Individ och familjeomsorg. Nätverket Tumstocken

Transkript

1 Individ och familjeomsorg Nätverket Tumstocken Nätverket Tumstocken Deltagande kommuner:, Lund, Sigtuna, Strängnäs, Tierp, Upplands och Nätverket är en del av Jämförelseprojektet Ett samarbete mellan SKL, RKA och Finansdepartementet 1/29

2 Innehåll Innehåll Bakgrund Metod och avgränsning Sammanfattning Ekonomiskt bistånd Utgångspunkt och beskrivning Resultat Handläggningstid Ekonomiskt bistånd till försörjning och handläggningskostnad Barn och Ungdom Utgångspunkt och beskrivning Handläggningstider och verkställighetstider Kostnader för utredningar Resultat Handläggningstid och verkställighetstid Kostnad per utredning inom barn- och ungdom Kommentar Fördjupning av gruppen ungdomar Utgångspunkt och beskrivning Resultat - Statistiska jämförelser Uppföljning av ungdomar Informationsgivning Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar Tillgänglighet Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentar /29

3 1.1 Bakgrund Nätverket Tumstocken är ett av ca tjugo nätverk som ingår i det treåriga nationella jämförelseprojektet. De kommuner som deltar i nätverket är, Lund, Sigtuna, Strängnäs, Tierp, Upplands och. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Nätverket Tumstocken har i sin andra rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra Individ och familjeomsorgen mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Jämförelseprojektets primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. För att lyckas med detta bygger projektets arbetsmetod på kommunernas egen kraft och uppfinningsrikedom. Jämförelseprojektet intention är att nätverket årligen återkommer med en rapport utifrån dessa och andra utvecklade kvalitets och resultatmått. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Vi ska undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. Vi ska ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Sambandet mellan kostnader/resurser och kvalitet ska belysas. Syftet är att se om det finns ett direkt samband mellan höga kostnader och hög kvalitet. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Det är omöjligt att ta fram en helt sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. 3/29

4 1.2 Metod och avgränsning Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det varit möjligt. I flera fall har kommunerna gjort ett omfattande manuellt arbete för att få fram uppgifter. Några av måtten har undersökts lokalt genom att genomföra undersökningar under gemensamma undersökningsveckor. Nätverket har i ett första steg valt att titta på Individ och familjeomsorgens verksamhet under 5 rubriker. Rapporten består av: a. Ekonomiskt bistånd - handläggningstid - ekonomiskt bistånd till försörjning - handläggningskostnad för samtliga hushåll som fick försörjningsstöd 2007 b. Barn och ungdom - handläggningstid och verkställighetstid - kostnad per utredning c. Fördjupning i gruppen ungdomar d. Informationsgivning e. Tillgänglighet 4/29

5 2 Sammanfattning Nätverket Tumstocken har i sin andra rapport haft uppdraget från sin styrgrupp att jämföra individ och familjeomsorgen mellan kommunerna ur ett medborgarperspektiv. Nätverket har valt att titta på verksamheten inom Ekonomiskt bistånd, Barn och ungdom, med en fördjupning i gruppen ungdomar samt kommunens informationsgivning och tillgänglighet. Handläggningstiden för försörjningsstöd, mellan första kontakt och beslut, sträcker sig från 17 till 30 dagar i nätverkets kommuner. Antal hushåll i behov av ekonomiskt bistånd har minskat i kommunerna förutom i Tierp som fått en ökning. De flesta kommuner, utom Upplands, har fått en ökad andel långvariga bidragstagare. Jämförelsen visar på en stor spridning bland kommunerna när det gäller hur lång tid hushållen har haft bistånd. Handläggningskostnaderna för försörjningsstöd skiljer sig stort mellan kommunerna. Genomsnittstiden från att en anmälan/ansökan görs inom Barn-och ungdom till att ett beslut fattas ligger runt 120 dagar, i något kortare och i något längre. Antalet utredningar i en kommun verkar inte påverka handläggningstiden. Däremot finns stora skillnader i nätverket när det gäller verkställighetstiden för ärenden som slutar i beslut om placering i antingen HVB-hem eller familjehem. Upplands-, och som har förhållandevis korta verkställighetstider till Lund och Sigtuna med betydligt högre. Även kostnaderna per utredning inom barn och ungdom skiljer sig relativt mycket mellan kommunerna. Kommunernas kostnader/ vårddygn för placering i familjehem är tämligen lika. Däremot är skillnaden stor mellan antal vårddygn i HVB hem och kostnaderna för dessa. har betydligt fler barn och ungdomar placerade i HVB-hem och familjehem än exempelvis Lund och avsevärt högre kostnader. Nätverket har som första nätverk även försökt göra en uppföljning av hur det gått för de ungdomar som haft en insats från socialtjänsten. Undersökningen visar att en stor andel av har förnyad kontakt med Socialtjänstens barn- och ungdomsverksamhet. Resultatet av den telefonintervju som genomfördes med de ungdomar som avslutat kontakten är framförallt den positiva reaktion som ungdomarna gav på att bli kontaktade- att någon brydde sig! Denna metod för uppföljning måste utvecklas! Informationsgivning till en kommuns invånare är en viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del och finna svar på viktiga frågor? Kommunernas webbsidor och tryckt information som informerar om verksamheten individ- och familjeomsorg har granskats utifrån 17 vanliga medborgarfrågor. Resultatet visar på stora skillnader mellan kommunerna och här finns en förbättringspotential för många kommuner. Kommunernas tillgänglighet via telefon och e-post har undersökts av ett externt företag. svarade på samtliga frågor via e-post inom ett dygn, den genomsnittliga svarstiden var 3 timmar, vilket är mycket bra. Telefontillgängligheten är ett förbättringsområde för samtliga kommuner. Nätverket har i sitt arbete med att ta fram resultat konstaterat att frågeställningarna är många och svaren inte givna. Varje kommun måste utifrån respektive resultat utreda och utvärdera möjligheten att effektivisera verksamheten för att uppnå de 5/29

