Kultur och hälsa Mellan lunch och kaffe
|
|
- Birgitta Axelsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 [28] Referens Birgitta Jansson Slutrapport Kultur och hälsa Mellan lunch och kaffe KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter Direkt Sms E-post Org.nr Bankgiro Fax Webb
2 2 [28] Innehållsförteckning Sammanfattning 4 Bakgrund 5 Så här tänkte vi 5 Målsättning 5 Syfte 6 Projektets övergripande tidsplan 6 Projektets processgrupper 7 Ekonomi 7 Målgrupper 8 Vård och omsorgsboendet 8 Deltagare 8 Kulturambassadörer 8 Kulturvärdar 8 Det här gjorde vi 9 Del 1, Att låta-spåret 9 Rörelse-spåret 10 Metodhandböcker 10 Prova-på-tillfällen för boende och anhöriga 11 Föreställningar och konserter för alla Botkyrkas seniorer 12 Medarbetarutbildning 13 Del 2, De långa spåren 14 Ett fotografiskt spår 14 Inspirationsträffar för fast anställd omsorgspersonal 15 Kulturombudsutbildning 15 Föreställningar och workshops 15 Det här lärde vi oss 16 De äldre i projektet 16 Ett nytt språk 16 Ett långsiktligt välmående 17 De äldres växande delaktighet 18
3 3 [28] Kulturambassadörer, kulturvärdar och övriga medarbetare 18 Vi öppnar dörrar 18 Att se, höra och möta 19 Värdegrundgarantierna 19 Ett gott värdskap 20 Omsorgspersonalens resa 21 Pedagogernas resa 22 Projektets bekymmer 23 Kommunikation 23 Tid 24 Framtiden? 25 Bilagor Bilaga 1; Deltagande kulturambassadörer och kulturvärdar 26 Bilaga 2; Kontaktlista till medverkande 27 Friliggande digitala dokument Redovisning, Kultur och hälsa, Botkyrka kommun Metodhandbok Ljudgymnastik Metodhandbok Rörelse Reflektioner/studie från Marie Bergman Ljudspår 1 Reflektioner från Allegården, Ljudspår 2 Reflektioner från Silverkronan, Rörelsespår 2 Rapport från Fotospåret Rapport från Inspirationstillfällen och kulturombudsutbildning
4 4 [28] Sammanfattning Kultur och hälsa mellan lunch och kaffe var ett samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen kultur och fritidsförvaltningen och vård- och omsorgsförvaltningen i Botkyrka kommun - med inspiration av Dans i Stockholms stad & län och Kungliga Musikhögskolan. Projektet finansierades med kr av Kulturrådet och genomfördes under perioden Projektet riktade sig i del 1till äldre och medarbetare på Tumba vård och omsorgsboende samt allmänhetens äldre i Botkyrka. I projektets del 2 vidgades målgruppen till övriga vård och omsorgsboenden i kommunal regi i Botkyrka. Syftet har varit att stödja äldre människor i att leva ett kulturellt rikt liv i ett socialt sammanhang som ger positiva hälsoeffekter vilket i sin tur leder till en ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet. Målet var att skapa hög kvalitet i medarbetarnas arbete med kommande kulturinsatser på olika äldreboenden. I projektet Kultur och hälsa - Mellan lunch och kaffe har sammanlagt ca 1000 äldre fått möjlighet att uppleva föreställningar, konserter, workshops och eget skapande som genomförts av professionella kulturskapare och pedagoger. 380 medarbetare i äldreomsorgen har fått utbildning/insikt i olika kulturella uttrycksformer, ökad kunskap i att göra kvalitativa val inom kulturområdet samt hur de praktiskt kan använda de estetiska verktygen i omsorgsarbetet på respektive avdelning. Under de tre år Kultur och hälsa-projektet har pågått har det resulterat i många glädjestunder. Positiva känslor har bidragit till att fysisk smärta har försvunnit. Dans och musik har under och efter projekttiden blivit attraktivt att använda som aktivitet på äldreboendet. Medarbetarna i projektet upplever att kulturen har gett dem ett nytt språk att använda sig av och menar att Man behöver inte kunna prata utan man kan använda sig av kroppsspråket istället. Påtagliga tecken på ökad livslust syntes i de äldres ögon, rosor på kinderna, mer naturligt upprest rygg, öppenhet och nya initiativ att kommunicera. En av medarbetarna uttryckte under projektets gång att Det här skulle vi behöva göra varje dag, det är bra för kroppen. Den blir varmt och glad. Att få skratta och ha kul med andra är bra. Även det sociala samspelet i huset har påverkats. Dörrar har öppnats på ett annat sätt. De boende har fått lära känna fler boende, personal och anhöriga. Förutom att medarbetarna idag känner fler boende har de även lärt känna fler kollegor i huset och kan och vill därför samarbeta mellan avdelningarna på ett annat sätt. Medarbetarna har också fått konkreta metoder att arbeta utifrån, nya idéer och inspiration och en större kunskap i både bemötande och respekten för integritet. Vilket gjort deras vardagliga arbete än mer meningsfullt.
