En bild säger mer än tusen ord. More than a thousand words

Transkript

1 Linköpings universitet Carl Malmsten Furniture Studies, Campus Lidingö Kandidatuppsats 16 hp Möbeldesign Vårtterminen 2016 LIU-IEI-TEK-G--16/ SE En bild säger mer än tusen ord - En undersökning av bildens roll i berättandet av en designprocess More than a thousand words - The importance of illustration in a design process Åsa Persson Handledare: Leó Jóhannsson Examinator: Kersti Sandin Bülow Linköpings universitet SE Linköping, Sverige ,

2 En bild säger mer än tusen ord - En undersökning av bildens roll i berättandet av en designprocess Åsa Persson Examensarbete i möbeldesign Carl Malmsten Furniture Studies Linköpings Universitet Juni 2016

3 Sammanfattning I mitt examensarbete vill jag ta reda på hur en designprocess kan dokumenteras med hjälp av tecknade bilder och vilken betydelse bilden har för berättandet av en kreativ process. Jag kommer undersöka min designprocess och utifrån den göra en fysisk handbok för åskådaren. I boken vill jag på ett tydligt och enkelt sätt förklara designprocessens olika steg med hjälp av illustrerade teckningar. Jag har kommit fram till slutsatsen att den kreativa processen är en komplex metod och är därför enklare att förklara med bilder än med ord. Skissen som verktyg är en typ av ett universellt språk som alla kan förstå, därav dess betydelse som beskrivande av processen. Abstract Illustrations and drawing has always been close to my heart. Ever since I was little the drawing has been a big part of my everyday, it started with small figures and developed to be everything from fashion illustrations to educational material for presentations. In my degree project I want to find out how a design process can be documented with the help of sketched pictures and what significance the image has for the story of the creative process. I will explore my design process and based on these observations make a handbook for the spectator. In this book i want to explain the process gradually in a clear and simple way with the help of illustrated drawings. I have come to the conclusion that the creative process is a complex method and is therefore simpler to explain with pictures than with words. The sketch as a tool is a kind of universal language that everyone can read, thereof its importance as a narration of the process.

4 Förord Illustrationer och tecknande har alltid legat nära till hands för mig. Ända sedan jag var liten har tecknandet haft en stor del i min vardag, det började med huvudfotingar och utvecklades till att bli allt ifrån modeillustrationer till pedagogiskt presentationsmaterial. Då jag talar med människor jag möter om min utbildning och mitt kommande yrke har jag ofta svårt att beskriva det jag gör på ett sätt som gör att de förstår. Ofta handlar det om att det finns en förutbestämd tanke om att vi i det kreativa yrket får produktidéer då vi får en beställning utan någon vidare ansträngning. Så är det inte, speciellt inte för mig. Därför bestämde jag mig för att undersöka vad som krävs för att berätta om en designprocess på ett begripligt och medryckande sätt. Det finns några personer som jag särskilt vill tacka för stöd genom detta examensarbete. Leo Johannsson som fungerat som min handledare under hela projektet. Vid stunder då arbetet stannade upp på grund av att inspirationen var som bortsblåst kunde jag få inspiration av Leo som gav tips och råd på hur jag kunde fortsätta. Jag är glad och tacksam att jag fick ha honom som min handledare. Molly Bartling som varit min externa handledare genom den tecknande delen av projektet. Molly gav mig ett nytt sätt att se på pennan som verktyg och dess förmåga att göra underverk. Tack vare att vi fick kontakt har jag utvecklat mitt tecknande oerhört och boken hade inte blivit så bra om det inte vore för henne. Johan Knutsson och Kersti Sandin Bülow som ställt upp och varit delaktiga då jag behövt dem som mest. Johan med sin expertis och förmåga att skriva rapporter och Kersti med sina smarta lösningar och idéer om designprocessen. Min sambo Johan som fick mig att jämföra designprocessen med att skriva ett musikstycke och på så sätt hjälpte mig att förebygga den värsta stressen i projektet. Min vän Siri som gladeligen gett mig idéer till bokens texter och layout. Tack!

5 Innehåll 1.0 Inledning Problemidentifiering Syfte Mål Struktur Metod & källor Frågeställning Teoretisk bakgrund En designprocess & metod Min designprocess Planering Designprocessens olika steg Mitt formspråk Formulering av designbrief Konceptformulering Brainstorming & omvärldsspaning Vad är egentligen ett moodboard? Skissarbete Modell- och prototypbygge Produktens utformning Handledarmöten - designprocessen Tecknandet som dokumentation Dokumentation av en produkt Bokens målgrupp Att trycka en bok Handledarmöten - tecknandet av boken Resultat Produkten Boken Utställningen Reflektion Referenser Tryckta källor Elektroniska källor Övriga källor Bildförteckning Bilagor... 46

6 1.0 Inledning 1.1 Problemidentifiering I kreativa arbetssituationer finns en förståelse för hur mycket en produkt kostar och varför, detta tack vare att designern redovisar sitt arbete i olika stadier för att få beställaren med på spåret. Privatpersoner däremot har svårare att förstå värdet i en produkt och kräver ofta ett lägre pris då de inte har kunskap om vad kvalitet på en designad produkt innebär. Att vara formgivare idag innebär att man behöver armbåga sig fram för att synas, att ta betalt är nästan ännu svårare då många kunder inte förstår prissättningen på en formgiven produkt. Jag vill utifrån detta arbete skapa ett slags handbok där jag med hjälp av beskrivande handtecknade illustrationer berättar om hela processen. Med hjälp av boken vill jag förmedla en produkts värde genom att ge åskådaren en inblick i hur produkten blivit till. 1.2 Syfte Att få användaren att förstå arbetet bakom en designad produkt genom att teckna processens steg i beskrivande illustrationer. 1.3 Mål Målet är att utveckla ett pedagogiskt verktyg som inte bara jag utan även andra kan ha nytta av. Verktyget som i detta fall är en bok ska kunna hjälpa människor att ta sig fram i en kreativ process och utifrån boken skapa sitt eget sätt att jobba. 1.4 Struktur Jag bestämde mig tidigt för att jag skulle avgränsa arbetet till att ta fram en produkt och en första upplaga av en bok. Rapporten delas in i fem delar; inledning, designprocessen, dokumentation av processen, resultat och reflektion, detta för att tydligt förmedla hur upplägget sett ut under arbetets gång. 1

7 1.5 Metod & källor Metoden för att uppnå mitt mål har varit att på tydligaste och enklaste sätt förklara en designprocess med illustrerande teckningar. Jag har till viss del utgått från mina egna erfarenheter och kunskaper om designprocessen men framförallt har jag utgått från den process jag använt mig av i framtagningen av en specifik produkt för detta examensarbete. Produkten och arbetet med denna är min metod. Under designprojektet har jag fått handledning av Leo Johannsson, lektor på designprogrammet vid Carl Malmsten Furniture Studies. Leo har funnits som stöd under designarbetet och gett mig feedback då jag levererat det jag ska enligt tidsplanen. Modeillustratören Molly Bartling arbetar som illustratör på H&M s huvudkontor i Stockholm och har fungerat som min externa handledare. Molly har varit mitt bollplank angående den tecknande delen då det är hennes expertis och dagliga arbete, möten har bokats in där hon gett mig feedback på mitt arbete med bokens bilder. 1.6 Frågeställning. Hur kan en designprocess dokumenteras i bild och vilken betydelse har bilden för berättandet av en kreativ process?. Jag har under arbetsprocessen fört dagbok där anteckningarna beskriver mina arbetsdagar samt misstag och lärdomar jag stött på under vägen. 2

