Bostadsmarknadsanalys

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bostadsmarknadsanalys"

Transkript

1 Bostadsmarknadsanalys Västerbottens län, 2017 Diarienummer

2

3 Förord Länsstyrelserna har enligt lagstiftningen i uppdrag att årligen genomföra en regional bostadsmarknadsanalys. Följande rapport är Länsstyrelsen Västerbottens redovisning av detta uppdrag för år I rapporten redovisas också Länsstyrelsens uppdrag nr 14 enligt årets regleringsbrev. Det uppdraget handlar om kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. Den regionala bostadmarknadsanalysen är riktad till länets kommuner, bostadsföretag och andra aktörer som är intresserad av bostadsmarknadens utveckling i länet. Rapporten baseras på olika källor, men framförallt de svar länets kommuner har lämnat i Boverkets årliga bostadsmarknadsenkät. Länsstyrelsen vill rikta ett stort tack till alla länets kommuner som besvarat årets enkät. Vår förhoppning är att analysen ska utgöra underlag till kommunala diskussioner och strategiska dokument som till exempel riktlinjer för bostadsförsörjningen och översiktsplaner. Länsstyrelsen Västerbotten i juni Marita Alatalo Ida Backe Clara Ganslandt Samhällsplanerare Samhällsplanerare Planarkitekt 2

4 Innehållsförteckning Innehåll Förord Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 2 Bostadsmarknaden i Västerbottens län 2.1 Årlig bostadsmarknadsanalys 2.2 Läget på bostadsmarknaden 2.3 Bostadsbyggandet 2.4 Faktorer som begränsar bostadsbyggandet 2.5 Allmännyttan 3 Befolkningen i Västerbottens län 3.1 Befolkningssammansättning och -utveckling 4 Samband mellan bostadsmarknad, arbetsmarknad, kommunikationer etc. 4.1 Arbetsmarknaden och näringsliv 4.2 Kommunikationer 4.3 Annat som också kan påverka bostadsmarknaden 5 Bostäder för alla i Västerbottens län 5.1 Bostäder för nyanlända invandrare 5.2 Bostäder för unga och studenter 5.3 Bostäder för äldre 5.4 Bostäder för personer med funktionsnedsättning 5.5 Hemlöshet och inträde på bostadsmarknaden 5.6 Bostäder för våldsutsatta 6 Boendeplanering i Västerbottens län Källor 6.1 Kommunernas verktyg för bostadsförsörjning 6.2 Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning 6.3 Länsstyrelsernas arbete med råd, information och underlag till kommunerna Bilaga 1. Tabell 5 Pendling inom kommunerna i Västerbottens län. Bilaga 2. Frågor gällande riktlinjer för bostadsförsörjning. 3

5 1 Sammanfattning Befolkning i förändring Västerbottens län är till ytan landets näst största län. Från riksgränsen mot Norge till kusten är det 40 mil och mellan länsgränserna i norr och i söder är det 25 mil. Länet är ungefär lika stort som Västra Götaland, Skåne, Stockholm och Östergötland tillsammans. Stora delar av länet är glesbygd och av länets 15 kommuner tillhör 6 Sveriges minsta befolkningsmässigt sett. Folkmängden uppgick i slutet av 2016 till Av dessa bodde 78 procent inom Umeå, Skellefteå och Lycksele kommuner. Resterande 12 kommuner har en befolkning på mindre än invånare. Länets befolkning ökar över tid, men ökningen är väldigt snedfördelad. Under de senaste 25 åren är det egentligen enbart Umeå och Vännäs kommuner som ökat sin folkmängd. Några har tappat procent sedan början av 1990-talet. Fjolårets befolkningsökning måste ändå nämnas, eftersom flera av de kommuner som vanligtvis tappat invånare då fick en ökning. Befolkningsökningen var förövrigt rekordartad i hela Sverige. Länets befolkning ökade med drygt personer, dubbelt så många som under Ökningen skedde som sagt i merparten av länets kommuner, men återigen främst i Umeå. Folkökningen beror huvudsakligen på ett positivt flyttningsnetto, det vill säga en invandring. Fortsätter denna kan den negativa avfolkningstrenden komma att brytas för vissa kommuner. Läget på bostadsmarknaden Läget på bostadsmarknaden är precis som i övriga Sverige, besvärande. I 12 av länets 15 kommuner råder underskott på bostäder. Läget har i ett länsperspektiv som väl är, inte förvärrats från i fjol, men i jämförelse med har läget inte förbättrats. Kommunerna är dock sammantaget förvissade om att det kommer att vara bättre om tre år. Detta trots att nästan hälften av kommunerna även då kan antas ha ett underskott av bostäder. Läget i centralorterna avspeglar väl situationen i kommunerna som helhet, både nu och hur det bedöms vara De bostäder som det finns mest behov av är små hyresrätter och stora bostäder med äganderätt. Antalet lediga lägenheter är mycket lågt i allmännyttans bestånd och antalet minskar dessutom. Lediga lägenheter i dag är generellt sett enbart de som håller på att renoveras eller de som inte anses attraktiva. Minskningen beror framförallt på att lägenheter säljs till privata hyresvärdar för att förbättra de kommunala bolagens soliditet och frigöra kapital för nyproduktion. Bostadsbyggandet har ökat de senaste åren. Mellan 2015 och 2016 ökade bostadsbeståndet med bostäder, 68 procent av dessa inom Umeå kommun. En jämförelse visar att bostadsbeståndet i Västerbottens län ökade mer än det gjordes i genomsnitt i riket som helhet. Positivt är också att länets kommuner är bra på att från år till år bedöma hur många bostäder som kommer att färdigställas. Under 2017 och 2018 planeras för uppförande av resp bostäder. Av dessa förväntas 90 procent att byggas i länets kustkommuner. Planerna visar följaktligen på en minskning av byggandet. Att 45 bostäder planeras att uppföras inom fjällkommunen Storuman är värt att särskilt nämna. Faktorer som verkar begränsande på produktionen av bostäder Bostadsbyggandet begränsas naturligtvis av en mängd faktorer, men de som fortfarande anses vara vanligast är finansiella hinder, som svårigheter för privatpersoner att få lån, hårda lånevillkor, höga produktionskostnader och svag andrahandsmarknad. Några kommuner anser att vikande befolkningsunderlag är ett hinder. Naturligt, med tanke på den relativt stora befolkningsminskning som dessa kommuner har haft. Umeå påpekar att konflikter med allmänna intressen, överklagande av detaljplaner och osäkerhet kring framtida infrastruktursatsningar hindrar. I klartext handlar det främst om att riksintresset kulturmiljö i centrala Umeå anses hindra och att anläggandet av E4 väst om staden 4

6 drar ut på tiden. Intressant är även Storumans uppfattning att Lantmäteriets långa handläggningstider hindrar byggandet. Skellefteå menar att brist på arbetskraft begränsar byggverksamheten. En faktor som mer och mer kommit att ha betydelse i övriga Sverige. Arbetsmarknad och annat som påverkar bostadsmarknaden Bostad- och arbetsmarknad kan sägas interagera. I sammanhanget spelar kommunikationer och pendling stor roll. Bostadspriser, tillgång till service och invånarnas inkomst- och utbildningsnivåer är också förklaringsvariabler till situationen på bostadsmarknaden. Arbetsmarknaden: Länets näringsliv är väldifferentierat, men kan också sägas vara könssegregerat. Kvinnorna är överrepresenterade inom vård, omsorg och utbildning och männen inom de areella näringarna, tillverkning och utvinning, byggverksamhet och transport. 40 procent arbetar inom den offentliga sektorn. Förvärvsfrekvensen är hög. Den ligger på 79,2 procent. Motsvarande andel för riket är 77,9. Läget på arbetsmarknaden har förbättrats, men läget på bostadsmarknaden har dock en negativ inverkan. År 2016 fanns drygt arbetsställen i länet. Merparten har inga anställda. Några större arbetsgivare finns dock. De fem största är Umeå kommun, Västerbottens Läns Landsting, Skellefteå kommun, Umeå universitet och Boliden Minerals AB. De fem största företagen i länet efter omsättning är Skellefteå Stadshus AB, Coop Nord Ekonomiska förening, Umeå kommunföretag AB Komatsu Forets AB och SCA Obbola AB. Stora pensionsavgångar väntas påverka arbetsmarknaden rejält framöver. Mellan åren beräknas ca 35 procent av alla sysselsatta i länet sluta jobba. En förändring som förmodligen också kommer att påverka bostadsmarknaden, men kanske inte lika markant som arbetsmarknaden. Kommunikationer och pendling: Pendlingen har ökar över tid i hela landet. I Västerbottens län går de största strömmarna till Umeå, men Vännäs specialskolor och industrier skapar även förhållandevis omfattande pendling från Umeå. Skellefteå och Vindeln har också en förhållandevis stor inpendling från Umeå. Generellt sett pendlar fler män än kvinnor, men skillnaderna avtar. I områden med väl utbyggd kollektivtrafik pendlar ungefär lika många kvinnor som män. Ett tecken på att bra kommunikationer skapar mer jämlika möjligheter till att bo och verka med utgångspunkt från personliga preferenser. Botniabanan är ett bra exempel på hur tidsvinster kan bidra till regionförstoring. Banan gör att delar av Örnsköldsviksområdet nu kan räknas som en del av Umeåregionen. Norrbotniabanan beräknas på samma sätt kunna skapa betydande effekter för länets arbets- och bostadsmarknad när den realiseras. Med utbyggd bana beräknas 10 lokala arbetsmarknads områden (s.k. LA-områden) minska till 4. Med banan antas restider halveras jämfört med dagens snabbaste busslinjer och bidra till att ytterligare bostäder byggs, förutom redan planerade. Tillgången till digital infrastruktur är också viktig för att öka människors valfrihet samtidigt som näringslivet får ett större rekryteringsunderlag. Bostadspriser: Prisförändringen på bostäder med äganderätt är nästan ofattbara. Ökningen mellan 2014 och 2015 är dubbelt så stor som i riket som helhet. Under en tioårsperiod har priserna i länet, ökat i genomsnitt med nästan 60 procent. Det är främst inom Umeå som priserna har skjutit i höjden och detta har bidragit till att efterfrågan på bostäder ökat i kranskommunerna, med höjda priser som följd. Samtidigt finns i länet hus i mindre byar och i glesbygd som inte går till försäljning på grund av förhållandevis låga priser. Dessa behålls i stället och används som fritidshus. Tillgång till service: Viktiga förutsättningar för en fungerande bostadsmarknad är tillgänglighet till både kommersiell och offentlig service. I takt med den urbanisering som pågår och en medelålder som 5

7 ökar, kommer utmaningarna att öka. Strategiska satsningar på vissa serviceorter som noder kommer att bli allt viktigare för att skapa långsiktiga hållbara servicelösningar. Inkomst- och utbildningsnivåer: Hushållens disponibla inkomster har växt relativt mycket för de flesta hushållen de senaste åren. Samtidigt har boendeutgifterna inte ökat i samma takt i någon upplåtelseform. Nämnda utveckling gäller dock inte för alla hushåll. Det är främst de hushåll med lägre inkomster och de som bor i hyresrätter som fått mindre marginaler. Ofta är det samma grupp. Det finns idag också många hushåll som har små marginaler eftersom de lägger en relativt stor andel av sin disponibla inkomst på boende och kan därför ha svårt att klara en baskonsumtion. Medelinkomsten bland de förvärvsarbetande i länet var 2015, kronor. Medelinkomsten för genomsnittssvenskar var samma tid kronor. Medelinkomsten varierar naturligtvis mellan kommunerna och mellan män och kvinnor. Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt och länet har en högre andel högutbildade än riket i genomsnitt. I länet hade 28,3 procent av befolkningen en högre utbildning år För riket i genomsnitt var motsvarande andel 26, 7. Utbildningsnivån varierar på samma sätt som medelinkomsterna stort mellan kommunerna och mellan män och kvinnor. Bostäder för alla Bostäder för nyanlända: Flyktingsituationen 2016 innebar att länet bland annat skulle ge husrum åt 635 personer. Under 2017 ska länet ta emot 915 nyanlända. Kommunerna anser sammantaget att de har god beredskap och kapacitet vad gäller mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande, men drygt hälften av kommunerna menar samtidigt att det råder underskott av bostäder för ändamålet. Kommunerna arbetar på olika sätt för att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända. De flesta av länets kommuner samarbetar med det allmännyttiga bostadsbolaget. Bostäder för unga och studenter: Ungas bostadsmarknad är synnerligen prekär och påverkar hela samhället. Situationen handlar om möjligheter till bostad med rimlig hyra och om utbudet av bostäder. Mellan 2014 och 2016 har andelen kommuner i Sverige, som medger att de har bostadsbrist för unga ökar från 62 procent till 84. I merparten av länets kommuner råder också obalans på bostadsmarknaden för ungdomar. Som orsak till nuvarande läge uppges att det finns för få små lediga bostäder i bostadsbeståndet. Situationen för länets studenter har dock förbättrats den senaste åren, mycket beroende på att en mängd studentbostäder har byggts i direkt anslutning till campus i Umeå. Bostäder för äldre: Andelen äldre av folkmängden kommer att öka då medellivslängden ökar. Situationen ser likadan ut i länet som i resten av riket och detta kommer att påverka bostadsförsörjningen och planeringen framöver. Trots att flera projekt med bostäder för äldre har slutförts under de senaste åren är det bara i hälften av länets kommuner som utbudet av särskilt boende för äldre för närvarande är i balans. 10 av länets kommuner har särskilda seniorbostäder och 4 har ett antal trygghetsbostäder. Under 2017 och 2018 planerar några kommuner att bygga trygghetsbostäder, men det kommer inte att tillfredsställa behovet. Även om särskilda trygghetboenden byggs är det inte säkert att pensionärerna kommer att ha råd att hyra dessa. Detta öppnar upp för en risk att gruppen äldre, på sikt blir en utsatt grupp på bostadsmarknaden. Äldre kvinnor som ofta haft en lägre inkomst än män och många gånger också ett kortare arbetsliv är särskilt riskutsatta. Bostäder för personer med funktionsnedsättning: Merparten av länets kommuner anser att det råder balans i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Samtidigt anser några av dessa att utbudet inte matchar efterfrågan. Det är endast Umeå och Skellefteå kommuner som uppger att det råder obalans för denna typ av bostäder. Sammanlagt är det bara ett fåtal nya bostäder för personer med funktionsvariation som planerar att byggas under 2017 och Att inte fler planeras 6

8 kan te sig märkligt med tanke på att så många kommuner anger att de inte kan erbjuda de boendeformer som önskas. Bostäder för personer utanför den ordinarie bostadsmarknaden: I länet har antalet lägenheter som socialtjänsterna hyr ut i andra hand till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden ökat under de senaste åren. Socialtjänsternas har således fått en allt större betydelse som hyresvärd på den sekundära bostadsmarknaden. Nästan samtliga kommuner hyr ut lägenheter till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Det är dock bara tre kommuner som har övergripande planer för att förebygga hemlöshet eller rutiner på verksamhetsnivå för att förebygga vräkning där barn är inblandande. I flera kommuner finns det därför mycket att jobba vidare med när det gäller arbetet mot hemlöshet. Boendeplanering I länet har 7 kommuner antagit riktlinjer för bostadsförsörjning sedan den förändrade lagstiftningen trädde i kraft i januari Ytterligare 6 kommuner bedömer att de kommer att anta riktlinjer innan nuvarande mandatperiod löper ut Länsstyrelsen konstaterar att de riktlinjer för bostadsförsörjning som har antagits efter 2014, med något undantag, innehåller de uppgifter som fastställs i bostadsförsörjningslagens 2. Länsstyrelsen anser att det på flera punkter finns utvecklingsmöjligheter för att ytterligare förbättra kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning. I flera fall är kommunens mål för bostadsförsörjning allmänna och övergripande. Länsstyrelsen anser, i flera fall, att riktlinjerna på ett tydligare sätt bör precisera kommunens mål för bostadsförsörjningen samt tydliggöra vilka insatser som ska genomföras för att målen ska uppnås. Det befintliga bostadsbeståndet utgör huvuddelen av länets bostadsresurser och kommer också att vara det bestånd den framtida befolkningen huvudsakligen kommer att bo i. Det är därför angeläget att det befintliga beståndet på ett bättre sätt hanteras i kommunens riktlinjer då flera kommuner saknar tydliga mål för hur det befintliga bostadsbeståndet ska utvecklas. 7