5 5 [28] Metoderna i de långa spåren Att låta och Rörelse finns samlade i en metodhandbok, redo att skickas vidare till andra intresserade boenden. Bakgrund Framtidens Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för en hållbar framtid Det är Botkyrkas kommunvision, gemensamt framtagen av kommuninvånare, företagare, medarbetare och förtroendevalda. Utifrån medborgarens fokus vill vi stödja äldre människor i att leva ett aktivt kulturellt rikt liv i ett socialt sammanhang som ger positiva hälsoeffekter. Genom att föra kultur och omsorg närmare varandra vill vi medverka till att kultur långsiktigt integreras i alla äldres vardag. Sång, musik, konserter har länge varit en konstform inom Botkyrkas boenden. Den nya insatsen tar nu steget vidare i kontinuitet, delaktighet och eget utförande/skapande i vardagen. Så här tänkte vi Gemensamt ville kultur och fritidsförvaltningen och vård och omsorgsförvaltningen öka äldres hälsa, välbefinnande och möjlighet till en aktiv fritid genom att introducera både äldre och omsorgspersonal till kvalitativ kultur. Tillsammans med professionella konstutövare ville vi erbjuda de äldre kreativ pedagogik för kropp och själ i form av bland annat dans/rörelse och att låta/ljuda. Projektet syftade även till att fortbilda omsorgspersonal i att göra aktiva val på kulturområdet och kunna använda kulturella upplevelser och pedagogik, antingen live eller från exempelvis radio/tv, som verktyg i omsorgsarbetet. Platsen för projektets genomförande blev efter vård och omsorgsförvaltningens beslut Tumba vård och omsorgsboende. Målsättning Målet var att de äldres välbefinnande skulle öka genom en aktiv fritid inom kreativa områden. Vi ville stimulera de äldre på boendet att få fortsätta vara aktiva individer, att få uttrycka sina tankar, idéer och känslor genom bland annat rörelse/dans och att ljuda/låta. Målet var också att
6 6 [28] omsorgens medarbetare skulle få kunskap i att hantera estetiska verktyg som ett kommunikationsmedel samt en ökad kunskap om kulturens möjligheter inom omsorgen. Kort och gott så ville vi hitta nya vägar in i kvalitativ kultur, bredda det som fanns och skapa fler möten äldre emellan. Vi ville gå in i framtiden med kultur som en självklarhet på alla vård och omsorgsboenden. Syfte Syftet med projektet var att stödja äldre människor i att (oavsett var man bor) leva ett aktivt kulturellt rikt liv i ett socialt sammanhang. Vilket i sin tur ger positiva hälsoeffekter som bidrar till en ökad känsla av välbefinnande och meningsfullhet. Syftet är också att inspirera medarbetare till ett aktivt kulturtänk på boendet med ett varierat kulturutbud. Projektets övergripande tidsplan Våren 2012: Förprojektering - arbetsgruppen planerar operativt innehåll. Hösten 2012: Operativt arbete med de långa spåren, föreställningar, konserter, workshops, Medarbetareutbildningar. Arbetsgruppen möts kontinuerligt för att aktivt förankra projektet i respektive verksamhets ordinarie uppdrag. Våren 2013: Arbetet fördjupas och utvecklas. Hösten 2013: Avslut av del 1, utvärdering och lansering i Botkyrka av metodhandledning Del 2 Årskifte : Botkyrka beslutar att låta projektet fortsätta med förankring och inriktning mot fler av Botkyrkas vård och omsorgsboenden. Hösten 2014: Operativt arbete med Ljudspår 2 och Rörelsespår 2 på två nya vård och omsorgsboenden. Ett fotospår med fokus på eget skapande. Inspirationsträffar för all fast anställd omsorgspersonal (ca 380 st). Kulturombudsutbildning för vård och omsorgsboendenas gamla och nya kulturombud (20 st). Våren 2015: Avslut, utvärdering, fotovernissage och diplomering av kulturombuden.
7 7 [28] Projektets processgrupper Under projekt Kultur och hälsas 42 månader har många personer bytt befattning och plats i Botkyrka kommuns organisation. Vilket inneburit att många av de olika processgrupperna haft stor omsättning av fysiska personer. Därför redovisas endast befattning/funktion av de kommunanställda i de olika grupperna nedan. Projektets styrgrupp bestod av kulturchef, kulturutvecklare/projektledare och kultursekretrare/projektledare kultur och fritidsförvaltningen. Referenssamtal verksamhetschef vård och omsorgsförvaltningen I del 1 av projektet bestod arbetsgruppen av de båda projektledarna, fyra enhetschefer och fyra kulturambassadörer Tumba vård och omsorgsboende, Mea Nordenfelt som rörelsepedagog och Marie Bergman som ljudpedagog. I projektets del 2 bestod arbetsgruppen för Ljudspår 2 av kulturutvecklare, biträdande enhetschef Allégårdens och två kulturambassadörer Allégårdens vård och omsorgsboende, en kulturambassadör från dagvården och Marie Bergman som ledde spåret. I Rörelsespår 2 bestod arbetsgruppen av kulturutvecklare, biträdande enhetschef och två kulturambassadörer Silverkronanas vård och omsorgsboende samt Mea Nordenfelt som ledde spåret. Fotospårets arbetsgrupp bestod av kulturutvecklare, biträdande enhetschef och två kulturambassadörer Tumba vård och omsorgsboende samt fotograf/projektledare Kristina Gellerstedt. I inspiration och kulturombudsutbildningens arbetsgrupp ingick kulturutvecklare och projektledare Susan Karlkvist. Referenssamtal med vård och omsorgsboendens enhetschefer och sektionschef. Ekonomi Stöd från kulturrådet 800,000 kr Projektledare och pedagoger -558,000 kr Artister, kulturutövare -158,000 kr Tryck -54,000 kr Övrigt -31,500 kr Totalt = -1,500 kr Botkyrka kommun har bidragit med ca 800 projektledartimmar till en kostnad av ca kr och ca 1700 omsorgspersonaltimmar till en kostnad på ca kr.
