Hälsofrämjande perspektiv i skolmiljö
|
|
- Rebecka Ek
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Inbjudan till: RUC Kompetensutveckling Hälsofrämjande perspektiv i skolmiljö Det här är en kompetensutvecklingssatsning som fokuserar på hälsofrämjande perspektiv. Syftet är att utveckla tänkande om och arbetet med inkludering och hälsa i skolmiljö. Vi vill åstadkomma verksamheter som har ambitionen att arbeta förebyggande med barns friskfaktorer. Vi vill väcka frågor och genom nätverket bidra till ett hälsofrämjande arbete i skolan med vetenskap och praktikers erfarenhet som grund. Vi vill att alla barn ska få lyckas och må bra. I nätverket belyser vi olika forskningsområden med relevans för hälsofrämjande arbete i skolan. Genom bland annat interkulturella förhållningssätt och konstnärliga perspektiv samt utbildningsvetenskaplig och folkhälsovetenskaplig forskning utmanar vi våra vanor. Målsättningen är att vi tillsammans skapar ett material som underlättar delaktighet, likvärdighet och hälsa och blir ett stöd i det konkreta hälsofrämjande arbetet. Kollegialt lärande med RUCs kompetensutvecklingsmodell Den form av kollegialt lärande som succesivt utvecklats inom RUC innebär att lärarna under ett och ett halvt år, vid åtta tillfällen, samlas till seminariedagar vid Karlstads universitet för att ta del av forskning. Seminariedagarna i det här nätverket innehåller föreläsningar, reflektioner och workshops där bland annat gestaltningar, bikupor och andra arbetssätt används. Efter varje seminariedag prövar läraren sin nya kunskap i den egna undervisningen och möter sina kollegor i en lärgrupp i den egna kommunen. I lärgruppen förs samtal om vad man är med om och hur man kan utveckla i sitt arbete. Lärgrupperna leds av lärledare som kommunen/rektor valt ut. Efter lärgruppsträffen kommer alla tillbaka till universitetet för en ny seminariedag. Lärledarena förbereds för sitt uppdrag genom särskilda träffar vid Karlstads universitet. Även projektansvariga rektorer bjuds in till den första träffen, där de framför allt delar varandras erfarenheter av hur de ger stöd i arbetet i den egna kommunen. RUCs kompetensutvecklingssatsningi nätverksform bygger på kollegialt lärande och syftar till att etablera strukturer som ger förutsättningar för fortsatt utvecklingsarbete, även efter att den aktuella kompetensutvecklingen avslutats. Vid träffarna får lärledarna samtalsverktyg frö att leda det kollegiala lärandet så som lärande samtal och föreställningskarta. Ett viktigt syfte för dessa träddar och samtal är erfarenhetsutbyte vad gäller att leda kollegors arbete i ett utvecklingsarbete i sin kommun och på sin enhet. Utgångspunkten är skolans/förskolans styrdokument och elevers måluppfyllelse. RUCs projektledare för satsningen följer hela processen. Lärledarträffarna äger rum 12/9-18, 10/12-18, 17/4-19, 16/9-19 och 5/ Karlstads universitet, Regionalt utvecklingscentrum, Universitetsgatan 2, Karlstad E-post: ruc@kau.se. Hemsida kau.se/ruc
2 Nätverksträff 1 Att främja elevers motivation, tilltro till sin kompetens och prestationer hälsofrämjande arbete i en skola för alla Joanna Giota Nätverksträff 2 - Prestation och hälsa Daniel Bergh Vid den första träffen möter vi Joanna Giota, från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet. Joanna Giota kommer att presentera forskning om hur man kan förebygga ohälsa i skolan genom att främja elevers motivation att lära samt stärka deras möjlighet till delaktighet och tilltro till sin egen kompetens. Genom exempelvis samtal och förtroendefulla sociala relationer samt elevaktiva undervisningspraktiker kan vi göra skolans innehåll mer meningsfullt för elevernas liv och få dem att tro på framtiden och sig själva, både i och utanför skolan, vilket stärker deras engagemang i ett livslångt lärande. Med hjälp av Daniel Bergh, Centrum för forskning om barns och ungas psykiska hälsa (CFBUPH), Karlstads universitet, diskuteras vad vi