6 resultat som eftersträvas. I kommunerna finns ett stort intresse att fördjupa sig i bakomliggande faktorer till de resultat som presenterats, att även titta på hur processen ser ut i de olika kommunerna, hur olika kulturer och arbetssätt påverkar resultatet. Det finns även ett intresse att titta på vilket värde de olika måtten som testats i den här rapporten har för fortsatt användning i kommunernas styrning och uppföljning. Några konkreta exempel för fördjupning som nätverket vill lyfta fram är: Relationen mellan utredningskostnader dvs personalresurser och utredningstid Relationen mellan antalet utredningar inom barn- och ungdom och hur många som får insatser Orsaker till olikheter när det gäller biståndens varaktighet Modell för resultatuppföljning av både utredningar och insatser Behovet av målsättningar för fortsatt resultatuppföljning Verksamhetens tillgänglighet Informationen till medborgarna 6/29

7 3. Ekonomiskt bistånd 3.1 Utgångspunkt och beskrivning Nätverket har i sitt arbete tittat på ekonomiskt bistånd ur några olika aspekter: - handläggningstiden, d.v.s. hur länge behöver den enskilde vänta för att få sitt sökta försörjningsstöd hur har behovet av ekonomiskt bistånd förändrats de senaste åren handläggningskostnad för samtliga hushåll som fick försörjningsstöd Resultat Handläggningstid Tiden det tar från det att en brukare första gången tar kontakt med socialtjänsten till dess beslut är fattat i ett ärende som rör försörjningsstöd, är en viktig kvalitetsfaktor för den enskilde. Enligt Förvaltningslagen ska detta ske skyndsamt. Då första kontakten om försörjningsstöd/socialbidrag äger rum, sker en första bedömning och därefter skickas eller överlämnas information och ansökningshandlingar till den enskilde. Den enskilde måste i de flesta fall komplettera sin ansökan med ytterligare handlingar, det kan röra sig om hyreskontrakt, kontoutdrag, olika kvitton, beslut om olika bidrag, lönespecificering och övriga utbetalningar, deklaration, läkarintyg etc. Kontroller görs av tjänstemän gällande bland annat folkbokföring, uppgifter inhämtas från försäkringskassan, arbetsförmedling, bilregister m.m. Mätningen omfattar tiden från första kontakt till beslut om bifall alternativt avslag till försörjningsstöd. Här avses tiden från: Första Väntetid Besök hos Utredning Beslut Utbetalning kontakt handläggare Mätningen har omfattat alla nya hushåll där första beslutet fattades under februari månad Det datum brukaren tog den allra första kontakten identifierades, liksom det datum då beslut i ärendet fattades. Även datum för när utredning påbörjats noterades. Därefter har antal dagar från förfrågan till beslut räknats fram. Antalet dagar har sedan summerats och använts för att räkna fram dels medianvärdet och dels det genomsnittliga antalet dagars väntetid från första kontakt till beslut. Tiden från beslut till utbetalningsdag av pengarna har inte tagits med i redovisningen. I regel tar det en till tre dagar från det att pengarna skickas iväg till dess den enskilde fått pengarna. I nedanstående diagram redovisas både genomsnittligt antal dagar från första kontakt till beslut samt medianvärdet. I redovisningen ingår även beslut som fattats samma dag som första kontakt tas, vid till exempel akuta situationer. 7/29

8 Diagram 1. Tid från första kontakt till beslut 35 Dagar Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Medelvärde Medianvärde Antalet nya hushåll som legat till grund för undersökningen är följande: : 126 Lund: 103 Sigtuna: 63 Strängnäs: 20 Tierp: 19 Upplands : 31 : 46 I tabell nedan framgår andel biståndsmottagare, utbetalt bistånd, netto per invånare, handläggningskostnad per hushåll, arbetslöshet, ohälsotal samt antal invånare år Tabell 1 Andel biståndsmottagare* Utbetalt bistånd, netto, per invånare Handläggningskostnad /hushåll** Ekonomiskt bistånd till försörjning och handläggningskostnad Ekonomiskt bistånd ska tillgodose behovet av försörjning, då andra möjligheter inte finns. Biståndet är också avsett att fylla tillfälliga behov av försörjning. För kommunernas del är försörjningsstödet en kostnad som är viktig att följa och utveckla arbetsformer för. Att tidigt fånga upp och om möjligt bistå den sökande så att behov av ett långvarigt försörjningsstöd kan förhindras är en viktig uppgift för socialtjänsten. Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands 4,9 2,9 4,1 4,7 5,0 4,0 4, kr 606 kr 797 kr 953 kr 774 kr 760 kr 939 kr kr kr kr kr kr kr kr 8/29