8 8 [28] Målgrupper Vård och omsorgsboendet Vård- och omsorgsförvaltningens enhetschefer valde Tumba vård och omsorgsboende att delta i projektet. Motivering: Tumba vård och omsorgsboende behöver få insikt, inspriation och motivation att ta sig an kulturaktiviteter som främjar alla boende på ett positivt framförhållande sätt. Av de sju avdelningar som fanns på Tumba vård och omsorgsboende valdes de fyra somatiska avdelningarna 2, 4, 5 och 6 ut att delta i projektet. Deltagare Varje enhetschef från de fyra deltagande avdelningarna valde i sin tur vilket spår de ville ingå i, ljud/att låtaspåret eller rörelsespåret, två avdelningar till varje spår. De deltagare som bjöds in skulle i första hand vara de som inte visat intresse för eller deltagit i boendets tidigare aktiviteter. De skulle inte heller ha någon uttalad demensdiagnos. Deltagarna bjöds in muntligt av ambassadörerna och varje spår började med ca 15 delttagare, dvs ungefär 7-8 personer från vardera avdelning. Kulturambassadörer Från vardera deltagande avdelning utsågs/tillfrågades en medarbetare att delta i respektive spår som kulturambassadör. Ambassadören skulle tillsammans med respektive pedagog utforma, utveckla och dokumentera spårens alla delar. För att sedan återkoppla och själva genomföra hälsoantydande kulturinsatser på den egna avdelningen. Ambassadörerna fick på det viset en unik ettårsutbildning. Ambassadörerna skulle även tillsammans ansvara för projektets föreställningar och workshops praktiska genomförande. Kulturvärdar Även fyra kulturvärdar utsågs på varje deltagande avdelning (totalt 16 st), dels med syfte att stötta ambassadörens arbete med ljud- alternativt rörelsespåret på avdelningen och dels att tillsammans med ambassadören stå för ett gott värdskap på föreställningar och prova-på-tillfällena, att på avdelningen föra vidare de teman prova-på-tillfällena/föreställningarna inbjöd till, samt att inspirera både boende, anhöriga och övriga medarbetare till en kulturell framtid.
9 9 [28] Det här gjorde vi För att uppnå våra mål och syften har vi valt metoder som handlar om utbildning genom att uppleva. Våra metoder för detta har varit; arbete med ljud, arbete med rörelse, metodhandböcker om arbetet med rörelse och ljud, prova-på-aktiviteter, föreställningar och konserter, medarbetarutbildning för kulturambassadörer och kulturvärdar. Del 1, Att låta-spåret Att sjunga i kör, det mår människan bra av har vi fått höra ganska ofta på senare tid. Om man inte kan sjunga går det nästan lika bra att prata med och tillsammans med andra människor i olika sammanhang. Men om man inte kan prata, vad återstår då? Gruntanken med spåret är - att låta. Om man inte har rösten och orden så har man ljudet. Olika ljud för olika människor, framställda på olika sätt beroende på dagsform, förmåga och vem det är som gör dem. Tillsammans med röstpedagog Marie Bergman fick ca 15 boende och två kulturambassadörer, Veronica Avalos och Ritva Lauronen, från två avdelningar på Tumba vård och omsorgsboende möjlighet att en gång i veckan under totalt 20 veckor hitta nya sätt att göra sig hörd på. Att prova rösten, hitta möjligheten, höra ljuden och efter egen förmåga, lust och nyfikenhet ge sina egna ljud kraft att höras av alla. Kanske, kanske kunde det också bli en låta-kör av allas gemensamma ljud? Under ljudspåret har deltagarna gjort enklare ljudövningar som alla kan göra. Man har gjort andningsövningar och enklare ljudgymnastik, sjungit flera igenkännande sånger exempelvis Volare, Music-Music-Music, Sån t är livet, Bam Bam Bamba. Deltagarna och ambassadörerna har även fått prova olika hjälpmedel som munspel, små rytm-ägg, ballonger, mjuka stretchband och gjort ljudövningar med luftiga och lätta sjalar. Man trallar och sjunger spontant i korridorerna. Glömmer att man var väldigt blyg inför sång för några veckor sedan Tillsammans har Marie, Ritva och Veronica diskuterat förhållningssätt, tillvägagångssätt och olika reaktioner hos deltagarna före och efter varje ljudpass. De har även dokumenterat arbetet genom att föra anteckningar och fotografera. Kulturambassadörerna fick via ljudspåret en ettårig utbildning och har själva fortsatt att leda grupper efter projekttiden. Arbetet resulterade i Metodhandboken Ljudgymnastik.
10 10 [28] Rörelse-spåret Samma utgångspunkt gäller för rörelsespåret. De som inte kan dansa eller röra sig med stora yviga gester, kanske kan vifta lite med ett finger, blinka med ögonlocket eller spänna en armmuskel och på så sätt få en bra start i rörelsespåret. Tillsammans med danspedagog Mea Nordenfelt fick ca 15 boende och två kulturambassadörer, Paola Cabrera och Arbresha Nasufi, från de två övriga avdelningarna i projektet möjlighet att en gång i veckan under totalt 20 veckor hitta nya rörelser enskilt eller i grupp. Rörelser som leder till ett aktivt kroppsspråk med en så stora skala av variationer som man själv finner lust, nyfikenhet och harmoni i. Oj, vad mycket puh jag har i munnen Deltagarna har fått göra olika rörelser för att väcka kroppen, såsom klappmassage, picka huvud och nacke, göra cirklar med fötterna och omfamna sig själva. De har även fått arbeta med lätta tyngder till exempel rispåsar och gjort andningsövningar för att hitta lugn och ro i kroppen. De har fått bjudit upp till dans från när och fjärran, och dansat både sittandes, ståendes och ibland enbart med ögonen. Alla har dansat utifrån sina egna förutsättningar. Mea Nordenfelt har både innan och efter varje tillfälle handlett Paola Cabrera och Arbresha Nasufi. Tillsammans har de diskuterat förhållningssätt, tillvägagångssätt