9 8

10 2 Bostadsmarknaden i Västerbottens län 2.1 Årlig bostadsmarknadsanalys Enligt förordningen (SFS 2011: 1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska Länsstyrelsen årligen i en skriftlig rapport analysera bostadsmarknaden i länet. Rapporten ska även spegla hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000: 1383), hur Länsstyrelsen lever upp till kraven i 3 lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar och hur planeringen av bostadsförsörjningen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. Redovisningen ska lämnas till Boverket senast 15 juni varje år (förordning 2013: 868). Boverket har sedan till uppgift att sammanställa och redovisa de regionala rapporterna till regeringen. Enligt nämnda förordning ska Boverket stödja länsstyrelserna i deras arbete och genomför tillsammans med Länsstyrelserna en årlig bostadsmarknadsenkät (BME) riktad till Sveriges kommuner. Frågorna handlar om läget på bostadsmarknaden, bostadsbyggandet, allmännyttan och boendeplaneringen. Syftet med enkäten är att den ska påvisa utvecklingen på bostadsmarknaden, spåra trender och tendenser i den framtida utvecklingen. Länsstyrelserna sammanställer och kvalitetssäkrar kommunernas enkätsvar och det är dessa, tillsammans med statistik från Statistiska Centralbyrån som utgör huvudparten av analysunderlaget till den regionala bostadmarknadsanalysen. Valda delar av kommuners enkätsvar finns sammanställda och redovisas som öppen data på Boverkets webbplats Läget på bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i en kommun kan bedömas vara i balans eller i obalans. Vad som är balans och obalans på bostadsmarknaden är en fråga om tolkningar och bedömningar. När en kommun ska ta ställning till och bedöma situationen på bostadsmarknaden, ska det göras i förhållande till det nationella målet för bostadspolitiken. Det vill säga, långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader är där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar väl mot behoven. Generellt sett betyder balans att utbudet av bostäder motsvarar konsumenternas behov och efterfrågan. Obalans på bostadsmarknaden innebär att det är överskott eller underskott på bostäder i förhållande till behov och efterfrågan. Underskott på bostäder innebär att behov och efterfrågan är större än utbudet. Har kommunen underskott på bostäder är det till exempel svårt att flytta till eller inom kommunen. Överskott på bostäder innebär att det ständigt finns fler lediga bostäder eller bostäder till salu än vad som efterfrågas. Att det finns outhyrda bostäder i något enstaka bostadsområde behöver inte innebära att den lokala bostadsmarknaden som helhet har överskott. Bostadsmarknaden i kommunerna som helhet 12 av länets 15 kommuner anger i BME 2017 att det råder underskott på bostäder i kommunen som helhet, se figur 1. Det är samma antal kommuner som år 2016, men betydligt fler än 2013, 2014 och 2015, se figur 2. Mellan 2016 och 2017 har det dock skett vissa förändringar för kommunerna Bjurholm, Dorotea, Sorsele och Åsele. Bostadsmarknaderna i kommunerna Sorsele och Åsele har gått från överskott av bostäder till balans på bostadsmarknaden. Positivt är även att Bjurholms kommun har gått från underskott av bostäder till balans vad gäller utbud och efterfrågan på bostäder. För Dorotea kommun är dock situationen den motsatta. 1 Boverkets webbplats, öppna data ( ). 9

11 Kommunerna har även i BME bedömt hur läget på bostadsmarknaden kommer att vara om tre år d.v.s. år Kommunernas bedömning framgår av sista kolumnen i figur 2. Glädjande är att hälften av de kommuner som uppgett att de har ett underskott av bostäder 2017, bedömer att situationen kommer att övergå till balans i utbudet av bostäder. Trots detta är det i ett länsperspektiv nästan hälften av kommunerna som bedömer att det fortfarande kommer att råda ett underskott av bostäder. Noteras kan att Vännäs- och Umeå kommuner som har haft ett underskott på bostäder under hela den senaste 5-årsperioden, bedömer att det om tre år kommer att vara balans på bostadsmarknaden i kommunen som helhet. Figur 1. Kommunernas bedömning av bostadsmarknaden 2017, enligt BME Bostadsmarknaden på kommunernas centralorter Läget på bostadsmarknaden i kommunernas centralorter, avspeglar väl situationen i kommunerna som helhet. Detta beror till stor del på att kommunerna i Västerbottens län både är arealmässigt stora med omfattande glesbygder och med en i sammanhanget dominerande centralort. De 12 kommuner som har underskott på bostäder i kommunen som helhet har även ett underskott i centralorten. Det finns dock ytterligare en kommun, Bjurholm länets minsta kommun till ytan, som har brist på bostäder i centralorten trots att det råder balans i kommunen som helhet, se figur 3. Vidare framgår av kommunernas svar att läget gått från överskott till balans i Sorsele och Åsele, mellan åren 2016 och Kommunernas bedömning av läget på bostadsmarknaden i centralorterna innebär följaktligen att läget 2017 är ungefär detsamma som

12 När det gäller situationen i centralorterna om tre år, kan läget i ett länsperspektiv anses förbättras, se sista kolumnen i figur 3. Egentligen på samma sätt som för läget i hela kommunerna som helhet d.v.s. ungefär hälften av de kommuner som uppgett att de har ett underskott av bostäder 2017, bedömer att situationen kommer att övergå till balans i utbudet av bostäder. I 7 av länets 15 kommuner antas följaktligen att ett underskott av bostäder förmodligen kommer att ändras till en balans. 6 kommuner bedömer dock att underskottet kommer att bestå. Figur 2: Bostadsmarknadsläget i kommunerna som helhet, Västerbottens län. Källa BME Kommunernas kommentarer till läget på bostadsmarknaden Ungefär hälften av länets kommuner har valt att kommentera bedömningen av läget på bostadsmarknaden och också detta i förhållande till hur läget kan antas vara om tre år. Bjurholm planerar att uppföra ett 40-tal lägenheter som förväntas avhjälpa den brist som finns i centralorten. I fjällkommunerna Dorotea och Vilhelmina bedöms bristen i kommunen som helhet bestå till år 2020, bland annat beroende på låga försäljningspriser på befintliga hus. Vilket leder till att permanentbostäder förvandlas till fritidshus istället för att säljas. Höga kostnader för nyproduktion av bostäder är också en bidragande orsak som resulterar i att det helt enkelt inte byggs. Dorotea kommun menar vidare att det är kö till lägenheter i centralorten och att det på fjällorten Borgafjäll råder underskott på alla typer av bostäder. Fjällkommunen Storuman uppger att det är den förmodade bristen på små lägenheter på turistorterna Hemavan och Tärnaby som bidrar till bedömningen att det år 2020 kommer att råda brist i kommunen som helhet. Norsjö kommun påpekar i sin kommentar att i det Norsjö, precis som i många andra inlandskommuner, är brist på små lägenheter i centralorterna beroende på en inflyttning av äldre från byar runt om i kommunerna. Äldre som söker tryggheten i den service som finns i centralorten. Åsele kommun som gått från överskott till balans i bostadsutbudet, 11

13 anger flyktingströmmen som främsta orsak till förändringarna på bostadsmarknaden. De menar att balansen återigen kommer att övergå till ett överskott av bostäder när flyktingströmmen minskar, men att detta kan ta längre tid än tre år. När det gäller Umeå kommun uppges i BME att bostadsbristen sannolikt kommer att vara fortsatt besvärande trots flera byggprojekt. I Umeå kommun, som både är den befolkningsmässigt största kommunen i länet och där befolkningen också ökar varje år, råder närmare bestämt brist på samtliga typer av bostäder. Högt pris gör det särskilt svårt för unga som attraheras av Umeå kommuns utbildningsmöjligheter och förhållandevis lättillgängliga arbetsmarknad. Vännäs kommun anger dock att de förmodligen kommer att kunna bygga bort underskottet. Totalt handlar det om nära 127 lägenheter (27 har precis färdigställts, 32 byggs nu, 22 är under projektering, lokaler byggs om till 31 lägenheter samt 15 lägenheter med upplåtelseformen kooperativ hyresrätt). Figur 3: Bostadsmarknadsläget i kommunernas centralorter, Västerbottens län. Källa: BME 2017 Kommunernas bedömning av vilka typer av bostäder i olika storlekar som behöver tillkomma på bostadsmarknaden I BME 2017 ombads kommunerna att bedöma vilka olika typer av bostäder och storlekar på bostäder som behöver tillkomma under de kommande tre åren. När det gäller hyresrätter uppger 11 kommuner att behovet är som störst avseende lägenheter om 1 3 rum och kök (rk) (5 anger 2 rk; 4 anger 3 rk och 2 anger 1 rk). När det gäller bostadsrätter svarar 6 kommuner att behovet är som störst avseende lägenheter om 2 4 rk (2 anger 2 rk; 2 anger 3rk och 2 anger 4 rk). 12

14 När det gäller bostäder med äganderätt svarar 3 kommuner att behovet är som störst avseende 4 rk och 3 svarar 5 rk. Andra typer av bostäder som 3 kommunerna bedömer behövs, är specialbostäder om 1-3 rk. En kommun anger kooperativa hyresrätter om 3 rk. De bostäder som kommunerna anser det finns mest behov av är sammanfattningsvis små bostäder med hyresrätt och stora bostäder med äganderätt. I övrigt dras inga slutsatser avseende vilka olika typer och storlekar på bostäder som kommunerna bedömer behöver iordningställas. 2.3 Bostadsbyggande Den allra största delen av det framtida bostadsbeståndet är redan byggt. Nyproduktionen tillför som mest någon procent varje år. SCB redovisar att det i slutet av år 2016 fanns bostadslägenheter i olika hustyper 2 i Västerbottens län och år 2015, Siffrorna visar en ökning med bostadslägenheter eller 2,22 procent (av dessa tillkom 68 procent inom Umeå kommun. Umeå kommun ökade därmed sitt bestånd av bostadslägenheter med 3,2 procent). I riket som helhet ökade beståndet med 1,71 2 Småhus avser friliggande en- och tvåbostadshus samt par-, rad- och kedjehus (exklusive fritidshus). Flerbostadshus avser bostadsbyggnader innehållande tre eller flera lägenheter inklusive loftgångshus. Specialbostäder avser bostäder för äldre, personer med funktionsvariaton, studentbostäder och övriga specialbostäder. 13

15 procent 3. Bostadsbeståndet ökade med andra ord jämförelsevis mer i Västerbottens län än det i genomsnitt gjordes i riket som helhet. Vid en jämförelse mellan SCB: s statistik och det som kommunerna angav beträffande ny och ombyggnation av bostäder i förra årets BME, kan man säga att kommunernas bedömning var mycket bra. I förra årets BME bedömde länets 15 kommuner sammantaget att ny- och ombyggnationen av bostäder med utgångspunkt från planläge, projektering och marknadsförutsättningar år 2016, skulle omfatta bostadslägenheter. Om länets bostadslägenheter som fanns vid slutet av 2016 fördelas på typ av bostad, framgår att 47 procent är lägenheterna i småhus, 44 procent i flerbostadshus och 9 procent i specialbostäder 4, se figur 4. Motsvarande andelar för riket som helhet är 44, 51 och 5 procent. Västerbottens län har följaktligen en något större andel lägenheter i småhus än riket i övrigt. När det gäller lägenheter i flerbostadshus är förhållandet det omvända. Fördelningen av bostäder i olika hustyper skiljer sig dock mellan länets 15 kommuner. Umeå är den enda kommunen i länet där det finns fler lägenheter i flerbostadshus än småhus. I Umeå kommun utgjorde år 2016, 54 procent av bostadsbeståndet lägenheter i flerbostadshus. Figur 4. Andel lägenheter efter hustyp i Västerbottens län Källa SCB. Fördelningen av bostadsbeståndet oavsett hustyp skiljer sig också åt mellan länets kommuner. Av länets totala antal bostäder på år 2016, finns 47 procent inom Umeå kommun och ytterligare 27 procent i Skellefteå kommun. 74 procent av bostadsbeståndet finns således i 2 av länets 15 kommuner. I årets BME bedömer kommunerna att antalet ny- och ombyggnationer av bostäder, med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar år 2017 kommer att uppgå till År 2018 antas att omfattningen blir bostäder, se tabell 1. Kommunernas svar påtalar följaktligen en minskning av antalet ny- och ombyggnationer av bostäder, även om det fortsatt är en förhållandevis hög nivå. I 3 Under 2016 färdigställdes lägenheter i nybyggda hus. Inte sedan 1992 har det färdigställts så många lägenheter. Då färdigställdes lägenheter. 4 I statistiken ingår inte lägenheter i övriga hus, dvs lägenheter som inte används till bostäder. 14

16 BME 2016 låg kommunernas bedömningar sammantaget på 2528 för år 2017 och som tidigare nämnt 2938 för år Fördelningen av det som beräknas byggas är ojämn mellan kommunerna. Nära 80 procent (1 830 år 2017 och år 2018) av alla de planerade bostäderna bedöms påbörjas inom Umeå kommun. Omkring 90 procent bedöms påbörjas inom länets kustkommuner (Skellefteå-, Robertsfors-, Umeå- och Nordmalings kommuner). Att 45 bostäder bedöms byggas inom fjällkommunen Storuman kommun är värt att särskilt nämna. Noteras kan även att det i Åsele kommun inte planeras för en enda ny bostad. Beträffande bostäder för olika grupper så handlar kommunernas bedömningar främst om: Studentbostäder inom Umeå kommun, ombyggnad av lägenheter till trygghetsboende i Skellefteå kommun samt nybyggnad av särskilt boende för äldre i hyresrätter i allmännyttan inom Vännäs kommun. Tabell 1. Antalet bostäder som enligt kommunens bedömning kommer att påbörjas under 2017 respektive 2018 med hänsyn till planläge, projektering och marknadsförutsättningar. Varav Varav Kommun Totalt Fler- Bostäder Totalt Fler- Bostäder 2017 bostads- Småhus för olika 2018 bostads- Småhus för olika hus grupper hus grupper Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Totalt Källa: BME

17 Tidsbegränsade bygglov och byggande på mark med tomträtt Tidsbegränsade bygglov används framför allt för skyltar och byggbodar. Bostadsbristen i landet har dock inneburit att användningsområdet för tidsbegränsade bygglov på senare tid har utvidgats något. Nu används loven även för tillfälliga boenden, framförallt olika kategoriboenden. Det handlar främst om tillfälliga anläggningsboenden och studentboenden med avsikt att försöka avhjälpa en akut bostadsbrist. I Västerbottens län kan vi dock inte se denna trend. Av svaren från bostadsmarknadsenkäten för 2016 framgår att det endast var 1 kommun, Vindelns kommun, som beviljat nybyggnation av bostäder, 12 lägenheter, med tidsbegränsade bygglov. När det gäller ombyggnationer var det 2 kommuner, Malå och Vännäs kommuner, som beviljade tidsbegränsade bygglov. Dessa gav tillsammans ett tillskott på 14 lägenheter. Det är enbart Norsjö kommun av länets alla 15 kommuner som i årets bostadsmarknadsenkät bedömer att det under 2017 kommer att påbörjas nybyggnation av bostäder med tidsbegränsade bygglov. Det är också bara 1 kommun, Bjurholms kommun, som anger att det kommer att påbörjas ombyggnation av bostäder med tidsbegränsade bygglov. Byggnationerna bedöms generera 10 bostäder i vardera kommunen. Noterbart är att ny lagstiftning gällande tidsbegränsade bygglov trädde i kraft 1 maj 2017, dvs efter att kommunerna hade lämnat in svaren på årets BME. Syftet med lagändringen är att göra det möjligt att använda tillfälliga bostäder som ett komplement till permanent byggande där bostadsbehovet inte fullt ut kan tillgodoses genom ordinarie plan- och byggprocesser. Kanske kan effekterna av denna lagändring utläsas redan ur BME Norsjö kommun är den enda av länets 15 kommuner som har angett att det är planerat att påbörja byggnation på mark med tomträtt 5. Kommunen planerar att bygga 7 bostäder i flerbostadshus och 4 i småhus på mark med tomträtt. 2.4 Faktorer som begränsar bostadsbyggandet. Bostadsbyggandet begränsas naturligtvis av en mängd faktorer. I Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer 2016, uppges kapacitetsbrist som främsta hindret för ett ökat byggande. Med kapacitetsbrist menas i detta fall brist på arbetskraft. Bristande efterfrågan, finansiella restriktioner eller brist på maskiner och/eller material anges inte längre av husbyggare som främsta hinder 6. Bland Västerbottens läns 15 kommuner är det enbart en kommun, Skellefteå kommun, som i BME 2017 angett brist på arbetskraft som en begränsande faktor. De flesta andra har angett finansiella hinder när de har ombetts att ange de tre främsta faktorerna 7 som för närvarande begränsar bostadsbyggandet i kommunen. Banker har i dessa kommuner generellt sett varit restriktiva i sin utlåning och försiktiga i sina fastighetsvärderingar. Detta beroende bland annat på att byggkostnaderna är högre än värdet på de färdigbyggda bostäderna på den lokala bostadsmarknaden. Bankerna ser med andra ord nyproduktion av bostäder i vissa inlands- och fjällkommuner som riskprojekt. 5 Enligt Jordabalken är tomträtt nyttjanderätt till en fastighet under obestämd tid för ett visst ändamål mot årlig avgift. Tomträtt får upplåtas i en fastighet som tillhör staten eller kommunen. 6 Boverkets (2016). 7 Alla kommuner har inte angett tre faktorer. En kommun har angett enbart en faktor, 4 två faktorer och resterande 10 har angett 3 faktorer som begränsande. 16

