovisad i tabell 5.6, presenteras i form av oddskvoter, vilka anger oddsen att respondenterna förväntas vänta med sex tills han/hon gifter sig, i jämförelse med referenskategorin. (se mer i exempelvis Högdin 2007) I resultatet av den logistiska regressionen framträder framförallt två variabler som betydelsefulla förklaringsfaktorer, föräldrars födelseland och föräldrar religiositet: - Om en ungdom har två utlandsfödda föräldrar är oddset 9,641 gånger större att man förväntas vänta med sex tills man gifter sig jämfört med ungdomar med två föräldrar födda i Sverige, kontrollerat för de övriga variabler i modellen. Denna skillnad är signifikant på 1 promillesnivån. - Om en ungdom uppger att deras föräldrar är mycket religiösa är oddset att de förväntas vänta med sex 10,750 gånger större än om ungdomen uppger att deras föräldrar har en låg religiositet, kontrollerat för övriga variabler i modellen. Denna skillnad är signifikant på 1 promillesnivån. Vidare tenderar oddset för familjens förväntning om den unges oskuld fram till äktenskapet att öka om ungdomen är tjej och/eller har en intellektuell funktionsnedsättning. För tjejer är oddset 2,753 gånger större än för killar att deras föräldrar förväntar att de är oskuld fram tills att de gifter sig. För ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är oddset 2,285 gånger större än för ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning. 34

42 Tabell 5.6 Multivariat logistisk regression av familjens förväntningar av att ungdomen väntar med sex tills giftermål. N=2403 Förväntas vänta med sex Kön Kille - Tjej 2,753*** Föräldrar födelseland Båda föräldrarna födda i Sverige - En förälder född utomland 2,303*** Båda föräldrarna födda utomlands 9,641*** Föräldrar religiositet Låg religiositet - Medelhög religiositet 3,060*** Hög religiositet 10,750*** Har ungdomen en intellektuell funktionsnedsättning? Nej - Ja 2,285** *** p>0,001 **p>0.01 *p>0,05 Nagelkerke R Square= 0,468 Classification table, overall percentage= 84,2% 5.5 Sammanfattning av resultatet Uppfattar ungdomar begränsningar kring sitt sexuella handlingsutrymme? I så fall, på vilka områden? Utifrån uppsatsens första frågeställning har följande mönster upptäckts: - En betydande del av ungdomarna i undersökningen upplever begränsningar i sitt sexuella handlingsutrymme, framförallt utifrån två av de fyra utgångspunkter som använts i uppsatsen definition av sexuellt handlingsutrymme: ett valfritt äktenskap samt sex före äktenskapet. - Tjejer, ungdomar med två utlandsfödda föräldrar samt ungdomar med mycket religiösa föräldrar tenderar att generellt sett ha ett litet sexuellt handlingsutrymme utifrån de fyra kriterier som undersökts. Beroende på om ungdomen har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte, finns det då någon skillnad i uppfattningen kring sitt sexuella handlingsutrymme med hänsyn tagen till ungdomars kön, föräldrars födelseland samt föräldrars grad av religiositet. Utifrån uppsatsens andra frågeställning har följande mönster upptäckts: 35

43 - När det kommer till handlingsutrymme i skolan och på fritiden eller om ungdomar får ha pojkvän/flickvän för sina föräldrar har inga tydliga signifikanta skillnader upptäcks mellan gruppen med respektive utan en intellektuell funktionsnedsättning. - Gällande frågan om man får gifta sig med vem man vill tyder mönstret på att gruppen ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning begränsas i större utsträckning än gruppen med intellektuell funktionsnedsättning. Vidare verkar frågan om kön påverka gruppen utan funktionsnedsättning mer än gruppen med funktionsnedsättning, då tjejerna i större utsträckning än killarna uppger att de inte får gifta sig med vem de vill. Den könsskillnaden finns inte i gruppen ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning. - Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppger i större utsträckning att deras föräldrar förväntar sig att de ska vänta med sex tills han/hon gifter sig i jämförelse med gruppen utan intellektuell funktionsnedsättning. - För frågan om man förväntas vänta med sex återfinns tydliga och signifikanta skillnader mellan gruppen som har respektive inte har en intellektuell funktionsnedsättning, kontrollerat mot variablerna föräldrars födelseland samt föräldrars religiositet. I gruppen ungdomar med svenskfödda föräldrar uppger ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning att de i större utsträckning förväntas vänta med sex än ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning. Desamma gäller då ungdomar uppgett en låg grad av religiositet hos föräldrarna, där resultatet visar att ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning förväntas vänta med sex i större utsträckning än ungdomar utan en intellektuell funktionsnedsättning. - Sammanfattningsvis kan det med hjälp av en logistisk regressionsanalys konstateras, att oddset för att förväntas vänta med sex tills man gifter sig ökar om man är tjej, har en intellektuell funktionsnedsättning, har två utlandsfödda föräldrar samt uppger att föräldrarna är mycket religiösa. 36