vet om hur sambanden mellan elevers prestation i skolan och deras hälsa ser ut, och vilka faktorer som kan tänkas påverka dessa samband. Vi kommer även att diskutera hur denna kunskap kan komma till användning i den dagliga pedagogiska verksamheten Nätverksträff 3 Interkultur och delaktighet Vid detta tillfälle berättar Annika Malmsten från Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet, om hur kan arbeta med mångfald i skolan och vilken typ av kunskap som underlättar vid kulturella möten Nätverksträff 4 Bemötande och förhållningssätt - barn med funktionsvariationer Vi träffar Malin Anclair från Institutionen för sociala och psykologiska studier, Karlstads universitet. Syftet med dagens föreläsning är att ge ökad kunskap om de svårigheter som ligger bakom olika svårigheter dom t ex beteendeproblem hos barn. Dagen syftar också till att ge konkreta tips och råd för att kunna göra individuella anpassningar till barnets utgångspunkt. Den teoretiska utgångspunkten för dagen baserar sig på inlärningspsykologi och affektteori. Malin Anclair 2
3 Nätverksträff 5 Estetiska lärprocesser och delaktighet Ulla Wiklund Här kommer vi att fokusera på reflektionens betydelse för lärande och delaktighet. Ulla Wiklund är skolutvecklare och lyfter skolor med dåliga resultat genom att införa ett reflekterande arbetssätt i klassrummet mellan elever och lärare, vilket gör eleverna mer delaktiga i sitt lärande och det de ska lära sig. Likaså fokuseras på betydelsen av en ökad förmåga till reflektion i arbetslaget, bland lärare och skolledare. Genom parsamtal stimuleras alla elever och lärare till en självklar språkutveckling, att använda begrepp inom ämnet och att kunna formulera sina egna tankar kring det som skall läras. Läraren/ledaren fångar upp det i en mindmap så att allt blir synligt för alla. Eleverna lär sig att strukturera stoffet och läraren lär sig hur eleverna tänker. Så arbetade Ulla med åtta grundskolor i Burlövs kommun som under tre år hoppade 167 steg i kommunernas ranking. Arbetssättet finns beskrivet i boken Föra Tanken Vidare. Nätverksträff 6 - Meningsskapande genom konstnärliga processer Denna gång träffar vi Malin Anclair igen och dessutom Cecilia Parsberg från Institutionen för konstnärliga studier vid Karlstads universitet. Dagen behandlar meningsskapande genom några konstnärliga arbetssätt. Cecilia Parsberg Communitydans med barn - Malin Anclair Syftet med denna föreläsning är att ge ökad kunskap och förståelse för hur dans och i synnerhet communitydans kan användas i skolan för att främja både fysisk förmåga, självkänsla och gemenskap. Tiggandets kör och Givandets kör - Cecilia Parsberg Här presenteras ett dialogiskt körverk; hur det arbetades fram det och hur det visades. Ett exempel på performativ bildkonst, som vill åskådliggöra och ge ett konstruktivt förslag hur gränsdragning i samhället kan överbryggas. Cecilia visa även exempel på en annan metod där allmänheten bjudits in och både ungdomar och vuxna deltagit. Dialog och ett inkluderande förhållningssätt är i centrum. Metoden utgår från deltagarnas berättelser om personliga erfarenheter som kan vara vanliga i skolmiljö och i samhället i stort. Nätverksträff 7 - Utmaningar och möjligheter för ökad daglig rörelse i skolan Stefan Wagnsson Stefan Wagnsson, Pernilla Hedström, Peter Carlman och Maria Busk- Madland från Institutionen för pedagogiska studier, Karlstads universitet. Dagen har ett idrottsvetenskapligt perspektiv och behandlar frågor om hur man kan arbeta med hälsofrämjande aktiviteter under och i anslutning till skoldagen där fokus riktas till olika former av rörelseaktiviteter. 3