18 9 av 15 har angett svårigheter för privatpersoner att få lån/hårda lånevillkor som begränsande faktor. 9 av 15 har angett höga produktionskostnader som begränsande faktor. 6 av 15 har angett svag andrahandsmarknad för bostäder som begränsande faktor. 2 av 15 har angett svårigheter för byggherrar att få långivare/hårda lånevillkor som begränsande faktor. Fyra kommuner, Malå, Sorsele, Vilhelmina och Åsele, har angett vikande befolkningsunderlag som en begränsande faktor för bostadsbyggandet. En högst relevant faktor med tanke på den relativt stora befolkningsminskning som dessa kommuner har haft. Åsele har till exempel förlorat 30 procent av sin befolkning under de senaste 25 åren (se tabell 2). Umeå kommun, som befolkningsmässigt är länets största kommun och som också har en relativt stor befolkningstillväxt och förhållandevis omfattande bostadsbyggande, avviker från övriga kommuner i sin bedömning av vilka faktorer som verkar begränsande. De anger konflikter med allmänna intressen, överklagande av detaljplaner och svag infrastruktur/osäkerhet kring framtida infrastruktursatsningar som hindrande. I klartext handlar det främst om att riksintresset kulturmiljö i centrala Umeå på olika sätt anses hindra bostadsbyggandet och att den nya dragningen av E4 väst om staden drar ut på tiden. Intressant att nämna kan också vara att Storumans kommun anger Lantmäteriets långa handläggningstider som begränsande faktor för bostadsbyggandet. Regeringen har i år tillsatt en statlig utredning på grund av lantmäteriets handläggningstider som av många har uppfattats som långa och en viktig anledning till att byggprocesser förlängs. Den genomsnittliga handläggningstiden för ärenden som kommit in till Lantmäteriet har de senaste fem åren varit 47,1 veckor 8. Sammanfattningsvis kan sägas att det i jämförelse med BMA 2015 och 2016, inte föreligger någon särskilt stor skillnad mellan vilka faktorer som kommunerna anser begränsar bostadsbyggandet, nu och då. 8 Regeringskansliets webbplats ( ). 17

19 2.5 Allmännyttan De allmännyttiga bostadsbolagen är viktiga aktörer på bostadsmarknaden i länet. I samtliga av länets kommuner finns kommunala bostadsbolag eller stiftelser som tillsammans har en stor betydelse för bostadsutbudet och bostadsmarknadens utveckling i länet. Hälften av alla hyreslägenheter i länet ingår i den s.k. allmännyttan 9. Antalet lediga lägenheter i allmännyttans bestånd är fortsatt lågt och har dessutom minskat under de senaste åren. Enligt SCB fanns cirka 400 lediga lägenheter i allmännyttans bestånd i länet under hösten Motsvarande siffra 2015 var knappt 100 lägenheter. I de senaste bostadsmarknadsenkäterna har flera av kommunerna angett att det endast finns tekniska vakanser i beståndet, det vill säga lägenheter som står outhyrda på grund av renoveringar. I några kommuner framkommer i årets BME att det enbart finns lediga lägenheter i områden som inte anses attraktiva, exempelvis på grund av att de ligger långt från centralorten. Få lediga lägenheter riskerar att leda till inlåsningseffekter som exempelvis kan leda till otillåten andrahandsuthyrning. En lägre omsättning i allmännyttans bestånd leder också till att färre lägenheter kan bli tillgängliga för socialtjänsten att erbjuda till dem som inte kan få ett eget kontrakt på den ordinarie bostadsmarknaden. Det finns också risk för att det vräkningsförebyggande arbetet kan påverkas när privata aktörer tar över bostäder som allmännyttan tidigare har förvaltat. Mellan åren 2013 och 2016 har antalet lägenheter i länets allmännyttiga bestånd minskat med lägenheter 10. Allmännyttans andel av länets hyresrätter har samtidigt minskat från 56 procent till 51 procent. Enligt BME 2017 tillkom under år 2016, 233 lägenheter i allmännyttans bestånd genom nyproduktion, inköp och ändring av byggnad. Samtidigt minskade allmännyttans bestånd med 522 lägenheter genom försäljning och rivning. Den största förändringen har skett i Skellefteå där Skellefteåbostäder AB:s bestånd minskat med nästan lägenheter mellan åren 2013 och Minskningen beror framförallt på att utförsäljningen av lägenheter under 2015 och 2016 har varit betydligt större än tillskottet under de senaste åren. Anledningarna till att lägenheterna har sålts, har varit att förbättra bolagets soliditet, frigöra kapital för nyproduktion samt att få in fler privata hyresvärdar i vissa bostadsområden. I Nordmaling, Sorsele och Vännäs kommuner finns beslut om försäljning av totalt 80 allmännyttiga bostäder under De flesta av lägenheterna kommer att säljas till privata fastighetsägare för fortsatt uthyrning. 30 lägenheter i Vännäs kommun kommer att säljas till boende för ombildning till bostadsrätt. 9 SCB: s webbplats ( ). 10 Ibid. 18

20 3 Befolkningen i Västerbottens län Ett områdes, en kommuns eller ett läns befolkning - dess storlek, sammansättning och fördelning är viktiga faktorer för samhällsbyggandet. Befolkningen förändras genom s.k. demografiska händelser på individnivå som blir till demografiska processer på samhällsnivå. De viktigaste är födelse, dödsfall och flyttningar. Födslar och inflyttning bidrar till befolkningsökning, medan dödsfall och utflyttning verkar i motsatt riktning. Dessa processer påverkar inte enbart befolkningens storlek utan också dess sammansättning av människor i olika åldrar osv. Demografiska händelser bör alltid studeras över tid. Tack vare den unika svenska befolkningsräkningen från år 1749 och framåt har Sverige en mycket betydelsefull statistik. 3.1 Befolkningssammansättning och -utvecklingen Folkmängden i Västerbottens län uppgick vid årsskiftet 2016/2017 till personer, enligt SCB. Befolkningen är relativt jämnt fördelad mellan könen. 50,5 procent ( ) är män och 49,5 ( ) är kvinnor. För riket som helhet är motsvarande siffror 50,2 och 49,8. Av befolkningspyramiden, figur 5, framgår att Västerbottens län har något färre invånare än riket i åldrarna 0 19 år, medan det i länet finns relativt fler i åldrarna år än i riket i genomsnitt. Detta beror främst på den låga medelåldern inom Umeå kommun, som delvis beror på de höga antalet studenter. Tydligt är också att det i Västerbottens län finns fler personer i åldrarna år. Detta avspeglar många inlandsoch fjällkommuners höga medelålder. Figur 5. Folkmängd efter ålder och kön i Västerbottens län och riket som helhet. Källa Regionfakta. Under år 2016 ökade befolkningen i merparten av länets kommuner. Totalt ökade folkmängden i länet med invånare. Mer än dubbelt så många jämfört med I landet som helhet ökade befolkningen med 1,46 procent, till invånare. För att hitta en folkökning som överstiger 2016 års relativa folkökning får vi leta i historiska statistikböcker tillbaka till år 1861 då Sveriges befolkning ökade med 1,49 procent, meddelar SCB. Befolkningsökningen är koncentrerad till Umeå kommun. Av de nya invånarna, återfinns 2 115, eller 84 procent, i Umeå kommun. Men även i Skellefteå, Vännäs och Nordmalings kommuner skedde en förhållandevis stor ökning av folkmängden. I Skellefteå ökade befolkningen med 235 personer, i 19

21 Vännäs med 102 och i Nordmaling ökade befolkningen med 72 personer. Tyvärr minskade befolkningen i sammanlagt 5 kommuner. I Norsjö kommun minskade folkmängden med 51 personer, i Storuman med 44 personer, i Vilhelmina med 24 personer, i Dorotea med 21 personer och i Malå minskade folkmängden med 9 personer, se figur 6. Figur 6. Folkmängd i Västerbottens län kommuner Siffran under invånarantalet anger förändringen av befolkningen mellan 2015 och Källa: SCB En befolkningsmängd kan bara öka i antal genom flyttnings- och födelseöverskott. Det innebär att antalet som flyttar in till länet måste vara fler än de som flyttar ut samt att det föds fler barn än de personer som dör. Invandringens betydelse för länets folkökning ökar på samma sätt som i övriga Sverige. Flyttningsnettot för år 2016 ligger på invånare. Det betyder att 83 procent av folkökningen år 2016 beror på att antalet personer som flyttat till länet är större än de som flyttat från länet. Allmänt sägs att invandringen bromsar avfolkningen. Förutom den positiva inverkan invandringen har på befolkningsantalet är den också en viktig förändringskomponent vad gäller påverkan på service och kompetensförsörjning. Födelseöverskottet i länet låg år 2016 på 385 personer. Det betyder att det föds fler barn än de personer som dör i länet som helhet. Här kan nämnas att 9 län i Sverige hade ett negativt födelseöverskott och 3 ett mindre fördelsöverskott än Västerbottens län. 20

22 Tittar man på födelseöverskottet fördelat per kommun påvisas återigen Umeå kommuns betydelse. Av länets 15 kommuner hade 12 ett negativ födelsenetto och enbart 3 ett positivt. I Umeå kommun var födelseöverskottet 648, i Vännäs 3 och i Robertsfors 2. Bland de kommuner som hade negativt fördelsnetto, hade Skellefteå kommun det största. Där dog 59 fler än de som föddes. En jämförelse mellan åren 1991 och 2016 visar att länets befolkningsmängd förändrats från invånare till En ökning med invånare, se tabell 2. Ökningen beror främst på Umeå kommuns stora befolkningsökning. Det är egentligen bara Umeå och Vännäs kommuner av länets 15 kommuner som har haft en ökning av sin befolkningsmängd under de senaste 25 åren. Umeå kommun ökade under perioden med personer och Vännäs kommun med 84 personer. Övriga kommuner i länet har under samma period haft en befolkningsminskning. 6 av länets 15 kommuner har under de senaste 25 åren minskat sin folkmängd med omkring procent. SCB antar att Västerbottens län kommer att öka sin befolkning totalt sett med 0,8-5,2 % fram till För närvarande ligger befolkningsökningen på ca. 3 %. Tabell 2. Förändringen av folkmängden i Västerbottens läns kommuner i förhållande till riket, mellan åren 1991 och Kommun/Region Antal Förändring Antal Procent Bjurholm ,1 Dorotea ,2 Lycksele ,7 Malå ,4 Nordmaling ,9 Norsjö ,7 Robertsfors ,8 Skellefteå ,4 Sorsele ,1 Storuman ,5 Umeå ,6 Vilhelmina ,5 Vindeln ,1 Vännäs Åsele ,6 Västerbottens län ,7 Riket ,6 Källa: SCB 21

23 4 Samband mellan till exempel arbetsmarknaden, kommunikationerna och bostadsmarknaden i Västerbottens län För bra boendeplanering krävs insikt om vad som skapar goda livsvillkor, välstånd och utvecklingsmöjligheter. Viktigt är att förstå hur olika samhällsfunktioner interagerar som till exempel bostadsmarknad och arbetsmarknad, vilken roll kommunikationer spelar eller vilken betydelse bostadspriser, service, löne- och utbildningsnivåer har. 4.1 Arbetsmarknad och näringsliv Hushållens ekonomi har stor betydelse för efterfrågan på bostäder. Hushållens ekonomi är också direkt relaterad till arbetsmarknaden. Både till den lokala arbetsmarknaden och den som det går att pendla till. Arbetsmarknaden är i sin tur beroende av konjunkturerna och vad som händer i omvärlden. Västerbotten har en intressant blandning av tjänste-, tillverknings- och basindustriföretag. Med basnäringarna som grund har många företag utvecklats och etablerat sig på den nationella och internationella arenan. Universiteten i Västerbotten har skapat en grogrund för utveckling och etablering av kunskapsintensiva företag. Tjänstenäringarna är en betydande del av näringslivet i såväl Umeå med närområde liksom Skellefteå med närområde. I övriga länet är näringslivsstrukturen starkt kopplad mot den kraftigt växande råvaruindustrin. Ett flertal industriföretag finns därutöver etablerade, vilka producerar mot en internationell marknad. I hela länet växer besöksnäringens andel av näringslivsstrukturen. Så beskrivs länets näringsliv i länstransportplanen av Region Västerbotten. Antalet förvärvsarbetande uppgick år 2016 till personer. Av de förvärvsarbetande är 52 procent män och 48 procent är kvinnor. I jämförelse med riket har Västerbottens län en högre andel sysselsatta inom offentlig sektor. 40 procent av de förvärvsarbetande jobbar inom den offentliga sektorn (vård och omsorg; sociala tjänster (21,6 %), utbildning (13 %) och offentlig förvaltning och försvar (4,9 %)), se tabell 3. Nämnas kan också att nästan dubbelt så många i Västerbottens län jobbar inom de areella näringarna (jakt, fiske, renskötsel, jord- och skogsbruk), jämfört med riket i övrigt. Dessa jobbar företrädesvis inom skogsbruket. 22

24 Länets arbetsmarknad kan sägas vara klart könsuppdelad. Kvinnorna är överrepresenterade i de traditionellt kvinnliga branscherna vård och omsorg samt utbildning. Männen är överrepresenterade i de traditionellt manliga branscherna som areella näringarna, tillverkning och utvinning, byggverksamhet, transport och magasinering, se figur 7. Dessa förhållanden bidrar till s.k. könsmärkning av vissa yrken och bidrar med utgångspunkt från ett genusperspektiv till könssegregation. Totalt sett är de kvinnodominerade branscherna färre än de mansdominerade. Dessutom karaktäriseras dessa i större utsträckning än de mansdominerade av en högre andel låglöneyrken. Tabell 3. Andel sysselsatta per bransch i Västerbottens län och riket, år Näringsgren Jordbruk, skogsbruk, jakt, fiske Tillverkning och utvinning Västerbottens län Riket 3,7 2,1 11,9 11,9 Energiförsörjning; miljöverksamhet 1,5 1 Byggverksamhet 7,5 7 Handel 9,5 12,1 Transport och magasinering Hotell- och restaurangverksamhet Information och kommunikation 4,6 4,8 3,0 3,5 2,6 3,8 Finans- och försäkringsverksamhet 1,1 2 Fastighetsverksamhet 1,5 1,6 Företagstjänster 8,3 11,7 Offentlig förvaltning och försvar 4,9 5,8 Utbildning 13,0 10,6 Vård och omsorg; sociala tjänster Kulturella och personliga tjänster Näringsgren okänd Totalt Källa: SCB 21,6 16,6 4,0 4,4 1,2 1, Merparten av länets bostadsbestånd finns som tidigare beskrivet i kustlandet och närmare bestämt inom Umeå och Skellefteå kommuner och så gör också länets arbetsplatser. År 2016 fanns totalt arbetsställen i länet 11, se tabell 4. Den övervägande delen av dessa har inga anställda. De är med andra ord enmansföretag eller per definition så kallade mikroföretag. Till mikroföretag räknas för övrigt också företag med 1 9 anställda. Företag som i vardagligt tal bruka benämnas små. Mikroföretag är förhållandevis vanligare i Västerbottens län än i Sverige i övrigt. När det gäller andelen så kallade 11 Ett arbetsställe är en enhet som ägs av ett företag och som verkar på en ort och inom en näringsgren och producerar varor och tjänster främst av ett slag. 23

25 medelstora företag, med 50 anställda eller fler 12, är skillnaden mellan länet och riket som helhet inte så stort. 1 procent av alla arbetsställen i Västerbottens län har 50 eller fler anställda. Motsvarande andel för riket i genomsnitt är 1,2 procent. De fem största arbetsgivarna i länet år 2016 enligt SCB, med hänsyn till antalet anställda, var Umeå kommun (11 025), Västerbottens Läns Landsting (9 625), Skellefteå kommun (8 925), Umeå universitet (3 975) och Boliden Minerals AB (1 825). De fem största företagen i Västerbottens län enligt Nordic Netproducts 13 med hänsyn till storlek på olika parametrar som omsättning resultat, export och antal anställda är Boliden Mineral AB, Coop Nord Ekonomiska förening, Skellefteå Kraft, Komatsu Forest AB och SCA Obbola AB. De fem största företagen i länet enbart efter omsättning uppges enligt Largest Companies 14 vara Skellefteå Stadshus AB 15, Coop Nord Ekonomiska förening, Umeå kommunföretag AB 16, Komatsu Forets AB och SCA Obbola AB. Dessa företag omsätter alla över 2 miljoner. Kvinnor Män Figur 7. Förvärvsarbetande kvinnor och män efter bransch i Västerbottens län år Källa: SCB Enligt SCB förvärvsarbetade år 2016, 79,2 procent, eller personer, av alla västerbottningar mellan 20 och 64 år. Motsvarande andel för riket är 77,9 procent. Omkring 40 procent av alla förvärvsarbetande västerbottningar, jobbade inom länets 25 största arbetsgivare ,9 procent av alla företag i Sverige är små och medelstora företag med mindre än 250 anställda. 13 Nordic Netproducts webbplats ( ). 14 Largest Companies webbplats ( ). 15 Skellefteå Stadshus AB ägs till 100 % av Skellefteå kommun och är moderbolag bl.a. till Skellefteå Kraft AB, Skelleftebostäder AB och Skelleftebuss AB. 16 Umeå Kommunföretag AB är moderbolag för Umeå kommuns alla aktiebolag bl.a. Umeå Energi, VAKIN/UMEVA, Bostaden och INAB. 24

