DIABETESVÅRD. Årsmöte 3 april Anmälan till Symposiet 3-4 april 2014 via

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "DIABETESVÅRD. Årsmöte 3 april 2014. Anmälan till Symposiet 3-4 april 2014 via www.diabetesnurse.se!"

Transkript

1 DIABETESVÅRD Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård NR Årsmöte 3 april 2014 Anmälan till Symposiet 3-4 april 2014 via

2

3 DIABETESVÅRD NR Vice ordförandens tankar Så länge du är övertygad om att det du gör har en mening kan du ta dig igenom både rädsla och utmattning och ta nästa steg. Arlene Blum (1945) 2013 var ett år med stora förändringar och sorg. Det som hände vår ordförande Britt-Marie har gett oss alla i styrelsen en tankeställare och funderingar på vad livet går ut på och vad man ska värna om. Det är tur att vi inte kan se in i framtiden. Det nya året 2014 har börjat på ett bra sätt. Vi har ett bra samarbete i Nationella Diabetesteamet och planerar flera samarbetsprojekt och aktiviteter under året. Gemensamt har vi kommit fram till 10 olika punkter som vi skall arbeta med års data från NDR (Nationella Diabetes Registret) visar på positiva siffror för HbA1c. Värdena är på nedgång, både på medicinklinikerna och inom primärvården. NDR har även en annan nyhet som de kalllar Knappen (www.ndr.nu/knappen). Här kan man lätt hämta statistik från olika regioner och landsting. Just nu kan bara de som har ett ID-kort knutet till NDR se ner till klinknivå, tanken är att i framtiden ska alla kunna gå in och kolla. Planeringen inför symposiet, 3-4 april 2014, är i full gång. Vi hoppas på många deltagare och att ni kommer att uppskatta årets program. Tyvärr har det inte inkommit så många nomineringar till Årets diabetessjuksköterska och våra övriga stipendier. Tänk till och skicka in snarast! Vi har förlängt nomineringstiden för "Årets diabetessjuksköterska samt ansökan för stipendium till 28 februari. Väl mött med en längtan efter våren! Lars Berg T INNEHÅLL Hba1c kompletterande metod till diagnos 4 Ispad 6 Vård av barn i hemmet 8 Årets diabetessjuksköterska 12 Succe i Örebro 16 Vanligt med diabetes bland invandrare 20 Britt-Maries stipendiefond 21 NDR nytt 22 Sök stipendium! Från SBU Min historia 44

4 4 DIABETESVÅRD NR HbA1c kompletterande metod för diagnos av diabetes typ 2 Nyhet, Hba1c är infört som diagnosmetod från och med Varför det och hur ska vi använda oss av detta, och när ska vi inte göra det? Mikael Lilja har skrivit en sammanfattning till oss. Bakgrund Redan 1985 diskuterade WHO möjligheten att använda HbA1c för diagnostik av diabetes men bl.a. av kostnadsskäl för utvecklingsländerna dröjde det fram till 2011 innan beslutet togs [i] Svenska kvalitetskrav på HbA1c-analysernas tillförlitlighet är mycket höga. Efter införandet av International Federation of Chlinical Chemists (IFCC) standarden där HbA1c uttrycks i mmol/mol har vissa svenska sjukhusmetoder haft ett större systematiskt fel än vad som kan accepteras. Dessa problem är nu åtgärdade varför Svensk Förening för Diabetologi (SFD) i samråd med Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD) och Svensk Förening för Klinisk Kemi (SFKK) och Equalis expertgrupp beslutat införa de nya WHO-kriterierna för diagnos av diabetes typ 2 hos vuxna ( 20 år) fr.o.m [ii]. HbA1c HbA1c mäter glykosyleringen av erytrocytens hemoglobin vilket speglar den genomsnittliga glukosnivån i blodet under erytrocytens livstid. Det senare innebär att kort diabetesduration, alla tillstånd med förkortad eller förlängd erytrocytöverlevnad liksom en hög andel nybildade erytrocyter, i hög grad kan påverka HbA1c-nivån. En erytrocyt lever normalt ca 110 dagar och ca 50 % av HbA1c bestäms av blodglukos den senaste månaden och 10 % av glukosnivåerna för tiden mer än 3 månader sedan [iii]. Hemoglobinets struktur kan även påverka analysresultatet och den övervägande delen skall vara HbA. Förekomsten av hemoglobinopatier kan både påverka analysresultatet liksom erytrocytens överlevnadstid [3,iv]. Förmågan att trots förekomst av hemoglobinopati ge ett riktigt HbA1c svar skiljer sig åt mellan olika analysmetoder, fråga ditt lokala laboratorium. Därutöver kan vissa sjukdomar påverka glykosyleringen av hemoglobinet eller interferera med HbA1c-analysen [v]. Såväl patientnära HbA1c-analys som analys på ett centralt laboratorium är möjligt att använda för diagnostik. En fungerande kvalitetsuppföljning av varje analysinstrument och att gjorda analyser väl överensstämmer med internationella referensvärden är ett krav för diagnostik [1,2]. Tabell 1 beskriver tillstånd där HbA1c kan påverkas och där man får göra en värdering av möjligheten att lita på ett HbA1c-värde. Såväl falskt för höga respektive falskt för låga värden kan uppstå. Tillstånd där HbA1c aldrig skall användas för diagnos WHO gör ingen uppdelning mellan olika diabetestyper när det gäller användningen av HbA1c för diagnos [1]. Vid kort sjukdomsduration hinner inte HbA1c påtagligt påverkas även vid mycket höga glukosnivåer. Därför skall alltid hos barn och unga, alltid vid misstanke om typ 1 diabetes, kort sjukdomsduration eller hyperglykemisymptom glukosbaserad diagnostik användas. Av säkerhetsskäl bör alltid ett slumpblodsocker tas då HbA1c tas för att ställa diagnos [2]. Tabell 2 beskriver situationer där HbA1c aldrig skall användas för diagnos. Fördelar med HbA1c vid diagnos Vid typ 2 diabetes får patienten symptomgivande hyperglykemi vanligen först sent i sjukdomsförloppet. Diagnosen ställs alltför ofta först då en diabeteskomplikation inträffat. En viktig uppgift för vården är att tidigt identifiera symptomfria patienter med störd glukosmetabolism. Insättande av livsstils- och eventuell läkemedelsbehandling kan påtagligt minska riken för allvarliga hjärtkärlhändelser. Ingen av våra tidigare diagnoskriterier för diabetes baserade på antingen två förhöjda fp-glukos, två förhöjda 2-timmars plasmaglukos eller ett förhöjt slumpplasmaglukos med hyperglykemisymptom identifierar samtliga personer med förhöjd hjärt-kärlrisk pga. störd glukosmetabolism. Samma begränsning gäller för HbA1c. De olika diagnostiska metoderna överlappar varandra enbart delvis, och de olika identifierade grupperna har dessutom något olika kardiovaskulär risk

