Bostadsmarknadsanalys Västerbottens län 2018

Transkript

1 Bostadsmarknadsanalys Västerbottens län 2018

2 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2018 Västerbottens län Utgiven av: Länsstyrelsen Västerbotten 2018 Redaktör: Simon Rasmussen Text: Länsstyrelsen Västerbotten Bild framsida: Bildbyrån Mostphotos Adress: Länsstyrelsen Västerbotten, Umeå Telefon: E-post: Internet: Diarienummer:

3 Förord Länsstyrelserna har enligt lagstiftningen i uppdrag att årligen genomföra en regional bostadsmarknadsanalys. Följande rapport är Länsstyrelsen Västerbottens redovisning av detta uppdrag för år Den regionala bostadmarknadsanalysen är riktad till länets kommuner, bostadsföretag och andra aktörer som är intresserad av bostadsmarknadens utveckling i länet. Rapporten baseras på olika källor och statistik från bl.la. SCB, men främst från de svar länets kommuner har lämnat i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät. Länsstyrelsen vill rikta ett stort tack till alla länets kommuner som besvarat årets enkät. Vår förhoppning är att analysen ska utgöra underlag till kommunala diskussioner och strategiska dokument som till exempel riktlinjer för bostadsförsörjningen och översiktsplaner. Länsstyrelsen Västerbotten i juni Simon Rasmussen Samhällsplanerare Peder Seidegård Länsarkitekt i

4 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Befolkning i förändring 1 Läget på bostadsmarknaden 1 Faktorer som verkar begränsande på produktionen av bostäder 1 Arbetsmarknad och annat som påverkar bostadsmarknaden 1 Bostäder för alla 3 Bostadsmarknaden i Västerbottens län 5 Årlig bostadsmarknadsanalys 5 Läget på bostadsmarknaden 5 Bostadsbyggande 9 Faktorer som begränsar bostadsbyggandet 12 Allmännyttan 13 Befolkningen i Västerbottens län 14 Samband mellan t.ex arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknad i Västerbottens län 17 Arbetsmarknad och näringsliv 17 Kommunikationer 20 Annat som också kan påverka bostadsmarknaden 23 Bostäder för alla i Västerbottens län 29 Bostäder för nyanlända invandrare 29 Bostäder för unga och studenter 32 Bostäder för äldre 33 Bostäder för personer med funktionsvariation 34 Hemlöshet och inträde på bostadsmarknaden 35 Bostäder för våldsutsatta 35 Jämställd bostadsmarknad 36 Boendeplanering i Västerbottens län 38 Kommunernas verktyg för bostadsförsörjning 38 Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning 40 Länsstyrelsernas arbete med råd, information och underlag till kommunerna 41 Källor 45 Bilagor 47 i ii ii

5 Sammanfattning Befolkning i förändring Västerbottens län är till ytan landets näst största län. Från riksgränsen mot Norge till kusten är det ca 40 mil och mellan länsgränserna i norr och i söder är det ca 25 mil. Länet är ungefär lika stort som Västra Götaland, Skåne, Stockholm och Östergötland tillsammans. Folkmängden uppgick i slutet av 2017 till , varav ca 78 procent var bosatta inom Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner. Resterande 12 kommuner har samtliga en befolkning på mindre än invånare. Befolkningen i länet ökar över tid, men ökningen är väldigt snedfördelad. Under de senaste 26 åren är det egentligen enbart Umeå och Vännäs kommuner som ökat sin folkmängd. Några har tappat procent sedan början av 1990-talet. Befolkningsmängden 2017 ökade med drygt personer, ungefär lika många som under 2016 men dubbelt så många som under Ökningen skedde i ungefär hälften av länets kommuner, men återigen främst i Umeå. Folkökningen beror huvudsakligen på ett positivt flyttningsnetto, det vill säga en befolkningsinvandring. Fortsätter denna kan den negativa avfolkningstrenden komma att brytas för vissa kommuner. Läget på bostadsmarknaden Läget på bostadsmarknaden är besvärande, precis som i många andra delar av Sverige. I 9 av länets 15 kommuner råder underskott på bostäder. Läget har i ett länsperspektiv som väl är, förbättras från i fjol, men i jämförelse med har läget inte förbättrats. Kommunerna är dock sammantaget förvissade om att det kommer att vara bättre om tre år. Detta trots att en tredjedel av kommunerna även då kan antas ha ett underskott av bostäder. Läget i centralorterna avspeglar väl situationen i kommunerna som helhet, både nu och hur det bedöms vara De bostäder som det finns mest behov av är medelstora hyresrätter och stora bostäder med äganderätt. Antalet lediga lägenheter är mycket lågt i allmännyttans bestånd och antalet minskar dessutom. Minskningen beror framförallt på att lägenheter säljs till privata hyresvärdar för att förbättra de kommunala bolagens soliditet, frigöra kapital för nyproduktion samt att få in fler privata hyresvärdar i vissa bostadsområden. Under 2018 och 2019 planeras för uppförande av respektive bostäder. Av dessa förväntas omkring 83 procent att byggas i länets kustkommuner. Att 102 bostäder planeras att uppföras inom fjällkommunen Storuman är värt att särskilt nämna. Faktorer som verkar begränsande på produktionen av bostäder Bostadsbyggandet begränsas naturligtvis av en mängd faktorer, men de som fortfarande anses vara vanligast är finansiella hinder, som svårigheter för privatpersoner att få lån, hårda lånevillkor, svårigheter för byggherrar att få långivare, höga produktionskostnader och svag andrahandsmarknad. Några kommuner anser att vikande befolkningsunderlag är ett hinder. Naturligt, med tanke på den relativt stora befolkningsminskning som dessa kommuner har haft. Umeå påpekar att anger att bl.a. bristen på planlagd mark är en orsak till begränsning av bostadsbyggandet. I Storumans är uppfattningen att Lantmäteriets långa handläggningstider hindrar byggandet. I Skellefteå kommun har en begränsande faktor angetts som behandlar svag infrastruktur och/eller osäkerhet kring framtida infrastruktursatsningar. Dessutom lyfts det i årets bostadsmarknadsenkät att konflikter med reglerna kring strandskydd anses begränsande. Arbetsmarknad och annat som påverkar bostadsmarknaden Bostad- och arbetsmarknad kan sägas interagera. I sammanhanget spelar kommunikationer och pendling stor roll. Bostadspriser, tillgång till service och invånarnas inkomst- och utbildningsnivåer är också förklaringsvariabler till situationen på bostadsmarknaden. 1

6 Arbetsmarknaden Länets näringsliv är väldifferentierat, men kan också sägas vara könssegregerat. Kvinnorna är överrepresenterade inom vård, omsorg och utbildning och männen inom de areella näringarna, tillverkning och utvinning, byggverksamhet samt transport. 40 procent arbetade år 2016 inom den offentliga sektorn. Förvärvsfrekvensen är hög och ligger på 79,2 procent. Motsvarande andel för riket är 77,9. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats, men läget på bostadsmarknaden har dock en negativ inverkan. År 2017 fanns strax över arbetsställen i länet varav merparten av dessa inte har några anställda. Några större arbetsgivare finns dock. De fem största är Umeå kommun, Västerbottens Läns Landsting, Skellefteå kommun, Umeå universitet och Boliden Minerals AB. De fem största företagen i länet efter omsättning är Boliden Minerals, Skellefteå Stadshus AB, Coop Nord Ekonomiska förening, Skellefteå Kraft AB och Umeå kommunföretag AB. Stora pensionsavgångar väntas påverka arbetsmarknaden rejält framöver. Mellan åren beräknas ca 35 procent av alla sysselsatta i länet sluta jobba. En förändring som förmodligen också kommer att påverka bostadsmarknaden, men kanske inte lika markant som arbetsmarknaden. Kommunikationer och pendling Pendlingen har ökat över tid i hela landet. I Västerbottens län går de största strömmarna till Umeå, men Vännäs, Skellefteå och Vindeln har också en förhållandevis stor inpendling från Umeå. Generellt sett pendlar fler män än kvinnor, men skillnaderna avtar. I områden med väl utbyggd kollektivtrafik pendlar ungefär lika många kvinnor som män vilket kan tolkas som ett tecken på att bra kommunikationer skapar mer jämlika möjligheter till att bo och verka med utgångspunkt från personliga preferenser. Botniabanan är ett bra exempel på hur tidsvinster kan bidra till regionförstoring. Banan gör att delar av Örnsköldsviks kommun nu kan räknas som en del av Umeåregionen. Norrbotniabanan beräknas på samma sätt kunna skapa betydande effekter för länets arbets- och bostadsmarknad när den realiseras. Med banan antas restider halveras jämfört med dagens snabbaste busslinjer. Tillgången till digital infrastruktur är också viktig för att öka människors valfrihet samtidigt som näringslivet får ett större rekryteringsunderlag. Bostadspriser Prisförändringen på bostäder med äganderätt är tydliga. Ökningen mellan 2014 och 2015 är dubbelt så stor som i riket som helhet. Under en tioårsperiod, mellan 2005 till 2015, har priserna i länet ökat i genomsnitt med nästan 60 procent. Det är främst inom Umeå kommun som priserna har skjutit i höjden och detta har bidragit till att efterfrågan på bostäder ökat i kranskommunerna, med höjda priser som följd. Samtidigt finns i länet hus i mindre byar och i glesbygd som inte går till försäljning på grund av förhållandevis låga priser. Tillgång till service Viktiga förutsättningar för en fungerande bostadsmarknad är tillgänglighet till både kommersiell och offentlig service. I takt med den urbanisering som pågår och en medelålder som ökar, kommer utmaningarna att öka. Strategiska satsningar på vissa serviceorter som noder kommer att bli allt viktigare för att skapa långsiktiga hållbara servicelösningar. Inkomst- och utbildningsnivåer Hushållens disponibla inkomster har växt relativt mycket för de flesta hushållen de senaste åren. Samtidigt har boendeutgifterna inte ökat i samma takt i någon upplåtelseform. Nämnda utveckling gäller dock inte för alla hushåll. Det är främst de hushåll med lägre inkomster och de som bor i hyresrätter som fått mindre marginaler. Ofta är det samma grupp. Det finns idag också många hushåll som har små marginaler eftersom de lägger en relativt stor andel av sin disponibla inkomst på boende och kan därför ha svårt att klara en baskonsumtion. 2

7 Medelinkomsten bland de förvärvsarbetande i åldrarna i Västerbottens län kronor år Medelinkomsten varierar också mellan kommunerna och mellan män och kvinnor. Medelinkomsten inom Vilhelmina kommun var 2016, kronor och inom Malå kommun I Malå kommun var medelinkomsten bland män kronor år 2016 och bland kvinnor 268,5 Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt och länet har en högre andel högutbildade än riket i genomsnitt. I länet hade 28,7 procent av befolkningen i åldrarna år en eftergymnasial utbildning om minst 3 år eller en forskarutbildning år För riket i genomsnitt är motsvarande siffra 26,6 procent. Utbildningsnivån varierar på samma sätt som medelinkomsterna stort mellan kommunerna och mellan män och kvinnor. Bostäder för alla Bostäder för nyanlända Flyktingsituationen 2017 innebar att länet bland annat skulle ge husrum åt 915 personer. Under 2018 ska länet ta emot 522 nyanlända. Kommunerna anser sammantaget att de har god beredskap och kapacitet vad gäller mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande. Tio av länets kommuner uppger att det är balans på bostadsmarknaden vad gäller bostäder för nyanlända och fyra kommuner att det finns en obalans. Tre kommuner uppger att det beror på ett generellt underskott av hyreslägenheter med en brist på små och stora lägenheter. Bostäder för unga och studenter Ungas bostadsmarknad är synnerligen prekär och påverkar hela samhället. Situationen handlar om möjligheter till bostad med rimlig hyra och om utbudet av bostäder. Mellan 2014 och 2017 har andelen kommuner i Sverige, som medger att de har bostadsbrist för unga ökar från 62 procent till 86. I merparten av länets kommuner råder också obalans på bostadsmarknaden för ungdomar. Som orsak till nuvarande läge uppges att det finns för få små lediga bostäder i bostadsbeståndet. Situationen för länets studenter har dock förbättrats den senaste åren, mycket beroende på att en mängd studentbostäder har byggts i direkt anslutning till campus i Umeå. SFS anar att bostadsbristen för studenter kanske har nått sin kulmen, men i 13 städer i landet kan nya studenter fortfarande inte räkna med att få en bostad under sin första termin. Umeå, som planerar att påbörja nybyggnation av 238 studentbostäder under 2018 och 2019, tillhör följaktligen dessa. Bostäder för äldre Andelen äldre av folkmängden kommer att öka då medellivslängden ökar. Situationen ser likadan ut i länet som i resten av riket och detta kommer att påverka bostadsförsörjningen och planeringen framöver. Trots att flera projekt med bostäder för äldre har slutförts under de senaste åren är det bara nio av länets kommuner som utbudet av särskilt boende för äldre för närvarande är i balans. Ingen av kommunerna har angett att det är överskott och resterande kommuner har angett att det är underskott av särskilt boende för äldre. Nio av länets kommuner har särskilda seniorbostäder och fem har ett antal trygghetsbostäder. Under 2018 och 2019 planerar några kommuner att bygga trygghetsbostäder, men det kommer inte att tillfredsställa behovet. Även om särskilda trygghetboenden byggs är det inte säkert att pensionärerna kommer att ha råd att hyra dessa. Detta öppnar upp för en risk att gruppen äldre, på sikt blir en utsatt grupp på bostadsmarknaden. Äldre kvinnor som ofta haft en lägre inkomst än män och många gånger också ett kortare arbetsliv är särskilt riskutsatta. Bostäder för personer med funktionsnedsättning Merparten av länets kommuner anser att det råder balans i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt anser några av dessa att utbudet inte matchar efterfrågan. Det är endast Umeå, Robertsfors och Bjurholm kommuner som uppger att det råder underskott för denna typ av bostäder. Vindelns och Storumans kommun menar att de har överskott. Ett fåtal nya bostäder för personer med funktionsvariation väntas påbörjas under detta och nästa år. Att inte fler planeras 3

