Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv?"

Transkript

1 Södertörns högskola Institutionen för lärarutbildning Examensarbete 15 hp C-uppsats Höstterminen 2010 Fritidspedagogen i skolannågon som sköter sig själv? en essä om fritidspedagogens roll i samverkan med skolan Av: Karolina Eriksson Handledare: Eva Schwarz

2 Abstract Title: Leisure pedagogue in school, how does it work? An essay about integration between the leisure pedagogue and the school. Author: Karolina Eriksson Mentor: Eva Schwarz Term: Autumn 2010 The purpose of this essay is to find out the role of the leisure pedagogue in the integrated work in school. I have started with the issue: Why is the leisure pedagogue role, during the interaction time in school, so indistinct? In order to clarify this I have started off from different situations from my practical experience. By reflecting the situations, and write about them, I try to recreate my thoughts and emotions. I have choosen this empirical based method during my work with this essay. I try to put the dilemma in a context by increase my knowledge about leisure pedagogue history, cultural meetings, reflections and management. During the writing I have learned to understand and gain conciousness about what "reality" looks like. One conclusion that I certainly will bring with me into my professional life is the importance of the individual initiative. I think the leisure pedagogue herself must take the initiative in collaboration with the school. One can not expect that the school's organizations and guidelines will provide ready solutions on how the concerted efforts should be made. However, I think the support from the management is of great importance for the teams work. Keywords: leisure pedagogue role, practical knowledge, history, reflection, leadership

3 Samtal med Micke & Anna Jag kastar mig upp på cykeln och far iväg. Vinden tar tag i jackan och jag får knäppa den i farten med ena handen. Har jag med mig allt nu, nycklar, mobil, lärarens handbok och lite frukt om jag skulle bli hungrig? Allt är med. Jag svänger upp på bron över E-4:an och skymtar snart skolan. Den tunga tegelklädda fasaden smälter in i omgivningens hyreshöghus. Skolgården ligger öde därför att klockan visar på strax efter halv nio på morgonen. Det pågår förmodligen lektioner för fullt därinne. Jag träffar studentkollegan Mia 1 på skolgården som också kommer att göra sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) här. De finns flera stora bruna trädörrar som leder in till skolan och jag vet inte vilken jag ska välja. Känslan jag har är både förväntning och nervositet. Jag tror inte jag varit inne i en skola som den här, de senaste tio åren. Miljön inne i byggnaden ser åldrad och sliten ut. Det som bryter av den jämngråa inredningen är när jag får syn på barnens kläder. Färgsprakande jackor och skor lyser upp den långa väggen i korridoren och fyller den med liv. Micke, som är fritidspedagog, reser sig upp från stolen när jag och Mia kommer in i fikarummet. Han säger tjena och välkomnar oss till skolan. Därefter frågar han om vi vill ha kaffe och ställer fram varsin kopp. Jag ser mig om och slår mig ner på en av stolarna som är placerade runt bordet. Vi sitter ganska länge och pratar om vår utbildning, hans utbildning, barnen här på skolan o s v. Micke är en medelålders man som bott hela sitt liv i den här delen av förorten. Han visar sig vara en lättsam person med mycket humor. Hans sätt att vara gör att jag känner mig avslappnad och skrattet befriar mig från spänningen som jag hade innan jag kom. Det känns riktigt trevligt att sitta där och fika med en klasskompis och fritidspedagogen Micke som verkligen ser ut att trivas både med sig själv och med den situation som han befinner sig i. Jag är inne på min tredje kopp kaffe när Micke föreslår att vi ska få lite nycklar till olika dörrar på skolan och att han samtidigt vill ge oss en rundvandring. Han tar god tid på sig, stannar till när han möter någon kollega och presenterar oss som studenter från Södertörns högskola. Vi stöter också på Anna, som är min handledare. Hon var lite sen idag av någon anledning. Anna ger ett varmt intryck och jag känner mig välkommen. Förmiddagarna, innan fritidsverksamheten börjar löper på ungefär på samma sätt varje dag. Vi träffas och fikar, jag, Mia och våra handledare. Ibland går jag på egen hand in i klassrummet för att få mig en uppfattning om hur förmiddagarna ser ut där. Någon enstaka 1 Alla namnen som förekommer i berättelsen är fingerade. 1