8 1.7 Teoretisk bakgrund Jag kan se likheter mellan mitt examensarbete och en text som Leif Burman, snickerimästare på Carl Malmsten Furniture Studies, skrev i boken När mästaren tar ett steg tillbaka (2014). I texten använder han sig av ordspråket en bild säger mer än tusen ord och förklarar hur hur skissen som verktyg har underlättat i många lärandesituationer på skolan. Att skissa tekniska lösningar på ett papper istället för att endast muntligt diskutera det har visat sig fungera bra som kommunikationsmedel, speciellt på kreativa utbildningar som på Malmstens. Detta som Burman beskrev i sin text var precis det jag ville åt i mitt projekt, att kommunicera mina tankar genom att teckna dem. Då de kreativa tankarna ofta är många och komplexa skulle det underlätta enormt att få dem förklarade med hjälp av en beskrivande bild. Skissen har varit ett viktigt verktyg för att förbereda och förstå något som kan vara svårt att beskriva med ord för någon annan, men också för att själv förstå hur saker och ting kan hänga ihop. (Leif Burman, När mästaren tar ett steg tillbaka, 2014, sid 24) Burman förklarar hur han istället för att använda text har upptäckt att skisser som förmedlar något i många fall har en lugnande effekt på människor då det är ett bra sätt för att enkelt och snabbt ta till sig informationen. I den sista delen av texten sammanfattar Burman sina tankar om att skissen i kombination med ett skrivet material kan hjälpa studenter att öppna sig och enklare kunna beskriva sina idéer. 3

9 2.0 En designprocess & metod 2.1 Designprocessen En designprocess brukar bestå av designbrief, konceptformulering, brainstorming och omvärldsanalys, moodboards, skissarbete, modell- och prototypbygge (se sid. 6). En designprocess kan också se annorlunda ut beroende på många olika faktorer. Alla designprocesser passar inte alla uppdrag, kunder eller formgivare. Att formge en produkt från början till slut är och har, enligt mig, alltid varit svårt då det finns en outtalad press på att det kreativa flödet ständigt måste kännas närvarande. Precis som i mina tidigare projekt var denna process lite svårstartad. Jag hade bestämt mig för att jag i min designprocess skulle skriva en egen designbrief, göra sökningar på inspiration och till sist formulera en produkt passande för projektet. Efter att jag tagit mig en vecka till att planera arbetet var det dags att börja med omvärldsspaning, brainstorming och konceptformulering. Då koncepten var klara och formulerade var det dags att ta mig an formgivningen av en produkt, former och funktioner skulle nu plockas upp från mitt förarbete. 4

10 2.1.1 Planering För att starta upp hela projektet krävdes att jag gjorde en etappindelning av de tio veckor som arbetet skulle sträcka sig över. Jag insåg snabbt att jag med mitt arbetssätt inte fick ut så mycket av att planera exakt vilken del som skulle göras när, dock underlättade indelningen av uppgifter för att strukturera upp arbetet. Till en början arbetade jag snabbt och enligt planen men ju längre in jag kom i arbetet med rapport, illustrerande av boken och produkten ville jag arbeta parallellt med den av de tre delar som kändes mest nödvändigt för stunden. Det schema jag planerat följdes till stor del ordningsamt även om jag ibland tillät mig själv att kasta runt ordningen i veckorna utefter mitt eget tempo och behov. Ett detaljerat schema och en övergripande etappindelning gjordes, den mer övergripande delen var på ett sätt enklare att följa och gav mig större frihet i mitt arbete. Det detaljerade schemat finns tillgängligt som en bilaga till rapporten, till höger på sidan syns min etappindelning. V.9 V.11 V.13 V.15 V.17 V.19. Planering=Klar!. Påbörjat reesearch av källor, illustratörer. Kolla mina egna arbeten genom dessa 3 år (+ processens längd? viktiga tankar och reflektioner?). Skissetapp 2 (2-3 produktskisser/ koncept). Välj + välj bort, skissa mer vid behov, (färdig i veckans slut). Fråga ev hantverkare om hjälp inför tillverkning. Färdigställ form av produkt. Förbered för produktion: ritningsunderlag+ köp in material. Etapp illu 2 (teckna rent med svart penna på ljusbord - scanna). Välj och välj bort - viktiga detaljer. Illustrationer klara. Börja på bokens layout (indesign) - och gör klart. Förbered för tryck på vitt grafiska / TGM. Skicka på testtryck. Tillverkning av produkt (KLART) Ritning + material finns. Skriv det sista på rapport (med utrymme för att ändra) TIDSETAPPER. exjobb. Uppstart=omvärldsspaning (på mitt eget+andras arbete). Skissetapp 1 (koncept x3 utifrån designbrief). Börja spåna på produkters funktion inför skissetapp koncept med 1 produkt. Fundera ett extra varv.. Skissetapp 3 (proportioner, 3D-modellera) testa välj + välj bort.. Designprocess klar. Analysera & undersök processen gå igenom dagbok + skisser. Etapp illu 1 (skissa betydande steg i processen, fulskissa idéer). Ring tryckeri om format & pris. Skisser in i datorn - PS. Gör moodboard med illustrationer & färgskalor. Färglägg enligt plan. Skicka bok på tryck. Påbörja bygge av produkt, ev med hjälp av snickare. V.10 V.12 V.14 V.16 V.18 Åsa Persson 2016 V.21. Förbered för Pitch (5-15 min). Förbered för framläggning. Förbered för opponering. Rapport in 17/5!!. VÅRUTSTÄLLNING 18/5. Öva inför framläggning & opponering. Framläggning V.20 V.22 5 Fig. 1 Tidsetapper.

11 2.1.2 Designprocessens olika steg Under planeringen av designarbetet blev jag tilldelad en lista av min handledare som han själv skrivit med en del av de olika designverktyg som går att använda i en process. Jag bestämde mig för att i min process använda mig av de verktyg jag personligen kände mig mest bekväm med, dessa formulerade jag sedan om för att på bästa sätt få dem att passa in i mitt arbete.de inringade rubrikerna står för verktygen jag valde att använda mig av i processen som jag nu skulle ta mig igenom. Skisstekniken Med papper och penna / modellbygge i olika material och skalor. Omvärldsanalys Vad händer i världen, vart är saker och ting på väg, varför? Varumärkesanalys Vad görs? Vad saknas? Vad skulle jag kunna bidra med? Bakgrund skrivs och övergripande mål. Ramar sätts för när arbetet ska vara klart. Bestäm vem som har intresse av projektet och vilka krav / förväntningar de har. Projektplan & etappindelning Fastställ projektuppgiften samt definiera uppgiften verbalt och visuellt. Indelningen kan delas upp i insamlingsarbete, kritisk granskning av problemformulering, användarbehov, ta fram tekniska och gestaltningsmässiga principer. Generera idéer, utvärdera samt välj och motivera val. Användarbehov Fokusgrupp, intervjuer, strukturera upp prioriteringar. Idésökningsmetoder Brainstorming, bryta ner förutbestämda lösningar, bygga på spontana associationer. Material Immateriella värden, konstruktioner och tekniker Funktionsanalys Definiera ett behov och utefter det en funktion. Huvudfunktion & bifunktion Till exempel kombinationer av en eller flera funktioner. SWOTanalys Idéinventering. Uppdragsanalys Varför görs detta? Vad ska göras? Hur ska det göras och för vilka? 6