8 kan te sig märkligt med tanke på att så många kommuner anger att de inte kan erbjuda de boendeformer som önskas. Bostäder för personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden I länet har antalet lägenheter som socialtjänsterna hyr ut i andra hand till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden ökat under de senaste åren. Socialtjänsternas har således fått en allt större betydelse som hyresvärd på den sekundära bostadsmarknaden. Nästan samtliga kommuner hyr ut lägenheter till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Endast två kommuner har en, på ledningsnivå beslutad, övergripande plan mot hemlöshet eller en rutin på verksamhetsnivå (Skellefteå och Umeå) och det är också bara dessa två kommuner samt Åsele som har en rutin för att förebygga vräkningar där barn är inblandade. I flera kommuner finns det därför mycket att jobba vidare med när det gäller arbetet mot hemlöshet. Jämställd bostadsmarknad Jämställdhet är till liten grad inkluderat i planeringsprocessen i länets kommuner och inställningen samt synsätt skiljer sig hos kommunernas tjänstepersoner vad gäller jämställdhet och dess koppling till den kommunala bostadsmarknaden. Vad som saknas i kommunerna är kunskapsspridning för att skapa genusmedvetenhet och insyn i kommunernas arbete med jämställdhet på den kommunala bostadsmarknaden samt tydliga riktlinjer från politiskt håll. I planeringsprocessen bör också heteronormer och kärnfamiljsideal omprövas för att undvika risk för framtida exkludering på bostadsmarknaden då alla inte innefattas i dessa normer. 4

9 Bostadsmarknaden i Västerbottens län Årlig bostadsmarknadsanalys Enligt förordningen (SFS 2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser (BMA) och kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska länsstyrelserna årligen i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i respektive län. Rapporten ska även spegla hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000: 1383), hur Länsstyrelsen lever upp till kraven i 3 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Redovisningen ska lämnas till Boverket senast 15 juni varje år (förordning 2013: 868). Boverket har sedan till uppgift att sammanställa och redovisa de regionala rapporterna till regeringen. Enligt nämnda förordning ska Boverket stödja länsstyrelserna i deras arbete och genomför tillsammans med Länsstyrelserna en årlig bostadsmarknadsenkät (BME) riktad till samtliga av Sveriges kommuner. Frågorna handlar om läget på bostadsmarknaden, bostadsbyggandet, allmännyttan och boendeplaneringen. Syftet med bostadsmarknadsenkäten är att de ska påvisa utvecklingen på bostadsmarknaden i kommunerna samt spåra trender och tendenser i den framtida utvecklingen. Länsstyrelserna sammanställer och kvalitetssäkrar kommunernas enkätsvar och det är dessa, tillsammans med statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) som utgör huvudparten av analysunderlaget till den regionala bostadmarknadsanalysen. Valda delar av kommuners enkätsvar finns sammanställda och redovisas som öppen data på Boverkets webbplats 1. Läget på bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i en kommunerna i enkäten bedöms antingen vara i balans eller i obalans. Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är en fråga om tolkningar och bedömningar. När en kommun ska ta ställning till och bedöma situationen på bostadsmarknaden, ska det göras i förhållande till det nationella målet för bostadspolitiken. Det vill säga, långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader är där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar väl mot behoven. Generellt sett betyder balans att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda bostäder i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott. 1 Boverkets webbplats, öppna data ( ). 5

10 Bostadsmarknaden i kommunerna som helhet 9 av länets 15 kommuner anger i BME 2018 att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet (se figur 1). Det är ett mindre antal kommuner än år 2016 och 2017, men fler än 2013, 2014 och lika många som 2015 (se figur 2). Mellan 2017 och 2018 har det skett vissa förändringar för kommunerna Nordmaling, Bjurholm, Norsjö, Malå, Sorsele, Dorotea, Vilhelmina och Åsele. Åsele har gått från balans på bostadsmarknaden till ett överskott på bostäder. Sorsele och Bjurholm har gått från balans till ett underskott på bostäder. Sorsele Storuman Malå Norsjö Skellefteå Vilhelmina Lycksele Dorotea Vindeln Robertsfors Underskott Åsele Bjurholm Vännäs Umeå Balans Överskott Nordmaling Figur 1. Kommunernas bedömning av bostadsmarknaden 2018, enligt BME Positivt är att kommunerna Dorotea, Malå, Norsjö och Vilhelmina har gått från underskott av bostäder till balans vad gäller utbud och efterfrågan på bostäder. Nordmalings kommun har också gått från underskott av bostäder, men till ett överskott. Kommunerna Lycksele, Robertsfors, Skellefteå, Storuman, Umeå, Vännäs och Vindeln har, likt föregående år, ett underskott av bostäder. 6

11 Kommunerna har även i BME bedömt hur läget på bostadsmarknaden kommer att vara om tre år, d.v.s. år Kommunernas bedömning framgår av sista kolumnen i figur 2. Tre av de nio kommuner som uppgett att de har ett underskott av bostäder 2018, bedömer att situationen kommer att övergå till balans i utbudet av bostäder medan en av kommunerna tror att det kommer råda ett överskott av bostäder om tre år. Fem kommuner som bedöms ha ett underskott i dagsläget bedömer att det fortfarande kommer att råda ett underskott av bostäder Kommun Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Underskott Balans Överskott Figur 2: Bostadsmarknadsläget i kommunerna som helhet, Västerbottens län. Källa: BME Noteras kan att Vännäs kommun som har haft ett underskott på bostäder under hela den senaste sexårsperioden, bedömer att det om tre år kommer att vara balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Noterbart är också att Lycksele kommun, som 2018 bedömer att kommunen har underskott på bostäder, om tre år bedömer ha ett överskott. Bostadsmarknaden på kommunernas centralorter Läget på bostadsmarknaden i kommunernas centralorter, avspeglar väl situationen i kommunerna som helhet. Detta beror till stor del på att kommunerna i Västerbottens län både är arealmässigt stora med omfattande glesbygder och med en i sammanhanget dominerande centralort. De nio kommuner som har underskott på bostäder i kommunen som helhet har även ett underskott i centralorten. Det finns dock en kommun, Malå, som har brist på bostäder i centralorten trots att det råder balans i kommunen som helhet. Nordmalings kommun sticker också ut i undersökning. I kommunen som helhet bedöms det vara ett överskott på bostäder medan det i centralorten bedöms vara underskott (se figur 3). 7

12 Vidare framgår av kommunernas svar att läget i centralorterna gått från underskott till balans i Dorotea, Norsjö och Vilhelmina, mellan åren 2017 och I Sorsele har läget gått från att vara i balans till att ha underskott. I Åsele har läget gått åt andra hållet, från balans till överskott. I övrigt är läget detsamma som föregående år i kommunerna. Kommun Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Underskott Balans Överskott Ej besvarat Figur 3: Bostadsmarknadsläget i kommunernas centralorter, Västerbottens län. Källa: BME När det gäller situationen i centralorterna om tre år kan läget i ett länsperspektiv anses förbättras (se sista kolumnen i figur 3). Egentligen på samma sätt som för läget i hela kommunerna som helhet, d.v.s. tre av de kommuner som uppgett att de har ett underskott av bostäder 2018 bedömer att situationen kommer att övergå till balans i utbudet av bostäder. Sju kommuner bedömer att underskottet kommer att bestå medan Åsele kommun bedömer att ha fortsatt överskott av bostäder i centralorten år Norsjö kommun bedömer att det i centralorterna kommer övergå från en balans till ett underskott medan Dorotea och Vilhelmina bedömer sig ha fortsatt balans. Lycksele har inte besvarat frågan med motiveringen att det är svårt att bedöma läget eftersom att det är så beroende på hur arbetsmarknadssituationen ser ut. Kommunernas kommentarer till läget på bostadsmarknaden Sex av länets kommuner har valt att kommentera bedömningen av läget på bostadsmarknaden i förhållande till hur läget kan antas vara om tre år. I Bjurholm förs dialoger om att bygga hyreshus, men om det inte byggs bedöms ett underskott av bostäder råda I fjällkommunen Dorotea bedöms bristen i kommunen som helhet bestå till år 2021, bland annat beroende på att det i fjälldalen Borgafjäll finns underskott på bostäder, främst hyresrätter. Liknande situation gäller för Storuman där det i centralorten kommer vara balans förutsatt att det byggs som planerat, men att det saknas hyresrätter i fjällorterna. I Norsjö uppges det att både efterfrågan och på bostäder generellt är lågt, men också att det förmodligen kommer bli ett underskott på bostäder för den äldre delen av befolkningen. I kustkommunen Robertsfors bedöms det bl.a. finnas för få lägenheter med god tillgänglighet och för låga marknadsvärden i stora delar av kommunen för att nyproduktion ska vara möjlig till rimligt pris. I Umeå kommun, som både är den befolkningsmässigt största kommunen i länet och där befolkningen också ökar varje år, beror underskottet till stor del av den höga befolkningsutveckling som råder. I 8

13 kommunen finns förhoppningsvis år 2021 relativt stora volymer planerade bostäder och minskad bostadsbrist. Kommunernas bedömning av vilka typer av bostäder som behöver tillkomma på bostadsmarknaden I BME 2018 ombads kommunerna att bedöma vilka olika typer av bostäder och storlekar på bostäder som behöver tillkomma under de kommande tre åren. När det gäller hyresrätter uppger 13 kommuner att behovet är stort avseende lägenheter oavsett antal rum och kök (rk) (10 anger 2 rk; 9 anger 3 rk, 6 anger 4 rk, 4 anger 1 rk och 2 anger 5 rk eller större). När det gäller bostadsrätter svarar 5 kommuner att behovet är som störst avseende lägenheter om 1 4 rk (4 anger 3 rk; 3 anger 1 rk, 2 anger 4 rk och 1 anger 1 rk). När det gäller bostäder med äganderätt svarar 4 kommuner att behovet är som störst avseende 5 rk eller större och 3 svarar 3 samt 4 rk. Andra typer av bostäder som 3 kommuner bedömer behövs, är en- och tvåfamiljshus, radhus om 4 rk, en kommun anger kooperativa hyresrätter om 3 rk och en kommun anger studentbostäder, särskilda boenden, mellanboendeformer om 1 rk. Foto: Marita Alatalo De bostäder som kommunerna anser det finns mest behov av är sammanfattningsvis mindre och mellanstora hyresrätter samt större bostäder med äganderätt. Bostadsbyggande Den allra största delen av det framtida bostadsbeståndet är redan byggt. Nyproduktionen tillför som mest någon procent varje år. År 2017 bedömde länets 15 kommuner sammantaget att ny- och ombyggnationen av bostäder med utgångspunkt från planläge, projektering och marknadsförutsättningar under året, skulle omfatta bostadslägenheter, alltså 7 bostadslägenheter mindre än vad SCB angav. Dock ska det sägas att skillnaden i bostadsbeståndet mellan två år inte enbart utgörs av nyproduktion av bostäder. Bostadsbeståndet är en registerprodukt som bygger på uppgifterna i lägenhetsregistret där även äldre bostäder fortfarande registreras löpande. Antalet bostäder i nybyggda hus i länet anger SCB gå upp till stycken. 9

14 Om länets bostadslägenheter som fanns vid slutet av 2017 fördelas på typ av bostad, framgick att 47 procent är lägenheterna i småhus, 44 procent i flerbostadshus och 9 procent i specialbostäder 2 (se figur 4). Fördelningen är densamma som i slutet av Motsvarande andelar för riket som helhet var 43, 52 och 5 procent. Västerbottens län har följaktligen en något större andel lägenheter i småhus än riket i övrigt. När det gäller lägenheter i flerbostadshus är förhållandet det omvända. Fördelningen av bostäder i olika hustyper år 2017 skiljer sig dock mellan länets 15 kommuner. Umeå är den enda kommunen i länet där det finns fler lägenheter i flerbostadshus än småhus. I Umeå kommun utgjorde ca 55 procent av bostadsbeståndet lägenheter i flerbostadshus. Figur 4. Andel lägenheter efter hustyp i Västerbottens län Källa: SCB. Fördelningen av bostadsbeståndet oavsett hustyp skiljde sig också åt mellan länets kommuner. Av länets totala antal bostäder på år 2017, fanns 47,6 procent inom Umeå kommun och ytterligare 26,2 procent i Skellefteå kommun. 73,8 procent av bostadsbeståndet fanns således i de två mest befolkningsrika kommunerna i länet. I årets BME bedömer kommunerna att antalet ny- och ombyggnationer av bostäder, med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar år 2018 kommer att uppgå till År 2019 antas att omfattningen blir bostäder, se tabell 1. Kommunernas svar påtalar följaktligen en höjning av antalet ny- och ombyggnationer av bostäder, även om det fortsatt är en förhållandevis hög nivå. I BME för 2017 låg kommunernas bedömningar för samma år på och för år 2018 på sammantaget bostäder. Fördelningen av det som beräknas byggas är ojämn mellan kommunerna. Ca 73 procent (1 419 år 2018 och år 2019) av alla de planerade bostäderna bedöms påbörjas inom Umeå kommun. Omkring 83 procent bedöms påbörjas inom länets kustkommuner (Skellefteå-, Robertsfors-, Umeå- och Nordmalings kommuner). 2 I statistiken ingår inte lägenheter i övriga hus, dvs lägenheter som inte används till bostäder. 10