och olika reaktioner hos deltagarna. De har även dokumenterat arbetet genom att föra anteckningar och fotografera. Kulturambassadörerna fick via ljudspåret en ettårig utbildning och har själva fortsatt att leda grupper efter projekttiden Dokumentationen finns samlad i Metodhandboken Rörelse och dans. Metodhandböcker Både Mea och Maries uppdrag var också att skriva varsin metodbok utifrån den egna insatsen inom projektet och de kunskaper som alstras tillsammans med deltagare och ambassadörer i spåren. Metodböckerna blir verktyg för övriga medarbetare på Tumba vård och omsorgsboende och så småningom även för övriga vård och omsorgsboenden i Botkyrka. Prova-på-tillfällen för boende och anhöriga Kulturaktiviteter som på ett kreativt, nytänkande och roande sätt bjuder in till delaktighet ökar allas välbefinnande och skapar också både nyfikenhet och intresse för en fortsatt aktiv fritid inom kreativa områden. Andra fredagen varje månad bjöds ca pensionärer in till varje tillfälle. I första hand bjöds boende på Tumba vård och omsorgsboende, deras anhöriga, medar-
11 11 [28] betare men också intresserade seniorer i allmänhet in att ta del i en bred och färgstark palett av kulturella upplevelser. Fokus var på det egna skapandet och delaktighet. Prova-på-tillfällena skulle också genom återkoppling av ambassadörerna inspirera övrig medarbetare, boende och anhöriga att på egen avdelning hitta ett nytänk för genomförande av liknande kulturupplevelser. Ett stort, stort leende visar sig på de samlade när Gitte börjar knäppa på gitarren och hälsa alla välkomna genom att gå runt till var och en och sjunga sången, Välkommen hit idag Med engagemang, tydligt kroppsspråk och välriktad intensitet visar Gitte Pålssons att man kan fånga stora gruppers intresse under lång tid. I Gittes workshop där 25 boende och sex personal deltog från alla våningar på Tumba vård och omsorgsboende var allas intresse fångat på 10 sekunder. Gitte tar fram sin gitarr, ser på de samlade deltagarna, och säger HEJ på bred skorrande skånska. Ett stort, stort leende visar sig på de samlade när Gitte börjar knäppa på gitarren och hälsa alla välkomna genom att gå runt till var och en, se dem djupt in i ögonen och sjunga sången Välkommen hit idag, Kalle. Hon går vidare till nästa person i ringen och sjunger välkommen hit idag, Karin och återigen nästa, välkommen hit idag, Inger. I och med det är alla med, både kroppsligt och själsligt. Gitte bjuder på sånger av alla de slag. Ibland allsång som I natt jag drömde och I m singing in the rain. Ibland sjöng hon ensam både vemodiga visor och sprudlande schlagers och däremellan berättar hon om livet i Malmö och hur man säger strumpor på skånska. Efter workshopen på väg bort i korridoren mot hissarna var deltagarnas kinder rosiga, ögonen glittrade och diskussionen livlig om var betoningen ligger i uttalet hosor (strumpor). Kameran användes flitigt denna dag. Man kan lätt byta ut gitarren mot bildvisning, historieberättande eller högläsning. Alla teman valdes utifrån samtal med boende, anhöriga och medarbetare på Tumba vård och omsorgsboende. Inbjudan via lokalpress, affischer, kulturambassadörer och kommunens webbsida. 12 oktober: Skuggspel med Pygméteatern 16 november: Livets rytm och den mänskliga musiken med Ingrid Hammarlund (inställt pga. sjukdom). 14 december: Skapa rytmer med kaffekoppar?! Med Michael Lönnbjer 15 februari: Fånga sången i gruppen! Med Birgitta Pålsson 15 mars: Latinamerikans dansworkshop med ambassadör Veronica Rus och kulturvärd Isabel Vilches från Tumba vård och omsorgsboende 12 april: Allsång på plan 6, med Teater Slava.
12 12 [28] Medarbetare från vardera avdelning stod för värdskapet. Det var härligt att uppleva personalens mod som konferencierer och artister Föreställningar och konserter för alla Botkyrkas seniorer I projektet ville vi föra kultur och omsorg närmare varandra genom samarbeten mellan äldreomsorgen och kulturaktörer som vanligen inte bjöds in till vård och omsorgsboenden. Publiken skulle få uppleva närkontakt med operasångare, förundras över kroppsspråket i flamencon och höra toner de inte trodde var möjliga ur helt vanlig musikinstrument. Vi ville också ge möjlighet till ett lättillgängligt kulturliv av hög kvalitet för alla Botkyrkas seniorer, oavsett var de bor. Sista söndagen varje månad bjöds hela Botkyrka in till dansföreställningar och konserter. Mellan boende, anhöriga och övriga seniorer fanns med i publiken vid varje tillfälle. De professionella utövarna höll även ett litet efterprat för de som ville efter uppträdandet. Inbjudan via kulturambassadörer, lokalpress, affischer och kommunens webbsida. Nu bjuder boende upp boende, de tar egna initiativ. Vi har byggt upp något fint här och nu rullar det på, det bara kommer 4 september: Officiell invigning av projektet med Superstar Orchestra. 30 september: Compass Flamenco med Morfar Lennart dansar. 28 oktober: Operaimprovisatörerna med Mozart i Tumba. 25 november: Fragment i rött och svart med dansgruppen Sjunger & tiger. 24 februari: Keltisk gitarr med Karen Mikara. 31 mars: Orientalisk dansföreställning med kulturvärdar Özlem Gunes och Rim Ayari 28 april: Jazzkonsert med Kungliga musikhögskolan Medarbetare på Tumba äldreboendet stod för värdskapet. Medarbetarutbildning Det genomfördes totalt åtta personalutbildningstillfällen. 20 medarbetare, 4 kulturambassadörer och 16 kulturvärdar, från fyra avdelningar på Tumba vård och omsorgsboende deltog. Utbildningarna var dialogbaserade prova-på verkstäder mellan omsorgspersonal och kulturutövare/pedagoger/producenter.
