PROJEKTRAPPORT. Individ och familj. En jämförelse av kommunens Individ och familjeomsorg. ur ett brukar och medborgarperspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTRAPPORT. Individ och familj. En jämförelse av kommunens Individ och familjeomsorg. ur ett brukar och medborgarperspektiv"

Transkript

1 PROJEKTRAPPORT Individ och familj En jämförelse av kommunens Individ och familjeomsorg ur ett brukar och medborgarperspektiv Nätverket Södertörn Deltagande kommuner: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö

2

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Metod och avgränsning Sammanfattning Utredningstid Utgångspunkt och beskrivning Försörjningsstöd Resultat försörjningsstöd Kommentarer Barn- och ungdom Resultat barn- och ungdom Kommentarer Vuxen/ missbruk Resultat missbruk/vuxen Kommentarer Sammanfattande kommentarer utredningstid Återaktualiseringsgrad för ungdomar Utgångspunkt och beskrivning Resultat Kommentarer Informationsgivning Resultat Sammanfattning och kommentarer Bilaga 1 Utredningstider för barn- och ungdomsutredningar - några förbättringsförslag 26 Bilaga 2 Kostnader och volymer för kommunernas individ- och familjeomsorg 28 3

4 1. Inledning Södertörns nätverk består av ett antal kommuner som under ett drygt tiotal år jämfört sig med varandra utifrån i första hand sina kostnader. De kommuner som deltar i nätverket är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Nätverket har beslutat att förbättra sitt jämförelsearbete genom att ta fram och utveckla kvalitativa mått på resultat inom alla sina verksamheter. Därmed kan man få ett bättre underlag för prioriteringar och beslut. Därför anslöt sig hela Södertörnsnätverket till det nationella Jämförelseprojektet som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA). Syfte med jämförelseprojektet Jämförelseprojekts primära syfte är att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Det är också en uttalad ambition att skapa en arbetskultur där kontinuerliga jämförelser blir ett bestående inslag i kommunernas arbete med att förbättra sina verksamheter. Organisation Jämförelsenätverket individ och familj har från i år letts av en styrgrupp bestående av IFO-cheferna i de deltagande kommunerna. Styrgruppen beslutade att arbetsgruppen skulle bestå av projektledare från de sju större kommunerna. Styrgruppen har beslutat vilka områden som ska ingå i årets jämförelser och arbetsgruppen har fortlöpande rapporterat hur arbetet med mätningarna genomförts. Projektledarna inom respektive kommun är verksamhetschefer eller utvecklings- och kvalitetsansvariga som arbetar nära och har en förankring i den praktiska verksamheten. Under arbetets gång har nätverket knutit en forskningsledare från FOU Södertörn till arbetsgruppen. Modellen med jämförande närverk ger arenor för dialog och reflektion både inom och mellan kommunerna. De undersökta områdena utgår från frågor som bedöms som väsentliga för brukarna och som har ett tydligt brukar- och medborgarperspektiv. Rapporten Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. Jämförelseprojektets ambition är att man ska kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. I denna rapport har ingen jämförelse gjorts avseende insatta medel. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. För att lyckas har ett par riktlinjer för det genomförda arbetet varit vägledande: Att undvika att ta fram en ny sifferskog. Ett par enkla och mer eller mindre givna mått ska ges uppmärksamhet. 4

5 Att ta fram kvalitetsmått utifrån i första hand ett kommunlednings- eller medborgarperspektiv. Inte professionens perspektiv. Fokus ska vara att hitta de goda exemplen. Dessa exempel ska lyftas fram och andra kommuner ska ges tillfälle att plocka idéer till den egna verksamheten. Det är omöjligt att ta fram en helt Sann och heltäckande bild av verksamhetens kvalitet med ett par mått. Måtten ska ses som indikatorer på att det finns skillnader i kvalitet. Dessa skillnader kan sedan ges olika förklaringar. Förklaringar till skillnader överlämnas till respektive kommun att analysera. Tack! Vi vill tacka alla er som deltagit och genomfört mätningar och sammanställningar av denna rapport. Utan er medverkan hade den här rapporten inte blivit till. Vi hoppas också att rapporten kan bli ett användbart verktyg för det fortsatta kvalitets- och förbättringsarbetet i våra verksamheter. Projektledarna för kommunerna i Södertörnsnätverket Staffan Wallier Kerstin Nygren Anita Widell Ann Philip Eva-Stina Premberg Ann Louise Brolin Karin Hultenheim Beatrice Jacobsson Lotte Alsterdal Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Salem Södertälje Tyresö Värmdö FoU Södertörn 5

6 1.1 Metod och avgränsning Södertörns nätverk har i årets jämförelser valt att titta på individ- och familjeomsorgen ur fyra perspektiv 1. Utredningstid - tid från första kontakt till beslut inom försörjningsstöd, - tid från att utredning påbörjas till beslut inom barn- och ungdomsvård, - tid från att utredning påbörjas till beslut inom missbruk/vuxenvård. 2. Återaktualiseringsgrad för ungdomar 3. Information till allmänheten - tryckt material - hemsida På uppdrag av styrgruppen har en fördjupad studie och jämförelse av långa utredningstider inom barn och ungdomsvården genomförts med stöd av FoU-Södertörn. Studien kommer att presenteras på jämförelsenätverkets seminariedag under hösten och ambitionen är att kommunerna inom FoU:s ram kan fortsätta utvecklingsarbetet med olika former av erfarenhetsutbyte. Projektgruppen har i sitt arbete hämtat statistik och uppgifter från centrala dataregister där det visat sig möjligt. Merparten av måtten har dock fått undersökas lokalt genom att ibland göra retrospektiva studier och ibland använda gemensamma mätveckor. Individ och familjeomsorgen bedrivs/organiseras på olika sätt med utgångspunkt från kommunernas olika förutsättningar och politiska vägval, vilket i viss mån kommer att speglas i rapporten. Bilaga 1 redovisar en sammanfattning av fördjupningsstudien Utredningstider för barn- och ungdomsutredningar några förbättringsförslag. Bilaga 2 redovisar kostnader och volymer för kommunernas individ- och familjeomsorg. Syftet är att ge information som kan vara till hjälp när resultaten i rapporten ska tolkas och analyseras. Uppgifterna i bilaga 2 grundas huvudsakligen på officiell statistik och kommunernas kostnadsuppgifter i samband med räkenskapssammandrag för kommuner. Dessa finns tillgängliga i den s.k. Kommundatabasen som administreras av RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser, 6

7 2. Sammanfattning Södertörns kommuner har under ett drygt tiotal år jämfört sig med varandra utifrån i första hand sina kostnader. De kommuner som deltar i nätverket är Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö och Värmdö. Tillsammans finns det över invånare i dessa kommuner. Nätverket har beslutat att förbättra sitt jämförelsearbete genom att ta fram och utveckla kvalitativa mått på resultat inom alla sina verksamheter. Denna rapport är den tredje inom området individ och familjeomsorg. Att tiden är en viktig kvalitetsaspekt för den enskilde är alla medvetna om och viktig att synliggöra. Nätverket har därför valt att mäta hur lång tid det tar från brukarens första kontakt, eller från start av utredningen, till beslut i ärendet. Resultatet visar på att utredningstiderna för försörjningsstöd, där måttet avser från första kontakt, i flertalet kommuner ligger mellan dagar. Jämfört med föregående år är utredningstiden längre i årets mätning och det är något större spridning mellan kommunerna. Medelvärdet för barnavårdsutredningarna har en spridning på dagar. Medianvärdet är mera lika, dagar. Alla kommuner, förutom en, har ett medianvärde på 121 dagar eller lägre. Det tyder på att det finns en gemensam riktpunkt i alla kommunerna att avsluta barnavårdsutredningarna innan dag 122. Detta till trots överskrider kommunerna socialtjänstlagens fyra månaders gräns i drygt var tredje barnavårdsutredning. Däremot skiljer sig utredningstiderna för vuxna missbrukare väsentligt mellan kommunerna, både när det gäller medel- och medianvärdena. Flera frågor återstår för nätverket att arbeta vidare med. Skiljer sig kommunernas förutsättningar, för utredningar kring vuxna missbrukar, mer än kring barn och ungdomar? För att se om vårdinsatser av olika slag för ungdomar haft en bestående effekt har återaktualiseringsgraden för denna målgrupp följts upp. De allra flesta ungdomar som avslutar en insats återkommer inte till individ- och familjeomsorgen inom ett år. Återaktualiseringsgraden ligger för de flesta kommunerna i intervallet 20 till 27 procent. I mätningen finns också kommuner med extremvärden vilket pekar mot att vi mätt olika i kommunerna och att underlaget inte är helt jämförbart. Redovisningen visar en stor variation mellan kommunerna av vilka insatser som förekommer i öppenvård vilket kan vara en utgångspunkt för nätverkets fortsatta arbete att lära av varandra genom goda exempel. Informationen till en kommuns invånare är en viktig kvalitetsfråga. Kan man ta del av och finna svar på viktiga frågor? Resultatet av granskningen av skriftligt material visar att det finns betydligt mindre skriftligt material/färre uppgifter i jämförelse med tidigare år. Alla kommuner utom Värmdö med 81 %, och Huddinge med 51 %, hamnar under 50 % strecket när man räknar ihop den sammanlagda poängen för områdena. Av de sju kommunerna har fem kommuner ett sämre resultat i år än förra året. Materialet på hemsidorna visar på mer jämna siffror mellan kommunerna, och kommunerna har bättre resultat på sina hemsidor än för det skriftliga materialet. Dock har samtliga kommuner, utom Värmdö kommun på 68 %, försämrat sina resultat sedan förra året. Av sju kommuner ligger fyra över 50 % strecket. (% =procent) 7