5 DIABETESVÅRD NR [5,vi,vii,viii]. Fördelarna med att använda HbA1c för diagnostik uteblir om man inte även använder sig av glukosbaserad diagnostik, t.ex. oral glukosbelastning (OGTT), se vidare nedan. En enklare provtagning med HbA1c, utan krav på fasta eller vila eller påverkan på provet av akut stress innebär stora fördelar för vården. HbA1c har till skillnad från glukos en liten variationskoefficient på provet och en försumbar dag till dag variabiliteten [6]. Enkelheten kan leda till att flera patienter undersöks och att diagnosen förhoppningsvis ställs tidigare. Det är viktigt att komma ihåg att HbA1c med gränsen 48 mmol/mol identifierar färre, bara 2/3, av de diabetespatienter som identifieras med fasteplasmaglukos 7,0 mmol/l [ix]. Liknande begränsning gäller även för våra gamla diagnoskriterier utan att vi kanske reflekterar över det. Enligt en undersökning var det bara 28 % av nydiagnosticerade typ 2 diabetespatienter som uppfyllde diagnoskriterierna för både faste och 2-timmarsglukos [6]. Diagnoskriterier för diabetes, HbA1c 48 mmol/mol Alla tidigare diagnoskriterier för diabetes kvarstår oförändrade. Nytt är att HbA1c 48 mmol/mol tillkommer som diagnostisk gräns för diabetes. Liksom för glukosprover skall, om patienten inte har hyperglykemisymptom, ett konfirmerande prov tas om en annan dag, lämpligen inom två veckor [1,2]. Ytterligare ett diagnostiskt kriterium har tillkommit. Det räcker med ett HbA1c-värde 48 mmol/mol om samtidigt ett fp-glukos och/eller 2-timmars P-glukos är över gränsen för diabetes [9]. Diagnoskriterierna sammanfattas i tabell 3. Om HbA1c < 48 mmol/mol Ett HbA1c < 48 mmol/mol utesluter aldrig förekomsten av diabetes [1]. OGTT bör alltid övervägas om misstanke om diabetes kvarstår. Risken att diabetes redan föreligger liksom risken att i framtiden utveckla diabetes stiger desto högre HbA1c-nivån är. I intervallet mmol/mol bedöms risken att utveckla diabetes vara stor. I vissa fall kan även patienter med lägre HbA1c ha stor risk att utveckla diabetes, t.ex. vid tidigare graviditetsdiabetes, uttalad diabeteshereditet eller övergående hyperglykemi i samband med akut sjukdom. Uppföljning av patientens hela situation inklusive av HbA1c får bestämmas efter en global skattning av risken för allvarlig hjärt-- kärlhändelse eller diabetesutveckling. För förslag på handläggning se tabell 4. Sammanfattning [2]. Användning av HbA1c som kompletterande metod för diagnos av diabetes typ 2 har införts i Sverige från HbA1c för diagnostik av diabetes ska enbart användas på icke-gravida vuxna där typ 2 diabetes misstänks. Ingen diagnosmetod hittar alla individer med förhöjd hjärt-kärlrisk p.g.a. störd glukosmetabolism. Metoderna kompletterar varandra. P-glukos (slumpvärde) tas samtidigt som HbA1c. Nytillkomna diagnoskriterier är två HbA1c-prov 48 mmol/mol eller ett prov 48 mmol/mol samtidigt som P- glukos (fastande eller efter glukosbelastning) är över gränsen för diabetes. Då hyperglykemisymtom eller kort diabetesduration misstänks ska HbA1c inte användas för diagnostik. Vissa sjukdomar och viss medicinering påverkar HbA1c-värdet. HbA1c < 48 mmol/mol utesluter aldrig diabetes. Lämplig riskintervention ges och uppföljning planeras vid HbA1c mmol/mol. Referenser: se sid 7! Tabell 1. Olika mekanismer och tillstånd där HbA1c nivån kan påverkas [2,5]. MekanisM exempel på tillstånd Förändrad erytrocytomsättning Hemoglobinopatier, Anemi, Behandling av anemi kronisk njursvikt, Kronisk leversjukdom, Splenektomi respektive splenomegali, Reumatoid artrit, Vissa läkemedel ex antiretrovirala för HIV Tillstånd som påverkar glykosylering av Kronisk njursvikt, uttalad alkoholism hemoglobin Tillstånd som påverkar analysen av HbA1c Hemoglobinopatier, Uttalat höga triglycerider Tabell 2. Tillstånd då HbA1c aldrig skall användas för diagnos [2]. Misstanke om diabetes mellitus typ 1 Barn och unga < 20 år Gravida eller nyförlösta (< 2 månader) Misstanke om kort duration av diabetes (< 2 månader) Akut sjukdom vilken misstänkts utlösa diabetes Blodsockerhöjande medicinering (< 2 mån.), t.ex. kortison, antipsykotisk medicinering Tabell 4. Åtgärder vid HbA1c < 48 mmol/mol [2]. HbA1c mmol/mol Patienten kan ändå ha diabetes överväg oral glukosbelastning Hög risk att utveckla diabetes i framtiden Livsstilsråd främst beträffande rökning, fysisk aktivitet, kost Skatta patientens allmänna hjärt-kärlrisk och behandla vid behov Skatta patientens risk att utveckla diabetes och kontrollera om HbA1c efter 6 (-12) månader Vid skada eller operation av pankreas Njursvikt Leversvikt HIV-infektion Anemi Hemoglobinopati Tabell 3. Diagnoskriterier för diagnos av diabetes gällande från 1/ Faste p-glukos 7,0 mmol/l (konfirmerande prov en annan dag fordras) Eller 2-timmars P-glukos 12,2 (kapillärt) alt. 11,1 (venöst) mmol/l (konfirmerande prov vid annat tillfälle fordras) Eller Slumpmässigt P-glukos 12,2 (kapillärt) alt. 11,1 (venöst) mmol/l vid samtidiga hyperglykemisymptom Eller HbA1c 48 mmol/mol (konfirmerande prov en annan dag fordras) Eller HbA1c 48 mmol/mol samtidigt som faste P-glukos 7,0 mmol/l eller 2-timmars P-glukos 12,2 (kapillärt) alt. 11,1 (venöst) mmol/l HbA1c < 42 mmol/mol Livsstilsråd främst beträffande rökning, fysisk aktivitet, kost Skatta patientens allmänna hjärt-kärlrisk och behandla vid behov Enstaka patienter* kan ändå ha hög risk att utveckla diabetes gör individuell riskskattning HbA1c kontroll efter individuell bedömning * t.ex. vid tidigare graviditetsdiabetes, uttalad diabeteshereditet eller övergående hyperglykemi i samband med akut sjukdom.