9 Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Arbetslöshet*** 3,5 % 2,6 % 2,8 % 3,0 % 3,0 % 2,8 % 2,7 % Ohälsotal, antal dagar**** 38,7 24,3 40,2 34,0 52,6 37,9 31,9 Antal invånare *) Totalt antal biståndsmottagare i % av den totala befolkningen i kommunen. **) Lönekostnader, inkl PO-pålägg, för handläggare som arbetat med utredningar inom ekonomiskt bistånd i förhållande till antalet hushåll som fått ekonomiskt bistånd under året. ***) Källa: AMS, Arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd fördelade på län och kommun totalt samt i procent av motsvarande befolkningsgrupp, år och år ****) Försäkringskassans definition av ohälsotalet: Antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning och aktivitetsersättning (före år 2003 förtidspension och sjukbidrag) från socialförsäkringen per försäkrad år. Tabell 2 Ekonomiskt bistånd Utbetalt bistånd 2007, netto, Tkr Utbetalt bistånd 2005, netto, Tkr Antal biståndshushåll 2007 Antal biståndshushåll 2005 Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands I diagrammet nedan mäts andelen hushåll som var aktuella för bistånd per 31/ Uppdelningen i staplarna visar hur lång tid hushållen har haft bistånd. Diagram 2. Fördelning, biståndstidens varaktighet 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 36% 10% 16% 38% 18% 16% 9% 16% 56% 7% 16% 61% 27% 23% 38% 14% 6% 33% 55% 6% 11% 18% 31% 40% Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Mindre än 1 år 1-2 år 2-3 år Mer än 3 år 44% 22% 12% 22% 9/29

10 I tabellen nedan redovisas andelen biståndshushåll år 2007 (pilarna visar förändringen i förhållande till år 2005). En nedåtriktad pil innebär minskad andel av hushåll. Önskad trend är att andelen hushåll med korta biståndstider ökar. Tabell 3. Andel hushåll av alla biståndshushåll som fått ekonomiskt bistånd, uppdelat på Kommun/period 1-3 mån trend 4-6 mån trend 7-9 mån trend mån Trend 32 % 15 % 14 % 40 % Lund, totalt 48 % 23 % 14 % 15 % Sigtuna 49 % 17 % 13 % 21 % Strängnäs 43 % 17 % 15 % 26 % Tierp 43 % 16 % 11 % 30 % Upplands 47 % 18 % 16 % 19 % 36 % 15 % 15 % 34 % 3.3 Kommentar Handläggningstiden mellan första kontakt och beslut sträcker sig från 17 till 30 dagar. I de två kommuner där det tar längst tid att handlägga ett ärende om försörjningsstöd är det också störst skillnad mellan det genomsnittliga värdet och medianvärdet. Antalet beslut som legat till grund för undersökningen skiljer sig åt kommunerna emellan. 1, som har flest antal kommuninvånare, har förhållandevis få beslut. Kan förklaringen finnas i det sätt som organiserat sin nybesöksmottagning? Nätverket har tagit fram uppgifter om vilka målsättningar beträffande handläggningstid som finns i respektive kommun. De flesta kommuner har någon form av riktlinjer, politiska och/eller tjänstemanna. Avspeglar sig skillnaderna i ambitionsnivå i resultaten, till exempel vad gäller väntetider i de olika verksamheterna? Antal hushåll i behov av ekonomiskt bistånd har minskat i kommunerna förutom i Tierp som fått en ökning. De flesta kommuner, utom Upplands, har fått en ökad andel långvariga bidragstagare. Jämförelsen visar på en stor spridning bland kommunerna när det gäller hur lång tid hushållen har haft bistånd. Endast i Lund och Sigtuna understiger andelen hushåll med bistånd mindre än ett år hälften av totala antalet hushåll. I övriga kommuner kan det variera från ca fem till fyrtio procent. Vad ställer detta för krav på kommunernas övriga insatser för rehabilitering av personer som inte omfattas av socialförsäkringssystemen, arbetsmarknadsinsatser etc.? Kan tillgång till sådana kringresurser förklara Lund och Sigtunas mer positiva resultat? Vi har jämfört ohälsotalen med biståndstiden. Av de kommuner med höga ohälsotal 1 Jmf som har ett invånarantal på ca och 126 ärenden med som har ca invånare och 46 ärenden. 10/29

11 finns det både de med långa som korta biståndstider. Det omvända gäller för de med låga ohälsotal. Handläggningskostnaderna för försörjningsstöd skiljer sig stort mellan kommunerna, mellan kronor i Sigtuna till kronor i. Vad beror det på att handläggningstid, antal biståndshushåll, kostnader för ekonomiskt bistånd, handläggningskostnader skiljer sig åt kommunerna emellan? Har handläggarnas arbetssituation betydelse för utredningstid, prioritering och kvalitet? Kan svaret finnas i olikheter i organisation, arbetssätt och utredningsmetoder men också i befolkningsmängd, sociala strukturer, tillväxt etc. Vad, ur ett medborgarperspektiv, är god kvalitet avseende handläggningstid? För medborgaren är det givetvis viktigt att känna trygghet i att varje ärende utreds noggrant och att endast de som är berättigade till biståndet också är de som får ett bifallsbeslut. För den enskilde brukaren, i stort behov av ekonomiskt bistånd, är naturligtvis varje dag av väntan oändligt lång. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det inte bara viktigt att besluten är korrekta utan också att handläggningen är kostnadseffektiv. Frågeställningarna är många och svaren är inte givna. Varje kommun måste utifrån respektive resultat utreda och utvärdera möjligheten att effektivisera verksamheten för att uppnå de resultat som eftersträvas. 11/29