8 3. Utredningstid 3.1 Utgångspunkt och beskrivning I ett försök att mäta kvalitet har vi valt att inom tre vanliga typer av utredningar mäta hur lång tid som behövs från brukarens första kontakt eller att utredningen startar till beslut i ärendet. Detta utifrån att tiden är en viktig faktor för den enskilde framförallt om denne befinner sig i en utsatt situation. Inom de tre områdena nedan finns olika förutsättningar för att mäta utredningstid/handläggningstid dessa förklaras närmare under respektive område. Mätningarna av utredningstid redovisas både med medel- och medianvärden. Om det finns enstaka ärenden med extremt långa utredningstider påverkar dessa snittvärdet för mycket och medianvärdet kan ge en bättre bild. 3.2 Försörjningsstöd När en ansökan om försörjningsstöd inkommer sker en första bedömning och därefter skickas information och ansökningshandlingar till den enskilde. Det är ett antal handlingar som den enskilde ska komplettera sin ansökan med. Det kan t ex röra sig om hyreskontrakt, kontoutdrag, olika kvitton, beslut om olika bidrag, lönespecificering och övriga utbetalningar, deklaration, läkarintyg m.m. Kontroller görs av handläggare av bl.a. folkbokföring, uppgifter hämtas från försäkringskassan, arbetsförmedling, bilregister m.m. Mätningen omfattar nybesök och tiden från första kontakt till att beslut om bifall alternativt avslag till försörjningsstöd ges. Här avses tiden från: Första kontakt >---väntetid-- besök hos handläggare>--utredning- beslut. I mätningen togs alla beslut i nybesöksärenden fram som fattades under fyra utvalda veckor, två under våren och två under sensommaren. Därefter identifierades datum när personen tog första kontakt med socialförvaltningen för att ansöka om försörjningsstöd, därefter räknades antal dagar mellan första kontakt och beslut. Medianvärdet angavs och det genomsnittliga antalet dagars väntetid från första kontakt till beslut räknades ut. Tiden från beslut fram till utbetalningsdagen av pengarna tas inte med i redovisningen. I regel tar det två till tre dagar från det att pengarna skickas iväg till dess den enskilde fått pengarna. Generellt gäller att i utredningstiden ingår ärenden där klienten själv inkommit sent med ansökningshandlingar vilket påverkar handläggningstiden. När det gäller begreppet nybesök har vi utgått från de definitioner respektive kommun redan arbetar med. Flertalet kommuner inom nätverket betraktar ansökningar från personer som inte varit aktuella under minst tre månader som nybesök. Botkyrka och Nacka utgår från att det ska vara minst sex månader från senaste ansökan och för Haninge är motsvarande tid åtta månader. 8

9 3.2.1 Resultat försörjningsstöd I nedanstående diagram redovisas både genomsnittligt antal dagar från första kontakt till beslut samt medianvärdet. I redovisningen ingår även beslut som fattas samma dag som man tar första kontakten vid t ex akuta situationer. Redovisade ärendetyper skiljer sig något mellan kommunerna då t ex hyresskulder och tandvård inte tagits med av Huddinge. Ett annat exempel är att handläggning av kommunkontrakt ingår för Södertälje medan Nacka inte har kommunkontrakt utan socialkontrakt som inte beviljas som bistånd. Antal nybesök under mätperioden Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Tyresö Salem Södertälje Värmdö Det antal ärenden som aktualiserats under mätperioden varierar stort mellan kommunerna beroende på storlek och struktur. I Salem och Värmdö är antalet nybesök så få att medel- och medianvärden i högre grad än för övriga kommuner kan ha påverkats av tillfälligheter och några generella bedömningar utifrån underlaget kan inte göras. Antal dagar Handäggningstid för nybesök veckorna 19, 20, 34 och 35 år 2008 och medelvärden och median i dagar Medelvärde 2008 Medelvärde 2009 Median Median Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Tyresö Salem Södertälje Värmdö I nedanstående tabell redovisas resultaten från år 2007 för de kommuner som gjort jämförbara mätningar. Botkyrka Haninge Huddinge Nynäshamn Salem Södertälje Medel Median Kommentarer För fyra kommuner är den genomsnittliga tiden från första kontakt till beslut i stort sett lika, mellan 20 och 22 dagar. Botkyrka, Huddinge och Nynäshamn har en längre genomsnittstid med 31 respektive 28 dagar och 27 dagar. Medianvärdet varierar mellan 10 och 28 dagar. I de flesta kommuner är medianvärdet lägre än det genomsnittliga värdet. Flertalet kommuner har även ett medianvärde runt 20 dagar. Störst skillnad mellan de båda värdena redovisar Botkyrka med 33 dagar (medelvärde) och 21 dagar (medianvärde). 9

10 För Nacka, Tyresö och Södertälje är medelvärdet för handläggningstiden ungefär densamma både ch I övriga kommuner har medelvärdet ökat med mellan 29 % och 65 % från Förändringarna av medelvärde och median över åren ger följande bild. Botkyrka har fått fler ärenden med längre handläggningstid medianen är i princip densamma mellan åren medan medelvärdet ökat med 29 %. Även Södertälje har fått fler ärenden med längre handläggningstid, men 2008 hade man å andra sidan ett mycket lågt medianvärde lägst av alla kommuner. I Haninge, Huddinge och Nynäshamn har handläggningstiden blivit betydligt längre. Tyresö har däremot haft fler ärenden med kort handläggningstid, men eftersom medelvärdet är detsamma båda åren förekommer ärenden med mycket lång handläggningstid. Lång tid för utredningen beror inte alltid på långsam handläggning. Efter en första kontakt kan det ta lång tid innan ansökan kommer in eller så är den inte alltid komplett. Det kan därför vara intressant att fortsätta jämförelserna med hur kommunerna utvecklat organisation, arbetssätt och rutiner för att motverka dessa typer av fördröjningar. 3.3 Barn- och ungdom Utrednings- och väntetider inom Socialtjänsten har i flera omgångar varit föremål för offentlig diskussion. Ofta har diskussionen rört utredningar kring barn och ungdom. För ett antal år sedan infördes därför i socialtjänstlagen en bortre gräns för hur lång en utredning ska kunna vara. Gränsen sattes till fyra månader. Undantag får göras om det finns särskilda skäl. Mätningen avseende barn och ungdom gäller tiden, från att beslut om att inleda en utredning fram till att utredningen avslutades. Tiden från att ansökan/anmälan inkommer till att utredningen inleds, då man gör en s.k. förhandsbedömning, ingår inte i mätningen Resultat barn- och ungdom Uppgifterna avser utredningar som avslutades under mätperioderna augusti-december 2006, januari-juni 2008, och januari-juni 2009 för barn- och ungdomar 0-17 år. Yttranden och endagsutredningar ingår inte. 10