15 Inom fjällkommunen Storuman kommun bedöms det byggas 102 bostäder. I kommunerna Åsele och Sorsele inte planeras för någon ny bostad. Beträffande bostäder för olika grupper så handlar kommunernas bedömningar främst om: studentbostäder, nybyggnad av trygghetsbostäder och särskilda boende för äldre i hyresrätter inom Umeå kommun. Bedömningarna gäller också ombyggnad av lägenheter till trygghetsboende i Skellefteå kommun samt nybyggnad av särskilt boende för äldre i hyresrätter i allmännyttan inom Vännäs kommun. Tabell 1. Antalet bostäder som enligt kommunens bedömning kommer att påbörjas under 2018 respektive 2019 med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar. Källa: BME Varav Varav Kommun Totalt Fler- Bostäder Totalt Fler- Bostäder 2018 bostads- Småhus för olika 2019 bostads- Småhus för olika hus grupper hus grupper Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Totalt Tidsbegränsade bygglov och byggande på mark med tomträtt Tidsbegränsade bygglov används framför allt för skyltar och byggbodar. Bostadsbristen i landet har dock inneburit att användningsområdet för tidsbegränsade bygglov på senare tid har utvidgats något. Nu används loven även för tillfälliga boenden, framförallt olika kategoriboenden. Det handlar främst om tillfälliga anläggningsboenden och studentboenden med avsikt att försöka avhjälpa en akut bostadsbrist. I Västerbottens län kan vi dock inte se denna trend. Ingen av kommunerna i länet påbörjade nybyggnation eller ombyggnation med tidsbegränsade bygglov år 2017, enligt årets BME. Av svaren från bostadsmarknadsenkäten framgår att endast en kommun, Bjurholms kommun, under 2018 beviljat ombyggnation av bostäder med tidsbegränsade bygglov, som ger tillskott av tio lägenheter. När det gäller nybyggnationer var det ingen kommun som beviljade tidsbegränsade bygglov. Noterbart är att ny lagstiftning gällande tidsbegränsade bygglov trädde i kraft 1 maj Syftet med lagändringen är att göra det möjligt att använda tillfälliga bostäder som ett komplement 11

16 till permanent byggande där bostadsbehovet inte fullt ut kan tillgodoses genom ordinarie plan- och byggprocesser. Effekterna av denna lagändring kan inte utläsas ur bostadsmarknadsenkäten Ingen av länets kommuner har angett att det är planerat att påbörja byggnation på mark med tomträtt 3. Faktorer som begränsar bostadsbyggandet Bland Västerbottens läns kommuner är det ingen som i BME 2018 angett brist på arbetskraft som en begränsande faktor. Samtliga har angett finansiella hinder av olika slag när de har ombetts att ange de tre främsta faktorerna 4 som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Banker har i dessa kommuner generellt sett varit restriktiva i sin utlåning och försiktiga i sina fastighetsvärderingar. Detta beroende bland annat på att byggkostnaderna är högre än värdet på de färdigbyggda bostäderna på den lokala bostadsmarknaden. 11 av 15 kommuner har angett svårigheter för privatpersoner att få lån/hårda lånevillkor som begränsande faktor. 8 av 15 har angett svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor som begränsande faktor. 6 av 15 har angett höga produktionskostnader som begränsande faktor. 4 av 15 har angett svag andrahandsmarknad för bostäder som begränsande faktor. 2 av 15 har angett svag inkomstutveckling för hushållen som begränsande faktor. Men det finns också andra faktorer som begränsar bostadsbyggandet. I kommunerna Vindeln, Storuman, Lycksele och Skellefteå anges brist på detaljplan på attraktiv mark som begränsning. I Vindeln är dessutom överklagandet av detaljplaner angett som begränsande. I Skellefteå kommun är en begränsande faktor som angetts svag infrastruktur och/eller osäkerhet kring framtida infrastruktursatsningar. Dessutom lyfts det i årets BME att konflikter med reglerna kring strandskydd anses begränsande. Tre kommuner, Dorotea, Vilhelmina och Åsele, har angett vikande befolkningsunderlag som en begränsande faktor för bostadsbyggandet. En högst relevant faktor med tanke på den relativt stora befolkningsminskning som dessa kommuner har haft. Åsele har till exempel förlorat 32 procent av sin befolkning under de senaste 26 åren (se tabell 2 på s. 21). Umeå kommun, som befolkningsmässigt är länets största kommun och som också har en relativt stor befolkningstillväxt och förhållandevist omfattande bostadsbyggande, avviker från övriga kommuner i sin bedömning av vilka faktorer som verkar begränsande. De anger att brist på planlagd mark är en orsak till begränsning av bostadsbyggandet. Storumans kommun anger Lantmäteriets långa handläggningstider som begränsande faktor för bostadsbyggandet. Regeringen tillsatte förra året en statlig utredning på grund av Lantmäteriets handläggningstider som av många har uppfattats som långa och en viktig anledning till att byggprocesser förlängs. Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som kommit in till Lantmäteriet har de senaste fem åren varit 47,1 veckor 5. Men sedan utredningen har åtgärder till 3 Enligt Jordabalken är tomträtt nyttjanderätt till en fastighet under obestämd tid för ett visst ändamål mot årlig avgift. Tomträtt får upplåtas i en fastighet som tillhör staten eller kommunen. 4 Alla kommuner har inte angett tre faktorer. En kommun har angett enbart två faktorer. 5 Regeringskansliets webbplats ( ). 12

17 snabbare handläggningsprocesser genomförts och enligt Lantmäteriet har åtgärderna redan givit resultat som inneburit att handledningstiderna har minskat 6. Allmännyttan De allmännyttiga bostadsbolagen är viktiga aktörer på bostadsmarknaden i länet. I samtliga av länets kommuner finns kommunala bostadsbolag eller stiftelser som tillsammans har en stor betydelse för bostadsutbudet och bostadsmarknadens utveckling i länet. Antalet lediga lägenheter i allmännyttans bestånd är lågt och har dessutom minskat under de senaste åren. Enligt SCB fanns ca 400 lediga lägenheter i allmännyttans bestånd i länet under hösten Motsvarande siffra 2017 är strax över 100 lägenheter. Mellan åren 2013 och 2017 har antalet lägenheter i länets allmännyttiga bestånd minskat med lägenheter 7. Enligt BME 2018 tillkom under år 2017, 279 lägenheter i allmännyttans bestånd genom nyproduktion, inköp och ändring av byggnad. Samtidigt minskade allmännyttans bestånd med lägenheter genom försäljning och rivning. De senaste åren har allmännyttans bestånd ändrats relativt mycket. Den största förändringen har skett i Skellefteå där Skellefteåbostäder AB:s bestånd minskat med nästan lägenheter mellan åren 2013 och Minskningen beror framförallt på att utförsäljningen av lägenheter under 2015 och 2016 har varit betydligt större än tillskottet under de senaste åren. Anledningarna till att lägenheterna har sålts, har varit att förbättra bolagets soliditet, frigöra kapital för nyproduktion samt att få in fler privata hyresvärdar i vissa bostadsområden. I Umeå såldes, av AB Bostaden, allmännyttiga bostäder under år Bostäderna såldes för att förbättra bostadsföretagets soliditet, för att möjliggöra nyproduktion, få in fler privata hyresvärdar i vissa bostadsområden, att bredda möjligheterna för framtiden samt att ge bättre ekonomiskt utrymme för underhåll och upprustning. Under samma år tillkom 167 allmännyttiga bostäder. Foto: Mostphotos I Nordmaling, Sorsele, Åsele och Skellefteå kommuner finns beslut om försäljning av totalt 55 allmännyttiga bostäder under av lägenheterna kommer att säljas till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. Vilka de övriga bostäderna ska säljas till är oklart. 6 Lantmäteriets webbplats ( ). 7 SCB: s webbplats ( ). 13

18 Befolkningen i Västerbottens län Ett områdes, en kommuns eller ett läns befolkning - dess storlek, sammansättning och fördelning är viktiga faktorer för samhällsbyggandet. Befolkningen förändras genom s.k. demografiska händelser på individnivå som blir till demografiska processer på samhällsnivå. De viktigaste är födelse, dödsfall och flyttningar. Födslar och inflyttning bidrar till befolkningsökning, medan dödsfall och utflyttning verkar i motsatt riktning. Dessa processer påverkar inte enbart befolkningens storlek utan också dess sammansättning av människor i olika åldrar osv. Demografiska händelser bör alltid studeras över tid. Tack vare den unika svenska befolkningsräkningen från år 1749 och framåt har Sverige en mycket betydelsefull statistik. Befolkningssammansättning och -utveckling Folkmängden i Västerbottens län uppgick vid årsskiftet 2017/2018 till personer, enligt SCB. Befolkningen är relativt jämnt fördelad mellan könen. 50,6 procent ( ) är män och 49,4 ( ) är kvinnor. För riket som helhet är motsvarande siffror 50,2 och 49,8. Av figur 5 framgår att Västerbottens län har något högre andel invånare än riket i åldrarna 0 19 år, medan det i länet finns relativt hög andel i åldrarna år än i riket i genomsnitt. Detta beror främst på den låga medelåldern inom Umeå kommun, som delvis beror på de höga antalet studenter. Tydligt är också att det i Västerbottens län finns högre andel personer i åldrarna år. Detta avspeglar många inlandsoch fjällkommuners höga medelålder. Figur 5. Befolkningsandel efter ålder och kön i Västerbottens län och riket som helhet. Bildkälla: Regionfakta. Under år 2017 ökade befolkningen i merparten av länets kommuner. Totalt ökade folkmängden i länet med invånare. Ungefär lika många jämfört med I landet som helhet ökade befolkningen under 2017 med 1,24 procent, till invånare, enligt SCB. Befolkningsökningen i länet är koncentrerad till Umeå kommun. Av de nya invånarna, återfinns 2 188, eller 84,7 procent, i Umeå kommun. Men även i Skellefteå, Vännäs, Lycksele och Malå kommuner skedde en förhållandevis stor ökning av folkmängden. I Skellefteå ökade befolkningen med 457 personer, i Vännäs med 81, i Lycksele med 70 och i Malå ökade befolkningen med 33 personer. Å andra 14

19 sidan minskade befolkningen i sammanlagt 8 kommuner. I Dorotea kommun minskade befolkningen med 73 personer, i Åsele med 66 personer, i Norsjö kommun med 39 personer, i Nordmaling med 29 personer, i Sorsele 19, i Vilhelmina med 18 personer, i Bjurholm med 3 personer och i Vindeln minskade befolkningen med en person. I Storuman ökade befolkningen med tre personer medan det i Robertsfors kommun är oförändrat mellan 2016 och 2017 (se figur 6). Figur 6. Folkmängd i Västerbottens län kommuner Siffran under invånarantalet anger förändringen av befolkningen mellan 2016 och Källa: SCB. En befolkningsmängd kan bara öka i antal genom flyttnings- och födelseöverskott. Det innebär att antalet som flyttar in till länet måste vara fler än de som flyttar ut samt att det föds fler barn än de personer som dör. Invandringens betydelse för länets folkökning ökar på samma sätt som i övriga Sverige. Flyttningsnettot för år 2017 ligger på invånare. Det betyder att 84 procent av folkökningen år 2017 beror på att antalet personer som flyttat till länet är större än de som flyttat från länet. Allmänt sägs att invandringen bromsar avfolkningen. Förutom den positiva inverkan invandringen har på befolkningsantalet är den också en viktig förändringskomponent vad gäller påverkan på service och kompetensförsörjning. 15

20 Födelseöverskottet i länet låg år 2017 på 352 personer. Det betyder att det föds fler barn än de personer som dör i länet som helhet. Här kan nämnas att nio län i Sverige hade ett negativt födelseöverskott och två hade ett mindre överskott än Västerbottens län. Födelseöverskottet fördelat per kommun i länet påvisar återigen Umeå kommuns betydelse. Av länets 15 kommuner hade 13 ett negativt födelsenetto och enbart 2 ett positivt. I Umeå kommun var födelseöverskottet 647 och i Vännäs 18. Bland de kommuner som hade negativt födelsenetto, hade Vilhelmina kommun det största. Där dog 50 fler än de som föddes. En jämförelse mellan åren 1991 och 2017 visar att länets befolkningsmängd ökat från invånare till En ökning med invånare (se tabell 2). Ökningen beror främst på Umeå kommuns stora befolkningsökning. Det är egentligen bara Umeå och Vännäs kommuner av länets 15 kommuner som har haft en ökning av sin befolkningsmängd under de senaste 26 åren. Umeå kommun ökade under perioden med personer och Vännäs kommun med 165 personer. Övriga kommuner i länet har under samma period haft en befolkningsminskning. 8 av länets 15 kommuner har under de senaste 26 åren minskat sin folkmängd med omkring procent. Tabell 2. Förändringen av folkmängden i Västerbottens läns kommuner i förhållande till riket, mellan åren 1991 och Källa: SCB. Kommun/Region Antal Förändring Antal Procent Bjurholm ,2 Dorotea ,2 Lycksele ,2 Malå ,7 Nordmaling ,2 Norsjö ,4 Robertsfors ,8 Skellefteå ,8 Sorsele ,6 Storuman ,4 Umeå ,0 Vilhelmina ,7 Vindeln ,1 Vännäs ,9 Åsele ,2 Västerbottens län ,7 Riket ,1 16

21 Samband mellan till exempel arbetsmarknad, kommunikationer och bostadsmarknad i Västerbottens län För bra boendeplanering krävs insikt om vad som skapar goda livsvillkor, välstånd och utvecklingsmöjligheter. Viktigt är att förstå hur olika samhällsfunktioner interagerar som till exempel bostadsmarknad och arbetsmarknad, vilken roll kommunikationer spelar eller vilken betydelse bostadspriser, service, löne- och utbildningsnivåer har. Arbetsmarknad och näringsliv Hushållens ekonomi har stor betydelse för efterfrågan på bostäder. Hushållens ekonomi är också direkt relaterad till arbetsmarknaden. Både till den lokala arbetsmarknaden och den som det går att pendla till. Arbetsmarknaden är i sin tur beroende av konjunkturerna och vad som händer i omvärlden. Västerbotten har en intressant blandning av tjänste-, tillverknings- och basindustriföretag. Med basnäringarna som grund har många företag utvecklats och etablerat sig på den nationella och internationella arenan. Universiteten i Västerbotten har skapat en grogrund för utveckling och etablering av kunskapsintensiva företag. Tjänstenäringarna är en betydande del av näringslivet i såväl Umeå med närområde liksom Skellefteå med närområde. I övriga länet är näringslivsstrukturen starkt kopplad mot den kraftigt växande råvaruindustrin. Ett flertal industriföretag finns därutöver etablerade, vilka producerar mot en internationell marknad. I hela länet växer besöksnäringens andel av näringslivsstrukturen. Så beskrivs länets näringsliv i länstransportplanen från 2014 av Region Västerbotten. Foto: Mostphotos Antalet förvärvsarbetande uppgick år 2016 till personer. Av de förvärvsarbetande är 52,6 procent män och 47,4 procent är kvinnor. I jämförelse med riket har Västerbottens län en högre andel sysselsatta inom offentlig sektor. Ca 40 procent av de förvärvsarbetande jobbar inom den offentliga sektorn (vård och omsorg; sociala tjänster, utbildning samt offentlig förvaltning och försvar). Nästan 17