12 4. Barn och Ungdom 4.1. Utgångspunkt och beskrivning I denna del undersöks handläggningstider och verkställighetstider i ärenden som rör gruppen barn och unga (0-20 år), samt vilka kostnader kommunerna har för utredningsverksamheten för samma grupp Handläggningstider och verkställighetstider Tiden en medborgare får vänta på besked i ett ärende är en viktig kvalitetsaspekt i kommunens alla delar och kanske särskilt viktig när det gäller socialtjänsten. För gruppen barn och unga har lagstiftaren ansett det så betydelsefullt att en bortre gräns på fyra månader fastställts för hur lång tid en utredning om socialnämnden behöver ingripa för ett barn som behöver skydd eller stöd får ta 2. I denna rapport menar kommunerna i nätverket att det inte bara är utredningstiden som är viktig, utan även den tid som går från att ett ärende blir aktuellt till att en utredning påbörjas. Handläggningstiden har räknats från den tidpunkt då en anmälan eller ansökan kommer in till att ett beslut fattas. I de utredningar som innehåller fler än ett beslut är det tiden till det första beslutet som räknats. För insatserna placering i HVB 3 -hem och familjehem har nätverket även inkluderat tiden från beslut till att insatsen påbörjas (moment 1-4 nedan). Undersökningen omfattar de beslut som rör nya placeringar i någon av vårdformerna. Ansökan Utredning Beslut Verkställighet Anmäl påbörjas Mätningen av handläggningstider för gruppen barn och unga (0-20 år) omfattar avslutade utredningar perioden 1 juli december Så kallade förhandsbedömningar ingår inte i underlaget. Diagrammet nedan visar i den gröna stapeln det totala antalet utredningar som ligger till grund för undersökningen i de olika kommunerna. Den gula stapeln visar hur många av dessa utredningar som ledde till någon form av insats. Tierp deltar inte i denna del av jämförelsen kap 2 Socialtjänstlagen: Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd senast inom fyra månader. 3 HVB - Hem för vård eller boende. Socialstyrelsen definierar detta som ett hem inom socialtjänsten som tar emot enskilda för vård eller behandling i förening med boende och vars verksamhet bedrivs yrkesmässigt. Hem för vård eller boende kan drivas av offentlig eller privat vårdgivare. Ett bolag, en förening, en samfällighet, en stiftelse eller en enskild individ måste ha tillstånd av länsstyrelsen för att bedriva verksamheten (Barn och unga insatser år 2006, Statistik Socialtjänst 2007:9, s. 17). 12/29

13 Diagram 3. Antal utredningar som avslutats samt antal beslut om att insats ska inledas Beslut Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Totalt antal beslut Beslut om att inleda insats Antalet avslutade utredningar som ligger till grund för undersökningen av handläggningstid skiljer sig relativt mycket åt mellan kommunerna i nätverket. Variationen beror inte på kommunstorleken. Lund och har en större andel utredningar som har lett till att någon form av insats har påbörjats. Cirka 60 procent av utredningarna i dessa kommuner leder till att en insats startas Kostnader för utredningar Kommunens kostnader för utredningar har räknats fram på följande sätt: Först har varje kommun tagit fram det antal handläggare i årsarbetare som sysslade med utredning under De chefer eller arbetsledare som är involverade i utredningsverksamheten har räknats med. Sedan har den totala lönekostnaden för dessa räknats fram, inklusive köpta utredningar i de fall sådana förekommer. Denna kostnad har sedan dividerats med det totala antalet avslutade utredningar och åklagaryttranden under året för att få fram kostnad per utredning. Förhandsbedömningar ingår likt ovan inte. 4.2 Resultat Handläggningstid och verkställighetstid Diagrammet nedan visar medel- och medianvärden för handläggningstiden i barn och ungdomsärenden, definierat som antalet dagar det tagit från det att ett ärende aktualiserats till att ett beslut fattats om insats ska inledas eller ej. I de fall då undersökningsmaterialet innehåller ett fåtal extremvärden är medianvärdet ett mer rättvisande mått än genomsnittet, därför har detta tagits med. 13/29

14 Diagram 4. Tid från anmälan/ansökan till första beslut 160 Dagar Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Medelvärde Medianvärde Nästa diagram visar medel- och medianvärde i antal dagar för tiden från att ett ärende aktualiserats till det att placering i familjehem eller HVB-hem (oavsett lagrum) har verkställts. Verkställighetstiden gäller alltså bara dessa två insatser. Strängnäs saknar här uppgifter på grund av att antalet verkställda ärenden under perioden är så pass få (två stycken). Diagram 5. Antal dagar från anmälan/ansökan till verkställd placering, HVBoch familjehem Dagar Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Medelvärde Medianvärde /29

15 4.2.2 Kostnad per utredning inom barn- och ungdom I nedan diagram visas kostnaderna per utredning för barn och unga i kommunerna under Diagram 6. Kostnader per utredning, barn och unga Kr Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands 4.3 Kommentar De flesta kommunerna har en genomsnittlig handläggningstid runt 120 dagar; har något kortare genomsnittstider, medan har något längre. I jämförelse med en tidigare genomförd undersökning i Södertörnsnätverket är spannet mellan kommunerna i Tumstocken mindre (medianvärden i Södertörnsnätverket låg mellan 64 och 136 dagar). Detta trots att undersökningen i Södertörnsnätverket endast gällde utredningstider, det vill säga att tiden mellan aktualisering och påbörjad utredning inte räknades med. Mätningarna är därför inte direkt jämförbara, men kan ändå tjäna som riktmärke när det gäller spridningen. Antalet utredningar i en kommun verkar inte påverka handläggningstiden, det går inte att se någon samvariation mellan dessa två variabler utifrån materialet. De stora skillnaderna i antalet utredningar mellan kommunerna ger emellertid upphov till nya frågor som kunde vara intressanta att undersöka vidare. Beror skillnaderna på vilka rutiner som finns för när utredningar påbörjas? Vilka konsekvenser kan skilda rutiner i detta avseende få för utredningsverksamheten? Däremot finns det stora skillnader i nätverket när det gäller verkställighetstiden för ärenden som slutar i beslut om placering i antingen HVB- eller familjehem. Från Upplands-, och som har förhållandevis korta verkställighetstider till Lund och Sigtuna med betydligt högre. Är det möjligt att det är skillnader i hur stor andel omedelbara omhändertagande som finns i kommunen? Kommuner med en stor andel omedelbara omhändertaganden får kortare verkställighetstider då dessa i regel aktualiseras och verkställs samma dag. Detta skulle också kunna förklara varför den genomsnittliga verkställighetstiden för placeringar i HVB- och familjehem i flera kommuner är betydligt kortare än den genomsnittliga handläggningstiden för alla utredningar, där ju även HVB- och familjehemsplaceringar ingår. 15/29