6 6 DIABETESVÅRD NR ISPAD oktober Göteborg 39:e årliga konferensen International Society for Pediatric and Adolscent Diabetes. Årets möte slog rekord vad gäller deltagare diabetesintresserade från hela världen möttes i Göteborg denna gång. Värdar för mötet var Gun Forsander, Göteborg och Ragnar Hanås, Uddevalla. Tema denna gång var Pediatric diabetes in life-long perspective Edwein Gale, United Kingdom, höll i öppningsanförandet och tog upp framtidsutsikter för barn som insjuknar i diabetes idag. Har vi egentligen kommit så långt i behandlingen sedan 1923? Fortfarande är brist på insulin vanligaste orsak till dödsfall hos barn med diabetes. Detta beror på ekonomi, miljö (psykisk och social) och brist på kunskap hos befolkningar. Gale presenterade tre grupper av patienter vilka vi kan känna igen; Survivors man får komplikationer men lever längre idag än tidigare. Delayers komplikationer uppträder senare i livet och Escapers personer med lågt insulinbehov, låga lipider och lättare skött diabetes. Varför? Prevention av T1D är det möjligt? T. Wilkin, UK, presenterade sitt projekt Early bird där han tog upp olika livsstilsfaktorer som ökar risken för T1D. Övervikt, låg fysisk aktivitet, pubertet och stress hos barn leder till insulinresistens. Insulinresistens hos barn i riskzon för T1D tror man ökar risken för insjuknande. Det finns studier som visar att barn som insjuknar i typ1-diabetes är tyngre än jämnåriga kamrater. Wilkin berättade dessutom om ett projekt där man sätter in Metformin till riskpatienter. M. Kniip, Finland berättade att ingen specifik dietfaktor har visat sig spela någon roll för utveckling av T1D. Många studier pågår dock (amning, D-vitamin, komjölk, cerealer, bröstmjölksersättningar, frukt och bär mm). Om dietintervention, bör den starta tidigt, sannolikt redan under graviditeten. Typ 2-diabetes hos ungdomar, twice as bad? R.Weiss, Israel, rapporterade om en australiensisk artikel (Constantino et al) där man tittat på personer som insjuknat i diabetes typ 1 och 2 i åldrarna år, och följt dem under många år. Man såg att typ 2-diabetes är betydligt aggressivare än typ 1. Komplikationer såsom retinopati, cardiovaskulär sjukdom och mortalitet uppkommer tidigare hos personer med typ 2. Jämfört med en frisk 20-åring förkortas livet 15 år. Etnicitet, BMI och kön har betydelse. Det är skillnad mellan unga och äldre som drabbas av typ 2-diabetes. P. Zeitler, USA, berättade om hur behandling av unga med typ 2 är annorlunda. Unga har en snabbare förlust av betaceller och behöver intensivare behandling. Idag används insulin och metformin men dessa fungerar långt ifrån hos alla. Nutrition Funktionen kolhydrat- och korrigeringsguide har länge använts tillsammans med insulinpumpbehandling. Numera kom- mer det glukosmätare med denna funktion inbyggd. D. Cavan, UK, har gjort en studie på vuxna personer med typ1 eller typ 2-diabetes som behandlas med multipla dagliga injektioner. Dessa personer fick under en tid använda sig av guiden i glukosmätaren Accu-Chek expert och den största delen av deltagarna lyckades med detta stöd sänka sitt Hba1c-värde. E. Pankowska, Polen, berättade om en ny polsk modell, WPTS (Warsaw Pump Therapy School) där man vid insulinpumpbehandling doserar dubbel bolus där första delen insulin ska täcka andelen kolhydrater och den förlängda beräknas täcka fett och protein. Pilgrim study (PLGM) T. Danne, Tyskland, presenterade data från Pilgrim study (predicted low glucosmanagement), en funktion i ny medtronic- pump som gör att pumpen tillsammans med kontinuerlig glukosmätning kan känna av snabba sänkningar av glukosvärden och stänger av insulintillförseln 30 minuter innan man kommer ner på för låga nivåer. Denna funktion förkortar duration av låga glukosvärden och förebygger hypoglykemier. DREAM projekt Dream, The Diabetes wireeless Artificial pancreas consortium, ett samarbete mellan barn- och ungdomsklinker i Tysk-

7 DIABETESVÅRD NR land, Israel och Sloveninen. M. Philipp, Israel, presenterade projektet som bygger på arbetet med Artificial Pancreas, ett slutet system med insulinpump, kontinuerlig glukosmätning och en dator som en så kallad closed loop. Man har i projektet nu gjort studier med barn på sjukhus, på läger och i hemmet. Systemet har visat sig fungera säkert och bra nattetid. Alla studier visar färre hypoglykemier och jämnare värden nattetid. Man utvärderar nu resultaten från en längre period i hem-studien. Typ 1 och graviditet E. Codner, Chile höll en intressant föreläsning om typ 1 och graviditet. Unga kvinnor har ägglossning och regelbunden mens trots dålig kontroll av sin sjukdom. ADA rekommenderar att utbildning om graviditet till flickor med typ1 diabetes ska ske före menarche. Trots dessa rekommendationer har flera studier visat att tonåringar med diabetes inte är medvetna om risker med oplanerade graviditeter och förebygger därför inte detta tillstånd. Tonårsflickorna har dessutom samma risk-beteende som friska kompisar när det gäller rökning, alkohol och droger. Det är viktigt att vi tar upp frågan om preventivmedel med unga flickor. Man ser idag en ökning av LGA-barn (large gestational age) trots bättre kontroll hos den blivande mamman. Detta kan delvis förklaras av moderns BMI. Påverkan på hjärnan efter extrema glukosvariationer T. Hersey, USA, berättade om unika mätbara långtidseffekter på hjärnan efter allvarliga hypoglykemier, kronisk hyperglykemi eller diabetisk ketoacidos. Man har i MR-studier sett och de olika tillstånden ger skador i olika delar av hjärnan, som hos barnet är under utveckling. Junior Star Det kommer under våren en ny insulinpenna från Sanofi, Junior Star, med möjlighet att ta halva enheter. En välkommen nyhet för oss som ibland kan behöva dosera halva enheter av Lantus. Man har i Tyskland gjort en liten studie där diabetessjuksköterskor, föräldrar till barn med diabetes och tonåringar med diabetes fått prova pennan med gott resultat. Blodketoner I en föreläsning om ketoacidos talade J.I. Wolfdorf, USA, om hur värdefullt det är att kunna mäta blodketoner i hemmet. Detta gör att personer kan upptäcka höga värden vid insulinbrist innan det övergår i ketoacidos. Wolfdorf berättade dock att det finns data som visar att mätare för hemmabruk har dålig precision vid ketonnivåer över 3 mmol/l. Har man värden över 3 bör man alltså söka hjälp hos sjukvården. Mona Jakobsson Referenser för art. från sid Use of glycated haemoglobin (HbA1c) in the diagnosis of diabetes mellitus. World Health Organization 2011, WHO/NMH/CHP/CPM/ Lilja M, Jansson S, Alvarsson M et al. HbA1c blir kompletterande metod för diagnostik av diabetes mellitus. Samordnat införande i Sverige januari Läkartidningen 2013;110:CLDX 3 Gallagher EJ, Le Roith D, Bloomgarden Z. Reviw of hemoglobin A(1c) in the management of diabetes. J Diabetes. 2009;1: John WG; UK Department of Health Advisory Committee on Diabetes. Use of HbA1c in the diagnosis of diabetes mellitus in the UK. The implementation of World Health Organization guidance Diabet Med 2012;29: DECODE study group. Will new diagnostic criteria for diabetes mellitus change phenotype of patients with diabetes? Reanalysis of European epidemiological data. BMJ. 1998;317: International expert committee. International expert committee report on the role of the A1C assay in the diagnosis of diabetes. Diabetes Care. 2009;32: Definition, diagnosis and classification of diabetes mellitus and its complications. World Health Organization 2006, WHO/NCD/NCS/99,2 8 Selvin E, Michael Steffes W, Gregg E, et al. Performance of A1C for the Classification and Prediction of Diabetes. Diabetes Care. 2011;34: American Diabetes Association. Diagnosis and classification of diabetes mellitus. Diabetes Care. 2103;36:S67-S74