4 gång händer det att Anna har hand om halva klassen genom en lektion i bild eller i en lugn stund då barnen turas om att ge varandra massage till klassisk musik. Efter ett par dagar, när vi sitter i fikarummet med varsin kopp kaffe, ställer jag den där frågan som jag egentligen redan tror mig veta svaret på eftersom jag hört hur samtalen rört sig mellan lärarna och Micke och Anna i fikarummet. Jag frågar Micke och Anna varför de bara har någon lektion i veckan med barnen i klassrummet, eller i annan verksamhet under förmiddagarna. De svarar att de inte behöver vara där, att lärarna tycker att det går bra att sköta lektionerna på egen hand. De säger det som om det inte var något konstigt med det. Som om lärarna artigt tackat för erbjudandet till ett samarbete men helt enkelt tackat nej. Så enkelt det låter. Det verkar som Micke och Anna är nöjda med den överenskommelsen och jag kan inte tolka det på något annat sätt heller, på deras naturliga sätt att umgås med de lärare som ingår i deras arbetslag. Jag upplever det som att det inte finns någon problematik för deras del. Jag känner hur jag sjunker ihop, tappar lite av den energi jag hade när jag kom hit. Jag vet inte, men det finns en slags stämning här som är svår att sätta fingret på. Det är som om Micke och Anna väntar på att bli behövda, som att initiativet till att vara med under lektionerna bestäms av lärarna. Det ligger något anspråkslöst i luften. De behöver inget, de måste inget, men de hjälper till om det behövs. Faktum är att det samarbete mellan lärare och fritidspedagoger så som jag föreställde mig det, har jag svårt att ens skymta. Jag känner mig konfunderad. Kommer jag att arbeta halva dagar som en slags resurslärare, som kallas in i klassen när det behövs, och andra halvan som fritidspedagog? Det var inte det jag tänkte när jag valde att utbilda mig till fritidspedagog. Det var inte alls den bilden jag såg framför mig i mitt blivande yrke. Fritidshemmets verksamhet och kreativa miljö gör mig glad, jag stöter på den varje dag då jag lämnar mina barn på deras skola. Jag gillar den till synes uppsluppna stämningen och vuxna och barn som gör saker tillsammans. Min föreställning om fritidspedagogens arbete är att finnas i en arbetsmiljö där barnen står i fokus och att arbetet består av att stödja barn genom mitt egna engagemang. Jag har en nyfikenhet och en vilja till att försöka hjälpa barn till att lyckas med det som de gör, oavsett om det gäller arbete i skolan, mellan kompisar eller i det fritidsintresse som finns. Genom att vara engagerad i barnen hjälper jag dem. Men jag ser nog inte att målet i sig alltid 2

5 är viktigast, utan mer kanske hur man tog sig dit, vilka erfarenheter som gjordes under tiden. En pedagog är mån om att visa både barn och vuxna att människor är olika och föränderliga. En annan viktig uppgift, som kanske ofta glöms bort, är att ge barnen självförtroende, genom uppmuntran. Som kan ske genom pedagogers inkännande för barn i olika situationer och förmåga att ge rätt respons till dem. Fritidspedagogens arbetsområde med fokus på människors olika resurser och pedagogers förhållningssätt i arbetet med barn var jag, och är fortfarande, väldigt nyfiken på när jag kom ut i verkligheten. Jag hade frågor, som till exempel: Hur gick man tillväga för att beskriva och dokumentera händelser som visar hur barnet har utvecklats i det sociala samspelet? Och hur kan vi tillsammans med barnen utveckla, fördjupa och bredda deras kunskaper, så att det i sin tur utvecklar dem som personer? Det innebär att jag trodde när jag kom ut på min första verksamhetsförlagda utbildning, att jag skulle få möta pedagoger som var undersökande, reflekterande och som planerade sin verksamhet utifrån dessa frågor. Samtal med Tove Några månader senare, när jag befinner mig på en annan skola, och gör min VFU, står fritidspedagogen Tove och jag och samtalar i klassrummet. Det är tidig eftermiddag och barnen har slutat skolan för dagen. Jag hör dem tjoa och hojta där utanför i kapprummet. Jag hör hur blixtlås dras upp på jackor och skor som skrapar mot golvet. Fritids har precis börjat utomhus. Tove, som är barnskötare i grunden och har arbetet länge på skolan, berättar att hon för tillfället arbetar som fritidspedagog i den här förskoleklassen. Jag träffar henne mest på skolans raster då hon antingen är rastvärd eller sitter en stund i fikarummet. Hon följer ett schema där hon nästan alltid befinner sig i verksamhet med barnen. I schemat finns olika tider för planeringstid, arbetslagsmöten, rastvärd med mera inbokat för henne. Samtidigt som vi talar använder hon sig av en inplastningsmaskin. Barnen har målat teckningar föreställande deras egna familjer och nu ska de bli draperade med plast för att sedan sättas upp på väggen. Maskinen för ett dovt ljud när Tove sätter in en teckning i den. Jag har precis inlett med en fråga om hur hon upplever sitt arbete som fritidspedagog. Hon berättar att hon ofta känner sig stressad. De långa dagarna med verksamheter med barnen både under skoltid och under eftermiddagar i 3