16 Även kostnaderna per utredning skiljer sig relativt mycket mellan kommunerna. Tyder detta på att de skilda sätten att organisera utredningsverksamheten och rutinerna för när utredningar öppnas får genomslag även när det gäller kostnaderna? Görs det till exempel mer detaljerade förhandsbedömningar i de andra kommuner, som resulterar i att de öppnar färre utredningar? Handläggningstiden verkar inte påverkas av hur stora resurser som läggs på utredningar, har till exempel både kortast handläggningstider och lägst kostnad per utredning. Återigen väcker skillnaderna kommunerna emellan vidare intressanta frågor om vilka konsekvenser olika rutiner och organisation får för olika aspekter av kostnaderna och kvaliteten på verksamheten, där ju de delar som finns med i denna rapport inte är de enda viktiga. 16/29

17 5. Fördjupning av gruppen ungdomar 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Nätverket har valt att göra en fördjupad jämförelse i gruppen ungdomar år. Här tittar vi dels på placeringar i familjehem och hem för vård eller boende, HVBhem, dels har vi följt upp hur det gått för ungdomarna efter avslutad insats. Uppföljning av insatser görs på individnivå men ofta är det svårt att få en samlad bild av vilket resultat socialtjänstens insatser ger. Vad händer med ungdomarna när insatsen är avslutad? Nätverkets kommuner har gjort en uppföljning av hur det gått för de ungdomar i åldern år som avslutade sin kontakt med socialtjänsten under perioden 1 juli juni Resultat - Statistiska jämförelser Antal dagar i HVB-placering I nedanstående diagram har en jämförelse gjorts mellan kommunerna om hur många dagar man sammanlagt har placerat ungdomar i HVB-hem. Eftersom kommunerna är olika stora har beräkningen gjorts i antal dagar per ungdom i åldern år. Siffrorna har så långt som är möjligt också tagits fram för tre år, nämligen 2003, 2005 och Diagram 7. Genomsnittligt antal dagar i HVB-placering per ungdom år 2,5 2 1,5 Dagar 1 0,5 0 Helsing-borg Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Strängnäs är den kommun som haft lägst antal HVB-placeringar per invånare i åldersgruppen. utmärker sig med ett betydligt högre antal dagar än övriga kommuner. Det går inte att se en tydlig tendens vad gäller ökning eller minskning mellan åren. Tydligast är att, Upplands och ökar antalet vårddygn, medan Lund minskar desamma. saknar dock uppgifter för 2003 varför ökningen inte är säker. 17/29

18 5.2.2 Antal dagar i familjehemsplacering I nedanstående diagram har en jämförelse gjorts på samma sätt mellan kommunerna om hur många dagar man sammanlagt har placerat ungdomar i familjehem. Diagram 8. Antal dagar i familjehemsplacering per ungdom år 7,0 6,0 5,0 Dagar 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Tierp och Upplands är de kommuner i nätverket som uppvisar högst siffror. Trenden för och synes vara den omvända jämfört med HVBplaceringarna. Upplands har haft en relativt kraftig ökning, medan Strängnäs även här utmärker sig som den kommun som har haft minst antal dagar. Utifrån ovanstående diagram kan det vara svårt att utläsa trender. Vid en sammanslagning av underlaget till nästföljande diagram framkommer att kommunerna i nätverket (exklusive Tierp) mellan 2005 och 2007 har ökat antalet dagar i HVBplacering med ca 8 procent, medan antalet dagar i familjehem har minskat med ca 10 procent under samma period. Diagram 9. Antal dagar i familjehems- respektive HVB-hemsplacering, totalt samtliga kommuner 2005 och 2007 Dagar Antal dagar i HVB-placering Antal dagar i familjehemsplacering 18/29

19 Den sammanlagda ökningen av antalet vårddygn i HVB-hem beror på att sådana placeringar har ökat i främst och, medan Upplands visar en mindre ökning av antalet vårddygn och övriga kommuner ett minskat antal. Den sammanlagda minskningen av antalet vårddygn i familjehem beror på att sådana placeringar har minskat i främst, Sigtuna och, medan övriga kommuner visar en omvänd trend. I Strängnäs har antalet dagar i familjehem mellan 2005 och 2007 mer än dubblerats. I nedanstående tabell har antalet dagar i placering per ungdom i HVB-hem och familjehem under 2007 summerats för respektive kommun (d.v.s. summan av de gula staplarna i diagrammen 6 och 7). Tabell 4. Antal dagar i placering per ungdom 2007 Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Antal dagar i placering per ungdom ,2 2,0 4,5 1,3 7,3 4, Vårddygnskostnad För att ge en ytterligare bild av ifo-verksamheten avseende ungdomar i kommunerna har en jämförelse tagits fram som visar vårddygnskostnaderna för placeringar i HVB-hem och familjehem för år Diagram 10. Genomsnittliga vårddygnskostnader, HVB och familjehem Kr Genomsnitt Vårddygnskostnad HVB Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Genomsnitt Vårddygnskostnad familjehem I diagrammet kan som väntat utläsas att vårddygnskostnaderna i genomsnitt för HVB-hem är betydligt dyrare än för familjehem. Vårddygnskostnaden för familjehem är lägst i, och högst i Tierp, där kostnaden är ca 75 % högre än. Vårddygnskostnaden för HVB-hem är lägst i Lund, och högst i Upplands, där kostnaden är ca 110 % högre än Lund. 19/29