12 Jag föredrog alltså att använda ett fåtal av verktygen i min kreativa process. Efter tre år av studier på Carl Malmsten Furniture Studies har jag upplevt att vissa av dem fungerade bättre än andra, åtminstone för mig. Nedan redogör jag för vilka verktyg jag föredrar att använda i mitt arbete. Skisstekniken var ett verktyg passande för mig som föredrar att ta fram idéer på ett kreativt sätt. Med detta verktyg kunde jag arbeta utan att känna mig låst då det för mig var enklare att beskriva hur jag tänkte med hjälp av bilder än i ord. Att göra en omvärldsanalys genom att söka på vad andra gjort för produkter var ett självklart steg i arbetet. Det var inte endast avgörande för inspirationssökande till min produkt utan även för att vara noggrann med att inte upprepa någon annans jobb. Jag ville tidigt sätta material och konstruktionslösningar, dessa fick gärna ha en avgörande del i produktens utformning. Utifrån vad mina projekt gått ut på tidigare år på skolan kunde jag dra slutsatsen att jag alltid använt mig av huvudfunktion & bifunktion i mina arbeten. En uppdragsanalys eller designbrief som jag kallar det användes som verktyg för att sätta ramar för projektet. I detta projekt fungerade jag som min egen uppdragsgivare och behövde denna för att skapa riktlinjer. Det första jag gjorde för att starta upp arbetet var en projektplan och etappindelning. Ett mer detaljerat schema där varje dag var tydligt indelad i moment med vad som skulle göras och en etappindelning där varje veckas övergripande mål fanns skrivna. Att använda olika idésökningsmetoder för att få idéer i projektet var bra och nyttigt. Här handlade det om att brainstorma, göra mindmaps och uteslutningsmetoder för att komma fram till det jag letade efter. 7

13 2.1.3 Mitt formspråk För att komma igång med formuleringen av designbriefen för designprojektet insåg jag att det var nödvändigt att gå tillbaka till mitt tidigare arbete för att undersöka vad som tidigare utgjort just mitt sätt att arbeta. Det var inte svårt att se att alla mina tidigare koncept hade en gemensam röd tråd där användaren ska kunna förstå funktionen genom pedagogiska former och därmed kunna interagera med produkten. I de flesta av mina tidigare projekt användes ledorden flyttbart och föränderligt, dessa ville jag ta vidare in i formuleringen av designbriefen till projektet. Funktion: Sittmöbel. lättillgänglig. Mervärde: Ärliga och synliga konstruktioner. klossarna i färg. Under det första året på skolan gick en av uppgifterna ut på att att skriva sin egen designbrief och att på egen hand starta upp ett projekt. Jag ville göra en stol, men då jag gjorde det för första gången ville jag göra det enkelt för mig. Jag gjorde en omvärldsspaning på stolar, valde två helt olika som jag tyckte om formen och uttrycket på, dessa bestämde jag mig för att sammanföra genom att tolka dem på mitt eget sätt till att bli en stol. Stolen landade i att ha synliga och ärliga konstruktioner, klossar som fixade vinklar på enklaste sätt och samtidigt gjorde stolen stadig. Stolen skulle vara lik en byggsats som med sin enkla och synliga konstruktion skulle vara tydlig nog för användaren att förstå. Här handlade tydligheten inte om att man skulle förstå en funktion, snarare en instruktion för hur den kunde byggas. Fig. 2 Stolen Vinkel. 8

14 Pennfodralet Pennvän formgav jag på uppdrag av snickeristudenterna under andra året på Carl Malmsten Furniture Studies. Tanken bakom det var att skapa en elegantare och snyggare förvaring till människor som i sitt arbete använder mycket pennor men som inte har hittat något elegant sätt att bära dem på. Detta fodral som var i trä skulle påminna om användningen av en fickplunta, storleken var anpassad för att passa i en ficka samtidigt som den vänstra sidan var rundad för bärvänligheten. Funktion: Förvaring av pennor. mätverktyg. Mervärde: Enkel att ta med sig. möjlig att mäta med. elegant. Fig. 3 Pennfodralet Pennvän. 9

15 Lilla lådan är ett skåp som jag formgav på uppdrag av snickeristudenten Joel Åkerblom under andra året på skolan. Detta skulle bli en gesällmöbel och utifrån beställningen formgav jag ett skåp som bestod av en lös låda i en benställning. Lådan innehöll en dörr och innanför dörren en låda, på undersidan av lådan ritades en mässingskula som skulle signalera att lådan ej kunde ställas på marken. Så länge lådan satt i benställningen var dörren omöjlig att öppna. Med hjälp av ett lyft och en vridning kunde lådan sättas i ett högre läge i benställningen och därefter låsas upp. Funktion: Förvaring. konstobjekt. Mervärde: Samspel uppstår mellan användare och möbel. Fig. 4 Gesällskåpet Lilla lådan. 10

16 Under det tredje året på skolan formgav jag en portabel armatur i trä på uppdrag av belysningsföretaget Ateljé Lyktan som jag namngav Take away. Denna lampa skulle ge användaren möjlighet att ta ljuset dit det behövdes. Armaturen utformades som en cylinder nedtill och ett handtag ovantill med ett hål, detta för att signalera att den skulle gå att bära samt hänga upp. En krok formgavs för att hänga upp lampan på samt vira upp lampans grova sladd på. Formerna på armaturen visade att den kunde hängas upp samt läggas ned på en platt yta. Funktion: Ljuskälla. vägglampa. bordslampa. Mervärde: Praktisk inredningsdetalj. portabel. Fig. 5 Lampan Take away. 11

17 Vad skulle jag nu plocka med mig från mina tidigare produkter och in i nästa? Jag ville att detta skulle bli något som påminde om mig som formgivare, därför skulle det kräva en summering av vilka formelement från mitt tidigare arbete som jag personligen gillade bäst. Former, funktioner och materialval ringades in och samlades ihop. 12 Fig. 6 Samlande av formspråk.

