Ni ska skapa ett recept och laga det nästa gång. Bedömning av bästa recept görs av domare som ni valt.

Transkript

1 Hem och konsumentkunskap VT- 18 åk 9 Vecka Innehåll Teori Praktik 2. Livsmedelskunskap För att bli en bra kock måste du ha koll på de livsmedel du Livsmedelskunskap jobbar med 3. Livsmedelskunskap 4. Redovisning Livsmedel Redovisning om vi hinner rulltårta 5. Medvetna val. Gäster kommer på lunch Hur gör jag en bra utvärdering? Planering av lunchen som sker Lek.? Beroende på när gäster kan komma. Troligen lek 7 6. Arbete med lunchen Kom ihåg att ni kanske måste prata med andra lärare om tid för lunch inte stämmer för HKK- tiden Prisberäkna, kostproblematik, inbjudan mm. Medvetna val Inköpslista skrivs, prisberäkna, kostproblematik, inbjudan mm. 7. Arbete med lunch Laga/baka det som ska bjudas på nästa gång. 8. Våra små gäster kommer 9. Utvärdering av lunchen. Utvärdering. Kostproblematik 10. Sportlov 11. Arbete med Kostproblematik 12. Laga mat (vilka metoder används) Förberedelse inför matlagningsprov. Du kommer få välja på 2 recept Inköpslista skrivs på vad du och din arbetskamrat fått tilldelat att fokusera på. Redovisning av kostproblem Laga den maträtt ni fått er tilldelad, sedan gör vi en buffé. Dagens måltid ska Vi tillagar och förbättrar Spagetti och utvärderas köttfärssås/vegsås 13. Påsktraditioner Rulltårtsbakelser Fredagsgruppen ej lektion( långfredag) 14. Påsklov 15. Genomgång inför matlagningsprov nästa vecka Paj? 16. ½ gruppen matlagningsprov ½ gruppen kamratbedömer 17. ½ gruppen matlagningsprov ½ gruppen kamratbedömer 18. Utvärdering av kamratbedömning Ni kommer att få ett arbetsblad inför kockduellen. Ni ska skapa ett recept och laga det nästa gång. Bedömning av bästa recept görs av domare som ni valt. ½ gruppen matlagningsprov ½ gruppen kamratbedömer ½ gruppen matlagningsprov ½ gruppen kamratbedömer Kreativa kockar 19. Provlaga ert recept 20. Kockduellen Laga måltiden 21. Reklam?

2 Tank på att träna hemma. Laga mat med för och efterarbete Tvätta, stryka, städa osv. Du får då upp tempot och får mer flyt i och med att säkerheten kommer. Övning ger färdighet. Li-Li Åk 9 Hem- och konsumentkunskap 1. Eleven kan planera och tillaga måltider och genomföra andra uppgifter som förekommer i ett hem, och gör det med viss anpassning till aktivitetens krav. 2. I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. 3. Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. 4. Eleven kan också ge enkla omdömen om arbetsprocessen och resultatet. 5. Därutöver kan eleven föra enkla och till viss delunderbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. 6. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enkla resonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. 7. Eleven kan beskriva och föraenkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. 8. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. 2

3 Lektionspassen i Hem- och konsumentkunskap Vt- 18 Hem- och konsumentkunskap varannan vecka 100 min Vecka 2 Livsmedelskunskap Livsmedelskunskap LPP Syfte: I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Genom undervisningen ska eleverna få möjlighet att utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Kunskapskravet E: I arbetet kan eleven använda metoder, livsmedel och utrustning på ett säkert och i huvudsak fungerande sätt. Vecka 3 Fortsättning livsmedelskunskap Vecka 4 Redovisning livsmedelskunskap Vecka 5 Lunch Storyline Gäster kommer på lunch. Syfte: utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse och handling samverkar ska eleverna ges möjlighet att utveckla ett kunnande som rör mat och måltider. Undervisningen ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin initiativförmåga och kreativitet vid matlagning, skapande av måltider och andra uppgifter i hemmet. Utveckla medvetenhet om vilka konsekvenser valen i hushållet får för hälsa, välbefinnande och gemensamma resurser. Centralt innehåll: planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. Ni arbetar i gruppen med den LPP ni fått samt era tidigare förvärvade kunskaper Vecka 6 Arbetet går vidare med lunch för våra små gäster Vecka 7 Arbetet går vidare med lunch för våra små gäster. Laga/baka det som ska bjudas på nästa gång. Kom ihåg att ni måste har pratat med lärare om HKK- tiden inte fungerar för lunchen. Vecka 8 Våra gäster kommer om inget oförutsett inträffar. 3