22 dubbelt så hög andel i Västerbottens län jobbar inom de areella näringarna (jakt, fiske, renskötsel, jordoch skogsbruk), jämfört med riket i övrigt. Dessa jobbar företrädesvis inom skogsbruket (se tabell 3). Länets arbetsmarknad kan sägas vara klart könsuppdelad. Kvinnorna är överrepresenterade i de traditionellt kvinnliga branscherna vård och omsorg samt utbildning. Männen är överrepresenterade i de traditionellt manliga branscherna som areella näringarna, tillverkning och utvinning, byggverksamhet, transport och magasinering, se figur 7. Dessa förhållanden bidrar till s.k. könsmärkning av vissa yrken och bidrar med utgångspunkt från ett genusperspektiv till könssegregation. Totalt sett är de kvinnodominerade branscherna färre än de mansdominerade. Dessutom karaktäriseras dessa i större utsträckning än de mansdominerade av en högre andel låglöneyrken. Tabell 3. Andel sysselsatta per bransch i Västerbottens län och riket, år Källa: SCB. Västerbottens Näringsgren län Riket Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning och utvinning Energiförsörjning; miljöverksamhet 3,4 2,0 11,6 11,4 1,4 1,0 Byggverksamhet 7,6 7,1 Handel 9,8 12,0 Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation Finans- och försäkringsverksamhet 4,5 4,7 3,0 3,5 2,6 4,1 1,1 1,9 Fastighetsverksamhet 1,5 1,6 Företagstjänster 8,5 11,8 Offentlig förvaltning och försvar 4,9 5,8 Utbildning 13,0 10,8 Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster Näringsgren okänd 21,9 16,8 4,0 4,4 1,0 1,0 Merparten av länets bostadsbestånd finns som tidigare beskrivet i kustlandet och närmare bestämt inom Umeå och Skellefteå kommuner och så gör också länets arbetsplatser. År 2017 fanns totalt arbetsställen i länet 8 (se tabell 4). Den övervägande delen av dessa har inga anställda. De är med andra ord enmansföretag eller per definition så kallade mikroföretag. Till mikroföretag räknas för övrigt också företag med 1 9 anställda. Företag som i vardagligt tal bruka benämnas små. Mikroföretag är förhållandevis vanligare i Västerbottens län än i Sverige i övrigt. När det gäller andelen så kallade medelstora företag, med 50 anställda eller fler 9, är skillnaden mellan länet och riket som helhet inte så 8 Ett arbetsställe är en enhet som ägs av ett företag och som verkar på en ort och inom en näringsgren och producerar varor och tjänster främst av ett slag. 9 99,9 procent av alla företag i Sverige är små och medelstora företag med mindre än 250 anställda. 18

23 stort. 1 procent av alla arbetsställen i Västerbottens län har 50 eller fler anställda. Motsvarande andel för riket i genomsnitt är 1,2 procent. De fem största arbetsgivarna i länet år 2017 enligt SCB, med hänsyn till antalet anställda, var Umeå kommun (11 775), Västerbottens Läns Landsting (9 625), Skellefteå kommun (9 025), Umeå universitet (3 875) och Boliden Minerals AB (1 725). De fem största företagen i länet enbart efter omsättning uppges enligt Largest Companies 10 vara Boliden Mineral AB, Skellefteå Stadshus AB 11, Coop Nord Ekonomiska förening, Skellefteå Kraft AB och Umeå kommunföretag AB 12. Dessa företag omsätter alla över 2 miljoner. Kvinnor Män Figur 7. Förvärvsarbetande kvinnor och män efter bransch i Västerbottens län år Källa: SCB. Enligt SCB förvärvsarbetade år 2016, 80 procent, eller personer, av alla västerbottningar mellan 20 och 64 år. Motsvarande andel för riket är 78,6 procent. Omkring 40 procent av alla förvärvsarbetande västerbottningar, jobbade inom länets 25 största arbetsgivare. Som tidigare beskrivits är bostadsmarknaden till stor del i obalans. År 2017 bedömde kommunerna att det var underskott på bostäder i 12 av länets 15 kommuner. Under 2018 bedömde de ett underskott i nio av kommunerna. Arbetsmarknaden i länet är stark enligt Arbetsförmedlingens prognos för Bedömningen är att arbetslösheten i slutet av året kommer att ligga på 6 procent, vilket är betydligt lägre än riksgenomsnittet som beräknas hamna på 7,2 procent. Vissa arbetsgivare uppger dock att de har problem med att anställa personal med rätt kompetens. Företagen är optimistiska i Västerbotten 10 Largest Companies webbplats ( ). 11 Skellefteå Stadshus AB ägs till 100 % av Skellefteå kommun och är moderbolag bl.a. till Skellefteå Kraft AB, Skelleftebostäder AB och Skelleftebuss AB. 12 Umeå Kommunföretag AB är moderbolag för Umeå kommuns alla aktiebolag bl.a. Umeå Energi, VAKIN/UMEVA, Bostaden och INAB. 19

24 och en tredjedel planerar att utöka sin personalstyrka under Det råder dock brist på utbildad arbetskraft och därför kan rekryteringen bli svår 13. Arbetslösheten minskade kraftigt under 2016 men minskade i långsammare takt En anledning till varför takten avtagit i Västerbotten är för att fler utrikes födda anmäler sig som arbetssökande. Ca 600 fler personer väntas under året ha arbete i länet. Det kan bland annat förklaras med en ökad befolkning och att det i sin tur bidrar till en ökad efterfrågan på varor och tjänster, inte minst offentliga tjänster som utbildning, vård och omsorg 14. Statistik på andelen arbetslösa per kommun för 2017, visar på en stor spridning mellan kommunerna. I Umeå kommun var till exempel andelen arbetslösa 5,2 procent och i Åsele 13,2 procent. Medelarbetslösheten i riket låg på 7,5 procent 15. Tabell 4. Antal arbetsställen i Västerbottens län och i riket, efter storleksklass år Källa: SCB. Region Antal /Procent Storlek antal anställda Totalt Västerbottens län Riket Västerbottens län 76,0 18,6 4,4 1,0 100 Riket 68,5 25,0 5,3 1,2 100 I sammanhanget är det också värt att nämna vår tids så kallade demografiska utmaning som kortfattat innebär att färre i arbetsför ålder ska försörja fler, framförallt äldre. Medelåldern bland länets befolkning ökar på samma sätt, om inte ännu mer, som för övriga Sverige och västvärlden. Varje år lämnar omkring personer arbetsmarknaden på grund av ålder. Mellan åren beräknas drygt personer gå i pension. Det är 35 procent av alla sysselsatta i länet. De inomregionala skillnaderna är stora med en variation från 30 till 52 procent mellan kommunerna. Flest pensionsavgångar för kvinnor sker inom branscherna vård och omsorg. Flest pensionsavgångar för män sker inom tillverkningsbranschen. Även utbildningsbranschen har stora pensionsavgångar att vänta. Kommunikationer Länets olika trafik- och infrastruktursystem och dess funktionalitet är viktiga på många olika sätt och är ett av de prioriterade områdena i länets regionala utvecklingsstrategi 16. Genom funktionellt väl avstämda kommunikationer med hög turtäthet och möjlighet till byten av trafikslag ökar möjligheterna till dagpendling, arbetsmarknaden blir större och tillgången till utbildning och service förbättras. Botniabanan knyter på ett bra sätt ihop städer och tätorter längs Norrlandskusten. Med kortare restid och effektivare godstransporter ökar förutsättningarna före regional utveckling genom att orter kan samverka bättre. Arbetsmarknadsregionen har fått en större geografisk utbredning i stråket Umeå- Örnsköldsvik. Norrtåg AB är en av de tågoperatörer som trafikerar Botniabanan. De redovisar i sin resandestatistik ett ökat resande över tid mellan Umeå och Sundsvall. Totalt för år 2017 ligger antalet resor för sträckan 13 Arbetsförmedlingens webbplats, ( ) 14 Ibid. 15 Svenskt Näringslivs webbplats, ( ) 16 Ibid. 20

25 närmare Antalet har ökat med 2 procent sedan 2016 års mätningar. Resandeströmmen mellan Umeå och Örnsköldsvik är och har varit den starkaste på denna distans. Resande på hela sträckan har tappat resande med anslutningar söderut, en effekt av SJ:s utökade turer som har bättre restider. Det första snöfallet i december orsakade också en hel del problem i trafiken genom många inställda avgångar på Botniabanan vilket har påverkat resandet negativt. Den stora ökningen på Mittbanan är hänförligt till en ökad försäljning av förköp enkelbiljetter. Foto: Marita Alatalo Norrbotinabanan är en planerad fortsättning av Botniabanan med en sträckning från Umeå till Luleå med en förlängning till Haparanda. Den kustnära banan på ca 27 mil, kommer att passera - Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå och Luleå - de mest tätbefolkade delarna av Norroch Västerbottens län. Med Norrbotniabanan antas restider halveras jämfört med dagens snabbaste busslinjer och bidra till att ytterligare bostäder, förutom redan planerade. Norrbotniabanan bedöms stimulera en bred och hållbar samhällsutveckling med nya bostäder, större rörlighet och ökad valfrihet. 18, 19. Sju miljarder är avsatta för Norrbotniabanan mellan Umeå och Skellefteå i den nationella planen för transportsystemet Andra inomregionala järnvägssträckor som har potential att utvecklas till viktiga pendlingsstråk för inlandsorterna i länet är banan mellan Lycksele-Vindeln-Vännäs-Umeå. Redan i dag dagpendlar många denna väg med tåg. Totalt för år 2017 genomfördes resor, men antalet resor har dock sjunkit med 13 procent från Detta antas dels bero på inställda turer till Lycksele, men också på grund av en nedläggning av ett asylboende i Hällnäs. På sträckan mellan Umeå-Vännäs har rest under 2017, en minskning med 3 procent från På sträckan Umeå-Luleå har förbättrade restider inneburit en ökning av resande med totalt 52 procent. Antal resande uppgick under 2017 till totalt För boende och företagare i länet blir tillgången till snabbt och pålitligt bredband avgörande för att kunna bo och verka lokalt. I ett geografiskt stort län som Västerbotten som dessutom är glesbefolkat 17 Norrtåg AB webbplats, ( ). 18 Norrbotniabanan ( ). 19 Regeringskansliet (2016) Delrapport från Sverigeförhandlingen 20 Norrtåg AB webbplats, ( ). 21

26 är det angeläget att möjligheterna till digital uppkoppling fortsätter att förbättras. Länet har idag ett av världens bästa bredbandsnät och tillgången till internet blir allt viktigare för att också kunna ta del av samhällsservice. Ett prioriterat områden i den regionala utvecklingsstrategin är också att öka utbyggnaden och höja kvaliteten på den fasta IT-infrastrukturen 21. Bättre arbetspendling gynnar tillväxt och sysselsättning Vi vet idag att ökad tillgänglighet kan ha en positiv påverkan på produktivitet och sysselsättning. Att förbättra tillgänglighet för exempelvis arbetsresor är därför viktigt i ett län som Västerbotten som har en negativ nettopendling, vilket innebär att det är fler som pendlar ut till arbete i andra län än som pendlar in till länets arbetsmarknad 22. Under 2016 hade länet som pendlade till länet och utpendlande. 23 I gällande länstransportplan 24 är åtgärder inriktade på att stärka viktiga stråk som är betydelsefulla för hållbar arbetspendling. Arbetspendlingen mellan kommunerna i Umeåregionen är omfattande och Umeå är också ett viktigt nav för arbetsmarknaden i Västerbotten. Pendlingsstatistik för år 2016 påvisar att den största pendlingen inom länet går till Umeå. Den största andelen pendlare till Umeå kommer från Vännäs, Nordmaling, Robertsfors och Skellefteå. Västerbottningarnas pendlingsmönster Pendling som har en balanserande funktion mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad ökar över tid i hela landet. Generellt gäller att ju kortare restiden är mellan inbördes kompletterande arbetsmarknader, desto större pendlingsutbyte. Försämrade möjligheter att pendla kan i stället leda till ökad utflyttning och stagnerad tillväxt. I gällande länstransportplan påpekas att bristande kvalitet i delar av vägnätet har en regionförminskande effekt, till exempel sänkta hastigheter mellan Storuman och Tärnaby. Foto: Johanna Wadstein 21 Region Västerbotten (2015). 22 Trafikanalys (2017). 23 SCB (2016). 24 Länstransportplan för Västerbottens län