11 Utredningsdagar barn och ungdom medelvärde Dagar Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Sedan förra årets mätning har medelvärdet för antal utredningsdagar ökat i fyra kommuner och minskat i två. I en kommun är medelvärdet oförändrat. Uppgift saknas för Salem 2006 och Det högsta medelvärdet gällande utredningstid under första halvåret 2009 har Salem följt av Botkyrka. Kortast utredningstid har Värmdö följt av Huddinge. Utredningsdagar barn och ungdom medianvärde Dagar Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Medianvärdet under det första halvåret 2009 varierar mellan 114 dagar (Haninge) och 132 dagar (Salem). Alla kommuner, förutom en, har ett medianvärde på 121 dagar eller lägre. Jämfört med tidigare års mätningar uppvisar Haninge den största sänkningen gällande utredningstidens medianvärde medan Värmdö står för den största höjningen 11

12 Andel utredningar längre än 120, 121 och 122 dagar (procent) dagar 120 dagar 120 dagar 121 dagar 122 dagar Botkyrka Haninge Huddinge 36 16* Nacka Nynäshamn ** ** ** Salem ** ** Södertälje Tyresö 41 23* Värmdö * Tyresö och Huddinge utgick under 2008 från exakt 4 månader istället för 120 dagar, vilket ger lägre andel utredningar över 120 dagar jämfört med övriga kommuner. Jämförelser mellan 2008 och 2009 års uppgifter blir därför inte rättvisande ** Uppgifter saknas Enligt socialtjänstlagen har kommunerna fyra månader på sig att avsluta en utredning om det inte finns särskilda skäl till förlängning. Jämförelsenätverket har tidigare år (2006 och 2008) valt att endast redovisa andel utredningar längre än 120 dagar inklusive utredningar med giltiga skäl för förlängning. För 2009 redovisas utöver detta även andel utredningar längre än 121 och 122 dagar. Jämfört med 2008 redovisar Botkyrka, Haninge och Värmdö en procentuell minskning av utredningar som varit längre än 120 dagar. Nacka, Södertälje och Tyresö redovisar en procentuell ökning av utredningar längre än 120 dagar. Jämförande uppgifter saknas för Nynäshamn och Salem. För Tyresö och Huddinge är mätningen inte helt jämförbar mellan 2008 och 2009 p.g.a. olika beräkningssätt Kommentarer Medelvärdet för antal utredningsdagar varierar mellan kommunerna från 108 till 165 dagar. Om man istället utgår från medianvärdet ligger kommunerna närmare varandra. I de allra flesta kommunerna överskrids fyramånadersgränsen, som är den bortre gränsen som en utredning i normalfallet får vara, såtillvida ett förlängningsbeslut inte tagits, i drygt var tredje utredning. Fyramånadersgränsen verkar ha blivit en riktpunkt snarare än en bortre gräns. Haninge är den enda kommun som redovisar en successiv minskning av utredningstiden, både vad gäller medel- och medianvärden, och som sätter det i samband med ett systematiskt arbete att minska utredningstiden, uppföljning av fyramånadersgränsen och att beslut fattas om förlängd utredningstid när det finns skäl för det. 3.4 Vuxen/ missbruk När en person kontaktar eller anmäls till socialtjänsten, sker ofta ett första besök som kan leda till ansökan och/eller utredning om personens behov. Utredningen ska vara tillräckligt omfattande för bedömning och beslut av eventuella insatser, men inte mer genomgripande än vad som behövs för syftet med utredningen. För vuxna missbrukare har jämförelsenätverket valt att redovisa utredningstiden, från inledning till beslut. Den tiden är möjlig att ta fram genom kommunernas datasystem, utan omfattande manuell hantering. 12

13 3.4.1 Resultat missbruk/vuxen Uppgifterna avser utredningar som avslutades under mätperioderna augusti-december 2006, januari-juni 2008 och januari-juni Yttranden och endagsutredningar ingår inte. Utredningstid för vuxna missbrukare, första halvåret 2009 Totalt antal utredningar Totalt antal utredningsdagar Antal dagar medelvärde Antal dagar medianvärde Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Södertälje Tyresö Värmdö Utredningsdagar vuxna missbrukare medelvärde Dagar Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Södertälje Tyresö Värmdö Både medel- och medianvärdena skiljer sig väsentligt mellan kommunerna. Men det gör även antalet utredningar, vilket innebär att medel- och medianvärdena baseras på olika mängder. Värdena för Nynäshamns 30 och Värmdös 35 avslutade utredningar skulle i större omfattning kunna vara påverkade av tillfälligheter än värdena för Huddinges 158 utredningar. Nynäshamn har t ex påpekat att värdet för 2008 är felräknat. Uppgift saknas för Salem vad gäller utredningstid för vuxna missbrukare. Sedan förra årets mätning har medelvärdet för antal utredningsdagar ökat i tre kommuner och minskat i fem kommuner. Det högsta medelvärdet redovisar Haninge 143 dagar och kortast utredningstid har Nynäshamn 10 dagar. 13

14 Utredningsdagar vuxna missbrukare mediantid Dagar Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Södertälje Tyresö Värmdö Även medianvärdena visar en stor variation mellan kommunerna från Nynäshamn 8 dagar till Haninge 103 dagar. Botkyrka och Värmdö redovisar en minskning mellan alla år. Medan Nynäshamn och Tyresö har haft en stor minskning av mediantiden mellan 2008 och Kommentarer Både medel- och medianvärdena skiljer sig väsentligt mellan kommunerna. För 2009 års mätperiod visar Nynäshamn och Tyresö kortast utredningstider för både medeloch medianvärden och Haninge den längsta tiden. Vid en jämförelse över tid har Nacka kortast utredningstider och Haninge de högsta medel- och medianvärdena. Botkyrka är den kommun som redovisar en minskning av utredningstiden under alla tre åren. Tyresö kommun som haft en stor minskning av såväl medel- som medianvärde mellan 2008 och 2009 sätter det i samband med ett medvetet utvecklingsarbete som bl a fokuserat på utredningstiderna. Enhetens tidigare långa utredningstider berodde i hög grad på att man försökte motivera ambivalenta klienter till vård. Inom ramen för projektet Behandlingsgaranti med medel från länsstyrelsen har enheten effektiviserat organisationen, tydliggjort metodik och utredningsinnehåll och förbättrat registervården. 3.5 Sammanfattande kommentarer utredningstid Att utredningstiderna skiljer sig mellan kommunerna är inte märkligt, eftersom de är påverkade av en mängd faktorer. Möjligen har även de olika mätperioderna påverkat resultatet något över tid. I några kommuner är antalet utredningar så få att medeloch medianvärden i högre grad än för övriga kommuner kan ha påverkats av tillfälligheter och några generella bedömningar utifrån underlaget kan därför inte göras. 14

15 Skillnaderna mellan kommunerna är svåra att kommentera då det saknas svar på flera frågor kring utredningstiderna. Vad bidrar till skillnaderna: resurser, organisation, samverkansmöjligheter, utredningsmetoder, synsätt, praktisk hantering som registrering i datasystemen eller tillfälligheter. Vid en jämförelse av utredningar för personer med missbruksproblem och ansökningar om ekonomiskt bistånd så har barnavårdsutredningarna den längsta tiden. Samtidigt är det bara för barnen som lagstiftaren har angivit en längsta tid för utredningen. Både medel- och medianvärdena för utredning inom försörjningsstöd visar en stor spridning mellan kommunerna. Botkyrka har ett medelvärde (33 dagar) som är mer än dubbelt så högt som i Salem (14 dagar). För de kommuner som har jämförelsedata bakåt i tiden redovisar samtliga kommuner utom Nacka högre genomsnittlig utredningstid 2009 jämfört med tidigare år. Flertalet kommuner har 2009 ett medianvärde runt 20 dagar. Huddinge och Värmdö har de högsta medianvärdena, 27 respektive 28 dagar, och Salem har det lägsta 10 dagar. Medianvärdet har ökat i flertalet kommuner. Tyresö avviker från trenden och redovisar en större minskning av medianvärdet, från 25 dagar 2008 till 15 dagar Värdena för Salem och Värmdö är dock osäkra pga. få nybesök. Medelvärdet för en barnavårdsutredning har en spridning mellan kommunerna från 108 till 125 dagar. Salem har ett högre värde på 165 dagar men har få utredningar. Medianvärdet är också relativt likformigt med en spridning på 114 till 132 dagar. Alla kommuner, förutom en, har ett medianvärde på 121 dagar eller lägre. Detta resultat verkar tyda på en gemensam riktpunkt för alla studerade kommuner att avsluta barnavårdsutredningarna innan dag 122 hunnit inträffa. Detta till trots överskrider kommunerna socialtjänstlagens fyra månaders gräns, totalt sett, i drygt var tredje barnavårdsutredning. Däremot skiljer sig utredningstiderna för vuxna missbrukare mellan kommunerna betydligt mer, både när det gäller medel- och medianvärdena. Flera frågor återstår för nätverket att arbeta vidare med. Skiljer sig kommunernas förutsättningar för utredningar kring vuxna missbrukare mer än kring barn och ungdomar? 15