13 13 [28] De olika utbildningstemana har styrts av chefernas och ambassadörernas behov och önskemål allt eftersom projektet fortskridit. Bland annat uppstod behovet av dokumentationskunskap. Vilket resulterade i att medarbetarna fick två utbildningstillfällen för att kunna lyfta projektet och dess innehåll på de olika avdelningarna. Det handlade om dokumentering som var lättapplicerad på mottagarna (boende, anhörig, medarbetare) och som var genomförbart, kommunikationsmässigt, för personalgruppen. Det ingick exempelvis associations-, gestaltnings- och dramaövningar för att hitta ett prestigelöst flöde i användandet av ord, bild och dess sammansättning på ett tydligt och inspirerande sätt. Förutom dokumentation fick medarbetarna utbildning i Ta med kulturhändelser upp på avdelningen och De långa spårens påverkan/inverkan på deltagarna vid utbildningstillfället Ett gott värdskapet fick deltagarna insikter om hur betraktaren dvs. boende, anhöriga, externa besökare ser på vårdpersonalen som både grupp och enskild. Att som personal lära sig se på sin omgivning utifrån andra perspektiv än det egna ger en ny sorts öppenhet och omsorg runt den boende och den besökande och ett välkomnande i att faktiskt bli sedd. Nu för tiden får man som besökare/anhörig inte bara ett - Hej, från personalen, utan också följdfrågan - Kan jag hjälpa dig med något? 4 juni: Toning och klangskålar med Marie Bergman 27 augusti: Kulturambassadörerna berättar om sitt uppdrag och diskuterar sina förväntningar på samarbetet med kulturvärdarna, med Carina Savborg. 26 oktober: Att användagårdagens föreställning i samtal på avdelningen, med Birgitta Jansson 9 november: Ett gott värdskap, med Karin Ernstedt 11 januari: Dokumentation/utvärdering med Eva Dahlberg 25 januari: Andning och de båda spåren, med Mea Nordenfelt och Marie Bergman. 8 februari: Dokumentation del 2, med Eva Dahlberg 2 oktober: Mea Nordenfelt och Marie Bergman gemensam workshop rörelse/ljud för alla medarbetare på boendet 7 november: avslut, verktygslådan, diskussion Dessutom har ambassadörträffar skett vid 7 tillfällen. Medarbetarna har också fått ett antal oplanerade och spontana datautbildningar för att underlätta genomförandet av de olika projektuppdragen.
14 14 [28] Del 2, Projektets första del fick ett fantastiskt genomslag. Många insikter har fötts, tankar har utbytts och ett otroligt engagemang har vuxit fram inom personalgruppen på Tumba vård och omsorgsboende. För att metoderna ska fortleva behövde vi förankra dem ordentligt. Skapa rutiner och kontinuitet som gör det kulturella aktiviteterna lättarbetade för medarbetarna och som väcker längtan, nyfikenhet och håller delaktigheten levande hos de boende. Vi ville också skapa smidiga vägar att skicka kunskaper/erfarenheter vidare till Botkyrkas övriga boenden. De långa spåren Rörelse- och ljudspåret skickas vidare till Allégården och Silverkronan. Ett spår på vardera boende. De fyra kulturambassadörerna från Tumba vård och omsorgsboende presenterade metoderna för de nya ambassadörerna och fungerade som hjälpledare tills det nya boendets ambassadörer känner sig säkra med metodböckerna. Denna första termin bjöds även metodböckernas författare och spår -pedagoger, Mea Nordenfelt och Marie Bergman, in att leda respektive spår i 10 veckor. Ett fotografiskt spår Från rörelse och dans vill vi gå vidare i ett tredje spår, denna gång till bildkonst. Den digitala tekniken och utförandet på kamerorna gör det lätt idag att arbeta med fotografi. Ett verktyg som med enkelhet kan användas enskilt utan en massa förberedelser och/eller gemensamt i grupp. Att flytta in en eller tio kameror på ett vård och omsorgsboende är en spännande utmaning för både de som bor där och de som finns runt omkring. I ett nära samarbete mellan fotograf Kristina Gellerstedt och kulturambassadörerna Adil Gorgius och Özlem Günes ville vi visa på möjligheten att ta dagens teknik och göra den till sin egen, oavsett ålder, kunskap eller tidigare intresse. Nu först förstår jag att en bild kan säga mer än tusen ord. Det roligaste med projektet har varit samtalen runt de bilder vi fotograferat. Vi kommer alla från olika bakgrund och ser på livet och boendet på olika sätt, men här i projektet har vi hittat samma språk. Tänk att gamla jag har lärt mig så mycket En grupp med sex deltagare träffades under tio gånger varannan lördag för att titta på och samtala om bilder, både egna och andras. Mellan träffarna fick deltagarna olika fotouppdrag, exempelvis att ta en selfie, fota färger eller fota vad som hände vid ett visst klockslag. Uppdragen utfördes ibland med ambassadörernas och övriga medarbetars hjälp och ibland enskilt genom utomhuspromenader, betraktande av det egna rummet eller genom gemensamma fotosafaris genom huset. Alla uppdrag slutade med bildbetraktande och samtal på lördagarna. Och just
15 15 [28] samtalen upplevdes som alltmer viktigt för deltagarna. Tiden och möjligheten att i lugn och ro få reflektera över vardagen, livet och framtiden gav tydliga och starka spår hos deltagarna. Fotospåret avslutades med utställningen VAR DAG. Bilderna hänger i foajén på Tumba vård och omsorgsboende och kommer förmodligen bli kvar permanent. För att underlätta och inspirera medarbetare inom äldreomsorgen har en handledning skrivits om bildbetraktande av just dessa bilder. Det har också producerats en fotobok med alla utställningens bilder + lite extra bilder. Inspirationsträffar för fast anställd omsorgspersonal Träffarna genomfördes i syfte att väcka intresse för kultur och kulturer, identifiera kvalitativ kultur inom dels det egna närområdet och dels i professionellt utbud av kulturaktörer samt att inspireras i hur kultur kan användas som verktyg i det dagliga omsorgsarbetet. Inspirationsträffarna skulle också ge intresse i att bli ett av boendets kulturombud. Cirka 380 medarbetare inom omsorgsarbetet deltog i 38 grupper. Kulturombudsutbildning För både gamla och nya kulturombud. Vi ville med kursen skapa förståelse för kulturens inverkan på människor och intresse för kulturs genomförande på boendet. Målet var att identifiera vilket kulturintresse som finns bland de som bor på boendet just nu, att leta och hitta rätt kultur i det utbud som finns, att på ett lustfullt sätt kunna bjuda in de boende till olika kulturaktiviteter och att ha ett gott värdskapstänk runt kulturevenemangen. Vi ville också ge kulturombuden lättförståliga och praktiska verktyg som underlättar kultur och aktivitetsarbetet på avdelningarna. Handledningar, mallar och länkar från kulturombuds kursen finns numera på botkyrka.se/bibliotekochkultur/kulturforaldre. Fungerar som en framtida verktygslåda för kulturombuden och byggs kontinuerligt på med gemensamma krafter. 