18 2.1.4 Formulering av designbrief Briefen är en skriftlig uppdragsbeskrivning som ska beskriva förutsättningar, tidsplaner och förväntade mål. Så beskrev SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign, på sin hemsida om varför en designbrief är nödvändig att formulera (SVID, designprojektguiden 2016). Designprocessen som Stiftelsen förespråkar vänder sig främst till industridesigners, en process som är snarlik den som lärts ut på Carl Malmsten Furniture Studies designutbildning. Arbetet delas enligt SVID in i etapper som förberedande arbete, behovsidentifiering, visualisering, urval, justering och genomförande. Jag fann dessa beskrivningar intressanta och relevanta för mitt eget designarbete. Designbrief produkt x-jobb Bakgrund. Det finns idag ett behov av möbler som hjälper till att skapa ordning i hemmet utan att gömma undan allt man har. En produkt som passar för en större målgrupp och går att anpassa till fler än en miljö. Målsättning. Att ta fram en möbel som ger människor förutsättningar att skapa ordning och samtidigt ge upphov till inspiration. Funktion. En förvaring för tillfällig upphängning, uppvisning eller kanske för att minska kaoset i ett rum. Målgrupp. Privatpersoner och arkitekter med inredningsuppdrag. I detta projekt valde jag att agera min egen beställare och formulera min egen designbrief inför designprocessen, detta för att ha underlag nog att beskriva momentet i den kommande handboken. Jag visste att jag ville formge en produkt med en så pass tydlig designprocess att jag kunde berätta om dess framtagande med hjälp av tecknade illustrationer. För att lyckas med att dokumentera denna process i bilder skulle jag formge en produkt innehållande tydliga formelement och funktioner. En produkt som med ett säreget drag eller specifik användning kunde uppfylla ett tydligt behov. Med detta material i åtanke satte jag mig ned vid datorn och började formulera en designbrief utifrån mina tidigare arbeten och inspirationer. Avgränsning. Produkten är anpassad till privata hem, den kan fungera i sovrummet, hallen eller var som helst där den gör nytta. Koncept. Tre koncept kommer formuleras utefter olika känslor och tankar som uppstår vid skapandet av tillhörande moodboards. 13

19 2.1.5 Konceptformulering Ett koncept är en kortfattad beskrivning av en idé i ett designarbete. Man tydliggör exempelvis en användning, en specifik form eller kanske ett materialmöte. Att formulera fler än ett koncept ger utrymme till att göra val och bortval. Citatet är direkt taget ur boken En handbok om en designprocess som jag själv producerade i detta projekt med hjälp av korta texter och illustrationer. Det var utifrån mina egna upplevelser och erfarenheter som jag kunde uttrycka mig om stegen i processen. Jag har alltid föredragit att låta konceptet ha en stor del i mitt arbete. Utifrån mina tidigare upplevelser av konceptet som verktyg kunde jag konstatera att ett koncept har förmågan att i många fall ge en tydligare och mer konkret bild av en produkts användning. Genom att formulera ett koncept som kortfattat berättar något om produkten kunde jag enkelt skapa ett mervärde och större förståelse för min produkt. Förmågan att formulera sina koncept skapar enligt mig även förutsättningar för att lättare kunna ta betalt i en arbetssituation i framtiden. Då koncepten skulle formuleras började jag med att sätta funktion och namn, detta utfördes med hjälp av en mindmap där jag med penna och papper kunde spåna idéer på ett smidigt och öppet sätt. För att ha möjligheten att välja bland flera koncept tog jag fram tre stycken från mitt tidigare arbete på skolan. Efter research på mina tidigare projekt kunde jag konstatera att det fanns tre koncept som kunde hjälpa mig att ta fram en passande produkt, inte bara specifikt för projektet utan som även passade formspråket i min portfolio. Jag valde att istället för att formulera koncepten i ord teckna dem på papper, detta för att i presentationssammanhang kunna styrka mina ord med hjälp av beskrivande bilder. 14

20 Det första konceptet jag valde att använda mig av var En liten vän. Detta koncept gick ut på att skapa trygghet med hjälp av en produkt. Något litet att ha i handen vid otrygga situationer eller något stort som förvarar ens käraste ägodelar och som kunde hjälpa användaren genom att underlätta i olika situationer. Jag valde ut detta att fungera som huvudkoncept. Det andra konceptet jag valde var Bärbar förvaring. Med hjälp av detta koncept skulle jag ta fram en produkt där förvaring och bärande möttes. Här skulle jag behöva ställa mig frågan; när blir bärbar förvaring till en väska och går det att förvandla till ett skåp? Detta skulle bli till en produkt som kunde förvara specifika föremål att bära med sig till en specifik aktivitet. Produkten skulle kunna hängas upp på en egen plats i hemmet då den använts klart för dagen. Det sista konceptet Föränderlig & mångsidig skulle ge användaren en produkt med flera funktioner. Produkten skulle kunna vara förändringsbar eller helt enkelt vara möjlig att använda på flera sätt i sin bestämda form. Den skulle passa att användas i olika situationer och miljöer beroende på behov. Fig. 7 Koncept i bilder. 15

21 2.1.6 Brainstorming & omvärldsspaning Två designverktyg som jag finner intressanta nog att använda i en designprocess är brainstorming och omvärldsspaning. Att göra omvärldsspaning innebär att man söker på vad omvärlden gjort inom samma område, i detta fall på produkter med ett specifikt koncept eller en liknande funktion. En brainstorming är en typ av idégenerering som kan innebära att exempelvis ta fram ett eller flera moodboards, det vill säga bilder som i kombination med materialprover och relevanta prylar kan ge en känsla av det man vill förmedla. Hur skulle jag nu gå tillväga för att ta fram dessa moodboards? Jag påbörjade mitt arbete med att fundera ut vilken känsla jag ville att mina moodboards skulle förmedla. För att hitta just denna känsla var det nödvändigt att jag använde mig av några koncept som kunde hjälpa till att förtydliga idén av den kommande produkten. Jag använde mig av de tre koncept jag formulerat i steget innan. I handboken som utformades parallellt med denna process valde jag att visa på hur man kunde formulera konceptet utefter sitt moodboard och inte tvärt om. Det verkliga arbetet blev ett undantag då det var knappt om tid att ta mig igenom processen på det sätt jag var van vid. 16 Ta reda på vad som redan är gjort! skrev Jan Landqvist i boken Vilda idéer och djuplodande analys - om designmetodikens grunder 2001, (sid. 60). I boken beskriver han att man sparar mycket tid på att göra sin omvärldsspaning noggrant som en förberedande del i projektet, det sparar både på designerns och uppdragsgivarens tid då man undviker att göra något som redan finns på marknaden. Då jag gjorde min omvärldsspaning valde jag att genom internet söka bilder på produkter med liknande funktioner som jag var intresserad av att själv ta fram. Sökningarna resulterade i tre olika inspirationsboards - klädställningar för tillfällig förvaring, bärbara förvaringar samt fexibel inredning. Jag tejpade upp bilderna från omvärldsspaningen på tre papper i A3-format. Jag hängde upp bilderna på min arbetsplats så att alla kunde se dem, det skapades diskussioner kring bilderna och genom att prata med personer på skolan om vad bilderna förmedlade kom idéerna till mig och processen kunde fortsätta. I sin bok (sid. 62) skriver Jan Landqvist att en brainstorming handlar om att ta till vara på en lämplig grupp människors samlade fantasi, kompetens och erfarenhet för att komma fram till den bästa lösningen. Det var just detta jag insåg att jag hade tagit till vara på. Det jag just gjort var alltså ingen moodboard som jag hela tiden trott utan snarare en typ av brainstorming.