16 4. Återaktualiseringsgrad för ungdomar 4.1 Utgångspunkt och beskrivning Syftet med måttet är att få en indikation på om verksamhetens insatser leder till att ungdomen klarar sig utan socialtjänstens stöd efter avslutad insats. Vi har undersökt återaktualiseringsgraden för ungdomar födda (12 18 år), där insatsen avslutades helt under 2007 och som fick en ny insats inom 12 månader. Återaktualiseringsgraden är den andel av ungdomarna som har återkommit till barn-, ungdoms- eller vuxenenhet under mätperioden. Avgränsningen i ålder och tid för uppföljning har ändrats jämfört med förra årets mätning och följer nu Socialstyrelsens förslag till kvalitetsindikatorer för barn och ungdomsvården. Ingen jämförelse kan därför göras med förra årets resultat. Vi har också undersökt vilken insats som avslutats och vilken insats som beslutades vid återaktualiseringen. För kategorisering av insatser har vi använt Socialstyrelsens indelning för den officiella statistiken. Då det visade sig vara ett omfattande datamaterial har det inte varit möjligt att i den här rapporten göra några egentliga jämförelser mellan kommunerna i den delen. Nätverket kommer att tillsammans med FoU Södertörn ha en fortsatt diskussion om hur materialet kan användas Resultat Andelen ungdomar födda med avslutade insatser under 2007 och som återaktualiserats inom ett år efter avslutad kontakt. Antal personer år med helt avslutade insatser Antal som återkom inom 1 år Andel som återkom % Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Kommentarer Flera kommuner redovisar få insatser för målgruppen vilket som tidigare påpekats innebär en större risk att resultatet påverkas av tillfälligheter. Resultatet pekar också mot att det finns mätfel. Kommunerna har samlat in data på olika sätt och avgräns- 16

17 ningen både vad gäller helt avslutad insats och återaktualisering kan ha redovisats fel. Det är stora skillnader mellan kommunerna i antal insatser. I fem kommuner ligger återaktualiseringsgraden mellan 20 till 27 procent. De allra flesta ungdomar som avslutar en insats återkommer inte till individ- och familjeomsorgen inom ett år. Mätningen visade att det är stora skillnader mellan kommunerna i vilken typ av insats som förekommer när ungdomen återaktualiseras. I Södertälje respektive Tyresö var drygt 40 % av de insatser som förekom en placering. Medan Botkyrka, Huddinge och Värmdö hade de flesta insatserna inom olika former av öppenvård. En mycket vanlig insats i Botkyrka och Huddinge, som i princip inte förekommer i övriga kommuner, är personligt stöd av handläggare. Det pekar mot att det finns olikheter mellan kommunerna i arbetssätt och resursutnyttjande men kanske också olika policy för hur handläggarstöd registreras som insats. Redovisningen av återaktualiseringen visar en stor variation mellan kommunerna av vilka insatser som förekommer i öppenvård, vilket kan vara en utgångspunkt för nätverkets fortsatta arbete att lära av varandra genom goda exempel. 17

18 5. Informationsgivning 5.1 Utgångspunkt och beskrivning Information till brukare och medborgare är ett viktigt område inom socialtjänsten. Inom Södertörnsnätverket har vi för tredje året gjort ett granskningsarbete av kommunernas hemsidor och skriftliga material som riktar sig till brukaren/medborgaren. Hemsidorna och det skriftliga materialet är granskade per område för de olika verksamhetsdelarna; Försörjningsstöd Missbruk/Vuxen Barn- och Ungdom/Familj Det skriftliga materialet och hemsidorna har granskats utifrån specifika frågor som är kommunövergripande i landet. Frågorna har varit desamma under de tre åren, förutom frågorna om lätt svenska som tillkom andra året. Granskningen är i år gjord av en socionompraktikant från Ersta Sköndals högskola och en administrativ assistent på barnsektionen i Huddinge. Letandet av information på hemsidan är tidsbestämt till två minuter per fråga. Det som inte hittas inom tidsramen finns inte. Om det trots skulle finnas så är det troligen så svårt att hitta att det inte kommer att hittas av medborgaren/brukaren. Den andra delen av granskningen rör den skriftliga informationen. Varje kommun har samlat ihop sin skriftliga information som riktas till medborgaren/brukaren. Det skriftliga materialet granskas utifrån samma frågeställningar som för hemsidan. Eventuellt material som inte skickats till granskarna finns inte vid mättillfället Resultat Resultaten av informationsgivningen redovisas för de olika områdena försörjningsstöd, missbruk/vuxen och barn och ungdom/familj. Varje kommun har fått poäng utifrån ett system där nej=0 poäng, delvis = 1 poäng och ja=3 poäng. Procentsatsen är sedan uträknad som kommunens poäng i förhållande till maxpoängen. Resultatet har redovisats i färg där grön är 3 poäng, gul 1 poäng och röd är inga poäng. Resultatet redovisas per fråga för varje kommun och varje område är uppdelat på skriftlig information respektive hemsideinformation. 18

19 5.1.2 Kommunernas skriftliga material 2009 Grönt ger 3 poäng, Gult ger 1 poäng, Rött ger 0 poäng Försörjningsstöd Södertälje Nacka Värmdö Tyresö Botkyrka Haninge Huddinge Skriftlig Det finns information om hur man gör för att söka hjälp; ansöka om bistånd, hjälp utan biståndsbeslut. Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få Det finns en samlad faktainformation om de enskilda verksamheterna med kontaktuppgifter (tel, , adress) till ansvarig chef och andra nyckelpersoner. Det finns information om hur man överklagar ett beslut Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Det finns information om sekretessregler Det finns information om vad som ingår i försörjningsstöd Det finns information om väntetid för eftersökt hjälp/stöd Det finns information om var man vänder sig efter kontorstid med akuta problem Det finns information på andra språk Det finns information på enkel svenska Summa poäng * maxpoäng 36 Procent år % 44% 83% 19% 25% 50% 31% Procent år % 78% 28% 33% 44% 53% 53% Procent år % 86% 75% 67% 50% 53% 33% * Södertälje skickade inget material rörande försörjningsstöd 19

20 Missbruk/Vuxen Skriftligt material Det finns information om hur man gör för att söka hjälp; ansöka om bistånd, hjälp utan biståndsbeslut Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få. Det finns en samlad faktainformation om de enskilda verksamheterna med kontaktuppgifter (tel, , adress) till ansvarig chef och andra nyckelpersoner. Det finns information om hur man överklagar ett beslut Det finns information om eventuella avgifter Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Södertälje Nacka Värmdö Tyresö Botkyrka Haninge Huddinge Det finns information om sekretessregler Det finns information om väntetid för eftersökt hjälp/stöd Det finns information om var man vänder sig efter kontorstid med akuta problem Det finns information på andra språk Det finns information på enkel svenska Summa poäng * 7 18 maxpoäng 36 Procent år % 8% 92% 75% 0% 19% 50% Procent år % 0% 11% 61% 0% 11% 47% Procent år % 44% 39% 67% 28% 56% 28% * Botkyrka skickade inget material rörande missbruk vuxna 20

21 Barn och unga/familj Skriftligt material Det finns information om hur man gör för att söka hjälp, ansöka om bistånd, hjälp utan biståndsbeslut Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få. Det finns en samlad faktainformation om de enskilda verksamheterna med kontaktuppgifter (tel, e- mail, adress) till ansvarig chef och andra nyckelpersoner. Det finns information om hur man överklagar ett beslut Det finns information om eventuella avgifter Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Södertälje Nacka Värmdö Tyresö Botkyrka Haninge Huddinge Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bl a brukarundersökningar presenteras Det finns information om sekretessregler Det finns information om vad man gör när barn far illa, dvs. anmälan till myndighet Det finns information om väntetid för eftersökt hjälp/stöd Det finns information om var man vänder sig efter kontorstid med akuta problem Det finns information på andra språk Det finns information på enkel svenska Summa poäng * maxpoäng 39 Procent år % 21% 69% 8% 28% 54% 72% Procent år % 33% 44% 51% 33% 21% 69% Procent år % 59% 59% 77% 56% 54% 31% * Södertälje skickade inget material rörande barn och unga 21