44 6. Avslutande diskussion Syftet med denna uppsats har varit att studera ungdomars uppfattning av sitt sexuella handlingsutrymme där hänsyn tagits till om ungdomen har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte, ungdomens kön, föräldrarnas födelseland samt föräldrarnas religiositet. Ämnet har undersökts genom en kvantitativ sekundäranalys av datamaterial som hämtats från två tidigare gjorda studier, Schlytter m.fl. (2009) samt Davidian m.fl. (2012). Definitionen av det sexuella handlingsutrymmet är utifrån ett den unges uppfattning om vårdnadshavarens restriktioner gentemot den unge inom fyra områden; restriktioner i skolan och på fritiden, föräktenskapliga relationer, val av framtida partner samt sexuella relationer innan äktenskap. Utgångspunkterna beskrivs närmare under relevanta begrepp i avsnitt 1.2. Kapitlet inleds med en kortare summering av de mest relevanta resultaten från resultatkapitlet. Därefter följer en övergripande diskussion med fokus på restriktioner kring ett valfritt äktenskap samt förväntan på att vänta med sex tills äktenskapet. I avsnitt 6.3 följer en metodologisk diskussion. Avslutningsvis redovisas slutsatser och implikationer för vidare forskning och praktik. 6.1 Summering Inledningsvis kan det konstateras att en betydande del av studiens respondenter upplever begränsningar i sitt sexuella handlingsutrymme. I likhet med tidigare forskning (se Ghadimi 2007, Schlytter m.fl. 2009) kan vi även konstatera att tjejer, ungdomar med två utlandsfödda föräldrar samt ungdomar som uppger sig ha mycket religiösa föräldrar generellt sett har ett mer begränsat sexuellt handlingsutrymme än vad killar, ungdomar med två svenskfödda föräldrar samt ungdomar som uppger att deras föräldrar har en låg religiositet har. Detta är oberoende av om ungdomen har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte. Två av de fyra utgångspunkterna i det sexuella handlingsutrymmet verkar påverkas av om en ungdom har en intellektuell funktionsnedsättning eller inte. Dessa är i frågan om ungdomar får gifta sig med vem han/hon vill samt om den unge förväntas vänta med sex tills han/hon gifter sig. Gruppen utan intellektuell funktionsnedsättning uppger i större utsträckning att de har begränsningar i sitt val av framtida äktenskapspartner än vad ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning gör. Vid denna fråga finns också en tendens till att bakgrundsfaktorn kön påverkar ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning i högre grad, där tjejer uppfattar mer begränsning än killar, i jämförelse med vad det gör för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. När det gäller frågan om man förväntas vänta med sex finns en omvänd bild. Ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning uppger i större utsträckning att det förväntas vänta med sex än vad ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning gör. Skillnaden mellan ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning är tydligast i grupperna med svenskfödda föräldrar samt föräldrar med låg religiositet. 37

45 6.2 Övergripande diskussion I den övergripande diskussionen kommer vi framförallt att lyfta ungdomarnas uppfattning av sitt sexuella handlingsutrymme, utifrån frågorna om ett valfritt äktenskap och förväntan att vänta med sex, då det är inom dessa områden vi har identifierat de tydligaste skillnaderna mellan gruppen ungdomar som har respektive inte har en intellektuell funktionsnedsättning. Det är också mönster som inte har studerats i tidigare forskning vilket gör resultatet än mer intressant Ett valfritt äktenskap Resultaten av vår undersökning visar att ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning i högre utsträckning svarar att de inte får gifta sig med vem de vill än ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Detta kan härledas till det resonemang som Davidian m.fl. (2012:38) för om att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning snarare riskerar att vilseledas än övertygas eller tvingas in i äktenskap, vilket resulterar i att dessa ungdomar förmodligen uppfattar att det faktiskt är de själva som väljer sin framtida partner. Därför går det inte utesluta att vårt resultat kan dölja de ungdomar som blir vilseledda in i ett äktenskap eftersom de själva uppfattar att de fritt kan välja sin framtida partner och därför svarat att de får gifta sig med vem de vill. I tidigare forskning kan vi även se hur skolpersonal från gymnasiesärskolan svarar frågan Har du erfarenhet av elever som blivit bortförlovade/gifta mot sin vilja? där resultatet visar att 26 procent skolpersonalen har erfarenhet av elever som blivit bortförlovade/gifta mot sin vilja och att 20 procent svarar Ja, men eleven själv känner inte så. (Davidian m.fl. 2012:14) Dessa resultat styrker Davidian m.fl. (2012:38) resonemang kring det vilseledande äktenskapet. Vidare kan resultatet även problematiseras utifrån enkäternas olika svarsalternativ på frågan om ungdomen får gifta sig med vem de vill. I UNG08-enkäten finns som nämnt tidigare ett villkorat svarsalternativ: Ja, men endast om personen har samma bakgrund som min familj, när det gäller exempelvis religion eller etnisk bakgrund som i uppsatsens datamaterial har kodats som nej, jag får inte gifta mig med vem jag vill. I Trippelt utsatt- enkäten finns inte det svarsalternativet utan bara ja och nej- svarsalternativ. Detta kan ha påverkat resultatet till att ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning som har en villkorad möjlighet att själv välja sin framtida partner kan ha svarat Ja på frågan Får du gifta dig med vem du vill?. Resultaten visar också att det i gruppen utan intellektuell funktionsnedsättning finns en signifikant skillnad mellan tjejer och killar som inte får välja sin framtida partner. Där är det 18,2 procent av tjejerna som inte får välja sin framtida partner medan det för killarna är 12,6 procent. För gruppen med intellektuell funktionsnedsättning är motsvarande siffra 8,8 procent för tjejerna och 6,8 procent för killarna, här finns ingen signifikant skillnad. Detta resultat skulle därför kunna härledas till vad Helmius (2004:110f) menar är allmänhetens föreställning om att kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar främst identifierar sig som funktionshindrade, varpå kön för denna grupp tenderar att hamna som en sekundär identitet utifrån allmänhetens föreställningar. Vi tolkar detta som att det för unga utan funktionsnedsättning finns förväntningar för hur tjejer respektive killar ska hantera sitt 38