4 Nätverksträff 8 Skolan som preventiv aktör utmaningar och möjligheter för elevhälsan Vid sista tillfället träffar vi två föreläsare som båda arbetar utifrån ett hälsovetenskapligt perspektiv. Anna Duberg Anna Duberg, med.dr. i hälsovetenskap, forskningshandledare samt fysioterapeut inom barn- och ungdomspsykiatri, Region Örebro län. Annas avhandling från 2016 belyser vetenskapligt hur dans och rörelseglädje kan minska stressrelaterade besvär och stärka psykisk hälsa. Metodiken bakom dansprojektet har genererat hög efterfrågan så idag varvar Anna sitt forskningsarbete med nationell implementering och idéutveckling på Örebro Universitet. Dans för att stärka psykisk hälsa en förebyggande insats som komplement till elevhälsan Den psykiska ohälsan bland ungdomar är idag alarmerande hög och nytänkande insatser efterfrågas. Dansprojektet är en vetenskaplig studie som visar hur regelbunden dans gav tydliga hälsoeffekter för tonårsflickor med stressrelaterade besvär. Resultaten visade ökad hälsa, stärkt självtillit, minskat antal skolsköterskebesök, minskad smärta, stress och även minskad användning av smärtstillande medicin. Under föreläsningen får du ta del av vad som låg bakom resultaten och hur studiedeltagarna själva resonerar kring begreppet psykisk hälsa. Åsa Backlund Att samarbeta för att främja barns och ungas hälsa i skolan - forskning om och reflektioner kring elevhälsans roll, samt om utmaningar och möjligheter i skolans hälsofrämjande och förebyggande arbete. Åsa Backlund 4
5 Målgrupp Du som arbetar som lärare i förskolan, grundskolan eller är fritidsledare. Projektansvariga rektorer/förskolechefer är välkomna att delta vid nätverksträffarna samt vid den första lärledarträffen. Deltagaravgift Avgift för utbildningen är 2300 kr per deltagare från RUC:s samverkanskommuner. Den låga avgiften är möjlig tack vare avtalet mellan samverkanskommuner och RUC, Karlstads universitet. För övriga deltagare gäller 3300 kr i avgift. Avgiften faktureras under hösten Fika ingår vid varje seminarieträff. Anmälan Till anmälan. Sista anmälningsdag är den 20/6-18. För frågor och ytterligare information Projektledare Daniel Bergh Daniel Bergh arbetar som forskare vid Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa (CFBUPH), vid Karlstads universitet. Han disputerade 2011 i ämnet sociologi med en avhandling som behandlade sambandet mellan ungas sociala relationer i skolan och deras hälsa. Därefter har han fortsatt att i forskningen intressera sig för hur olika skolrelaterade faktorer hänger samman med elevers hälsa. Daniel arbetar också som universitetslektor i samhällskunskap där han bedriver undervisning inom grund- och ämneslärarutbildningen samt inom Kompletterande Pedagogisk Utbildning (KPU). Kontakt: daniel.bergh@kau.se Projektledare Jenny Carlaby Jenny Carlaby arbetar som studierektor på Institutionen för konstnärliga studier vid Karlstads universitet med ämnena musik, konst- och bildgestaltning och dans. Institutionen arbetar bland annat med utbildning och fortbildning för lärare och pedagoger. Jenny är även danspedagog och har sedan år 2000 arbetat med dansundervisning i olika skolformer och elevgrupper samt med verksamhetsutveckling för skola och kultur på olika sätt. Jennys undervisningsfokus är dansdidaktik för barn och vuxna samt nutida dans och improvisation. Utöver detta är Jenny programledare för Danspedagogprogrammet vid Karlstads universitet. Kontakt: jenny.carlaby@kau.se RUC:s administratör Helena Larsson helena.larsson@kau.se eller RUC:s föreståndare Monica Evermark Se oss på kau.se/ruc eller Facebook. Glöm inte att gilla för att få ta del av uppdaterad information och inlägg. Välkomna med anmälan! 5
Prioriterade mål
Prioriterade mål 2013-2015 att forskning når förskolans/skolans verksamma och att förskolans/skolans frågor når forskningen att RUC bevakar och har beredskap att ge stöd inför nyheter och reformer inom
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merStudiehandledning. Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa
Studiehandledning Kompetensutveckling för lärare i Idrott och hälsa December 2012 1 Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Uppdragets olika delar... 3 Upplägg... 5 Utbildningens upplägg... 7 Stödresurser...