22 5.1.3 Kommunernas Hemsidor 2009 Grönt ger 3 poäng, Gult ger 1 poäng, Rött ger 0 poäng Försörjningsstöd Hemsida Det finns information om hur man gör för att söka hjälp; ansöka om bistånd, hjälp utan biståndsbeslut Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få. Det finns information om vad som ingår i försörjningsstöd Det finns en samlad faktainformation om de enskilda verksamheterna med kontaktuppgifter (tel, e- mail, adress) till ansvarig chef och andra nyckelpersoner. Det finns information om hur man överklagar ett beslut Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Det finns information om sekretessregler Det finns information om väntetid för eftersökt hjälp/stöd Det finns information om var man vänder sig efter kontorstid med akuta problem Södertälje Nacka Värmdö Tyresö Botkyrka Haninge Huddinge Det finns information på andra språk Det finns information på enkel svenska Summa poäng maxpoäng 36 Procent år % 19% 83% 39% 36% 67% 53% Procent år % 64% 67% 78% 64% 86% 64% Procent år % 76% 70% 67% 58% 55% 48% 22

23 Missbruk/Vuxen Hemsida Det finns information om hur man gör för att söka hjälp; ansöka om bistånd, hjälp utan biståndsbeslut Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få. Det finns en samlad faktainformation om de enskilda verksamheterna med kontaktuppgifter (tel, , adress) till ansvarig chef och andra nyckelpersoner. Södertälje Nacka Värmdö Tyresö Botkyrka Haninge Huddinge Det finns information om hur man överklagar ett beslut Det finns information om eventuella avgifter Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bland annat brukarundersökningar presenteras Det finns information om sekretessregler Det finns information om väntetid för eftersökt hjälp/stöd Det finns information om var man vänder sig efter kontorstid med akuta problem Det finns information på andra språk Det finns information på enkel svenska Summa poäng Maxpoäng 36 Procent år % 47% 78% 61% 14% 42% 53% Procent år % 61% 56% 64% 47% 72% 72% Procent år % 67% 61% 75% 69% 53% 56% 23

24 Barn och unga/familj Hemsida Det finns information om hur man gör för att söka hjälp; ansöka om bistånd, hjälp utan biståndsbeslut Det finns information om vilka olika insatser/bistånd/hjälp man kan få. Det finns en samlad faktainformation om de enskilda verksamheterna med kontaktuppgifter (tel, , adress) till ansvarig chef och andra nyckelpersoner. Södertälje Nacka Värmdö Tyresö Botkyrka Haninge Huddinge Det finns information om hur man överklagar ett beslut Det finns information om eventuella avgifter Det finns information om hur och till vem man kan framföra synpunkter och klagomål. Det finns en samlad kvalitetsredovisning riktad till allmänheten där bl a brukarundersökningar presenteras Det finns information om sekretessregler Det finns information om vad man gör när barn far illa, vid misshandel, kvinnofrid, dvs. anmälan till myndighet Det finns information om väntetid för eftersökt hjälp/stöd Det finns information om var man vänder sig efter kontorstid med akuta problem Det finns information på andra språk Det finns information på enkel svenska Summa poäng Maxpoäng 39 Procent år % 67% 46% 59% 21% 49% 67% Procent år % 64% 69% 67% 41% 77% 87% Procent år % 74% 59% 64% 74% 64% 67% 24

25 5.2 Sammanfattning och kommentarer Tabellen är en sammanfattning av resultaten 2009 och en jämförelse i procent mot tidigare år. Nacka Värmdö Tyresö Botkyrka Haninge Huddinge Skriftligt material Ekonomiskt bistånd Missbruk Barn o ungdom S:a poäng alla områden Procent av max % 24% 81% 33% 18% 41% 51% Procent av max % 37% 28% 49% 26% 28% 57% Procent av max % 61% 56% 68% 43% 53% 30% Trend jmf med Maxpoäng Södertälje Maxpoäng Södertälje Nacka Värmdö Tyresö Botkyrka Haninge Huddinge Hemsidan Ekonomiskt bistånd Missbruk Barn o ungdom S:a poäng alla områden Procent av max % 45% 68% 53% 23% 52% 58% Procent av max % 63% 64% 69% 50% 78% 75% Procent av max % 70% 62% 67% 65% 56% 55% Trend jmf med * Södertälje har inte levererat skiftligt material rörande försörjningsstöd och barn & unga. Botkyrka har inte levererat något skriftligt material om missbruk. Granskningen är gjord på samma sätt för alla kommuner men det är inte samma personer år efter år som gör granskningen. I och med att det varit olika granskare 2007, 2008 och 2009 kan bedömningarna också ha gjorts olika mellan åren. Resultatet av granskningen av skriftligt material visar att det finns betydligt mindre skriftligt material/färre uppgifter i jämförelse med tidigare år. Alla kommuner utom Värmdö med 81 % och Huddinge med 51 % hamnar under 50 % strecket när man räknar ihop den sammanlagda poängen för områdena. Av de sju kommunerna har fem kommuner ett sämre resultat i år än förra året. Materialet på hemsidorna visar på mer jämna siffror mellan kommunerna, och kommunerna har bättre resultat på sina hemsidor i jämförelse med det skriftliga materialet. Dock har samtliga kommuner, utom Värmdö kommun på 68 % försämrat sina resultat sedan förra året. Av sju kommuner ligger fyra över 50 % strecket. 25

26 Bilaga 1 Utredningstider för barn- och ungdomsutredningar - några förbättringsförslag Som fördjupning och komplement till det statistiska materialet från Jämförelseprojektet har vi gjort en kvalitativ undersökning. Avsikten var att få veta mer om vad som påverkar barn- och ungdomsutredningarnas längd. Arbetsgruppen intervjuade handläggare i sina kommuner. Undersökningen omfattar Haninge, Huddinge, Värmdö, Botkyrka, Tyresö, Nacka och Södertälje och är baserad på handläggarintervjuer rörande 57 barnavårdsutredningar av varierande längd. Exempel på anledningar till att en utredning blir lång är att ärendet är komplext, problemen svåra och att många parter är involverade. I flera ärenden av denna karaktär var handläggare nöjda med utredningen och menade att den stora tidsåtgången behövdes för att få ett bra underlag. När utredningarna blev korta berodde det exempelvis på att man gjorde bra utredningsplaner, hade tydliga rutiner och metoder, och att man fått till stånd ett bra samarbete med familj och andra samarbetspartners. Den sammanställning som följer är inriktad på områden där socialtjänsten, enligt vår tolkning av intervjumaterialet, kan göra förbättringar för att få kortare utredningstider, och på frågor att arbeta vidare med. Förbättringar när det gäller arbetets organisering kan underlätta också komplexa ärenden, genom att handläggarna kan lägga tid på det som är mest väsentligt. Hur samarbetar vi bättre med krångliga familjer? Vikten av att familjen är motiverad och samarbetar är ett återkommande tema i intervjuerna. Samarbetssvårigheter uppges ha förlängt många av utredningarna. Om socialtjänsten kan arbeta med krångliga familjer på ett bättre sätt skulle mycket vara vunnet. Kanske går man för mycket i samma hjulspår, familjen bokar av mötestider och vi hittar nya medan tiden går, i stället för att använda vår fantasi till att söka nya vägar och ta tag i familjen kraftfullt från början. Det blir mer kreativt att vända på frågan: Kan det vara socialtjänsten som har samarbetssvårigheter? Kan vi arbeta med dessa familjer på ett annat sätt? Kan området i framtiden bli föremål för en undersökning med hjälp av vikariestöd i Huddinge, Botkyrka eller Södertälje där socialsekreterare arbeta vidare med frågan med handledning av FoU? Utredningsplan En bra utredningsplan har förkortat många av utredningarna i undersökningen, dålig planering eller att planen inte har fullföljts har förlängt dem. Många problem som till exempel att skrivtid inte finns, tolkservice inte fungerar, bristande information, konsultationsdokument som inte kommer in i tid, externa kontakter som tas för sent och så vidare hade kunnat förebyggas genom en genomarbetad plan som följts upp på ett systematisk sätt. Några förslag: Utredningsplanen ska diskuteras med chefen. Skrivtiden ska planeras för. Samverkan, som till exempel vilka externa kontakter som ska tas, ska ingå i planen. Planen ska reflekteras över och uppgraderas under utredningens gång. 26