27 SCB:s statistik över västerbottningarnas pendlingsströmmar visar att Umeås väl differentierade näringsliv är ett viktigt nav för hela länets arbetsmarknad. Pendlingsstatistik för år 2016 påvisar att pendlingen till Umeå från länets övriga kommuner motsvarar ungefär hälften av all pendling inom länet. Den största andelen pendlare till Umeå kommer från Vännäs, Nordmaling, Robertsfors och Skellefteå. Denna pendling utgör ca 40 procent av all pendling mellan kommunerna i länet. I bostadsmarknadsanalysen 2017 konstaterades det att Vännäs specialskolor och industrier skapar en förhållandevis omfattande pendling från Umeå till Vännäs. Skellefteå och Vindeln har också en förhållandevis stor inpendling från Umeå. Tydligt i statistiken över pendlingsmönstret är Lyckseles funktion som centrum för länets inland och Skellefteås betydelse för norra länsdelen. Till Lycksele och Skellefteå sker en inpendling från omkringliggande kommuner. Västerbottningarna pendlar också ut från länet. Under år 2016 utpendlade totalt personer, en ökning från år procent av dessa pendlade till grannlänen. En förhållandevis stor andel, 28 procent, pendlar dock till Stockholms län. Skillnader i mäns och kvinnors pendlingsmönster Som tidigare nämnts är länets arbetsmarknad klart könssegregerad och det syns även i kvinnors och mäns pendlingsmönster. Generellt sett pendlar män i större utsträckning än kvinnor. På senare tid har dock skillnaderna minskat. I områden med väl utbyggd kollektivtrafik pendlar ungefär lika många kvinnor som män. Det är ett tecken på att bra kommunikationer skapar mer jämlika möjligheter till att bo och verka med utgångspunkt från personliga preferenser. I en nulägesanalys av Trafikanalys 25 av arbetspendlingen i Norrbottens- och Västerbottens framgår att kvinnors och mäns val av färdsätt för arbetsresor skiljer sig åt. Majoriteten av arbetsresorna för kvinnor och män sker med bil (ca 75 procent av arbetsresorna för män och drygt 60 procent för kvinnor). Kvinnor och män pendlar dock i olika stor utsträckning över kommun- eller länsgräns vilket påverkar färdlängden för arbetsresorna. Mer än 50 procent av kvinnorna i länet arbetar inom offentlig sektor och 26 procent av dessa arbetade år 2013 inom vård- och omsorg. Förskolor, skolor och vårdcentraler finns i varje kommun vilket innebär att många kvinnor arbetar i den kommun där de är bosatta. För personer med yrken inom vård eller skola innebär också ett jobb i en annan kommun eller ett annat län sällan en högre lön än ett jobb inom bostadskommunen. Män däremot, är överrepresenterade bland arbetena inom den privata sektorn där möjligheterna till högre löner är större. På väldifferentierade arbetsmarknader är dessutom chanserna till högre löner ännu större, vilket väl motiverar till pendling. Detta är en av förklaringarna till varför andelen män i större utsträckning utgör förvärvsarbetande dagbefolkning i en annan kommun än där de är bosatta 26. Annat som också kan påverka bostadsmarknaden Bostadspriserna Det finns en rad faktorer som påverkar priset på bostäder. Viktiga faktorer är utbudet av bostäder, hushållens tilltro till landets ekonomi, tilltro till hushållets inkomster och betalningsförmåga, ränteläget på bolån och amorteringskrav. Enligt fastighetsmäklare i länet är utbudet av bostäder det som i störst utsträckning påverkar bostadsmarknaden i Västerbottens län. Ett lågt utbud innebär att 25 Trafikanalys (2013). 26 Länsstyrelsen Västerbotten (2015). 23

28 fler köpare konkurrerar om de objekt som finns ute till försäljning. Ett lågt utbud kan också försvåra rörligheten på bostadsmarknaden 27. Som tidigare redovisat finns ett utbrett underskott av bostäder i länet och statistik från SCB och mäklare påvisar också en kraftig ökning av priserna på bostäder. I tabell 5 nedan anges hur priser på villor har förändrats i respektive kommun, i länet och i riket som helhet mellan åren 2014 och I tabellen redovisas också hur priserna har utvecklats mellan 2010 och 2015 samt mellan 2005 till Förändringen på villapriserna i länet är nästan ofattbara. Ökningen av priserna i Västerbottens län mellan 2014 och 2015 är dubbelt så stor i jämförelse med riket som helhet. Under tioårsperioden har priserna i genomsnitt i länet, ökat med nästan 60 procent. Foto: Mostphotos Prisnivåerna mellan villor i länet är förstås inte lika. Enligt Svensk Mäklarstatistik var medelpriset för en villa i Umeå kommun i början av år 2018, drygt 3,6 milj. kr., i Nordmaling-, Skellefteå- och Vännäs kommuner omkring 1,6-1,9 milj. kr, i Lycksele-, Storumans-, Robertsfors-, Vilhelmina-, Dorotea och Vindelns kommuner mellan ,3 milj. kr. I övriga kommuner, i Norsjö och Åsele kommuner kostade en villa i genomsnitt omkring kr. För Malå-, Bjurholm- och Sorsele kommuner finns ingen statistik. Genomsnittspriset i riket som helhet var under samma period ca 3,1 milj. kr. Svensk Mäklarstatistik redovisar även hur priserna har utvecklats under det senaste året (från april 2017 till april 2018). Bostadspriserna på bostadsrätter har i genomsnitt minskat med 10,1 procent i länet efter att priserna ökat årligen under en längre period, och villapriserna har i år ökat med 2,1 procent. I riket som helhet är motsvarande en minskning med 6,5 procent och en ökning med 0,6 procent. Boverket analyserar kontinuerligt bygg- och bostadsmarknaden och anger att ökningen av bostadspriserna har bromsat in Mäklarsamfundet (2015). 28 Boverket (2016). 24

29 Tabell 5. Prisförändringar på småhus för permanentboende (villor, rad- och kedjehus) per kommun mellan åren samt prisförändringar mellan och För kommuner med 20 köp eller färre redovisas inga prisförändringar. Källa: SCB. Kommun Prisförändring i % mellan 2014 och 2015 (1år) Prisförändring i % mellan 2010 och 2015 (5 år) Prisförändring i % mellan 2005 och 2015 (10 år) Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Hela riket Den förhållandevis höga prisutvecklingen i centralorterna gör att efterfrågan på bostäder ökar utanför centralorterna. Höga priser inom Umeå kommun har också bidragit till att efterfrågan på bostäder ökat i kranskommunerna, med höjda priser som följd. Samtidigt påtalas förhållandet att hus i mindre byar och i glesbygd inte erbjuds till försäljning på grund av förhållandevis låga priser. Dessa behålls i stället och används som fritidshus. Attraktiva miljöer med fungerande service Boendet och boendemiljön är en viktig del av attraktionskraften men vardagen måste också fungera. Ett fungerande transportsystem, tillgång till bostäder, mötesplatser och service är alla viktiga delar för att skapa en attraktiv livsmiljö. Västerbottens län är arealmässigt stort, kvm 2. Av länets ca invånare bor 78 procent i länets kommuner Lycksele-, Umeå- och Skellefteå. De stora inomregionala skillnaderna utgör utmaningar på flera sätt, till exempel vad gäller servicetillgängligheten. Landsbygdens speciella förutsättningar med glesa strukturer gör att olika serviceslag kräver en annan struktur än i stadsområden. Serviceutbudet i gles och landsbygder följer i hög grad de strukturella befolkningsförändringarna och befolkningens utveckling i geografin. Efter Norrbotten är Västerbotten det län i Sverige där flest personer har längre än 20 minuter till närmsta dagligvarubutik. Detsamma gäller drivmedelsstationer. På grund av långa avstånd och gleshet 29 Prisförändringarna är beräknade på den vägda köpeskillingskoefficienten (kvoten mellan pris och taxeringsvärde). 25

30 är länet strakt beroende av bra kommunikationer för gods-, post- och persontransporter. Bra kommunikationer, god tillgång till digital uppkoppling och samordnade servicelösningar är viktiga faktorer för landsbygdens potential ur ett boendeperspektiv. Utbyggnaden av bredband är en förutsättning för företagande inom service och besöksnäring och för företagare värderas service som tillgång till drivmedel, post/paket och dagligvaror som extra viktiga 30. Foto: Johanna Wadstein Utvecklingen mot ett tjänstesamhälle har bidragit till urbanisering och till att underlaget för service minskat i glesa områden. Den ökade rörligheten mellan arbete och bostad är också faktorer som påverkat kundunderlaget och förutsättningarna för service. Förutom minskat befolkningsunderlag ställer den så kallade demografiska utmaningen med en kvarvarande åldrande befolkning med stigande genomsnittlig levnadsålder, ökade krav på tillgänglighet till sjukstugor, hälsocentraler och apotek liksom på övrig vård och omsorg. Sammantaget är tillgänglighet till hälso- och sjukvård av god kvalitet en viktig förutsättning för bostadsmarknaden. I det regionala serviceprogrammet för Västerbottens län antas att strategiska satsningar på vissa serviceorter i kommunerna är viktigt för att långsiktigt bevara och utveckla en kommersiell och offentlig service som är realistisk och rimlig utifrån geografiska och befolkningsmässiga förhållanden 31. I stora delar av länet behövs dessutom nya servicelösningar där viss offentlig service samordnas med kommersiell service för att stärka och långsiktigt trygga ett bredare serviceutbud. Hur möjligheterna ser ut beror på en mängd faktorer men det är viktigt att kommunen arbetar med serviceplanering och tar till vara på de unika förutsättningar och behov som kommunen har samt framtidens utveckling. 30 Tillväxtverket (2017) 31 Länsstyrelsen Västerbotten (2016). 26

31 Inkomstnivåer och utbildningsnivå Ytterligare så kallade förklaringsvariabler som brukar användas för att tydliggöra situationen på bostadsmarknaden är en befolknings inkomst- och utbildningsnivå. Hushållens disponibla inkomster har växt relativt mycket för de flesta hushållen de senaste åren. Den genomsnittliga disponibla inkomsten ökade med 29 procent mellan 2006 och Ökningen i medianen var dock endast 11 procent under samma period. Det följer av att tillväxten har varit större i de högre inkomstklasserna. Samtidigt har boendeutgifterna inte ökat i samma takt i någon upplåtelseform. För alla upplåtelseformer är den genomsnittliga ökningen 14 procent 32. Den heterogena utvecklingen av inkomsterna och i viss del även boendeutgifterna innebär att även om hushållen i genomsnitt fått större konsumtionsutrymme gäller inte det för alla hushåll. Det är främst de med lägre inkomster och de som bor i hyresrätter som fått mindre marginaler. Ofta är det samma grupp. Det finns alltså många hushåll som har små marginaler eftersom de lägger en relativt stor andel av sin disponibla inkomst på boende och kan därför ha svårt att klara en baskonsumtion. Enligt SCB var medelinkomsten bland de förvärvsarbetande i åldrarna i Västerbottens län kronor år Medelinkomsten för genomsnittssvenskar var samma tid kronor. Medelinkomsten varierar naturligtvis mellan kommunerna. Medelinkomsten inom Vilhelmina kommun var 2016, kronor och inom Malå kommun Män har betydligt högre lön än kvinnor och skillnaderna ökar. I riket som helhet var medelinkomsten bland män kronor år 2016 och bland kvinnor. I Västerbottens län är skillnaderna störst inom Malå kommun. I Malå kommun var medelinkomsten bland män kronor år 2016 och bland kvinnor 268,5 (se figur 8). Detta kan sägas bero på välbetalda mansdominerade industrijobb inom till exempel gruvnäringen. Medelinkomsten för män inom Vännäs och Skellefteå kommuner är också högre än den genomsnittliga inkomsten för en svensk man. När det gäller förvärvsarbetande kvinnor i Västerbottens län så har kvinnor inom kommunerna Malå, Skellefteå, Lycksele och Umeå högre medelinkomst än kvinnor i genomsnitt i riket. Medelinkomst i tkr Malå Skellefteå Vännäs Länet Umeå Lycksele Norsjö Nordmaling Vindeln Robertsfors Storuman Bjurholm Sorsele Dorotea Åsele Vilhelmina Män 349,5 346,5 338,2 329,4 326,5 326,3 325,3 322,9 318,2 312,7 309,0 304,5 303,3 299,5 293,9 282,1 Kvinnor 268,5 272,6 266,8 268,0 269,3 268,8 257,1 254,8 256,2 257,2 261,2 243,5 262,3 259,2 255,8 252,0 Figur 8. Sammanräknad förvärvsinkomst i tkr 2016 för personer år. Källa SCB. Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Det är en följd av flera reformer och utvecklingen av utbildningsväsendet. Detta har bland annat inneburit att det finns stora skillnader i utbildningsnivån mellan den yngre och äldre befolkningen. Enligt SCB har Västerbottens län en högre andel högutbildade än riket i genomsnitt. I länet hade 28,7 procent av befolkningen i åldrarna år en eftergymnasial utbildning om minst 3 år eller en forskarutbildning år För riket i genomsnitt är motsvarande siffra 26,6 procent. 32 Boverket (2016). 27

32 Foto: Marita Alatalo Utbildningsnivån varierar stort mellan kommunerna i landet och mellan män och kvinnor. Enligt SCB:s rankning av Sveriges 290 kommuner ligger Umeå kommun på plats 11. År 2017 hade 38,6 procent av befolkningen inom Umeå kommun, högre utbildning (45,8 procent av kvinnorna, 31,7 procent av männen). Den lägsta utbildningsnivå bland befolkningen har Dorotea kommun, där 11,2 procent av befolkningen har en eftergymnasialutbildning om minst tre år (18,1 procent av kvinnorna, 5,2 procent av männen). 28

