Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan

Transkript

1 1 (15) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2011/2012 Förskolor T1 Av Eva Edsgården Förskolechef

2 Utveckling och lärande... 3 Sammanfattning... 3 Förskoleområdets egna utvecklingsområden... 4 Kartläggning av barns språkutveckling i förskoleklass ( Vad sa du fröken )... 7 Attitydundersökning; Utveckling och lärande... 8 Normer och värden... 9 Sammanfattning... 9 Förskoleområdets egna utvecklingsområden Trygghet och arbetsklimat Genusmedvetet arbetssätt

3 Utveckling och lärande Mål i Lpfö- 98/10 T1 förskolorna prioriterade dessa mål ur läroplanen Lpfö 98/10: Barns delaktighet och inflytande, Systematiskt Kvalitetsarbete Språk Matematik, NTA- natur och teknik för alla och KNUT kunskap, natur, utveckling och teknik. Mål ur Mål- och uppföljningsplanen: T1 förskolorna prioriterade detta mål ur mål- och uppföljningsplanen: Varje barn ska utmanas i sitt lärande för att utvecklas maximalt Sammanfattning Under 2011/2012 har vi fokuserat oss på dessa förbättringsområden. Vi hade fler målområden som vi behövde förbättra men dessa prioriterades. Barns delaktighet och inflytande alla förskolor har haft egna utvecklingsarbeten inom detta område. Vi har under denna period arbetat fram en vision i projektets anda. Systematiskt kvalitetsarbete Vi har fokuserat på att få kontinuitet i vårt systematiska kvalitetsarbete. Ledningsgruppen har arbetat fram mallar och årshjul för att uppföljning ska ske kontinuerligt och likvärdigt. Vi har försökt att synliggöra vårt arbete tydligare för att få fatt på olika förbättringsområden. Vi har använt oss av Ecers, Vad sa du fröken resultat?, intervjuer med barn, föräldrautvärderingsfrågor, verksamhetsbesök, arbetslagsledare har gjort verksamhetsbesök, observationer mm. har fått utbildning i pedagogisk dokumentation. Språk Vårt resultat i Vad sa du fröken? är avsevärt mycket bättre än föregående år. Vi har arbetat mycket kring språket genom att ta till vara på alla vardagssituationer och att samtala mer med våra barn. Vi har arbetat med bilderbokssamtal, rim och ramsor och lekt med ord. All personal har genomgått TRAS (tidig registrering av språket) som fortbildningsinsats. Vi har en utvecklingsgrupp för språk där representanter från varje förskola ingår samt specialpedagogen. Vi har även ökat samarbetet med uppföljning av Vad sa du fröken? resultatet till att omfatta förskoleklasspedagoger och de pedagoger från förskolan som är språkansvariga tillsammans med skolans och förskolans specialpedagoger och rektorer och förskolechefer. Matematik Förskolornas arbete med matematik anser vi har ökat under året som gått. Vi har arbetat intensivt med att dokumentera vårt matematikarbete i verksamheten. Under året som gått har vi bland annat försökt utveckla barnens förståelse kring, rum, form, läge och riktning, mängder, ordning och mönster. Vi har en matematik ambassadör som hållit i en utvecklingsgrupp kring småbarn och matematik där pedagoger från förskolorna varit representerade. NTA- natur och teknik för alla, KNUT kunskap, natur, utveckling och teknik. Förskolorna på T1 har arbetat med NTA i from av Luft och vatten lådor. Vi är även med i projektet KNUT som handlar om kunskap kring naturen och hur vi kan spara på våra naturresurser. Detta har bl.a. inneburit att vår KNUT representant hållit i en utvecklingsgrupp kring hållbar utveckling och hälsa där pedagoger från förskolorna varit representerade. 3