26 Som tidigare beskrivits har läget på bostadsmarknaden försämrats. Det råder för närvarande bostadsbrist i 12 av länets 15 kommuner. Arbetsmarknaden i länet har i stället förbättrats enligt Svensk Näringsliv. Antalet lediga jobb är högt, men vissa arbetsgivare uppger att de har problem med att anställa personal med rätt kompetens 17. Bostadsbristen framställs inte sällan som ett av skälen till att nyrekrytering av personal försvåras. Kort sagt, rörligheten på arbetsmarknaden försvåras där det finns underskott av tillgängliga bostäder i god boendemiljö. Enligt arbetsförmedlingens prognos för år 2017 kommer arbetslösheten att minska, men minskningen sker allt långsammare. Det beror huvudsakligen på ett ökat antal nyanlända, som har betydligt längre väg in på arbetsmarknaden än genomsnittet. En allt tydligare trend är också att arbetslöshetstiden förlängs för de som är utan jobb. Under 2017 kommer arbetslösheten i länet att ligga på 6,2 procent. Det är lägre andel än för riket som helhet, som är beräknad till 7,5 procent 18. Statistik på andelen arbetslösa per kommun för 2016, visar på en stor spridning mellan kommunerna. I Umeå kommun var till exempel andelen arbetslösa 5,5 procent och i Åsele 10,1 procent 19. Tabell 4. Antal arbetsställen i Västerbottens län och i riket, efter storleksklass år Region Antal /Procent Storlek antal anställda Totalt Västerbottens län Riket Västerbottens län 76,2 18,3 4, Riket 69,1 24,4 5,3 1,2 100 Källa: SCB I sammanhanget är det också värt att nämna vår tids så kallade demografiska utmaning som kortfattat innebär att färre i arbetsför ålder ska försörja fler, framförallt äldre. Medelåldern bland länets befolkning ökar på samma sätt, om inte ännu mer, som för övriga Sverige och västvärlden. Varje år lämnar omkring personer arbetsmarknaden på grund av ålder. Mellan åren beräknas drygt personer gå i pension. Det är 35 procent av alla sysselsatta i länet. De inomregionala skillnaderna är stora med en variation från 30 till 52 procent mellan kommunerna. Flest pensionsavgångar för kvinnor sker inom branscherna vård och omsorg. Flest pensionsavgångar för män sker inom tillverkningsbranschen. Även utbildningsbranschen har stora pensionsavgångar att vänta. 4.2 Kommunikationer Länets olika trafik- och infrastruktursystem och dess funktionalitet är viktiga på många olika sätt och är ett av de prioriterade områdena i länets regionala utvecklingsstrategi 20. Genom bra kommunikationer ökar möjligheterna till dagpendling, arbetsmarknaden blir större och tillgången till utbildning och service förbättras % av småföretagen i länet anser att främsta hindret för tillväxt är att finna lämplig arbetskraft. Tvingats tacka nej till ordrar. Småföretagarbarometern Västerbottens län, september Arbetsförmedlingens webbplats, ( ). 19 Svenskt Näringslivs webbplats, ( ). 20 ibid 25

27 Botniabanan som knyter ihop städer och tätorter längs Norrlandskusten är ett bra exempel på regionförstoring. För persontrafiken ger banan stora tidsvinster och kan sägas bidra till att delar av Västernorrlands län nu kan räknas som en del av Umeåregionen. Norrtåg AB är en av de tågoperatörer som trafikerar Botniabanan. De redovisar i sin resandestatistik ett ökat resande över tid mellan Umeå och Sundsvall. Totalt för år 2016 ligger antalet resor för sträckan på Antalet har ökat med 2 procent sedan 2015 års mätningar. Resandeströmmen mellan Umeå och Örnsköldsvik är och har varit den starkaste på denna distans. Vid rusningstid går tågen överfulla. För resandeutvecklingen menar Norrtåg AB att lösningen med två stationer i vardera Umeå, Örnsköldsvik och Sundsvall har visat sig framgångsrika för stråken och regionernas funktion. Umeå Östra har de högsta passagerarvolymerna av de stationer som Norrtåg angör. De menar vidare att den nod som Umeå Östra utgör, med sitt strategiska läge i nära anslutning till regionsjukhuset och universitet, påtagligt bidrar till att balansera arbetsmarknaderna och stärka kompetensförsörjningen. Planerad fortsättning av Botniabanan, Norrbotniabanan, beräknas på samma sätt kunna skapa betydande effekter bland annat för länets näringsliv, arbetsmarknad och bostadsmarknad. Med utbyggd bana antas att de 10 LA-områdena (lokala arbetsmarknaderna) som finns längs stråket kan minska till 4. Den kustnära banan på ca 27 mil, kommer att passera - Umeå, Robertsfors, Skellefteå, Piteå och Luleå - de mest tätbefolkade delarna av Norr- och Västerbottens län. Med Norrbotniabanan antas restider halveras jämfört med dagens snabbaste busslinjer och bidra till att ytterligare bostäder, förutom redan planerade, byggs. Totalt beräknas att ytterligare omkring bostäder kan förväntas byggas längs Norrbotniabanestråket om banan realiseras 22. Andra inomregionala järnvägssträckor som har potential att utvecklas till viktiga pendlingsstråk för inlandsorterna i länet är banan mellan Lycksele-Vindeln-Vännäs-Umeå. Redan i dag dagpendlar många denna väg med tåg. Totalt för år 2016 genomfördes resor, men antalet resor har dock sjunkit med 9 procent från Detta antas bero på bristande linjekapacitet och fordonsproblem. 21 Norrtåg AB webbplats, ( ). 22 Norrbotniabanan (2016). 26

28 Foto: Ångpanneföreningen AB Tillgången till digital infrastruktur är också viktig för att öka människors valfrihet samtidigt som näringslivet får ett större rekryteringsunderlag. I ett geografiskt stort län som Västerbotten som dessutom är glesbefolkat är det synnerligen angeläget att möjligheterna till digital uppkoppling fortsätter att förbättras. Västerbottens län har idag ett av världens bästa bredbandsnät och tillgången till Internet blir allt viktigare för att också kunna ta del av samhällsservice. Ett prioriterat områden i den regionala utvecklingsstrategin är också att öka utbyggnaden och höja kvaliteten på den fasta ITinfrastrukturen 23. Västerbottningarnas pendlingsmönster Pendling som har en balanserande funktion mellan bostadsmarknad och arbetsmarknad ökar över tid i hela landet. Generellt gäller att ju kortare restiden är mellan inbördes kompletterande arbetsmarknader, desto större pendlingsutbyte. Försämrade möjligheter att pendla kan i stället leda till ökad utflyttning och stagnerad tillväxt. I gällande länstransportplan påpekas att bristande kvalitet i delar av vägnätet har en regionförminskande effekt, till exempel sänkta hastigheter mellan Storuman och Tärnaby. SCB: s statistik över västerbottningarnas pendlingsströmmar visar att Umeås väl differentierade näringsliv är ett viktigt nav för hela länets arbetsmarknad. Pendlingsstatistik för år 2015 påvisar att pendlingen till Umeå från länets övriga kommuner uppgår till 52 procent av all pendling inom länet. Den största andelen pendlare till Umeå kommer från Vännäs, Nordmaling, Robertsfors och Skellefteå, se tabell 5 bilaga 1. Denna pendling utgör ca 40 procent av all pendling mellan kommunerna i länet. Vännäs specialskolor och industrier skapar även förhållandevis omfattande pendling från Umeå till Vännäs. Skellefteå och Vindeln har också en förhållandevis stor inpendling från Umeå. Tydligt i statistiken över pendlingsmönstret är Lyckseles funktion som centrum för länets inland och Skellefteås betydelse för norra länsdelen. Till Lycksele och Skellefteå sker en inpendling från omkringliggande kommuner. 23 Region Västerbotten (2015). 27

29 Västerbottningarna pendlar också ut från länet. Under år 2015 utpendlade totalt personer. 42 procent av dessa pendlade till grannlänen. En förhållandevis stor andel, 28 procent, pendlar dock till Stockholms län. Skillnader i mäns och kvinnors pendlingsmönster Som tidigare nämnts är länets arbetsmarknad klart könssegregerad och det syns även i kvinnors och mäns pendlingsmönster. Generellt sett pendlar män i större utsträckning än kvinnor. På senare tid har dock skillnaderna minskat. I områden med väl utbyggd kollektivtrafik pendlar ungefär lika många kvinnor som män. Det är ett tecken på att bra kommunikationer skapar mer jämlika möjligheter till att bo och verka med utgångspunkt från personliga preferenser. I en nulägesanalys av Trafikanalys 24 av arbetspendlingen i Norrbottens- och Västerbottens framgår att kvinnors och mäns val av färdsätt för arbetsresor skiljer sig åt. Majoriteten av arbetsresorna för kvinnor och män sker med bil (cirka 75 procent av arbetsresorna för män och drygt 60 procent för kvinnor). Kvinnor och män pendlar dock i olika stor utsträckning över kommun- eller länsgräns vilket påverkar färdlängden för arbetsresorna. Mer än 50 procent av kvinnorna i länet arbetar inom offentlig sektor och 26 procent av dessa arbetade år 2013 inom vård- och omsorg. Förskolor, skolor och vårdcentraler finns i varje kommun vilket innebär att många kvinnor arbetar i den kommun där de är bosatta. För personer med yrken inom vård eller skola innebär också ett jobb i en annan kommun eller ett annat län sällan en högre lön än ett jobb inom bostadskommunen. Män däremot, är överrepresenterade bland arbetena inom den privata sektorn där möjligheterna till högre löner är större. På väldifferentierade arbetsmarknader är dessutom chanserna till högre löner ännu större, vilket väl motiverar till pendling. Detta är en av förklaringarna till varför andelen män i större utsträckning utgör förvärvsarbetande dagbefolkning i en annan kommun än där de är bosatta Trafikanalys (2013). 25 Länsstyrelsen Västerbotten (2015). 28

30 4.3 Annat som också kan påverka bostadsmarknaden Bostadspriserna Det finns en rad faktorer som påverkar priset på bostäder. Viktiga faktorer är utbudet av bostäder, hushållens tilltro till landets ekonomi, tilltro till hushållets inkomster och betalningsförmåga, ränteläget på bolån och amorteringskrav. Enligt fastighetsmäklare i länet är utbudet av bostäder det som i störst utsträckning påverkar bostadsmarknaden i Västerbottens län. Ett lågt utbud innebär att fler köpare konkurrerar om de objekt som finns ute till försäljning. Ett lågt utbud kan också försvåra rörligheten på bostadsmarknaden 26. Som tidigare redovisat finns ett utbrett underskott av bostäder i länet och statistik från SCB och mäklare påvisar också en kraftig ökning av priserna på bostäder. I tabell 6 nedan anges hur priser på villor har förändrats i respektive kommun, i länet och i riket som helhet mellan åren 2014 och I tabellen redovisas också hur priserna har utvecklats mellan 2010 och 2015 samt mellan 2005 till Förändringen på villapriserna i länet är nästan ofattbara. Ökningen av priserna i Västerbottens län mellan 2014 och 2015 är dubbelt så stor i jämförelse med riket som helhet. Under tioårsperioden har priserna i genomsnitt i länet, ökat med nästan 60 procent. Prisnivåerna mellan villor i länet är förstås inte lika. Enligt Svensk Mäklarstatistik var medelpriset för en villa i Umeå kommun i början av år 2017, drygt 3,3 milj. kr., i Skellefteå och Vännäs kommuner omkring 1,7 milj. kr, i Lycksele-, Nordmalings-, Storumans-, Robertsfors-, Vilhelmina- och Vindelns kommuner mellan ,4 milj. kr. I övriga kommuner, Bjurholms-, Dorotea-, Norsjö-, Sorseleoch Åsele kommuner kostade en villa i genomsnitt omkring kr. För Malå kommun finns ingen statistik. Genomsnittspriset i riket som helhet var under samma period ca 3,2 milj. kr. Svensk Mäklarstatistik redovisar även hur priserna har utvecklats under det senaste året (från april 2016 till april 2017). Bostadspriserna på bostadsrätter har i genomsnitt ökat med 6,8 procent i länet och villor med 9,5procent. I riket som helhet är motsvarande ökning 8,1 procent och 9,9 procent. 26 Mäklarsamfundet (2015). 29

31 Boverket analyserar kontinuerligt bygg- och bostadsmarknaden och anger att ökningen av bostadspriserna har bromsat in 27. Den förhållandevis höga prisutvecklingen i centralorterna gör att efterfrågan på bostäder ökar utanför centralorterna. Höga priser inom Umeå kommun har också bidragit till att efterfrågan på bostäder ökat i kranskommunerna, med höjda priser som följd. Samtidigt påtalas förhållandet att hus i mindre byar och i glesbygd inte erbjuds till försäljning på grund av förhållandevis låga priser. Dessa behålls i stället och används som fritidshus. Tabell 6. Prisförändringar på småhus för permanentboende (villor, rad- och kedjehus) per kommun mellan åren samt prisförändringar mellan och För kommuner med 20 köp eller färre redovisas inga prisförändringar. Kommun Prisförändring i % mellan 2014 och 2015 (1år) Prisförändring i % mellan 2010 och 2015 (5 år) Prisförändring i % mellan 2005 och 2015 (10 år) Bjurholm Dorotea Lycksele Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Umeå Vilhelmina Vindeln Vännäs Åsele Länet Hela riket Källa: SCB, Fastigheter och lagfarter Service Västerbottens län är arealmässigt stort och utgör hela 13 procent av Sveriges yta. Men länet som helhet är glesbefolkat. Det bor knappt fem invånare per km 2. Av länets ca invånare bor 78 procent inom Lycksele-, Umeå- och Skellefteå kommuner. Resten av länets 15 kommuner har mindre än invånare. De stora inomregionala skillnaderna utgör utmaningar på flera sätt, till exempel vad gäller tillhandahållandet av service. 27 Boverket (2016). 28 Prisförändringarna är beräknade på den vägda köpeskillingskoefficienten (kvoten mellan pris och taxeringsvärde). 30

32 Den generella urbanisering som pågått och som förväntas fortsätta leder hela tiden till minskat underlag för lokal service och i förlängningen utglesning av både kommersiell och offentlig service i framförallt glesbygden, men också på den landsbygd som ändå är relativt tätortsnära. Förutom minskat befolkningsunderlag ställer den så kallade demografiska utmaningen med en kvarvarande åldrande befolkning med stigande genomsnittlig levnadsålder, ökade krav på tillgänglighet till sjukstugor, hälsocentraler och apotek liksom på övrig vård och omsorg. Sammantaget är tillgänglighet till hälsooch sjukvård av god kvalitet en viktig förutsättning för bostadsmarknaden. Efter Norrbotten är Västerbotten det län i Sverige där flest personer har längre än 20 minuter till närmsta dagligvarubutik. Detsamma gäller drivmedelsstationer. På grund av långa avstånd och gleshet är länet strakt beroende av bra kommunikationer för gods-, post- och persontransporter. Bra kommunikationer liksom en god tillgång till digital uppkoppling kan återigen nämnas som en viktig faktor för landsbygdens potential ur ett boendeperspektiv. Under senare tid finns exempel på hur skolnedläggningar på mindre orter medfört utflyttning av familjer och företag. När också annan offentlig service som till exempel Arbetsförmedling, Försäkringskassan och Polis riskerar att försvinna från landsbygden kommer förutsättningarna för långsiktig överlevnad för den kommersiella servicen att minska. I Regionalt serviceprogram för Västerbottens län 29 antas att strategiska satsningar på vissa serviceorter i kommunerna är viktigt för att långsiktigt bevara en kommersiell och offentlig service som är realistisk och rimlig utifrån geografiska och befolkningsmässiga förhållanden. I stora delar av länet behövs dessutom nya servicelösningar där viss offentlig service samordnas med kommersiell service för att stärka och långsiktigt trygga ett bredare serviceutbud. 29 Länsstyrelsen Västerbotten (2016). 31