22 Men om jag nu inte hade jobbat på det sättet jag hela tiden trott, vad var då ett moodboard? Vad är egentligen ett moodboard? Min uppfattning av vad ett moodboard var hade uppenbarligen varit på villovägar en tid. Jag hade sett det som ett verktyg att slänga in allt jag hittade, när det i själva verket borde vara en yta som lugnt beskriver känslan av en specifik produkt. För att hitta tillbaka till min kunskap om hur ett moodboard blir till backade jag i historiken och letade i tidigare mina år på skolan för att se om det fanns något där jag kunde dra nytta av. Jag hittade anteckningar från just denna workshop och mindes vad David Eriksson sagt om att ett moodboard kunde fungera som ett hjälpmedel för att förmedla arbetet man gjort. Han pratade även om att ett moodboard fungerade bra som ett komplement till den verbala beskrivningen av en produkt då bilderna ofta beskriver mer än ord. För att styrka David Erikssons teori om vad ett moodboard är besökte jag SVID, Stiftelsen Svensk Industridesigns hemsida. Enligt dem är ett moodboard en visualiseringsmetod för att alla projektberörda ska få samma uppfattning av idéer och förslag genom hela processen. Det var ungefär detta svar jag väntat mig och det stämde bra överens med David Erikssons sätt att tänka. Det var under en workshop med formgivaren David Eriksson som vi för andra gången fick lära oss hur man kunde göra ett moodboard, detta var vårterminen och första året på skolan. Vi blev tilldelade tre ord att skapa tre olika moodboards av, bilderna som sedan landat på pappersarket skulle enkelt kunna förklaras varför de hamnat där. Det kunde exempelvis vara färger eller strukturer som beskrev känslan i ordet. I en av uppgifterna blandade jag bilder på bergstoppar med en gammal rynkig kvinna och blå toner för att beskriva ordet skönhet. Bilderna innehöll inte en enda möbel och kanske var det just därför som det gick att beskriva känslan så bra. Då jag redan gjort sökningar på inspiration och satt ihop till en helhet var jag inte redo att göra om mitt inspirationsarbete till ett korrekt moodboard. Jag såg snarare detta som något jag kunde dra nytta och lärdom av - att alltid ta ett steg tillbaka och leta i det jag tidigare lärt mig för att hitta tillbaka till rätt spår igen. 17

23 2.1.8 Skissarbete Det var som väntat svårt att börja skissa på beställning även om jag hade formulerat koncepten på ett sätt som jag personligen tyckte om. I detta skede var jag förberedd på att prestationsångest kunde dyka upp tillsammans med liknande känslor som att min kreativitet inte skulle räcka till. Känslan av stress inför tecknandet av produkter kom krypande, något som gjorde det svårt att ta arbetet vidare. I dagboken jag skrev under arbetets gång uttryckte jag min oro inför just detta steg; Nu gäller det att inte stressa upp sig. Vanligtvis i denna del av processen brukar jag få den värsta prestationsångesten och känna att jag är dålig på det mesta. Detta resulterar ju ofta i att arbetstiden dras ut på pga min stress att inte komma på något tillräckligt bra...! Grejen är; att resultatet blir ju alltid bra.. så varför stressa upp sig? (Tankar ur mina dagboksanteckningar på tunnelbanan, fredag 11 mars 2016). Genom att förbereda mig tidigt, innan arbetet ens kommit igång för dagen, lyckades jag förebygga mycket av stressen som vanligtvis brukade dyka upp. För att snabbt komma förbi den svåraste delen valde jag att göra en relativt specifik omvärldsspaning med mina tre koncept som utgångspunkt. Efter att närmre studerat mina moodboards kom jag fram till att jag ville göra omvärldsspaning på två av dem; föränderlig & mångsidig och bärbar förvaring. Citatet är plockat ur min dagbok som jag skrev i under skissarbetets gång. Jag bestämde mig just denna morgon för att försöka se på processen som en helhet där ramarna och avgränsningarna för arbetet redan var satta. Jag skulle sätta upp en form för hela arbetet för att sedan fylla i tomrummen med det innehåll jag ville ha. 18

24 Under konceptet föränderlig & mångsidig valde jag att framförallt söka på golvstående klädställningar och herrbetjänter. Det jag fastnade för i dessa möbler var sättet att förvara kläder och andra småsaker på, något som kunde hjälpa till att skapa ordning i kaoset i en inredning. Denna möbel kunde även fungera till att hålla i de plagg som plockades fram för morgondagen eller som en utställningsyta. Det intressanta var med denna typen av ställning att den gav möjligheten att hänga upp samt ytor att lägga småsaker på. Fig. 9 Klädställning - Note Fig. 8 Klädställning - Jacob Jorgensen 19 Fig. 10 Klädställning - Vera & Kyte

25 Under det andra konceptet, bärbar förvaring, valde jag att söka på väskor som kunde förvara specifika prylar. Detta kunde bli en förvaring för datorn eller designverktygen, något som skapade förutsättningar för att kunna ta med sig arbetsplatsen dit den behövdes. Här drogs jag till att prylarna skulle ha sin egen specifika plats som tydligt markerades på olika sätt. Fig. 12 Sandqvist bags & items Fig. 11 Gam Fratesi 20

26 Jag skissade utifrån dessa omvärldsspaningar och fick fram olika typer och varianter av dessa produkter. Nu när klädställningar och väskor var i fokus ville jag utifrån mina skisser välja en av dessa två helt olika funktioner. Jag kom fram till att en klädställning skulle vara enklast och mest pedagogisk att teckna i den kommande handboken då den tydligare kunde symbolisera en möbel med sin stora form och på så sätt skapa en större förståelse för läsaren. Då produktens övergripande funktion nu var bestämd kunde jag enklare teckna former som jag ville att produkten skulle ha. Även om jag bestämt mig för vilken typ av möbel detta skulle bli var jag osäker på om jag var helt nöjd. Under ett möte med min examinator Kersti Sandin Bülow och handledare Leo Johansson spånade vi tillsammans idéer på just denna produkt och kom fram till att det skulle bli en ställning som kunde fungera på olika sätt beroende på i vilken miljö och situation den hamnade. Innan hade produkten i sin funktion som klädställning känts svår att placera i projektet men efter detta möte var inspirationen närvarande igen. Det var Kersti som vid detta möte sade de magiska orden: Projektet handlar om designprocessen, så varför inte göra en produkt som håller i din designprocess? (Dagboksanteckningar från mitt-i-redovisning med handledare och examinator, onsdag 20 april 2016) 21 Fig. 13 Skisser ur processen

27 Nu fanns det plötsligt en mening med mina tankar om hur produkten skulle utformas och även hur den kunde ställas ut på den kommande vårutställningen, den skulle visa upp och lyfta fram huvudfokuset i mitt arbete, designprocessen. Efter att ställningens mångsidiga funktioner var satta kunde jag konstatera att detta kunde vara en produkt som skapade förutsättningar för ordning i ett hem eller på en arbetsplats. Den kunde nu fungera i situationer från att dekorera i en inredning till att hänga upp inspirationsbilder och idéer under en kreativ process. 22