Läs merNorra förskoleområdet. Fokusområde verksamhetsåret "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola "
Fokusområde verksamhetsåret 2018-2019 "Mångsidig kommunikation i möjligheternas förskola " Vision Förskolan har en viktig roll, att inge hopp och framtidstro. Barnen ska ingå i ett meningsfullt sammanhang,
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merMatema&ksatsningen
www.kau.se/ruc www.kau.se/ruc Matema&ksatsningen 2009 2011 20 samverkanskommuner RUC Karlstads universitet 15 kommuner medel från Matema;ksatsningen 3 kommuner < 1 500 000 SEK Långsik;ghet Matema;kutvecklare
Läs merSmåbarnspedagogik syfte, föreläsare och innehåll
Småbarnspedagogik 2008-2016 syfte, föreläsare och innehåll Under de åtta år som projektet pågick så var det många föreläsare som medverkade under de seminariedagar som anordnades på. Vid varje projektstart
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Göteborg, Stockholm och Malmö juni 2017 Ildico Hellman, Malin Gyunda, Teresa Fernández Long Dagens program 09:30 Inledning 09:40 Språk-, läs-
Läs merTid och plats Torsdagen den 26 januari kl Fredagen den 27 januari kl Örebro universitet
Örebro kommun arrangerar tillsammans med Örebro universitet två dagar med föreläsningar kring språk och lärande i skolan. Syftet är att ge pedagoger och skolledare kunskap, inspiration och handfasta tips
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns fritidshem
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns fritidshem November 2014 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Fritidshemmet kompletterar utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,
Läs merSpecialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut?
Specialpedagogik i dagens och morgondagens förskola och skola hur ser den ut? Christer.Jacobson@lnu.se Ulla.Gadler@lnu.se Leif.Nilsson@lnu.se Linnéuniversitetets specialpedagogiska verksamhet Vid Linnéuniversitetet
Läs merTammi Gustafsson Nadel Malin Gyunda Tove Mejer Program 9:30-10:00 Välkomna till Läslyftet! 10:00-10:30 Den första bokupplevelsen är den största bokupplevelse 10:30-10:50 Paus 10:50-12:00 Det här är Läslyftet
Läs merInbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning
Inbjudan Fokus på specialpedagogisk forskning En annorlunda seminarieserie läsåret 2013 2014 Välkommen till en annorlunda seminarieserie Skollagen betonar att utbildning ska vila på vetenskaplig grund
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. Stockholm den 9 och 10 maj 2017
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Stockholm den 9 och 10 maj 2017 #NCSLaslyft Ildico Hellman Dagens program 10.00 Introduktion Språk-, läs- och skrivutvecklare, utbildningen NCS Läslyftet
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merEtt samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet
Ett samarbete mellan Skolverket och Kulturrådet Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat intresse för att ta del
Läs merLikvärdig förskola. Helsingborgs stad Påarps förskola. Projektledare: Maria Martinsson
Likvärdig förskola Helsingborgs stad Påarps förskola Projektledare: Maria Martinsson maria.martinsson@helsingborg.se Anna Thorssell anna.thorsell@helsingborg.se Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2.