33 Inkomstnivåer och utbildningsnivå Ytterligare så kallade förklaringsvariabler som brukar användas för att tydliggöra situationen på bostadsmarknaden är en befolknings inkomst- och utbildningsnivå. Hushållens disponibla inkomster har växt relativt mycket för de flesta hushållen de senaste åren. Den genomsnittliga disponibla inkomsten ökade med 29 procent mellan 2006 och Ökningen i medianen var dock endast 11 procent under samma period. Det följer av att tillväxten har varit större i de högre inkomstklasserna. Samtidigt har boendeutgifterna inte ökat i samma takt i någon upplåtelseform. För alla upplåtelseformer är den genomsnittliga ökningen 14 procent 30. Den heterogena utvecklingen av inkomsterna och i viss del även boendeutgifterna innebär att även om hushållen i genomsnitt fått större konsumtionsutrymme gäller inte det för alla hushåll. Det är främst de med lägre inkomster och de som bor i hyresrätter som fått mindre marginaler. Ofta är det samma grupp. Det finns alltså många hushåll som har små marginaler eftersom de lägger en relativt stor andel av sin disponibla inkomst på boende och kan därför ha svårt att klara en baskonsumtion. Enligt SCB var medelinkomsten bland de förvärvsarbetande i åldrarna i Västerbottens län kronor år Medelinkomsten för genomsnittssvenskar var samma tid kronor. Medelinkomsten varierar naturligtvis mellan kommunerna. Medelinkomsten inom Vilhelmina kommun var 2015, kronor och inom Malå kommun Män har betydligt högre lön än kvinnor och skillnaderna ökar. I riket som helhet var medelinkomsten bland män kronor år 2015 och bland kvinnor. I Västerbottens län är skillnaderna störst inom Malå kommun. I Malå kommun var medelinkomsten bland män kronor år 2015 och bland kvinnor , se figur 8. Detta kan sägas bero på välbetalda mansdominerade industrijobb inom till exempel gruvnäringen. Medelinkomsten för män inom Skellefteå kommun är också högre än den genomsnittliga inkomsten för en svensk man. När det gäller förvärvsarbetande kvinnor i Västerbottens län så har kvinnor inom kommunerna Malå, Skellefteå, Vännäs, Lycksele och Umeå högre medelinkomst än kvinnor i genomsnitt i riket. Figur 8. Sammanräknad förvärvsinkomst 2015 för personer år. Källa SCB Befolkningens utbildningsnivå stiger kontinuerligt. Det är en följd av flera reformer och utvecklingen av utbildningsväsendet. Detta har bland annat inneburit att det finns stora skillnader i utbildningsnivån mellan den yngre och äldre befolkningen. 30 Boverket (2016). 32

34 Enligt SCB har Västerbottens län en högre andel högutbildade än riket i genomsnitt. I länet hade 28,3 procent av befolkningen i åldrarna år en eftergymnasial utbildning om minst 3 år eller en forskarutbildning år För riket i genomsnitt är motsvarande siffra 26,7 procent. Utbildningsnivån varierar stort mellan kommunerna och mellan män och kvinnor. Enligt SCBs rankning av Sveriges 290 kommuner ligger Umeå kommun på plats 11. År 2016 hade 38 procent av befolkningen inom Umeå kommun, högre utbildning (45 procent av kvinnorna, 32 procent av männen). Den lägsta utbildningsnivå bland befolkningen har Dorotea kommun, där 11 procent av befolkningen har en eftergymnasialutbildning om minst tre år. 33

35 5 Bostäder för alla i Västerbottens län 5.1 Bostäder för nyanlända invandrare Den 1 mars 2016 trädde bosättningslagen (SFS 2016:38) i kraft. Lagen innebär att samtliga kommuner är skyldiga att ta emot nyanlända på anvisning. För 2016 innebar det att Västerbottens län skulle ta emot 635 personer. Länet som helhet uppnådde målet med antalet anvisningsbara platser och majoriteten av kommunerna hade en måluppfyllelse på mellan procent. Två kommuner i länet hade en lägre måluppfyllelse, 80%, vilket beror på att det under flera år varit svårare att få personer att tacka ja till anvisning i dessa kommuner. Under 2017 ska länet ta emot 915 nyanlända på anvisning. Flertalet kommuner i länet påverkas inte av denna höjning utan står kvar på samma nivå som tidigare. Länets två största kommuner, Umeå och Skellefteå, är de som står för den, till numerären, största ökningen av mottagandet. Enligt lägesbildsrapportering från länets kommuner i mars 2017 anser kommunerna att de har god beredskap och kapacitet vad gäller mottagandet av nyanlända, ensamkommande barn och asylsökande. I årets Bostadsmarknadsenkät svarar 9 av 15 kommuner att det råder ett underskott av bostäder för nyanlända, se figur 9. Bostadsmarknadsläget har förbättrats sedan föregående år då 13 kommuner bedömde att det fanns svårigheter att hitta bostäder till nyanlända. Figur 9. Bostadsmarknadsläget för nyanlända. Källa BME 2017 Samtliga kommuner som redovisar ett underskott av bostäder för nyanlända hänvisar till att bristen beror på att det finns ett underskott av hyreslägenheter. Flera kommuner anger också att det finns ett underskott av stora samt små lägenheter, vilka är lägenhetstyper som ofta efterfrågas. Endast i Umeå har man angett att en av orsakerna till underskottet på bostäder för nyanlända beror på att det är underskott på lägenheter med rimlig hyresnivå. Kommunerna arbetar på olika sätt för att säkerställa att det finns bostäder för nyanlända. 11 av länets kommuner har ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bostadsbolaget för att tillgodose 34

36 bostadsbehovet för anvisade nyanlända personer och 4 kommuner har motsvarande samarbete med privata fastighetsägare. De boendelösningar som erbjuds varierar mellan kommunerna. De flesta kommunerna erbjuder permanenta bostäder i form av hyreslägenheter när nyanlända tas emot på anvisning. Antalet kommuner som agerar hyresvärd eller hyresgarant för målgruppen nyanlända ökar dock, beroende på att kraven från både allmännyttan och privata hyresvärdar har ökat. Detta innebär att allt fler kommuner därmed är hänvisade till denna typ av lösning för att kunna tillhandahålla bostäder. I framförallt de befolkningsmässigt större kommunerna med högre mottagande använder man sig även av tillfälliga boendelösningar inledningsvis, i form av exempelvis genomgångslägenheter, i väntan på att kunna tillhandahålla en permanent eller längre temporär lösning. Under 2016 bedrevs och påbörjades ett antal projekt i några kommuner finansierade med medel för integrationsinsatser, s.k. 37-medel, i syfte att kartlägga/inventera bostadsmarknaden, hitta nya strategier eller arbetssätt för att kunna erbjuda bostäder till de nyanlända som ska tas emot för bosättning. Skellefteå kommuns projekt, BISA, resulterade i att ett antal fastigheter och lägenheter kunde hyras ut till nyanlända. Kommunen angav själva att, även om det inte handlade om några stora volymer av bostäder, hade de inte klarat av bosättningen utan projektets insats. De flesta kommuner har inga särskilda insatser för nyanlända som själva bosatt sig i kommunen och söker bostad. I Nordmaling samverkar flyktingsamordnarna med det kommunala bostadsbolaget och privata fastighetsägare och i Skellefteå har kommunen ett regelbundet samarbete med det allmännyttiga bolaget för att försöka hjälpa nyanlända självbosättare. I och med Migrationsverkets avveckling av de tillfälliga anläggningsboenden som funnits i länet har antalet, av Migrationsverket förhyrda, lägenheter för asylsökande istället ökat. Ökningen har dock varit marginell och spridd över länet vilket inte medfört någon påtaglig konkurrens mellan kommunerna och Migrationsverket på bostadsmarknaden. Detta kan till viss del också förklaras med att Migrationsverket framförallt hyrt av privata hyresvärdar och kommunerna i många fall inte skulle ha fått tillgång till dessa i alla fall. Det är endast en mindre kommun i länet som har uttalat att de upplever det som ett problem att Migrationsverket hyr lägenheter i kommunen då beståndet av tillgängliga lägenheter är så litet. 35

37 5.2 Bostäder för unga och studenter Problemen med ungas bostadssituation påverkar hela samhället. De hindrar företag från att expandera, minskar rörligheten och försvårar matchningen på arbetsmarknaden. Ungas utsatta situation på bostadsmarknaden handlar om möjligheter att efterfråga bostad med rimlig hyra, i förhållande till inkomst, men också om utbudet av bostäder. I årets BME har länets kommuner bedömt läget för ungdomar och studenter på bostadsmarknaden. Ungdomars bostadsmarknad Drygt 250 av landets 290 kommuner, eller 86 procent, uppger att det råder ett underskott av bostäder för ungdomar. År 2014 uppgav 62 procent av landets kommuner att de hade bostadsbrist för unga, motsvarande andel år 2015 var 76 procent och för år 2016 låg andelen på 84 procent. Situationen har med andra ord ytterligare förvärrats. Av länets 15 kommuner uppger 12 att det råder obalans på bostadsmarknaden för ungdomar. Det är enbart fjällkommunerna Dorotea, Sorsele och Vilhelmina kommuner som uppger att bostadsmarknadsläget för ungdomar är i balans. Som orsak till nuvarande läge uppger de flesta av kommunerna där det råder obalans, att det finns för få små lediga bostäder. Kommunernas svar sammanfaller väl med kommunernas bedömning att det generellt sett finns för få lediga bostäder överhuvudtaget. Vad gör då kommunerna för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad? Skellefteå och Vännäs kommuner uppger att de bygger nytt eller ändrar i befintligt bostadsbestånd för att skapa möjligheter för ungdomarna. Nordmalings, Robertsfors, Storumans, Umeå och Vindelns kommuner uppger att den satsning de gör på ungdomsgruppen ryms inom den satsning som generellt görs för hela kommunens befolkning. Malå, Lycksele, Norsjö och Åsele kommuner anger att det inte pågår någon särskild satsning för att underlätta för ungdomar att skaffa en egen bostad. Det finns dock ett antal särskilda så kallade ungdomsbostäder. Detta kan kanske vara en av anledningarna till att Dorotea och Vilhelmina kommuner uppger att det råder balans på bostadsmarknaden för ungdomar. I Dorotea finns ungdomsbostäder och i Vilhelmina 10 särskilda bostäder för ungdomar. Det är ändå i Skellefteå som den stora mängden särskilda ungdomsbostäder finns, totalt 60. Dessa har blivit fler sedan förra årets BME då kommunen uppgav att de hade 36 särskilda ungdomsbostäder. 36

38 Studenters bostadsmarknad Det är inte helt lätt att skilja mellan ungdomars bostadsmarknad och studenters bostadsmarknad. Detta måste tas i beaktande när statistik om dessa två gruppers bostadssituation diskuteras. I Västerbottens län finns högre utbildningar på flera ställen, men kanske främst i Skellefteå och Umeå. Umeå universitet är ett av landets största universitet med drygt studenter och forskarstuderande per år. Umeå har haft ett underskott av bostäder för studenter de senaste 10 åren, med undantag för år Situationen för Umeås studenter har dock förbättrats de senaste åren. Flera studentbostäder har byggts i direkt anslutning till campus. Umeå är inte heller längre rödlistad av Sveriges förenade 37

39 studentkårer (SFS) 31. SFS anar att bostadsbristen för studenter kanske har nått sin kulmen, men i elva städer kan nya studenter fortfarande inte räkna med att få en bostad under sin första termin. Umeå tillhör följaktligen inte dessa längre. 5.3 Bostäder för äldre Liksom övriga delar av Sverige har Västerbottens län som beskrivits en åldrande befolkning. I takt med att människor lever allt längre och föder färre barn ser åldersstrukturen idag helt annorlunda ut än för 100 år sedan. Andelen äldre i befolkningen förväntas öka med 30 procent mellan 2010 och 2050, enligt de befolkningsprognoser som SCB tagit fram. Det innebär att en fjärdedel av befolkningen kommer att vara 65 år eller äldre år För 40 år sedan var omkring 5 procent av den svenska befolkningen 75 år eller äldre. Idag är den siffran 9 procent och år 2030 väntas drygt 12 procent vara över 75 år. Situationen ser likadan ut i Västerbottens län som i resten av riket och detta kommer att påverka bostadsförsörjningen och planeringen framöver. Trots att flera projekt med bostäder för äldre har slutförts under de senaste åren är det bara hälften av länets kommuner som i årets bostadsmarknadsenkät har bedömt att utbudet av särskilt boende för äldre för närvarande är i balans. 2 kommuner har angett att det är överskott och resterande kommuner att det är underskott av särskilt boende för äldre. Men även om kommunen har uppgett att bostadsmarknaden är i balans för denna grupp så bedöms inte olika bostadsformer kunna erbjudas då det i endast 10 av länets kommuner finns seniorbostäder och bara i 4 kommuner trygghetsbostäder. Likaså är det i många kommuner ont om tillgängliga lägenheter i det ordinarie bostadsbeståndet varför det kan bli svårt att tillgodose behovet för den grupp av äldre som vill flytta från sina småhus till tillgängliga lägenheter i centrala lägen där tillgången till service är god. Under 2017 och 2018 är det planerat för en handfull seniorbostäder i både Vännäs och Norsjö genom ombyggnation. I Skellefteå planeras det ett tillskott av 74 trygghetsbostäder genom ombyggnation under 2017 och Även Vilhelmina som idag inte har några trygghetsbostäder har för avsikt att genom ombyggnation tillskapa 16 trygghetsbostäder. Att det bara i 4 kommuner planeras för fler bostäder för äldre kan tyckas anmärkningsvärt när 8 av länets 15 kommuner har angett i årets bostadsmarknadsenkät att behovet inte kommer att kunna tillgodoses på två års sikt. Detta är en markant ökning jämfört med i fjol då endast 2 kommuner svarade att behovet inte kommer att kunna tillgodoses på två års sikt. 4 av 15 kommuner anger att behovet inte kommer att vara täckt inom fem års sikt vilket även det är en ökning jämfört med i fjol. Sedan den 15 november 2016 finns möjlighet att ansöka om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla bostäder för äldre. Stödet kan lämnas för ny- och ombyggnad av särskilda bostäder för äldre eller hyresbostäder på den ordinarie bostadsmarknaden som riktar sig till äldre personer. Det är också möjligt att söka stöd för förbättring av gemensamma utrymmen, i eller i anslutning till byggnader som upplåts med hyresrätt, kooperativ hyresrätt eller bostadsrätt, om åtgärderna främjar kvarboende för äldre personer genom ökad tillgänglighet och trygghet. Åtgärderna kan exempelvis vara tillgänglighetsåtgärder i entréer, soprum och tvättrum, förbättringar av ljus- och ljudmiljö och förvaring av rullstolar och rullatorer. 31 Sveriges förenade studentkårers webbplats ( ). 38

40 Hyrorna i nyproducerade trygghetsboenden och seniorboenden kommer sannolikt att vara höga, vilket innebär att det blir svårt för äldre med begränsat ekonomiskt utrymme att kunna efterfråga denna typ av bostäder. Det finns risk att gruppen äldre, på sikt blir en utsatt grupp på bostadsmarknaden. Detta gäller särskilt äldre kvinnor som ofta haft en lägre inkomst än män och många gånger också ett kortare arbetsliv genom att kvinnorna i större utsträckning varit hemma för att ta hand om barn. 5.4 Bostäder för personer med funktionsnedsättning Endast länets 2 mest befolkningsrika kommuner, Umeå och Skellefteå, anger i årets BME att det finns obalans i utbudet av bostäder för personer med funktionsnedsättning. Övriga 13 kommuner anger att det är balans, men flera nämner samtidigt att de inte kan erbjuda den typ av boende som efterfrågas. Umeå nämner att behovet ökar betydlig mer än planerat. En del av förklaringen till detta kan troligtvis bero på att många av de unga vuxna med rätt till LSS-boende flyttar in till större städer. Det blir då svårt att bedöma det långsiktiga behovet av bostäder. 3 av 15 kommuner anger att behovet av särskilda boendeformer för personer med funktionsvariation inte kommer att vara täckt om 2 år och 2 kommuner att det inte kommer att vara täckt om 5 år. En kommun saknar LSS-bostäder och uppger att de idag har låg efterfrågan på denna typ av bostäder. Ett fåtal nya bostäder för personer med funktionsvariation väntas påbörjas under detta och nästa år (6 hyresrätter av allmännyttan i Skellefteå). Att inte fler bostäder väntas tillskapas genom nybyggnation eller ombyggnation ter sig märkligt med tanke på att så många kommuner anger att de inte kan erbjuda de boendeformer som önskas. 5.5 Hemlöshet och inträde på bostadsmarknaden Kommunens högsta beslutsfattande organ har det yttersta ansvaret för planeringen av bostadsförsörjningen för kommunens invånare. Kommunerna har utöver detta, genom socialtjänsten, det yttersta ansvaret för att enskilda får det stöd och den hjälp som de behöver, 2 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453). Socialtjänsten har under senare år fått funktionen av hyresvärd eller hyresgarant på den sekundära bostadsmarknaden. I socialtjänstens uppdrag ingår att förebygga att invånare i kommunerna blir avhysta från sina bostäder. Vräkningsförebyggande insatser är till exempel hyresrådgivning till hushåll. Budget- och skuldrådgivning, missbrukarvård och boendestöd är exempel på insatser som kan ha en indirekt vräkningsförebyggande effekt. Ett effektivt vräkningsförebyggande arbete förutsätter att det finns olika typer av insatser tillgängliga. För att motverka hemlöshet och avhysningar behöver socialtjänsten även samverka med andra kommunala förvaltningar, hälso- och sjukvården, Kronofogden, bostadsföretag, frivilligorganisationer med flera. Denna samverkan underlättas av att det finns angivna mål, att det finns mandat och tydlig ledning samt att parternas roller är klargjorda 32. Bortsett från Sorsele kommun hyr samtliga kommuner i länet ut lägenheter i andra hand till personer som inte blir godkända på den ordinarie bostadsmarknaden. Antalet kontrakt uppgick enligt uppgifterna i årets Bostadsmarknadsenkät till 751 stycken, vilket är en ökning med nästan 70 kontrakt sedan föregående år. 7 av länets kommuner uppger att de bedriver uppsökande verksamhet för att förebygga vräkningar och motverka hemlöshet. 6 kommuner har överenskommelser med allmännyttan om att godkänna försörjningsstöd som inkomst. Inte någon av länets kommuner har motsvarande överenskommelser med privata fastighetsägare. 32 Socialstyrelsen (2014). 39