4 mars: ett gott värdskap med bland annat Camilla Larsson 11 mars: ett lustfyllt inbjudande med bland annat Paulin Lindström 16 mars: det nöjsamma genomförandet med bland annat Karin Andersson 24 mars: avslut Föreställningar och workshops Vi fyllde dessutom på med fler föreställningar och workshops under hösten 2013 utifrån uttryckta önskemål om mer opera, cirkus, balett och visor från de boende. 16 oktober: balett-workshop med danspedagog Tiiu Kokkonen 30 oktober: Still Alive med 65+ cirkusartister 20 november: trubadur Erik Winqvist 8 december: Romeo & Julia kören 24 december: julkonsert med Angie & Johan Lindblad
16 16 [28] Det här lärde vi oss Projekt Kultur och hälsa mellan lunch och kaffe, har visat sig vara en framgångsfaktor inom omsorgsarbetet på Tumba vård och omsorgsboende. De boende har tagit del i både stora och små kulturevenemang. De har fått se, höra och provat själva. Ibland har man hittat tillbaka till gamla igenkännande och efterlängtade kulturaktiviteter och andra gånger har man fått smaka på nya kulturella utmaningar. Omsorgspersonal har förvånats över den kulturella mångfalden, förundrats över de omedelbara effekter kultur har på oss människor och förtjusats över den nyfikenhet och delaktighet kulturevenemangen skapat hos de boende. De äldre i projektet Ett nytt språk Många äldre på boenden har annan härkomst än svensk och som i vissa fall begränsar en verbal kommunikation. Det finns även äldre som har funktionsnedsättningar av olika slag. I denna icke verbala kommunikation har vi sett att upplevelsen av dans, egna ljud, musik och eget skapande stärker identiteten för många av de äldre. Även att ingå i en grupp där alla lär känna varandra utifrån egna intressen, i det här fallet rörelse, ljud och foto, visar att språkbarriärerna minskar. Man sitter inte längre och bara betraktar varandra utan man hittar nya sätt att kommunicera på bl.a. genom nickar, blickar och leenden. Man behöver inte kunna prata utan man kan använda sig av kroppsspråket istället En av kulturambassadörerna berättade i slutet av projektet om en syrisk kvinna som inte ville gå upp ur sängen. När jag sätter igång syriansk musik på mobilen går hon upp och glömmer bort att hon har ont. Kulturambassadören menar att personalgruppen fått en helt annan metod att arbeta med och att metoden sprider sig på avdelningarna. Alla kollegor blir inspirerade. De gör samma sak för de ser att det funkar. Samma kulturambassadör uttryckte sin tveksamhet i början av projektet med orden Varför ska vi utsätta våra äldre för detta?
Kultur och hälsa Mellan lunch och kaffe 2012-2015
1 [27] Referens Birgitta Jansson Slutrapport Kultur och hälsa Mellan lunch och kaffe 2012-2015 KULTUR OCH FRITIDSFÖRVALTNINGEN Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Kontaktcenter 08-530
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merSundsvalls Kommun. till projektslutrapporten Kultur för äldre
Bilaga 8 till projektslutrapporten Kultur för äldre Sundsvalls Kommun Slutrapport Utförandedatum: 04-02-2013 09:41:13 Antal svar: 36 Den här undersökningen har totalt 36 respondenter och en svarsfrekvens
Läs merKVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN
- KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN LÄSÅRET 2014-2015 Innehållsförteckning Inledning...3 Åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning...3 Underlag och rutiner...3 Organisation och förutsättningar...3
Läs merDet här står vi för. Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar 1 (7) Ur Elevers tankar i ord och bild
Det här står vi för Kultur- och fritidsförvaltningens värderingar Ur Elevers tankar i ord och bild 1 (7) Den mätta dagen, den är aldrig störst. Den bästa dagen är en dag av törst. Nog finns det mål och
Läs merVästra Vrams strategi för 2015-2016
Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en
Läs mer8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition
8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merVarför kultur i Falkenbergs förskolor och skolor?
Tjänsteskrivelse Datum 2015-04-07 Barn- och utbildningsförvaltningen BUN-kansliet Handlingsplan för mer och bättre kultur för barn och elever i barn- och utbildningsnämndens verksamheter Handlingsplanen
Läs merSlutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Värdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS Beslutat av Förvaltningschef dnr VON 133/18 Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller
Läs merDialog Gott bemötande
Socialtjänstlagen säger inget uttalat om gott bemötande. Däremot kan man se det som en grundläggande etisk, filosofisk och religiös princip. Detta avsnitt av studiecirkeln handlar om bemötande. Innan vi
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret
Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta
Läs merVERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA
VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar: Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar. Förmåga
Läs merVärdegrund, lokala värdighetsgarantier och bemötande
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinje Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen Diarienr VON 198/15
Läs merAbsoluta tal Fridebo 0 0% Åkerbo 25 100% Ängabo 0 0% Obesvarad 0 0% Ack. svar 25 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered
Åkerbo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Fridebo 0 0 Åkerbo 25 100 Ängabo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Månen 1 4 Regnbågen 0 0 Solen 0 0 Stjärnan 0 0 Flöjten 12 48
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och
Läs merLäs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker
Läs vad några förskolor som jobbat med EQ-dockan en tid tycker Sagt av Ann Ahlström, Lilla Edet, Avdelning Pettson Dockan synliggör känslor och om kroppsspråket utan att vi personal behöver prata om det.