Läs merDagens program Inledning Vägar in i skriftspråket Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål
Dagens program 10.00-10.15 Inledning 10.15-11.15 Vägar in i skriftspråket Carina Fast 11.15-12.00 Läslyftet i förskolan bakgrund, syfte och mål Skolverket 12.00-13.00 Lunch 13.00-14.45 Läslyftet i förskolan
Läs merbjuder in till Lärstämma
Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i
Läs merOm nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund
Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Eva Westergren Holgén Nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - 2012-10-10 Om nyanländas kunskapsutveckling och läroplanens värdegrund - Med betoning
Läs merPLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2012-11-13 DNR 12-411/7073 BILAGA PLAN FÖR UTVECKLING AV FRITIDSHEM UPPDRAGET I skollagen står följande om syftet med utbildningen på fritidshemmet:
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Förskolan i Östra Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi
Läs merLäslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läslyftet - fortbildning i läs- och skrivutveckling Erica Jonvallen projektledare 2014-10-28 Målgrupper och läsår Målgrupper Lärare i förskoleklass, den obligatoriska skolan, gymnasie- och gymnasiesärskolan
Läs merKompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem
Grundskoleavdelningen Goda exempel Sida 1 (6) Kompetensprofil fritidspedagog-lärare i fritidshem Hämtad från komptensförsörningsenheten Publicerad: 2018-10-15 En gemensam kompetensprofil bidrar till att
Läs merDelutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014
Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers
Läs merHuddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan
Det Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan I Huddinge ska alla för skolor och skolor arbeta utifrån en pedagogisk platt form. Den
Läs merHuddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform. Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan
Det Huddinges här är rubrik pedagogiska för en broschyr plattform Underrubrik 1 Så här arbetar förskolan och skolan I Huddinge ska alla för skolor och skolor arbeta utifrån en pedagogisk platt form. Den
Läs merVision och målbild förskola och grundskola
Vision och målbild förskola och grundskola Varje individ är stolt över sig själv, har tilltro till sin förmåga, fungerar väl tillsammans med andra och har drömmar om framtiden. Helhet Varje individ är
Läs merinbjudan KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret
inbjudan F KUS PA specialpedagogisk forskning en annorlunda seminarieserie läsåret 2011 2012 Välkommen till en annorlunda seminarieserie! Fokus på specialpedagogisk forskning är ett samarbete mellan Specialpedagogiska
Läs mer09.00-10.00 Storgrupp. Att formulera en lärfråga. Viktningsmodellen som underlag för lärande samtal och att se mönster
Tid 09.00-10.00 Storgrupp Aktivitet Förändringsprocesser Analys och systematisk kunskapsbildning Att se mönster, Att skapa kategorier Pedagogisk verksamhetsidé Lärområden utifrån helhetsidén 10.00-10.30
Läs merSkolledarkonferens september 2016
Skolledarkonferens 29 30 september 2016 Att leda förskoleutveckling på vetenskaplig grund Lise Lotte Johansson Syfte och mål med min föreläsning Syfte: att på ett konkret och verksamhetsnära sätt lyfta
Läs merDIGITAL UTVECKLINGSPLAN
DIGITAL UTVECKLINGSPLAN 2018-2022 1. INLEDNING Digital utvecklingsplan ersätter IT-policy för förskola och grundskola i Ystads kommun 2010. Ystads kommun prioriterar digitaliseringen av utbildningsverksamheten.
Läs merKvalitetsplan
Dnr KS/555/2015 Kvalitetsplan 2016 2018 Förskola, obligatoriska skolformer, gymnasie- och gymnasiesärskola samt fritidshem Kommunstyrelsen 2016-01-12, 20 Inledning Varje huvudman inom skolväsendet ska,
Läs merIT-strategi för bättre lärande. Värdegrund. Utveckling & Lärande. Kompetens & Omvärld
IT-strategi för bättre lärande Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS IT-STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och även Pysslingen Skolor står inför
Läs merGrundlärare med inriktning mot arbete i F-3 samt åk 4-6
Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Visa intresse att etablera kontakt med elever, skapa relationer med elever, skapa förtroendefulla relationer med Ledarskap Visa ett respektfullt bemötande
Läs merPlanera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag
2017-04-06 1 (11) Planera och organisera för Läslyftet i förskolan diskussionsunderlag Postadress: 106 20 Stockholm Besöksadress: Fleminggatan 14 Telefon: 08-527 332 00 vx Fax: 08-24 44 20 skolverket@skolverket.se
Läs merVerksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015
Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna
Läs merEn tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.
En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg. Bakgrund Våra akuta uppdrag har de senaste åren ökat
Läs mer2. 3 Pedagogträffar i trädgård/inne på Färsna gård- öppen med olika tema. Aktivitet, fika, lokal och erfarenhetsbyte ingår.