6 fritidsverksamheten sliter hårt på henne. Hon tycker också att hon har för lite tid till planering. Hon använder all sin planeringstid till att planera för verksamheten i skolan, någon tid över för att planera fritidsverksamheten finns nästan inte. Den verksamheten får oftast lida för bristen på tid och ork. Verksamheten för fritidshemmet blir för det mesta improviserad och planeras bara en halvtimme innan fritidsverksamheten tar över från skolan. Tove pratar fort och samtalet har mer glidit mot en monolog. Hon radar upp svårighet efter svårighet. Hennes annars så svala sätt har fått ett temperament och färgen i hennes ansikte har skiftat från blekt till en svag rodnad. Hon låter uppgiven och fortsätter sen med att förklara orsaken till att hon känner sig stressad. Det är för att lärarna säger att de måste ha personal i klassen, så då måste vi ställa upp på det. Jag hajar till. På min förra VFU sa fritidspedagogerna något annat om tiden på förmiddagarna. Jag blir plötsligt väldigt osäker. Jag vet inte hur jag ska tolka Toves tydliga besked. Ska jag nöja mig med det svar hon sagt och hålla med, ska jag fortsätta fråga om hon kan utveckla det hon nyss sagt eller ska jag bara vara tyst? Jag väljer att bli tyst. Men vill egentligen fråga vad problemet med hennes arbetssituation bottnar i. Hon är uppenbarligen irriterad. Det låter som att om hon fick välja själv så skulle hon använda sin tid på förmiddagarna till något annat än att finnas till hands för lärarna. Det Tove säger påminner mig om det som Micke och Anna berättade för mig. Det som sägs är att de befinner sig i en arbetssituation, i en samverkan med skolan, som de själva inte verkar kunna vara med och styra. Jag förstår Toves känsla av stress, jag har sett den varje dag på den här skolan. Tiden är en bristvara i yrket. Det är ofta fritidspedagogerna säger att de inte hinner. Det kan vara allt ifrån att planera verksamheten till att dokumentera och reflektera över den. Jag försöker lägga på minnet vad Tove berättat för mig. Den sista teckningen är precis klar och hon samlar ihop bilderna och placerar dem på bänken i en hög. Hon låser in maskinen i ett skåp och försvinner ut till barnen som nu är i fritidsverksamheten. Reflektionen som metod Mötet med verkligheten, den verksamhet som vi studenter kommer ut och ska arbeta i har varit källan till de många och ofta svåra frågor som vi tagit med oss till skolan och haft diskussioner om där. Flera gånger har frågorna handlat om den upplevda situationen, stunder som förändrat 4

7 föreställningen om hur det kommer att vara att arbeta som fritidspedagog. Det reflekterande arbetet som vi använt oss av i skolan är också en metod som jag använder mig av när jag skriver min essä. Den här essän har tagit avstamp i två situationer, i samtal med några fritidspedagoger som jag träffade under några av de första verksamhetsförlagda utbildningarna inom utbildningen för blivande fritidspedagoger vid Södertörns Högskola. 2 Från högskolans håll har det uppmuntrats till att ta reda på så mycket som möjligt om den praktikplats som man befunnit sig på. På så sätt har det blivit ett flertal samtal mellan mig och olika pedagoger utanför de obligatoriska uppgifter vi haft ifrån skolan. Samtalen, som jag i den här essän reflekterar kring, handlar om fritidspedagogens vara eller inte vara i samverkan med skolan. De frågeställningar som väcktes inom mig under de båda samtalen har visat sig vara aktuella vid alla de skolor där jag gjort praktik under hela min utbildning. Reflektion och tolkning av händelser är en hermeneutisk arbetsmodell som bygger på att studera, tolka och försöka förstå människors handlande i situationer. Metoden följs av att det som studerats, en situation, försöker göras begriplig genom att den placeras in ett sammanhang. Det är på så sätt den kan tolkas eller bli förstådd ur flera olika perspektiv (Alvesson & Sköldberg, 1994:115). Händelsen, som i det här fallet är mina samtal med Micke, Anna och Tove, reflekterar jag kring och med stöd av teoretiska perspektiv undersöker jag de situationerna. Hermeneutikens metod används som en förståelselära inom ämnet praktisk kunskap (Svenaeus, 2009:19-20). Praktisk kunskap kan enkelt förklaras som ett erfarenhetsbaserat kunnande. Den är kanske särskilt viktig att reflektra över inom yrken där man arbetar med relationer, med betoning på mellanmänskliga yrken, t.ex inom vård och omsorg (Ibid:12). Fredrik Svenaeus förklarar att den praktiska kunskapen är de handlingar som vi människor gör medvetet och omedvetet. Den ska inte ses som en skugga av den teoretiska, istället finns den med i allt vi gör, som luften vi andas, bara att den måste beskrivas på ett annat sätt och göras synlig i andra former än teorier (Svenaeus, 2009:12). Genom reflektion försöker jag fånga och förstå den praktiska kunskapens handlingar, som också ibland kallas för den tysta kunskapen (Ibid). Den utgörs av erfarenheter som både Micke, Anna och Tove genom flera års arbete fått genom 2 Materialet till essän är hämtade ifrån mina anteckningar som jag samlat på mig genom utbildningens VFU perioder. Anteckningar och egna reflektioner av samtalen har blivit nedskrivna av mig när tillfälle har givits. 5