46 sexuella uppförande, men då personer med funktionsnedsättning ses som könslösa så tycks förväntningar för hur dessa ungdomar ska hantera sitt sexuella uppförande vara lika för båda könen. Däremot visar resultat från tidigare forskning kring ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning att när hänsyn tas till föräldrarnas födelseland är det framförallt flickor med utlandsfödda föräldrar som svarar att det är deras föräldrar som bestämmer vem de ska gifta sig med. Bland flickorna med utlandsfödda föräldrar är det 29 procent som uppger att deras föräldrar bestämmer vem de ska gifta sig med, samma siffra för pojkar med utlandsfödda föräldrar är 16 procent. När det kommer till ungdomar med svenskfödda föräldrar är det 3 procent tjejer och 2 procent killar som svarat att de inte får välja sin framtida partner. (Davidian m.fl. 2012:14) Det finns alltså en könsskillnad när det kommer till ungdomar med utlandsfödda föräldrar men inte bland ungdomar med svenskfödda föräldrar inom gruppen som har en intellektuell funktionsnedsättning. Detta tyder på att det är föräldrarnas födelseland snarare än ungdomens funktionsnedsättning som verkar påverka utfallet om den unge får välja eller inte välja sin framtida partner. Detta kan ses i ljuset av teorin om respektabiliteten som för kvinnor är starkt kopplad till det sexuella uppförandet och där bevarandet av kvinnans oskuld är grundläggande för ärbarhet och heder. (se exempelvis Skeggs 1997, Ghadimi 2007 och Schlytter m.fl. 2009) Sex innan äktenskap Kärleksideologin, där sex ska ske inom ramen för ett förhållande men inte nödvändigtvis inom ett äktenskap, är enligt Forsberg (2005) en vanligt förekommande norm hos ungdomar i Sverige idag. Ghadimi (2007) påvisar å andra sidan en annan tendens, framförallt hos tjejer med utlandsfödda föräldrar samt med mycket religiösa föräldrar, där tjejernas sexuella debut förväntas ske inom äktenskapets ramar. Förväntan från familjen har i tidigare forskning framförallt kopplats till just nyss nämnda grupp. I vår studie ser vi en liknande tendens; kön, föräldrars ursprungsland och föräldrars grad av religiositet är tre oberoende variabler som påverkar om en ungdom förväntas vänta med sex tills äktenskapet, vilket även är de variabler som påverkar det sexuella handlingsutrymmet. Resultaten kan kopplas till Skeggs (1997:61) teori om respektabilitet, där den kvinnliga respektabiliteten reflekteras just utifrån hennes sexualitet. Samtidigt går sexualiteten inte ihop med respektabiliteten, vilket innebär att det snarare är en icke-existerande sexualitet som gör kvinnor respektabla. (Skeggs 1997:198) Att flickor med utlandsfödda föräldrar och/eller med föräldrar som har hög religiositet upplever en högre förväntan kan sättas i sammanhang med att föräldrar i större utsträckning kommer från samhällen där bevarandet av en kvinnas oskuld är grundläggande för ärbarhet och heder. Detta är ett resonemang som både Ghadimi (2007:35) och Schlytter m.fl. (2009:16) poängterar i sin forskning och sitt teoretiska resonemang, där släktens heder upprätthålls genom kvinnlig sexuell renhet. Heder kan enligt vår mening kopplas till Skeggs (1997) teori om respektabilitet. I vår studie har vi också sett att det finns en tydligare förväntning att vänta med sex för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i jämförelse med ungdomar som inte har en intellektuell funktionsnedsättning. Det gäller inte bara ungdomar med utlandsfödda föräldrar 39