4 Förskoleområdets egna utvecklingsområden Beskrivning T1 förskolor består av 11 stycken förskolor som arbetat med projektet Barns delaktighet och inflytande. Syftet med projektet var att få barnen mer delaktiga kring planeringsarbetet och hela processen kring förskolans verksamhet. Varje förskola fick välja ett förbättringsområde. De förbättringsområden som valdes var matematik, språk, normer och värden, NTA vatten och lekmiljöer. Alla förskolor fick under två år handledning av två handeldare som gick ut på förskolorna och stöttade arbetet. All personal fick läsa litteratur inom området Barns delkatighet och inflytande samt fortbildning i form av föreläsningar. Under tiden arbetade man också med att dokumentera arbetet både individuellt och på verksamhetsnivå. Alla förskolor fick en mall för hur de skulle arbeta kring sitt utvecklingsarbete Bakgrund- Mål- Delmål Syfte beskrivning Hur blev det? Hur arbetar vi vidare? Under projekttiden bestämdes det i förskolans ledningsgrupp att vi skulle arbeta fram en gemensam vision för förskolorna på T1. All personal fick lämna in förslag på en vision som skulle ha anknytning till Barns delaktighet och inflytande samt uppfylla Lpfö 98 rev Under två år har vi även använt oss av Ecers (the Early Childhood Environment Rating) och där i främst utvärderat tre frågeställningar som vi ansåg hörde ihop med vårt projekt. Vilka var: Planerade språkaktiviteter (Handdockor, fingerlek, sång, rim, frågor och svar, samtal om händelser och barns erfarenheter, tolka (berätta om) bilder, barn dikterar historier, skriver, dramalek etc.). Logiskt resonemang, begreppslärande (Material; sekvenskort, lika-olika-spel, färg och form spel, datorspel, pussel, sorteringsmaterial, både prefabricerat och naturmaterial, t.ex. snäckor, kottar etc.). Samtal Projektet avslutades i december Resultat Varje förskola kom fram till olika slutsatser kring fortsatta förbättringsområden. Gemensamt för förskolorna var att de hade svårt att dokumentera sitt arbete. De hade svårt att hitta tiden för verksamhetsdokumentationen. Barnens individuella dokumentation var lättare att genomföra. Det var mycket svårt att mäta barnens delaktighet i de olika projekten. Utvärderingarna visar på att man saknar kontinuitet och systematik kring den pedagogiska dokumentationen. På studiedagen i mars delgav tre stycken förskolor sina utvecklingsarbeten. en har under 2010/2011 samt 2011/2012 självskattat sig inom dessa målområden. Vi ser dessa förändringar inom våra förbättringsområden. 4

5 Vi intervjuade/samtalade med våra 30 stycken femåringar under våren 2012 i frågan Vad får du bestämma på förskolan? Resultatet som kom fram var att barnen generellt fick bestämma vad de ville leka och vilken kompis de ville leka med. Vad får du bestämma på förskolan? En vision växte fram efter att personal och barn röstat fram nedanstående förslag som både har anknytning till projektet samt finns i Lpfö 98 rev 2010 förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter Analys Bedömning av måluppfyllelse Vi kan se att vi saknar en struktur kring vårt systematiska kvalitetsarbete som gör det tydligt hur verksamhetsdokumentationen ska gå till. Vilket leder till att det blir svårt att mäta om barnen utvecklat några förmågor kring inflytande och delaktighet. Vi ser även att det är svårt att mäta små barns egen medvetenhet om att vara delaktig i ett arbete. Vi kan tydligt se att varje förskola på verksamhetsnivå har utvecklat sina förbättringsområden i projektet och även kunnat delge kollegor kring sina arbeten. Detta syns genom de verksamhetsdokumentationer som varje förskola skrivit och lämnat in och presenterat för varandra och delgivit föräldrar och barn. I Ecers utvärderingen kan vi se att vi blivit bättre på att samtala med varandra. Vi kan även tyda ut efter självskattningen att planerade språkaktiviteter har minskat sedan föregående år. Vi tror att planerade språkaktiviteter har minskat pga. mera spontana samtal kring barnens vardag. Trots att planerade språkaktiviteter minskat har vi fått ett mycket bra resultat på Vad sa du fröken?. Vi ställer oss frågan är samtalet viktigare än inplanerade aktiviteter? Vår upplevelse enligt skattningen är att arbetet med logisktresonemang, matematik i förskolan, har ökat. En förklaring kan vara att flera av förskolorna har haft matematik som förbättringsområde i projektet Barns delaktighet och inflytande. En annan kan vara de kontinuerliga utvecklingsgrupperna där samtliga förskolor representerats. 5