20 5.2.5 Kostnad per ungdom samt standardkostnad I den offentliga statistiken (i det s.k. räkenskapssammandraget) kan man inte få fram kostnader för barn och ungdomar år, men väl för barn och ungdomar 0-20 år inom individ- och familjeomsorgen. Diagrammet nedan visar på kommunernas kostnader för barn och ungdomar fördelade på alla ungdomar 0-20 år. Diagram 11. Total kostnad barn och unga per invånare 0-20 år Kr Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Definition enligt Räkenskapssammandraget (RS): Barn- och ungdomsvård: Kostnader för vård och stöd som socialtjänsten ger till barn- och ungdomar 0-20 år i form av institutionsvård, familjehemsvård och öppna insatser. Diagram 12. Standardkostnad, per invånare, individ- och familjeomsorg enligt det kommunala utjämningssystemet Kr Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Standardkostnad IFO 2007 Genomsnitt riket Diagrammet visar den standardkostnad per invånare (enligt kostnadsutjämningen) som varje kommun förväntas ha för respektive verksamhet. Staplarna motsvarar den framräknade standardkostnaden för varje kommun, och linjen är genomsnittlig stan- 20/29

21 dardkostnad för riket. I standardkostnaden tar man hänsyn till faktorer som speglar åldersstruktur, etnicitet, socioekonomi samt geografi. Ligger man över linjen har man alltså en social struktur som medger dyrare kostnader än genomsnittet för riket, och ligger man under linjen har man en social struktur som borde innebära lägre kostnader än rikets genomsnitt Kommentarer till statistiska jämförelser Kommunernas kostnader/vårddygn för placeringar i familjehem är tämligen lika. Det är däremot stora skillnader mellan kommunernas antal vårddygn i HVB - hem och kostnaderna för dessa. har betydligt fler barn och ungdomar placerade i HVB hem och familjehem än exempelvis Lund och avsevärt högre kostnader.. Familjehem och öppenvård är generellt sett en billigare vårdform än HVB-hem. Kan skillnaderna i pris avseende vårddygn återspeglas i att kommunerna har valt olika strategier för vård. Med liknande resonemang kan man ställa sig frågan om varför har en sådan avvikande ställning när det gäller antal dagar i HVBplacering per ungdom jämfört med övriga kommuner. Använder kommunerna med lägre kostnader i större utsträckning så kallade hemmaplanslösningar? Är det i så fall bättre för ungdomarna? Innebär tillgången till HVB-hem i vissa kommuners egen regi att man lättare använder sig av slutenvård än om man inte har tillgång till denna resurs? Andelen ungdomar i åldrarna 0-20 i kommunerna varierar inte särskilt (24 och 28 procent). Skillnaden i kostnader kan därför varken förklaras av hur stor andel av befolkningen som är under 20 år eller av kommunens storlek. Kommunernas sociala struktur borde ha stor betydelse. Detta skulle vara intressant att undersöka vidare. Det finns viss samstämmighet mellan diagrammet över standardkostnad för individoch familjeomsorg totalt och diagrammet för ifo-kostnad per invånare 0-20 år. och som har hög kostnad ser också ut att ha en social struktur som medger en högre kostnad, medan Lund och Upplands ser ut att ha betydligt lägre kostnader än strukturen medger. Noterbart är dock att vid jämförelsenätverkets tidigare granskning av förskolan kunde man konstatera att Lund avsätter mer resurser till förskolan än, medan förhållandet inom individ- och familjeomsorgen verkar vara det omvända. Socioekonomiska faktorer påverkar arbetet inom individ- och familjeomsorgen. I denna första jämförelse har vi inte beaktat dessa faktorer. 5.3 Uppföljning av ungdomar Intervju Socialtjänsten genomför ett stort antal olika åtgärder för att stödja ungdomar, förebyggande och behandlande. Åtgärderna vilar på tidigare erfarenheter om effekt, men nätverket upplevde att det saknas enkla metoder för att följa om insatsen haft effekt för just den här individen. Utifrån rapporter av kvalitetsnätverken Västkust och Väl mätts uppföljning av kommunernas arbetsmarknadsåtgärder bestämde vi oss för att göra en enkel uppföljning via en telefonintervju. Samtliga ungdomar med avslutade insatser kartlades. De ungdomar som inte hade förnyad kontakt med socialtjänsten inom ett halvår kontaktades via telefon och fick 21/29