Färsna gård 190112 Utvärdering och reflektion Utomhuspedagogik i förskola, en satsning i Norrtälje kommuns statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i förskola hösten 2018 Syfte och mål Målet och syftet
Läs merStatsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan
Statsbidrag för en likvärdig skola statsbidraget ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i förskoleklass och grundskolan I skollagen står det om lika tillgång till utbildning, likvärdig
Läs merKOLLEGALYFTET. Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan. Gy träff Örebro
KOLLEGALYFTET Ett utvecklingsarbete inom det systematiska kvalitetsarbetet på Sörbyängsskolan och Kryddgårdsskolan Gy träff Örebro 170126 Matematiklyftet födde Kollegalyftet Vinnande upplägg och bra struktur
Läs merProgram Inledning, Skolverket Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Trom
Program 09.30 10.30 Inledning, Skolverket 10.30 12.15 Vad är viktigast för att skapa bra handledningssamtal? Cato R. P. Bjørndal, Universitetet i Tromsø 12.15 13.15 Lunch 13.15 13.55 Skolverket 14.00 14.45
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merStöd till barn i svåra livssituationer att klara skolarbetet
Stöd till barn i svåra livssituationer att klara skolarbetet Fortbildnings- och kompetensutvecklingsstöd för skolpersonal Många fler elever än man hittills trott har allvarliga svårigheter hemma. Enligt
Läs merBARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun
arkivbild.se BARN- OCH UTBILDNINGSPLAN för Ystads kommun 2010-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2010-04-15-1 - 123 456 Aa Hej! - 2 - Vi ska uppfattas som regionens bästa alternativ för barns och vuxnas
Läs merStrategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan
Strategi för en utvecklande skola i Vårgårda ökad måluppfyllelse i grundskolan och grundsärskolan Beslutat av: Kommunfullmäktige för beslut: 11 januari 2017 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige Ansvarig
Läs merVälkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet
Välkomna till utbildningen Att leda kollegialt lärande i fritidshemmet Program 9:30-10:30 10:30-11:20 11.30-12:30 12:30-13:30 13:30-14:40 14:40-15:00 15:00-15:50 15:50-16:00 Skolverket informerar om utbildningen
Läs merBarn- och elevhälsoplan
Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion
Läs merLVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016
LVP ATT ARBETA I LVP 2015/2016 Nämndens åtagande Förvaltningens åtagande Enhetens åtagande Samtliga vårdnadshavare och barn upplever att de bemöts respektfullt på förskolan. Enhetens resultat har ökat
Läs merStöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever
2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen
Läs merInnehå llsfö rteckning
1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål
Läs merPedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola
Pedagogisk utvecklingsplan med IT som stöd 2017-2019 för förskola, fritidshem, obligatoriska skolformer samt gymnasiet och gymnasiesärskola Fastställd i kommunstyrelsen 2017-06-13 144 Innehållsförteckning
Läs merDet här är. Dans utan Krav. Med dansen som verktyg Uppsalamodellen
Det här är Dans utan Krav Med dansen som verktyg Uppsalamodellen Bakgrund och Inledning Kroppen ska vara en källa till glädje! Dans utan Krav är en metod riktad mot målgruppen tjejer 13 18 år med lättare
Läs merLärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan
Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,
Läs merArbetsplan för förskolan Baronen. Läsåret
Arbetsplan för förskolan Baronen Läsåret 2018-2019 Förskolans arbete utgår från följande lagar och styrdokument: Skollagen(2010:800) Läroplanen för förskola (Lpfö-98/16) Lag om förbud mot diskriminering
Läs merLovisedalsskolan RO Läsårsplan
L Ä SÅR 2015/2016 Lovisedalsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Lovisedalsskolan RO, Läsårsplan 2(8)
Läs merEskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand
Eskilstuna 2011-12-09 När kunskap och omsorg går hand i hand Hälsofrämjande skolutveckling en gemensam satsning på kunskapsmål och sociala mål Hälsofrämjande skolutveckling Motivation, ett gott skolklimat,
Läs merVälkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv
Välkomna! Förskola i förändring med barnens bästa utifrån ett vetenskapligt perspektiv Vetenskapligt perspektiv Organisation och pedagogik Annika Samuelsson Lovén Följeforskning Ulrika Lundén Relationell
Läs merYttrande över motion att upprätta en handlingsplan. med åtgärder för att förbättra unga tjejers psykiska hälsa. Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden 2016-08-10 Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningsledningen BUN/2016:257 Thomas Åkerblom 016-710 22 96 1 (4) Barn- och utbildningsnämnden Yttrande över motion att upprätta
Läs merVÄLKOMMEN TILL SKOLAN!
VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger
Läs merFOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås
FOKUS på specialpedagogisk forskning - Västerås Aktivitets ID: 5229 Tid: 15 oktober 2013, kl 13:00-16:30 Tid: 19 november 2013, kl 13:00-16:30 Tid: 18 februari 2014, kl 13:00-16:30 Tid: 25 mars 2014, kl
Läs merStrategi för bättre lärande i matematik
Strategi för bättre lärande i matematik Utveckling & Lärande Värdegrund Kompetens & Omvärld PYSSLINGEN SKOLORS STRATEGI FÖR BÄTTRE LÄRANDE I MATEMATIK 2016 1 BAKGRUND Den svenska skolan och Pysslingens
Läs merBifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år
Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,
Läs merVetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet forskningsbasering som grund för god skolutveckling. Skollagen Skollagen Kap 1 5 All utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Gäller
Läs merStudiehandledning. Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång
Senast uppdaterad 2015-08-26 1 (5) Studiehandledning Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Välkomna! Mälardalens högskolas kompetensutvecklingsinsats Nyanländas lärande mottagande,
Läs merSkolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33
Datum Sida 2016-02-22 1 (7) Skolplan läsåren 2016/2017 2018/2019 - En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 33 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax
Läs merVERKSAMHETSPLAN (Styrplan)
VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers
Läs merSpråkutveckling i samverkan. Skolverkets språkutvecklarutbildning,
Språkutveckling i samverkan Skolverkets språkutvecklarutbildning, 2018-02-08 Vad känner du till om Hammarö? Hammarö kommun Inflyttnings- och tillväxtkommun 16000 invånare 7 skolenheter 6 förskoleområden
Läs merInnehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.
Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå
Läs merDokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015
Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall
Läs merUtbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi
Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:
Läs merFörskolor och grundskolor i Burlövs kommun. Burlövs. kommun
Förskolor och grundskolor i Burlövs kommun Burlövs kommun Resultat Framgång kan mätas på många olika sätt. De samlade resultaten visar ändå att elever i Burlövs skolor har klättrat stadigt uppåt de senaste
Läs merUtbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola Stockholm 4 maj 2018
Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskola Stockholm 4 maj 2018 Ildico Hellman, Malin Gyunda EPA: ensam par alla E: Vilka teman tycker du framkommer i berättelsen som skulle vara intressanta
Läs merSKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION
SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende
Läs merHandlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)
Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Fastställd av RUC-styrelsen 2011-06-22 Handlingsplan ht 2011-vt 2012 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen baseras på mål i
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merRapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4
Rapportering Tillsyn i fristående förskola Skollagen 26 kap. 4 Krokofantens fristående förskola Hemmingsmark 2018-04-10 Krokofantens förskola är ett personalkooperativ som startade 2009-01-01. Förskolan
Läs merWifi: CLARION CONNECT
Wifi: CLARION CONNECT 1 Tammi Gustafsson Nadel Malin Gyunda Tove Mejer 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Samarbetet mellan förskola och hem har ökat liksom vårdnadshavarnas medvetenhet kring hur viktig läsning och
Läs merHuddinges pedagogiska plattform. Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan
Huddinges pedagogiska plattform Det här möter Huddinges barn och elever varje dag i förskolan och skolan I Huddinge arbetar alla förskolor och skolor utifrån en pedagogisk plattform. Plattformen har tagits
Läs merKollegialt lärande i skolan
Kollegialt lärande i skolan kunskap utveckling inspiration Så arbetar du framgångsrikt med kollegialt lärande på vetenskaplig grund Observationer och kollegial utvärdering hur går vi tillväga? Hur skapar
Läs merAlla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål
www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.