6 Åtgärder Mål Aktivitet för att nå målet Ansvar Förskolan kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Lpfö 98/10 utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Lpfö98/10 Årshjul Kvalitetspärm Kvalitetsdagar /tid Fortbildning Pedagogisk dokumentation, utvärdering och analys Erfarenhetsutbyte Planerade språkaktiviteter Samtal Utvecklingsgrupp Sätta ord på och reflektera kring vardagen med barnen Handledning av specialpedagog Förskolechef Förskolechef Förskolechef Specialpedagog utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar. Lpfö 98/10 Fortbildning Erfarenhetsutbyte Utvecklingsgrupp 6

7 Kartläggning av barns språkutveckling i förskoleklass ( Vad sa du fröken ) Resultat År Medel Andel stanine 1-3 T1 Kommunen T1 Kommunen ,1% 25,3% ,9 16% 24% ,3 6% 22% ,9 33,9 8% 22% ,7 34 7% 23% Analys Bedömning av måluppfyllelse T1 förskolor har förbättrat sitt resultat sedan 2010 och ligger över kommunens medel. Andelen elever med staninen 1-3 har minskat. När vi gjorde en analys tillsammans med specialpedagogerna i området, på vilka förmågor våra barn generellt behöver ges möjlighet att utveckla var det rim, visuellt minne, rams räkna, läsriktning och lägesord. Det var inom dessa områden som våra sexåringar hade ett något lägre resultat om än det också var bra. Vi kommer således att arbeta vidare enligt åtgärderna och hoppas på fortsatt gott resultat för våra sexåringar. Åtgärder Mål Aktivitet för att nå målet Ansvar utvecklar ett nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra Lpfö98/10 Följa upp resultaten i Vad sa du fröken genom bättre samarbete med förskoleklass Fortsatt språkarbete enlig läroplan. Språkpolicy Barnsamtal i vardags situationer Förskolechef /Rektor 7

8 Attitydundersökning; Utveckling och lärande Attitydundersökning sker i nov 2012 Resultat Analys Bedömning av måluppfyllelse Åtgärder Mål Aktivitet för att nå målet Ansvar 8

9 Normer och värden Mål i Lpfö- 98/10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Mål ur Mål- och uppföljningsplan Alla barn ska känna sig trygga och trivas i förskolan. Indexvärdet i attitydundersökningen ska vara minst 90 på respektive förskola för frågorna som mäter trygghet. Sammanfattning Förskolans uppdrag är att främja grundläggande demokratiska värderingar. Detta innebär ett arbete med värdegrunden, dvs. demokratiska värden som solidaritet, människors lika värde och jämställdhet. Värdegrunden genomsyrar hela vår verksamhet, det handlar om relationer med människor och om hur vi behandlar varandra som barn, unga och vuxna. Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Arbetet med värdegrunden är en ständigt pågående process. Under året som gått 2011/2012 har förskolorna gemensamt arbetat fram en vision för förskolorna på T1. Alla förskolor var med och lämnade in förslag på en vision som skulle bygga på Lpfö 98/10 och som hade anknytning till vårt värdegrundsprojekt Barns delaktighet och inflytande. När vi sedan fick in förslagen röstade ledningsgruppen fram följande vision: Under 2012 har vi genom samtal, föräldramöten, föräldraråd, månadsbrev, , personalmöten, utvecklingsgrupper, sett på film och studiedagar implementerat vår vision bland alla i vår verksamhet. Arbetet är bara påbörjat och nu gäller det för oss att hålla vårt värdegrundsarbete levande genom vår vision Vi har även under året aktivt arbetat med vår plan mot diskriminering och kränkandebehandling. I den reviderade Läroplanen Lpfö 98 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, Syftet med likabehandlingsplanen är att effektivt förebygga, förhindra och åtgärda kränkande behandling. Likabehandlingsplanen är ett levande dokument som årligen revideras, kommuniceras och informeras om i olika forum som berör verksamheten. och förskolechef ansvarar för detta arbete. Planen skall innehåll en redogörelse över vad man kommer att arbeta med under verksamhetsåret samt hur det kommer att följas upp och när. 9