8 situationer och händelser i deras arbete med barn och kolleger. Det är en känsla för arbetet som de fått för att de varit där, i situationer, och tagit beslut som känts rätt, just då. Reflektionen används som en metod för att synliggöra och förstå dessa handlingar i efterhand. När jag använder mig av reflektionen och samtidigt skriver blir handlingarna synliga. Möjligheten att vidga sin syn på händelsen blir på så sätt möjlig och kan också öppna upp för nya sätt att handla. För mig i mitt arbete som fritidspedagog följer den praktiska kunskapen som en röd tråd genom mitt arbete. Den teoretiska delen (episteme) som jag lärt mig genom skolan måste jag nu omsätta i praktiken. I mitt arbete får jag erfarenheterna och metoden (techné) som när jag handlar klokt (fronesis) kan ge mig den utveckling och kunskap jag behöver för att bli en bra fritidspedagog. Praktisk kunskap fångar ögonblick, verkliga händelser. Det genererar i ett handlade som i efterhand, genom reflektionen, kan förstås på flera sätt. I samtalen som jag hade med Micke och Anna och med Tove händer någonting. Jag hör vad de säger, men jag förstår inte riktigt vad de menar. Jag återvänder här i texten till händelsen och använder mig av den hermeneutiska metoden genom skrivandet. Genom att sätta mig in i historik, kulturmöten, reflektionsprocess och ledarskap ser jag situationen i ett sammanhang. I texten kommer jag att berätta om fritidshemmets historik. Sedan beskriver jag hur fritidshemmet möter skolan och hur förändringar kan ha påverkat Micke, Anna och Tove i sitt arbete. I mitten av essän resonerar jag om reflektionen och hur jag kan upptäcka ny kunskap med hjälp av den. Jag avslutar essän med att ge min tolkning av vilken betydelse ledarskapet kan ha för det arbete som Micke, Anna och Tove gör. När jag skriver kommer jag till nya insikter. Det gör att jag blir medveten och att förståelsen för situationen blir tydligare. I den här essän kommer jag att utgå från frågan om varför fritidspedagogens roll under samverkanstiden i skolan är så oklar. Enligt flera rapporter där undersökningar om fritidspedagogens arbete gjorts, och min egen upplevelse av den, visar att det fortfarande finns brister i samverkan med skolan sedan projektet startade för mer än femton år sen (Skolverket, 2000 & Hansen, 2007). Jag kommer att genom undersökningens, ge mig själv och läsaren min tolkning av varför fritidspedagogens roll i samverkan med skolan kan uppfattas oklar. Om undran På utbildningen för fritidspedagoger vid Södertörns Högskola, utgår man ifrån att ett integrerat arbete mellan fritidshemmet och skolan pågår enligt läroplanen (Lärarens handbok, 6

9 2008:45,47,48,). I Lärarens handbok står: Samarbetsformer mellan förskoleklass, skola och fritidshem skall utvecklas för att berika varje elevs mångsidiga utveckling och lärande (Ibid:47). Men på vilket sätt det görs och på vems villkor, verkar vara mycket varierande. Trots satsningar från samhället på att synliggöra fritidspedagoger och fritidshemmens verksamhet genom en gemensam läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet genom Lpo-94, finns det stora luckor i kunskapen på en del skolor om vad fritidspedagogens uppgift egentligen är och hur den är integrerad i den dagliga verksamheten. Dilemmat som slår emot mig när jag kommer ut på min VFU, till mina eventuellt blivande arbetsplatser och kollegor blir tydligt bland annat genom Micke, Anna och Toves uttalande. Vid första anblicken skulle man kunna tolka det som sägs att de inte vet vilken arbetsuppgift de har som anställd eller/och som om de inte har förstått det fritidspedagogiska syftet. Men bakom orden kan det finnas så mycket mer. Det intressanta är inte att ta reda på om fritidspedagogikens uppgift är att vara eller inte vara i samverkan med skolan. Det svaret finns ju redan. Intressantare är hur uppfattningen är kring det arbete i fritidspedagogik som påstås vara integrerat i skolan genom att titta på vilken kunskap och förståelse som finns om fritidspedagogens verksamhetsområde och identitet. För mig har de samtal som jag beskriver i min essä varit både förvirrande och gett mig energi till att försöka fördjupa mig i vad de här uttalandena bottnar i. De har länge stannat kvar inom mig och har på senare tid (troligtvis för att jag snart avslutar min utbildning) även riktas mot mig själv, till en samvetsfråga som jag själv måste ta ställning till: Vet jag, vad min uppgift är när jag kommer ut i arbetslivet som fritidspedagog? Historiskt perspektiv Sammanslagningen som skedde under 1990-talet mellan skola och fritidshem var en stor förändring för fritidspedagogerna. Dels var det den fysiska flytten av verksamheten och dels den fritidspedagogiska traditionen och arbetssättet som nu skulle integreras med skolan. Innan sammanslagningen fanns fritidshemmen oftast i egna lokaler. De var placerade nära eller i samma byggnader som en förskola eller som skolor, men i egna lokaler. Samarbetsformer med förskolan var ganska vanligt och fritidshemmets organisation kunde styras av samma ledningsgrupp som ansvarade för förskolan. Därmed har det sedan en lång tid tillbaka funnits en gemenskap mellan fritidshemmet och förskola och därmed mellan fritidspedagoger och förskollärare (Hansen, 7