47 och föräldrar med hög religiositet, utan den förväntningen finns generellt i större utsträckning hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Det finns alltså en tydligare äktenskapsideologi i gruppen ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Olika förklaringsmodeller kan användas till att förklara skillnaderna, där Simon och Gagnons (1984) teori om sexuella script, som bestämmer vart, när, hur och med vem en person har sex, utgör en förklaringsmodell. Löfgren-Mårtensson (2012: 62,72) poängterar att sexuella script är mycket mer restriktiva för personer med intellektuell funktionsnedsättning till skillnad från personer i samhället som anses tillhöra normen. Oron att intellektuellt funktionsnedsatta ska utöva någon slags mörkare form av sexualitet får anhöriga och personal att vilja begränsa dennes sexualitet. Det sexuella scriptet för ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning skulle då vara äktenskap, med den man i gift med. Kanske är det endast i detta sammanhang vuxna anser att det går att tygla den intellektuellt funktionsnedsattas sexuella drifter? Slutligen kan vi i resultaten av denna studie konstatera att kön, religiositet samt föräldrarnas födelseland utöver intellektuell funktionsnedsättning påverkar till hög grad om en ungdom förväntas vänta med sex. Förväntningen är exempelvis alltid högre bland tjejer än bland killar, men förväntningen blir högre om en tjej har utlandsfödda föräldrar eller om tjejen har en intellektuell funktionsnedsättning. Alltså kan vi inte smalna av resonemanget till att endast en orsakande faktor skulle påverka förväntningarna av att den unge ska vänta med sex. Resultaten kan ses i ljuset av teorin sexuella script där Simon and Gagnon (1984) menar att sexuella script är kulturellt betingad och ska ses utifrån en individs kön, ålder, etnicitet och klass. Vi skulle därför kunna se det som att varje bakgrundsfaktor applicerar ett visst sexuellt script och vissa sexuella förväntningar på ungdomen, det blir därför viktigt att se till helhetsperspektivet och inte till enskilda faktorer. 6.3 Metodologisk diskussion Resultatet av vår studie grundar sig på en kvantitativ sekundäranalys från två undersökningar vars syfte har varit att studera omfånget och karaktären av hedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar. Vi har därmed valt att inte själva göra en kvantitativ undersökning. Valet grundar sig på tillgången till två gedigna material där det fortfarande finns delar att studera, i synnerhet när materialen kan kombineras och jämföras. Respektive datamaterial är dessutom väl genomarbetat, har lågt bortfall samt hög validitet. Hade vi valt att göra en egen undersökning skulle antalet respondenter inte varit i närheten av det antalet vi nu hade möjlighet att studera. Risken för ett högre bortfall hade även varit påtaglig och skulle i hög grad påverkat resultatet. Däremot hade vi vid en egen enkätundersökning själva kunnat styra både frågorna och svarsalternativen så att de hade passat vårt syfte och frågeställningar bättre. I bearbetning av datamaterialet har vi arbetat mycket med att anpassa framförallt svarsalternativen, men även frågorna, så att de passade båda undersökningarna. Detta har inneburit att den subjektiva tolkningen av frågorna har varit oundviklig, något som kan ha påverkat resultatet. Emellertid har vi varit väl medvetna om detta resonemang under hela uppsatsarbetets gång och därför noggrant redovisat våra tankegångar inför läsaren. Ytterligare en aspekt är den sneda fördelningen mellan ungdomar 40

48 med respektive utan intellektuell funktionsnedsättning. Om en egen undersökning hade genomförts hade kanske också materialets fördelning sett annorlunda ut. En annan reflektion vi har haft är kring respondenterna biologiska respektive kognitiva ålder. I UNG 08-enkäten var majoriteten av respondenterna 15-åriga ungdomar i årskurs 9 medan respondenterna i Trippelt utsatt-enkäten bestod av ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning på gymnasiesärskolans nationella program. Ungdomarna med intellektuell funktionsnedsättning hade en biologisk ålder på år när enkäten fylldes i, där den kognitiva åldern var på 9-12 år. (Davidian m.fl. 2012:6) Exempelvis kan frågan om ungdomar får ha sex för sina föräldrar problematiseras. Dels utifrån ungdomens förståelse av att inte få ha sex, dels utifrån föräldrars benägenhet till att bedöma sitt barns situation utifrån dess kognitiva ålder snarare än dess biologiska ålder. Uppsatsen är kvantitativ då syftet har varit att undersöka ungdomars uppfattning av sitt sexuella handlingsutrymme utifrån olika bakgrundsfaktorer. Då vi både var intresserade av olika bakgrundsfaktorer och ville urskilja generella tendenser och mönster hade en kvalitativ metod enligt oss varit mindre lämplig eftersom det då skulle innebära väldigt många intervjuer något tidsramen för en kandidatuppsats inte erbjuder. Däremot vore det intressant att på djupet undersöka hur ungdomar med och utan intellektuell funktionsnedsättning upplever sitt sexuella handlingsutrymme med hjälp av kvalitativ metod. 6.4 Slutsats Det är framförallt tre resultat som studien framhåller. För det första kan det hos ungdomar med svenskfödda föräldrar, och föräldrar som enligt ungdomen har en låg grad av religiositet, urskiljas tydliga skillnader bland ungdomar, med respektive utan, intellektuell funktionsnedsättning när det kommer till frågan om den unge förväntas vänta med sex tills att han/hon gifter sig. I dessa grupper har ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning betydligt större begränsningar i sitt sexuella handlingsutrymme än gruppen utan. Resultaten indikerar att ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning inte i samma utsträckning har rätten till sitt egna sexualliv och att deras sexuella handlingsutrymme i stor utsträckning tycks styras av föräldrarna. För det andra uppger ungdomar utan intellektuell funktionsnedsättning att de i större utsträckning än ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning inte får gifta sig med vem de vill. Som vi nämnt i diskussionen kan detta resultat ses i ljuset av flera infallsvinklar, såsom vilseledande äktenskap hos unga med intellektuell funktionsnedsättning och allmänhetens föreställning om funktionshindrades primära och sekundär identitet. Slutligen visar resultatet att skillnaden i det sexuella handlingsutrymmet mellan ungdomar med respektive utan en intellektuell funktionsnedsättning är små när det kommer till ungdomar som har utlandsfödda föräldrar och som har föräldrar som enligt ungdomarna är mycket religiösa. Detta resultat tyder på att det är andra aspekter, så som föräldrarnas födelseland och religiositet, än själva funktionsnedsättningen som verkar påverka den unges uppfattning av det sexuella handlingsutrymmet. Hos ungdomar med utlandsfödda föräldrar 41