10 Förskoleområdets egna utvecklingsområden Beskrivning Under två år har förskolorna på T1 arbetat med projektet Barns delaktighet och inflytande som är ett värdegrundsprojekt. Där vi arbetat med Normer och värden på olika sätt. Våra förbättrings områden från 2010/2011 var: Trygghet Vi har sett över våra inskolningsrutiner och utarbetat en handlingsplan/rutiner för de olika förskolorna. Vi har gjort en mall för uppföljningssamtal efter det att inskolningen är genomförd. en har fått handledning för att sätta ord på och reflektera över sitt arbete, vilket vi tror bidrar till en ökad trygghet hos personal och barn. en har även på föräldramöten varit mer tydliga med att berätta om den pedagogiska verksamheten, vilket vi upplever leder till ökad trygghet bland föräldrar och barn. Vi har även mer kontinuerligt delat barnen i mindre grupper vilket vi upplever ger tryggare barn. Handledning av genuspedagogen Har tyvärr varit in i det närmaste obefintlig. Vilket vi måste arbeta vidare med kommande period. Mer insyn för föräldrar i verksamheten så att trygghetsgraden ökar Vi började hösten med att bjuda in alla föräldrar på föräldramöten. På alla möten hade vi en fokusfråga Vilka förväntningar har du på förskolan? Det generella svaret från föräldrarna var att de önskade att barnen hade roligt, var trygga och att föräldrarna fick information om vad barnet gjort under dagen. Varje förskola redovisade sina olika föräldrasvar på respektive förskola i deras månadsbrev samt hur de skulle arbeta mot förväntningarna. Vår upplevelse är att föräldrarna får information genom daglig kontakt, månadsbrev, föräldramöten, föräldraråd och genom utvecklingssamtal minst en gång per år eller efter önskemål. Barns delaktighet och inflytande T1 förskolor består av 11 stycken förskolor som arbetat med projektet Barns delaktighet och inflytande. Syftet med projektet var att få barnen mer delaktiga kring planeringsarbetet och hela processen kring förskolans verksamhet. Varje förskola fick välja ett förbättringsområde. De förbättringsområden som valdes var matematik, språk, normer och värden, NTA vatten och lekmiljöer. Alla förskolor fick under två år handledning av två handledare som gick ut på förskolorna och stöttade arbetet. All personal fick läsa litteratur inom området Barns delkatighet och inflytande samt fortbildning i form av föreläsningar. Under tiden arbetade man också med att dokumentera arbetet både individuellt och på verksamhetsnivå. Alla förskolor fick en mall för hur de skulle arbeta kring sitt utvecklingsarbete Bakgrund- Mål- Delmål Syfte beskrivning Hur blev det? Hur arbetar vi vidare? Vi har utvärderat i Ecers samt intervjuat/samtalat med våra femåringar. Resultat Efter två års självskattning ser resultatet ut enligt följande på Normer och värden och barns inflytande 10

11 Vi intervjuade våra 30 stycken femåringar våren 2012 och frågade: Vad är roligast att göra på förskolan? Vi intervjuade våra 30 stycken femåringar våren 2012 och frågade: Vad är tråkigast att gör på förskolan? 11

12 Analys Bedömning av måluppfyllelse Projektet Barns delaktighet och inflytande avslutades i december I den reviderade Läroplanen Lpfö 98/10 står det att förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, De förskolor som skrivit om Normer och värden fann det svårt att mäta vilka förmågor som barnen blivit bättre på. Förskolorna fann även att det var svårt att synliggöra och dokumentera vad barnen sagt eller samspelat kring. Vi kan se när vi gör självskattningen att man har blivit mer kritisk till sin verksamhet. Resultaten i Ecers är sämre i år än föregående år. Vi tror det beror på att vi ställt oss frågan Hur syns det att vi är flexibla i dagsschemat? Hur syns det att barnen har valmöjligheter? Hur syns det att vi har ett bra samspel mellan vuxna och barn. Vi har även under året haft insynsbesök på två av förskolorna vilket också gett oss underlag till att förstå hur svårt det är att synliggöra Normer och värden. Vår upplevelse är att vi många gånger tror att vi gör saker som vi kanske inte gör. Vi fick oss en tankeställare när vi såg barnens svar på våra frågor Vad är roligast att gör på förskolan? Leken fick ett högt värde framförallt hos killarna. Vad beror det på? Vi tar med frågan. Vad är tråkigast på förskolan? Det som fick högst var att inte få vara med bland flickor och bland pojkar att slåss. När vi diskuterat resultaten på frågorna ser vi att alla barn svarat väldigt olika och att det är mycket svårt att dra några slutsatser kring frågeställningarna. Vi har diskuterat resultaten med barnen och de tankar som kom upp hos dem var att de tyckte annat idag än vad de gjorde när de svarade på frågan i maj. Vi fick upplevelsen att barnens dagsform avgjorde lite vad svaret blev. Vi kommer att samtala/intervjua årets femåringar först i september och sedan igen i maj för att se skillnaderna i svaren. Åtgärder Mål Aktivitet för att nå målet Ansvar utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, Lpfö 98/10 Handledning Dokumentation Diskussioner och reflektion medfokus på pedagogernas förhållningssätt Fortsatt implementering av visionen Rektor/ specialpedagog Förskolechef 12