28 2.1.9 Modell- & prototypbygge En volymmodell byggs i verklig skala. Med den kan du enkelt och snabbt se hur storleken stämmer överens med din idé. Modellen behöver inte vara så noggrant utförd då den bara ska ge en uppfattning om storlek och proportioner. Ur boken En handbok om en designprocess som jag formulerade och tecknade parallellt under designarbetet. Nu när jag bestämt funktionen för produkten och även satt de flesta former var det dags att testa proportionerna och storleken genom att bygga upp en enkel volymmodell. Innan modellen påbörjades satte jag mig vid datorn för att snabbt rita upp formen i 3D-programmet SolidWorks, ett bra verktyg då det i vissa fall kan vara enklare att rita direkt i datorn än att skissa för hand. Efter några försök att få upp en proportionerlig form kändes ställningen rätt och nu var det dags att ta ut materialet. Jag hyvlade upp spillmaterial för att testa tjockleken på pinnarna i ställningen. De hyvlade bitarna häftades fast med häftpistol för att sedan enkelt kunna tas bort om det behövdes. Eftersom modellvirket ej skulle användas i den slutgiltiga prototypen kunde jag enkelt ändra om något kändes fel och behövde ändras på. På detta sätt jobbade jag tills modellen kändes rätt och jag kunde ta arbetet vidare till att bygga en presentabel prototyp. Fig. 14 fel proportioner - rendering. Fig. 15 rätt proportioner - rendering. 23

29 Inför det slutgiltiga arbetet i snickeriet ville jag känna mig planerad och förberedd på de moment som skulle göras, därför tillverkade jag en för mig tydlig kapnota där alla delar och mått fanns med. För att tydliggöra mitt arbete ännu mer använde jag mig av tecknade instruktioner som skulle hjälpa mig att minnas alla steg väl i snickeriet. Fig. 16 Instruktion för bricka. 24

30 Produktens utformning Nu när formen på produkten var klar och även existerade i fysisk form kunde jag enkelt blicka tillbaka på mina tidigare projekt och för mig själv konstatera att det fanns vissa likheter. Formelement som jag tidigare använt mig av syntes på ställningen i form av konstruktioner och små detaljer, även likheter i funktionen återkom nu tack vare de tidigare formulerade koncepten. Små färgklickar mot trärent återfanns i vissa detaljer. Det syntes nu i som ett övergripande mönster att jag i mitt sätt att jobba hade funnit något slags formspråk och manér. Resultatet av ställningen blev en övergripande och stadig halv i halv-konstruktion med tunna ribbor för upphängning och stadiga ben att hålla upp allt. En bricka placerades en bit framför ribborna för att fungera som yta för små prylar som exempelvis smycken eller pennor. Dimensionen på fötterna i konstruktionen breddades rejält för att skapa stabilitet i helheten. För att ge formen en extra dimension lät jag brickans ben ingå i fotställningen för att ge ställningen en asymmetrisk och mer intressant helhet. Mitt mål med produkten var att ta fram en form som kunde vara lättillgänglig för åskådaren, en synlig konstruktion samt detaljer med tydliga och pedagogiska former. Det pedagogiska och tydliga var viktigt i produkten för att funktionen skulle framhävas och bli förstådd utan en vidare förklaring, det var detta som stod för det lättillgängliga. De två krokarna som endast borrades ut och fick en färg på insidan skulle själva tala för sin funktion, därav den enkla formen, samma sak med brickan och den tunna stegen som bestod av stående och liggande ytor. 25 Fig. 17 Skiss på ställning

31 2.2 Handledarmöten - designprocessen Av min handledare Leo Johannsson fick jag tips och feedback under hela projektet. Vi bokade in möten under arbetets gång där vi kontinuerligt gick igenom hur långt jag kommit i projektets tre delar som bestod av en bok, en produkt och en rapport. Då jag fick prestationsångest eller stötte på problem gällande framförallt produktformgivningen kunde jag utan problem nämna det för Leo och få med mig inspirerande ord för hur jag kunde ta vidare arbetet i rätt riktning. Leo fick mig flera gånger att inse hur designprocessen inte var linjär, alltså att jag inte skulle stressa upp mig om arbetet inte gick att göra exakt i den ordningen jag från början strukturerat upp. Han förklarade hur de olika delarna i mitt arbete kunde delas upp och att jag beroende på inspirationen för dagen kunde arbeta på den delen som passade bäst. Med hjälp av detta arbetssätt kunde jag genomföra mitt examensprojekt i ett bra tempo och utan onödig stress. 26

32 3.0 Tecknandet som dokumentation 3.1 Dokumentation av en produkt Jag ville i detta projekt visa upp en så ärlig bild som möjligt av hur en designprocess kunde se ut. Jag bestämde mig därför för att inte försköna momenten på något sätt utan endast förenkla dem med en aning humor i för att möjliggöra för mig själv att teckna dem. För att kunna teckna och samtidigt bli rättvist bedömt på mitt arbete började jag med att höra av mig till en illustratör som jag kände till tack vare en utbildning jag gått några år tidigare inom sömnad. På utbildningen hade hon lärt ut modeillustration som kompletterande verktyg till det textila arbetet. Jag letade upp hennes namn och efter en snabb blick på hennes portfolio kunde jag konstatera att jag ville ha henne som extern handledare. Ett första möte bokades in på kulturhusets teaterbar, jag förberedde mig och hade med dator samt några första skisser på hur boken kunde se ut. Jag förklarade vad mitt examensprojekt gick ut på och gjorde mitt bästa för att förmedla vad min bok skulle ha för betydande roll för processen samt vad jag ville att hon skulle hjälpa mig med. Så, hur skulle jag nu komma igång med mitt skissarbete? Jag skickade iväg ett mail där jag förklarade mitt projekt och varför jag var i behov av just hennes hjälp. Namnet på illustratören var Molly Bartling, efter några år som frilansande illustratör arbetade hon nu heltid på H&Ms huvudkontor som illustratör. Jag fick snabbt svar att hon var intresserad att veta mer om mitt projekt. 27

33 Exam en srappor t a v Å sa Per sson - ma j 2016 I samråd med Molly bestämdes att jag snabbt behövde få upp en bild av formen på bokens sidor. Det första jag gjorde var att med hjälp av penna och papper snabbt teckna ned de moment min designprocess bestod av, en framsida, inledning och sedan åtta olika avsnitt som beskrev processens alla steg. För att boken skulle bli så pedagogisk som möjligt med så lite text som möjligt kom jag fram till att varje moment skulle bestå av två uppslag var, det första med en kort beskrivning av momentet och ett med endast illustrationer av hur situationen kunde se ut. 28 Fig. 18 Skiss - bokens innehåll.