4 Vecka 9 Utvärdering av lunchen. Och start på Kostproblematik dessa frågor ska du kunna redovisa efter denna kurs. Du och din kamrat kommer att få dra ett problem. Ni ska tillsammans söka efter fakta och som en sista uppgift innan ni lämnar lokalen ska inköpslista lämnas in på det ni ska laga/baka som passar till det problem ni drog. Syfte: planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet Centrala innehållet: Individuella behov av energi och näring, till exempel vid idrottande, samt hur måltider kan komponeras efter olika behov. Hur man kan arrangera måltider och måltidens betydelse för gemenskap och välbefinnande. Kunskapskrav E: Därutöver kan eleven föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur varierade och balanserade måltider kan sättas samman och anpassas till individuella behov. Vecka 10 Vecka 11 Avslut kostproblematik. Ni redovisar och tillagar efter det problem ni dragit. Gemensam buffé dukas upp. Vecka 12 Matlagningsprov med kamratbedömning. Syfte: planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang, hantera och lösa praktiska situationer i hemmet, och värdera val och handlingar i hemmet och som konsument samt utifrån perspektivet hållbar utveckling. Du väljer 1 av följande recept Köttfärspaj, Fisksoppa med bröd och Korv i ugn med potatismos. Du lämnar in en inköpslista på det du behöver. Lämna in listan så kommer du att få tillaga måltiden V. 16/17. Du bedöms efter: Planering ( du har 90 min),dina kunskaper om olika matlagningsmetoder, ansvar samt att: Du ska visa hur du resonerar om olika livsmedelsval som du gör gällande hälsa, ekonomi och miljö. Detta gör du genom att ordentligt läsa igenom receptet och göra det så bra som möjligt efter H.E.M Vecka 13 Påsk traditioner. Vi använder kemiska jäsmedel idag och gör rulltårtsbakelser Beställningslistor inför matlagningsprovet måste in. Fredagsgruppen ingen lektion 4

5 Vecka 14 Påsklov Vecka 15 Genomgång inför matlagningsprovet. Vi tillagar paj? Vecka 16 ½ gruppen matlagningsprov ½ gruppen kamratbedömer. Kom ihåg att du som tillagar maten även ska utvärdera ditt arbete och resultatet. Utvärderingsmall Vecka 17 Samma som V.16 Vecka 18 Avslut matlagningsprov. Utvärderingar och kamratbedömningar lämnas in. Planera inför kockduellen Ni ska skapa ett recept och laga det nästa gång. Bedömning av bästa recept görs av domare som ni valt. Gör ett receptet skriv slutgiltig inköpslista. OBS!!Kom ihåg att även välja domare. Vecka 19 Provlaga ert recept Praktik: Laga ert recept. Vecka 20 Kockduellen Tävling Vecka 20 Reklam? Ordlista A la carte - enligt matsedeln Al dente - mat med tuggmotstånd Ansa - putsa, rengöra Anrörning = hett vatten slås över t ex rågmjöl och får svalna Avbakning - grädda i ugnen Blanchera - koka snabbt i lättsaltat vatten Bryna - rosta, fräsa, brunsteka Finhacka - dela ett livsmedel i små bitar/dela Fingervarmt - känns varken varmt eller kallt, 37 grader Fritera - koka på hög värme i olja Fräsa - koka ett livsmedel i fett utan att det får färg Förvälla - koka ett livsmedel för att få ur vätska, därefter kan de frysas Garnera - dekorera maten (göra den vacker) Gratinera - Hastigt ge en maträtt färg i ugnen Grava - gnida in fisk eller kött med salt och socker och ställa i kylskåp ett par dagar 5