13 Trygghet och arbetsklimat Resultat Förskola och hem Ankomst och hemgång Samarbete med föräldrar Detta är resultat från Ecers våren 2012 genomförd på T1s förskolor. en har skattat sig själva. När det gäller punkten ankomst och hemgång kan vi utläsa att personalen har väldigt olika upplevelser kring hur vi hanterar det. Och när det gäller samarbete med föräldrar är skattning bland personalen mera samsynt. Vi har tyvärr inga resultat än från attitydundersökningen som kommer att genomföras november Analys Av resultatet på Ecers när det gäller ankomst och hemgång ser vi att vi behöver bli mer tydliga. ens upplevelse är väldigt ojämn kring hur de upplever dessa rutiner. Vi ser att vi behöver förtydliga våra rutiner i arbetslagen kring dessa situationer. När det gäller samarbete med föräldrar ser vi ett jämnare resultat från personalens skattning. Vi tror att det kan bero på att vi blivit mer tydliga med information till föräldrar via månadsbrev, inskolningsrutiner, utvecklingssamtalen, föräldramöten och föräldraråd. Vi ser även att vi har en lång väg att sträva för att få ännu bättre resultat vad gäller samarbetet. Åtgärder Mål Aktivitet för att nå målet Ansvar Bättre inskolningsrutiner Uppföljningssamtal att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten Information Attitydundersökning Olika enkäter Månadsbrev Föräldramöten Föräldraråd Bjuda in till olika evenemang så som vernissage, dropp in m.m. Förskolechef Förskolechef och förskolechef 13

14 Genusmedvetet arbetssätt Resultat Redovisa resultat från ECERS Efter två års självskattning har resultaten sjunkit. Jämställdhet Ecers kriterierna nedan: 1. Inga försök att variera material med hänsyn till köns och jämställdhetsfrågor. Lärarna förstärker traditionella könsroller. Barns möjligheter begränsas av kön och bakgrund Viss variation i lek- och bildmaterial i förhållande till könsroller. Material och bilder visar barn, kvinnor och män i olika åldrar och samhällsgrupper som deltar i könsöverskridande arbets- och vardagssysslor. Lärarna uppmuntrar barnen till ombytta traditionella könsroller t.ex. flickor ska bygga och pojkar ska sy Rik variation av lek- och bildmaterial som speglar olika familjekonstellationer och könsroller. Lärarna motverkar stereotypa könsmönster. De tar tillvara händelser, traditioner och visar på mångfalden av könsroller i berättelser, bilder, lek etc. Flickor och pojkar bemöts på ett likartat sätt Lärarna är medvetna om befintliga köns- och jämställdhetsstrukturer och ser sin egen roll i förändrandet av dessa. Lärarna använder könsöverskridande material och aktiviteter som resurs för att vidga barns erfarenheter, utveckla respekt för olikheter etc. De skapar möjlighet för barn att utveckla intressen oberoende av kön och bakgrund. Analys Bedömning av måluppfyllelse När vi läst kriterierna i Ecers för jämställdhetsarbetet känner vi att vi inte kommit längre än till nivå 3 bland förskolorna på T1. Det innebär att några förskolor har ett högre resultat och några skattar sig under nivå tre. Vi upplever att vi under 2011/2012 inte diskuterat frågan jämställdhet och genus som ett prioriterat målområde. Vi tror även att resultaten sjunkit efter att vi har ställt oss frågan: Hur syns det i verksamheten att vi arbetar mer jämställt? Vi inser då att det är mycket svårt att mäta att vi arbetar kring genusfrågan. Åtgärder Mål Aktivitet för att nå målet Ansvar utvecklar förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, Lpfö 98/10 Handledning av personalen Dokumentation Diskussioner och reflektion kring jämställdhetsarbetet. Genuspedagog 14

15 15