8 8 DIABETESVÅRD NR Vård av barn i hemmet Inger Hallström, Professor i omvårdnad har tilldelats 15 miljoner för forskning i omvårdnad för att utvärdera och implementera olika modeller för sjukhusbaserad hemsjukvård för barn med långvarig sjukdom: cancer, diabetes, för tidig födsel och HIV ( Human Immunodeficiency Virus). Inger Hallström En av hälso- och sjukvårdens största utmaningar är en allt mer omfattande vård och ökande kostnader för människor med långvariga sjukdomar. För att klara utmaningen flyttas en allt större del av stöd, vård och behandling från sjukhus till egenvård, vård i hemmet och dagvård/ mottagningsverksamhet. Min forskning har visat att vård av barn i hemmet har positiva effekter. Det gäller för flera diagnoser, till exempel vid diabetes. Både för barnet och för familjen som helhet. Samtidigt ställer det stora krav på föräldrar och syskon och medför slitningar inom familjen. Ett mål med min fortsatta forskning är att utvärdera och implementera olika modeller för sjukhusbaserad hemsjukvård för barn med långvarig sjukdom: cancer, diabetes, för tidig födsel och HIV (Human Immunodeficiency Virus). Modellerna baseras på familjens behov och är resultat av tidigare och pågående forskning och genomförs i nära samarbete med klinisk verksamhet. Ansatsen till att utveckla och utvärdera komplexa interventioner inom hälso- och sjukvård baseras på ett solitt ramverk för sådan forskningsdesign. Sammantaget kommer forskningen att ge en unik kunskap om hur sjukhusbaserad hemsjukvård kan utvecklas ur omvårdnads-, psykosociala, hälsoekonomiska, köns- och kulturella perspektiv. Specifikt inom diabetes undersöker vi om sjukhusbaserad hemsjukvård för barn som diagnosticeras med diabetes ökar barnets metabola kontroll, barnets deltagande i sin behandling och föräldrarnas tillfredsställelse med vården. Vidare studerar vi kostnader för hälsooch sjukvården. Vi studerar även införandet av sjukhusbaserad hemsjukvård i olika kontexter och från olika vetenskapliga perspektiv. Därigenom kommer vi att utveckla teoretiska modeller som underlättar implementering i praktisk vård. Barn och unga vuxna är sårbara och deras hälsa och välbefinnande är beroende av deras föräldrar, familj, hälso- och sjukvård samt det sociala välfärdssystemet. Investeringar i barndomen för att förbättra barns hälsa ger vinster för det individuella barnet i form av bättre hälsa och livskvalitet, ökade möjligheter för högre utbildning och längre livslängd. Familjen gynnas genom minskad påfrestning och ansvar och samhället genom lägre framtida kostnader. Barns livsvillkor är beroende av deras föräldrars livsvillkor. Därför måste interventioner som rör barnet genomföras genom familjen. Forskning visar entydigt att familjebaserade interventioner är effektiva vilket medför att vår forskning verkligen kan medföra en förändring. Evidensbaserad kunskap för att stödja föräldrar vars barn har diabetes leder till en bättre fördelning av resurser för familjen och hälso- och sjukvården. Under hösten 2013 har vår forskning fått långsiktig finansiering genom programstöd och seniorforskarbidrag från Forte, samt projektanslag från Vetenskapsrådet, på närmare 15 miljoner kronor. Kontakt: Inger Hallström Telephone: https://www.facebook.com/lu.se.bfr

9 NYHET! Tandvårds- och läkemedels förmånsverket, TLV, har beslutat att Tresiba (insulin degludek) ska ingå i läkemedelsförmånerna för patienter med typ 1-diabetes och patienter med typ 2-diabetes med begränsning *. Tresiba (insulin degludek) ett nytt basinsulin SÄNKER BLODSOCKRET. JÄMNT, STABILT OCH MED FLEXIBILITET. T. T 1 Referenser: 1. Tresiba SPC 05/ Zinman B et al. Insulin Degludec Versus Insulin Glargine in Insulin-Naive Patients With Type 2 Diabetes. A 1-year, randomized, treat-to-target trial (BEGIN Once Long) Diabetes Care 2012;35(12): Heller S et al. Insulin degludec, an ultra-longacting basal insulin, versus insulin glargine in basal-bolus treatment with mealtime insulin aspart in type 1 diabetes. Lancet 2012;379(9825): Tresiba (insulin degludek): Behandling av diabetes mellitus hos vuxna. ATC-kod: ännu ej tilldelad. Injektionsvätska, lösning 100 E/ml. Förpackningar: Tresiba FlexTouch 5x3 ml förfylld injektionspenna, Tresiba P e n fi l l 5x3 ml cylinder ampull. SPC uppdaterad 05/2013. F. Rx. För mer information se * Tresiba ingår i läkemedelsförmånen för patienter med typ 1-diabetes. Tresiba ingår i läkemedelsförmånen vid behandling av typ 2-diabetes endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier. 1. Sänkning av HbA 1c. 2,3 2. Lägre risk för nattliga hypoglykemier jämfört med glargin. 2,3 3. Injiceras en gång om dagen vid flexibel tidpunkt när det behövs. 1 At Novo Nordisk, we are changing diabetes. In our approach to developing treatments, in our commitment to operate profitably and ethically and in our search for a cure. insulin degludek Novo Nordisk Scandinavia AB Box Malmö Tel Fax