49 och föräldrar som enligt ungdomarna är mycket religiösa, tycks det snarare vara oskuldskravet som sätter prägeln för det sexuella handlingsutrymmet och inte föräldrarnas oro över att en mörkare sexualitet skulle utövas av ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Avslutningsvis kan vi konstatera att resultatet lämnar oss med många fortsatta funderingar kring ungdomars sexuella handlingsutrymme Implikationer för forskning och praktik Forskning om hur ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning uppfattar och upplever sin egen sexualitet är som vi tidigare belyst mycket begränsad. Det finns oerhört mycket kvar att studera och forska kring för att en helhetsbild av dessa ungdomars situation ska kunna tydliggöras. I vår studie studeras ungdomar med en lindrig intellektuell funktionsnedsättning som har en kognitiv ålder mellan 9-12 år. Detta innebär att även när dessa ungdomar når en biologisk ålder på 18 år och därmed blir myndiga, så har de inte samma möjligheter till en förståelse av vissa abstrakta företeelser som andra myndiga personer utan en intellektuell funktionsnedsättning har. Därför anser vi att det både vore intressant och angeläget att studera hur ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning förstår och upplever dels valet av sin framtida partner, dels ingåendet och betydelsen av äktenskapet. Ytterligare en angelägen fråga vore att forska kring hur ungdomar med en måttlig eller svår intellektuell funktionsnedsättning upplever sitt sexuella handlingsutrymme. Det sexuella handlingsutrymmet hos ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning lyser med sin frånvaro i forskarsamhället och kunskapen bland yrkessamma som möter målgruppen är mycket bristfällig. Ämnet verkar i vår mening fortfarande vara tabu och behovet att vilja skydda ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning verkar överskugga den unges egna behov och vilja. Genom att inte uppmärksamma det sexuella handlingsutrymmet hos ungdomar med en intellektuell funktionsnedsättning går vi inte bara miste om att se deras behov, vi går också miste om att se när de far illa. Även om mycket forskning återstår inom detta område så råder det inga tvivel om att dessa ungdomar fråntas både rätten till sin egen kropp och sin egen sexualitet. Vi hoppas att denna studie bidragit till att det sexuella handlingsutrymmet bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning i framtiden kommer att uppmärksammas både bland yrkesverksamma och i den fortsatta forskningen. 42

50 7. Litteraturlista Andersson, Åsa Inte samma lika: identifikationer hos tonårsflickor i en multietnisk stadsdel. Stockholm: Symposion. Barron, Karin. (red.) Genus och funktionshinder. Lund: Studentlitteratur AB. Bryman, Alan Samhällsvetenskapliga metoder. 1:5. uppl. Malmö: Liber AB. Davidian, Talin. Mohtadi, Chia. Hellberg, My och Bergström, Sevana Trippelt utsatthedersrelaterat förtryck och våld bland ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning. Uppsala: TRIS, Tjejers rätt i samhället. De Beauvoir, Simone Det andra könet. Stockholm: AWE/Geber. Djurfeldt, Göran. Larsson, Rolf och Stjärnhagen, Ola Statistisk verktygslåda: samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur AB. Eldén, Åsa Heder på liv och död: Våldsamma berättelser om rykten, oskuld och heder. Diss., Uppsala universitet. (Hämtad den 9 november 2013). Forsberg, Margareta Ungdomar och sexualitet- en forskningsöversikt år Stockholm: Statens folkhälsoinstitut. E-bok. 9hbf.se/PageFiles/3362/r200618Undomarochsex0605.pdf (Hämtad den 20 oktober 2013). Forsberg, Margareta Brunetter och blondiner- sex, relationer och tjejer i det mångkulturella Sverige. 1:1. uppl. Lund: Studentlitteratur AB. Frisell, Ann Kärlek utan sex går an, men inte sex utan kärlek- om gymnasieflickors tankar kring kärlek och sexualitet. Stockholm: Mångkulturellt centrum. Ghadimi, Mariet Om kravet på oskuld. En studie av flickor respektive pojkars förställningar. Socialvetenskaplig tidskrift 14/1: s Ghadimi, Mariet; doktorand vid institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet Katrineholm, föreläsning 26 september. Giddens, Anthony Intimitetens omvandling. Sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället. Nora: Nya Doxa. Hammarén, Nils Horor, players och de Andra. Killar och sexualitet i det nya Sverige. I Sexualitetens omvandlingar. Politisk lesbiskhet, unga kristna och machokulturer, Thomas Johansson & Philip Lalander (red.), s Göteborg: Daidalos. 43