Läs merHållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program
Hållbara anpassningar inom gymnasieskolans estetiska program Vilken plats kan specialpedagogiken ha i det kreativa? Barbro Johansson, universitetslektor i Specialpedagogik, Specialpedagogiska institutionen
Läs merRegionala lärprocesser för skolledare
Regionala lärprocesser för skolledare i samarbete mellan Örebro universitet/ruc, Region Örebro län och länets kommuner Lärprocess 1: 12 deltagare september, 2016 maj, 2017 Lärprocess 2: 14 deltagare September,
Läs merAtt vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem
Att vara skolledare för grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem Tylösand 1 oktober 2015 Anna Klerfelt, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping Ett urval av bilder Frågor till 21 fritidspedagoger
Läs merInformation- Slutrapport kollegialt lärande
Bengt Larsson - unbl01 E-post: bengt.larsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-08-13 Dnr: 2012/530-BaUN-027 Barn- och ungdomsnämnden Information- Slutrapport kollegialt lärande Ärendebeskrivning
Läs merKOMMUNÖVERGRIPANDE FORTBILDNINGSINSATS ELEVER SOM UTMANAR
KOMMUNÖVERGRIPANDE FORTBILDNINGSINSATS ELEVER SOM UTMANAR Fortbildningsledare Psykologer inom förskola och skola Varbergs kommun VÅR PRESENTATION Bakgrund Syfte Vår målsättning Föreläsningar all personal
Läs merPå lika villkor- för lärande och likabehandling
På lika villkor- för lärande och likabehandling Skolan främjar och förebygger Välkommen till en konferens för dig som är utbildningschef, skolledare eller skolpolitiker i Fyrbodal! HOTELL BOHUSGÅRDEN,
Läs merNATURVETENSKAP OCH TEKNIK. Planera och organisera för kollegialt lärande
NATURVETENSKAP OCH TEKNIK Planera och organisera för kollegialt lärande ISBN: 978-91-7559-230-5 Grafisk form: Typisk form och AB Typoform Foto: Elke Welzbacher och Lena Katarina Johansson Tryck: Elanders
Läs merAnalys av Dialogmöte
Analys av Dialogmöte Runt 90 personer deltog på dialogmötet och var uppdelade på 7 grupper (elevhälsa, förskolechefer, förskolelärare, lärare, politiker, rektorer, skolchefer) Denna analys bygger på de
Läs merEn attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag
En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2018-2019 Vision Östra skolan skall inrikta sin utveckling mot nästa generations behov av kunskap
Läs merEn inkluderande kulturskola på egen grund, SOU 2016:69. Svar på remiss från Kulturdepartementet
Sida 1 (7) 2017-02-17 Handläggare Marion Hauge-Lindberg Telefon: 08 508 31 841 Till Kulturnämnden 2017-03-07 Förslag till beslut 1. Kulturnämnden godkänner och överlämnar förvaltningens tjänsteutlåtande
Läs merUtvecklingsarbete Gun Stenmark, Umeå Universitet
Utvecklingsarbete 2012-2013 1 Bakgrund I och med nya läroplaner och kursplaner från 1 juli 2011 tydliggörs behovet av fördjupade kunskaper när det gäller bedömning av elevernas kunskaper i skolformen Grundsärskola:
Läs merStrategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016
Strategi Digital kompetens Krokoms kommuns förskolor och skolor 2014-2016 Vision Krokoms framgångsrika skolor utmanar och formar framtiden Inledning Krokoms kommun har gjort medvetna satsningar under årens
Läs merFlerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan
Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan Gemensamma riktlinjer för Trelleborgs kommuns förskoleverksamhet Inledning Barn med annat modersmål som ges möjlighet att utveckla detta får bättre möjligheter
Läs merEn förskola för alla där kunskap och människor växer
En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som
Läs merGöteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi
Göteborg den 23 april 2018 Wifi: EliteWifi Henrik Carlsson Tove Mejer Helga Stensson Program 09.30 12.00 10.45 11.00 Paus 12.00 13.00 Lunch 13.00 14.00 Valbart pass 1 14.00 14.30 Skapa goda förutsättningar
Läs merLesson study - Att lära av varandra. Staffan Åkerlund
Lesson study - Att lära av varandra Staffan Åkerlund Hur kommer all kunskap som erbjuds vid kompetensutveckling in i våra klassrum? Hur tar vi tillvara på kollegors kompetens och erfarenhet? Lärare behöver
Läs merKvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus
1(14) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2015/2016 Ann-Kristin Anstérus Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1 LPFÖ 98/10)...
Läs merOm en skola för alla. - och vägen dit. Josefin Nilsson
Om en skola för alla - och vägen dit Josefin Nilsson Om en skola för alla Om en skola för alla Medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, Stockholms universitet www.andrasprak.su.se
Läs mer