41 När personer/familjer vräks från sina lägenheter är det väldigt svårt att återigen komma in på bostadsmarknaden. Ett återinträde är särskilt svårt på en bostadsmarknad med bostadsbrist. Statistik från Kronofogden visar att av de ärenden om avhysning som kommer in till dem blir bara en fjärdedel verkställda. Detta tyder på att ett mer aktivt vräkningsförebyggande arbete skulle gynna både kommunen och bostadsbolagen då det är fel ärenden som kommer in till Kronofogden berördes 6 barn i länet av vräkning. Under året verkställdes avhysningar där barn varit inblandade i 3 av länets kommuner (Lycksele, Umeå och Vännäs) gjorde Socialstyrelsen en jämförelse av socialtjänsternas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Jämförelsen baseras på enkätsvar som kommunerna lämnat under Endast två kommuner har en, på ledningsnivå beslutad, övergripande plan mot hemlöshet eller en rutin på verksamhetsnivå (Skellefteå och Umeå) och det är också bara dessa två kommuner samt Åsele som har en rutin för att förebygga vräkningar där barn är inblandade. I flera kommuner finns det därför mycket att jobba med när det gäller att ta fram riktlinjer och rutiner för arbetet mot hemlöshet Bostäder för våldsutsatta För våldsutsatta kan bostadsbrist och svårigheten att hitta mindre och billigare bostäder ha stora effekter på livssituationen. Svårigheten att hitta en ny bostad kan till exempel leda till att en våldsutsatt upplever det som ännu svårare att lämna den relation den är i, det ger en kvarhållande effekt för individen. Våldsutsatta personer drabbas också ofta av olika typer av ohälsa och sjukskrivningar vilket kan sätta dem i ett läge med ekonomiska begränsningar där möjligheten att köpa en bostad, låna pengar eller liknande inte är aktuell. Bostadsbristen får också efterverkningar för våldsutsatta personer som har lämnat relationen och fått möjlighet till ett skyddat boende, många kvinnojourer i såväl landet som länet rapporterar om stödsökande som blir kvar i skyddade boenden upp till cirka ett år på grund av att det inte finns tillgängliga bostäder för dem. Detta får effekter inte bara för den våldsutsatta utan också för eventuellt medföljande barn som inte får en trygg miljö, ett eget hem, som behöver lära sig strategier för att i skolan och med vänner inte avslöja boendet, som inte kan ta hem vänner eller ha ett fungerande socialt liv. För kvinnojourerna i sin tur innebär detta att de behöver neka en stor del av de stödsökande hjälp. Utsattheten för våld i nära relation är större för gruppen kvinnor än för gruppen män vilket gör detta till en fråga som i större utsträckning drabbar kvinnor och ska därför också behandlas som en jämställdhetsfråga. Att mäns våld mot kvinnor ska upphöra är det sjätte delmålet i regeringens jämställdhetspolitisk och syftar mot att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 33 Socialstyrelsen (2016). 40

42 6 Boendeplanering i Västerbottens län Nationellt mål för bostadspolitiken är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven 34. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (SFS 2000:1383) är det fastställt att en kommun ska planera för bostadsförsörjningen. Syftet med bestämmelserna är att det ska skapas förutsättningar för alla boende i en kommun att leva i goda boendemiljöer samt att en ändamålsenlig bostadsförsörjning främjas. Riktlinjer för bostadsförsörjningen ska antas av kommunfullmäktige varje mandatperiod. Länsstyrelsen ska stödja kommunerna med råd, information och underlag i deras arbete med bostadsplaneringen. Enligt förordningen (SFS 2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar ska länsstyrelsen årligen redovisa hur kommunerna lever upp till kraven enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar samt hur boendeplaneringen samordnas inom kommunen, med andra kommuner och regionalt. 6.1 Kommunernas verktyg för bostadsförsörjning En kommun har ett antal verktyg för att driva och styra inriktningen av byggande på den lokala bostadsmarknaden. Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande värden i en kommun och även en förutsättning för såväl tillväxt och välfärd. Planeringen för att utveckla boendet är en viktig del i kommunens strategiska planering. Verktygen som står till kommunens förfogande är främst de kommunala bostadsbolagen, planmonopolet, riktlinjer för bostadsförsörjningen och översiktsplaneringen. Kommunala bostadsbolag De kommunala allmännyttiga bostadsbolagen spelar en viktig roll för att kommunerna ska kunna uppfylla sitt ansvar för bostadsförsörjningen. Denna roll kvarstår även om de kommunala bostadsföretagen ska bedriva sin verksamhet på affärsmässiga grunder och sträva efter att långsiktigt uppnå bästa möjliga resultat. För att det allmännyttiga bostadsbolaget ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett bra sätt bör kommunen i ett ägardirekt tydligt klargöra vad man vill med bolaget, vilken nytta det förväntas tillföra kommunen och dess invånare, samt ramar och villkor för verksamheten. Planmonopolet Även om kommunerna inte själva bygger kan bostadsförsörjningsansvaret uppfyllas genom till exempel kommunernas möjlighet/skyldighet att besluta om hur marken ska användas. Genom markanvisningar och villkor i samband med markupplåtelser ska kommunen kunna medverka till att styra byggandet i önskad riktning. Kommunen kan också genom att ha en god planberedskap se till så att det finns byggklar mark för bostadsbyggande. Riktlinjer för bostadsförsörjning Lag (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anger att kommunfullmäktige varje mandatperiod ska anta riktlinjer för bostadsförsörjning. Kommunens roll i den regionala boendeplaneringen är viktig. Bostadsfrågan har en stark koppling till övriga frågor om arbetsmarknad och tillväxt. För att kunna locka nyinflyttade behöver kommunen kunna erbjuda bra bostäder och boendemiljöer. Det är också viktigt att det finns en medveten strategi från kommunens sida om hur 34 Regeringskansliets webbplats ( ). 41

43 medborgarna ska kunna bo kvar i kommunen när deras bostadsbehov ändras. Strategisk planering för att utveckla boendet är således en viktig fråga även för kommuner med vikande befolkningsunderlag. I riktlinjerna för bostadsförsörjning bör kommunen klargöra sina bostadspolitiska mål, medel och ambitioner. Riktlinjer ger kommunen bättre möjligheter att styra vilken typ av bostäder som behöver byggas och för vilka grupper. Avgörande för nyttan med riktlinjerna är om kommunen har analyserat vilka de största utmaningarna för bostadsförsörjningen är i den egna kommunen. En årlig uppföljning av riktlinjerna för bostadsförsörjning kan vara ett bra underlag för en diskussion i kommunfullmäktige, och för beslut om en eventuell översyn av riktlinjerna. Översiktsplanering Översiktsplanen är ett viktigt instrument när det gäller att förbereda och genomföra kommunens bostadspolitiska ambitioner, inte minst som underlag för en strategisk markpolitik och en god planberedskap. Det finns ett ömsesidigt samband mellan arbetet med översiktsplanen och arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning. Riktlinjerna för bostadsförsörjning ger huvuddragen för kommunens boendeplanering, och är därmed en viktig komponent i översiktsplaneringen. Från och med 1 juli 2014 kompletteras också plan- och bygglagens (PBL) 35 krav vad gäller översiktsplanens innehåll (3 kap. 5 ). Ändringen innebär att det ska framgå av översiktsplanen hur kommunen avser att tillgodose det långsiktiga behovet av bostäder. Enligt PBL ska kommunfullmäktige minst en gång under mandatperioden pröva översiktsplanens aktualitet. Det kan vara lämpligt att se över de kommunala riktlinjerna för bostadsförsörjningen inför denna prövning och väga in de nya insikterna i översiktsplanen. 35 SFS 2010:

44 6.2 Kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning Bra bostäder och goda boendemiljöer är grundläggande kvaliteter i en kommun och ger förutsättningar för såväl tillväxt som befolkningens välfärd. Attraktiva bostäder och bostadsmiljöer är en betydande faktor när det gäller att attrahera människor att bosätta sig i en kommun. När företag rekryterar arbetskraft är just tillgången till attraktiva bostäder viktigt för att de ska kunna knyta rätt kompetens till sig. Att utveckla boendet bidrar till hela kommunens utveckling och är därför en viktig del av kommunens strategiska planering. Den 1 januari 2014 ändrades lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (BFL) 36. Det övergripande syftet med ändringarna var att förtydliga det kommunala ansvaret när det gäller bostadsfrågorna. En av förändringarna i lagstiftningen är att kommunerna i riktlinjerna ska redovisa hur hänsyn har tagits till relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för bostadsförsörjningen. Genom detta införs ett viktigt regionalt perspektiv i riktlinjerna. I tidigare lagstiftning fastställes att samråd mellan kommuner vid planeringen för bostadsförsörjning skulle ske vid behov. Sedan 1 januari 2014 fastställs att kommunen alltid ska samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. Att placera kommunen i ett sammanhang i förhållande till sitt läge är en viktig del för att kunna analysera behovet av framtida bostäder och även utvecklingen av det befintliga beståndet. Detta gäller särskilt i tillväxtregioner, men regeringen anser att det även är relevant att kommuner med vikande befolkningsunderlag, eller på annat sätt förändrad befolkningsstruktur, i sin planering för bostadsförsörjningen tar hänsyn till bostadsbehovet utifrån ett mellankommunalt och regionalt perspektiv 37. Ett brett utbud av bostäder i varierande boendeformer och i väl fungerande boendemiljöer är viktigt för att människor ska kunna tillgodose sina behov i olika skeden av livet och kunna anpassa sitt boende efter sin livssituation. Kommunerna behöver därför planera för alla grupper i samhället utifrån olika behov, önskemål och betalningsförmåga, inte minst ur ett hållbarhetsperspektiv. För att ett samhälle ska fungera tillfredsställande behövs ett tillräckligt utbud av bostäder i olika boendeformer för att möta efterfrågan även från hushåll med begränsat ekonomiskt utrymme. För att tillgodose olika gruppers behov måste därför samtliga kommuner arbeta med bostadsförsörjning. Bostadsförsörjningsfrågorna är inte enbart en angelägenhet som berör kommuner som ligger i tillväxtregioner. Även kommuner som har ett vikande befolkningsunderlag eller på annat sätt står inför förändringar i befolkningsstrukturen behöver aktivt arbeta med boendeplanering. Att ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen handlar om att kartlägga, analysera och bedöma vilka förändringar som behövs i bostadsbeståndet och att se kraven och önskemålen från både den nuvarande och den framtida befolkningen. I de äldre delarna av bostadsbeståndet är till exempel tillgängligheten ofta begränsad och det kan behövas åtgärder för att anpassa bostäderna när behoven förändras. För att respektive kommun ska kunna hitta de bästa lösningarna utifrån sin egen situation och för att riktlinjerna för bostadsförsörjningen ska få genomslagskraft i kommunen behöver kommunen involvera olika expertområden och samverka över förvaltningsgränserna. 36 SFS 2000: Proposition 2012/12:

45 Redovisning av uppdrag 14 enligt regleringsbrev 2017 I 2017 års regleringsbrev har länsstyrelserna fått i uppdrag att för respektive kommun i länet redovisa och bedöma om kommunen har antagit riktlinjer för bostadsförsörjning som uppfyller kraven i 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, eller om de kan antas göra det under mandatperioden Länsstyrelsen ska också redovisa sin bedömning av vilka effekter ändringarna i lagen har haft på kommunernas arbete 38. Som en del i arbetet med regleringsbrevsuppdraget har Länsstyrelsen frågat länets kommuner om deras arbete med riktlinjer för bostadsförsörjning (se bilaga 2). I Västerbotten har 7 kommuner antagit riktlinjer sedan den nya lagstiftningen trädde i kraft. Ytterligare 6 kommuner bedömer att riktlinjer kommer att antas innan nuvarande mandatperiod löper ut Enbart två av länets kommuner (Dorotea och Vilhelmina) bedömer att riktlinjer för bostadsförsörjning inte kommer att antas under mandatperioden. I Dorotea bedömer kommunen i årets bostadsmarknadsenkät att bostadsmarknaden i kommunen som helhet är i balans, medan det finns ett underskott av bostäder på centralorten. I Vilhelmina bedömer kommunen att det finns ett underskott av bostäder både i kommunens centralort och i kommunen som helhet. Figur 10. Arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning i länets kommuner 38 Uppdrag 14: Länsstyrelsen ska för respektive kommun inom länet redovisa och bedöma om de har antagit riktlinjer för bostadsförsörjning som uppfyller kraven i 2 lagen (2000:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar, eller om de kan antas göra det under mandatperioden Länsstyrelsen ska även redovisa sin bedömning av vilka effekter ändringarna i lagen har haft på kommunernas arbete. Redovisningen ska ske inom ramen för de regionala bostadsmarknadsanalyserna som enligt förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar lämnas till Boverket senast den 15 juni

46 I länsstyrelsernas uppdrag ingår också att bedöma om kommunernas antagna riktlinjer uppfyller kraven i 2 lagen (2010:1383) om kommunernas bostadsförsörjningsansvar. Länsstyrelsen konstaterar att de riktlinjer för bostadsförsörjning som länets kommuner har antagit, efter att den förändrade lagstiftningen trädde i kraft 2014, med något undantag, innehåller de uppgifter som fastställs i bostadsförsörjningslagens 2. Länsstyrelsen anser dock att det på flera punkter finns utvecklingsmöjligheter för att ytterligare förbättra kommunernas riktlinjer. I flera fall är kommunens mål för bostadsförsörjning och bostadsbyggande allmänna och övergripande (exempelvis förekommer skrivningar att riktlinjerna ska bidra till att kommunen kan erbjuda goda boendemiljöer som passar alla). Länsstyrelsen anser att riktlinjerna på ett tydligare sätt bör precisera kommunens mål för bostadsförsörjningen samt tydliggöra vilka insatser som ska genomföras för att målen ska uppnås. Detta skulle medföra att riktlinjerna på ett bättre sätt skulle kunna fungera som det strategiska styrdokument det är avsett att vara. Tabell 7. Redovisning och bedömning av kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjning i Västerbottens län. Föregående Nuvarande mandatperiod mandatperiod Laguppfyllnad för riktlinjer antagna efter att förändringarna i lagstiftningen trätt i kraft 1 januari 2014 Kommun Riktlinjer för bostadsförsörjning har antagits av kommunfullmäktige under föregående mandatperiod Riktlinjer för bostadsförsörjning har antagits av kommunfullmäktige under nuvarande mandatperiod Om aktuella riktlinjer saknas, antas riktlinjer beslutas inom nuvarande mandatperiod Redovisas underlag som ligger till grund för riktlinjerna Redovisas mål för bostadsbyggande Redovisas hur bostadsbeståndet ska utvecklas Redovisas kommunens planerade insatser för att nå uppsatta mål Redovisas hur kommunen har tagit hänsyn till relevanta nationella mål, planer och program som är av betydelse för bostadsförsörjningen Redovisas underlag, mål, utveckling av bostadsbestånd och planerade insatser för att nå uppsatta mål, grundande på en analys av den demografiska utvecklingen, efterfrågan på bostäder, bostadsbehovet för särskilda grupper och marknadsförutsättningar Bjurholm Ja, år 2013 * Ja Dorotea Nej Nej Nej Lycksele Nej Nej Ja Malå Nej Nej Ja Nordmaling Nej Nej Ja Norsjö Ja, år 2010 Ja, år Ja Delvis Delvis Ja Ja Ja Robertsfors Nej Ja, år Delvis Ja Delvis Ja Ja Delvis Skellefteå Nej Ja, år Ja Delvis Nej Delvis Nej Delvis Sorsele Nej Nej Ja Storuman Nej Ja, år Ja Delvis Delvis Ja Ja Ja Umeå Ja, år 2013 Ja, år ** ** ** ** ** ** Vilhelmina Nej Nej Nej Vindeln Nej Ja, år Ja Nej Delvis Nej Ja Delvis Vännäs Nej Ja, år Ja Delvis Delvis Delvis Ja Ja Åsele Nej Nej Ja * Kommunen har antagit riktlinjer under föregående mandatperiod, vilket innebär att de är framtagna innan lagstiftningen ändrades. Länsstyrelsen gör därför ingen bedömning om de uppfyller 2 i lagstiftningen. ** Kommunfullmäktige i Umeå antog riktlinjer för bostadsförsörjning 29 maj På grund av uppdragets slutdatum har Länsstyrelsen inte hunnit bedöma riktlinjernas laguppfyllnad. Länsstyrelsen konstaterar också att det är väldigt få kommuner som redovisar tydliga mål för hur det befintliga beståndet ska utvecklas. Det befintliga bostadsbeståndet utgör huvuddelen av länets bostadsresurser och kommer också att vara det bestånd den framtida befolkningen huvudsakligen kommer att bo i. Det är därför angeläget att kommunerna har kunskap om det befintliga bostadsbeståndet. Utifrån detta kunskapsunderlag kan sedan mål och insatser redovisas, planeras och prioriteras. 45