51 Helmius, Gisela Sexualitet som individuellt och socialt fenomen. I Genus och funktionshinder, Karin Barron (red.), s Lund: Studentlitteratur AB. Herlitz, Claes och Forsberg, Margareta Sexual behavior and risk assessment in different age cohorts in the general population of Sweden. I Scandinavian Journal of public health 38, s (Hämtad den 1 november 2013). Högdin, Sara Lärandets villkor för pojkar och flickor med tvåkulturell bakgrund. Rapport i socialt arbete nr 120. Institutionen för socialt arbete. Stockholms universitet. Jakobsen, Dag Ingvar Förståelse, beskrivning och förklaring. Introduktion till samhällsvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Larsson, Anna-Stina och Holmbom, Agneta Vad är utvecklingsstörning? Uppsala: Infoteket om funktionshinder. aktablad-om-utvecklingsstorning/vad-ar-utvecklingsstorning/ (Hämtad den 15 december 2013). Länsstyrelsen i Stockholm län Riskbedömningar i ärenden med hedersrelaterat våld. Metodstöd för socialsekreterare som arbetar med barn och ungdomar. Göteborg: Intellecta DocuSys AB. Löfgren-Mårtensson, Lotta Får jag lov- om sexualitet i den nya generationen unga med utvecklingsstörning. Lund: Studentlitteratur AB. Löfgren-Mårtensson, Lotta Hip to be crip? : om cripteori, sexualitet och personer med intellektuell funktionsnedsättning. I Lambda Nordica 1-2, s =399#resultat (Hämtad den 20 oktober 2013) Minell, Marita Frihet och ansvar En undersökning om gymnasieungdomars upplevda frihet att själva bestämma. Allmänna tendenser med fördjupad analys kring utsatthet för kränkande behandling, hot och/eller våld, särskilt hedersrelaterat våld från nära anhöriga. Rapport socialstyrelsen. (Hämtad den 9 november 2013). Schlytter, Astrid. Ghadimi, Mariet. Högdin, Sara. Rexvid, Devin och Backlund, Åsa Oskuld och heder: en undersökning av flickor och pojkar som lever under hedersrelaterad kontroll i Stockholms stad - omfattning och karaktär. Stockholm: Stockholms stad. Schlytter, Astrid och Linell, Hanna Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext 44

52 - en studie av omhändertagna flickor. Forskningsrapport/ Forsknings- och utvecklingsenheten för socialtjänstens individ- och familjeomsorg i nordvästra Stockholm:2008:2. Stockholm: Forsknings- och utvecklingsenheten för socialtjänstens individ- och familjeomsorg i nordvästra Stockholm. (Hämtad den 10 november) Simon, William och Gagnon H. John Sexual scripts. I Society 22/1, s pdf?auth66= _cd9b d173f563af &ext=.pdf (Hämtad den 1 november) Skeggs, Beverly Att bli respektabel. Göteborg: Diadalos AB Sundell, Anders Läsarfråga: Slå ihop datamängder, korstabeller, t-test. (Hämtad den 2 december 2013). Sundell, Anders Guide: Logistisk regression. (Hämtad den 2 december 2013). Ungdomsstyrelsen Gift mot sin vilja. Stockholm: Ungdomsstyrelsen. Vetenskapsrådet Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (Hämtad den 2 november 2013). 45

53

54 Är du tjej kille Vilka bor du tillsammans med? Välj endast ett alternativ! Med båda mina föräldrar/vårdnadshavare Jag bor växelvis hos mamma och pappa Med mamma och hennes partner Med pappa och hans partner Endast med mamma Endast med pappa Bor på annat sätt, skriv hur: Var är du född? Sverige Annat land (skriv vilket): Var är din mamma född? Sverige Annat land (skriv vilket): Var är din pappa född? Sverige Annat land (skriv vilket): Vilken är din mammas högsta utbildning? Välj endast ett alternativ! Ingen Grundskola Gymnasium Högskola eller universitet Vilken är din pappas högsta utbildning? Välj endast ett alternativ! Ingen Grundskola Gymnasium Högskola eller universitet Vad gör din mamma? Om hon gör mer än en sak kan du välja flera alternativ! Arbetar med Studerar Arbetslös Arbetar inte utan är Vad gör din pappa? Om han gör mer än en sak kan du välja flera alternativ! Arbetar med Studerar Arbetslös Arbetar inte utan är Hur religiöst troende anser du att din mamma är? Välj endast ett alternativ! Inte alls Ganska lite Ganska mycket Mycket Hur religiöst troende anser du att din pappa är? Välj endast ett alternativ! Inte alls Ganska lite Ganska mycket Mycket Hur ofta går någon eller båda av dina föräldrar till kyrka, moské, synagoga, tempel eller annan religiös lokal? Välj endast ett alternativ! Inte alls Endast vid religiösa högtider 1-2 gånger i månaden Ungefär 1 gång i veckan Annat, ange Om dina föräldrar är religiöst troende vilken religion tillhör de? Om dina föräldrar har olika tro kan du välja flera alternativ! Buddism Judendom Hinduism Kristendom Islam Annat (skriv vad) 170