Läs merFrån den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier för
Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad april 2015 Garantier för kvalitet Från den 1 januari i år har vi lokala värdighetsgarantier
Läs merArbetsplan för Bokhultets förskola
Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för Bokhultets förskola 2014-10-21 2014 2015 Innehållsförteckning 1. Presentation av förskola... 3 2. Årets utvecklingsområden... 5 3. Normer och värden... 5 4. Utveckling
Läs merARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN
ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk
Läs merKvalitetsredovisning
2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merKULTURSKOLAN VT 2016. Glädje & gemenskap. Kunskap & kreativitet. Upplevelse & livslångt lärande. www.atvidaberg.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN
Glädje & gemenskap Kunskap & kreativitet Upplevelse & livslångt lärande KULTURSKOLAN VT 2016 www.atvidaberg.se BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Välkommen till en mötesplats för musik och skapande i gemenskap
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
Läs merDet här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld
Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och
Läs merÄventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?
Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha
Läs merMedgivande att ta emot medel - Prestationsersättning för införandet av lokala värdighetsgarantier (KS/2012:470)
ORDFÖRANDEFÖRSLAG 1[1] Kommunstyrelsen 2012-11-05 Dnr KS/2012:470 Medgivande att ta emot medel - Prestationsersättning för införandet av lokala värdighetsgarantier (KS/2012:470) Beslut Kommunstyrelsen
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta
Läs merKvalitet och värdegrund i vården.
1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren
Läs merKultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten
Kultur för seniorer Kultur och hälsa i Västerbotten Uppföljning Inspirationsträff den 24 september 14, kl 9. 15. Medborgarhuset, Lycksele Målgrupp: civila samhället med representanter för pensionärsföreningar,
Läs merSammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
Läs merSlututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa
Slututvärdering av projekt Verksamhet & Hälsa Upplands Väsby Kommun Arthur Henningson och Mikael Eriksson 2012-12-31 ATK, CONSIDER & PARTNERS INNEHÅLL Verksamhet & Hälsa i Upplands Väsby kommun... 2 Medarbetarnas
Läs merVärdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107
Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merLEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merSkaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011
Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik
Läs merNationell värdegrund i äldreomsorgen
Nyhetsbrev Nationell värdegrund i äldreomsorgen Information från vård- och omsorgsförvaltningen, Mölndals stad Mars 2014 Värdegrundsarbete - en ständigt pågående process Den övergripande målsättningen
Läs merTyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016
Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.
Läs merArbetsplan 2018/2019. Sjöängens förskola. Avdelning Lingon. Förskolechef Thomas Edström. Upprättad Utvärderad:
Sjöängens förskola Avdelning Lingon Förskolechef Thomas Edström Upprättad 2018-09-13 Utvärderad: 2019-05-17 5.1. Normer och vä 1. NORMER OCH VÄRDEN Förskolans mål Vi strävar efter: att varje barn utvecklar
Läs merNorra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 7 Fokusgrupp med undersköterskor
Norra Hisingen Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 7 Fokusgrupp med undersköterskor Fokusgrupp med undersköterskor Som ett komplement till de interna uppföljningarna genomfördes i slutet av projektet
Läs merAvdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),
2011-10-17 Sid 1 (17) Handlingsplan för Markhedens Förskola Avdelning Blå 2015/2016 V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (17) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merAvsnitt 1 - Träna på grunderna i NVC
Öppet fördjupningsprogram i NVC i Stockholm 2015 Nu för andra året erbjuder vi ett program med stor flexibilitet och där du som deltagare kan välja träningsavsnitt utifrån dina behov och intressen. Vi
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Bergabacken
Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2018-2019 Förskolan Bergabacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och Förutsättningar sidan 4 Normer och värden
Läs merTrollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling
Trollskogens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merSjälvskattningsfrågor till kunskapsvalidering
Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar
Läs merArbetsplan Äppelbo förskola
Arbetsplan 2016-2017 Äppelbo förskola 1 Vår syn på uppdraget Vi ser ett barn med stor kompetens, ett barn som vill och kan. Vi ser ett barn som utforskar och undersöker omvärlden och som lär i samspel
Läs merBerättandet genom olika gestaltande språk
Berättandet genom olika gestaltande språk Kan man tänka och minnas med kroppen? Vad händer när man slutar se tanke och kropp som två olika delar skilda från varandra, och istället ser kroppen som en del
Läs merHandlingsplan för. Nya Lurbergsgården
Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport
Förskoleverksamheten 2014-05-13 Björnligans förskola Skolområde2 Systematiskt kvalitetsarbete Sammanfattande rapport Nuläge Björnligans förskola har 37 barn placerade som är fördelade på två avdelningar,
Läs merKursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014
Kursvärdering för ugl-kurs vecka 42 2014 1. Hur uppfattar du kursen som helhet? Mycket värdefull 11 Ganska värdefull 1 Godtagbar 0 Ej godtagbar 0 Utan värde 0 Ange dina viktigaste motiv till markeringen
Läs merVärderingskartlägging. Vad är värderingar?
Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer
Läs merFramtid 2015. Kultur- och fritidsförvaltningen
Ett aktivt liv, där både kropp och själ får sitt, är bra för hälsan och välbefinnandet. Vi inom kultur och fritid arbetar för att skapa förutsättningarna. Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som
Läs merSammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merÅrsberättelse 2013/2014
Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö
Läs merArbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006
Arbetsplan Herkules Förskola - Läsår 2005-2006 Herkules Förskola personalkooperativ är beläget på södra Lidingö i Käppalaområdet. Vi har nära till skogen och om vintern har vi pulkabacke och mojlighet
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget
Läs merFörskolan Sjöstjärnan
K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan F ö r s k o lan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro
Läs merFörskolan Bullerbyns pedagogiska planering
2018-2019 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Bullerbyns pedagogiska planering Förskolechef Åsa Iversen Bullerbyns vision: Vår förskola ska vara utvecklande, utmanande och
Läs merKvalitetsredovisning
2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella
Läs merLPP för Fritidshem BILDCIRKELN
LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning
Läs merInomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.