47 Länsstyrelsen vill samtidigt lyfta det faktum att många av länets kommuner har en väldigt liten befolkning. 12 av 15 kommuner har en befolkning som understiger invånare, varav 6 kommuner har en befolkning som understiger invånare. Länsstyrelsen har förståelse för den situation kommunerna befinner sig i, där resurser ofta saknas inom kommunen för att bedriva ett arbete som resulterar i antagna riktlinjer för bostadsförsörjning. Länsstyrelsen behöver i dessa fall stötta kommunerna i arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning, exempelvis genom att sprida goda exempel och lämna råd och stöd under arbetsprocessen. Länsstyrelsen har också en förhoppning om 46

48 att den handbok Boverket har tagit fram om riktlinjer för bostadsförsörjning utgör ett bra stöd för de kommuner som ännu inte antagit riktlinjer för bostadsförsörjning 39. Då majoriteten av länets kommuner tidigare helt har saknat riktlinjer för bostadsförsörjning eller redovisat övergripande mål för bostadsförsörjningen i kommunens översiktsplan är det svårt att redogöra för hur arbetet med riktlinjer för bostadsförsörjning har förändrats i dessa kommuner. Länsstyrelsen bedömer dock att kommunerna är medvetna om att de förändringar som har skett i lagstiftningen kan innebära ett mer omfattande arbete för kommunerna jämfört med de krav som ställdes i den tidigare lagstiftningen. Utifrån svaren i Bostadsmarknadsenkäten kan Länsstyrelsen också utläsa att allt fler kommuner samverkar över förvaltningsgränser när det gäller planeringen för bostadsförsörjningen jämfört med situationen för ett par år sedan. Det är också allt fler förvaltningar som involveras i arbetet med bostadsförsörjningen. I Västerbotten finns dock idag ingen kommun som samverkar med andra kommuner när det gäller planering för bostadsförsörjningen. Umeå kommun som aktivt har arbetat med bostadsförsörjningsfrågor under många år upplever att den förändrade lagstiftningen har inneburit att kommunens arbetssätt har förändrats. Kommunen har under arbetet med framtagande av nya riktlinjer förankrat och diskuterat riktlinjerna på ett mer genomgripande sätt än inför antagandet av riktlinjer Förankring och diskussion har skett med flera förvaltningar inom kommunen, men också externt med aktörer utanför den kommunala organisationen. Kommunen upplever att det fördjupade samarbetet har lett till att det kommit fram förslag på mål för bostadsförsörjningen som inte har lyfts tidigare. Kommunen upplever också att den så kallade Bosättningslagen som trädde i kraft 2016 har medfört att ytterligare mål har tillfogats vad gäller särskilda grupper. I bostadsförsörjningslagens 1 framgår att kommunen, vid planeringen av bostadsförsörjningen, ska samråda med berörda kommuner och ge länsstyrelsen, aktören med ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet och andra regionala organ tillfälle att yttra sig. I Västerbotten har tre kommuner valt att anta sina riktlinjer utan att Länsstyrelsen har fått möjlighet att yttra sig (Norsjö, Robertsfors och Skellefteå). 6.3 Länsstyrelsernas arbete med råd, information och underlag till kommunerna Länsstyrelserna har enligt lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar 40 till uppgift att ge råd, information och tillgängliggöra planeringsunderlag till länets kommuner för planering av bostadsförsörjningen. Länsstyrelsen ska även verka för att kommunerna antar riktlinjer för bostadsförsörjningen och uppmärksamma kommunerna på behovet av samordning av bostadsförsörjningen mellan kommuner samt verka för att sådan samordning kommer till stånd. Bostadsmarknadsenkäten (BME) och den regionala bostadsmarknadsanalysen (BMA) som utförs varje år är viktiga regionala kunskapsunderlag om hur bostadsmarknaden i länet har utvecklats under de senaste åren. Rådgivning och information sker också i samband med kommunbesök i länet samt när Länsstyrelsen yttrar sig över kommunernas förslag till riktlinjer för bostadsförsörjning, översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner och program. Länsstyrelsen Västerbotten planerar tillsammans med Region Västerbotten att under två dagar i oktober genomföra Samhällsplaneringsdagar för att belysa aktuella samhällsutvecklingsfrågor. Seminariet riktar sig till länets planerare, politiker och övriga som jobbar med plan- och byggfrågor. Stora delar av dag 1 avses att ägnas åt frågor kopplande till bostäder och 39 Boverket, Kommunernas bostadsförsörjning en digital handbok, webbplats ( ). 40 SFS 2000:

49 bostadsförsörjning. Inom regeringsuppdraget Inträde på bostadsmarknaden avser Länsstyrelsen att i samarbete med länsstyrelserna i Norrbotten och Västernorrland anordna en inspirationsdag om vräkningsförebyggande arbete. Inspirationsdagen ska vara en avslutning av den serie seminarier som hållits i de tre länen under de senaste åren och blir det tredje seminariet på temat som anordnas i Västerbotten. Inspirationsdagen genomförs i samarbete med Kronofogden och dagen kommer bland annat att ägnas åt den handbok för vräkningsförebyggande arbete som Socialstyrelsen just nu arbetar med. Socialstyrelsen är inbjuden att föreläsa och delta under inspirationsdagen. För att underlätta kommunernas aktualitetsprövning av översiktsplanen ska Länsstyrelsen varje mandatperiod redovisa sina synpunkter avseende statliga och mellankommunala intressen som kan ha betydelse för översiktsplanens aktualitet. Som en del av detta arbete har Länsstyrelsen Västerbotten utarbetat en generell sammanställning av gällande lagstiftning och aktuellt planeringsunderlag, inklusive underlag kopplat till bostadsförsörjningen, som anses relevant för den översiktliga planeringen. Sammanställningen kommer att utgöra ett centralt underlag inför kommunernas aktualitetsprövning och översiktsplanarbete. Länsstyrelsen kommer att ta fram kommunsspecifika redogörelser för översiktsplanens aktualitet för kommuner som begär det. Hittills har Länsstyrelsen tagit fram en kommunspecifik redogörelse för ett begränsat antal kommuner. Enligt plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB) har Länsstyrelsen till ansvar att tillhandahålla statligt planeringsunderlag för hushållning av mark och vatten. Länsstyrelsen Västerbotten har lagt 48

50 stort fokus på att i tillgängliggöra planeringsunderlag via den egna webbplatsen 41 och Länsstyrelsen har ett internt nätverk för arbetet. Länets kommuner har på så sätt ständigt tillgång till planeringsunderlaget. Webbplatsen uppdateras kontinuerligt med aktuellt planeringsunderlag. Förhoppningen är att planeringsunderlaget som finns på webben ska vara till god hjälp för kommunerna i arbetet med bland annat framtagande av översiktsplaner och riktlinjer för bostadsförsörjning. Arbete pågår med att ta fram en länsstyrelsegemensam digital planeringsunderlagskatalog. Länsstyrelsen arbetar också för att länet ska ha en god beredskap och kapacitet när det gäller att ta emot och introducera nyanlända invandrare. Länsstyrelsens handläggning av stöd till bostadsbyggande Sedan hösten 2016 har flera nya stöd till bostadsbyggande trätt i kraft. Länsstyrelsen handlägger och beslutar om investeringsstöd till hyresbostäder, stöd till byggande av bostäder för äldre, stöd till renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden samt stöd för sanering av förorenad mark för att bygga bostäder. Investeringsstödet för hyresrätter och bostäder för studerande får lämnas för att bygga hyresbostäder i områden med befolkningstillväxt och bostadsbrist. Stödet kan även ges för bostäder i kommuner som inte har befolkningstillväxt om det finns brist på en viss typ av bostäder och behovet inte kan tillgodoses på annat sätt. Bostäderna ska ha rimliga boendekostnader och ha lägre energianvändning än vad som gäller för övrig nyproduktion enligt Boverkets byggregler. I budgeten för 2017 har regeringen avsatt 2,7 miljarder kronor för ändamålet och ytterligare 3,2 miljarder kronor årligen under perioden Stödet till bostäder för äldre kan lämnas till ny- eller ombyggnad av särskilda boendeformer för äldre, ny- eller ombyggnad av hyresrätter för äldre på den ordinarie bostadsmarknaden samt för anpassning av gemensamma lokaler i hyres- eller bostadsrättshus. Stödet syftar till att öka antalet bostäder för äldre och öka möjligheterna till gemenskap och trygghet för äldre. Stödet gäller för projekt som påbörjats den 1 januari 2016 eller senare. Till detta har regeringen avsatt 300 miljoner kronor under 2017 för stödet och 400 miljoner årligen för Regeringen har också infört ett stöd för att stimulera renovering och energieffektivisering av hyresbostäder i områden med socioekonomiska utmaningar. Avsikten är att renoveringstakten ska öka så att de boende får en förbättrad miljö. En del av stödet ska gå till hyresgästen i form av en hyresrabatt. I regeringens budget finns 778 miljoner kronor under 2017 öronmärkta för detta arbete. Det statligt bidraget för sanering av förorenade områden syftar till att möjliggöra bostadsetablering på fastigheter som varit belastade med markföroreningar där ansvar saknas. Kommuner med ett bostadsbehov och som påbörjat en detaljplaneprocess för ett aktuellt område kan söka detta bidrag. Bidraget kan dock inte sökas av bolag. Bidraget ska täcka saneringskostnader i respektive projekt oavsett typ och storlek på bostäder som sedan ska uppföras på platsen. Ansökan skickas till. Länsstyrelsen som granskar och förmedlar den till Naturvårdsverket som disponerar anslaget och slutligen avgör om bidrag beviljas eller inte. 41 Länsstyrelsen Västerbottens webbplats, ( ). 49

51 50

Länsstyrelsen en samlande kraft

Länsstyrelsen en samlande kraft Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2017 1 Länsstyrelsen en samlande kraft Sverige är indelat i 21 län och varje län har en länsstyrelse och en landshövding. Länsstyrelsen är regeringens ombud i länet

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsmarknadsenkäten 2010. Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Bostadsmarknadsenkäten 2010 Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010 Befolkningsökning i Stockholms län 40 000 35 000 30 000 Inflyttningsnetto Födelsenetto 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1991

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län Publ nr: 2016:29 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2016 Publ nr: 2016:29 Titel Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2016 Publikationsnummer: 2016:29 Diarienummer: 405-3737-2016 Utgivare:

Läs mer

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017

Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Datum 2016-12-01 Diarienummer 3603/2016 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Begreppsförklaring Bostadsmarknadsenkäten 2017 Del 1. Begreppen balans och obalans: Vad som är balans och obalans

Läs mer

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län

Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten Gävleborgs län Sammanställning av bostadsmarknadsenkäten 2010 Gävleborgs län Bostadsmarknadsläge Hur bedöms bostadsmarknadsläget i kommunen för närvarande? Räknar kommunen med några påtagliga förändringar av bostadsmarknadsläget

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Foto: Mostphotos LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2015 Publ.nr: 2015:24 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2015 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2015:24

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11

SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2014. Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 SAMHÄLLSBYGGNADDSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl 2014:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2014 Författare: Bo Bertilsson och Linda Wångdahl Plan- och bostad

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2016

Bostadsmarknadsanalys 2016 Rapport Diarienummer 405-5994-2016 Bostadsmarknadsanalys 2016 Västerbottens län Förord På uppdrag av regeringen analyserar Länsstyrelsen årligen utvecklingen på bostadsmarknaden i länet enligt förordningen

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys. Västerbotten 2014

Bostadsmarknadsanalys. Västerbotten 2014 Bostadsmarknadsanalys Västerbotten 2014 INNEHÅLL FÖRORD 3 1. SAMMANFATTNING OCH ANALYS 4 2. METOD 7 3. BOSTADSMARKNADEN 8 3.1 BOSTADSBESTÅNDET 8 3.2 BOSTADSMARKNADEN I OLIKA DELAR AV LÄNET 9 3.3 BOSTADSBYGGANDET

Läs mer

Bilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016)

Bilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016) Bilaga 2, BME 2016 genomgång samt underlag från SCB Bostadsmarknadsläget Östergötlands län Kommunernas bedömning av marknadsläget (jan 2016) Kommuner I kommunen som helhet Ev. förändr - bedömn. fg år På

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

Förutsättningar på bostadsmarknaden

Förutsättningar på bostadsmarknaden Förutsättningar på bostadsmarknaden Demografi i norra Sverige Maria Pleiborn, Skellefteå 216-12-8 Vem är jag och vad vill jag berätta? 2 Maria Pleiborn, Demograf och senior rådgivare vid WSP Analys & Strategi

Läs mer

Sammanfattande slutsatser

Sammanfattande slutsatser Sammanfattande slutsatser Det byggs nu mer än på länge Fler kommuner bygger mer nya förutsättningar och ambitioner 41 500 bostäder påbörjades 2013 2015 15 000 bostäder färdigställdes under 2015 På väg

Läs mer

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona

2011-06-14 400-2361-11. Boverket Box 534 371 23 Karlskrona ÅTERRAPPORTERING 1 (10) SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Plan/Boende Bo Bertilsson Telefon 021-19 52 86 bo.bertilsson@lansstyrelsen.se Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Återrapportering av uppdrag 46 Regional

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys Västerbotten 2013

Bostadsmarknadsanalys Västerbotten 2013 Bostadsmarknadsanalys Västerbotten 213 Rapport juni 213 Innehåll Inledning... 1 Bostadsmarknaden i länet... 2 Bostadsutbudet... 2 Småhus... 4 Allmännyttan... 6 Nybyggnation... 7 Vem bor i länet, vem flyttar

Läs mer

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010

Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 2 REGIONAL ANALYS AV BOSTADSMARKNADEN I KALMAR LÄN 2010 Regional analys av bostadsmarknaden i Kalmar län 2010 Länsstyrelsens meddelandeserie: 2010:13

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012

Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 Bostadsmarknadsenkäten 2012 Ett urval av sammanfattande tabeller från BME2012 SÖDERMANLAND Boverket och länsstyrelsen februari 2012 Sammanställning BME 2012.xls Blankett 1 Tabell 1a) Bostadsmarknadsläget

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2016 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Samuel Borges, Mostphotos 2 Förord

Läs mer

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn

Svarsjournal. Publikationsnamn BME 2016 Namn Svarsjournal Publikationsnamn BME 216 Namn Svalövs kommun Datum 216-2-1 9:34:59 1. Handläggaruppgifter - Namn Fredrik Johansson 1. Handläggaruppgifter - E-post fredrik.johansson@svalov.se 1. Handläggaruppgifter

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011.

Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Datum 2011-08-01 Dnr 405-1743-11 1(13) Elin Sander Samhällsbyggnad Boverket Box 534 371 23 Karlskrona Bostadsmarknadsanalys för Gotlands län 2011. Enligt uppdrag 46 i länsstyrelsernas regleringsbrev ska

Läs mer

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter...