55 Tillåter dina föräldrar Dig att vara med på... Nej, aldrig Sällan Ofta Ja, alltid klassresa (med övernattning)? skolresa (över dagen t.ex. Gröna Lund)? skolfest? studiebesök? sex och samlevnadsundervisning? idrotten när tjejer och killar har gemensam lektion? idrotten när tjejer och killar inte har lektion ihop? simning när tjejer och killar badar tillsammans? simning när tjejer och killar badar var för sig? religionskunskap? musikundervisning? praktik? bild? biologi? läxläsningsgrupp efter skoltid (om det finns på din skola)? Är det något annat ämne/aktivitet i skolan du inte får vara med på för dina föräldrar? Om du inte tillåts/får vara med på något av ovanstående alternativ skulle du vilja vara med? Välj endast ett alternativ! Nej, aldrig Sällan Ofta Ja, alltid Accepterar dina lärare att du inte får vara med på ovanstående alternativ? Välj endast ett alternativ! Nej, aldrig Sällan Ofta Ja, alltid Vilken tid måste Du oftast vara hemma senast på vardagar? Välj endast ett alternativ! Direkt efter skolan Mellan 17:00 18:00 Mellan 18:00 20:00 Mellan 20:00 22:00 Mellan 22:00 24:00 Senare än 24:00 Har inga tider alls Vilken tid måste Du oftast vara hemma senast på helger? Välj endast ett alternativ! Får inte gå ut på helger Mellan 17:00 18:00 Mellan 18:00 20:00 Mellan 20:00 22:00 Instämmer inte alls Mellan 22:00 24:00 Mellan 24:00 03:00 Har inga tider alls Instämmer inte Instämmer Instämmer absolut I min familj förväntas det av mig att jag väntar med sex tills jag gifter mig. 171

56 Vad får du göra för dina föräldrar/andra vuxna som du bor tillsammans med? Välj endast ett alternativ efter varje fråga! Nej, aldrig Ibland Ofta Ja, alltid Får du vara ute lika sent som de flesta av dina klasskompisar? Får du gå till fritidsgården? Får du vara ute i området där du bor efter skoltid? Får du gå på disco? Får du gå på tjejmiddag/killmiddag? Får du använda Internet hemma för att chatta med vänner? Får du gå på bio med kompisar? Får du titta på tv-program och film som du själv väljer? Får du gå på stan med kompisar? Får du vara med i en idrottsförening (t.ex. spela fotboll, basket,innebandy med mera)? Får du träna annat (t.ex. dans, kampsporter, gymnastik, friidrott)? Vilka får du umgås med för dina föräldrar på fritiden? Välj endast ett alternativ efter varje fråga! Nej, aldrig Ibland Ofta Ja, alltid Får du umgås med tjejkompisar på fritiden? Får du ha tjejkompisar hemma hos dig? Får du gå hem till tjejkompisar? Får tjejkompisar sova över hos dig? Får du sova över hos tjejkompisar? Får du umgås med killkompisar på fritiden? Får du ha killkompisar hemma hos dig? Får du gå hem till killkompisar? Får killkompisar sova över hos dig? Får du sova över hos killkompisar? Får du vara tillsammans med någon av motsatt kön som du själv för dina föräldrar (heterosexuellt förhållande)? Välj endast ett alternativ! Nej, det är inte okej för mina föräldrar att jag har en pojk-/flickvän av motsatt kön. Ja, endast om jag förlovar mig eller planerar att gifta mig med min partner. Ja, men bara om jag sköter det diskret så att det inte orsaker skvaller och ryktesspridning. Ja, mina föräldrar har inget emot om jag har en pojk-/flickvän som är i ungefär samma ålder. Får du vara tillsammans med någon av samma kön som du själv för dina föräldrar (homosexuellt förhållande)? Välj endast ett alternativ! Nej, det är inte okej för mina föräldrar att jag har en pojk-/flickvän av samma kön. Ja, endast om jag förlovar mig eller planerar att gifta mig med min partner. Ja, men bara om jag sköter det diskret så att det inte orsaker skvaller och ryktesspridning. Ja, mina föräldrar har inget emot om jag har en pojk-/flickvän som är i ungefär samma ålder. 172