Grön Flagg Vi arbetar med tre mål inom temat Livsstil och Hälsa. Arbetet kommer att fortgå under terminerna ht 2013/vt 2015 Grön Flagg handlingsplan 2013-2015 - Tranbäret Utvecklingsområde 1 - Öka de fysiska
Läs merDANS OCH RÖRELSE med äldre
DANS OCH RÖRELSE med äldre Foto: Män som Dansar - bild av Susanne Svantesson om män, mod och modern dans! Dans utmanar och inspirerar. Det får oss att börja tänka, känna och fundera. Genom dans utvecklas
Läs merUtvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete
Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare
Läs merFrån gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse
Från gurkprickar till ljus och skugga! En pedagogistaberättelse Vilka tankar hade pedagogerna i början? Vilka frågor kan man ställa i insamlandet för att få syn på barns nyfikenhet och intresse? Vad ser
Läs merHur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden?
Hur förbättrar vi det pedagogiska användandet av ipaden? Q-arbete på Mössebergs förskola Kvalitetsutveckling genom aktionsforskning 2012-2013 Författare: Carina Stadig Catharina Pettersson Therese Heidensköld
Läs mer1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket?
1. När och hur har du lärt dig ett nytt språk senast? 2. Kommer du ihåg hur lång tid det tog innan du började kunna kommunicera på det nya språket? 3. Kan du fortfarande kommunicera på det språket? 4.
Läs merLpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola
Lpfö-98 Reviderad 2010 Gubbabackens Förskola Teknik Utveckla o uppmuntra barns intresse för teknik Samarbete samspel Elektronik Konstruktion och bygglek Utveckla sin kreativitet, tänkande, nyfikenhet och
Läs merFörskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
Läs merFEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET
FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: FEM STEG FÖR EN TILLGÄNGLIG VERKSAMHET STEG1 VEM NÅS? STEG 2 VEM TESTAR? STEG 3 VEM GÖR? STEG 4 VEM PÅVERKAR?
Läs merFöreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015
Föreläsningsanteckningar Annika R Malmberg Hamilton 3 september 2015 Tändvätska för att hitta din glöd privat och på jobbet! Att ge varandra tändvätska innebär att vi ger varandra rätt energi. Då får vi
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Storbrons Förskola
Barn och Utbildning Förskoleverksamheten Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13 Storbrons Förskola Lena Löwbäck Förskolechef 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Utveckling och
Läs merPedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten
BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014 Förskolan Villekulla Avdelning Igelkotten Inledning: Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Igelkottens
Läs merLärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Läs merDanielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i
Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra
Läs mer2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?
Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt
Läs merMin forskning handlar om:
Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom
Läs merFörskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Förskolan Lövholmens plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter: Ansvariga för planen: Förskolechef Joanna Maculewicz Pedagogisk utvecklare Anna Christiansen Förskolans förskollärare
Läs merLOKAL ARBETSPLAN 2010/11
LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla
Läs merS K V A L I T E T S G A R A N T I
K V A L I T E T S G A R A N T I 1 (6) Giltig fr.o.m. 2009-01-01 Giltig t.o.m. 2009-12-31 Sabbatsbergs förskolor Kastanjebacken, Orion och Torsgränd Här får du en spännande och lustfylld resa i lärandet
Läs merVerksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt 2012-2014
Eriksgården Jörgensgården Lilla Dag & Natt Verksamhetsplan för Eriksgårdens förskola Jörgensgårdens förskola och Lilla Dag & Natt 2012-2014 Utbildningsförvaltningen landskrona.se Eriksgårdens förskola
Läs merUtvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014
Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2013/2014 (reviderad 140126) Utveckling och lärande Nulägesanalys Vi väljer att arbeta med barnens språkutveckling just nu eftersom både läroplanen, skolplanen och
Läs merTORPASKOLANS FRITIDSHEM
TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten
Läs merKompis Sverige 2018 Deltagare och resultat.
Kompis Sverige 2018 Deltagare och resultat www.kompissverige.se Vi öppnar upp Sverige genom möten mellan människor Kompis Sverige skapar möten mellan nya och etablerade svenskar, och ökar därmed deltagarnas
Läs merPEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT
SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.
Läs merReviderad i juni 2016 ARBETSPLAN. Förskolan Kullalyckan
Reviderad i juni 2016 ARBETSPLAN Förskolan Kullalyckan 2(7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 4 Föräldrasamverkan 4 Rutinsituationer 4 Barns inflytande
Läs merPatientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet
Patientsäkerhetskonferensen 2016-09-21, seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet Deltagarnas mentometersvar på frågan: Vad tar du med dig härifrån? Det här ska jag testa o Det här
Läs merArbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016
Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget
Läs merFjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014
Fjärilens Arbetsplan HT 2013-VT 2014 Arbetsplan Beskrivning av verksamheten Skogsgläntans förskola ingår i Nättraby rektorsområde och består av tre avdelningar Ekorren (1-2 år), Fjärilen (3-4 år) och Igelkotten
Läs merPedagogisk plattform. Dalhags förskolor Reviderad
Pedagogisk plattform Dalhags förskolor Reviderad 2014-01-21 Inledning Utifrån Läroplanens intentioner har Dalhags förskolor enats om en samsyn kring barn, lärande och förhållningssätt. Plattformen är ett
Läs merNYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.
av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni
Läs merVerksamhetsidé för Solkattens förskola
Verksamhetsidé för Solkattens förskola VERKSAMHETSIDÉ Solkattens förskola är en demokratisk mötesplats för barns lek, lärande och utveckling, inflytande och delaktighet. En välkomnande förskola som genomsyras
Läs merKulturstrategi Ekerö kulturnämnd
Kulturstrategi Ekerö kulturnämnd Kulturstrategi Kulturnämnden har ansvar för kommunens kulturpolitik och verksamheter inom kultur och fritid. Nämnden vill visa att kultur är mer än det som ryms i detta
Läs merBarn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten. Pedagogisk planering Familjedaghemmen i Filipstads kommun
Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering 2016 2017 Familjedaghemmen i Filipstads kommun 1 Innehållsförteckning sidan 2 Inledning sidan 2-3 Förskoleverksamhetens vision
Läs mer