10 2007:114). Mellan och 80-talet hade fritidshemmen en etablerad verksamhet med en relativt liten barngrupp som tillbringade hela eftermiddagar på fritidshemmet. Eftersom barnen först dök upp på eftermiddagen hade pedagogerna förmiddagarna till sitt förfogande för att planera verksamheten. Det fanns med andra ord tid för att planera, göra inköp, etablera kontakter med andra lokala verksamheter som till exempel idrott eller dans, på ett sätt som inte finns idag. Fritidshemmets uppdrag har historiskt sett baserats på tillsyn, omsorg, fostran och lärandet (Hansen, 2007: ). Innebörden av begreppen har förstås varierat och utvecklats med tiden. Fortfarande används till exempel begreppet omsorg om fritidshemmets uppgifter även om tyngdpunkten idag ligger på att fritidsverksamheten ska stödja barn i deras identitetsskapande. Det ska ske på många olika sätt, genom både fysisk och psykisk aktivitet. I skolverkets rapport, Allmänna råd & kommentarer för kvalitet i fritidshem, står det att Det är viktigt att personalen förenar omsorg och pedagogik som stödjer barnens fysiska, intellektuella, sociala och emotionella utveckling (Skolverket, 2007:22). Det betyder att fritidspedagogen ska arbeta nära barnen och uppmärksamma och följa deras utveckling, både individuellt och i samspel med andra. Pedagogen bör även kunna utmana barnen i deras lärande så att kunskaper fördjupas. Fritidspedagogutbildningen har en kortare historik i jämförelse med lärare och förskollärare. Den startades från ett initiativ som lades fram av förskollärarkåren och utbildningens innehåll baserades på förskollärarnas utbildningsplaner (Calander, 1999:24). Idén med utbildningen var att man ville ha en variant av förskoleutbildningen med inriktning mot barnomsorg. Det som fanns var flera olika typer av fritidspedagogutbildningar som bedrevs inom så kallade förskoleseminarier och yrkesskolor. Sedan slutet på 1970-talet utbildas fritidspedagoger på högskolor. Den korta egna historien som fritidspedagogutbildningen har, menar Calander, är orsaken till att fritidspedagogerna har haft svårare att finna en egen yrkesidentitet än förskollärare och lärare (Ibid:25). Jag håller med Calander, men vill tillägga att det kanske är en av flera orsaker till att fritidspedagoger haft svårare att hitta en yrkesidentitet. Andra orsaker kan vara omfattande förändringar i arbetet som jag kommer att skriva om längre fram i texten. Eftersom utbildningen för fritidspedagoger sedan 1977 är en högskoleutbildning, fastän yrket i sig i 8

11 allra högsta grad är praktiskt, befinner sig den alltså utbildningsmässigt inom den traditionella akademiska utbildningsformen (Johansson, 2007:69). Jag ser att det kan finnas en viss problematik med det eftersom teorier inte förklarar hur jag ska göra i mitt arbetet med barn. Det jag lär mig genom utbildningen måste jag också kunna använda mig av i praktiken, vilket kanske inte alltid är så lätt att komma underfund med. Jag frågar mig också vilken betydelse den kunskapen har som inte är teoretisk, den praktiska kunskapen som bygger på erfarenhet. Den kunskapen är svår att förmedla mellan människor eftersom det är en kunskap som är personlig. Men dock inte mindre betydelsefull eftersom fritidspedagogen skapar sin kompetens genom den. I den historiska beskrivningen finns en annan viktig del som har haft stor betydelse för fritidshemmen. Under hela 1990-talet gjordes stora nedskärningar på barnomsorgen. Barngrupperna har för varje år blivit större, medan antalet pedagoger inte har utökats. Det har blivit allt svårare att hitta utbildad personal och fritidshemmen verkar helt bortglömda i den politiska debatten. Hur en sådan viktig del inom barnomsorgen som fritidshemmen utgör, kan hamna så långt bak i prioriteringen inom politiken är inte rättvist för dem som arbetar på fritidshemmen, inte heller mot barn och föräldrar. Förändringar Den historiska beskrivningen av fritidshemmen är en viktig del i förståelsen av fritidspedagogens yrkesidentitet. Det ger en bild av hur kanske Anna, Micke och Toves bakgrund såg ut. De var ungefär lika gamla och hade alla arbetat många år inom skola och omsorg. Det förändringsarbete som genomförts och fortfarande pågår har varit en del av deras yrkesliv. Det är under skiftande förutsättningar som de fått kunskaper och erfarenheter av sitt arbete genom åren. Dels på grund av organisatoriska förändringar inom skolan och dels genom yttre påverkan, som politiska och ekonomiska direktiv. Beslut som de själva förmodligen haft liten eller ingen möjlighet att påverka. Yrkets tradition är på så sätt format genom påverkningar utifrån men också genom dem själva. Under den processen har det skapats det som kallas en yrkesidentitet. Förändringar i arbete påverkar oss på olika sätt. Det kan kännas upplyftande och ibland kan det vara nödvändigt för arbetets fortsatta utveckling. Det kan också ses som arbetsamt och ta energi och fokus från kärnverksamheten. Beroende på hur jag väljer att se på förändringarna, vilket 9