57 Får du gifta dig/bli sambo med vem du vill i framtiden? Välj endast ett alternativ! Nej, jag får inte gifta mig/bli sambo med vem jag vill. Ja, jag får gifta mig/bli sambo med vem jag vill. Ja, men endast om personen har samma bakgrund som min familj, när det gäller exempelvis religion eller etnisk bakgrund. Vem väljer din framtida partner (den du ska gifta dig med/leva tillsammans med som vuxen)? Välj endast ett alternativ! Du själv Du själv men dina föräldrar måste först acceptera personen. Dina föräldrar väljer en partner men du får säga vad du tycker om personen. Det blir mest dina föräldrar som väljer åt dig eftersom de vet vad som är bäst för dig. Endast dina föräldrar, du själv har inte mycket att säga till om. Har det hänt att någon familjemedlem eller annan släkting gjort något av följande mot dig under högstadietiden. Välj endast ett alternativ efter varje fråga! Nej, aldrig Ja, 1 gång Ja, 2-3 gånger Ja, fler än 3 gånger Förbjudit dig att umgås med en jämnårig person som du är/varit kär i? Hållit dig utanför familjegemenskapen? Ignorerat dig och låtsats som att du inte finns (t.ex. inte pratat med dig under en eller flera dagar)? Kollat din mobil, e-post, dagbok, din väska eller ditt rum mot din vilja? Sagt att de skäms över dig? Hotat med att slå dig? Nej, aldrig Ja, 1 gång Ja, 2-3 gånger Ja, fler än 3 gånger Sparkat eller slagit dig? Dragit dig i håret, nypt dig eller spottad på dig? Kallat dig för kränkande saker som t.ex. idiot, värdelös, hora, bög? Hotat med att kasta ut dig hemifrån? Har du blivit utkastad hemifrån och inte återvänt på minst 24 timmar? Har någon stängt in dig eller låst in dig mot din vilja i minst 24 timmar? Hotat med att skicka iväg dig hemifrån (t.ex. skicka dig till andra släktingar som bor i annan stad eller land)? Skickat iväg dig hemifrån? Kontrollerat dig genom att skicka syskon efter dig eller ringt din mobil hela tiden? Om Du har svarat ja på någon av frågorna i ovanstående frågor, i så fall av vem/vilka? OBS! Du kan kryssa för ett eller flera alternativ. Av mamma Av pappa Av styvmamma Av styvpappa Av syster eller styvsyster Av bror eller styvbror Av annan kvinnlig släkting Av annan manlig släkting Av annan vuxen som du bor med 173

58 Vilka orsaker tror du främst ligger bakom det som någon gjort mot dig? (Se fråga ). OBS! Du kan kryssa för ett eller flera alternativ. För att hindra mig från att göra något som inte är bra för mig. För att jag burit mig illa åt. För att det går emot min familjs normer och traditioner. För att straffa mig. För att de vuxna i min familj låter sina problem gå ut över mig. För att de vill kontrollera mig. För att det går emot min familjs religion. För att de tycker att jag kan få dåligt rykte. För att de inte accepterar min sexuella läggning gillar någon som har samma kön som du själv). Annan orsak (t.ex. om du TACK FÖR ATT DU TOG DIG TID ATT FYLLA I ENKÄTEN! 174

59 1. Är du Tjej Kille 2. Vem bor du tillsammans med? Mamma och pappa Bara mamma Bara pappa Jag bor inte hemma 1

60 3. Var är du född? Sverige Annat land Skriv vilket land du är född i Var är din mamma född? Sverige Annat land Skriv vilket land din mamma är född i Var är din pappa född? Sverige Annat land Skriv vilket land din pappa är född i

61 6. Arbetar din mamma? Ja Nej Skriv vad din mamma arbetar med Arbetar din pappa? Ja Nej Skriv vad din pappa arbetar med Vilken religion har din familj? Kristendom Islam Judendom Ingen religion 3

62 9. Tror din mamma eller pappa på Gud? Lite Ganska mycket Mycket Ja 10. Får du ha sex för dina föräldrar? Nej 4

63 11. Tycker din mamma eller pappa att du måste gifta dig? Ja Nej 12. Får du vara tillsammans med någon? Ja Nej 13. Har du flickvän eller pojkvän? Ja Nej 5

64 14. Har dina föräldrar sagt till dig att du inte får ha flickvän eller pojkvän? Ja Nej 15. Har din mamma eller pappa slagit dig? Ja Nej 6

65 16. Har din mamma eller pappa spottat på dig? Ja Nej 17. Är du rädd för att din mamma eller pappa ska bli arg på dig om du pussar någon? Ja Nej 7

66 18. Bestämmer din mamma eller pappa vem du ska gifta dig med? Ja Nej 19. Är du rädd för att din mamma eller pappa ska bli arg på dig om du har sex med någon? Ja Nej 8

67 20. Har din mamma eller pappa kallat dig för idiot, hora, bög? Ja Nej 21. Får du gå på bio med kompisar för dina föräldrar? Ja Nej 22. Får du gå och fika med kompisar för dina föräldrar? Ja Nej 9

68 23. Får du gå på fest med kompisar för dina föräldrar? Ja Nej 24. Får du gå på disco med kompisar för dina föräldrar? Ja Nej 10

69 25. Är du gift? Ja Nej 26. Får du vara med på gymnastiken i skolan för dina föräldrar? Ja Nej 27. Får du vara med på simningen i skolan för dina föräldrar? Ja Nej 11

70 28. Har din mamma eller pappa låst in dig fast du inte ville? Ja Nej 29. Brukar din mamma eller pappa kolla din mobil, väska, e-post eller ditt rum Ja fast du inte vill? Nej 12

71 30. Har din mamma eller pappa hotat att kasta ut dig hemifrån? Ja Nej 31. Får du fråga chans på någon för dina föräldrar? Ja Nej 32. Är du tillsammans med någon med? Ja Nej 13

72 33. Hur tycker du att du mår för det mesta? Bra Dåligt 14

73 34. Hur känner du dig för det mesta? Glad Ledsen Rädd Orolig Blyg Ensam 15

74 35. Var frågorna du svarat på svåra att förstå? Ja Nej TACK FÖR ATT DU SVARADE PÅ FRÅGORNA! HÄLSNINGAR TALIN OCH MARIET SOM JOBBAR PÅ TRIS 16