Inledning...0. Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1. Hur yttrar sig bostadsbristen?...1. Uthyrningssvårigheter... Sammanställning av Bostadsmarknadsenkäten 2001 APRIL Innehållsförteckning Inledning...0 Bostadsmarknadsläget i januari år 2001 och förväntade förändringar...1 Hur yttrar sig bostadsbristen?...1 Uthyrningssvårigheter...2

Läs mer

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21

Länsstyrelsen i Örebro län. Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014. Publ nr: 2014:21 Länsstyrelsen i Örebro län Läget på bostadsmarknaden i Örebro län 2014 Publ nr: 2014:21 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2014 Länsstyrelsen i Örebro län Publikationsnummer: 2014:21 Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012

Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 En samlande kra! Titel: Läget på bostadsmarknaden i Örebro län år 2012 Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Författare: Kristina Larsson och Lena Lundkvist

Läs mer

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013

BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 BOSTADSPOLITISKT PROGRAM 2013 VÄSTERÅS FRAMTIDEN MÅSTE BYGGAS IDAG Västerås växer snabbare än på mycket länge och passerade nyligen 140 000 invånare, men bostadsbyggandet i Västerås går inte i takt med

Läs mer

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden

Gävleborg. snabba. om bostadsmarknaden 3i Gävleborg snabba 2016 om bostadsmarknaden Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna skrift är ett kort sammandrag

Läs mer

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010

Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Läget i Länet på bostadsmarknaden 2010 Fortsatt rekordhög befolkningsökning men bostadsbyggandet hänger inte med. Bostadsbristen förvärras 2006 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986

Läs mer

Bostadsförsörjningsprogram

Bostadsförsörjningsprogram Dnr KS14.339 Bostadsförsörjningsprogram 2016-2025 Förslag 2016-07-08 Sektor samhällsbyggnad Innehåll 1 Bostadsförsörjningsprogrammets syfte och roll 3 2 Mål och inriktningar för bostadsbyggandet 4 3 Dagens

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2006 Kronobergs län Samhällsutvecklingsenheten ISSN 1103-8209, meddelande 2006:18 Text: Dan Janerus Omslagsbild: Dan Janerus Tryckt av Länsstyrelsen

Läs mer

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014

Kommittédirektiv. En förbättrad bostadssituation för äldre. Dir. 2014:44. Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Kommittédirektiv En förbättrad bostadssituation för äldre Dir. 2014:44 Beslut vid regeringssammanträde den 20 mars 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på åtgärder som förbättrar

Läs mer

Områdesbeskrivning 2017

Områdesbeskrivning 2017 Områdesbeskrivning 217 Områdesbeskrivningen beskriver Ängelholms kommun och dess olika tätorter. Det finns sju olika beskrivningar. Ängelholms kommun, Ängelholm tätort, Hjärnarp, Munka-Ljungby, Strövelstorp,

Läs mer

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder

PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Promemoria Datum 215-4-27 Diarienummer 1136-392/214 PM om seniorbostäder och trygghetsbostäder Boverket genomförde i september 214 en enkät om seniorbostäder och trygghetsbostäder. Gemensamt för seniorbostäder

Läs mer

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN

BOSTADSMARKNADSENKÄTEN BOSTADSMARKNADSENKÄTEN Södermanlands län 2015 Sammanställningen kan beställas från: Länsstyrelsen i Södermanlands län 611 86 Nyköping Tel: 010-223 40 00 Omslagsfoto: Johnér Bildbyrå AB 2 Förord Varje år

Läs mer

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden.

för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. för 4. Bygg små hyresrätter för unga och studenter Unga stockholmare måste kunna flytta hemifrån och komma ut på arbetsmarknaden. Det går bra för Stockholmregionen, men vi står också inför stora utmaningar.

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 FS 2016:2 2016-03-02 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköpings kommun 2014 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2014 med 340 personer till 61 160. Antalet arbetstillfällen

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015

FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2015 FS 216:5 216-12-21 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 215 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor var 62 57 personer 215. Det var en ökning med 1 41 personer sedan et innan och den

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Essunga Underskott Underskott Balans Falköping Balans Underskott

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Bostadspolitiska alternativ

Bostadspolitiska alternativ Bostadspolitiska alternativ Skånskt Bostadsforum Maria Pleiborn, 2016-12-05 Inledning Har vi en bostadsbrist eller en bostadskris? Vilka problem finns på svensk bostadsmarknad? 2 Lång tid av lågt bostadsbyggande

Läs mer

Rapport 2016:8. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016

Rapport 2016:8. Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016 Rapport 2016:8 Analys av bostadsmarknaden i Gävleborg 2016 Förord Länsstyrelserna har regeringens uppdrag att årligen analysera och göra en bedömning av läget på bostadsmarknaden i länet. Denna rapport

Läs mer

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn,

Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, Hur står det till på den svenska bostadsmarknaden egentligen? Maria Pleiborn, 2017-01-26 Inledning Det skrivs mycket just nu om det goda läget på fastighetsmarknaden i och med en kraftigt ökande befolkning

Läs mer

Bygg för unga och studenter

Bygg för unga och studenter Bygg för unga och studenter Sida 1 (7) Bygg för unga och studenter Det socialdemokratiska löftet till Stockholms unga och studenter är att vi ska bygga 12 000 hyresrätter anpassade för unga och studenter

Läs mer

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030

2015-11-12. Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2015-11-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/354 Bostadsförsörjningsprogram för Järfälla kommun 2016-2019 med utblick mot 2030 Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag

Läs mer

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning Västerbottens län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Västerbottens län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

nya bostäder under nästa mandatperiod

nya bostäder under nästa mandatperiod Socialdemokraterna i Stockholm Stockholm 2010-08-10 50 000 nya bostäder under nästa mandatperiod En bostadspolitisk rapport från Socialdemokraterna i Stockholmsregionen 2 (8) Innehållsförteckning Stockholmsregionen

Läs mer

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson

Arbetsförmedlingen. SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen år. Analysavdelningen, Utredningsenheten Bo Gustavsson Sida 1 av 18 Tabell 1 SAMTLIGA, antal samt andel (%) av befolkningen 16-64 år VILHELMINA 181 4,3-17 252 5,9 59 433 10,2 42 198 4,6 193 4,5 391 9,1 ÅSELE 76 4,3-30 95 5,4-3 171 9,7-33 106 6,0 98 5,5 204

Läs mer

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion

BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion BOTNIAREGIONEN Norrlands största arbetsmarknadsregion Umeå LA + Ö-vik LA = Botniaregionen? (o) sant Båda städerna är idag självständiga centra i var sin arbetsmarknadsregion De måste bli mer beroende av

Läs mer

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling

Bostadsbyggande för befolkningsutveckling 1 (9) Datum 2014-08-20 Utredare Mats Åstrand 0410-733618, 0734 422949 mats.astrand@trelleborg.se Bostadsbyggande för befolkningsutveckling Trelleborgs mål för befolkningsutvecklingen är att uppnå 50 000

Läs mer

Befolkningsutveckling 2016

Befolkningsutveckling 2016 170221 Befolkningsutveckling 2016 Innehållsförteckning Sammanfattande beskrivning... 2 Befolkningsutveckling 2016... 3 Befolkningen i Kronobergs län ökade med 3 259 personer under 2016... 3 Befolkningen

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter

Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter Innehåll Extrem bostadsbrist bland Stockholms studenter 2 Bostadsbristen i siffror 2 Läget i dag 2 Läget för studenter 3 Vad har byggts? 4 Varför just nu?

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012

Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012. Bostadsmarknaden. i Gävleborgs 2012 Bostadsmarknaden Bostadsmarknaden i Gävleborgs län 2012 - bostäder för nyanlända i Gävleborgs 2012 Rapport 2012:5 Nordanstig Ljusdal Hudiksvall Ovanåker Bollnäs Söderhamn Ockelbo Sandviken Gävle Hofors

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11

SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN. Bostadsmarknadsanalys 2015. Västmanland. Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 SAMHÄLLSBYGGNADSENHETEN Bostadsmarknadsanalys 2015 Västmanland Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson, Per Einerfors 2015:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2015 Författare: Linda Wångdahl, Bo Bertilsson,

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden

Bostadsmarknadsenkäten 2014 Del 1 Läget på bostadsmarknaden 2. Hur bedömer ni för närvarande kommunens bostadsmarknadsläge? I kommunen som helhet På centralorten/ i innerstan I kommunens övriga delar Bengtsfors Överskott Underskott Överskott Dals-Ed Balans Underskott

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016

Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016 Bostäder för alla men hur? Seminarium i Skellefteå 8 december 2016 Varmt välkomna till detta seminarium, som är ett av fem regionala som SKL tillsammans med länsstyrelserna anordnar på olika platser runt

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 3 3 33 33 33 33 33 1 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015

Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys Kalmar län 2015 Regional Bostadsmarknadsanalys 2015 Meddelandeserien nr 2015:12 ISSN-nummer 0348-8748 Diarienummer 405-2797-14 Utgiven av Länsstyrelsen Kalmar län Författare

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2011. Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2011 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Befolkningsprognos 2016

Befolkningsprognos 2016 KS16.712 2016-07-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Träffsäkerheten i prognosen... 5 2 Befolkningsförändringar och prognossäkerhet 6 2.1

Läs mer

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län

Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län Rapport 2011:16 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2011-2012 Rapportnummer: 2011:16 Diarienummer: 405-15-11 Ytterligare e. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen i

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys

Bostadsmarknadsanalys Meddelande nr 2016:21 Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2016 2 Bostadsmarknadsanalys Jönköpings län 2016 MEDDELANDE NR 2016:21 3 Meddelande nr 2016:21 Referens Kontaktperson Webbplats Fotografier Niklas

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 Riktlinjer för bostadsförsörjningen i Sollentuna kommun Antagna av fullmäktige 21-6-9, 47 Sammanfattning Sollentuna har ambitionen att tillgodose det behov av bostäder som genereras av den egna befolkningsökningen,

Läs mer

Uppföljning av bostadsbyggandet

Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport2001:01 2015:7 Rapport Uppföljning av bostadsbyggandet Rapport 2015:7 Uppföljning av bostadsbyggandet Foto omslag: Bostadsbyggnation på Södermalm, Stockholm. Christina Fagergren. Utgivningsår:

Läs mer

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8)

Lund i siffror. Sammanfattning. juni 2011 1 (8) juni 211 Kontakt: Daniel.svard@lund.se, 46-35546 1 (8) Sammanfattning Den konjunkturförändring som kunde skönjas under slutet av 21 kan sägas ha fortsätt under 211. Arbetslösheten fortsätter och sjunka

Läs mer

Arbetspendling till och från Västerås år 2015

Arbetspendling till och från Västerås år 2015 Arbetspendling till och från Västerås år 2015 När det gäller pendling så råder en viss eftersläpning i statistiken, vilket innebär att den mest aktuella statistiken är från år 2015. Inledningsvis kan du

Läs mer

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013

Rapport 2013:23 Sammanställning av läns- styrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Rapport 2013:23 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Sammanställning av länsstyrelsernas regionala analyser av bostadsmarknaden 2013 Boverket december 2013 Titel:

Läs mer

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp

PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad , tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp Erik Rosenqvist 1 (22) 2012-04-23 PM: Basscenario för Gotland, framskrivning av befolkning och arbetsmarknad 2010-2020, tillgång och efterfrågan på arbetskraft per utbildningsgrupp I denna PM redovisas

Läs mer

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun

Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen i Bräcke kommun 2017-2018 Antagna av Kf 168/2016 Innehållsförteckning Inledning... 1 Behov och utmaningar... 1 Mål och riktlinjer för bostadsförsörjningen...

Läs mer

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor

Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Kan bostadsbyggandet lösa bostadsbristen? Fil.dr. Micael Nilsson, Enheten för Boende och Stadsutveckling Expert på boendesociala frågor Lågt bostadsbyggande sedan mitten av 1970 talet, men trenden har

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten

Bostadsmarknaden i Östergötland Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Bostadsmarknaden i Östergötland 2011 Sofia Bergvall Kultur- och samhällsbyggnadsenheten Program 9.00 9.10 Välkomna! (Magnus Holgersson, lst) 9.10 9.40 Läget på bostadsmarknaden i länet (Sofia Bergvall,

Läs mer

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN

Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 100 Riktlinjer för bostadsförsörjning 2008-2015 GISLAVEDS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige 2008.08.21 Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun 2008-2015

Läs mer

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015

Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Rapport Datum Dnr (anges vid skriftväxling) 2015-06-01 Dnr 405-3068-15 Bostadsmarknaden i Jämtlands län 2015 Foto; Länsstyrelsen i Jämtlands läns Bildbanken Länsstyrelsen i Jämtlands län juni 2015 Diarienummer:

Läs mer

En dag om hemlöshet i Stockholms län

En dag om hemlöshet i Stockholms län En dag om hemlöshet i Stockholms län 09.00 09.30 Länsstyreslens arbete med att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden Henrik Weston, Länsstyrelsen 09.30 10.15 Gemensamma mål grund för

Läs mer

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E

V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E F Ö R V A L T N I N G S B E R Ä T T E L S E Västra Småland Castellums fastigheter i Västra Småland är främst belägna i Värnamo, Jönköping och Växjö. Det samlade fastighetsbeståndet per 31 december 2003

Läs mer

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande

SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD. Uppföljning av bostadsplanering och byggande SEKTOR SAMHÄLLSBYGGNAD Uppföljning av bostadsplanering och byggande TERTIAL 1 2017 1 SKÖVDE VÄXER! Första tertialen* under 2017 har startat i högt tempo. Månaderna januari-april har inneburit mycket arbete

Läs mer

Befolkningsprognos 2014

Befolkningsprognos 2014 KS14.707 2014-12-12 Anders Lindgren Innehåll 1 Inledning 5 1.1 Befolkningsprognoser och kommunal planering... 5 1.2 Osäkerhet i prognosen... 5 2 Året som gått 7 2.1 Befolkningsförändring under 2013...

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -13 Befolkningens åldersfördelning 13 3 3 3 33 33 33 33 33 3 3 1 1 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 13 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden

Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9. Bostadsmarknaden Vad händer på bostadsmarknaden? Rapport 2011:9 Bostadsmarknaden 2011-2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten 2011 Titel: Bostadsmarknaden 2011 2012 Med slutsatser från bostadsmarknadsenkäten

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys

Bostadsmarknadsanalys Bostadsmarknaden 2015 2013 Bostadsmarknadsanalys Meddelande 2015 2013 : 10 XX Bostadsmarknaden i Hallands län 2015-06-12 Länsstyrelsen i Hallands län Meddelande 2015-10 ISSN 1101-1084 ISRN LSTY-N-M --2015/10--SE

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys 2012. Kronobergs län

Bostadsmarknadsanalys 2012. Kronobergs län Bostadsmarknadsanalys 2012 Kronobergs län Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 Strategisk boendeplanering 5 Länsstyrelsens roll 5 Kommunala riktlinjer för bostadsförsörjningen 5 Demografi 8 Befolkningen

Läs mer

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN

BEFOLKNING # JÖNKÖPINGS LÄN Andel BEFOLKNING # Folkmängdsförändring -1 Befolkningens åldersfördelning 1 3 3 3 3 33 33 33 33 33 3 7 9 11 13 1 3 7 9 1+ Ålder Folkmängd den 31 december 1 Folkmängdsförändring från Ålder uell fördelning

Läs mer

Rapportnummer: 2012:4. Diarienummer: 405-7768-11

Rapportnummer: 2012:4. Diarienummer: 405-7768-11 Bostadsmarknaden och Bostadsbyggandet i Västernorrlands län 2012-2013 Rapportnummer: 2012:4 Diarienummer: 405-7768-11 Ytterligare ex. av denna rapport kan beställas från: Länsstyrelsen Västernorrland Samhällsplanering

Läs mer

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL

Utmaningar för bostadsbyggandet. KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Utmaningar för bostadsbyggandet KSP 5 september 2013 Bengt Westman SKL Läget Det byggs enligt många för få bostäder i Sverige. Samtidigt sjunker nivåerna för påbörjade bostäder i nyproduktionen År 2012

Läs mer

Bostadsmarknadsanalys Västmanlands län. Juni :11

Bostadsmarknadsanalys Västmanlands län. Juni :11 Bostadsmarknadsanalys 2016 Västmanlands län Juni 2016 2016:11 Titel: Bostadsmarknadsanalys 2016 Västmanlands län Juni 2016 Författare: Ulrika Nilsson, Simon Bölling, Elenor Sibborn Projektgrupp: Ulrika

Läs mer

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013.

STÖD OCH OMSORG HANINGE I SIFFROR * Siffrorna gäller december 2012 till november 2013. HANINGE I SIFFROR VISSTE DU DET HÄR OM HANINGE? De vanligaste tilltalsnamnen i Haninge är Mikael och Anna, och det vanligaste efternamnet är Andersson. De vanligaste namnen bland nyfödda Haningebor är

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se

Läge för lägenheter. www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter www.lageforlagenheter.se Läge för lägenheter Den omfattande bristen på små hyresrätter och studentbostäder i landets storstadsregioner blir allt mer akut. I dag saknar 216 000 unga

Läs mer