27 Samverkan/samarbete utanför förvaltningen Vikten av att vara väl förberedd inför samverkansmöten uppges påverka. Det har ofta betydelse att lägga in tanketid före möten och kontakter. Övergångar inom förvaltningen Tid tappas i övergångar mellan olika skeden/moment; anmälan, förhandsbedömning, utredning och verkställighet. Det kan vara värt att titta närmare på vad som händer mellan de olika momenten. Byten av handläggare och semestrar är andra kritiska moment att vara uppmärksam på. Ett problem som tas upp rör överföring från mottagningsgrupp/annan grupp till handläggare. Är detta en bra organisation? Andra frågor att fundera över Ska utredningar hållas öppna exempelvis i avvaktan på lämpligt familjehem? Innebär lång utredning i komplexa ärenden alltid bättre process/bra genomgång/mer information/bättre kvalitet? Och motsvarande: Innebär kortare utredningar större slarvighet/låg kvalitet/brist på process? Vad menar vi med akuta ärenden som ska gå före? Hur många sådana ärenden har vi egentligen? Sammanställningen är gjord av FoU i samarbete med arbetsgruppen för Jämförelseprojektet. 27

28 Bilaga 2 Kostnader och volymer för kommunernas individ- och familjeomsorg Syftet med bilagan är att ge information om individ- och familjeomsorgens kostnader och volymer. Här finns uppgifter om antal, andelar och kostnader som kan vara till hjälp när resultaten i rapporten ska tolkas och analyseras. Innehåll Befolkningsuppgifter Befolkningen i Södertörnskommunerna uppdelade i åldersgrupper 2008 Befolkningen procentuellt fördelad på åldersgrupper 2008 Befolkningsutvecklingen i Södertörnskommunerna Allmänt ifo Kostnad för individ- och familjeomsorgen per invånare 0 w år Kostnad (%) för IFO av kommunens totala driftkostnad Försörjningsstöd Kostnad (kr) för ekonomiskt bistånd per invånare 0-64 år Andel av invånarna som någon gång erhållit ekonomiskt bistånd Andel (%) av hushållen som erhållit bistånd i 1-3 månader Andel hushåll som erhållit bistånd i månader Barn och unga Andel barn/unga på institution av totalt placerade barn/unga Genomsnittlig dygnskostnad för institutionsvård Andel barn/unga i familjehem av totalt placerade barn/unga Genomsnittlig dygnskostnad för familjehemsvård Kostnad (kr) för placerade barn/unga 0-20 år per invånare 0-20 år. Vuxna Vuxna missbrukare i frivillig institutionsvård per invånare år Kostnad för heldygnsvård för vuxna missbrukare per invånare år Uppgifterna i bilaga 2 grundas huvudsakligen på officiell statistik och kommunernas kostnadsuppgifter i samband med räkenskapssammandrag för kommuner. Dessa finns tillgängliga i den s.k. Kommundatabasen som administreras av RKA (Rådet för främjande av kommunala analyser, För mer information om kostnadsmåtten i tabellerna hänvisas till Kommundatabasens webb: 28

29 Botkyrka Haninge Huddinge Nacka Nynäshamn Salem Södertälje Tyresö Värmdö Antal invånare Andel inv BoU 0-20 år Andel inv utländsk bakgrund Eftergymnasial utbildning år Förvärvsarbetande år 2007 Öppet arbetslösa Maj 2009 Öppet arbetslösa år Maj 2009 Medelinkomst tkr/år 2007 Antal mottagna flyktingar ,4 % 28 % 32,7 % 22,1 % 14,9 % 19,6 % 41,4 % 18,6 % 13,9 % 29 % 27 % 37 % 52 % 27 % 38 % 30 % 36 % 37 % 71,1 % 77,7 % 77,3 % 81,7 % 78 % 84,4 % 72,6 % 82,3 % 84,3 % 4,2 % 2,8 % 3,3 % 2,4 % 3,2 % 2,8 % 5,2 % 1,8 % 1,9 % 2,9 % 3,2 % 3,4 % 2,3 % 3,2 % 2,8 % 4,9 % 2,3 % 1,7 % Utländsk bakgrund= utrikes födda samt inrikes födda med båda föräldrarna födda utomlands. Källor: SCB, Kommundatabasen samt Migrationsverkets statistik. 29

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014

Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Södertörns nyckeltal Äldreomsorg 2014 Ur ett brukar- och medborgarperspektiv SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-09-07 Sammankallande Elizabeth Lindholm Hahne utredare Haninge E-post: elizabeth.hahne@haninge.se

Läs mer

Befolkningen procentuellt fördelad på åldersgrupper 2008

Befolkningen procentuellt fördelad på åldersgrupper 2008 Befolkningsuppgifter för - Befolkningen i Södertörnskommunerna uppdelade i åldersgrupper Källa: SCB:s befolkningsstatistik Kommun Befolkning 0-19 år 20-64 år 65-w år Totalt Antal invånare i åldersgrupperna

Läs mer

Individ- och familjeomsorg

Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorg En jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Mellannyckeln Deltagande kommuner:,,,,,,,,, och 2009-03-25 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet

Läs mer

Individ- och familjeomsorg

Individ- och familjeomsorg Individ- och familjeomsorg En jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Mellannyckeln Deltagande kommuner:,,,,,,,,, och 2009-03-25 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet

Läs mer

Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2014

Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2014 Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2014 Bakgrund och syfte RKA har statens och SKL:s uppdrag att stimulera till kvalitetsjämförelser inom kommunsektorn. Nyckeltalen i denna undersökning

Läs mer

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015

Medborgarförvaltningennyckeltal. Budgetberedningen våren 2015 Medborgarförvaltningennyckeltal Budgetberedningen våren 215 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Invånare 16-64 år som är arbetslösa el. i konjunkturberoende program, andel (%) 7,2 8,7 6,9 7, 4,2 8, 7,3 9,2 8,3 29 21 Värnamo

Läs mer

Individ och familjeomsorg. Nätverket Tumstocken

Individ och familjeomsorg. Nätverket Tumstocken Individ och familjeomsorg Nätverket Tumstocken Nätverket Tumstocken Deltagande kommuner:, Lund, Sigtuna, Strängnäs, Tierp, Upplands och 2008-09-01 Nätverket är en del av Jämförelseprojektet www.jamforelse.se.

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2012

Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2012 Anvisningar för Kvalitet i individ- och familjeomsorg 2012 Bakgrund och syfte Nyckeltalen i denna undersökning är framtagna i nätverk med ett stort antal deltagande kommuner. Detta är tredje året som undersökningen

Läs mer

Medborgarförvaltningen- nyckeltal

Medborgarförvaltningen- nyckeltal Medborgarförvaltningen- nyckeltal Sammanfattning Positivt - Medborgarförvaltningen Negativt - Medborgarförvaltningen Lägre strukturårsjusterad standardkostnad än genomsnittet Lägre andel barn som ingår

Läs mer

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013

Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Öppna jämförelser Ekonomiskt bistånd 2013 resultat för Tjörns kommun inrapporterat 2012-2013 Om öppna jämförelser ekonomiskt bistånd Öppna jämförelser kring ekonomiskt bistånd har gjorts sedan 2011, detta

Läs mer

Individ- och Familjeomsorg

Individ- och Familjeomsorg Individ- och Familjeomsorg En jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Bohuslän Deltagande kommuner: Dals-Ed, Färgelanda,, Munkedal, Orust, Sotenäs, Strömstad,

Läs mer

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015

Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015 SOLNA STAD 2015-08-17 Socialförvaltningen SID 1 (6) Christina Enocson SN/2015:164 TJÄNSTESKRIVELSE Redovisning Öppna jämförelser - Missbruks- och beroendevården 2015 Sammanfattning Årets öppna jämförelser

Läs mer

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård

Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård RAPPORT april 2014 Analys av Öppna Jämförelser gällande Social barn- och ungdomsvård Resultat och förbättringsområden Sammanfattning För femte gången presenterar Socialstyrelsen öppna jämförelser av den

Läs mer

Södertörnsnycklarna 2010

Södertörnsnycklarna 2010 Södertörnsnycklarna 2010 Individ- och familjeomsorg ur ett brukar- och medborgarperspektiv Deltagande kommuner: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö, Värmdö SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA

Läs mer

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1

KOMMUNS KVALITET I K ORTHET. Kompletterande mått. - mått till hjälp för analys. Kompletterande mått 1 KOMMUNS KVALITET I K ORTHET Kompletterande mått - mått till hjälp för analys 2015 Kompletterande mått 1 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET MÅTT 6 B Väntetid till förskoleplats, ytterfall Syftet med måttet är

Läs mer

Socialtjänst och socialförsäkringar

Socialtjänst och socialförsäkringar 18 Socialtjänst och socialförsäkringar Socialtjänst och socialförsäkringar Socialstyrelsen ansvarar sedan den 1 juni 1994 för den officiella socialtjänststatistiken. Tidigare ansvarade Statistiska centralbyrån

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Individ- och Familjeomsorg

Individ- och Familjeomsorg Individ- och Familjeomsorg En jämförelse av kommunens individ- och familjeomsorg ur ett medborgarperspektiv Nätverk Femklövern Deltagande kommuner: Gnesta, Håbo, Knivsta och Trosa 29-6-11 Nätverket är

Läs mer

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409

Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning Dnr VOO 2014/0409 Vård- och omsorgsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2014-12-01 1(5) Eva Henriksson 046-355365 eva.henriksson@lund.se Vård- och omsorgsnämnden Kvalitetsnyckeltal 2014 verksamhet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan medarbetare på mottagningsfunktionerna

Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan medarbetare på mottagningsfunktionerna Dokumentation från erfarenhetsutbyte mellan medarbetare på mottagningsfunktionerna Norra Latin den 6 september 2007 Sammanställning av detta dokument: Projektledarna i KNUT samt Lena Rogeland, processcoach

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Södertörnsnycklarna 2013

Södertörnsnycklarna 2013 Södertörnsnycklarna 2013 Individ- och familjeomsorg Deltagande kommuner: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje, Tyresö, Värmdö SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR Deltagare Södertörnsnycklarna

Läs mer

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling

Revisionsrapport. Försörjningsstöd. Eslövs kommun Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Revisionsrapport Försörjningsstöd Eslövs kommun 2006-06-15 Kerstin Larsson, certifierad kommunal revisor Mattias Norling Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Metod...1

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsperiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Kontaktpersoner Mohammad Dadgaranfar 08-785 42 30 Eva Hersler 08-785 41 67

Läs mer

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2012 resultat för Tjörns kommun Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2009. Öppna jämförelser

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Socialförvaltningen CARPE

Socialförvaltningen CARPE CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (5) 2014 Inledning Carin hälsade välkommen till dagens träff som har temat forskning och utveckling. Vid dagens Kompetensombudsträff medverkade Kristina Engwall, forskningsledare

Läs mer

Rapport Granskning av försörjningsstöd.

Rapport Granskning av försörjningsstöd. Rapport Granskning av försörjningsstöd. Härjedalens kommun Socialnämnden 13 November 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer...

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram CA 2016-01-28 Allmän information Denna rapport är framtagen utifrån SKL s KKiK-rapport v1 2015 deltog 240 kommuner i KKiK (2014 deltog 230 kommuner). Mått 36.

Läs mer

Södertörnsnycklarna 2012

Södertörnsnycklarna 2012 Södertörnsnycklarna 2012 Individ- och familjeomsorg ur ett brukar- och medborgarperspektiv Deltagande kommuner: Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Salem, Södertälje, Tyresö, SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Rutin utredning 11:1 barn

Rutin utredning 11:1 barn Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,

Läs mer

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Öppna jämförelser Barn- och ungdomsvård 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012 Om öppna jämförelser Öppna jämförelser för Barn- och ungdomsvården har gjorts av Socialstyrelsen sedan 2010.

Läs mer

Södertörns nyckeltal för år 2011

Södertörns nyckeltal för år 2011 Södertörns nyckeltal för år 211 KULTUR OCH FRITID FÖR ALLA MEN DET SER OLIKA UT ANALYSRAPPORT KULTUR OCH FRITID I KOMMUNERNA PÅ SÖDERTÖRN Innehåll sida Inledning 2 Sammanfattning 2 Befolkning 3 Kvalitet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Kommunala webber hur kan de förbättras?

Kommunala webber hur kan de förbättras? Kommunala webber hur kan de förbättras? Varför informationsgivning? Ett ökat tryck från medborgare Ökat intresse från andra parter Hanterar vi skattepengarna på ett effektivt sätt? Vad kan kommunen erbjuda?

Läs mer

Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010

Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010 INFORMATION 1 (10) Vår handläggare Lena Andreasson, förvaltningschef Vård- och omsorgsnämnden Information om kommunens kvalitet i korthet (KKiK) samt delar av resultat för Katrineholm 2010 Förord från

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser för missbruks- och beroendevård 2013 Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-06-19 Bakgrund Syftet med öppna jämförelser

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-11-19 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010

Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010 1 (6) FÖRSLAG 17 februari 2010 Uppföljningsplan för socialnämnden år 2010 Denna uppföljningsplan anger struktur och innehåll för socialnämndens uppföljning år 2010, men det är också en struktur för nämndens

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2008-12-17 2 SN 169 Dnr 143.07 700 Lägesbeskrivning skolprojektet Socialpedagog Anders Liljekvist, socialsekreterare Annalena Löfgren, familje-och ungdomspedagog Mikael Jeansson och IFO-chef

Läs mer

NÄMNDENS EFFEKTMÅL FÖR ÅR 2015

NÄMNDENS EFFEKTMÅL FÖR ÅR 2015 NÄMNDENS EFFEKTMÅL FÖR ÅR 2015 Nya kommungemensamma mål (inriktningsmål) utarbetades av den nytillträdda politiska koalitionen i samband med att beslut om mål och budget 2015 beslutades i kommunfullmäktige

Läs mer

Vård- och omsorg om äldre-

Vård- och omsorg om äldre- Datum: 2014-05-20 Handläggare: Elisabeth Jonsson Beredning Social välfärd och hälsa Vård- och omsorg om äldre- Sammanställning av Boråsregionens resultat i Öppna jämförelser 2013 Sammanställning baseras

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 27-6-1 En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med övriga två storstadsregioner Stockholm och

Läs mer

Varför checklista och för vem?

Varför checklista och för vem? Varför checklista och för vem? Som förtroendevald i kommun eller landsting har du ansvar för de verksamheter som bedrivs, på övergripande nivå eller med ett specifikt områdesansvar. Du har fått medborgarnas

Läs mer

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014

Uppföljning av ekonomiskt bistånd per januari 2014 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2014-02-11 UAN-2014-0066 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av ekonomiskt bistånd per 2014

Läs mer

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm

En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm 2006-02-13 Av Helena Jonsson En jämförelse av nyckeltal inom utbildning i storstadsregionerna Göteborg, Malmö och Stockholm Inledning I denna rapport jämförs Göteborgsregionen med våra andra två storstadsregioner

Läs mer

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013

Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 Öppna Jämförelser - Vård och omsorg om äldre 2013 2014-01-20 En sammanfattning för Trollhättans Stad Nedan redovisas en sammanfattning för Trollhättans stad. Analys av resultaten sker i fortsatt tillsammans

Läs mer

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen

Riktlinjer för handläggning av försöks- och träningslägenheter - remiss från kommunstyrelsen KUNGSHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-01-26 Matilda Ekström Sundberg Telefon: 508 08 079 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd Sammanträde 2010-02-17 Riktlinjer för

Läs mer

Vintern 2013/2014 ansökningar från Frälsningsarmén och Stockholms Stadsmission

Vintern 2013/2014 ansökningar från Frälsningsarmén och Stockholms Stadsmission Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2013-10-09 Handläggare Ariane Andersson Telefon: 08-508 25 031 Till Socialnämnden Vintern 2013/2014 ansökningar

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått 2012 2012-10-24 1. Inledning... 2 2. Resultat... 4 2.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 4 2.1.1 Barn och ungdomsvården... 4 2.1.2 Missbruks- och

Läs mer

IT-nyckeltal Södertörn 2007

IT-nyckeltal Södertörn 2007 Datum 2008-08-29 Version 1.0 IT-nyckeltal Södertörn Inledning I ett gemensamt projektdirektiv för nyckeltal har kommunledningarna i respektive kommun gett IT-verksamheten i uppdrag att ta fram nyckeltal