33 Bostäder för alla i Västerbottens län Bostäder för nyanlända invandrare Sedan bosättningslagen (SFS 2016:38) trädde i kraft blev kommunerna skyldiga att ta emot nyanlända på anvisning vilket har inneburit ett mer proportionerligt fördelat mottagande mellan kommunerna i länet. Länstalen har svängt kraftigt under de senaste åren med en topp under 2017 på 915 individer på anvisning för att sedan sjunka till 522 individer under tog länets kommuner emot totalt nyanlända och ensamkommande barn, vilket är en ökning med 581 individer mot föregående år. Som helhet uppnådde länet ett mottagande om 862 av de 915 personer länet hade i åtagande att ta emot på anvisning. Det innebär en måluppfyllelse om 94 procent där hälften av kommunerna uppfyllde sitt kommuntal medan den andra hälften av kommunerna landade på en måluppfyllelse mellan procent. Kommunerna uttrycker att de fått fler som tackat nej till kommunplacering eller avbryter innan mottagande, vilket gör att det svårt att hinna uppnå sitt kommuntal under innevarande år. Antalet asylsökande sjunker kraftigt och i början av 2017 fanns totalt asylsökande inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem i Sverige - en siffra som vid årets slut var För Västerbotten var motsvarande siffror i början av året personer inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem vilket till slutet av året hade sjunkit till personer. Under slutet av 2017 och början av 2018 har Migrationsverket sagt upp en stor andel av de bostadskontrakt de haft i olika kommuner i länet. I årets BME har 14 av 15 kommuner besvarat de frågor som rör målgruppen nyanlända (se figur 9). Den kommun som inte besvarat enkäten är Umeå som är länets största kommun och som även har det högsta mottagandet. Tio av länets kommuner uppger att det är balans på bostadsmarknaden för nyanlända och fyra kommuner att det finns en obalans. Tre kommuner uppger att det beror på ett generellt underskott av hyreslägenheter med en brist på små och stora lägenheter. Nästan samtliga kommuner uppger att de arbetar för att säkerställa att det finns bostäder för anvisade nyanlända genom ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsbolaget och fem kommuner uppger även samarbete med privata fastighetsägare. 29

34 Figur 9. Bostadsmarknadsläget för nyanlända. Källa: BME De boendelösningar som erbjuds varierar mellan kommunerna. De flesta kommunerna erbjuder permanenta bostäder i form av hyreslägenheter när nyanlända tas emot på anvisning. Antalet kommuner som agerar hyresvärd eller hyresgarant för målgruppen nyanlända ökar dock, beroende på att kraven från både allmännyttan och privata hyresvärdar har ökat. Detta innebär att allt fler kommuner därmed är hänvisade till denna typ av lösning för att kunna tillhandahålla bostäder. I framförallt de befolkningsmässigt större kommunerna med högre mottagande använder man sig även av tillfälliga boendelösningar inledningsvis, i form av exempelvis genomgångslägenheter, i väntan på att kunna tillhandahålla en permanent eller längre temporär lösning. De boendelösningar kommunerna erbjuder varierar mellan kommunerna. De flesta kommunerna erbjuder permanenta bostäder i form av hyreslägenheter när nyanlända tas emot på anvisning. Kommuner får ibland agera som hyresvärd eller hyresgarant för målgruppen nyanlända beroende på att kraven från både allmännyttan och privata hyresvärdar har ökat. I Umeå tillämpas till exempel tidsbegränsade kontrakt vilket i sig kan medföra utmaningar för den enskilde att säkras en ny bostad vid behov. Fler kommuner förefaller dock ha en bättre planering för bostäder för målgruppen anvisade nyanlända. Under 2017 beslutade allmännyttan i Skellefteå SKEBO att 9 procent av omsättningen av bostäder ska tillfalla de som tas emot på anvisning. SKEBO menar att ett förstahandskontrakt innebär mindre omflyttning och lättare att ha en spridning på fler fastigheter i kommunen. Gällande nyanlända som själva bosätter sig i kommunen uppger en övervägande del av kommunerna att de inte arbetar aktivt med bostadsförsörjning och inte hjälper målgruppen med bostad, de får lösa bostadsfrågan på egen hand. Några kommuner beskriver att om det finns specifika behov kan socialtjänsten i kommunen stötta individen/familjen. Även här ser Länsstyrelsen att svaren stämmer 30

35 väl in med den bild vi har men att kommunerna behöver ta ett ökat ansvar i arbetet med bostadsförsörjning för de som bosätter sig på egen hand. I de lägesbilder som har hämtats in i mars 2018, enligt uppdrag 2 i Länsstyrelsens regleringsbrev, uppger kommunerna att de har en generellt god beredskap och kapacitet vad gäller mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande. De utmaningar som kommuner främst anger gällande socialtjänst är att det saknas möjlighet till långsiktig planering och att det sker kraftiga ekonomiska nedskärningar framförallt inom verksamhet som rör ensamkommande barn. Det finns också brister gällande kompetens för att bemöta komplexa ärenden samt ärenden med hedersrelaterad problematik. Inom skol- och utbildningsområdet är det främst utmaningar kring att rekrytera behöriga lärare/modersmålslärare och lokalfrågan. Kommuner har snabbt tvingats möta upp behov för att sedan tvingas till nedskärningar eller att avveckla lika snabbt då behoven minskar. För frågor om bosättning nämns främst utmaningar kring självbosättare och att de inte ges möjlighet till stöd när det gäller bostad samt att lägenheter som finns tillgängliga inte matchar de som tas emot på anvisning. Landstingets bild över Västerbottens situation är att mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande inom primärvården, akutvården, tandvården, psykiatrin inte påverkat verksamheten märkbart. Däremot finns inom barn- och mödravården samt barn- och ungdomspsykiatrin en påverkan, men måttlig. Migrationsverket förhyrde i början av 2018 lägenheter för asylsökande med en spridning över länet vilket i sig inte medfört någon påtaglig konkurrens mellan kommunerna och Migrationsverket på bostadsmarknaden. Migrationsverket har framförallt hyrt av privata hyresvärdar vilket inneburit att kommunerna i många fall inte haft tillgång till dessa i alla fall. Det är några kommuner i länet som har uttalat att de upplever viss konkurrens från Migrationsverket men det har inte varit någon stor fråga. Ett flertal projekt har startats under 2017 finansierade med medel för integrationsinsatser, s.k. 37- medel, i syfte att hitta nya strategier eller arbetssätt för att kunna erbjuda bostäder till de nyanlända som ska tas emot för bosättning. Ett par exempel på detta: I Vännäs har de inom projektet anställt en bo-samordnare som blir länken mellan hyresgäst och hyresvärd. Bo-samordnaren säkerställer också att den nya hyresgästen får en god introduktion till vad som gäller när man hyr. I Vilhelmina bedrivs ett projekt för att underlätta bosättningen för de som är direktinresta och /eller analfabeter/kortutbildade genom anpassad och översatt information genom både illustrationer och enkel text. 31

36 Bostäder för unga och studenter Problemen med ungas bostadssituation påverkar hela samhället. De hindrar företag från att expandera, minskar rörligheten och försvårar matchningen på arbetsmarknaden. Ungas utsatta situation på bostadsmarknaden handlar om möjligheter att efterfråga bostad med rimlig hyra, i förhållande till inkomst, men också om utbudet av bostäder. I årets BME har länets kommuner bedömt läget för ungdomar och studenter på bostadsmarknaden. Ungdomars bostadsmarknad Drygt 240 av landets 290 kommuner, eller 83 procent, uppger att det råder ett underskott av bostäder för ungdomar. År 2014 uppgav 62 procent av landets kommuner att de hade bostadsbrist för unga, motsvarande andel år 2015 var 76 procent, år 2016 låg andelen på 84 procent och för år 2017 låg andelen på 86 procent. Situationen har alltså med andra ord förvärrats sedan Av länets 15 kommuner uppger 10 att det råder obalans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är kommunerna Dorotea, Malå, Sorsele, Norsjö och Vilhelmina kommuner som uppger att bostadsmarknadsläget för ungdomar är i balans. Som orsak till nuvarande läge uppger de flesta av kommunerna där det råder obalans, att det generellt sett finns för få lediga bostäder överhuvudtaget. I Åsele och Vännäs är orsaken mer att de lediga bostäder som finns antingen är för stora eller för dyra. Vad gör då kommunerna för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad? Vännäs kommun uppger att de bygger nytt för att skapa möjligheter för ungdomarna. Skellefteå kommun uppger att de ser till att det kommer ut bostadsinformation särskilt till ungdomar. I Dorotea, Vilhelmina och Åsele satsas det på hyresrabatter till ungdomar. Vindelns, Robertsfors och Umeå kommuner uppger att den satsning de gör på ungdomsgruppen ryms inom den satsning som generellt görs för hela kommunens befolkning. Nordmaling, Bjurholm, Malå, Norsjö, Storuman, Sorsele och Lycksele kommuner anger att det inte pågår någon särskild satsning för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Foto: Mostphotos Det finns dock ett antal särskilda så kallade ungdomsbostäder. Detta kan kanske vara en av anledningarna till att Vilhelmina kommun uppger att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar. I Vilhelmina finns 10 särskilda bostäder för ungdomar. Det är ändå i Skellefteå som den stora mängden särskilda ungdomsbostäder finns, totalt 74 stycken. Dessa har blivit fler sedan förra årets BME då kommunen uppgav att de hade 36 särskilda ungdomsbostäder. 32

37 Studenters bostadsmarknad Det är inte helt lätt att skilja mellan ungdomars bostadsmarknad och studenters bostadsmarknad. Detta måste tas i beaktande när statistik om dessa två gruppers bostadssituation diskuteras. I Västerbottens län finns högre utbildningar på flera ställen, men kanske främst i Skellefteå och Umeå de två kommuner i länet där det finns särskilda studentbostäder. I Skellefteå finns 260 studentbostäder där några brukar stå tomma under delar av året. I Umeå kommun finns 6114 stycken studentbostäder där få är lediga. Umeå universitet är ett av landets största universitet med drygt studenter och forskarstuderande per år. Umeå har haft ett underskott av bostäder för studenter de senaste 10 åren, med undantag för år Foto: Clara Ganslandt Situationen för Umeås studenter har dock förbättrats de senaste åren. Flera studentbostäder har byggts i direkt anslutning till campus. Dock är Umeå är rödlistad av Sveriges förenade studentkårer (SFS) 33. SFS anar att bostadsbristen för studenter kanske har nått sin kulmen, men i 13 städer kan nya studenter fortfarande inte räkna med att få en bostad under sin första termin. Umeå, som planerar att påbörja nybyggnation av 238 studentbostäder under 2018 och 2019, tillhör följaktligen dessa. Bostäder för äldre Liksom övriga delar av Sverige har Västerbottens län en åldrande befolkning. I takt med att människor lever allt längre och föder färre barn ser åldersstrukturen idag helt annorlunda ut än för 100 år sedan. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt de befolkningsprognoser som SCB tagit fram. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år För 40 år sedan var omkring 5 procent av den svenska befolkningen 75 år eller äldre. Idag är den siffran ca 9 procent och år 2030 väntas drygt 12 procent vara över 75 år. Situationen ser likadan ut i Västerbottens län som i resten av riket och detta kommer att påverka bostadsförsörjningen och planeringen framöver. Trots att flera projekt med bostäder för äldre har slutförts under de senaste åren är det bara nio av länets kommuner som i årets bostadsmarknadsenkät har bedömt att utbudet av särskilt boende för äldre för närvarande är i balans. Ingen av kommunerna har angett att det är överskott och resterande kommuner har angett att det är underskott av särskilt boende för äldre. Men även om kommunen har uppgett att bostadsmarknaden är i balans för denna grupp så bedöms inte olika bostadsformer kunna erbjudas då det i endast 9 av länets kommuner finns seniorbostäder och bara i 5 kommuner trygghetsbostäder. Likaså är det i många kommuner ont om tillgängliga lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet varför det kan bli svårt att tillgodose behovet för den 33 SFS Bostadsrapport (2017) 33

38 grupp av äldre som vill flytta från sina småhus till tillgängliga lägenheter i centrala lägen där tillgången till service är god. I Umeå planeras det ett tillskott av 180 trygghetsbostäder genom ombyggnation under 2018 och Även Norsjö planerar för 12 trygghetsbostäder. Även Storuman och Skellefteå, som idag inte har några trygghetsbostäder, har för avsikt att genom ombyggnation tillskapa 16 respektive 27 trygghetsbostäder. I länet är det 4 kommuner som planerar för fler bostäder för äldre. Fastän Vännäs kommun planerar för 40 nybyggnationer kommer behovet ändå inte tillgodoses på två års sikt, dock om fem. 4 av 15 kommuner anger att behovet inte kommer att vara täckt inom fem års sikt vilket även det är en ökning jämfört med i fjol. Foto: Mostphotos Sedan den 15 november 2016 finns möjlighet att ansöka om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre. Stödet kan lämnas för ny- och ombyggnad av särskilda bostäder för äldre eller hyresbostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till äldre personer. Det är också möjligt att söka stöd för förbättring av gemensamma utrymmen, i eller i anslutning till byggnader som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt, om åtgärderna främjar kvarboende för äldre personer genom ökad tillgänglighet och trygghet. Åtgärderna kan exempelvis vara tillgänglighetsåtgärder i entréer, soprum och tvättrum, förbättringar av ljus- och ljudmiljö och förvaring av rullstolar och rullatorer. Hyrorna i nyproducerade trygghetsboenden och seniorboenden kommer sannolikt att vara höga, vilket innebär att det blir svårt för äldre med begränsat ekonomiskt utrymme att kunna efterfråga denna typ av bostäder. Det finns risk att gruppen äldre, på sikt blir en utsatt grupp på bostadsmarknaden. Detta gäller särskilt äldre kvinnor som ofta haft en lägre inkomst än män och många gånger också ett kortare förvärvsarbetsliv genom ett större ansvar för hushåll och har därför i större utsträckning haft obetalt hemarbete. Bostäder för personer med funktionsvariation Tre av länets kommuner, Umeå, Robertsfors och Bjurholm, anger i årets BME att det finns ett underskott av bostäder för personer med funktionsvariation. Vindelns kommun och Storumans kommun menar att det är ett överskott, i det här fallet av gruppbostäder. Övriga 10 kommuner anger att det är balans, men flera nämner samtidigt att de inte kan erbjuda den typ av boende som efterfrågas. Umeå nämner att behovet ökar betydlig mer än planerat. En del av förklaringen till detta är helt enkelt att kommunen har hög inflyttning. 3 av 15 kommuner anger att behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsvariation inte kommer att vara täckt om 2 år och 2 kommuner att det inte kommer att vara täckt om 5 år. En kommun saknar LSS-bostäder och uppger att de i om två och fem år kommer täcka behovet av särskilda boendeformer. Ett fåtal nya bostäder för personer med funktionsvariation väntas påbörjas under detta och nästa år (tio privata hyresrätter i Umeå). Det väntas alltså inte tillskapas fler bostäder genom nybyggnation eller ombyggnation trots att det finns kommuner som anger att de inte kan erbjuda de boendeformer som önskas. 34