34 Efter ett antal tester hade jag nu börjat förstå hur jag ville att bokens uppslag skulle se ut men var ändå inte helt nöjd. Var boken tillräckligt intressant och lärorik? Vid ett tillfälle då jag arbetade parallellt med designprocessen av ren inspirationsbrist på arbetet med boken upptäckte jag en sida i mina dagboksanteckningar från ett av mötena med Molly. Gör ett uppslag med prestationsångest, något som visar att det alltid fastnar i mitten (Dagboksanteckningar från mötet med Molly, torsdag 31 mars 2016). Detta var precis vad jag skulle göra, beskriva min process på ett ärligt och öppet sätt genom att lägga in en del som beskrev vad som faktiskt kunde gå fel. Detta uppslag skulle bli mörkt och ha ordet blackout som rubrik följt av en pedagogisk text som enkelt förklarade detta vanliga problem och sedan övergick i hur detta kunde åtgärdas. Fig. 19 Snabbskiss modellbygge. Mitt arbete med bokens illustrationer fungerade bra när jag väl fått in den rätta personliga tekniken och ett rationellt sätt att jobba på. Varje illustration tecknades in i skissblocket snabbt och med blyerts, dessa bilder skannades vidare in i datorn där jag ritade om dem och lade på färg i programmet Photoshop. Ett verktyg som jag blev bästa vän med under detta projekt var min nyinköpta ritplatta, en Wacom intous art som jag under processen lärde mig att hantera. Med denna ritplatta kunde jag göra allt jag inte kunnat göra innan och jag bestämde mig för att det var denna jag skulle rita boken med. Fig. 20 Skiss ritplatta modellbygge. 29

35 3.2 Bokens målgrupp En bild säger mer än tusen ord, dessa slitna men sanna ord skrev Leif Burman i boken När mästaren tar ett steg tillbaka, (2014). I sin text förespråkar han att använda skissen som ett verktyg i beskrivande av praktiska lösningar istället för att endast använda ord, ett sätt som förebygger stress i många lärandesituationer. Idén med handboken jag gjorde i detta projekt var att den skulle förmedla en process på två olika sätt. Den första sättet boken skulle förmedlas på var till nybörjaren inom designområdet. Boken skulle fungera som en instruktion för hur processens moment kunde gå till med hjälp av beskrivande bilder och lättsam förklarande text. Bokens andra målgrupp var kunder, åskådare och brukare av designprodukter. Boken skulle i detta fall förmedla en förståelse om värdet i det långa arbetet bakom en designad produkt genom att beskriva processen steg för steg. En större förståelse skulle nu skapas för prissättningen på designade produkter. Bokens bilder innehåller så lättsamma och pedagogiska illustrationer som möjligt för att hjälpa läsaren att utan ansträngning förstå. Sidorna innehåller därför bilder som tog upp stor yta på bokens sidor, texten som förklarade stegen skulle vara lättsam och kortfattad. I mitten av boken kom en ärlig sida av min process att visas upp, precis innan steget där formgivningen av själva produkten skulle äga rum. Här fick nybörjaren veta att prestationsångest är allt annat än ovanligt och även få tips på hur man i detta steget kunde ta processen vidare och slippa stressen. 30

36 3.3 Att trycka en bok I ett tidigt skede i projektet fick jag tips om ett tryckeri i Bromma som jag hört skulle vara hjälpsamma då det gällde studentarbeten. Jag hörde av mig och fick kontakt med Carina Rystedt som arbetade som säljare på kontoret, vi bokade snabbt in ett möte till veckan därpå. Via mail bad jag om att på det kommande mötet få en inblick i hur ett tryckeri fungerade och vad de kunde hjälpa mig med till ett rimligt pris. Vi gick igenom de mest prisvärda alternativen och kom fram till att min bok skulle digitalprintas och häftas i ryggen vilket skulle innebära att sidorna kunde skrivas ut en och en. Efter bollande av idéer kom vi fram till att kvaliteten på pappret skulle bli obestruket matt och därmed ge en konstnärlig känsla passande till mina illustrerade bilder. Fram- och baksidan på boken skulle printas i ett tjockare papper som på en katalog. Under mötet pratade vi om hur jag ville ha storleken på formatet och kom fram till att det var något jag skulle återkomma med. Vid ett möte med Johan Knutsson, professor i möbelkultur på Malmstens, om vad en handbok egentligen var konstaterade vi att en handbok inte handlar om en storlek eller format utan snarare att huvudsakligen fungera som en manual, instruktion och vägledning för läsaren. Till en början hade jag haft tankar på att boken skulle vara liten nog att ha i fickan, något att bära med sig och ha hjälp av i olika situationer. En liten bok i A5-format skulle i det fallet ha känts mest naturligt. Funderingar om bokens storlek fanns i några veckor tills jag insåg att den miljö där jag främst ville att boken skulle fungera var på utställningen av examensarbetet. På utställningen skulle boken stå för huvudfokuset då en liten bok skulle inte ta upp så mycket plats i detta sammanhang. Jag påbörjade istället ett val mellan olika format runt ett A3 och valde tillslut att göra det i måtten 380 x 297 mm, lite kortare än standardformatet. Efter mötet med Carina Rystedt på TMG tryckeri gav jag formatet en närmare eftertanke. Vad är egentligen en handbok? Ska den gå att bära med sig i fickan eller kan den vara hur stor som helst? 31

37 3.4 Handledarmöten - tecknandet av boken Under skissprocessen och arbetet med boken hade jag illustratören Molly Bartling som min externa handledare. Hon introducerade mig för ritplattan som ett bra verktyg i tecknandet, något som hon i sitt arbete som illustratör använde dagligen. Med hjälp av Molly kunde bokens sidor ta form och bli som jag till slut ville ha dem. Jag inspirerades till att våga tänka konstnärligt då det gällde att låta mina illustrationer ta stor plats på bokens uppslag, även att göra utfallande bilder för att skapa variation på varje sida. Med Molly kunde jag prata om hur jag inbland kände prestationsångest i min formgivningsprocess och hur jag under vissa stunder tvekade på om boken skulle bli något överhuvudtaget. Två möten ägde rum på kulturhuset och då jag tecknat något nytt kunde jag maila för att få feedback på det jag gjort. Vad är fint/fult? Du bestämmer själv i denna bok, gräv i din egen källa (Dagboksanteckningar från mötet med Molly, torsdag 31 mars 2016). Detta Molly sa om att det var mitt arbete och att det var upp till mig att bestämma vad jag själv gillade lugnande mig i mitt arbete och hjälpte mig att fortsätta med självförtroendet på topp. 32

38 4.0 Resultat 4.1 Produkten Designprocessen som handlade om att ta fram en produkt var det första arbetet i projektet och även den avgörande delen för att kunna teckna handboken och förklara processens steg. Processen resulterade i en produkt som blev en mångsidigt användbar ställning för allt ifrån klädes- och smyckesförvaring till kreativ arbetsyta. Den färdiga produkten visades upp på Malmstens vårutställning där jag planerat att visa den som en kreativ arbetsyta och ett verktyg i designprocessen. För att förtydliga den mångsidiga användningen av den bestämde jag mig för att i redigeringsprogrammet Photoshop göra några bilder där ställningen kunde visa olika typer av användning. Formspråket och konceptets funktion hamnade innanför de ramar jag tidigt i projektet satt, produkten skulle kunna spegla former och funktioner jag använt mig av under tidigare projekt på skolan. På följande sidor visas exempel på hur produkten skulle kunna användas i olika typer av miljöer och situationer. Fig. 21 Ställning miljö - barnrum. 33