6 Griljera - panera och därefter steka i ugn så att det får färg Grilla - steka utan fett i grillugn, grillpanna eller på ett galler över en glöd Grovhacka - dela ett livsmedel i stora bitar/delar Karamellisera - smälta socker tills det blir guldbrunt och flytande Marinad - en blandning av kryddor, vätska Marinera - lägga ett livsmedel i en marinad för att smaksätta Nagga - göra hål i degen tex med en gaffel. Panera - doppa i ströbröd, mjöla Passera - pressa genom sil, mosa Puré - tjockflytande soppa, lättare mos Putsa - ta bort fett som är oönskat (fett hinnor, senor etc.) Reda - göra en vätska tjockare (ex, en sås) med stärkelse Reducera - koka en vätska så att den minskar och får mer smak Rimma - salta lätt, rimsalta Riva - riva livsmedlet mot ett rivjärn Rundriva = spänna degen och forma till runda bullar Sikta - skaka något finmalet genom en sil (tar bort eventuella klumpar) Sjuda - småkoka, puttra Sky - köttsaft från stekning Skålla - Lägga livsmedel i kokande vatten en kort stund. På så sätt kan du ta bort skalet enkelt. Ex. mandlar. Smaka av - prova om det man tillagat på något sätt behöver förändras Smaksätta - ge maten smak med något livsmedel eller krydda. Smörja - gnida in ytan på en form med fett så att maten inte fastnar Stekning - livsmedel på en het yta, ex. stekpanna Strimla - göra avlånga smala bitar Strö - häll på över maten Toppa - ha överst på maträtten Tranchera - skära upp kött/fågel Tärna - skära i små kuber Att skriva utvärdering. Hur man kan göra en reflektion i flera led: Vi har lagat till pannbiff och kokat potatis samt haft morötter som tillbehör. Enkla motiveringar: (enstaka led) (E)Detta ska man tänka på så att pannbiffarna ska får ett lyckat resultat samt bra näring, bra för hälsan samt spara tid. Lägg ner potatisen i kokande vatten sätt på locket. Sänk plattan till 4, där biffarna ska stekas annars blir maten bränd. Riv morötter till ger fibrer. Utvecklade motiveringar har emellanåt motiveringar som sker i flera led. (C)Detta ska man tänka på så att pannbiffarna ska får ett lyckat resultat samt bra näring, bra för hälsan samt spara tid. Lägg ner potatisen i kokande vatten lägg på locket, då behåller du c- vitaminen i potatisen bättre. Lägg i biffarna när smöret är gyllenbrunt med spisen på läge 5 av 6, 6

7 annars kokar biffarna istället för bli stekta. Sänk sedan till läge 3-4 för att inte bränna köttet. Morötter ger fibrer och bra vitaminer. Välutvecklade motiveringar är att de i huvudsak innehåller motiveringar i flera led. (A)Detta ska man tänka på så att pannbiffarna ska får ett lyckat resultat samt bra näring, bra för hälsan samt spara tid. Lägg ner potatisen i kokande vatten lägg på locket, genom detta så behåller man så mycket av den vattenlösliga c-vitaminhalten som annars försvinner med vattenångan. Skala helst inte potatisen det är bra för att behålla vitaminer och mineraler. Se till att vattnet endast täcker potatisen det är bra för behållning av vitaminer och mineraler. Lägg i biffarna när smöret är gyllenbrunt med spisen på läge 5 av 6 annars kokar biffarna istället för att bli stekta. Sänk sedan till läge 3-4 av 6 för att inte bränna köttet. Stek inte köttet så att det blir svart forskning visar att hårdstekt mat kan ge cancer. Kött som steks för mörkt blir torrt och hårt. Det går åt mer ström om man steker på för hög värme, vilket kostar mer pengar. Morötter som är råa ger bra med fibrer och vitaminer som gör att man är mätt längre på grund av att det är långsamma kolhydrater. 7