22 frågan: vad gör du nu? Studerar, arbetar eller gör du något annat? Resultatet av intervjuerna redovisas i följande tabell. Lund Sigtuna Strängnäs Tierp Upplands Totalt antal ungdomar i gruppen med avslutat ärende under Förnyad kontakt med socialtjänsten inom ett halvår antal andel 18* 203* 30* 90* 267* 11 % 64 % 39 % 75 % 58 % Antal som kontaktades Antal svarande Bortfall Vad gör du idag? Arbete / Studier / Annat 6 arbete 20 studier 2 studier+ arbete 3 ej svar 8 arbete 1arbete 21 studier 11 studier 5 annat 1annat * Ungdomar som har förnyad kontakt med socialtjänsten ringdes inte upp Kommentarer till uppföljning av ungdomar Intervjuer har endast genomförts i Sigtuna, Lund och Strängnäs. En intervjuundersökning, med direktkontakt via telefon tar tid. Tidsbrist i kombination med en viss ovana att använda metoden att följa upp har varit det huvudsakliga skälet till varför intervjuerna inte genomförts. En stor del av tiden gick åt till att hitta aktuella telefonnummer, ett stort bortfall i svar berodde på att det inte lyckades. Om man ska få en hel bild av vad alla ungdomar gör, inte bara de som inte socialtjänsten längre har kontakt med, måste uppgifter om de som har förnyad/fortsatt kontakt läggas till. Före undersökningen hade nätverket farhågor om att ungdomarna skulle misstycka om att återigen bli kontaktade. Detta visade sig var helt felaktigt. Många ungdomar blev glada över att någon brydde sig om vad de gjorde idag. De som ringde upp tyckte att det var för lite att bara ställa en fråga varför någon kommun valde att lägga till fler. Nätverket har gjort en del viktiga erfarenheter genom undersökningen. Metoden för att bedöma resultat är viktig att utveckla! Undersökningen visar även att en stor andel av ungdomarna har förnyad kontakt med Socialtjänstens barn-och ungdomsverksamhet, förutom i. Kan bedömningen av när ungdomarna anses klara sig utan stöd från Socialtjänsten variera mellan kommunerna? 22/29

23 6. Informationsgivning 6.1 Utgångspunkt och beskrivning Denna del av undersökningen består av två delar. Dels webbplatser och dels den skriftliga, tryckta, informationen. Informationsgivning omfattar både det skriftliga material kommunen har som riktar sig till medborgaren/klienten och den information som finns på kommunens webbplats. Informationsindex inom Individ och familj är en del av det kommunövergripande Informationsindexet som finns framtaget av tidigare nätverk i samarbete med SKL. Syftet med informationsindex är att kunna visa en samlad bild av kommunens informationsgivning till medborgarna och synliggöra starka och svaga sidor. Den är inte heltäckande utan ska mera ses som en slags grundnivå för informationsgivningen. Granskningen har utförts av en extern granskare som ur medborgarperspektiv tagit del av den information som finns. Varje fråga och svar presenteras separat med hjälp av färger där grön färg betyder att svaret på frågan finns. Gul färg om det delvis finns och röd om svaret saknas. Vi har haft en mycket generös tolkning på delvis finns något nämnt så får man ett gult svar. Varje områdes svar summeras utifrån att grönt ger tre poäng och gult ett poäng. Rött ger inget poäng. Därefter ges en procentuell andel svar på frågorna. 2- minuters regeln har gällt vid webbgranskningen. Har man inte hittat svaret inom 2 minuter finns det inte. = Inget svar, ger 0 poäng = Delvis svar, ger 1 poäng = Svar på frågan, ger 3 poäng 23/29

24 6.2 Resultat Sträng näs Tierp Granskning av kommunernas webbplatser Individ- och familjeomsorg Lund Sigtuna Upplands Det finns information om hur man gör för att söka hjälp. (ansöka om bistånd, hjälp utan biståndsbeslut) Det finns information om vilka olika insatser/ bistånd/ hjälp man kan få. Det finns en samlad faktainformation om de enskilda verksamheterna med kontaktuppgifter (telefon, e-postadress, adress) till ansvarig chef och andra nyckelpersoner. Det finns information om hur man överklagar ett beslut Det finns information om eventuella avgifter Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Det finns information om sekretessregler Det finns information om vad man gör när barn far illa, vid misshandel, kvinnofrid, dvs. anmälan till myndighet Det finns information om vad som ingår i försörjningsstöd Det finns ansökningsblanketter för försörjningsstöd Det finns information om väntetid för eftersökt hjälp/stöd Det finns information om var man vänder sig efter kontorstid med akuta problem Det finns information på andra språk Det finns information på lätt svenska Det finns information för synskadade Summa (max poäng) 51p % 39 % 59 % 82 % 53 % 73 % 82 % 35 % 24/29

25 Granskning av kommunernas skriftliga information Individ- och familjeomsorg Helsing borg Lund Sigtuna Sträng näs Tierp Upp- lands- Det finns information om hur man gör för att söka hjälp. (ansöka om bistånd, hjälp utan biståndsbeslut) Det finns information om vilka olika insatser/ bistånd/ hjälp man kan få. Det finns en samlad faktainformation om de enskilda verksamheterna med kontaktuppgifter (telefon, e- postadress, adress) till ansvarig chef och andra nyckelpersoner. Det finns information om hur man överklagar ett beslut Det finns information om eventuella avgifter Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns information om servicedeklaration/motsvarande för verksamheten Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Det finns information om sekretessregler Det finns information om vad man gör när barn far illa, vid misshandel, kvinnofrid, dvs. anmälan till myndighet Det finns information om vad som ingår i försörjningsstöd Det finns ansökningsblanketter för försörjningsstöd Det finns information om väntetid för eftersökt hjälp/stöd Det finns information om var man vänder sig efter kontorstid med akuta problem Det finns information på andra språk Det finns information på lätt svenska Det finns information för synskadade Summa (max poäng) 51p % 16 % 67 % 41 % 53 % 49 % 20 % 24 % 6.3 Kommentar Informationsgivningen är ett utvecklingsområde för de flesta kommuner. Webbsidorna är jämförelsevis mer utvecklade än det skriftliga materialet, men även här finns stora variationer mellan kommunerna. Sigtuna och Upplands kommuner kan här visa på de högsta antal poäng när det gäller informationen på webbplat- 25/29