39 Fig. 22 Ställning i miljö - ateljé. Fig. 23 Ställning i miljö - sovrum. 34

40 4.2 Boken Boken som blev den andra fysiska produkten i ordningen gjordes i ett upplägg med olika steg för att underlätta för läsarens förståelse för designprocessen. Resultatet blev en framsida med den handtecknade titeln En handbok om en designprocess illustrerad av Åsa Persson följt av ett första uppslag med en inledande text om bokens handling. Vidare på bokens sidor formulerades åtta steg ur designprocessen som skulle spegla sättet jag personligen arbetat bäst på. Varje moment fick två uppslag, det första med en beskrivning av stegets betydelse där frågorna vad, hur och varför förklarades. Här visualiserades även en lista med tecknade prylar som kunde vara bra att ha i det kommande steget. Det andra av de två uppslagen kom att bestå av två illustrerade situationsbilder på en person som utförde detta steg på ett eller två olika sätt. Bilderna med situationer skulle enkelt kunna förklara steget genom att läsaren nu kunde se hur steget faktiskt gått till. På mittuppslaget i boken fick plötsligt ett mörkt uppslag dyka upp där en förklaring av en blackout hanterades samt tips på hur problemet kunde åtgärdas. Tidigt i processen beslutade jag att boken gärna fick vara tillgänglig att förstå för alla, vuxna som barn. Därför ville jag teckna bilderna enkelt och på så sätt få alla att förstå, ungefär som i en bildbok för barn men utan att vara barnsliga. På följande sidor visas exempel på några av stegen, resten av boken går att läsa som bilaga, (Bilaga 1). 35

41 Fig. 24 Bokens framsida. 36

42 EFTER TRE ÅRS SÖKANDE PÅ CARL MALMSTEN FURNITURE STUDIES HAR JAG FÅTT INSIKT I HUR MIN VÄG TILL EN FÄRDIG PRODUKT KAN SE UT. FÖR MIG ÄR TECKNANDET ETT UNIVERSELLT SPRÅK TILLGÄNGLIGT FÖR ALLA. BOKEN ÄR DÄRFÖR ILLUSTRERAD I BESKRIVANDE BILDER DIREKT TAGNA UR MITT ARBETE SOM DESIGNER. DU KANSKE HAR DRÖMMAR OM ATT ARBETA SOM DESIGNER ELLER BARA VILL UPPTÄCKA OCH LÄRA DIG OM HUR DIN FAVORITPRODUKT BLEV TILL. DET HÄR ÄR EN HANDBOK FÖR DIG SOM VILL FÖLJA MED PÅ RESAN I EN DESIGNPROCESS. MED DENNA BOK HOPPAS JAG KUNNA DELA MIN KUNSKAP OCH SKAPA FÖRSTÅELSE FÖR DET STORA ARBETE SOM LIGGER BAKOM EN FÄRDIG PRODUKT. Fig. 25 Bokens introduktion. 37

43 STEG 6 EN VOLYMMODELL BYGGS I VERKLIG SKALA. MED DEN KAN DU ENKELT OCH SNABBT SE HUR STORLEKEN STÄMMER ÖVERENS MED DIN IDÉ. MODELLEN BEHÖVER INTE VARA SÅ NOGGRANT UTFÖRD DÅ DEN NU KAN DU TESTA DIG FRAM TILLS PROPORTIONERNA KÄNNS RÄTT. DET ÄR NÖDVÄNDIGT ATT BYGGA MODELLEN MED ENKLA SAMMANSÄTTNINGAR EN VOLYMMODELL GÖR DU FÖR ATT TESTA FORMER OCH FRAMFÖRALLT PRODUKTENS STORLEK. ANLEDNINGEN ÄR ATT DU SKA VETA SÄKERT ATT MÅTTEN I RITNINGARNA BLIR RÄTT. BARA SKA GE EN UPPFATTNING SOM GÅR ATT LOSSA PÅ OM STORLEK OCH PROPORTIONER. OCH GÖRA OM VID BEHOV. BRA PRYLAR ATT HA: Fig. 26 Ett av bokens steg modellbygge. 38

44 Fig. 27 Ett av bokens steg modellbygge. 39

45 EN KÄNSLA SOM PLÖTSLIGT KAN DYKA UPP UNDER ARBETETS GÅNG ÄR ATT ALLA DINA IDÉER ÄR SOM BORTBLÅSTA. DET ÄR PRESTATIONSÅNGESTEN SOM INFINNER SIG. DETTA SCENARIO ÄR ALLT ANNAT ÄN OVANLIGT. DENNA KÄNSLA BRUKAR OFTA UPPSTÅ NÄR ARBETET SKA KOMMA IGÅNG PÅ RIKTIGT. SPECIELLT DÅ DET HANDLAR OM ATT BÖRJA FORMGE DIN PRODUKT. DET ENDA SOM EGENTLIGEN HJÄLPER I DET HÄR SKEDET ÄR ATT TA ETT STEG TILLBAKA OCH SE PÅ PROJEKTET I SIN HELHET. TITTA ÄVEN IGENOM ALLT DET FÖRBEREDANDE ARBETE DU GJORT. DU KOMMER NU FÖRSTÅ ATT PRODUKTEN REDAN FINNS DÄR. ALLT DU BEHÖVER GÖRA ÄR ATT TA DE IDÉER DU REDAN FORMULERAT OCH LÅTA DEM BESTÄMMA PRODUKTENS FORM, FÄRG OCH FUNKTION. Fig. 28 Mittuppslaget i boken blackout. 40

46 NU HAR DU FÅTT FÖLJA MIG I MIN DESIGNPROCESS. VARJE DESIGNERS KREATIVA PROCESS SER OLIKA UT. DET KAN VARA LÄRORIKT ATT FÅ EN INBLICK I HUR OLIKA PERSONER TÄNKER FÖR ATT INSPIRERAS OCH FÅ NYA PERSPEKTIV OCH VERKTYG. JAG HOPPAS ATT DU SOM VILL UTVECKLAS SOM DESIGNER HAR FUNNIT BOKEN HJÄLPSAM FÖR DITT EGET ARBETE. JAG HOPPAS ÄVEN ATT DU SOM VILL FÅ FÖRSTÅELSE FÖR HUR EN PRODUKT BLIR TILL HAR FÅTT EN BRA INBLICK I ARBETET BAKOM OCH KAN FÖRSTÅ VÄRDET I EN DESIGNAD PRODUKT. TACK FÖR ATT DU HAR LÄST MIN BOK OCH LYCKA TILL I DIN EGEN KREATIVITET! Fig. 29 Bokens avslut. 41

47 4.3 Utställningen Det fanns några delar som nu var bestämda inför utställningens komposition, dels boken och processen som skulle framhävas på ett sätt som visade att processen varit huvuddelen i projektet, dels den fysiska ställningen. Handboken var tryckt i ett format som passade för en utställning och ställningen skulle fungera som en yta att hänga upp bilder ur processen på. Jag införskaffade stora klämmor i aluminium som passade till att klämma fast på ställningens ribbor, överblivna klämmor skulle få plats att ligga på ställningens bricka. Då utställningsgruppen bad om att få önskemål på mått för podier satte jag mig vid 3D-programmet SolidWorks där jag kunde rita upp podierna i förhållande till ställningen som redan fanns färdig. Jag hade nu en ställning och en bok som behövde en varsin plats, utifrån dessa två komponenter gjorde jag ett stort och lågt podie att placera ställningen på och ett litet men högt podie att lägga boken på. Fig. 30 Utställning - skiss i Photoshop 42