10 10 DIABETESVÅRD NR FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN Tuff vardag för föräldrar till barn med typ 1 diabetes Störd nattsömn, reducerad arbetstid och akuta utryckningar till skolan är en del av vardagen för föräldrar vars barn har typ 1 diabetes. Det visar en ny undersökning från Barndiabetesfonden. 4 av 10 föräldrar behandlar sitt barns diabetes varannan natt eller oftare. Närmare hälften har också tvingats gå ner i arbetstid för vård av sitt barn och flertalet föräldrar gör också akuta utryckningar till skolan regelbundet. Ständig behandling Varje dag insjuknar i snitt två barn i Sverige i typ 1 diabetes - en livslång och obotlig sjukdom. Barn drabbas nästan uteslutande av typ 1-diabetes, vilket innebär att de celler som producerar insulin dör. Sjukdomen kräver ständig behandling. Okunskapen är stor kring typ 1 diabetes och få vet hur allvarlig sjukdomen är och hur mycket den påverkar det dagliga livet. Barn och unga som drabbas av diabetes tvingas ta mellan sex och tio injektioner varje dag, dygnet runt, året om för att överleva, säger Eva Örtqvist, överläkare med.dr. Barndiabetesenheten på Astrid Lindgrens barnsjukhus, Stockholm. Oro och sömnbrist Barndiabetesfonden har låtit genomföra en undersökning bland föräldrar vars barn (0-18 år) har typ 1 diabetes. Föräldrar med barn upp till nio år har den tuffaste situationen, då de till stor del helt själva ansvarar för sitt barns behandling. Att sköta den omfattande och dagliga medicinska behandlingen är ett både tidskrävande och ansvarsfullt arbete. Ständiga kontroller, oro och sömnbrist hör till vardagen för att säkerställa sitt barns välmående, både på kort och lång sikt. Dessa föräldrar hanterar inte bara en omfattande och livsuppehållande behandling varje dag utan driver också frågor om resursstöd, utbildar skolpersonal, är alltid anträffbara på telefon och gör akuta utryckningar till skolan. Det är ett tungt ansvar som vilar på dessa föräldrar, säger Lisa Hillerström, pressansvarig på Barndiabetesfonden. 4 av 10 föräldrar behandlar sitt barns diabetes varannan natt eller oftare. Närmare hälften har också tvingats gå ner i arbetstid för vård av sitt barn och flertalet föräldrar gör också akuta utryckningar till skolan regelbundet. Stora skillnader i landet Resursstödet till familjer med barn som drabbats av typ 1 diabetes kan variera kraftigt från fall till fall beroende på vilket landsting man tillhör. Idag saknar 58 procent av respondenterna i undersökningen helt resursstöd. Många familjer upplever också att de själva måste kämpa för att få nödvändiga resurser. Fyra av tio föräldrar, till barn med typ 1 diabetes, måste göra akuta utryckningar till skola eller dagis minst en gång varannan månad. Undersökningen visar tydligt att det för med sig en ständig oro hos föräldrarna för att deras barn närsomhelst och akut kan behöva deras hjälp. Om typ 1 diabetes hos barn Cirka barn och unga i Sverige har typ 1diabetes. Diabetes hos barn leder fortfarande till överdödlighet i unga år. Sverige har, näst efter Finland, världens högsta frekvens av diabetes hos barn. Varje dag insjuknar två barn i Sverige i typ1 diabetes. Ett barn med typ 1 diabetes tar 6 till 10 insulininjektioner per dag. Publicerad Källa: Barndiabetesfonden

11 DIABETESVÅRD NR Rädsla för hypoglykemi Vilka strategier har våra välkontrollerade patienter för att undvika hypoglykemi? Ändrar sig dessa om de har kontroll på vart blodsockret är på väg? Kan oron för att hamna i hypoglykemi minska vid kontinuerlig blodsockermätning? Abstrakt Bakgrund: Idag beräknas 246 millioner vuxna personer i världen leva med diabetes mellitus, av dessa har cirka 22 miljoner typ 1 diabetes. I Sverige har Socialstyrelsen utformat Nationella riktlinjer tillsammans med specialistföreningar, vårdyrkesorganisationer och patientorganisationer. Målet med behandlingen är att uppnå bästa möjliga blodsockernivå för att minimera risken för följdsjukdomar. Nackdelen med detta är ökad risk för hypoglykemi vilket kan påverka livskvalité och förmågan att ta hand om sin sjukdom. Som hjälpmedel för patienter att få direktinformation om blodsockervärden och kunna se trender och få larm finns sedan 1999, kontinuerlig glukosmätning (CGM). Syfte: Syftet var att undersöka vilka strategier vuxna personer med typ 1 diabetes har för att undvika låga blodsockervärden samt om graden av oro för låga blodsockervärden ändras vid behandling med öppen kontinuerlig glukosmätning i jämförelse med sluten glukosmätning. Metod: Randomiserad kontrollerad studie. Abbott Freestyle Navigator system har används och försökspersonerna (n=33) har lottats via IVRS (Interactiv Voice Responding System) till öppen (n=16) respektive sluten CGM mätning (n=17). Enkäten Hypoglycemia Fear Survey enkäter delades ut och besvarades vid studiebesök 1 (studiestart) respektive studiebesök 6 (180 dagar). Demografiska data inhämtades från medicinsk journal. Resultat: Totalt 22 personer (svarsfrekvens 67 procent) deltog i studien. Interventionsgruppen kunde inte påvisa någon signifikant skillnad med öppen CGM men de hade mindre rädsla för att vara ensamma om blodsockret är på nedgående, de tog mindre insulin när de tror att blodsockret är lågt, de undviker inte att motionera samt kontrollerar inte alltid blodsockret innan långa möten eller fest. Även förändringar i oro situationen visar sig till fördel med öppen CGM som ger en betydlig minskad oro för att inte uppleva lågt blodsocker, ha något ätbart med sig, minskad oro att göra bort sig, vara ensam, svimma eller att göra misstag. Slutsatser: Användning av CGM på välkontrollerade patienter ger inte några stora förändringar i jämförelse av sluten och öppen CGM i åtgärder och oro för hypoglykemi. Patienterna har till viss mån andra strategier för att inte få hypoglykemi och oron för lågt blodsocker minskar. Inga större vinster kan dock ses med att använda dyr teknik i denna patientgrupp. Nyckelord: Diabetes Mellitus typ1, CGM, hypoglykemi, jämförelse, strategier, frågeformulär Ingela Bredenberg mail:

Din rätt att må bra vid diabetes

Din rätt att må bra vid diabetes Din rätt att må bra vid diabetes Svenska Diabetesförbundet om Din rätt att må bra Vi tycker att du har rätt att må bra! För att du ska må bra måste du få rätt förutsättningar att sköta din egenvård. Grunden

Läs mer

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c

Fakta om blodsocker. Långtidssocker HbA1c Fakta om blodsocker Långtidssocker HbA1c Risken för komplikationer ökar starkt om blodsockret ligger för högt under en längre tid. Det viktigaste måttet på detta är HbA1c ett prov som visar hur blodsockret

Läs mer

Till dig som fått Lantus

Till dig som fått Lantus P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Lantus Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Lantus (insulin glargin)

Läs mer

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället.

är en mätmetod som visar hur blodsockret har varit i genomsnitt under de senaste två till tolv veckorna* före prov - tagningstillfället. VAD ÄR HbA1c? Vad är ett HbA 1c -test? Du som lever med diabetes vet säkert att nyckeln till att hålla sig frisk och välmående är bland annat en noggrann kontroll av din diabetes. Du mäter blodsockernivån

Läs mer

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/ 2014-06-02 Insulinpumpar vid diabetes och Kontinuerlig subkutan glukosmätning vid diabetes SBU Alert rapporter nr 2013-03 och 2013-04 http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/insulinpumpar-vid-diabetes/ http://www.sbu.se/sv/publicerat/alert/kontinuerlig-subkutan-glukosmatning-vid-diabetes/

Läs mer

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG

INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG INFORMATION, FAKTA, ATT TÄNKA PÅ TILL DIG SOM HAR FÅTT HUMALOG Du har fått Humalog som behandling av din diabetes. Du som har diabetes behöver tillföra kroppen insulin eftersom din kropp antingen inte

Läs mer

ATT LEVA MED DIABETES

ATT LEVA MED DIABETES ATT LEVA MED DIABETES ETT FAKTAMATERIAL FÖR MEDIA Ett pressmaterial från Eli Lilly Sweden AB HA 090126-01 INLEDNING Ungefär 350 000 svenskar har diabetes en sjukdom som blir allt vanligare. Att leva med