Läs mer

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan

Svar på skrivelse från (s), (mp) och (v) om förebyggande verksamhet och folkhälsan FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR VUXNA TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2009-11-16 Handläggare: Bosse Dannert Telefon: 08-508 18 040 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-12-17 Svar på skrivelse från (s),

Läs mer

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010 Företagsamheten Stockholms län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera om

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015

Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Datum 2015-06-04 Diarienummer AMN-2015-0114 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd och arbetsmarknad 2015 Förslag till beslut

Läs mer

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016

Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning 2016 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Åström Sinisalo Tobias Eva Hellstrand Datum 2016-10-06 Diarienummer AMN-2015-0391 Arbetsmarknadsnämnden Uppföljning ekonomiskt bistånd, arbetsmarknad och vuxenutbildning

Läs mer

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-05-17 1 (4) HSN 1512-1461 Handläggare: Lena Byttner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, p 13 Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra

Läs mer

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1

sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 2011 1 Kommunens kvalitet i korthet 211 sju kommuner i Kronobergs län Kommunens kvalitet i korthet 211 1 Kontaktpersoner Iren Johansson, iren.johansson@alvesta.se Ola Eknor, ola.eknor@markaryd.se Bo Dalesjö,

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se. Individ- och familjenämnden TJÄNSTESKRIVELSE (2) Sociala nämndernas förvaltning 205-02- Dnr: 205/97-IFN-702 Åsa Påls - bl623 E-post: asa.pals@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Uppföljning av nätverksmöten och föräldrautbildning,

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

SOCIALTJÄNSTEN Bokslut T1 2010

SOCIALTJÄNSTEN Bokslut T1 2010 SOCIALTJÄNSTEN Bokslut T1 2010 -Fortsatt hög andel nöjda kunder inom socialtjänsten -Fortsatt hög andel nöjda och delaktiga i handläggningsprocessen -Bedömningen är att beslut är välgrundade och korrekta

Läs mer

Arboga kommun. Handläggningstider försörjningsstöd. Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-28. Revisionsrapport

Arboga kommun. Handläggningstider försörjningsstöd. Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-28. Revisionsrapport ABCD Arboga kommun Handläggningstider försörjningsstöd Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2014-01-28 Revisionsrapport 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012 Över 2,1 miljoner invånare i länet Under det första halvåret 2012 ökade Sveriges folkmängd med 31 551 personer till 9 514 406. Stockholms län ökade mest med 17

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

KVALITETSNYCKELTAL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 2012

KVALITETSNYCKELTAL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 2012 KVALITETSNYCKELTAL FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG 212 Resultat för brukarnära indikatorer inom försörjningsstöd, barn och unga samt vuxna med missbruksproblem Förord Denna rapport är en sammanställning

Läs mer

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2013 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 203 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015 2016-03-03 1 (11) s kommuns kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014

www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Söderhamns kommun Oktober 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Avtal institutionsplaceringar Karin Magnusson Malou Olsson Oktober 2014 Söderhamns kommun Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2.

Läs mer

Social- och omsorgskontoret. Boendeplan 2015-2017. äldreomsorgen. Handläggare: Inga-Lena Palmgren

Social- och omsorgskontoret. Boendeplan 2015-2017. äldreomsorgen. Handläggare: Inga-Lena Palmgren Social- och omsorgskontoret Boendeplan 2015-2017 äldreomsorgen Handläggare: Inga-Lena Palmgren Innehållsförteckning Introduktion...3 Demografi...3 Nyttjandegrad...4 Aktuella förutsättningar...4 Vård- och...4

Läs mer

Befolkningen i Stockholms län 2015

Befolkningen i Stockholms län 2015 Befolkningen i Stockholms län 215 Länets folkökning nästan en tredjedel av landets Sveriges folkmängd ökade under 215 med 13 662 personer till 9 851 17. Stockholms län ökade med 33 395 till 2 231 439.

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Kostnadsmått för socialtjänsten 2012 2013-10-01... 1 1. Inledning... 2 2. Datainsamling... 4 3. Resultat... 6 3.1 Sammanställning över Jönköpings läns resultat... 6 3.1.1

Läs mer

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014

Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Tandhälsan hos barn och ungdomar i Stockholms län 2014 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-03-11 Diarienummer: 1503-0369 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Siri Lindqvist Ståhle

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering anmälan

Rutin ärendes aktualisering anmälan Ansvarig för rutin Avdelningschef Individ och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem) Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida

LESSEBO KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialnämnden 2011-05-25 2 SN 66 Dnr 35.11 700 Fastställande av patientsäkerhetsplan 2011 Patientsäkerhetslag (SFS 2010:659) syftar till att främja hög patientsäkerhet inom hälso- och sjukvården. Vårdgivaren

Läs mer

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum

Statistik januari-december 2012 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Statistik januari-december 212 Samordningsförbundet Göteborg Centrum I bilagan presenteras statistik för aktiviteter finansierade av Samordningsförbundet Göteborg Centrum. Aktiviteterna som vänder sig

Läs mer

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga

Återföringsdialog. Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Återföringsdialog Tillsyn av förhandsbedömningar gällande barn och unga Sammanställning av tillsyner i åtta kommuner & stadsdelar i Stockholms län 2013-2014 Du får gärna citera Inspektionen för vård och

Läs mer

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006

Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Domar och beslut som inte verkställts LSS 2006 Publiceringsdatum 2007-08-30 Granskningsiod År 2006-12-31 Dnr 7010-06-103577 Varje år samlar länsstyrelserna in uppgifter om beslut och domar enligt lagen

Läs mer

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT)

Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT) Uppdrag att följa upp mål för förenklingsarbetet på centrala myndigheter (N2013/5553/ENT) Diarienummer: 1.2.2-2013-5222 Ovanstående uppdrag ska rapporteras till Tillväxtverket senast den 1 april 2014.

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd

Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Enkätundersökning ekonomiskt bistånd Stadsövergripande resultat 2014 stockholm.se 2 Enkätundersökning ekonomiskt bistånd 2014 Publikationsnummer: Dnr:dnr ISBN: Utgivningsdatum: Utgivare: Kontaktperson:

Läs mer

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014

MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014 MÅLUPPFYLLELSER SOCIALNÄMNDEN TERTIAL 2, 2014 En måluppföljning ska göras per tertial 2 augusti 2014. Samtliga mål som ska mätas under 2014 och finns i Kommunplanen ska följas upp och kommenteras. Samtliga

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

SÖDERTÖRNS NYCKELTAL I VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER

SÖDERTÖRNS NYCKELTAL I VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER SÖDERTÖRNS NYCKELTAL I VERKSAMHET FÖR PERSONER MED FUNKTIONSHINDER Bostad med särskild service, LSS Daglig verksamhet, LSS Personlig assistans, LASS 2007 Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn,

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Revisionsrapport 2 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna September Haninge kommun. Granskning av uppnådda resultat inom socialtjänsten

Revisionsrapport 2 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna September Haninge kommun. Granskning av uppnådda resultat inom socialtjänsten Revisionsrapport 2 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna September 2009 Haninge kommun Granskning av uppnådda resultat inom socialtjänsten Innehåll Sammanfattning...2 1. Inledning...4 1.1 Syfte och

Läs mer

Södertörnsnycklarna 2015

Södertörnsnycklarna 2015 Södertörnsnycklarna 2015 Individ och familjeomsorgen Deltagande kommuner: Salem, Botkyrka, Haninge, Huddinge, Nacka, Nynäshamn, Södertälje SÖDERTÖRNSKOMMUNERNA SAMVERKAR 2015-06-22 Deltagare Södertörnsnycklarna

Läs mer

Utvärdering. Kund-/brukarundersökning 2014 Bygglov Arvidsjaurs kommun. 2014-05-09 Daniel Risberg, Arvidsjaurs Kommun

Utvärdering. Kund-/brukarundersökning 2014 Bygglov Arvidsjaurs kommun. 2014-05-09 Daniel Risberg, Arvidsjaurs Kommun Utvärdering Kund-/brukarundersökning 2014 Bygglov Arvidsjaurs kommun 2014-05-09 Daniel Risberg, Arvidsjaurs Kommun 1(6) Kund-/brukarundersökning Bygglov Arvidsjaurs kommun Bakgrund Arvidsjaurs miljö- och

Läs mer

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd

Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Vägledning för registrering av försörjningshinder och ändamål med utbetalat ekonomiskt bistånd Syftet med utökningen av statistiken är att fortlöpande och systematiskt kunna följa hur problem och behov

Läs mer