12 förhållningssätt jag intar, så spelar det roll för hur mitt fortsätta arbete kommer att bli. Om det är förändringar jag inte kan vara med och påverka måste jag göra ett val utifrån mig själv. Jag kan ställa mig frågan: På vilket sätt kommer de här förändringarna att påverka mig i min yrkesroll? Frågan är inte enkel att svara på, jag har ju inte befunnit mig där, i Mickes, Annas eller Toves ställe. En bild av hur dessa förändringar påverkat dem kan jag få genom mina egna tolkningar av samtal, iakttagelser och hur de svarat på de frågor jag har ställt till dem. Det går inte att komma ifrån att Micke och Anna, till skillnad från Tove, verkade ha mer tid eftersom deras förmiddagar var så olika. Om nu arbetssituationen var ansträngd, genom de nedskärningar jag talade om inledningsvis i den historiska delen, varför fanns det så mycket tid för Micke och Anna? Kan metoden för dem, att överhuvudtaget orka med alla omorganisationer, varit att hålla kvar vid det gamla, det arbetssätt som de kände sig hemma med? Jag tänker på tiden då deras arbete enbart var i verksamheten på fritidshemmet, där förmiddagarna ägnades åt planering och barnen dök upp först på eftermiddagen. Idéerna kring en samlad skoldag kom ju från direktiv som de själva inte varit med och planerat. Kan det vara så att fritidspedagoger kan känna sig överkörda av ett system som inrättats och tagit tid som förut var avsatt för egen planering? Ändå har Micke och Anna påbörjat viss verksamhet på förmiddagarna med några barn från klassen. Det var antingen en stunds massage, med klassisk musik eller en lektion i bild. Det var kanske starten till en samverkan inom deras arbetslag. Lars Svedberg skriver angående förändringar: För att komma framåt måste man ibland först gå bakåt (Svedberg, 2007:142). Författaren menar att det finns en kraft inom oss som drar oss åt varsitt håll när ett förändringsarbete ska sättas i verket. Å ena sidan vill man vara kvar i det invanda, det man känner igen, å andra sidan dras man till det nya och okända. En sådan tendens att dröja kvar i tidigare lustfyllda tillstånd- den gamla goda tiden -formar mönster som ger trygghet men som i längden blir konserverande (Ibid). Svedberg menar att man bildar sig ett slags skyddsnät för obehag, som förändringen medför. Man bestämmer sig för att stänga ute det nya och vill inte låta sig beröras av det. Man fortsätter att göra som man alltid har gjort och använder sig av sina beprövade erfarenheter och känner sig trygg med det. I min situation med Tove, där en klar problematik fanns med tiden, funderade jag på hur hon 10

13 orkade. Hon förmedlade ett uppgivet sätt över situationen och hon var väl medveten över sin situation. Jag tolkade hennes arbete med barnen som effektivt och rutinerat. Som exempel kan nämnas när hon visade mig hur jag smidigast skulle förbereda en aktivitet i bild för att ge minsta möjlighet för kladd på bord, stolar och annat. Nästan allt var redan skyddat och klart innan barnen kom till bildsalen. Jag ser på Toves arbetssätt att hon ofta måste prioritera. Hon håller sig precis ovanför ytan och kan bara koncentrera sig på det nödvändigaste i brist på tid. För mig som inte arbetat med barn tycktes sättet att arbeta vara ytligt. Den krockade med min föreställning om arbete med barn. Tove använde sig av sin arbetslivserfarenhet på ett nästan mekaniskt sätt. Metoden Tove använder sig av, kan sägas ur ett aristoteliskt perspektiv: hon arbetade utifrån techné. För mig känns det omöjligt att utan erfarenhet klara av en sån tuff arbetssituation som hon befinner sig i. En nackdel om man uteslutande arbetar utifrån techné är att arbetet kan bli för rutinmässigt och kontakten eller närvaron med barnen uteblir, det är tänt men ingen är hemma. Den praktiska kunskapens sensitiva delar, fronesis, kan komma i skymundan i ett arbetssätt som bygger på att prioritera och att bara hinna med det nödvändigaste. För att förstå Toves arbetssituation kan reflektionen genom skrivandet leda till att hennes metoder blir synliga. Om hon gavs tid för att reflektera skulle det kunna bidra till att hon utvecklar sina kunskaper och tillåter sig att bli mer närvarande. I ett arbete där tiden är en bristvara och känslan av att inte räcka till finns, är det inte konstigt om man fortsätter som man alltid gjort. Arbetssättet blir till rutiner som gör att man hinner mer, och det man ska göra går ofta snabbare. Strategin kan vara att spara på krafter, kanske ett slags skyddsnät, som Svedberg skriver om. Det är tryggt, enkelt och man skapar kontroll. Vi måste ha rutiner för att vårt arbete ska fungera. Rutiner hjälper oss att hålla ordning och ger en struktur att arbeta efter. Men vad händer om man fastnar i rutiner när man arbetar med barn? Om rutiner skapas för att vinna tid och blir på så sätt utan eftertanke, till synes ytliga, utan engagemang? Vad händer med de situationer som kräver närvaro? Vad händer med både arbete och individ, när man inte hinner reflektera över vad det är man gör, hur man gör det och varför? Reflektion är inget nytt under solen När fanns tiden för reflektion för Tove? Den planerade tiden för reflektion fanns helt enkelt inte. 11

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde

Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm... En folder om arbetsglädje och yrkesstolthet i Pitholms förskoleområde Vi har en dröm att bli bäst i Sverige i arbetet med arbetsglädje och yrkesstolthet i verksamheter där alla känner

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Frågor för reflektion och diskussion

Frågor för reflektion och diskussion Frågor för reflektion och diskussion Kapitel 2, Anknytningsteorin och dess centrala begrepp Fundera på de olika anknytningsmönster som beskrivs i detta kapitel. Känner du igen dem hos barn du möter eller

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Montessorifriskolans fritidshem

Montessorifriskolans fritidshem Montessorifriskolans fritidshem Fritids är en pedagogisk gruppverksamhet för skolbarn i årskurs F- 6. Fritids uppgift är att erbjuda barnen en meningsfull, stimulerande och utvecklande fritid. Verksamheten