Läs mer

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes;

Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Världsdiabetesdagen 14/11 1989: Brittiska drottningmodern tänder en blå låga som skall släckas av den som finner en bot för diabetes; Plats: Sir Frederick G Banting Square, London,Ontario, Canada Nationella

Läs mer

Typ 2-diabetes behandling

Typ 2-diabetes behandling Typ 2-diabetes behandling Behandlingen av typ 2-diabetes är livslång och påverkas av hur patienten lever. Behandlingen går ut på att antingen öka produktionen av insulin, öka kroppens känslighet för insulin

Läs mer

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1

JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Dominika Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2012 JAG FICK JUST DIAGNOSEN DIABETES TYP 1 Diagnosen typ 1 diabetes kan komma som en chock och leda till många frågor, bland annat: Varför händer det

Läs mer

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI

JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Simon Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2004 JAG ÖNSKAR DET FANNS NÅGOT ANNAT SÄTT ATT HANTERA HYPOGLYKEMI Lågt blodsocker kan vara ett av de största orosmomenten för den som har typ 1 diabetes,

Läs mer

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1?

VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Guido Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2005 VAD KAN JAG GÖRA FÖR ATT MINSKA RISKEN FÖR ATT UTVECKLA KOMPLIKATIONER TILL DIABETES TYP 1? Många som har typ 1-diabetes oroar sig för långsiktiga komplikationer.

Läs mer

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes

LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D erbjuder: fortbildning i diabetes LUC-D, en del av enheten fortbildning & utveckling på CeFAM, erbjuder seminarier och kurser om diabetes. Vi är angelägna om att tillgodose dina möjligheter att delta

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR

TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR Patientinformation TILL DIG SOM FÅR LEVEMIR (insulin detemir) Diabetes Diabetes är ett samlingsnamn för flera ämnesomsättningssjukdomar. Vanligtvis talar man om typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Typ 1-diabetes

Läs mer

Kontinuerlig blodsockermätning

Kontinuerlig blodsockermätning Kontinuerlig blodsockermätning Kliniska erfarenheter Disposition Vilka mätare finns Riktlinjer Större studier Erfarenheter från Sachsska -läger -klinik -fallbeskrivning CGM-mätare Medtronic: Guardian Medtronic:

Läs mer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer

Typ 2-diabetes. vad du kan göra och vad vården bör göra. Rekommendationer ur nationella riktlinjer Typ 2-diabetes vad du kan göra och vad vården bör göra Rekommendationer ur nationella riktlinjer ISBN 978-91-86585-33-4 Artikelnr 2010-6-16 Redaktör Charlotta Munter Text Elin Linnarsson Foton Matton Sättning

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Till dig som fått Insuman Basal

Till dig som fått Insuman Basal P A T I E N T I N F O R M A T I O N Till dig som fått Insuman Basal Varför behöver jag ett basinsulin? Den här broschyren har vi skrivit till dig som har diabetes och har blivit ordinerad Insuman Basal

Läs mer

Diabetesklubben 2015-05-27

Diabetesklubben 2015-05-27 Diabetesklubben 2015-05-27 CGM Continues Glucose Measurement Kontinuerlig blodsockermätning Prio 1 att överleva DÖD inom 3 år!!! 1-3 dagar om man slutar ta insulin ACIDOS (Syraförgifting) CIRKULATIONSKOLLAPS

Läs mer

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet

Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Vad gör vi för att nå HbA1cmålet Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Centrallasarettet Växjö Annelie Ekblad Diabetessköterska Stig Edvardsson Överläkare Vilka är målen? HbA1c < 52 mmol/l God

Läs mer

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset

Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team. 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Utbildning för Primärvårdens Diabetes-team 2015-05-22 Kl08.30 16.00 Blå Korset Program 08.30 09.00 Inledning. Programråd diabetes 09.00 09.45 Körkortsintyg samt läkemedelsbehandling vid akut sjukdom. Jarl

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Hur vanligt är det? Norrbotten har den högsta andelen kvinnor med diabetes som behandlas med insulinpump, och den näst högsta andelen män. Inklusive barn har ca 340 personer i länet

Läs mer

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare

EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare EN PRAKTISK HANDBOK OM TRULICITY (DULAGLUTID) - till dig som vårdgivare Du har tagit beslutet att starta din patient på Trulicity. Vilken praktisk information behöver du? Innehåll Indikation och dosering

Läs mer

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet?

Glukosmätning. vid typ 2. evidens och erfarenhet? Glukosmätning vid typ 2 Vad sägers evidens och erfarenhet? Första bärbarab blodsockermätaren Ames,, 1969, ca 17 cm långl Stickan ca 7,5 cm långl Vad vet vi om nyttan av att ha bra glykemisk kontroll? UK

Läs mer

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling

Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Behandlingseffekter och upplevelser av insulinpumpbehandling Janeth Leksell PhD, Associate Professor, Specialistsjuksköterska Svensk Förening För Sjuksköterskor i Diabetesvård Vad vet vi om insulinpump

Läs mer

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård

Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård 1 (12) Gapanalys och kartläggning av preliminära riktlinjer för diabetesvård Gapanalysen och kartläggningen riktar in sig på: Rekommendationer (gapanalys) Indikatorer Behov av stöd till implementering

Läs mer

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm

2009-09-03. Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm 2009-09-03 Socialstyrelsen Projektledare Tony Holm Nationella riktlinjer för diabetesvården 2009 Svenska Diabetesförbundet har inbjudits till att lämna synpunkter på den preliminära versionen av Nationella

Läs mer

GRAVIDITET OCH DIABETES

GRAVIDITET OCH DIABETES GRAVIDITET OCH DIABETES Vad är diabetes? Diabetes påverkar kroppens sätt att omvandla mat till energi. När du äter spjälkas maten till bl a glukos som är ett slags socker. Det är "bränslet" som din kropp

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer

Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Nationella riktlinjer för diabetesvården 2010 Centrala rekommendationer Screening, prevention och levnadsvanor Screening för diabetes vid ökad risk för typ 2-diabetes genomföra opportunistisk screening

Läs mer

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010

SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 SWEDIABKIDS, hjälp i förbättringsarbete Resultat 2010 Ulf Samuelsson HbA1c, mmol/mol HbA1c år 2010 för pojkar resp.flickor med insulinbehov >0,5 E/kg 75 70 65 60 Flickor Pojkar 55 50 1 2 3 4 5 6 7

Läs mer

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie

Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie Diabetes i skolan 2008 En nationell enkätstudie Diabetes är den näst vanligaste kroniska sjukdomen hos barn och ungdomar i Sverige och innebär risk för allvarliga komplikationer senare i livet. Diabeteskomplikationer

Läs mer

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset

Diabetes 2011. 6 7 september 2011, Stockholm. Talare: Helen Tuomisto podiater, fotvårdsspecialist Karolinska Universitetssjukhuset Diabetes 2011 Aktuell forskningen kring diabetes och nya läkemedel hur kan du implementera nya rön i ditt vardagliga arbete? Hur motiverar du diabetespatienten till ökad motion och andra livsstilsförändringar?

Läs mer

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes?

Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Diabetes Hur kan vi förebygga typ 2 diabetes? Föreläsning vid öppet hus på KI den 30 augusti 2014 Kerstin Brismar Professor, överläkare Karolinska Universitetssjukhuset-Sophiahemmet Inst för Medicin och

Läs mer

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES

Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Anna, Tess mamma Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2008 MITT BARN HAR TYP 1 DIABETES Många föräldrar vars barn får diagnosen typ 1 diabetes ställer sig frågor som: Varför händer det här mitt barn?

Läs mer

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes

Diabetes hos barn och ungdomar. Disposition. Barns symptom på diabetes Diabetes hos barn och ungdomar 1 Disposition Diabetes hos barn, ett mer akut insjuknande Diabetes hos barn i Sverige Barndiabetesvården Egenvård Alkohol och diabetes Motivation och undervisning 2 Barns

Läs mer

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes

Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes År 2008 Årg 21 Nr 3 Prevention, screening och tidig intervention vid typ 2 diabetes Bästa Diabetes-kollega! Hjärtligt välkomna till vackra Härnösand vid porten till Höga kusten den 15-16 maj 2008. Programmet

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset

INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES. Sachsska. barn- och ungdomssjukhuset. En del av Södersjukhuset INFORMATION TILL DIG OCH DITT BARN SOM HAR FÅTT DIAGNOSEN DIABETES Sachsska barn- och ungdomssjukhuset En del av Södersjukhuset Diabetes, vad är det? Diabetes är en relativt vanlig sjukdom, cirka 8000

Läs mer

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld

Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld September 2015 Inbjudan till terapiinriktad utbildning med produktinformation Diabetesdagar i Mellansverige Nyheter och trender inom diabetologins värld Sundbyholm 10-11 december 2015 Hej! Välkommen till

Läs mer

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015

Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Riktlinjeprocessen 2015-06-01 Anders Hallberg Karin Lundberg 1 (13) Nationella riktlinjer för diabetesvård 2015 Inledning Socialstyrelsen har uppdaterat de nationella riktlinjerna för diabetesvård från

Läs mer

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR www.ndr.nu Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR Agenda Presentationsrunda- erfarenheter av NDR Organisation och finansiering Varför registrera?

Läs mer

Insulinpumpbehandling

Insulinpumpbehandling Insulinpumpbehandling Den första insulin- pumpen från Indiana, USA 1963. Björn Rathsman Sachsska Barn och ungdomssjukhuset, Stockholm 1 DISPOSITION Vad innebär insulinpumpbehandling? Användningsfrekvens

Läs mer

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård

Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Uppföljning av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård Bakgrund Ungefär 0,5 procent (cirka 40 000 personer) av befolkningen i riket har typ 1-diabetes Cirka 5 procent av kvinnorna och 7

Läs mer

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret?

Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? Hjärt-kärlprevention vid diabetes typ 2 räcker det att sänka blodsockret? 2014-11-12 Mats Palmér Endokrinologiska kliniken KS-Huddinge 1 Komplikationer vid typ 2-diabetes Risk för Hjärt-kärlsjukdom Cerebrovaskulär

Läs mer

Diabetes och graviditet

Diabetes och graviditet Diabetes och graviditet Carina Ursing - Diabetolog Postkonferens Dagens Medicin Svensk Förening för Diabetologi 2015-10-15 1 Incidens i Sverige Av alla graviditeter Typ 1- diabetes - 0,3% Typ 2- diabetes

Läs mer

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys

Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård. Bilaga 8 Patientutbildning i grupp en modellbaserad analys Nationell utvärdering 2011 Diabetesvård Bilaga 8 Patient i grupp en modellbaserad analys Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i smaterial till självkostnadspris,

Läs mer

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua.

Vid underökningen noterar du blodtryck 135/85, puls 100. Hjärta, lungor, buk ua. MEQ 5 (7 poäng) Anders är 3 år och taxichaufför. Han har tidigare varit frisk och tar inga läkemedel. Har spelat amerikansk fotboll och styrketränat av och till i ungdomen, är fortfarande muskulös men

Läs mer

Diabetes och blodsockermätning

Diabetes och blodsockermätning Diabetes och blodsockermätning Kvalitetssäkring av patientmätarna! Britt-Marie Carlsson Vad är diabetes? En grupp sjukdomar högt blodsocker nedsatt insulinproduktion försämrad insulineffekt Diabetesdiagnos

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET?

Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Lydia Bättre kontroll med sin insulinpump sedan 2011 VAD KAN JAG SOM HAR TYP 1 DIABETES GÖRA FÖR ATT FÅ EN PROBLEMFRI GRAVIDITET? Kvinnor som har typ 1 diabetes behöver planera och förbereda sig väl inför

Läs mer

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 9 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 9. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 10 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 10. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Projektgrupp Christian Berne Professor, Akademiska sjukhuset, Uppsala Bo Freyschuss (projektledare) Docent, SBU, Stockholm Patrik Löfgren Specialistläkare,

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL Generiskt namn: metformin Handelsnamn: ATC-kod: A10BA02 Företag: Behandling av typ 2 diabetes, speciellt hos överviktiga. Hos vuxna kan det användas i monoterapi eller i kombination med andra perorala

Läs mer

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen

Nordiskt pressmöte inför Världsdiabetesdagen Faktablad om diabetes Diabetes eller diabetes mellitus, är egentligen inte en utan flera olika sjukdomar med det gemensamma kännetecknet att blodsockret är för högt. Diabetes är en allvarlig, livslång

Läs mer

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola

INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola INFORMATIONSBLAD Egenvård i förskola och skola Dokumentet reviderat 2013-07-04/thefre001 Definition på egenvård Med egenvård avses en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad yrkesutövare inom hälso-

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia PATIENTINFORMATION Til dig som fått Lyxumia Den här broschyren har du fått för att du ska börja medicinera med Lyxumia (lixisenatid). Lyxumia är ett komplement till din tidigare diabetesbehandling och

Läs mer

Individualiserade kostråd

Individualiserade kostråd Individualiserade kostråd Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS, Solna Specialistläkare i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Samarbete Öka självupplevd hälsa Motivera och

Läs mer

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405

DIABETES. Helena Larsson. Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 DIABETES Helena Larsson Överläkare Barnendokrinsektionen SUS Malmö 130405 Olika typer av barndiabetes Diagnostiska kriterier Typ 1 diabetes; incidens, etiologiska faktorer, handläggning Insulinbehandling,

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET

UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET UNG CANCER FRÅN ENSAMHET TILL SAMHÖRIGHET Ung Cancer är en ideel l organisation som arbetar för att förbättr a levnadsvillkoren för unga vuxna cancer drabbade. Med det menar vi unga vuxna mellan 16 30

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES

Sökord Hjälptext Exempel OMVÅRDNADSANAMNES 1 Prim-VIPS Diabetes I mallen förekommer sökord som är vanliga vid diabetesbesök på mottagningen. Använd sökord ur Prim-VIPS (grundmallen) vid behov. De texter som står under hjälptexterna är anpassade