26 sen. Samtliga kommuner har information om hur man gör för att söka hjälp samt information om vilka insatser, vilket bistånd eller vilken hjälp man kan få. De områden där det finns minst information på kommunernas hemsidor rör information om eventuella servicedeklarationer, samlad kvalitetsredovisning samt information om sekretessregler. Den skriftliga informationen får lägre poäng vilket kan det bero på att webbplatsen prioriteras högre och är lättare att hålla uppdaterad. Kommentarerna från granskaren vittnar om ett generellt spretigt material som är svåröverskådligt och i vissa fall skrivet på ett fackmässigt språk. Utifrån antal poäng kan här Lund lyftas som det goda exemplet När det gäller den skriftliga informationen finns det ett flertal områden att förbättra där samtliga kommuner helt saknar information. Dessa är: - information om servicedeklarationer - samlad kvalitetsredovisning - information på andra språk - information för synskadade 26/29

27 7. Tillgänglighet 7.1 Utgångspunkt och beskrivning Tillgängligheten visar på servicenivån i kommunen. Hur tillgänglig kommunen är för medborgaren kan mätas och beskrivas på flera sätt. Vi har i den här rapporten tittat på två olika delar: Kommunens tillgänglighet via telefon Kommunens tillgänglighet via e-post Hur snabbt får jag svar när jag ringer till en kommun och ställer en fråga? Och på vilket sätt besvaras frågan? Om jag skickar samma fråga via e-post hur länge behöver jag vänta på svaret? För kommunernas verksamhet finns tre frågor per verksamhetsområde framtagna, dessa har arbetats fram och testats i tidigare nätverk. Mätningen av tillgänglighet har skett genom att ett anlitat företag som är van att genomföra liknande undersökning ringt till kommunens växel samt att e-post skickats till kommunens officiella e-postadress. Varje fråga har ställts två gånger under en två-veckors period under spridda tider. D.v.s. sex uppringningar och sex e- postfrågor till vardera kommunen. Vid telefonkontakt har dokumentation skett av tillgänglighet men också kvaliteten på svaret där faktorer som engagemang och bemötande ingår. Frågorna har även ställts i andra nätverk och mätningar vilket ger möjlighet till att kunna göra jämförelser. Mätningen ska ses som ett arbetsinstrument för upprättande eller uppföljning av rutiner, policys, riktlinjer etc. En mer omfattande resultatsammanställning med jämförelser av andra mätningar än de som redovisas nedan har delgivits varje kommun i nätverket. I denna finns även mer kvalitativa aspekter på de olika svaren som erhållits. Här är exempel på tre frågor som berör Individ och familjeomsorgen: Min syster har en grabb på 16 år. Han har börjat skolka, humöret har förändrats och hemma har det börjat försvinna både pengar och annat. Var ska hon vända sig för att få hjälp? Jag har kommit i en svår ekonomisk situation. Vad finns det för möjligheter att få socialbidrag? Det är ganska krisigt mellan oss hemma, en jobbig period som bara blivit värre. Vart vänder man sig för att få någon att tala med utan att behöva betala dyra räkningar? 7.2 Resultat Diagrammen nedan visar det genomsnittliga resultatet att nå en handläggare via telefon, hur bemötandet har upplevts samt svarsfrekvensen vid e-post förfrågan. 27/29

28 Andel samtal som leder till kontakt med handläggare Andel samtal som leder till kontakt med handläggare Kontakt Ingen kontakt Upplands Tierp Strängnäs Sigtuna Lund % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Företaget som anlitats vid undersökningen har ringt som medborgare till kommunens växel, där man kopplats vidare till handläggare för svar av frågan. (Brukare som redan har en etablerad kontakt med socialtjänsten har oftast ett direktnummer till sin handläggare) Bäst tillgänglighet hade Sigtuna, Tierp och med 67 %. Telefontiderna var den främsta anledningen till att man inte fick kontakt med handläggaren. Vid företagets andra uppringning ringde de under angiven telefontid. Bemötande Intervjuarna har, efter varje samtal, graderat hur de tycker att de blivit bemötta av personalen. Vid bedömningen har kriterierna god, medelgod och dålig använts. Upplevelsen av bemötandet God Medelgod Dålig Upplands Tierp Strängnäs 100 Sigtuna 100 Lund % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bemötandet hos handläggarna har i Sigtuna och Strängnäs alltid bedömts som god. 28/29

29 Svarstider E-post Diagrammet visar tiden från skickandet av e-post till svar från kommunen. Tidsangivelse är i arbetstid (8-17). Svarstider E-post Inom 1 dygn 1-2 dygn 2-5 dygn 1-2 veckor Ej svar inom 2veckor 67 Upplands 50 Tierp 67 Strängnäs 83 Sigtuna 67 Lund % 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% svarade alltid inom ett dygn, den genomsnittliga svarstiden var 3 timmar, vilket är mycket bra. Företaget som genomför denna mätning brukar rekommendera kommunerna att svaren, på den typ av frågor som ställts, borde till 90 % komma inom 2 dygn. 7.3 Kommentar Tillgänglighet är en viktig kvalitetsfaktor ur ett medborgarperspektiv. Ovanstående mätning berör inte de som redan har en upparbetad kontakt, med ett direktnummer till sin handläggare, utan medborgare som söker svar på en fråga. Förutom ovanstående resultat finns i tillgänglighetsrapporten även jämförelser kring om man erhåller svar på den fråga som ställts, hur informativa svaren varit samt intresse och engagemang från handläggarna. Vid e-post frågorna har man tittat på om det finns avsändaruppgifter i e-post svaren från kommunerna samt svarskvaliteten. 29/29