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

TORPASKOLANS FRITIDSHEM

TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM TORPASKOLANS FRITIDSHEM Vi vill hälsa dig välkommen till Torpaskolan och Torpaskolans fritidshem! Vi tillsammans arbetar för att alla ska trivas här och fritidshemsverksamheten

Läs mer

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell

Fritidshemsplan. Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell Fritidshemsplan Av: Åsa Nilsson Marie Pålsson Anna-Lena Svensson Gunilla Torell April 2016 Vårt uppdrag Fritidshemmets syfte är att komplettera utbildningen i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten Färjestadsskolan Fritidshemmens arbetsplan Arbetsplanen: - Visar på vilket sätt fritidshemmet ska arbeta för att nå målen för utbildningen. - Utgår från nationella styrdokument, kommunens strategiska plan,

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet

Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet Dokumentation av Kvalitetsarbete Glad, lessen och arg Hällevadsholms förskola Trollet 2015 Förskolor Norr Munkedals kommun Eva Larsson Veronica Steinmetz Eva- Karin Dalung Kristina Lundgren Anette Ekström

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Vad är en bra inlärningsmiljö?

Vad är en bra inlärningsmiljö? Malmö högskola Lärande och samhälle Kultur-språk-medier Självständigt arbete på grundnivå del I Vad är en bra inlärningsmiljö? Madeleine Persson Lärarexamen 210hp Kultur, medier och estetik Examinator:

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden 2.1 Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta dem. (Lpfö98 rev.2010,

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet

KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen. Arbetsplan för fritidshemmet KNUTBYSKOLAN Utbildningsförvaltningen Arbetsplan för fritidshemmet Innehåll Inledning... 3 Normer och värden... 4 Jämställdhet mellan flickor och pojkar... 5 Barns delaktighet och inflytande... 6 Ett mångkulturellt

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016

Verksamhetsplan för. Vendestigens Förskola och Skola AB's. Fritidsverksamhet 2015-2016 Verksamhetsplan för Vendestigens Förskola och Skola AB's Fritidsverksamhet 2015-2016 Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid. En förutsättning för att barnen ska uppleva fritiden som rolig och

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken.

LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. LOKAL ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN Småttinggården AVDELNING Myrstacken. 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö

Läs mer

Examensarbete VT Börja på förskolan

Examensarbete VT Börja på förskolan Examensarbete VT 2013 Börja på förskolan Att börja på förskolan kan var en stor omställning i livet för hela familjen. Somliga är bekanta med förskolans värld andra inte. Kanske har du frågat vänner och

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2014/2015 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2014/2015 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2015/2016 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Storbrons Förskola Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Storbrons Förskola 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14!

Hej och välkommen. till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Hej och välkommen till Fjälkestads fritidshem, ht-14! Fritidshemsverksamheten tar vid när skolan slutar för dagen och i dagsläget håller vi öppet till 17.30. (De dagar det är behov och efter överenskommelse

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Sörgården BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Sörgården Malin Henrixon Camilla Arvidsson Lena Svensson Carolin Buisson Normer och värden Lpfö 98 Förskolan

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby

Till dig som funderar på VFU. i Upplands Väsby Till dig som funderar på VFU i Upplands Väsby Marie Asmar utbildar sig till lärare för grundskolans tidigare skolår: - På VFU* möter vi eleverna och får se hur flexibla vi måste vara som lärare. Ett kort

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning sidan 4 Förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten?

Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Hur kan dokumentationen synliggöra barns lärande i relation till verksamheten? Pedagogisk dokumentation som grund för uppföljning och utvärdering för förändring Ingela Elfström, Stockholms universitet

Läs mer

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde

Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde 2012-10-10 Mål för fritidshemmen i Flyinge och Harlösas rektorsområde Fritidshemmets uppdrag Det är viktigt att personalen utformar verksamheten så att fritidshemmet kompletterar skolan både tids- och

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Vår verksamhet under läsåret

Vår verksamhet under läsåret Avdelningsdeklaration 2015/2016 Skåre skolområde Förskola: Skåre Herrgårds Förskola Vision: Genom leken vill vi ge barnen aptit på livet Avdelning: ASPEN Personal: Lotta Linder 100 % förskollärare Cathrina

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015 2.1 NORMER OCH VÄRDEN 1 Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar Förmåga

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Junibacken. Nyckelpigan BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Junibacken Nyckelpigan Normer och värden Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR FRITIDSHEMMET SÖDERBÄRKE LÄSÅRET 2014/2015 ANALYS AV FÖREGÅENDE ÅRS RESULTAT OCH ÅTGÄRDER Vi vill att barnens egna önskemål i ännu större utsträckning ska få utrymme i

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Om fritidshemmet och vår verksamhet

Om fritidshemmet och vår verksamhet Enligt Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Om fritidshemmet och vår verksamhet Fritidshemmet spelar en väsentlig roll i barns tillvaro idag. Vår verksamhet är ett betydelsefullt

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen inom Vård & bildning i Uppsala kommun Om fritidshemmet Fritidshemmet erbjuder omsorg för elever i förskoleklass till och med årskurs 6, fritidshemmet har också ett särskilt

Läs mer

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET

Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Gemensam verksamhetsidé för Norrköpings förskolor UTBILDNINGSKONTORET Välkommen till Norrköpings kommunala förskola I Norrköpings förskolor är alla välkomna. Alla barn har rätt att möta en likvärdig förskola