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

LBK Checklista nydebuterad diabetes

LBK Checklista nydebuterad diabetes LBK Checklista nydebuterad diabetes Kortfattad beskrivning av vad som ska gås igenom samt förslag på lämplig ordningsföljd. Patientdata: PAS: PAL: Ankomstdagen: BDD-STUDIEN: Se speciell pärm. Finns på

Läs mer

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2

Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Primärvårdens roll vid behandling av diabetes typ 2 Södersjukhuset 140925 Cristina Rodrigo Specialist i Allmänmedicin Husläkarna i Österåker Hur vanligt är diabetes? 2010: 285 miljoner (>90% typ 2) 2030:

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT

LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2004-11-30 Vår beteckning 1262/2004 SÖKANDE AVENTIS PHARMA Box 47604 117 94 Stockholm Företrädare: Karin Kaspar SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS

Läs mer

Checklista Diabetescoach Uddevalla

Checklista Diabetescoach Uddevalla Checklista Diabetescoach Uddevalla Coach: Namn föräldrar: Adress: E-post: Namn föräldrar: Adress: E-post: Barnets namn och ålder: Barnet insjuknande: Syskon: Sprutor, pump + märke osv: Mobil: Mobil: Vid

Läs mer

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Övervikt praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur ett medicinskt perspektiv! Så här

Läs mer

BLÅBOK för bättre diabetesvård

BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård BLÅBOK för bättre diabetesvård INNEHÅLL FÖRORD... 4 NATIONELLA DIABETESTEAMET... 5 DIABETES EN UTMANING FÖR SJUKVÅRDEN OCH ETT HOT MOT VÄLFÄRDEN... 10 FRÅGOR OCH SVAR OM

Läs mer

Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne

Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne Läkemedelsrådet Dokumentet fastställt av Läkemedelsrådet 2013-12-05 Riktlinjerna giltiga t o m 2014-12-31 Regionala riktlinjer för behandling med insulinpump till vuxna i Region Skåne Uppdrag Användningen

Läs mer

Övervikt och prevention

Övervikt och prevention Gå 4 betala för 3! Övervikt och prevention inom primär- och företagshälsovård Aktuell forskning kring övervikt och fetma Så här kan du arbeta aktivt med livsstilsförändringar gällande kost och motion!

Läs mer

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes

Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Fakta om diabetes och typ 2-diabetes Diabetes är en vanlig, kronisk ämnesomsättningssjukdom som leder till förhöjda sockerhalter i blodet. Diabetes är en folksjukdom, cirka 40 000 i Sveriges befolkning

Läs mer

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat

Procent Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat Enkätundersökning kring insulinbehandling 2009 - Resultat 1. Kön 10 9 8 7 6 52,3 % 47,7 % 1 Aktuell 474 Kvinna Man 2. Ålder 10 9 1-40 år 2 41-50 år 3 51-60 år 4 61-70 år 5 71 år - 8 7 6 39,0 % 24,9 % 16,2

Läs mer

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid)

Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Till dig som får behandling med Trulicity (dulaglutid) Komma igång med Trulicity Diabetes är en sjukdom som kan förändras med tiden. Ibland kan du behöva byta till en behandling som fungerar bättre för

Läs mer

Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning

Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning Umeå Universitet Biomedicinsk Laboratorievetenskap Påvisande av nedsatt glukosintolerans och diabetes genom glukosbelastning XXX XXXX Kurs: BMA 2/XX Laborationsrapport i kursen: XXXXX Laborationsdatum:

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes typ 1 h"ps://www.youtube.com/watch?v=_oowhuc_9lw Diabetes typ 1 ü Vid diabetes typ 1 har kroppens egen insulinproduk5on helt eller nästan helt

Läs mer

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar Hotel Novotel i Göteborg 6-8 februari 2013 läs mer på www.insulinpumpkurs.se Insulinpumpbehandling med kolhydraträkning - barn och tonåringar

Läs mer

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR

6 februari 2013. Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR 6 februari 2013 Soffia Gudbjörnsdottir Registerhållare NDR NDR utveckling sedan 1996 Verktyg i förbättringsarbetet Mer än 1200 enheter online 2012 Nationella riktlinjer 100% av sjukhusklinikerna Kvalitetskontroll

Läs mer

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna

Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna Protokoll för hantering av diabetes ketoacidos hos vuxna för primärvården och slutenvården Faktagranskad av Johan Jendle, docent överläkare endokrin, Diabetescentrum Karlstad och Stig Attvall, docent överläkare,

Läs mer

Typ 2-diabetes vanligt och farligt

Typ 2-diabetes vanligt och farligt Typ 2-diabetes vanligt och farligt Kort översikt för dig som inte jobbar med diabetes i vanliga fall Lena Landstedt-Hallin, överläkare, processledare, Medicinkliniken, Danderyds sjukhus AB Vad är Diabetes

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården!

Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Unik utbildning! Övervikt och prevention praktisk behandling och handledning inom primär- och företagshälsovården! Aktuell forskning kring övervikt och fetma Metabola syndromet, övervikt och motion ur

Läs mer

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD

KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD SVENSK FÖRENING FÖR SJUKSKÖTERSKOR I DIABETESVÅRD SFSD & SVENSK SJUKSKÖTERSKEFÖRENING SSF KOMPETENSBESKRIVNING OCH FÖRSLAG TILL UTBILDNING FÖR SPECIALISTSJUKSKÖTERSKA I DIABETESVÅRD KOMPETENSBESKRIVNING

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Genomgången av läkemedel vid diabetes

Genomgången av läkemedel vid diabetes D I A B ET E S Genomgången av läkemedel vid diabetes En sammanfattning Författare: Medicinsk utredare, Björn Södergård Hälsoekonom, Mikael Moutakis Jurist, Anna Märta Stenberg TLV:s beslut i genomgången

Läs mer

Den personliga diabetesboken

Den personliga diabetesboken Den personliga diabetesboken Ta alltid med dig din diabetesbok när du ska träffa någon inom sjukvården. Min personliga diabetesbok Namn Personnummer Min diabetesläkare Min diabetessköterska Telefonnummer

Läs mer

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se

Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta

Patientutbildning vid prediabetes. Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Patientutbildning vid prediabetes Karin Hofling VC Koppardalen Avesta Varför patientutbildning? Enligt WHO kan sunda levnadsvanor förebygga 80 procent av all kranskärlssjukdom och stroke samt 30 procent

Läs mer

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet

Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Innovation i vården Lyckade innovationssatsningar inom vården kopplade till samarbeten med näringslivet Carina Nordqvist Falk, ordförande i Koncernrådet ; Framtidens Hälso- och sjukvård år 2030 carina.nordqvistfalk@skane.se

Läs mer

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport

PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö. Slutrapport PROJEKT BROBYGGE (FaR) Vc Centrum/Sjukgymnastikenheten Växjö Slutrapport 071016 1 Teamets medlemmar Ann-Katrin Alveblom ST läkare allmänmedicin Vc Centrum Mailadress: ann-katrin.alveblom@ltkronoberg.se

Läs mer

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning

Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Patienten i centrum Att vara distiktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning Malin Nystrand, Närhälsan Lövgärdets Vårdcentral 2015-10-24 FUB Upplägg! Några av mina patienter! Bakgrund!

Läs mer