39 Hemlöshet och inträde på bostadsmarknaden Kommunens högsta beslutsfattande organ har det yttersta ansvaret för planeringen av bostadsförsörjningen för kommunens invånare. Kommunerna har utöver detta, genom socialtjänsten, det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver, 2 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Socialtjänsten har under senare år fått funktionen av hyresvärd eller hyresgarant på den sekundära bostadsmarknaden. I socialtjänstens uppdrag ingår att förebygga att invånare i kommunerna blir avhysta från sina bostäder. Vräkningsförebyggande insatser är till exempel hyresrådgivning till hushåll. Budget- och skuldrådgivning, missbrukarvård och boendestöd är exempel på insatser som kan ha en indirekt vräkningsförebyggande effekt. Ett effektivt vräkningsförebyggande arbete förutsätter att det finns olika typer av insatser tillgängliga. För att motverka hemlöshet och avhysningar behöver socialtjänsten även samverka med andra kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvården, Kronofogden, bostadsföretag, frivilligorganisationer med flera. Denna samverkan underlättas av att det finns angivna mål, att det finns mandat och tydlig ledning samt att parternas roller är klargjorda 34. Bortsett från Malå kommun hyr samtliga kommuner i länet ut lägenheter i andra hand till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet kontrakt uppgick enligt uppgifterna i årets bostadsmarknadsenkät till 713 stycken, vilket är 38 stycken kontrakt färre än vad det angavs i bostadsmarknadsenkäten Åtta av länets kommuner uppger att de bedriver uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar och motverka hemlöshet. Tre kommuner har överenskommelser med allmännyttan om att godkänna försörjningsstöd som inkomst. Två av länets kommuner har motsvarande överenskommelser med privata fastighetsägare. En kommun uppger att de har egna fastigheter med lägenheter som kan hyras ut lång tid och en kommun erbjuder Bostad först 35. När personer/familjer vräks från sina lägenheter är det väldigt svårt att återigen komma in på bostadsmarknaden. Ett återinträde är särskilt svårt på en bostadsmarknad med bostadsbrist. Statistik från Kronofogden visar att av de ärenden om avhysning som kommer in till dem blir bara något fler än en fjärdedel verkställda. Detta tyder på att ett mer aktivt vräkningsförebyggande arbete skulle gynna både kommunen och bostadsbolagen då det är fel ärenden som kommer in till Kronofogden berördes sex barn i länet av vräkning. Under året verkställdes avhysningar där barn varit inblandade i fyra av länets kommuner (Skellefteå, Umeå, Vilhelmina och Vindeln). Socialstyrelsen har gjort en jämförelse av socialtjänsternas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Jämförelsen baseras på enkätsvar som kommunerna lämnat under Tre kommuner har en, på ledningsnivå beslutad, övergripande plan mot hemlöshet eller en rutin på verksamhetsnivå (Bjurholm, Skellefteå och Umeå) och det är bara Dorotea och Nordmaling som har en rutin för att förebygga vräkningar där barn är inblandade. I flera kommuner saknas alltså i många fall riktlinjer och rutiner för arbetet mot hemlöshet 36. Bostäder för våldsutsatta För våldsutsatta kan bostadsbrist och svårigheten att hitta mindre och billigare bostäder ha stora effekter på livssituationen. Svårigheten att hitta en ny bostad kan till exempel leda till att en våldsutsatt upplever det som ännu svårare att lämna den relation den är i, det ger en kvarhållande effekt för 34 Socialstyrelsen (2014). 35 Den bärande idén med Bostad först är att individen omedelbart ska erbjudas en permanent bostad, utan att krav ställs på att hyresgästen ska vara "redo för att bo. Socialstyrelsen (2018). 36 Socialstyrelsen (2018). 35

40 individen. Våldsutsatta personer drabbas också ofta av olika typer av ohälsa och sjukskrivningar vilket kan sätta dem i ett läge med ekonomiska begränsningar där möjligheten att köpa en bostad, låna pengar eller liknande inte är aktuell. Bostadsbristen får också efterverkningar för våldsutsatta personer som har lämnat relationen och fått möjlighet till ett skyddat boende, många kvinnojourer i såväl landet som länet rapporterar om stödsökande som blir kvar i skyddade boenden upp till ca ett år på grund av att det inte finns tillgängliga bostäder för dem. Detta får effekter inte bara för den våldsutsatta utan också för eventuellt medföljande barn som inte får en trygg miljö, ett eget hem, som behöver lära sig strategier för att i skolan och med vänner inte avslöja boendet, som inte kan ta hem vänner eller ha ett fungerande socialt liv. För kvinnojourerna i sin tur innebär detta att de behöver neka en stor del av de stödsökande hjälp. Utsattheten för våld i nära relation är större för gruppen kvinnor än för gruppen män vilket gör detta till en fråga som i större utsträckning drabbar kvinnor och ska därför också behandlas som en jämställdhetsfråga. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är det sjätte delmålet i regeringens jämställdhetspolitisk och syftar mot att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställd bostadsmarknad Som tidigare konstaterat är arbetsmarknaden i länet på många sätt könssegregerad eftersom att lönerna i traditionellt kvinnodominerade yrken generellt sett är lägre. Pendlingen mellan bostad och arbetsplats skiljer sig också mellan könen då män pendlar i större utsträckning och oftare med bil. Det har dock visat sig att i områden med väl utbyggd kollektivtrafik pendlar kvinnor och män i ungefär samma utsträckning, alltså att det skapas mer jämlika möjligheter till arbetspendling. Hur bostadsmarknaden ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv är mindre tydligt. Clara Gyllström (2018) vid Umeå Universitet har genomfört en studie över länets kommuner med syfte att se huruvida jämställdhet och genus är inkluderat i bostadsförsörjningen. Genom den analysen kan det konstateras att jämställdhet till liten grad är inkluderat i planeringsprocessen och att inställning samt synsätt skiljer sig hos kommunernas tjänstepersoner vad gäller jämställdhet och dess koppling till den kommunala bostadsmarknaden. Vad som saknas i kommunerna är kunskapsspridning för att skapa genusmedvetenhet och insyn i kommunernas arbete med jämställdhet på den kommunala bostadsmarknaden samt tydliga riktlinjer från politiskt håll. I planeringsprocessen bör också heteronormer och kärnfamiljsideal omprövas för att undvika risk för framtida exkludering på bostadsmarknaden då alla inte innefattas i dessa normer. I Västerbottens län finns en kommun som har ett jämställdhetsutskott i sin organisation. I övrigt har elva kommuner undertecknat CEMR-deklarationen. CEMR är ett verktyg för jämställdhetsintegrering där undertecknaren bland annat är medveten om att kvinnor och män ofta har olika och specifika behov när det gäller bostäder och att dessa behov måste beaktas fullt ut. Deklarationen har till viss mån främjat jämställdhetsarbetet i länet bland annat genom att ett genusnätverk har bildats i en kommun. Trots CEMR så krävs det resurser för att implementera den förändring det innebär att ställa om det strategiska arbetet. Olika kommuner har väldigt olika förutsättningar beroende på resurser och folkmängd. Därför kan jämställdhetsarbetet se olika ut beroende på förutsättningarna i kommunen, men det viktiga är att ansvaret inte hamnar på en individ eller liten grupp så att arbetet inte blir övermäktigt. Några av informanterna anser att samverkan över kommungränser därför kan vara nödvändigt för att dra nytta av varandra och därmed minska sin egen arbetsbörda. 36

41 Andra dokument utöver CEMR som innefattar jämställdhet i relation till bostadsmarknad har gått de flesta informanterna förbi. Men en del uppger att deras bostadsbyggande till viss del redan är jämställt när orterna är små så hamnar nya bostäder per automatik nära kollektivtrafik och allmän service, vilka är två indikatorer för att mäta jämställdhet på bostadsmarknaden. Det råder en viss grad av exkludering i områden som består av en typ av bostäder. Det är något som bör beaktas när kommunerna planerar för framtida utveckling av bostadsområden. En av informanterna i studien menar att om det nu kan planeras för studenter som grupp i behov av billiga och små lägenheter så blir det fel att delvis utgå från att alla andra har råd med större, dyrare bostäder. Här riskerar alltså en stor grupp icke-studenter med låga löner att exkluderas från bostadsmarknaden. I dagsläget mäts jämställdhet ofta med kvantitativa, hårda indikatorer som lön eller makt. Vissa informanter nämner att det behövs mer mjuka mer kvalitativa indikatorer för att mäta jämställdhet. Det skulle kunna röra sig om samband och effekter av en infrastruktursatsning. Jämställdhet behöver inte heller bara vara ett mål, det kan också vara ett medel mot exempelvis befolkningsminskning genom att det kan ge en förstärkt bild av varför människor väljer att stanna eller flytta. Innan jämställdhet blir fullt inkluderat i planeringsprocessen kommer det krävas mycket resurser och tid. Detta kan emellertid resultera i en mer inkluderande bostadsmarknad som är bättre anpassad för såväl kvinnor som män. 37

42 Boendeplanering i Västerbottens län Nationellt mål för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven 37. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) är det fastställt att en kommun ska planera för bostadsförsörjningen. Syftet med bestämmelserna är att det ska skapas förutsättningar för alla boende i en kommun att leva i goda boendemiljöer samt att en ändamålsenlig bostadsförsörjning främjas. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med råd, information och underlag i deras arbete med bostadsplaneringen. Enligt förordningen (SFS 2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska länsstyrelsen årligen redovisa hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt hur boendeplaneringen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Kommunernas verktyg för bostadsförsörjning En kommun har ett antal verktyg för att driva och styra inriktningen av byggande på den lokala bostadsmarknaden. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande värden i en kommun och även en förutsättning för såväl tillväxt och välfärd. Planeringen för att utveckla boendet är en viktig del i kommunens strategiska planering. Verktygen som står till kommunens förfogande är främst de kommunala bostadsbolagen, planmonopolet, riktlinjer för bostadsförsörjningen och översiktsplaneringen. Kommunala bostadsbolag De kommunala allmännyttiga bostadsbolagen spelar en viktig roll för att kommunerna ska kunna uppfylla sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Denna roll kvarstår även om de kommunala bostadsföretagen ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder och sträva efter att långsiktigt uppnå bästa möjliga resultat. För att det allmännyttiga bostadsbolaget ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt bör kommunen i ett ägardirektiv tydligt klargöra vad man vill med bolaget, vilken nytta det förväntas tillföra kommunen och dess invånare, samt ramar och villkor för verksamheten. Planmonopolet Även om kommunerna inte själva bygger kan bostadsförsörjningsansvaret uppfyllas genom till exempel kommunernas möjlighet/skyldighet att besluta om hur marken ska användas. Genom markanvisningar och villkor i samband med markupplåtelser ska kommunen kunna medverka till att styra byggandet i önskad riktning. Kommunen kan också genom att ha en god planberedskap se till så att det finns byggklar mark för bostadsbyggande. Riktlinjer för bostadsförsörjning Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anger att kommunfullmäktige varje mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjning. Kommunens roll i den regionala boendeplaneringen är viktig. Bostadsfrågan har en stark koppling till övriga frågor om arbetsmarknad och tillväxt. För att kunna locka nyinflyttade behöver kommunen kunna erbjuda bra bostäder och boendemiljöer. Det är också viktigt att det finns en medveten strategi från kommunens sida om hur medborgarna ska kunna bo kvar i kommunen när deras bostadsbehov ändras. Strategisk planering för att utveckla boendet är således en viktig fråga även för kommuner med vikande befolkningsunderlag. 37 Regeringskansliets webbplats ( ). 38

43 I riktlinjerna för bostadsförsörjning bör kommunen klargöra sina bostadspolitiska mål, medel och ambitioner. Riktlinjer ger kommunen bättre möjligheter att styra vilken typ av bostäder som behöver byggas och för vilka grupper. Avgörande för nyttan med riktlinjerna är om kommunen har analyserat vilka de största utmaningarna för bostadsförsörjningen är i den egna kommunen. En årlig uppföljning av riktlinjerna för bostadsförsörjning kan vara ett bra underlag för en diskussion i kommunfullmäktige, och för beslut om en eventuell översyn av riktlinjerna. Översiktsplanering Översiktsplanen är ett viktigt instrument när det gäller att förbereda och genomföra kommunens bostadspolitiska ambitioner, inte minst som underlag för en strategisk markpolitik och en god planberedskap. Det finns ett ömsesidigt samband mellan arbetet med översiktsplanen och arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning. Riktlinjerna för bostadsförsörjning ger huvuddragen för kommunens boendeplanering, och är därmed ett viktigt underlag för översiktsplaneringen. Foto: Clara Ganslandt I 1 juli 2014 kompletterades också plan- och bygglagens (PBL) krav vad gäller översiktsplanens innehåll (3 kap. 5 ) 38. Ändringen innebär att det ska framgå av översiktsplanen hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Enligt PBL ska kommunfullmäktige minst en gång under mandatperioden pröva översiktsplanens aktualitet. Det kan vara lämpligt att se över de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjningen inför denna prövning och väga in de nya insikterna i översiktsplanen. 38 SFS 2010:

44 Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter i en kommun och ger förutsättningar för såväl tillväxt som befolkningens välfärd. Attraktiva bostäder och bostadsmiljöer är en betydande faktor när det gäller att attrahera människor att bosätta sig i en kommun. När företag rekryterar arbetskraft är just tillgången till attraktiva bostäder viktigt för att de ska kunna knyta rätt kompetens till sig. Att utveckla boendet bidrar till hela kommunens utveckling och är därför en viktig del av kommunens strategiska planering. Den 1 januari 2014 ändrades lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) 39. Det övergripande syftet med ändringarna var att förtydliga det kommunala ansvaret när det gäller bostadsfrågorna. En av förändringarna i lagstiftningen är att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett viktigt regionalt perspektiv i riktlinjerna. I tidigare lagstiftning fastställes att samråd mellan kommuner vid planeringen för bostadsförsörjning skulle ske vid behov. Sedan 1 januari 2014 fastställs att kommunen alltid ska samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Att placera kommunen i ett sammanhang i förhållande till sitt läge är en viktig del för att kunna analysera behovet av framtida bostäder och även utvecklingen av det befintliga beståndet. Detta gäller särskilt i tillväxtregioner, men regeringen anser att det även är relevant att kommuner med vikande befolkningsunderlag, eller på annat sätt förändrad befolkningsstruktur, i sin planering för bostadsförsörjningen tar hänsyn till bostadsbehovet utifrån ett mellankommunalt och regionalt perspektiv 40. Ett brett utbud av bostäder i varierande boendeformer och i väl fungerande boendemiljöer är viktigt för att människor ska kunna tillgodose sina behov i olika skeden av livet och kunna anpassa sitt boende efter sin livssituation. Kommunerna behöver därför planera för alla grupper i samhället utifrån olika behov, önskemål och betalningsförmåga, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. För att ett samhälle ska fungera tillfredsställande behövs ett tillräckligt utbud av bostäder i olika boendeformer för att möta efterfrågan även från hushåll med begränsat ekonomiskt utrymme. För att tillgodose olika gruppers behov måste därför samtliga kommuner arbeta med bostadsförsörjning. Bostadsförsörjningsfrågorna är inte enbart en angelägenhet som berör kommuner som ligger i tillväxtregioner. Även kommuner som har ett vikande befolkningsunderlag eller på annat sätt står inför förändringar i befolkningsstrukturen behöver aktivt arbeta med boendeplanering. Att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen handlar om att kartlägga, analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet och att se kraven och önskemålen från både den nuvarande och den framtida befolkningen. I de äldre delarna av bostadsbeståndet är till exempel tillgängligheten ofta begränsad och det kan behövas åtgärder för att anpassa bostäderna när behoven förändras. För att respektive kommun ska kunna hitta de bästa lösningarna utifrån sin egen situation och för att riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska få genomslagskraft i kommunen behöver kommunen involvera olika expertområden och samverka över förvaltningsgränserna. Redovisning av uppdrag 49 enligt regleringsbrev 2018 I 2018 års regleringsbrev har länsstyrelserna fått i uppdrag att för respektive kommun i länet redovisa och bedöma om kommunen har antagit riktlinjer för bostadsförsörjning som uppfyller kraven i 2 39 SFS 2000: Proposition 2012/12:

45 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelserna ska också redovisa och bedöma om kommunerna har tagit hänsyn till 2 första stycket 3 i samma lag. I figur 10 kan vi se att sju kommuner antagit riktlinjer sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft. Ytterligare två kommuner bedömer att riktlinjer kommer att antas innan nuvarande mandatperiod löper ut Resterande sex av länets kommuner bedömer att riktlinjer för bostadsförsörjning inte kommer att antas under mandatperioden. Figur 10. Arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning i länets kommuner. Länsstyrelsen Västerbottens redovisning av uppdrag 49, regleringsbrev 2018 Uppföljning av kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning finns i sin helhet som bilaga (se bilaga 1). Länsstyrelsernas arbete med råd, information och underlag till kommunerna Länsstyrelserna har enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 41 till uppgift att ge råd, information och tillgängliggöra planeringsunderlag till länets kommuner för planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska även verka för att kommunerna antar riktlinjer för bostadsförsörjningen och uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning av bostadsförsörjningen mellan kommuner samt verka för att sådan samordning kommer till stånd. Enligt lagen ska länsstyrelserna också ges tillfälle att yttra sig över kommunernas planering för bostadsförsörjningen. För att utveckla arbetet med bostadsförsörjning pågår ett kontinuerligt arbete mellan länsstyrelserna och Boverket. Bostadsmarknadsenkäten och den regionala bostadsmarknadsanalysen som utförs varje år är viktiga regionala kunskapsunderlag om hur bostadsmarknaden i länet har utvecklats under de senaste åren. 41 SFS 2000:

46 Rådgivning och information sker också i samband med kommunbesök i länet samt när Länsstyrelsen yttrar sig över kommunernas förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning, översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och program. För att underlätta kommunernas aktualitetsprövning av översiktsplanen ska Länsstyrelsen varje mandatperiod lämna en sammanfattande redogörelse till länets kommuner med synpunkter avseende statliga och mellankommunala intressen av betydelse för översiktsplanens aktualitet. Länsstyrelsen har valt att redovisa en generell sammanfattande redogörelse på vår webbplats som riktar sig till alla länets kommuner. Redogörelsen fungerar dels som underlag för kommunens egen aktualitetsprövning av översiktsplanen och dels som underlag för eventuellt påföljande arbete med att uppdatera översiktsplanens innehåll. Länsstyrelsen tar också fram kommunsspecifika redogörelser för översiktsplanens aktualitet. Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) har Länsstyrelsen till ansvar att tillhandahålla statligt planeringsunderlag för hushållning av mark och vatten. Länsstyrelsen Västerbotten har haft stort fokus på att i tillgängliggöra planeringsunderlag via den egna webbplatsen och på så sätt har länets kommuner haft tillgång till underlagen. Planeringsunderlagen ska vara till god hjälp för kommunerna i arbetet med bland annat framtagande av översiktsplaner och riktlinjer för bostadsförsörjning. Längre fram, beräknat i oktober, kommer en länsstyrelsegemensam digital planeringsunderlagskatalog finnas tillgänglig. Årshjulet nedan (figur 11) beskriver länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning. I länsstyrelsernas regleringsbrev finns vanligen en eller ett par uppdrag som rör bostadsförsörjning. I år har länsstyrelserna haft i uppdrag att samla in och analysera kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. Figur 11. Årscykel för länsstyrelsernas arbete med bostadsförsörjning. Tyngdpunkten ligger emellertid på återkommande uppdrag. Årligen samlar vi in och kvalitetssäkrar Bostadsmarknadsenkäten och vi sammanställer en rapport om bostadsmarknaden i länet. Vi samlar 42

47 också in de allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolagens värdeöverföringar föregående räkenskapsår där vi bedömer om värdeöverföringarna är i enlighet med vad som regleras i lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag 42. Därutöver pågår ett ständigt arbete med kommunbesök, remisser, nätverksträffar, seminariearrangemang och externa och interna samverkansprojekt. Länsstyrelserna kan också få särskilda uppdrag direkt från ansvarigt departement. Ett sådant uppdrag var Hemlöshetsuppdraget som pågick mellan Länsstyrelserna fick därefter två liknande uppdrag, varav det sista slutrapporterades januari Statliga stöd till bostadsbyggande Regeringen uttrycker tydligt att staten aktivt ska bidra till att bostadsbyggandet ökar. Flertalet utredningar har tillsatts och ekonomiska satsningar görs på investeringsstöd till byggande av hyresrätter och studentbostäder samt till bostäder för äldre. Regeringen har också infört ett statsbidrag till kommuner för ökat bostadsbyggande som riktar sig till de kommuner som planerar för bostäder och tar emot nyanlända som fått uppehållstillstånd. Statsbidraget är utformat så att kommuner har rätt att söka stöd för varje bostad som omfattas av ett startbesked från byggnadsnämnden. För att få ta del av bonusen ska kommunerna bland annat ha antagit riktlinjer för bostadsförsörjningen under innevarande eller föregående mandatperiod. Byggbonusen är oberoende av storleken på eller typ av bostad fördelades nästan 1,8 miljarder till 199 av Sveriges 290 kommuner. I Västerbotten fick fem kommuner dela på drygt 37 miljoner kronor i byggbonus. För 2018 finns knappt 1,4 miljarder kronor som ska delas ut till Sveriges kommuner. Boverket tar emot ansökningarna och sista ansökningsdag är den 1 oktober I budgeten för 2018 har regeringen avsatt 3,2 miljarder kronor till investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Stödet får lämnas för att bygga hyresbostäder i områden med befolkningstillväxt och bostadsbrist. Stödet kan även ges för bostäder i kommuner som inte har befolkningstillväxt om det finns brist på en viss typ av bostäder och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Bostäderna ska ha rimliga boendekostnader och ha lägre energianvändning än vad som gäller för övrig nyproduktion enligt Boverkets byggregler. Den 21 mars 2018 beslutade regeringen om ändringar i investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande (SFS 2016:881). Genom ändringarna utökas både stödnivån och den tillåtna normhyresnivån för investeringsstödet i hela landet. Dessutom införs en påbyggnadsbonus som innebär att den som bygger nya hyresbostäder och studentbostäder genom att utöka antalet våningsplan i en befintlig byggnad kan få en bonus utöver grundstödet. Ändringarna trädde i kraft den 1 maj Sedan investeringsstödet infördes under hösten 2016 har tio projekt i länet beviljats stöd 43 vilka tillsammans omfattar drygt 160 lägenheter. I november 2016 infördes ett nytt stöd för att stimulera ombyggnation och nybyggnation av bostäder för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden. Stödet ges för ny- eller ombyggnad av särskilda boendeformer för äldre, av hyresrätter för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden samt för anpassning av gemensamma lokaler i hyres- eller bostadsrättshus. Stödet kan sökas av exempelvis kommuner, allmännyttiga bostadsföretag, privata fastighetsägare, byggföretag eller kooperativa bostadsförening. När det gäller anpassning av gemensamma utrymmen i hyres- eller bostadsrättshus kan även bostadsrättsföreningar söka stödet. För 2018 finns 400 miljoner kronor avsatta för stödet och lika mycket har aviserats för Länsstyrelsen Västerbotten har fattat beslut i två ärenden som innebär att 86 nya bostäder för äldre tillkommer i Umeå och Skellefteå. Utöver detta finns ett antal ansökningar där Länsstyrelsen väntar på att bli tilldelade medel från Boverket för att kunna fatta beslut. 42 SFS 2010: Avser både den tillfälliga förordningen (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande samt det långsiktiga stödet enligt förordning (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande. 43

48 Regeringen har också infört ett stöd för att stimulera renovering och energieffektivisering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Avsikten är att renoveringstakten ska öka så att de boende får en förbättrad miljö. En del av stödet ska gå till hyresgästen i form av en hyresrabatt. I Västerbotten har hittills sex ansökningar beviljats vilka tillsammans omfattar ca 190 lägenheter. Det finns ett statligt bidrag för sanering av förorenade områden som syftar till att möjliggöra bostadsetablering på fastigheter som varit belastade med markföroreningar och där ansvar saknas. Kommuner med ett bostadsbehov och som påbörjat en detaljplaneprocess för ett aktuellt område kan söka detta bidrag. Bidraget kan dock inte sökas av bolag. Bidraget ska täcka saneringskostnader i respektive projekt oavsett typ och storlek på bostäder som sedan ska uppföras på platsen. Ansökan skickas till Länsstyrelsen som granskar och förmedlar den till Naturvårdsverket som disponerar anslaget och slutligen avgör om bidrag beviljas eller inte. 44

49 Källor Skriftliga Boverket (2016) Boverkets indikatorer nr 2, Boverket (2016) Boende till rimlig kostnad. Rapport 2016:11. Gyllström Clara (2018) Gender equality in relation to the public housing market A critical assessment of the public housing market in Västerbotten County. Länsstyrelsen Västerbotten (2015) Kvinnor och män i belysning. Västerbotten Länsstyrelsen Västerbotten (2016) Bostadsmarknadsanalys 2016, Västerbottens län. Länsstyrelsen Västerbotten (2016) Regionalt serviceprogram för Västerbottens län Länsstyrelsen Västerbotten (2017) Bostadsmarknadsenkät för Västerbotten Mäklarsamfundet (2015) Mäklarinsikt 2015: 2, Västerbottens län Prop. 2012/12:178. En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, Stockholm: Regeringen. Regeringskansliet (2016) Delrapport från Sverigeförhandlingen. Rapport Region Västerbotten (2014) Länstransportplan Region Västerbotten (2015) RUS Regionala utvecklingsstrategi för Västerbottens län. SFS 2000:1383. Lagen om bostadsförsörjning. SFS 2001:453. Socialtjänstlagen. SFS 2010:879 Lagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. SFS 2010:900. Plan- och bygglagen. SFS 2011:1160. Förordning om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar. SFS 2016:38. Lagen om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. SFS Bostadsrapport (2017) Bostadssituationen för landets studenter. Socialstyrelsen (2014) Öppna jämförelser Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Resultat, metod och indikatorer. Socialstyrelsen (2018) Öppna jämförelser 2018 Motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Tillväxtverket (2017) Företagens behov av service i gles- och landsbygder. Rapport Trafikanalys (2013) Arbetspendling i Norrbottens och Västerbottens län en nulägesanalys. Rapport 2013:5. 45

50 Övriga Arbetsförmedlingen publikationer/prognoser/prognoser/vasterbotten/ rekordhog-brist-pa-arbetskraft-i- Vasterbotten.html Boverket, Kommunernas bostadsförsörjning en digital handbok Boverket, öppna data, Kronofogden, avhysningar/vräkningar Lantmäteriet Largest Companies, Norrbotniabanan Norrtåg AB Regeringskansliet Regionfakta Socialstyrelsen (2018) Bostad först Statistiska centralbyrån (SCB) Svenskt Näringsliv, Ekonomifakta

51 Bilagor Bilaga 1. Länsstyrelsen Västerbottens redovisning av uppdrag 49, regleringsbrev

52 48

53 49