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Junibacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Junibacken 1 Innehållsförteckning Förskoleverksamhetens vision sidan 3 Inledning och förutsättningar sidan 4 Normer och värden

Läs mer

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun

Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun Måldokument för fritidshemmen i Uppsala kommun FÖR MER INFORMATION KONTAKTA: Lars Romanus, AFFÄRSOMRÅDESCHEF/SKOLCHEF Åsa Wiberg, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF Helena Lundvik, VICE AFFÄRSOMRÅDESCHEF E-POST: grundskolan.utv@uppsala.se

Läs mer

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger

Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen

Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Systematiskt kvalitetsarbete i vardagen Pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerligt utvecklingsarbete Ingela Elfström, Stockholms universitet Föreläsning i Malmö 141023 Förskolans uppdrag Att

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola 2015-2016 Arbetsplan utvärderingsverktyg för Eriksbergsgårdens förskola 2015-16. Denna plan bygger på Lpfö-98- reviderad 2010 ÖSB övergripande strategi och budget

Läs mer

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94)

Samverkan. Omsorg. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten (LPO 94) 090629 Samverkan Samverkan sker mellan: barn-barn, pedagog-barn, pedagog-förälder, pedagog-pedagog. Samverkan med kamrater är en förutsättning för att barnen ska nå de mål som finns i läroplanen. Med leken

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad

Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad Arbetsplan för förskolorna Adolfsbergs Intraprenad 2016-2017 Skutan Skeppet Glommagården Adolfsbergsskolans förskola 1 Vår verksamhetsidé Alla barn och vuxna ska känna sig välkomna i vår verksamhet. Det

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

LOKAL PEDAGOGISK PLANERING VT 2013 Fady Jabour Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem, Programkod: LGFRY, distans Del Ämnesdidaktik, läroplansteori, bedömning, 15Hp Kurskod: UB201Z LOKAL PEDAGOGISK PLANERING

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016

0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 0 Verksamhets idé Ht 2015/Vt 2016 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget innebär för

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem

Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun. Lärande i fritidshem Carina Norberg, rektor Hjälmstaskolan, Vallentuna kommun Lärande i fritidshem 1 Innehållsförteckning 1. Inledning s. 3 2. Rektors roll och ansvar s. 3 3. Metod s. 3 4. Syfte s. 3-4 5. Grundfrågor s. 4

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE

MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE MED LUPPEN PÅ VERKSAMHETEN MENINGSFULLT UTVECKLINGSARBETE Hur kan vi synliggöra barns lärande utan att bedöma barnen mot strävansmålen i läroplanen? Uppdraget är formulerat så att förskollärare ska följa

Läs mer

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem

Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Bovallstrands skola, förskola och fritidshem Välkommen till Bovallstrands skola Från 1 12 år på samma ställe Skolan där ALLA blir sedda Vi satsar på friskvård varje dag Vi erbjuder följande verksamheter:

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-05-06 Kvalitetsredovisning för läsåret 2011/2012 Skolbarnomsorg FRITIDSHEMMEN INOM AVESTA CENTRALA RO MARKUSSKOLAN OCH BERGSNÄSSKOLAN ROSEN ELDEN ÖRNEN BLIXTEN RAKETEN Avesta, 2012-06-18 Rektor: Marie-Ann

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2012

Kvalitetsredovisning 2012 Kvalitetsredovisning 2012 Läsåret 2011/2012 Klöverträsk förskola Ansvarig rektor: 2:1 Normer och värden Kvalitetsredovisning 2011-2012 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar respekt för att

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 Dnr 2014/BUN 0090 Resultat av elev- och föräldraenkät 2014 2014-08-25 Tyresö kommun / 2014-08-25 2 (19) Barn- och utbildningsförvaltningen Tyresö kommun Tyresö kommun / 2014-08-25 3 (19) Innehållsförteckning

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling!

Stenhamra och Drottningholms förskolor. Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! PEDAGOGISK PLATTFORM Stenhamra och Drottningholms förskolor Arbetslaget är navet i förskolans utveckling! Vad är viktigast för kvalitet i förskolan? I vår enhet har vi barnet i fokus vilket innebär att

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan

Verksamhets idé. Förskolan Gnistan 0 Verksamhets idé Förskolan Gnistan Ht 2016/Vt 2017 Förord Verksamhetsidén är en länk i en kedja av olika styrdokument som bildar en helhet. Vårt mål har varit att göra en gemensam tolkning av vad uppdraget

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola

Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Systematiskt kvalitetsarbete Vitsippans förskola Läsåret 2014-2015 Förskolans värdegrund och uppdrag Att alla barn utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga kriterier Barnen känner tillit

Läs mer

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev

Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev Lokal arbetsplan för Karlshögs förskola rev.080530 Karlshögs förskola består av fyra avdelningar: Grodan, Hajen, Delfinen och Pingvinen. Förskolan är belägen i ett lugnt villaområde på Håkanstorp. Avdelningarna

Läs mer

Lyssna, höra och förstå

Lyssna, höra och förstå Lyssna, höra och förstå Länge förknippades Skultuna med mässingsbruk. Numera är det snarare konsten att lyssna och reflektera som särpräglar den gamla bruksorten. Text Marie Bengts Foto Mats Erlandsson

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer